Handplockade studenter ifrågasatt krislösning sid 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handplockade studenter ifrågasatt krislösning sid 4"

Transkript

1 6/2013 Handplockade studenter ifrågasatt krislösning sid 4 Malmö planerar: Liten och exklusiv handelshögskola sid 6 Näringsliv Högskolan i Halmstad bäst på samverkan sid 8 Efter SSF:s 15-årskalas Stiftelserna riskerar att sluta sig sid 10

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: SULF Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Mobilitet på vems villkor? De flesta inom akademin håller sig med uppfattningen att det är bra för kvaliteten i utbildning och forskning om universitetslärare då och då byter miljö, mellan institutioner och lärosäten, inom och utom landet. Detta för att befrukta den miljö man kommer till med nya idéer, traditioner och kunnande, men också för att själv få detta tillbaka, vilket kan bidra till att man utvecklar både sig själv och sin nya miljö. Med internationella mått anses Sverige ligga i det europeiska mittfältet vad avser den internationella rörligheten och mobiliteten av forskare mellan olika lärosäten, även om det skiljer något mellan vetenskapsområden och lärosäten. Rörligheten mellan lärosätena kan uppnås genom att man fysiskt flyttar men också genom olika regelbundna utbyten, på kortare eller längre tid. Professorer kommer oftare från ett annat lärosäte än lektorer. Naturligtvis kan man spekulera i vad som skulle öka rörligheten om man anser att den måste öka. Men det förutsätter en analys av vad det verkligen är som främjar mobiliteten, här återstår fortfarande mycket forskning. Särskilt viktigt är det att såväl arbetsgivare (lärosätena) som arbetstagarorganisationer (SULF med flera) också verkligen tar reda på vad den yngre generationen doktorander och nydisputerade vill se för att de både ska påbörja en forskarutbildning, men också kunna tänka sig att flytta till ett annat lärosäte efter disputation. I vissa ämnen är det idag mer eller mindre obligatoriskt att man gjort en postdoktorsvistelse utomlands innan man kommer ifråga för såväl meriteringstjänster som lektorat. Frågan om den fortsatta karriären efter disputation för dem som väljer att stanna i akademin rymmer flera dimensioner och mobilitetsfrågan är central. Dels är det en karriärfråga med vanliga frågor om anställningsvillkor under den period då man gör sin postdoktorsperiod, dels är det en fråga om att resten av livet ska fungera. Hur ställer sig familjen till en flytt? Får partnern jobb? Är långpendling ett alternativ? I vilken utsträckning kan man förvänta sig uppoffringar från familjen för en familjemedlems karriär? Alla har inte möjligheten att byta lärosäte inom samma ort vilket ju förefaller vara den lättaste vägen att snabbt ge sin karriär en skjuts. Det är lätt att utifrån akademiska ideal och elitistiska tankar prata om mobilitet bland akademisk personal, men det är svårare att utföra i praktiken då det oftast handlar om en hel familj och kanske också hur anhöriga, äldre föräldrar eller andra påverkas om man bestämmer sig för att flytta. På grund av den ojämlika fördelningen av ansvar för barnen är det möjligen svårare för kvinnor jämfört med män att få med sig de övriga på flyttlasset, vilket då riskerar att ytterligare missgynna kvinnors akademiska karriär. Vilka lösningar vi än väljer för att öka mobiliteten framöver så är det viktigt att den akademiska karriären ur alla synpunkter är tillräckligt attraktiv och konkurrenskraftig jämfört med att välja andra vägar. Förutsättningarna för mobilitet ligger inbyggda i frågan om vilka anställnings- och arbetsvillkor universitetslärare ska ha under hela karriären. Det är inte en fråga i sig. mats ericson ordförande för SULF 2 Universitetsläraren 6/2013

3 INNEHÅLL 6: Ledare: Mobilitet på vems villkor? 4 Lärosäten tveksamma till Teach for Sweden 6 Malmös planer på ny högskola: Liten, exklusiv och internationell 8 Samverkan med näringslivet ett medvetet val i Halmstad 10 Efter SSF:s 15-årskalas: Stiftelserna riskerar att sluta sig mot omvärlden 12 Författarskapsmygel vanligaste fusket vid vetenskaplig publicering 14 Krisen skapar massflykt från italienska universitet 24 Gästkrönika: Varför forskar du? Foto: patrik svedberg 6 10 Foto: johjanna hanno foto: istock 14 foto: istock 6/2013 PÅ GÅNG: 21 SULF kalendarium 22 SULF informerar Handplockade studenter ifrågasatt krislösning sid 4 Malmö planerar: Näringsliv Efter SSF:s 15-årskalas Liten och exklusiv Högskolan i Halmstad Stiftelserna riskerar handelshögskola bäst på samverkan att sluta sig sid 6 sid 8 sid 10 Universitetsläraren nr 8/2013 har manus- och annonsstopp 19 april Universitetsläraren 6/2013 3

