Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops"

Transkript

1 Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops Tema: Forskningscirkel för utveckling och lärande Fia Andersson, Högskolan på Gotland Forskningscirkeln utmaning och utveckling av erfarenhetsbaserad kunskap Utifrån erfarenheter i en pågående forskningscirkel med lärare i grundsärskolan diskuteras forskningscirkelns möjligheter och dilemman ur såväl forskarens som lärarens perspektiv. Deltagande i forskning i den egna praktiken möjliggör för praktiker att tillsammans med forskare bidra till utveckling av erfarenhetsbaserad kunskap i den egna praktiken. Forskningscirkeln, en form av deltagarbaserad aktionsforskning, utgör ett sådant utbildnings- och forskningsmässigt sammanhang för samverkan mellan akademi och fält (Andersson, 2007). Forskningscirkeln beskrivs ofta som en arena, en mötesplats, för ett organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling i samverkan mellan deltagarna och inom ett område av ömsesidigt intresse. Centralt i forskningscirkeln är att forskning bedrivs tillsammans med och inte på deltagarna och att det finns en öppenhet i dialogen där både forskares och praktikers tidigare erfarenheter tillvaratas, utmanas och kritiskt granskas. I forskningscirkeln belyses och fördjupas kunskap inom det valda området, ett överskridande av tidigare kunskap sker och något nytt uppstår. Ett systematiskt erfarenhetsutbyte inom forskningscirkeln kan, men behöver inte, innebära att ett problem löses. Erfarenheter från en pågående forskningscirkel presenteras och diskuteras. Denna forskningscirkel genomförs i samverkan mellan Högskolan på Gotland och lärare inom grundsärskolan på Gotland. Fokus ligger i det här fallet på lärarnas professionella erfarenheter av arbete inom olika skolformer och specifikt undersöks och diskuteras vilka möjligheter elever i grundsärskolan ges att utveckla läsande och skrivande. Frågor som kommer att behandlas: Vad kan en forskningscirkel tillföra forskare respektive praktiker? Vilka dilemman kan uppstå i en forskningscirkel - ur såväl forskarens som praktikerns perspektiv? Forskningscirkelns möjligheter att hantera relationella, forskningsmetodiska och etiska aspekter? Forskningscirkeln som form för kunskapsmöten där forskare, andra professioner och även barn, ungdomar och föräldrar skulle kunna delta? Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Stockholm: Stockholms universitet. Doktorsavhandling. Andersson, F. (2012) Att leda specialpedagogiska insatser. I: G. Berg, F. Sundh & C. Wede (red.) Lärare som ledare i och utanför klassrummet (s ). Lund: Studentlitteratur 1

2 Martina Norling, Universitetsadjunkt förskollärarprogrammet och doktorand i didaktik vid Mälardalens högskola Ulrika Fyhr, Förskollärare vid Korsängens förskola i Västerås Pernilla Hedin, Förskollärare vid Korsängens förskola i Västerås Filma oss - ett utvecklingsarbete i förskolan gällande sagor och berättande Sammanfattning Under vårterminen 2013 har en forskarstuderande från Mälardalens högskola tillsammans med två förskollärare filmat aktiviteter i förskolan för synliggöra arbetet med sagor och berättande i syfte att analysera, reflektera och dokumentera förhållningssätet gällande barns läs - och skriv processer (emergent literacy). Dokumentation, reflektion och analys ligger till grund för ett utvecklingsarbete i verksamheten vilket innebär den egna yrkesrollen som förskollärare, lärandemiljön samt nya metoder för att utmana barnens lärandeprocesser i läs- och skriv aktiviteter. Abstract I läroplanen för förskolan (Lpfö, 2010) står det att barn ska ges möjlighet till att utveckla sitt språk samt utveckla sin förmåga att argumentera och kommunicera med andra. Men hur vet vi vilka möjligheter som ges till språklig interaktion med personal och barn i förskolan? Tidigare forskning visar att förskolepersonalen tenderar att vara lyhörda och omvårdande och var mer emotionellt engagerade i de vardagliga aktiviteterna i förskolan, men i mindre utsträckning tillämpade utmanande frågor, avancerat språk, läs-och skriv samt begreppsutvecklande aktiviteter så som att utmana barnen till sagor och berättande (in process, Norling, Sandberg & Almqvist). Resultaten synliggör personalens behov av kompetensutveckling gällande emergent literacy (språk, läs-och skriv) aktiviteter då personalen själva beskriver bristande kunskaper om området(in process, Norling). I läroplanen finns det tydliga mål och riktlinjer där det står att personalen i förskolan ska uppmuntra barn till att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö, 98/2010, s. 10). Syftet med forskningscirkeln är att deltagarna dokumenterar och skriver ett paper gällande deltagarbaserad forskning samt processen gällande utvecklingsarbetet av sagor och berättande i förskolan. I den här presentationen kommer själva processen till utvecklingsarbetet presenteras där deltagarna beskriver processen både teoretiskt och praktiskt det vill säga deltagarbaserad/aktionsforskning där fokus är sagor och berättande samt de forskningsfrågor som formulerats av deltagarna under utvecklingsarbetets process. Forskningsfrågorna ska sedan ligga till grund för planering av personalens fortsatta utvecklingsarbete med sagor och berättande. Möjligtvis kan resultatet bidra med praktiknära information om främjande aktiviteter och förhållningssätt gällande sagor och berättande i förskolan. Resultatet kan också generera till ny kunskap gällande utbildningsinsatser i samverkan förskola och Mälardalens högskola. 2

3 Maria Olsson, Högskolan Dalarna Möjligheter och hinder för en lärandeprocess i en forskningscirkel I detta paper har jag för avsikt att diskutera möjligheter och hinder för en lärandeprocess i en pågående ( ) forskningscirkel. I cirkeln är vi tio deltagare, nio lärare från fyra olika skolformer; förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskolans grundskoleklass och jag som forskarstudent. Syftet med forskningscirkeln är att undersöka och analysera, vilken mening vi skapar över tid, i dialoger, om lärares ledarskap i mötet med barns olikheter. Genom användande av en deltagarorienterad design som forskningscirkeln, finns det en strävan efter att skapa en gemensam lärandeprocess i vilka våra olika erfarenheter möts och kontrasteras med teorier (se t.ex. Holmstrand & Härnsten 2003). Idealt bör denna process leda till att kunskaper utvecklas som anses relevanta och trovärdiga av forskarsamhället, användbara av och utvecklande för deltagarna samt leda till ett mer rättvisa pedagogiska praktiker utvecklas (jfr Lindhult 2008; Reason & Bradbury 2008). Deltagarnas inflytande över projektets form och innehåll, ser jag som både problematiskt och möjlighetsskapande för lärandeprocessen. Denna ter sig svår att överblicka, är tidskrävande och ibland verkar det oklart vilka slags kunskaper som utvecklas och vad dessa kan komma att leda till. Dock har lärandeprocessen i cirkeln lett till att lärare har gjort förändringar i sina praktiker, avseende exempelvis förhållningssätt till barn och samtalsstrukturer. Lärarna har uttryckt deras deltagande i cirkeln som värdefullt och flera av dem söker nu sprida lärandeprocessen bland sina kollegor genom att initiera cirklar på sina arbetsplatser. Referenser: Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindhult, E. (2008). Att bedöma och uppnå kvalitet in interaktiv forskning. I B. Johannisson, E. Gunnarsson & T. Stjernberg (red.) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. (s. 1-27). Växjö: Växjö University Press. Reason, P., & Bradbury, H. (2008). Introduction. In P. Reason and H. Bradbury, (red.). The Sage Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice (s. 1-10). London: Sage Publications. Maria Olsson, doktorand i specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet samt vid Institutionen för Utbildning och Humaniora, Högskolan Dalarna Tema: Forskning, demokrati och mänskliga rättigheter Matts Mattsson, Ph D, Ass Prof, Temporary Director, ICLD Centre of Knowledge Björn Möller, Quality Assurance Manager, ICLD Centre of Knowledge Vilka forskningsprojekt kan bidra till förbättrad lokal demokrati? ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) är ett SIDA-finansierat centrum för lokal demokrati. En stor del av verksamheten består av Kommunala Partnerskap. Svenska kommuner samarbetar med kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa om projekt som vill utveckla lokal demokrati utifrån konkreta problem. Det kan t ex handla om framtida avfallshantering, energitillgång, vatten, stadsplanering och kvinnors inflytande i politiken. Vilken forskning är man då betjänt av? 3

4 Sedan 2010 har ICLD initierat ett tiotal forskningsprojekt och åstadkommit ca 20 forskningsrapporter (se hemsidan Publikationerna håller hög internationell standard, men används i ganska liten utsträckning av deltagare i de lokala projekten. Därmed väcks frågan om forskningens relevans. Vi vill i detta seminarium diskutera några olika perspektiv på relevant forskning. (1) Upplysning (enlightenment) Flera av ICLD:s publikationer bygger på iden om enlightenment dvs. att forskningens främsta funktion är att ge ny kunskap, nya perspektiv, nya begrepp, nya sätt att förstå den verklighet som behöver förändras. Själva förändringsarbetet överlämnas åt andra med större inflytande över sammanhanget. (2) Praxisorienterad forskning (praxis research) Några forskningsprojekt är praxisorienterade dvs. de genomförs i nära interaktion mellan de forskare och praktiker som vill medverka till lokal demokrati i t ex Tanzania, Indonesien eller Georgien. Iden är att forskningen kan bli relevant genom dialog och interaktion byggd på respekt för deltagarnas olika typer av kunskap. (3) Praktikerforskning (practitioner research) En del projekt är mer utvecklingsprojekt än forskningsprojekt. Syftet är vanligtvis att bidra till professionsutveckling bland lokala aktörer. Iden är att deltagare, med eller utan stöd av forskare, skaffar sig den kunskap de anser sig behöva i det specifika projektet för att lösa de problem som framträder. Forskningen är underordnad praktiken. ICLD:s utlysning av forskningsanslag 2013 prioriterar collaborative research, participation and capacity building (http://www.icld.se/eng/researchapplication.pab). Varje enskilt projekt behöver ändå granskas utifrån sina specifika förutsättningar och möjligheter att bidra till ökad lokal demokrati. Låt oss presentera och diskutera några exempel. Matts Mattsson, Telephone: , E:mail: Björn Möller, Telephone: , Anette Sandberg, Mälardalens Högskola Helena Kindberg, Norrgårdens Förskola, Arboga Mänskliga Rättigheter i Förskolan Lärprocessen i två Forskningscirklar Hur tillämpas den professionella kompetensen i det vardagliga pedagogiska arbetet med mänskliga rättigheter i förskolan? Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver och reflekterar kring arbetet med mänskliga rättigheter i förskolan. Studien är en fortsättning utifrån projektet JämBredd, där forskningscirklar användes för verksamhetsutveckling kring genus- och mångfaldsfrågor (Ladenperä, 2011; Sandberg & Sandström, 2012; Sier et al, 2012: Sandström et al, 2013). En variant av aktionsforskning har använts (Rönnerman, Moksnes-Furu & Salo, 2008; Rönnerman, & Salo, 2012). 14 förskollärare deltog i två skilda forskningscirklar. Forskningscirkeldeltagarna träffades tio gånger under elva månader. Vid träffarna diskuterades och reflekterades det kring litteratur, Gustafsson, (2011), Critical Incident-teknik (CIT) som är en metod för att analysera professionellt arbetet (Johansson & Sandberg, 2012) samt hur arbetet med mänskliga rättigheter implementerades i respektive förskola. 4

5 Referenser Gustafsson, l.h. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. Ladenperä, P. (2011) (red). Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Mälardalens högskola: Studies in Social Sciences. Rönnerman, K. & Salo, P. (2012). Collaborative and Action Research within Education - a Nordic perspective. Nordic Studies in Education 32 (1), Rönnerman, K., Moksnes-Furu, E., & Salo, P. (2008). Nurturing Praxis. Action Research in Partnerships between School and University in a Nordic Light. Rotterdam: Sense Publishers Sandberg, A. & Sandström, M. (2012) (red). Kritiska händelser för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Sandström, M., Stier, J. & Sandberg, A. (i First, 2013). Working with Gender Pedagogics at Fourteen Swedish Preschools. Journal of Early Childhood Research. Stier, J., Tryggvason, M-T., Sandström, M., & Sandberg, A. (2012). Diversity management in preschools using a critical incident approach. Intercultural Education, 23, (4), Sofia Wistus, fil. dr. och lektor vid Linköpings universitet Ann-Christine Larsson, fil. dr. och FoU-ledare vid Fokus Kalmar län. Empowering dialogues Dialog som verktyg för mer demokratisk kunskapsutveckling. Seminariet hämtar exempel från ett projekt, där långtidssjukskrivna kvinnor tillsammans med forskare skapade en gemensam kunskapsutveckling utifrån ett interaktivt förhållningssätt i forsknings- och utvecklingsprocessen (Larsson 2007, Wistus 2008). Kan aktions/interaktiv forskning bidra till mer demokratiska miljöer i kunskapsproduktionen och vilka utmaningar innebär detta i termer av makt och/eller jämlika relationer (Greenwood & Levin 1998; Aagaard Nielsen & Svensson 2006, Svensson et al 2002)? Vidare beskriver vi förutsättningar (möjligheter och svårigheter) för att genomföra empowering dialogues (jfr Reynolds 2002, Friedman 2001, Lilleaas 2013, Larsson 2007). Våra slutsatser är att dialogen som verktyg för demokratisk kunskapsutveckling kan ligga till grund för och bidra till att: Olika röster och perspektiv lyfts fram Skapa miljöer för olika aktörer att ta del i en demokratisk kunskapsprocess Identifiera och presentera förslag till social förändring Utveckla en annan sorts kunskap och genom detta ge möjlighet till andra perspektiv i en social förändring Diskussionsfråga; Är det forskningens uppgift att skapa mer demokratiska kunskapsutvecklingsprocesser? Är det möjligt? Nackdelar/fördelar. Referenser Aagaard Nielsen, K. and Svensson, L. (eds.) (2006) Action Research and Interactive Research Beyond practice and theory. Maastricht: Shaker Publishing. Friedman, V.J. (2001) Action Science: Creating Communities of Inquiry in Communities of Practice. In Reason, P. and Bradbury H. (eds.) Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice. London: Sage 5

6 Greenwood, D., and Levin, M. (1998) Introduction to Action Research: Social Research for Social Change. Thousand Oaks, Californien: Sage Publications. Larsson, A.-C. (2007) Empowermentprocesser ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser? Avhandling, Linköpings universitet Lilleaas, U-B. (2013) My Discomfort Practical Reflexivity as a Methodological Approach. In Phillips, L et al. Knowledge and Power in Collaborative Research. A Reflexive Approach. New York: Routledge Reynolds, T. (2002) On relations between black female researcher and participants, in Qualitative research in action, May T. (ed) London: Sage Svensson, L. et. al. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Work Life in Transition No 7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet Wistus, S. (2008). Birds of a feather flock together - On representation and equal relationships in partnerships i Svensson, L & Nilsson, B. Partnership - As a Strategy for Social Innovation and Sustainable Change. Stockholm: Santérus. Tema: Utvecklingsarbete inom välfärdssektorn mm Georg Drakos, Samverkande forskningsföretag Maria Gardsäter, Nordens Välfärdscenter Samverkande forskningsföretag inom hum/sam: Ett innovationssystem i mikroformat. Hur kan forskare integrera samverkan i sin forskning och utbildning för att bidra till en så radikal förnyelse som möjligt, i å ena sidan sin egen verksamhet och å andra sidan samhällets offentliga, privata och ideella organisationer? Bakgrunden till vår presentation är ett forskningsföretagsprogram inom hum/sam som genomförts under 2012 och vars arbetsmodell för samverkan ska följas upp, spridas och implementeras under en treårsperiod med stöd av Vinnova. För detta ändamål har vi bildat den ideella yrkesföreningen Samverkande forskningsföretag hum/sam (SF-HS) där vi medlemmar är forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som startat samverkande forskningsföretag. Samverkande forskningsföretag skiljer sig i flera avseenden från vanliga företag genom att bäras fram av ett långsiktigt yrkesmål och en stark professionell identitet. Lite förenklat är forskningsföretaget sin egen FoU-enhet. Samverkan är ett ord på modet och kännetecknas som sådant av mångtydighet. Vi har tagit fasta på Högskoleverkets användning av ordet samverkan för att beskriva ett av högskolans uppdrag. Detta innebär att samverkan ska vara integrerad i högskolans utbildning och forskning och inte vara en separat tredje uppgift. Vi är också eniga om samverkan inte ska inskränka på forskningens frihet. Det ömsesidiga utbyte som samverkan har som sitt mål, utgår från de olika förutsättningar och arbetsätt som skiljer kunskapsproduktionen inom akademin från kunskapsproduktionen utanför. 6

7 I presentationen kommer vi att redogöra för den modell för samverkande forskningsföretag som vi använder för att med hjälp av forskningsföretaget utveckla ett innovationssystem i mikroformat. Som ett exempel på användningen av modellen kommer vi att diskutera samverkan kring temat berättande och funktionshinder med särskild inriktning på hur berättande används i olika yrkespraktiker på skilda verksamhetsområden. Den övergripande fråga vi vill få synpunkter på är den inledande. Referenser: Drakos, G Berättande och äldreomsorg kroppen som hinder och resurs för berättande. I: Ronström, O., Drakos, G. & Engman J. Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby: Gotland University Press. Gardsäter, M. mfl Att leva med en sällsynt diagnos. I: Drakos G. & Hydén L-C. Diagnos och identitet. Stockhom: Gothia förlag. Rönn, Milda. (u.u.). Samverkande forskningsföretag inom hum/sam en ny kugge och injektion i Sveriges innovationssystem? I: C. Nahnfeldt (red.). Är det någon idé? Om innovationer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Karlstad: VINNOVA/Karlstad universitet Deltagare: Georg Drakos, docent i etnologi, Stockholms universitet/samverkande forskningsföretag hum/sam (SF-HS) E-post: Maria Gardsäter, projektledare för Råd för nordiskt samarbete om funktionshinder, vid Nordens Välfärdscenter E-post: Katarina Sipos, Stockholms universitet Maud Baumgarten, Stockholms universitet Äldreomsorg och hemtjänst - deltagarorienterad forskningsdesign som strategi för kvalitet i produktion? Research topic/aims: The aim of the research project is first to highlight the skill of the care workers and how they have learned their skills. Second to elaborate enabling and constraining aspects of a learning environment in health care institutions. And finally in the tradition of action research the purpose is to explore and test out some strategies in order to achieve workplace learning. Theoretical framework: The point of departure is the concept of working environment. An ideal workplace is designed for learning and will have learning readiness. That means that it affords opportunities for the individuals to engage in and be supported in learning at work. The structural aspect is important but also how these structural aspects are experienced and evaluated by the individuals in a working group (Billett 2001, 2004; Ellström 2001, 2006; Ellström, Ekholm and Ellström 2008; Ellström 2012). Research design: The study is inspired by an action research design. The study is based on interviews with managers, focus group discussions with managers and teachers, as well as focus group discussions with staff in care. We have participated in workplace meetings and training sessions conducted by staff. We have also actively contributed in strategies of forming workplace learning. The study includes four different institutions in home care and in nursing homes during

8 Findings from the research: The conclusion so far is that learning activities are rarely organized and the informal and formal learning are not well integrated. There are little organized opportunities for learning, ie meetings that provide space for reflection. To summarize; the managers are crucial as well as the co-workers in creating a working environment in terms of having learning readiness. Intressant att följa fall där chefer och medarbetare identifierar frihetsgrader I organisationen så att strategier, metoder prövas för att skapa lärtillfällen. Research dilemma: The care of the elderly is facing new challenges and the care workers needs deeper and more various skills. Also the Nordic countries are facing problems in recruiting new personal. There have been few studies in order to explore how to handle these new demands especially in elder care. Vad bidrar egentligen denna forskningsdesign till? Erik Lindhult, Mälardalens högskola Anna Kremel, Mälardalens högskola Interaktiv forskning och aktionsforskning som samhällsentreprenörskap. Exempel från samhällskontraktet vid Mälardalens högskola En viktig motivation för interaktiva forskare och aktionsforskare är ett engagemang att förändra samhället och förbättra situationen för vissa grupper. Detta var något som lyftes fram i andra generationens aktionsforskning som växte fram i slutet på 1960-talet (Löchen, 1970, Fals Borda, 1976), som även var en bakgrund till strävan till en mer jämlik och demokratisk relation i forskningsprocessen och därmed mer participativa ansatser (Fals Borda & Rahman, 1991). Man kan säga ett det externa engagemanget får en institutionalisering i vad Gibbons (1994) kallar den ökande graden av Mode 2-forskning där forskningen sker i ett fält att av olika intressenter vars värderingar och önskemål forskningen behöver bemöta. Engagemanget för, samt det konkreta arbetet, att bidra till lösning av samhällsproblem och bidra till värdeskapande och ett bättre samhälle innebär att det finns en grundläggande dimension av samhällsentreprenörskap i interaktiv forskning. Detta paper fokuserar på projekt inom ramen för Samhällskontraktet, ett institutionaliserad samverkan mellan Mälardalens högskola och det omgivande samhället i form av Västerås och Eskilstuna kommun. Sedan februari 2009 finns ett avtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola om att tillsammans arbeta med utveckling kring skola, omsorg, framtidens arbetskraft och hållbar stadsutveckling. Samhällskontraktet är ett samhällsentreprenöriellt initiativ (Gawell, mfl., red., 2009), en motor för initiativ och projektutveckling i samverkan mellan aktörer vid akademin och i kommunerna, där samhällskontraktet fungerar som ett stöd och en möjliggörare. Samhällskontraktet har också rollen som mäklare och mötesplats för att gränsöverskridande initiativ kan växa fram i demokratiska och innovativa former. Samverkansinitiativ och projekt av en mångfald av anställda och medborgare inom akademin och kommunerna bildar en grund för Samhällskontraktets framgång, där MOPS (Modell för Projektutveckling inom Samhällskontraktet) kan ses som en bottom-up orienterad projektstödjande modell. Syftet är att beskriva och analysera projekt och MOPS-modellen som samhällsentreprenöriella initiativ utifrån ett vetenskapligt/teoretiskt ramverk. Finns det främjande och begränsande faktorer för projektens utveckling och värdeskapande forskningsmässigt och praktiskt som samhällsentreprenöriella initiativ? 8

9 Tema: Utvärdering för utveckling mm Laila Niklasson, Mälardalens högskola Anne-Lie Leweby, Eskilstuna kommun Lokal samproduktion för kunskap i Utvärderingsverkstad Kort sammanfattning på några rader I vår presentation berättar vi om hur Eskilstuna kommun (inklusive Torshälla) genomfört en satsning på utveckling av undervisning av ämnet matematik i projektform. För att utvärdera denna satsning samverkar Eskilstuna kommun med MDH som organiserat en utvärderingsverkstad. Vi berättar om vad vi genomfört för att utveckla kunskap inom denna lokala samproduktion. Abstract Ordet samverkan har troligen en positiv klang för de flesta. Det är också bakgrunden till att Utvärderingsverkstäder etablerades där mindre projekt utvärderas av projektledare i samverkan med en utvärderare från högskola och en sekreterare från kommunal eller privat verksamhet. De teorier som ofta nämns som stöd för denna samverkan kan hänföras till uttryck som är lättast att hänvisa till på engelska språket såsom empowerment, participation och capacity building (Fetterman & Wandersman, 2007; Green, 1997; Cousins, 2003). Det är också så att lärande förväntas när en utvärdering genomförs (Morgan, 2002; Taut, 2007). I vår presentation berättar vi om hur Eskilstuna kommun (inklusive Torshälla) genomförts en satsning på utveckling av undervisning av ämnet matematik i projektform. För att utvärdera denna satsning samverkar Eskilstuna kommun med MDH som organiserat en utvärderingsverkstad. Arbetet i utvärderingsverkstaden innebär att lärare inom grundskola är engagerad i planering, genomförande, självutvärdering, dokumentation och presentation, under ledning av utvärderingsforskare från högskola, MDH. Arbete har inneburit lärande på individuell nivå, vi granskar nu kritiskt om det också skett på organisatorisk nivå. Dokumentation av arbetet har sammanställts i två volymer, en tredje är på gång där lärare, sekreterare och utvärderingsforskaren är författare. Spridning av resultat har skett genom att ledning och förtroendevalda på kommunnivå har fått höra presentationer av lärarna. En fråga vi nu fortsätter att kritiskt granska är hur relationen lärarnas erfarenhet- beprövad erfarenet och forskning framträder i, eller efter, en utvärderingsverkstad. Frågeställning/problematik som vi vill diskutera och få synpunkter på Enligt styrdokument för grundskola skall arbetet bedrivas med utgångspunkt från forskning och/eller beprövad erfarenhet. Vi ställer oss nu 3 frågor A) Hur kan lärarnas erfarenheter från Utvärderingsverkstaden bli beprövad erfarenhet? B) På vilket sätt kan den beprövade erfarenheten utgöra grund för forskning? C) I vems intresse ägnar vi tiden åt att omvandla (beprövad) erfarenhet till forskning, räcker det inte med erfarenheten? Kicki Stridh, Brohuset FoU Teoridriven utvärdering bokcirkeln som metod Utvecklingsprojekt inom social- och regionalfonden utgör ett omfattande fält för interaktion mellan akademi och det omgivande samhället genom den utvärderingspraxis som utvecklats. De enskilda projekten samarbetar med akademin eller teoridrivna konsulter för att genomföra det som kallas 9

10 lärande utvärdering (Socialfonden) eller följeforskning (Regionalfonden) 1 och som syftar till att stärka och utveckla projektets process: Lärandet sker genom att det som synliggörs under utvärderingen återkopplas till projektet och att en dialog förs med ansvariga och berörda om vad som kommit fram. På det sättet kan man i projektet ta ställning till hur processen utvecklas och om det finns förutsättningar att uppnå projektets mål och syfte. 2 Kring detta synliggörande (Av vad? Hur går det till?) och denna dialog (Kring vad? Hur gör man?) finns utrymme för fördjupad teoretisk reflektion och för utveckling av konkreta praktiska metoder för utvärderingen. Detta paper tar sin utgångspunkt i ett konkret metodcase: bokcirkeln som metod i den externa utvärderingen av projektet Aktivism en väg till jobb inom social ekonomi som genomförs av Emmaus Björkå i Malmö. I en serie träffar har projektledningen och utvärderarna träffats för att spegla projekterfarenheterna mot för processerna relevant teori (om ideella föreningars organisation, om projektprocessen och om utvärdering av empowerment, bland annat). Utvecklingen, genomförandet och resultat av bokcirkeln beskrivs. Reflektionen kring metoden berör den interaktiva dialogen mellan forskare och praktiker, lärande och teoridriven utvärdering3. Miriam Sannum, Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Götaland Regional Centre of Expertise West Sweden as Participatory Action Research The years is declared by UN as Decade of Education for Sustainable Development and to enhance this ambition the UN encourage regions around the world to become Regional Centre of Expertise - RCE:s. A RCE is a network of different stakeholders based on management, collaboration, research & development and transformative learning. In late 2011 the adult participatory studyorganisation Studieförbundet Vuxenskolan, University West and the informal network Academy for Sustainable Development jointly took the initiative to start a process to become a RCE. So we invited people in our networks and asked them to send the invitation further. During dialogue meetings last spring, some main gaps emerged that seemed relevant to focus on in the application. The RCE West Sweden was approved in December 2012 and we have had a handfull introduction meeting where we have start the cooperative inquiry process. In RCE West Sweden we welcome all actors who have any intention to contribute to strong sustainability, to become a node in the emerging polycentric network. The nodes vary from very small enterprises and organisations to universities and municipalities, no matter which; equality, openness and personal engagement are crucial elements. A basic attitude is; we do not know what a sustainable development look like and we do not know what competences and skills are and will be important in this transformation together, we need to find out by doing. 1 Beskrivs i Lärande utvärdering genom följeforskning. Svensson L, Brulin G, Jansson S, Sjöberg K, Studentlitteratur Ur Handledning för uppföljning och utvärdering, 3 Program Theory-Driven Evaluation Science: Strategies and Applications. Donaldson, Stewart I. (2007) Mahwah, NJ 10

11 We will probably start with a singel cooperative inquiry group, but I envision several groups evolving. These will most likely be spread geographically, timely, and culturally from Apollonian to Dionysian (Heron & Reason, 2001). To get leverage in the region and to fulfill our commitment visavi UN we need an overview though. Could it be fruitful, if at all possible, to start a meta-level cooperative inquiry group? Miriam Sannum Tema: Samverkan och metodfrågor Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet Winnet Centre of Excellence Strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor Kortfattad beskrivning I denna presentation diskuteras de interaktiva aspekterna av Winnet Centre of Excellence (WCE), som initierades 2011 i syfte att vara ett nätverk för strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor. Vid presentationen uppmuntras en diskussion om hur denna typ av interaktivt samarbete mellan forskare och praktiker bäst organiseras för att alla inblandade parter ska kunna dra nytta av det och vilka fallgropar som bör undvikas i detta samspel. I denna presentation diskuteras de interaktiva aspekterna av Winnet Centre of Excellence (WCE), som initierades 2011 i syfte att vara ett nätverk för strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor. Resurscentra för kvinnor finns över hela Sverige och verkar för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och ökar kvinnors delaktighet. Enligt Tillväxtverket, som finansierat resurscentra sedan 90-talet, ska deras insatser vara kunskapsdrivna och strategiskt inriktade samt ske inom något av de fem insatsområdena för Sveriges regionala tillväxtpolitik: Entreprenörskap och innovativa miljöer, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet, Strategiskt gränsöverskridande samarbete, Landsbygdsutveckling. För att åstadkomma detta har vissa resurscentra samarbetat med olika forskare, men det har inte funnits någon samordning eller struktur för detta. WCE etablerades för att underlätta utbytet mellan forskare och resurscentra genom att arrangera mötesplatser där forskare och resurscentra får ökad kännedom om varandra, genom att sammanställa listor över forskare och forskningsstudier som är relevanta för resurscentra och genom att initiera nya forskningsprojekt som bidrar till att vidareutveckla resurscentras insatser. WCE bidrar både till att synliggöra befintlig forskning om resurscentra för kvinnor och till att dessa kunskaper kommer till nytta i politik, samhälle och akademi. Vid presentationen uppmuntras en diskussion om hur denna typ av interaktivt samarbete mellan forskare och praktiker bäst organiseras för att alla inblandade parter ska kunna dra nytta av det och vilka fallgropar som bör undvikas i detta samspel. Presentatör Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet (samordnare av Winnet Centre of Excellence). 11

12 Lisbeth Rydén, EllErr konsult & Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö högskola Det kvalitativa experimentet - ett sätt för praktiker att göra sin erfarenhet beprövad? Sammanfattning I presentationen diskuteras det klassiska experimentet som ett sätt att ta tillvara praktikerns kunnighet och erfarenhet samtidigt som akademins krav på systematik och stringens tillgodoses, även i fall när forskningsfrågan är av kvalitativ karaktär. Många säger sig vilja se mer av samarbete, samproduktion och integrering mellan akademi och praktik. Ett sätt att åstadkomma detta är att göra det möjligt för praktiker att forska. Det är dock ofta lättare sagt än gjort. I presentationen argumenterar jag för det klassiska experimentet som en väg att ta tillvara praktikerns kunnighet och erfarenhet samtidigt som akademins krav på systematik och stringens tillgodoses. Även i fall när forskningsfrågan är av kvalitativ karaktär. Jag skulle därefter vilja diskutera den experimentella ansatsens svagheter och svårigheter såväl som dess potentialer för kvalitativ forskning. Den studie som presenteras skiljer sig på många sätt från den naturvetenskapliga traditionen, men det finns också likheter. Bland annat tar den utgångspunkt i ett specifikt perspektiv (diskurser) för att utforska om det kan bidra till en vidgad förståelse av ett fenomen (psykosocial arbetsmiljö). Studiens upplägg blir därför väldigt likt det klassiska experimentet. Inom de mer kvalitativt inriktade forskningstraditionerna är en experimentell design däremot relativt sällsynt. Det finns därför heller inga riktlinjer för hur en sådan studie ska läggas upp. I den aktuella studien är kraven på att definiera och isolera en oberoende variabel, kravet på likhet i grupper, samband etcetera desamma som i ett klassiskt experiment, men definitionerna får en lite annan karaktär. Den experimentella designen gör det möjligt att skapa ett utrymme för mer okonventionella och ännu icke etablerade sätt att närma sig en fråga. Istället för att fokusera på paradigmatiska eller metodmässiga traditioner, hamnar fokus på slutresultatet; Gör manipulationen skillnad? Är skillnaderna relevanta? Vilka konsekvenser får de? Bidrar forskningsresultaten till en ökad förståelse för det fenomen man är intresserad av att studera eller ej? Helt enkelt, håller den idé man har fått genom sin erfarenhet, för en vetenskaplig prövning? Lisbeth Rydén, EllErr konsult & Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö högskola, Kerstin Bragby, Högskolan i Gävle / University of Chester Konst- och medvetenbaserad aktionsforskning - Att lära genom att skapa utforskande Research into human behaviour, and the social behaviour of humans, is part of the very nature of drama itself. Drama and theatre are ways of creating realistic models of not only how we are and how society works, but how we and society might be. Through dramatic fiction, we create possible worlds and behaviours that we can compare with and use to test the realities we perceive [...] Drama itself is one of the best and safest ways of investigating society and speculating on possible new societies. (O'Tool, 2006, s 5). Jag har under ett flertal pilotprojekt undersökt det dramapedagogiska arbetssättet som en demokratiskt utforskande och skapande metod för entreprenöriellt eller innovativt lärande (Berglund & Johansson, 12

13 2008, Skogen & Sjøvoll, 2009, Skolverket 2010, Falk- Lundqvist et al, 2011), som inkluderar en medveten närvaro att kritiskt frigöra och transformativt omskapa sin egen verksamhetskultur och deltagandet i det egna lärandet. Lärandet som jag fokuserar på att iscensätta och undersöka är både kognitivt, förkroppsligat, sinnesnärvarande och intuitivt. Det är holistiskt orienterad (Maizrow & Taylor, 2009), har ett demokratiskt förhållningssätt som använder gruppen som samskapande resurs i lärandet och inkluderar en mångfald av kunskapsformer, vilket sammanfaller med många dimensioner i deltagarbaserad aktionsforskning (Coghlan & Brannick, 2010, Lindhult, 2010, Reason & Bradbury, 2008, 0'Hanlon, 2003). Processen använder Otto Sharmers (2009) medvetenbaserade aktionsforskningsram som integrerar första, andra och tredje persons nivå 4. Den söker i spänningsfältet mellan dessa nivåer att synliggöra och bryta en omedveten och eller outtalad dynamik i det sociala fältet, som villkoras av det förflutna och styr oss individuellt, kollektivt och organisatoriskt, samt transformera det i ett skapande och fördjupat medvetandefokus som lär tillsammans med det som uppstår i nuet. Kan en dramapedagogiskt konst- och medvetenbaserad metod vara en nyckel till en inkluderande och samskapande praxis i en deltagarbaserad aktionsforskningsmetodologi (Norris, 2006, O'Tool, 2006) för att iscensätta detta? Sammanfattning: Kerstin Bragby, doktorand vid Högskolan i Gävle/University of Chester undersöker interaktivt i denna presentation/workshop, infallsvinklar på dramapedagogisk praktik som deltagarbaserad aktionsforskning och vad det skulle kunna innebära att den är konst- och medvetenbaserad. Referenser Berglund, Karin & Johansson, Anders, W. (2008) (Red.) Arenas for Entrepreneurship (Arenor för entreprenörskap), Örebro: Forum för småföretagsforskning Coghlan, D. & Brannick, T. (2010) Doing Action Research in your Own Organization, 3rd ed. London: Sage Lindhult, Erik (2010): Towards democratic scientific inquiry? Participatory democracy as theory of science point of departure in action research. Konferensbidrag: Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik Mezirow, Jack, Taylor, W. Edward & associates (2009): Transformative learning in Practice- Insights from Community, workplace and Higher Education. San Francisco: Jossey-Bass Norris, J (2000): Drama as research: Realizing the potential of drama in education as a research methodology. Youth Theatre Journal, 14, pp O Hanlon; Christine (2003). Educational inclusion as action research. Berkshire, England: Open University Press O'Tool, John (2006): Doing Drama Research - Stepping into enquiry in drama, theatre and education. City East: Drama Australia Publication 4 I think it is now time for social scientists to step out of the shadow and to establish an advanced social sciences methodology that integrates science (third-person view), social transformation (second-person view) and the evolution of self (first-person view) into a coherent framework of consciousness-based action research (Sharmer, 2009, s 16). 13

14 Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2008) The SAGE Handbook of Action Research. London: Sage. Sharmer, Otto. C (2009): Theroy U - Leading from the Future as it Emerges - The social Technology of Presencing. San-Franscisco. Berett-Koehler Publishers, Inc. Skogen, Kjell & Sjøvoll, Jarle (2009) (Red.): Pedagogical entrepreneurship. Innovation and creativity in Nordic schools. (Pedagogisk entreprenørskap. Innovasjon og kreativitet i skoler i Norden). Trondheim: Tapir akademisk forlag. Skolverket - Swedish School Ministry (2010): Create and Dare (Skapa och våga). Stockholm: Skolverket 14

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Delresultat inom projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Birgitta Sjögren, AB Volvo Lena Moestam,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Välkomna *ll frukostmöte!

Välkomna *ll frukostmöte! Välkomna *ll frukostmöte! Dagens agenda 5 mars 07:30 Välkommen *ll Automa*on Center frukosten står framdukad! 07:40 Nyheter inom Automa*on Region Helena Jerregård Processledare 07:45 Spaces for innova*on

Läs mer

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 GENOVATE Learning Circle Blogg: Genovate Community www.genovate.eu Twitter @genovateltu Program 12-13 Lunch 13-13.10

Läs mer

Kursens innehåll och upplägg

Kursens innehåll och upplägg Kursens innehåll och upplägg 17 april 2015 Affärsarkitektur och affärsarkitekten Vi myntade begreppet affärsarkitektur 2006 och lanserade utbildningen Certifierad Affärsarkitekt i februari 2007 Sedan dess

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Projektsamarbeten. Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult

Projektsamarbeten. Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult Projektsamarbeten Hur driver man ett lyckat projekt mellan kommun, företag och akademi? Jenny Holgersson, Energikonsult Red Erfarenheter: Disputerad energiteknik FP7-projekt Leda forskningsprojekt Samarbete

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg 25/8 2011 kommunerna + högskolan = sant Fördjupningspass 2 A Samverkan: Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg Mälardalens högskola Grundad 1977 Campus i Eskilstuna och Västerås

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Strategic Research Area 1

Strategic Research Area 1 Strategic Research Area 1 Modelling of the relationships and interdependencies es between materials a microstructure, process ability and performance for lightweight i design Lars-Erik Lindgren, Luleå

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA!

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Förskole konferens 3 juni 2014 Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Vardag, vetenskap och vision hur möts de i förskolan? Serie med fem seminarier december 2013 april 2014 - Dokumentation

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer