Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops"

Transkript

1 Abstracts till SPARCs & SIRAs presentationer/workshops Tema: Forskningscirkel för utveckling och lärande Fia Andersson, Högskolan på Gotland Forskningscirkeln utmaning och utveckling av erfarenhetsbaserad kunskap Utifrån erfarenheter i en pågående forskningscirkel med lärare i grundsärskolan diskuteras forskningscirkelns möjligheter och dilemman ur såväl forskarens som lärarens perspektiv. Deltagande i forskning i den egna praktiken möjliggör för praktiker att tillsammans med forskare bidra till utveckling av erfarenhetsbaserad kunskap i den egna praktiken. Forskningscirkeln, en form av deltagarbaserad aktionsforskning, utgör ett sådant utbildnings- och forskningsmässigt sammanhang för samverkan mellan akademi och fält (Andersson, 2007). Forskningscirkeln beskrivs ofta som en arena, en mötesplats, för ett organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling i samverkan mellan deltagarna och inom ett område av ömsesidigt intresse. Centralt i forskningscirkeln är att forskning bedrivs tillsammans med och inte på deltagarna och att det finns en öppenhet i dialogen där både forskares och praktikers tidigare erfarenheter tillvaratas, utmanas och kritiskt granskas. I forskningscirkeln belyses och fördjupas kunskap inom det valda området, ett överskridande av tidigare kunskap sker och något nytt uppstår. Ett systematiskt erfarenhetsutbyte inom forskningscirkeln kan, men behöver inte, innebära att ett problem löses. Erfarenheter från en pågående forskningscirkel presenteras och diskuteras. Denna forskningscirkel genomförs i samverkan mellan Högskolan på Gotland och lärare inom grundsärskolan på Gotland. Fokus ligger i det här fallet på lärarnas professionella erfarenheter av arbete inom olika skolformer och specifikt undersöks och diskuteras vilka möjligheter elever i grundsärskolan ges att utveckla läsande och skrivande. Frågor som kommer att behandlas: Vad kan en forskningscirkel tillföra forskare respektive praktiker? Vilka dilemman kan uppstå i en forskningscirkel - ur såväl forskarens som praktikerns perspektiv? Forskningscirkelns möjligheter att hantera relationella, forskningsmetodiska och etiska aspekter? Forskningscirkeln som form för kunskapsmöten där forskare, andra professioner och även barn, ungdomar och föräldrar skulle kunna delta? Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Stockholm: Stockholms universitet. Doktorsavhandling. Andersson, F. (2012) Att leda specialpedagogiska insatser. I: G. Berg, F. Sundh & C. Wede (red.) Lärare som ledare i och utanför klassrummet (s ). Lund: Studentlitteratur 1

2 Martina Norling, Universitetsadjunkt förskollärarprogrammet och doktorand i didaktik vid Mälardalens högskola Ulrika Fyhr, Förskollärare vid Korsängens förskola i Västerås Pernilla Hedin, Förskollärare vid Korsängens förskola i Västerås Filma oss - ett utvecklingsarbete i förskolan gällande sagor och berättande Sammanfattning Under vårterminen 2013 har en forskarstuderande från Mälardalens högskola tillsammans med två förskollärare filmat aktiviteter i förskolan för synliggöra arbetet med sagor och berättande i syfte att analysera, reflektera och dokumentera förhållningssätet gällande barns läs - och skriv processer (emergent literacy). Dokumentation, reflektion och analys ligger till grund för ett utvecklingsarbete i verksamheten vilket innebär den egna yrkesrollen som förskollärare, lärandemiljön samt nya metoder för att utmana barnens lärandeprocesser i läs- och skriv aktiviteter. Abstract I läroplanen för förskolan (Lpfö, 2010) står det att barn ska ges möjlighet till att utveckla sitt språk samt utveckla sin förmåga att argumentera och kommunicera med andra. Men hur vet vi vilka möjligheter som ges till språklig interaktion med personal och barn i förskolan? Tidigare forskning visar att förskolepersonalen tenderar att vara lyhörda och omvårdande och var mer emotionellt engagerade i de vardagliga aktiviteterna i förskolan, men i mindre utsträckning tillämpade utmanande frågor, avancerat språk, läs-och skriv samt begreppsutvecklande aktiviteter så som att utmana barnen till sagor och berättande (in process, Norling, Sandberg & Almqvist). Resultaten synliggör personalens behov av kompetensutveckling gällande emergent literacy (språk, läs-och skriv) aktiviteter då personalen själva beskriver bristande kunskaper om området(in process, Norling). I läroplanen finns det tydliga mål och riktlinjer där det står att personalen i förskolan ska uppmuntra barn till att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö, 98/2010, s. 10). Syftet med forskningscirkeln är att deltagarna dokumenterar och skriver ett paper gällande deltagarbaserad forskning samt processen gällande utvecklingsarbetet av sagor och berättande i förskolan. I den här presentationen kommer själva processen till utvecklingsarbetet presenteras där deltagarna beskriver processen både teoretiskt och praktiskt det vill säga deltagarbaserad/aktionsforskning där fokus är sagor och berättande samt de forskningsfrågor som formulerats av deltagarna under utvecklingsarbetets process. Forskningsfrågorna ska sedan ligga till grund för planering av personalens fortsatta utvecklingsarbete med sagor och berättande. Möjligtvis kan resultatet bidra med praktiknära information om främjande aktiviteter och förhållningssätt gällande sagor och berättande i förskolan. Resultatet kan också generera till ny kunskap gällande utbildningsinsatser i samverkan förskola och Mälardalens högskola. 2

3 Maria Olsson, Högskolan Dalarna Möjligheter och hinder för en lärandeprocess i en forskningscirkel I detta paper har jag för avsikt att diskutera möjligheter och hinder för en lärandeprocess i en pågående ( ) forskningscirkel. I cirkeln är vi tio deltagare, nio lärare från fyra olika skolformer; förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskolans grundskoleklass och jag som forskarstudent. Syftet med forskningscirkeln är att undersöka och analysera, vilken mening vi skapar över tid, i dialoger, om lärares ledarskap i mötet med barns olikheter. Genom användande av en deltagarorienterad design som forskningscirkeln, finns det en strävan efter att skapa en gemensam lärandeprocess i vilka våra olika erfarenheter möts och kontrasteras med teorier (se t.ex. Holmstrand & Härnsten 2003). Idealt bör denna process leda till att kunskaper utvecklas som anses relevanta och trovärdiga av forskarsamhället, användbara av och utvecklande för deltagarna samt leda till ett mer rättvisa pedagogiska praktiker utvecklas (jfr Lindhult 2008; Reason & Bradbury 2008). Deltagarnas inflytande över projektets form och innehåll, ser jag som både problematiskt och möjlighetsskapande för lärandeprocessen. Denna ter sig svår att överblicka, är tidskrävande och ibland verkar det oklart vilka slags kunskaper som utvecklas och vad dessa kan komma att leda till. Dock har lärandeprocessen i cirkeln lett till att lärare har gjort förändringar i sina praktiker, avseende exempelvis förhållningssätt till barn och samtalsstrukturer. Lärarna har uttryckt deras deltagande i cirkeln som värdefullt och flera av dem söker nu sprida lärandeprocessen bland sina kollegor genom att initiera cirklar på sina arbetsplatser. Referenser: Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lindhult, E. (2008). Att bedöma och uppnå kvalitet in interaktiv forskning. I B. Johannisson, E. Gunnarsson & T. Stjernberg (red.) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. (s. 1-27). Växjö: Växjö University Press. Reason, P., & Bradbury, H. (2008). Introduction. In P. Reason and H. Bradbury, (red.). The Sage Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice (s. 1-10). London: Sage Publications. Maria Olsson, doktorand i specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet samt vid Institutionen för Utbildning och Humaniora, Högskolan Dalarna Tema: Forskning, demokrati och mänskliga rättigheter Matts Mattsson, Ph D, Ass Prof, Temporary Director, ICLD Centre of Knowledge Björn Möller, Quality Assurance Manager, ICLD Centre of Knowledge Vilka forskningsprojekt kan bidra till förbättrad lokal demokrati? ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) är ett SIDA-finansierat centrum för lokal demokrati. En stor del av verksamheten består av Kommunala Partnerskap. Svenska kommuner samarbetar med kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa om projekt som vill utveckla lokal demokrati utifrån konkreta problem. Det kan t ex handla om framtida avfallshantering, energitillgång, vatten, stadsplanering och kvinnors inflytande i politiken. Vilken forskning är man då betjänt av? 3

4 Sedan 2010 har ICLD initierat ett tiotal forskningsprojekt och åstadkommit ca 20 forskningsrapporter (se hemsidan Publikationerna håller hög internationell standard, men används i ganska liten utsträckning av deltagare i de lokala projekten. Därmed väcks frågan om forskningens relevans. Vi vill i detta seminarium diskutera några olika perspektiv på relevant forskning. (1) Upplysning (enlightenment) Flera av ICLD:s publikationer bygger på iden om enlightenment dvs. att forskningens främsta funktion är att ge ny kunskap, nya perspektiv, nya begrepp, nya sätt att förstå den verklighet som behöver förändras. Själva förändringsarbetet överlämnas åt andra med större inflytande över sammanhanget. (2) Praxisorienterad forskning (praxis research) Några forskningsprojekt är praxisorienterade dvs. de genomförs i nära interaktion mellan de forskare och praktiker som vill medverka till lokal demokrati i t ex Tanzania, Indonesien eller Georgien. Iden är att forskningen kan bli relevant genom dialog och interaktion byggd på respekt för deltagarnas olika typer av kunskap. (3) Praktikerforskning (practitioner research) En del projekt är mer utvecklingsprojekt än forskningsprojekt. Syftet är vanligtvis att bidra till professionsutveckling bland lokala aktörer. Iden är att deltagare, med eller utan stöd av forskare, skaffar sig den kunskap de anser sig behöva i det specifika projektet för att lösa de problem som framträder. Forskningen är underordnad praktiken. ICLD:s utlysning av forskningsanslag 2013 prioriterar collaborative research, participation and capacity building (http://www.icld.se/eng/researchapplication.pab). Varje enskilt projekt behöver ändå granskas utifrån sina specifika förutsättningar och möjligheter att bidra till ökad lokal demokrati. Låt oss presentera och diskutera några exempel. Matts Mattsson, Telephone: , E:mail: Björn Möller, Telephone: , Anette Sandberg, Mälardalens Högskola Helena Kindberg, Norrgårdens Förskola, Arboga Mänskliga Rättigheter i Förskolan Lärprocessen i två Forskningscirklar Hur tillämpas den professionella kompetensen i det vardagliga pedagogiska arbetet med mänskliga rättigheter i förskolan? Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver och reflekterar kring arbetet med mänskliga rättigheter i förskolan. Studien är en fortsättning utifrån projektet JämBredd, där forskningscirklar användes för verksamhetsutveckling kring genus- och mångfaldsfrågor (Ladenperä, 2011; Sandberg & Sandström, 2012; Sier et al, 2012: Sandström et al, 2013). En variant av aktionsforskning har använts (Rönnerman, Moksnes-Furu & Salo, 2008; Rönnerman, & Salo, 2012). 14 förskollärare deltog i två skilda forskningscirklar. Forskningscirkeldeltagarna träffades tio gånger under elva månader. Vid träffarna diskuterades och reflekterades det kring litteratur, Gustafsson, (2011), Critical Incident-teknik (CIT) som är en metod för att analysera professionellt arbetet (Johansson & Sandberg, 2012) samt hur arbetet med mänskliga rättigheter implementerades i respektive förskola. 4

5 Referenser Gustafsson, l.h. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. Ladenperä, P. (2011) (red). Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Mälardalens högskola: Studies in Social Sciences. Rönnerman, K. & Salo, P. (2012). Collaborative and Action Research within Education - a Nordic perspective. Nordic Studies in Education 32 (1), Rönnerman, K., Moksnes-Furu, E., & Salo, P. (2008). Nurturing Praxis. Action Research in Partnerships between School and University in a Nordic Light. Rotterdam: Sense Publishers Sandberg, A. & Sandström, M. (2012) (red). Kritiska händelser för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Sandström, M., Stier, J. & Sandberg, A. (i First, 2013). Working with Gender Pedagogics at Fourteen Swedish Preschools. Journal of Early Childhood Research. Stier, J., Tryggvason, M-T., Sandström, M., & Sandberg, A. (2012). Diversity management in preschools using a critical incident approach. Intercultural Education, 23, (4), Sofia Wistus, fil. dr. och lektor vid Linköpings universitet Ann-Christine Larsson, fil. dr. och FoU-ledare vid Fokus Kalmar län. Empowering dialogues Dialog som verktyg för mer demokratisk kunskapsutveckling. Seminariet hämtar exempel från ett projekt, där långtidssjukskrivna kvinnor tillsammans med forskare skapade en gemensam kunskapsutveckling utifrån ett interaktivt förhållningssätt i forsknings- och utvecklingsprocessen (Larsson 2007, Wistus 2008). Kan aktions/interaktiv forskning bidra till mer demokratiska miljöer i kunskapsproduktionen och vilka utmaningar innebär detta i termer av makt och/eller jämlika relationer (Greenwood & Levin 1998; Aagaard Nielsen & Svensson 2006, Svensson et al 2002)? Vidare beskriver vi förutsättningar (möjligheter och svårigheter) för att genomföra empowering dialogues (jfr Reynolds 2002, Friedman 2001, Lilleaas 2013, Larsson 2007). Våra slutsatser är att dialogen som verktyg för demokratisk kunskapsutveckling kan ligga till grund för och bidra till att: Olika röster och perspektiv lyfts fram Skapa miljöer för olika aktörer att ta del i en demokratisk kunskapsprocess Identifiera och presentera förslag till social förändring Utveckla en annan sorts kunskap och genom detta ge möjlighet till andra perspektiv i en social förändring Diskussionsfråga; Är det forskningens uppgift att skapa mer demokratiska kunskapsutvecklingsprocesser? Är det möjligt? Nackdelar/fördelar. Referenser Aagaard Nielsen, K. and Svensson, L. (eds.) (2006) Action Research and Interactive Research Beyond practice and theory. Maastricht: Shaker Publishing. Friedman, V.J. (2001) Action Science: Creating Communities of Inquiry in Communities of Practice. In Reason, P. and Bradbury H. (eds.) Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice. London: Sage 5

6 Greenwood, D., and Levin, M. (1998) Introduction to Action Research: Social Research for Social Change. Thousand Oaks, Californien: Sage Publications. Larsson, A.-C. (2007) Empowermentprocesser ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser? Avhandling, Linköpings universitet Lilleaas, U-B. (2013) My Discomfort Practical Reflexivity as a Methodological Approach. In Phillips, L et al. Knowledge and Power in Collaborative Research. A Reflexive Approach. New York: Routledge Reynolds, T. (2002) On relations between black female researcher and participants, in Qualitative research in action, May T. (ed) London: Sage Svensson, L. et. al. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Work Life in Transition No 7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet Wistus, S. (2008). Birds of a feather flock together - On representation and equal relationships in partnerships i Svensson, L & Nilsson, B. Partnership - As a Strategy for Social Innovation and Sustainable Change. Stockholm: Santérus. Tema: Utvecklingsarbete inom välfärdssektorn mm Georg Drakos, Samverkande forskningsföretag Maria Gardsäter, Nordens Välfärdscenter Samverkande forskningsföretag inom hum/sam: Ett innovationssystem i mikroformat. Hur kan forskare integrera samverkan i sin forskning och utbildning för att bidra till en så radikal förnyelse som möjligt, i å ena sidan sin egen verksamhet och å andra sidan samhällets offentliga, privata och ideella organisationer? Bakgrunden till vår presentation är ett forskningsföretagsprogram inom hum/sam som genomförts under 2012 och vars arbetsmodell för samverkan ska följas upp, spridas och implementeras under en treårsperiod med stöd av Vinnova. För detta ändamål har vi bildat den ideella yrkesföreningen Samverkande forskningsföretag hum/sam (SF-HS) där vi medlemmar är forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som startat samverkande forskningsföretag. Samverkande forskningsföretag skiljer sig i flera avseenden från vanliga företag genom att bäras fram av ett långsiktigt yrkesmål och en stark professionell identitet. Lite förenklat är forskningsföretaget sin egen FoU-enhet. Samverkan är ett ord på modet och kännetecknas som sådant av mångtydighet. Vi har tagit fasta på Högskoleverkets användning av ordet samverkan för att beskriva ett av högskolans uppdrag. Detta innebär att samverkan ska vara integrerad i högskolans utbildning och forskning och inte vara en separat tredje uppgift. Vi är också eniga om samverkan inte ska inskränka på forskningens frihet. Det ömsesidiga utbyte som samverkan har som sitt mål, utgår från de olika förutsättningar och arbetsätt som skiljer kunskapsproduktionen inom akademin från kunskapsproduktionen utanför. 6

7 I presentationen kommer vi att redogöra för den modell för samverkande forskningsföretag som vi använder för att med hjälp av forskningsföretaget utveckla ett innovationssystem i mikroformat. Som ett exempel på användningen av modellen kommer vi att diskutera samverkan kring temat berättande och funktionshinder med särskild inriktning på hur berättande används i olika yrkespraktiker på skilda verksamhetsområden. Den övergripande fråga vi vill få synpunkter på är den inledande. Referenser: Drakos, G Berättande och äldreomsorg kroppen som hinder och resurs för berättande. I: Ronström, O., Drakos, G. & Engman J. Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby: Gotland University Press. Gardsäter, M. mfl Att leva med en sällsynt diagnos. I: Drakos G. & Hydén L-C. Diagnos och identitet. Stockhom: Gothia förlag. Rönn, Milda. (u.u.). Samverkande forskningsföretag inom hum/sam en ny kugge och injektion i Sveriges innovationssystem? I: C. Nahnfeldt (red.). Är det någon idé? Om innovationer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Karlstad: VINNOVA/Karlstad universitet Deltagare: Georg Drakos, docent i etnologi, Stockholms universitet/samverkande forskningsföretag hum/sam (SF-HS) E-post: Maria Gardsäter, projektledare för Råd för nordiskt samarbete om funktionshinder, vid Nordens Välfärdscenter E-post: Katarina Sipos, Stockholms universitet Maud Baumgarten, Stockholms universitet Äldreomsorg och hemtjänst - deltagarorienterad forskningsdesign som strategi för kvalitet i produktion? Research topic/aims: The aim of the research project is first to highlight the skill of the care workers and how they have learned their skills. Second to elaborate enabling and constraining aspects of a learning environment in health care institutions. And finally in the tradition of action research the purpose is to explore and test out some strategies in order to achieve workplace learning. Theoretical framework: The point of departure is the concept of working environment. An ideal workplace is designed for learning and will have learning readiness. That means that it affords opportunities for the individuals to engage in and be supported in learning at work. The structural aspect is important but also how these structural aspects are experienced and evaluated by the individuals in a working group (Billett 2001, 2004; Ellström 2001, 2006; Ellström, Ekholm and Ellström 2008; Ellström 2012). Research design: The study is inspired by an action research design. The study is based on interviews with managers, focus group discussions with managers and teachers, as well as focus group discussions with staff in care. We have participated in workplace meetings and training sessions conducted by staff. We have also actively contributed in strategies of forming workplace learning. The study includes four different institutions in home care and in nursing homes during

8 Findings from the research: The conclusion so far is that learning activities are rarely organized and the informal and formal learning are not well integrated. There are little organized opportunities for learning, ie meetings that provide space for reflection. To summarize; the managers are crucial as well as the co-workers in creating a working environment in terms of having learning readiness. Intressant att följa fall där chefer och medarbetare identifierar frihetsgrader I organisationen så att strategier, metoder prövas för att skapa lärtillfällen. Research dilemma: The care of the elderly is facing new challenges and the care workers needs deeper and more various skills. Also the Nordic countries are facing problems in recruiting new personal. There have been few studies in order to explore how to handle these new demands especially in elder care. Vad bidrar egentligen denna forskningsdesign till? Erik Lindhult, Mälardalens högskola Anna Kremel, Mälardalens högskola Interaktiv forskning och aktionsforskning som samhällsentreprenörskap. Exempel från samhällskontraktet vid Mälardalens högskola En viktig motivation för interaktiva forskare och aktionsforskare är ett engagemang att förändra samhället och förbättra situationen för vissa grupper. Detta var något som lyftes fram i andra generationens aktionsforskning som växte fram i slutet på 1960-talet (Löchen, 1970, Fals Borda, 1976), som även var en bakgrund till strävan till en mer jämlik och demokratisk relation i forskningsprocessen och därmed mer participativa ansatser (Fals Borda & Rahman, 1991). Man kan säga ett det externa engagemanget får en institutionalisering i vad Gibbons (1994) kallar den ökande graden av Mode 2-forskning där forskningen sker i ett fält att av olika intressenter vars värderingar och önskemål forskningen behöver bemöta. Engagemanget för, samt det konkreta arbetet, att bidra till lösning av samhällsproblem och bidra till värdeskapande och ett bättre samhälle innebär att det finns en grundläggande dimension av samhällsentreprenörskap i interaktiv forskning. Detta paper fokuserar på projekt inom ramen för Samhällskontraktet, ett institutionaliserad samverkan mellan Mälardalens högskola och det omgivande samhället i form av Västerås och Eskilstuna kommun. Sedan februari 2009 finns ett avtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola om att tillsammans arbeta med utveckling kring skola, omsorg, framtidens arbetskraft och hållbar stadsutveckling. Samhällskontraktet är ett samhällsentreprenöriellt initiativ (Gawell, mfl., red., 2009), en motor för initiativ och projektutveckling i samverkan mellan aktörer vid akademin och i kommunerna, där samhällskontraktet fungerar som ett stöd och en möjliggörare. Samhällskontraktet har också rollen som mäklare och mötesplats för att gränsöverskridande initiativ kan växa fram i demokratiska och innovativa former. Samverkansinitiativ och projekt av en mångfald av anställda och medborgare inom akademin och kommunerna bildar en grund för Samhällskontraktets framgång, där MOPS (Modell för Projektutveckling inom Samhällskontraktet) kan ses som en bottom-up orienterad projektstödjande modell. Syftet är att beskriva och analysera projekt och MOPS-modellen som samhällsentreprenöriella initiativ utifrån ett vetenskapligt/teoretiskt ramverk. Finns det främjande och begränsande faktorer för projektens utveckling och värdeskapande forskningsmässigt och praktiskt som samhällsentreprenöriella initiativ? 8

9 Tema: Utvärdering för utveckling mm Laila Niklasson, Mälardalens högskola Anne-Lie Leweby, Eskilstuna kommun Lokal samproduktion för kunskap i Utvärderingsverkstad Kort sammanfattning på några rader I vår presentation berättar vi om hur Eskilstuna kommun (inklusive Torshälla) genomfört en satsning på utveckling av undervisning av ämnet matematik i projektform. För att utvärdera denna satsning samverkar Eskilstuna kommun med MDH som organiserat en utvärderingsverkstad. Vi berättar om vad vi genomfört för att utveckla kunskap inom denna lokala samproduktion. Abstract Ordet samverkan har troligen en positiv klang för de flesta. Det är också bakgrunden till att Utvärderingsverkstäder etablerades där mindre projekt utvärderas av projektledare i samverkan med en utvärderare från högskola och en sekreterare från kommunal eller privat verksamhet. De teorier som ofta nämns som stöd för denna samverkan kan hänföras till uttryck som är lättast att hänvisa till på engelska språket såsom empowerment, participation och capacity building (Fetterman & Wandersman, 2007; Green, 1997; Cousins, 2003). Det är också så att lärande förväntas när en utvärdering genomförs (Morgan, 2002; Taut, 2007). I vår presentation berättar vi om hur Eskilstuna kommun (inklusive Torshälla) genomförts en satsning på utveckling av undervisning av ämnet matematik i projektform. För att utvärdera denna satsning samverkar Eskilstuna kommun med MDH som organiserat en utvärderingsverkstad. Arbetet i utvärderingsverkstaden innebär att lärare inom grundskola är engagerad i planering, genomförande, självutvärdering, dokumentation och presentation, under ledning av utvärderingsforskare från högskola, MDH. Arbete har inneburit lärande på individuell nivå, vi granskar nu kritiskt om det också skett på organisatorisk nivå. Dokumentation av arbetet har sammanställts i två volymer, en tredje är på gång där lärare, sekreterare och utvärderingsforskaren är författare. Spridning av resultat har skett genom att ledning och förtroendevalda på kommunnivå har fått höra presentationer av lärarna. En fråga vi nu fortsätter att kritiskt granska är hur relationen lärarnas erfarenhet- beprövad erfarenet och forskning framträder i, eller efter, en utvärderingsverkstad. Frågeställning/problematik som vi vill diskutera och få synpunkter på Enligt styrdokument för grundskola skall arbetet bedrivas med utgångspunkt från forskning och/eller beprövad erfarenhet. Vi ställer oss nu 3 frågor A) Hur kan lärarnas erfarenheter från