4 Lärosäten tveksamma till Teach for Sweden Regeringen vill ta hjälp av specialkonceptet Teach for Sweden för att utbilda och rekrytera lärare. Men hur ska verksamheten införlivas i den lärarutbildning som ges vid universitet och högskolor? Flera lärosäten har avböjt samarbete med Teach for Sweden. text: MarieLouise Samuelsson foto: janni lipka Utbildningsdepartementet förväntar sig samarbete mellan lärosätena och Teach for Sweden (TfS) redan i år, men det är oklart om särskilda direktiv är att vänta för att TfS ska få vara med och utveckla befintlig lärarutbildning. Det TfS erbjuder är, som det beskrivs på TfS webbplats en enkel, men effektiv metod som går ut på att TfS handplockar nyutexaminerade ledartalanger från våra bästa högskolor och universitet och låter dem arbeta som lärare i krävande skolor under två år. Under den tiden får de både ledarskapsutbildning, en formell lärarexamen och inte minst erfarenhet. TfS utlovar att resultatet blir en win-win-win-win-situation. Eleverna i klassrummet vinner. Kandidaterna vinner. Näringslivet vinner. Och inte minst samhället i förlängningen. Utbildningsdepartementet, som nyligen anslagit 3 miljoner till TfS anser, enligt statssekreterare Bertil Östberg, att man med tanke på rekryteringssvårigheterna inte har råd att avstå från TfS-konceptet. Det finns sannolikt inte heller Bertil Östberg, statssekreterare, utbildningsdepartementet. någon i (eller för all del utanför) sektorn som inte är högst medveten om det problem som TfS vill bidra till att lösa; nämligen framtida lärarbrist och svårigheterna att rekrytera bra lärare, särskilt till skolor i det som kallas utsatta områden och särskilt inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Rimligen är det inte heller någon som invänder mot TfS vision: Barns framgång i skolan ska inte begränsas av deras socioekonomiska bakgrund. Den tveksamhet som finns ute på lärosätena handlar istället om TfSkonceptets kvalitet och vetenskapliga förankring. Det märks också förvåning, då man uppfattar en kontrast mellan å ena sidan den i Sverige oprövade TfSmetoden och å andra sidan den politiska energi som Jan Björklund lagt på att höja lärarutbildningens status och säkra dess akademiska kvalitet. En ny lärarutbildning infördes 2011, till åtgärderna hör också lärarlegitimation och utredning av särskilt lämplighetstest för lärarstudenter. Ja, jag är förvånad, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet. Hon framhåller att universitet och högskolor redan arbetar med utveckling och förbättring av kvaliteten på lärarutbildningen, det finns väl ingen utbildning där vi redan har fått så många nya direktiv. Hon ser också problem med att studenter på samma utbildning får olika förutsättningar. Såsom jag uppfattar det så kommer den student som handplockats av TfS att få en betald pedagogisk utbildning. Utöver den av lärosätet kvalitetsgranskade VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning) får studenten också en coach utsedd av TfS. Bland de lärosäten som sagt nej till TfS finns Umeå universitet. Visst behövs fler lärare inom naturvetenskapliga ämnen, men internationell forskning övertygar inte om att Teach for All-organisationen (där TfS ingår) är bättre. Framför allt visar den att lärarkandidaterna stannar väldigt kort tid i yrket, säger Maria Löfgren, rektor vid lärarutbildningen vid Umeå universitet. Vårt mål är självfallet att ge en så bra lärarutbildning som möjligt, men vi vill också att det ska vara utbildning på lång sikt. Vid Universitetslärarens pressläggning är det oklart hur många lärosäten som ska samarbeta med TfS. I den ansökan om medel som organisationen lämnade in till utbildningsdepartementet skriver man att bland andra KTH har arbetat med Teach for Sweden under ett års tid. Vi har träffats tre eller fyra gånger och diskuterat, vi var intresserade av vad Teach for Sweden hade att komma med, men KTH och Teach for Sweden har ännu ingen gemensam syn på hur lärarutbildningen ska bedrivas och ingen part har förbundit sig till samarbete, säger Lena Gumaelius, chef för avdelningen Lärande vid KTH. I sin ansökan om medel skriver TfS vidare: I början av 2013 har även Halmstad Universitet påbörjat samarbete med Teach for Sweden. Inte heller där finns något avtal. Samarbetet består, 4 Universitetsläraren 6/2013

5 I Teach for Swedens advisory board ingår bland andra Mikael Damberg (S), Thomas Backteman, Swedbank, Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer och Maria Stockhaus (M). =? Maria löfgren, Umeå universitet, Cecilia Kjellman, Högskolan i Halmstad och Pam Fredman, Göteborgs universitet tillhör dem som Teach for Sweden har uppvaktat. foto: magnus selander, torbjörn persson, pernilla pettersson, sollentuna kommun, mattias pettersson, anders petersson och julia landgren Utbildningsdepartementet räknar med att lärosätena ska samarbeta med Teach for Sweden redan i år, men ännu finns inga avtal om att införliva TfS-metoden i lärarutbildningarna. enligt Cecilia Kjellman, chef för Sektionen för Lärande, av att Högskolan i Halmstad (som inte är något universitet, red.anm.) träffat TfS vid ett tillfälle och haft en del telefonsamtal: Inga avtal har träffats, man har lyssnat och diskuterat möjligheter och utmaningar, säger hon. Formuleringarna i ansökan liksom vittnesmål från sektorn om TfS entusiastiska och envisa kontaktförsök (också när ett lärosäte har sagt nej), skulle kunna tolkas som att TfS har aningen överdrivna föreställningar om sina möjligheter att samarbeta med lärosätena. Men samtidigt är det otvivelaktigt så att TfS har stöd från tunga aktörer. I februari i år skrev Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, Eva- Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund en debattartikel i Dagens Samhälle, till stöd för TfS. Artikeln var också undertecknad av Ida Karlberg Gidlund, verksamhetschef för TfS och Thomas Backteman, Swedbanks kommunikationsdirektör, som ingår i TfS advisory board. Mest väsentligt, relaterat till universitet och högskolor, är givetvis stödet från utbildningsdepartementet, vilket aviserades i 2012 års budgetproposition, då regeringen föreslog 1,5 miljoner under 2013, 5 miljoner under 2014, 6 miljoner 2015 och 2,5 miljoner Vi har en rekryteringskris och stora problem med att få läraryrket attraktivt, säger statssekretare Bertil Östberg, utbildningsdepartementet, som alltså anser att man inte har råd att inte pröva också alternativa sätt, som Teach for Sweden. Socialdemokraterna Ibrahim Baylan och Mikael Damberg, som varit med och lanserat Teach for Sweden, har ju i debattartiklar talat om konceptet som nödvändigt, på grund av den borgerliga regeringens misslyckade skolpolitik? Nej, vi har inte misslyckats, men vi måste samtidigt vara ödmjuka. Frågan är stor och besvärlig, Teach for Sweden är en pusselbit, ett positivt komplement, säger Bertil Östberg. fakta Uppbyggnaden av Teach for Sweden (TfS) finansierades av Swedbank, Vinnova och Svenskt Näringsliv. I januari i år ombildades TfS till en insamlingsstiftelse som ska ingå i nätverket Teach for All, som finns i 28 länder. I stiftelsens advisory board ingår Thomas Backteman, Swedbanks Eftersom frågan berör lärosätena sökte Universitetsläraren givetvis i första hand Jan Björklund eller statsekreterare Peter Honeth, men departementet valde alltså att låta Bertil Östberg uttala sig, trots att hans ansvarsområde är skolnivåerna upp till gymnasiet och att han därför inte kunde ge besked om eventuella direktiv till universitet och högskolor. Vid upprepade förfrågningar om kommentar från Björklund/Honeth blev beskedet att de var upptagna de närmaste veckorna, vilket innebar att de inte heller hade tid att svara på e- postfrågor. Via pressavdelningen fick Universitetsläraren därefter veta att departementets bedömning är att lärosätena är intresserade och att samarbete med Teach for Sweden kommer att genomföras. l kommunikationsdirektör, Mikael Damberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Peter Larsson, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör, Gerard Ponce de Leon, VD i Go Joy It AB samt Maria Stockhaus, moderat kommunalråd i Sollentuna. Universitetsläraren 6/2013 5

6 Professor Åke E Andersson ligger bakom förslaget om en ny internationell handelshögskola i Malmö. Här syns han utanför Internationella handelshögskolan i Jönköping, där han är verksam. Malmös planer på ny högskola: Liten, exklusiv och internationell Nyckeln till att göra en högskola internationellt konkurrenskraftig är att all undervisning bedrivs på engelska. Det säger Åke E Andersson, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, som ligger bakom förslaget att inrätta en ny internationell handelshögskola i Malmö. text: MarieLouise Samuelsson Foto: patrik svedberg Förslaget återfinns i Öresundsregionen Den dynamiska metropolen, en rapport som Åke E Andersson tillsammans med Daniel Emanuel Andersson och Christian Wichmann Mathiessen, har sammanställt på uppdrag av Malmö stad, Region Skåne och Sydsvenska industrioch handelskammaren. Det är en bred exposé med olika aspekter på utveckling och förutsättningar i Öresundsregionen. I uppdraget ingick också att komma med konkreta förslag på sådant som saknas i regionen och enligt rapportförfattarna är det bland annat en internationell handelshögskola. Malmö stad har tagit fasta på idén, kommunstyrelsen beslutade nyligen att anslå medel för att gå vidare med en förstudie på det som i medier beskrivits som Malmös eget Harvard. Att det redan finns ekonomihögskolor vid Lunds och Köpenhamns universitet är, enligt Åke E Andersson, inget hållbart argument mot ännu en högskola i Malmö. Rapporten formulerar följande mål för en internationell handelshögskola: Det totala antalet MBA-studerande (master of business administration) bör ligga mellan och och rekryteras från hela världen. Antalet professorer bör vara minst 150 och rekryteras från de bästa utbildnings- och forskningsmiljöerna i Europa, Nordamerika och Asien. Man vill vidare se en lönesättning som motsvarar de 20 bästa handelshögskolorna i världen. Varför är det inte möjligt att åstadkomma den internationella konkurrenskraften inom regionens befintliga universitet eller högskolor? 6 Universitetsläraren 6/2013

7 Men jag är ju ekonom och tror att konkurrens är bra, på det sättet skulle en ny handelshögskola i Malmö bli något positivt också för de universitet och högskolor som redan finns. Både Lund och Köpenhamn är centralistiska, byråkratiska kolosser. Enda möjligheten vore att initiativet skulle komma underifrån, inifrån ett sådant universitet. Men ingen institutionsledning skulle orka med att jobba fram en ny handelshögskola. Stora universitet är som stora företag, de klarar inte av att starta något helt nytt och den sortens högskola vi tänker oss måste man starta utan att kompromissa. Han ser inte den tänkta Malmöhögskolan som något hot mot Lunds eller Köpenhamns universitet. Den ska vara liten och exklusiv och därmed inte betyda ett dugg gällande utbildningen eftersom den skulle omfatta högst fem procent av utbildningskapaciteten i regionen. Men jag är ju ekonom och tror att konkurrens är bra, på det sättet skulle en ny handelshögskola i Malmö bli något positivt också för de universitet och högskolor som redan finns. Den tänkta internationella högskolan skulle drivas i stiftelse- eller bolagsform. De stiftelsehögskolor som redan finns (Chalmers och Högskolan i Jönköping) drivs, som Universitetsläraren nyligen skrivit om, med följsamhet till övriga lärosäten. Ja, examinationsrätt och utvärderingar kräver ju det, men det finns en möjlighet att undvika det, genom att skaffa sig examinationsrätt i ett annat land, säger Åke E Andersson. Han ser det, självfallet, inte som orealistiskt att konstruera en helt ny handelshögskola med sikte på att konkurrera med sedan länge etablerade lärosäten som exempelvis Wharton School eller London Business School. Jag var med och byggde upp Internationella handelshögskolan i Jönköping, då fick vi också höra att det inte var möjligt, men det har gått bra. Där Åke E Andersson, professor i nationalekonomi ges i princip 90 procent av all undervisning på engelska och till skillnad från andra lärosäten har vi haft en uppgång i antalet utländska studenter och de som går ut med examen från Jönköping får jobb snabbt. Därmed inte sagt att Åke E Andersson är helt nöjd med hur verksamheten vid Internationella handelshögskolan bedrivs. Enligt hans uppfattning har svensk ekonomutbildning hittills präglats för mycket av starkt beteendevetenskaplig orientering och för lite av kvantitativ orientering. Han hävdar att bristande träning i kvantitativa metoder inte bara leder till att de flesta är dåliga på att räkna utan också påverkar löne nivåerna. I Öresundsregionen Den dynamiska metropolen tar man också upp behovet av en förändrad strukturell strategi för samtliga regionens högskolor och universitet med mål att internationalisera kåren av professorer, doktorander och andra forskare, men också de lägre utbildningsnivåerna. Detta skulle innebära engelska som utbildningsspråk på alla nivåer och i alla kurser. Han föreställer sig en stegvis utveckling, medveten om att det bland annat skulle kräva studenter med tillräckliga förkunskaper i engelska för att tillgodogöra sig undervisningen. Där är vi inte ännu, idag kan kunskaperna i engelska vara dåliga även på doktorandnivå, särskilt när det gäller engelsk grammatik. Åke E Andersson anser att engelska som undervisningsspråk borde gälla allmänt, vid alla lärosäten, med undantag för ett fåtal områden, som juridik, nordiska språk och litteraturvetenskap. Nio av tio institutioner har inga fördelar av att inte undervisa på engelska. För att svenska universitet och högskolor ska bli konkurrenskraftiga krävs en total internationalisering. l Lärosätena tappade studenter Antalet helårsstudenter minskade från 2011 till 2012 med Minskningen beror på att lärosätena dragit ner på sina utbildningsplatser eftersom en tillfällig utökning av anslagen har upphört. Detta enligt Universitetskanslersämbetet, som har analyserat lärosätenas årsredovisningar för I samband med lågkonjunkturen ökade regeringen tillfälligt anslagen med totalt 700 miljoner kronor för 25 lärosäten under 2010 och 2011, för att de skulle kunna ta emot fler studenter än tidigare. När det tillfälliga tillskottet upphörde 2012 minskade antalet anslagsfinansierade helårs studenter med , eller fyra procent, jämfört med året innan. Det innebär att efter en kraftig uppgång av antalet helårsstudenter de senaste åren är studentvolymen nu nere på samma nivå som 2009 och i början av 2000-talet. Minskningen uppvägs till en mindre del av utländska studieavgiftsskyldiga studenter som ökade i antal Lärosätena har framför allt minskat utbudet av fristående kurser och kortare program, vilket är helt i linje med regeringens ambition att lärosätena ska prioritera högskoleutbildning som leder fram till en examen, säger Marie Kahlroth, utredare på Universitetskanslersämbetet. Vid 26 av de 36 lärosäten som omfattas av analysen minskade antalet helårsstudenter mellan 2011 och Störst var minskningen vid Högskolan Dalarna, där antalet sjönk med 930 helårsstudenter, eller 13 procent. Andra lärosäten med stora minskningar är KTH, Södertörns högskola, Umeå universitet och Göteborgs universitet. Vid ett fåtal lärosäten har antalet helårsstudenter däremot ökat under Störst var ökningen vid LTU ökade. Luleå tekniska universitet, där andelen studenter ökade med åtta procent. Övriga lärosäten där antalet studenter ökade var Stockholms universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan samt flertalet konstnärliga högskolor i Stockholm. l Universitetsläraren 6/2013 7

8 Samverkan med näringslivet ett medvetet val i Halmstad Svenskt Näringsliv lanserade i februari sajten Samverkamera.se som listar vilka utbildningar som har bäst samarbete med näringslivet. Högst placerar sig Högskolan i Halmstad. text: Per-Olof Eliasson Sajten Samverkamera.se är resultatet av att Svenskt Näringsliv i sex år har skickat ut enkäter till programansvariga på alla lärosäten i Sverige med frågor om hur programmen samverkar med näringslivet. Vi sammanställer uppgifterna och poängsätter och räknar fram en summa. Och så rankar vi utifrån det. Det är en relativ modell och inte några absoluta tal, säger Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert vid Svenskt Näringsliv. Hon anser att samverkan ger resultat. Slår man samman våra etableringsmätningar med närmare studenter under sex år har vi statistiskt kunnat säkerställa att studenter från samverkande utbildningar lättare får kvalificerade jobb, de får jobb snabbare efter examen och de får högre lön. Arbetsgivarna ser det som att studenterna har en relevant arbetslivserfarenhet. Sajten har flera syften. Vi vill lyfta de lärosäten som är duktiga på att samverka som goda exempel för andra att ta efter. Sajten ska också ge vägledning för studenter. Som student kommer man aldrig bara att titta på samverkan men om man står och väger mellan liknande utbildningar så ska man vara medveten om att samverkan leder till jobb i större utsträckning. Även företag som önskar samarbete med utbildningar ska kunna gå in på sajten och se vilka program som samverkar. Samverkamera.se är också ett försök att påverka högskolor och universitet. Vi vill att högskolorna ska se samverkan inte som ett extra moment utan som en integrerad del av utbildningen. Vi vill att varje program ska ha ett genomtänkt koncept för att använda samverkan i utbildningen för att det ska ge mervärde för alla parter. Det långsiktiga målet är tillgång till kvalificerad arbetskraft. Högskolan är helt avgörande för att vi kunna få kompetensförsörjning till våra företag. Även om det finns välutbildad kompetens i Sverige så har man svårt att matcha den till de lediga tjänster som finns. Vi hoppas att om högskola och näringsliv får ett ökat utbyte och en ökad förståelse för varandra så kanske det i framtiden kan underlätta kompetensförsörjningen. Mikaela Almerud hävdar att även för lärosätena är samverkan en nyckelfråga. Det har varit ett paradigmskifte, studenter har gått från att välja studier uteslutande utifrån intressen till att välja utifrån intressen och förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att kunna visa att studenterna får jobb efter utbildningarna kommer att bli en viktig del för att lärosätena ska kunna rekrytera studenter, säger hon. Det program som placerat sig högst i den totala sammanställningen är Mastersprogrammet i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad. Högskolan har fyra program bland de tio bästa av 760 program och sex program bland de tio bästa ingenjörsprogrammen. Mikael Alexandersson, rektor vid Högskolan i Halmstad, menar att bakom högskolans topplacering ligger decenniers idogt arbete både med utbildning och forskning för att få praktik och teori att komma nära varandra. Högskolan byggdes upp kring samverkan. Bland de främsta kännetecknen för högskolan på tidigt 80-tal var utvecklingsingenjörer. Det var en ny typ av utbildning Mikael Alexandersson, rektor vid Högskolan i Halmstad. foto: patrik leonardsson i Sverige, studenterna blev ingenjörer men lärde sig också entreprenörskap och ekonomi med fokus på tillämpning av kunskaperna. Högskolan byggdes upp i nära samverkan med företag, framför allt i Hallandsregionen, nätverket har senare vuxit och även fått internationella förgreningar. Vi har också byggt upp samverkan inom i stort sett alla utbildningar, inte bara ingenjörsutbildningar utan också socionomprogram och sjuksköterskeprogram. Från att högskolan samverkade i utbildningarna kom man att samverka i forskningen. På 90-talet när vi började rekrytera starka forskare till de spirande miljöerna attraherades forskare från tekniska lärosäten som till exempel Chalmers och även internationellt av samspelet mellan teori och praktik. Studenterna har lätt att få jobb, enligt Mikael Alexandersson. Vi ligger bland de högsta i landet när det gäller anställningsbarhet. Studenterna har ofta anställning redan under utbildningen. Det är till och med ett problem för några av våra tekniska program att företagen tar studenter innan examen, säger han. SULF:s ordförande Mats Ericson kommenterar: Utan att ta ställning till Samverkamera.se så välkomnar SULF alla initiativ som syftar till att ge presumtiva studenter god och jämförbar information om de olika högskoleutbildningarnas innehåll, karaktär och bedömd kvalitet. Inte minst för de yrkesinriktade högskoleutbildningarna är arbetsplatspraktik och arbetslivssamverkan sannolikt positivt kvalitetsdrivande. SULF vill gärna på olika sätt bidra till detta. Låt oss därför gemensamt diskutera förutsättningarna och formerna för en stärkt samverkan mellan lärosätena och arbetslivet i övrigt, säger Mats Ericson. l 8 Universitetsläraren 6/2013

9 foto: andreas andersson Juridik - civilrätt, straffrätt, processrätt Trade Center Högskolan i Halmstad. De var bäst i Sverige på samverkan 2012 Här är de tio utbildningsprogram som toppar Svenskt Näringslivs sammanställning av lärosätenas samverkan med näringslivet Ett nytt läromedel i juridik författat av nio av landets ledande experter inom området. Tyngdpunkten ligger på grundläggande principer inom civilrätt, straffrätt och processrätt för att ge läsaren översiktskunskaper. De olika kapitlen är grupperade i avdelningar, inom vilka har eftersträvats att samla regler med sakligt samband. Boken är avsedd för studier i juridik på grundnivå, t.ex Juridisk översiktskurs, juridisk introduktionskurs etc. Till Juridik finns även en app till iphone och Android som nu är släppt i version 2.0 med många nya frågor och exempel. Boken kommer i ny upplaga juli 2013! 1. Masterprogrammet i maskinteknik Högskolan i Halmstad 2. Civilingenjör Industriell miljö och processteknik Luleå tekniska universitet 3. IT-design affärssystem och ekonomi Karlstads universitet 4. IT-design systemdesign Karlstads universitet 5. Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Uppsala universitet 6. Digital visualisering Högskolan i Jönköping 7. Produktionsledare Media Malmö högskola 8. Masterprogram i utbildningsvetenskap Högskolan Kristianstad 9. Byggingenjör Högskolan i Borås 10. Dataingenjör Högskolan i Halmstad Källa: Samverkamera.se Andra böcker av intresse Kriskom- CSR munikation Agil Corporate - att leda Skriva för projektledning Social i blåsväder att övertyga Ny chef Responsibility Order/Information tel: vx: Universitetsläraren 6/2013 9

10 Efter SSF:s 15-årskalas: Stiftelserna riskerar att sluta sig mot omvärlden Det gäller att inte forskningsfinansierade stiftelser drar fel slutsatser av det dystra som hände inom Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Det säger professor Sverker Sörlin, som noga har följt forskningsstiftelsernas korta och speciella historia. text: MarieLouise Samuelsson foto: Johanna hanno Risken finns att stiftelserna blir ängsliga och mer slutna mot omvärlden, men ursprunget och omfattningen av stiftelsekapitalet innebär att verksamheten är en allmän angelägenhet, fortsätter Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, som bland annat skrivit Vad kan stiftelser göra? Den privata stiftelsesektorn som forskningsfinansiär (2005) och redigerat I den absoluta frontlinjen: En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter (2005). Han har också ingått i den grupp från Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som har granskat SSF:s verksamhet med anledning av publiciteten kring stiftelsens 15-årsjubileum. KVA och IVA har enligt SSF:s stadgar en generell rätt att granska stiftelsens verksamhet och den i rapportform sammanställda granskningen skedde efter en extraordinär begäran från SSF:s styrelse. Bakgrunden till granskningen är turerna kring SSF:s jubileumsfest i Stadshuset 2009, i arrangemang av festfixaren Micael Bindefeld till priset av cirka 1,9 miljoner, som beskrevs i Universitetsläraren nr 13/2012. SSF har också, utan offentlig upphandling, anlitat Bindefelds bolag för marknadsföringstjänster och PR, för att stärka stiftelsens varumärke och uppnå som man uttryckte det maximal medial uppmärksamhet. I granskningsrapporten konstateras att marknadsföringsinsatserna, varumärkesstärkandet och ambitionen att nå uppmärksamhet inte tillfredsställer något verkligt behov hos stiftelsen, som ju har ett rent ideellt ändamål, vetenskap, och inte är näringsdrivande. Man bedömer kostnaden för festen som orimligt hög, beskriver otillfredsställande beslutsprocesser och sammantaget vad som framstår som åtgärder olämpliga och oförenliga med stiftelsens uppdrag. Dåvarande styrelseordföranden (som avgick i februari) har varit den drivande kraften men rapporten är tydlig med att understryka att det är stiftelsens hela styrelse som bär ansvaret. Man konstaterar också att ett särskilt ansvar vilar på revisorerna som inte reagerade mot exempelvis 15-årskalaset, som de för övrigt själva deltog i. Sammantaget är det en rapport som beskriver tämligen häpnadsväckande turer kring stiftelsens verksamhet. Jag tror att man måste vara medveten om det politiska klimatet i vilket stiftelserna blev till för att förstå det olyckliga som hände inom SSF, säger Sverker Sörlin som betonar att han här inte uttalar sig för hela granskningsgruppen, utan som enskild medlem i gruppen och främst utifrån att han följt stiftelserna genom deras relativt korta historia. Han talar om ett frihetsskimmer som funnits sedan stiftelsernas tillkomst, då den dåvarande borgerliga regeringen 1993 beslutade att omvandla de så kallade löntagarfondspengarna till medel för främst forskningsfinansiering, 17 miljarder, varav sex miljarder till SSF. Andra stora stiftelser som bildades var Mistra och KK-stiftelsen. Det fanns från början en förväntan på att den frihet som stiftelserna skulle få, jämfört med lärosätenas roll som myndighet, skulle leda till friare och mer framgångsrik forskning och bättre band till näringslivet. Stiftelserna lanserades som ett led i avpolitisering av forskningen, men de har förblivit föremål för just politikers dragkamp. Carl Tham, utbildningsminister i den socialdemokratiska regering som efterträdde den borgerliga, agerade för att återta mer politiskt inflytande genom politiker i stiftelsernas styrelser. Detta förändrades under alliansregeringen då Tobias Krantz, minister ansvarig för högskolor och forskning mellan 2009 och 2010, avskaffade politikernärvaro i stiftelsestyrelserna för att befria stiftelserna från klåfingrig politisk dirigism, istället skulle stiftelsestyrelserna bestå av ledamöter från exempelvis näringslivet. Nej, det går inte, oavsett regering, att bortse från det politiska kraftspelet kring stiftelserna, säger Sverker Sörlin. Men politiken i sig är självfallet inte någon förklaring till det enskilda debaclet inom SSF, andra stiftelser har inte avslöjats med den sortens avsteg från 10 Universitetsläraren 6/2013

11 Professor Sverker Sörlin ingick i den grupp som har granskat stiftelsen för strategisk forsknings verksamhet efter dess uppmärksammade 15-årsjubileum. Bilden är tagen vid SULF:s kongress i november stiftelseändamålet utan uppenbarligen hållit sig till stadgarna, där ändamålet forskning är tydligt. Sverker Sörlin talar vidare om vikten av att styrelseledamöter får information om stadgar och vad som gäller. Samt att enskilda ledamöter har kunskap och kurage att säga ifrån, i händelse av avvikelser. Många av stiftelsernas styrelseledamöter kommer från akademin, där man visserligen kan vara van vid tuffa seminariediskussioner, men där det också kan finnas ett drag av oskuldsfullhet och tillit. Man är ofta inte van att tänka juridiskt, utan utgår ifrån att den som leder gör rätt eller åtminstone inte begår oegentligheter. Risken finns också att man kastar sig in i stiftelsestyrelser, utan att tänka på det ansvar man otvivelaktigt har. Sverker Sörlin tror därför att något positivt kan komma av erfarenheter och medvetenhet om SSF:s dystra och i flera bemärkelser dyrköpta erfarenheter. Det kan ha den välgörande effekten att stiftelser höjer kompetensen, skärper sina regler och att ledamöter får skarpare ögon för varningssignaler. Men omvänt är det alltså i detta han också ser risken för alltför defensiva styrelser. Stiftelser ska inte vara anonyma donatorer, utan istället berätta om forskning och beskriva sådant som politiska och etiska dilemman inom forskningen. Att stiftelserna har en dialog med det omgivande samhället är både legitimt och önskvärt. Den som delar ut miljarder till forskning kan inte ställa sig vid sidan om samhället. l Universitetsläraren 6/

12 Stefan Eriksson, lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet, är en av författarna till boken Publiceringsetik. Författarskapsmygel vanligaste fusket vid vetenskaplig publicering Olika typer av fusk vid publicering av vetenskapliga artiklar är alltför vanligt. Därför har Stefan Eriksson och Gert Helgesson skrivit den första svenska boken om etik i vetenskaplig publicering. text: Per-Olof Eliasson Foto: privat Empiriska data pekar på att manipulation av vem som står som författare till vetenskapliga artiklar är den vanligaste formen av ohederlighet i forskarvärlden. Också fiffel med data och digitala bilder och förvrängning av forskningsresultat hör till publiceringsetiken eftersom de dyker upp i publikationerna. Därför tas de också upp i boken Publiceringsetik (Studentlitteratur). Orsaken till att vi ville skriva boken var för det första att det inte funnits en genomgång av detta tidigare, det har inte funnits någonstans att hämta fakta och information om de här frågorna. Det andra skälet är att vi har märkt när vi undervisar att det finns ett stort sug efter att diskutera de här frågorna, säger Stefan Eriksson, lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet. Han och medförfattaren Gert Helgesson på Karolinska Institutet har länge undervisat doktorander i forskningsetik. Deras bok bygger delvis på vad doktorander har berättat om det faktiska forskarlivet. Det är en del hårresande historier. En handlar om en professor som till vetenskapliga tidskrifter angav sina egna doktorander som granskare, kallade dem för professorer och sedan själv skrev omdömena om sina egna manuskript. Det var en mycket framgångsrik forskare i sitt land och sitt gebit. Han var inte svensk. Det vanligaste fusket vid publiceringar är mygel med författarskap; att 12 Universitetsläraren 6/2013

13 personer som inte uppfyller kriterierna för att vara författare till en artikel kräver att stå med på författarlistan. I undersökningar har en tredjedel svarat att de är villiga att göra det om de tjänar på det. Och bland dem som verkligen råkat ut för det eller sett en kollega göra det, har tre av fyra sagt sig vara villiga att göra det för att de tror att det är så det går till. Det innebär att förfarandet är mycket vanligt. Vid handuppräckning är det kanske hälften av doktoranderna som har kännedom om fall där detta har skett. Och när Läkartidningen gjorde en enkät bland nydisputerade 2009 var det nästan hälften som råkat ut för att få namn på personer som inte medverkat ditsatta under sina artiklar. Framför allt är detta en rättvisefråga för mig. Det är ett systematiskt missgynnande av den hälft som inte deltar i det här spelet. Det finns mycket att vinna för de professorer som orättmätigt står som författare till artiklar utan ha lagt ned något arbete på dem. De vinner vetenskaplig valuta, den valuta som får en karriär att funka. När du söker tjänster och anslag är det antalet publiceringar och var du har stått på författarlistan och i vilka tidskrifter artikeln publicerats som är det viktiga, säger Stefan Eriksson. Men det finns också ett direkt ekonomiskt incitament. Dessutom fördelar man numera allt oftare medel på fakulteterna utifrån de enskildas publiceringsmeriter. Det är en incitamentsstruktur som belönar den som tar en genväg. Doktoranden som ger bort en del av sitt författarskap har en kluven situation. Man kan ju få en smidigare karriärväg genom att hålla sig väl med rätt personer. Men man kan ju också förlora meritvärde som andra tillskansar sig på ett oriktigt sätt. Stefan Eriksson och Gert Helgesson har i boken en rad förslag på hur man ska förbättra etiken vid publiceringar. Vi är varma förespråkare för mer öppenhet i vetenskapen, det är olyckligt när man inte talar om sådana här saker under seminarier på institutioner och kollegor emellan. Man behöver skapa en kultur där man kan ställa frågorna, tala om dem och att det ska vara en naturlig del av det akademiska samtalet, säger Stefan Eriksson. Han tycker att den incitamentsstruktur som skapats och som premierar brott mot regler och överenskommelser är olycklig. Vårt förslag i boken är att gå bort från författarskap som den stora valutan för karriär och pengar. Vi anser som många andra att en contributorship model medarbetarmodell vore bra. Det vill säga att istället för en författarlista har man en förteckning över vilka som medverkat och vad de har gjort. Kanske något åt samma håll som eftertexterna på en film. Enligt Stefan Eriksson förespråkas ett sådant system av bland andra flera redaktörer för stora medicinska vetenskapliga tidskrifter. Systemet har också börjat införas hos en del tidskrifter men då som ett komplement till författarskap. Men det är inte realistiskt nu att införa medarbetarskap istället för författarskap, det är så mycket investerat i författarskap och publiceringsstrukturen ligger där. Den publiceringskultur som Stefan Eriksson här talar om finns främst inom medicin, teknik och naturvetenskap. Det finns ett motsvarande problem på humanvetenskapens sida där man inte får någon credit alls trots att man gjort ett stort jobb som exempelvis handledare. Stefan Eriksson är universitetslektor och docent i forskningsetik vid Uppsala universitet, samt redaktör för Vetenskapsrådets webbplats om forskningsetik, CODEX. Gert Helgesson är universitetslektor och docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, där han forskar om och undervisar i forskningsetik. PUBLICERINGSETIK Vetenskapliga publikationer har fått en allt mer central roll i forskarvärlden. Publikationen förmedlar och tillgängliggör forskningsresultat samtidigt som den utgör en måttstock på forskargruppens och den enskilde forskarens vetenskapliga insats. Exempelvis fördelas i allt högre utsträckning fakultetsmedel utifrån institutionernas vetenskapliga produktion och vetenskaplig kompetens bedöms ofta i termer av längden på publikationslistan. Den hårda konkurrensen om forskningsmedel och tjänster kan locka forskare att ta genvägar till ytterligare publikationer. Risken är att vetenskapen då undergrävs och att forskare blir orättvist bedömda. Den här boken belyser olika etiska aspekter av vetenskapligt publicerande. Förutom forskningsfusk tar den bland annat upp tillbakahållande av forskningsresultat, överflödig publicering, hanteringen av medförfattarskap, open access, peer review och redaktionella bedömningar, samt hur man kan försöka komma tillrätta med de publiceringsetiska problem som finns. Det här är den första svenska boken på temat publiceringsetik. Den är skriven på ett sådant sätt att den ska kunna läsas av alla som är intresserade av dessa frågor. Som utbildningsmaterial lämpar den sig för kurser och undervisningsinslag i forskningsetik med inriktning på publiceringsetiska frågor, från magisternivå och uppåt. Art.nr Ett problem i sig är att det lätt blir konflikter kring vem som ska stå som författare. Doktoranderna tycker inte att det är kul när det dyker upp namn på personer som de inte vet vilka de är i författarlistan på sin artikel. Och de kan lätt gå i försvarsposition. Stefan Eriksson anser att ett gott tips är att tänka efter innan man startar ett projekt och diskutera igenom hur man ska göra vid publiceringen. Var generös mot dem som gör en stor insats och bjud in dem som författare så att man inte stänger ute betjänta individer eller hela yrkesgrupper. Exempelvis brukar labbtekniker få vara med medan forskningssjuksköterskor Stefan Eriksson Gert Helgesson PUBLICERINGSETIK inte brukar få vara med som författare. Var rättvis mot dem som gör en insats! Boken Publiceringsetik är tänkt att kunna användas allmänt för den som är intresserad, men är speciellt riktad till doktorander och handledare. PUBLICERINGS- ETIK Stefan Eriksson Gert Helgesson Stefan Eriksson menar att det system vi har i Sverige för att hantera misstänkt forskningsfusk fungerar mindre bra. Systemet har blivit mycket kritiserat, framför allt för att det är lärosätena själva som ska utreda sina kollegors eventuella missgrepp eller oskickliga forskning. Det kan vara svårt att anmäla utan att det går ut över en själv och det kan vara svårt att säkerställa att det blir en oberoende utredning. Nu finns centralt en sorts expertgrupp, men man kan inte anmäla direkt till den och den kan inte själv ta upp fall, utan bara agera när högskolorna ber om hjälp. I boken föreslår Stefan Eriksson och Gert Helgesson en oberoende myndighet att gå till när man upplever att någon oegentlighet har skett. Men det finns mycket som talar för att forskarsamhället bör utreda misstänkt forskningsfusk på samma sätt som exempelvis mäklare som har sin egen ansvarsnämnd, säger Stefan Eriksson. Han anser att en definition av oredlighet inom forskning bör vara vid och öppen. Om kollegor menar att man har brutit mot vad som anses vara god sed, då har man gjort en avvikelse oberoende om det är medvetet eller inte. Då bör det ge återverkningar och man bör se till att det inte händer igen. Han understryker att det viktiga är att vetenskapen fungerar och inte att jaga syndare. I forskning litar man på och utgår från andras data och resultat och det är varje forskares uppgift att prestera tillförlitliga resultat som andra kan bygga vidare på, säger Stefan Eriksson. l Universitetsläraren 6/

14 Krisen skapar massflykt från italienska universitet En fjärdedel av lärarna har försvunnit de senaste fem åren, och en sjättedel av de nyinskrivna studenterna. Det är situationen på de italienska universiteten. Den ekonomiska krisen är en viktig del i minskningen, men det är inte allt. Universitetsutbildning ses inte längre som något viktigt. text: kristina wallin Foto: istock Det senaste årets åtstramningspolitik i Italien har drabbat alla inom den offentliga sektorn. De italienska universiteten var bland de första statliga institutionerna som var tvungna att börja spara rejält redan för några år sedan, och de har redan fått ta en stor smäll. Antalet nyinskrivna studenter har minskat med på sju år. Detta samtidigt som universiteten tappat en lärare av fyra. Kan detta bero enbart på krisen? Nej, även om den har en stor roll i det hela. Familjerna är hårt pressade ekonomiskt, och tar bort alla utgifter som de inte anser vara absolut nödvändiga. Eftersom vi inte har några studielån här i Italien måste studenterna få hjälp från familjen för att överleva ekonomiskt, förklarar professorn Enzo Catarsi, som är chef för institutionen för utbildningsvetenskap vid Florens universitet. Det anses inte vara så viktigt att ha en universitetsutbildning, speciellt som det är svårt att hitta lämpliga jobb efteråt. Att vara universitetsutbildad 14 Universitetsläraren 6/2013

15 foto: kristina wallin öppnar inte nödvändigtvis de rätta dörrarna, säger han. Enligt statistiken har endast två tredje delar av de universitetsutbildade fått ett utbildningsrelaterat jobb ett år efter sin slutexamen. En av sju jobbar svart med låga löner. Inte så konstigt alltså att opinionsundersökningar visar att 60 procent av ungdomarna anser att en universitetsexamen inte är till någon hjälp i jobbsökandet. fakta 19 procent av italienarna i åldern år har en universitetsexamen (inom OECD är motsvarande andel 30 procent). Enligt QS (Quacquarelli Symonds) tabeller är bästa italienska universitet Bologna (plats 176 i världen). Padova ligger på plats 261 och Florens på plats 328. Vi har en lärare på 75 studenter. Det är klart att den här situationen inte kan fortsätta alltför länge. En tredjedel av de studerande följer inte studieplanen och en sjättedel tar ingen examen alls. Skatterna man måste betala för att studera ligger på mellan 300 och euro per år, beroende på universitet och familjens inkomst. Enzo Catarsi, chef för institutionen för utbildningsvetenskap vid Florens universitet Själva studerandet kan även det bli en hinderlöpning. Det minskade antalet lärare har gjort att Italien idag ligger under EU:s median på en lärare per 15,5 studenter. Här finns det en lärare på 18,7 studenter, men skillnaderna är stora mellan olika universitet och fakulteter. Vi har en lärare på 75 studenter. Det är klart att den här situationen inte kan fortsätta alltför länge, konstaterar Enzo Catarsi. Sedan fem år tillbaka får universiteten inte anställa när någon går i pension eller slutar av annan anledning. Eftersom lärarkåren har hög medelålder har det inneburit stora lärarförluster för många universitet. Sedan ett år tillbaka får de inte heller projektanställa lärare. Visst behövdes det sparas och rensas upp rejält inom den akademiska världen i Italien, men inte strypa hela verksamheten så här. Men det finns vare sig politisk vilja eller intresse från allmänheten att satsa på universiteten, eftersom den allmänna känslan är att det redan finns för många universitetsutbildade, trots att vi ligger längst ner i statistiken bland EU-länderna, säger Catarsi. Han ser ett större kulturellt problem i det hela också. Det satsas inte på de unga och de känner sig inte delaktiga i samhället i stort. Det syns på valresultatet, där de unga tydligt visade att de inte längre vill stå utanför och bara titta på. Vi har aldrig haft ett parlament med så många unga. Bland de politiska partierna finns det ingen som talar om att satsa på universiteten, och det finns inga planer på att investera de närmaste åren. I år får universiteten visserligen anställa några nya forskare, men det är bara en droppe i havet. På hela Florens universitet anställs 30 forskare, vilket innebär en ökning med cirka en procent. När jag tänker på framtiden försöker jag göra det med intelligensens pessimism, men med viljans optimism, säger Enzo Catarsi och ler snett. l Det finns 68 statliga universitet i Italien. Landets (och Europas) största är La Sapienza i Rom, med närmare studenter. Den 31 december 2011 fanns det lärare och forskare på de italienska universiteten. I Padova ökar antalet studenter text: Kristina Wallin Universitetet i Padova är ett av de få som går emot trenden och får fler studenter. Men trots det är rektorn Giuseppe Zaccaria mycket kritisk till hur samhället behandlar universiteten. Även universitetet i Padova i norra Italien har fått skära ner de senaste åren, och har förlorat en tiondel av sina lärare. Trots det ökar antalet studenter, även bland dem som inte kommer från staden och där det alltså kostar familjerna betydligt mer att låta dem studera. Att sätta fingret exakt på vad som gör att vi ökar är inte lätt, men jag tror att den service vi ger studenterna spelar en stor roll. Bland annat har vi ett bibliotek som är öppet även på kvällarna, och ibland även på helgerna, förklarar Giuseppe Zaccaria. Vi investerar även rejält i forskning, trots nedskärningar. Dessutom hjälper vi till att hitta jobb efter examen, bland annat genom att organisera praktik på olika företag. Detta har lett till att de som utexamineras från universitetet har stor chans att hitta ett arbete. Zaccaria känner inte att han får stöd vare sig från politiker eller samhälle. I sitt tal i början av läsåret talade han om de enorma skillnaderna mellan Italien och andra länder när det gäller investering i högre utbildning. Ingen politiker är egentligen intresserad av detta, men inte heller företagen. Jag vet inte hur många gånger jag kritiserat det italienska näringslivet för att de inte förstår vikten av universitetsutbildad personal i ledande positioner, berättar han. foto: Massimo pistore Giuseppe Zaccaria är rektor på Padovas universitet, som lyckas öka antalet studenter. Detta är ett ännu allvarligare problem än den ekonomiska krisen, som under en period får studenter att överge studierna. Situationen kommer att bli riktigt allvarlig snart om den framtida regeringen inte ändrar sin utbildningspolitik. l Universitetsläraren 6/

16 288 s mjukband TilliT och korruption Korruption maktmissbruk och bristande tillit i svensk lokalpolitik Erik Wångmar Fem exempelfall: Mönsterås köping ( ), Halmstads kommun (1976), Motala kommun ( ), Uddevalla kommun ( ) och Göteborgs stad ( ). Lärarex erbjuder vi till kursansvariga. Mejla Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Studenter tar allt färre poäng Studenter tar allt färre högskolepoäng, visar en färsk analys från Universitetskanslersämbetet. Analysen bygger på en ny metod som mäter prestationsgrad, det vill säga antalet poäng studenterna tar i förhållande till hur många poäng de har varit registrerade för. Från läsåret 2004/05 till 2009/10 har prestationsgraden sjunkit från 81 till 78 procent. Mätningen gäller helårsstudenter under perioden och deras avklarade poäng till och med höstterminen Högst prestationsgrad, 89 procent, nådde studenterna på yrkesexamensprogrammen. De kvinnliga studenternas prestationsgrad har minskat mer än de manliga studenternas, men kvinnornas prestationsgrad är fortfarande högre än männens. En tydlig orsak till den totala minskningen är distansutbildningen, där studenterna enligt mätningen endast tog 56 procent av de poäng de var registrerade för. En jämförelse av prestationsgraden på fristående distanskurser inom juridik-samhällsvetenskap och humaniora-teologi, som helt dominerar distansutbudet, visar också stora skillnader mellan lärosätena. Linköpings universitet och Högskolan i Gävle ligger bäst till med en prestationsgrad på 61 respektive 57 procent. I botten ligger Högskolan i Jönköping och Stockholms universitet med 33 respektive 39 procent. Universitetskanslersämbetet har mätt prestationsgrad tidigare, men den nya metoden som har använts den här gången är mer tillförlitlig, rapporterar myndigheten i ett pressmeddelande. l Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) Vi söker: Lektor i naturvetenskapernas eller teknikens didaktik Lektor i biologi inriktning biologididaktik Biträdande professor/lektor i svenska med didaktisk inriktning Lektor i utbildningsvetenskap med särskild inriktning mot barns talläs- och skrivutveckling För mer information se: 16 Universitetsläraren 6/2013

17 Universitetsläraren 6/

18 Nästa nummer kommer ut den 22 april. Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grund utbildning och forskning. Här finns idag studenter och 840 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Lektor i miljövetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning Dnr 404/22/2013 Sista ansökningsdag 28 april Lektor i journalistik Dnr 282/22/2013 Sista ansökningsdag 30 april Lektorer i psykologi med inriktning mot socialpsykologi Dnr 2314/22/2012 Sista ansökningsdag 30 april Välkommen med din ansökan. Ytterligare upplysningar om anställningarna finns på LÄS MER PÅ Mdh.se/Jobb Universitetslektor i psykologi Universitetslektorer i vårdvetenskap Universitetslektor i sociologi, tidsbegränsad Universitetslektor i folkhälsa, tidsbegränsad Universitetslektorer i vårdvetenskap, tidsbegränsad Vid AkAdemin för hälsa, Vård och Välfärd Läs fullständig annons på Mälardalens högskola strävar efter att utveckla kunskaps- och välfärdsamhället. Är du en av våra nya medarbetare? Nästa nummer kommer 8 april. sulf.se/platsannonser 18 Universitetsläraren 6/2013

19 Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskaps områden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökande tryck och Nobelpris om. Professor i konst- och bildvetenskap med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2013/102 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i genusvetenskap med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2013/105 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i genusvetenskap vikariat 12 månader med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2013/104 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i konstoch bildvetenskap vikariat 12 månader med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2013/103 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i kulturvetenskap visstid 6 månader med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PAK 2013/516 Sista ansökningsdag: Universitetsadjunkt/ universitetslektor i socialt arbete vikariat med placering vid Institutionen för socialt arbete Ref.nr: PER 2013/71 Sista ansökningsdag: Professor i andraspråksforskning med placering vid Institutionen för svenska språket Ref.nr: PER 2013/28 Sista ansökningsdag: Doktorandutlysningar med placering vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Psykologi; Journalistik, medier och kommunikation; Socialt arbete; Statsvetenskap. Sista ansökningsdag: Rekrytera en kollega! För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: Universitetsläraren 6/

20 Sveriges universitetslärarförbund, SULF, söker Vikarierande ombudsman till Lund för information se TEXTILHÖGSKOLAN VILL BLI FLER! Vill du vara en del av vår öppna och kreativa miljö? Textilhögskolan är landets enda textilhögskola och ger fyra utbildningsprogram som leder till kandidat eller masterexamen i textildesign, modedesign, textilekonom- och textilingenjör. Dessutom ges flera kortare utbildningar samt ett antal fristående kurser. Vi bedriver forskning inom textildesign, modedesign, interaktionsdesign, ekonomi och teknik. Vårt moderna campus är beläget i centrala Borås där Textilhögskolan kommer att finnas i helt nya lokaler från hösten Vi söker nu fler medarbetare: PROFESSOR I TEXTILT MANAGEMENT PROFESSOR I TEXTILDESIGN DOKTORAND I MODEDESIGN POSTDOKTOR I MODEDESIGN ADJUNKT OCH LEKTOR I MODEDESIGN Högskolan i Borås har studenter och 650 anställda. Vårt moderna campus är beläget i centrala Borås. Här bedriver vi forskning och totalt 71 utbildningar inom sex olika profilområden. 20 Universitetsläraren 6/2013

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer

Pressrelease Artes Industriambassadör 031115. Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Anita Andler Pressrelease Artes Industriambassadör 031115 Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer Ulf Assarsson, doktorand vid Chalmers tekniska högskola lade den 10 oktober

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer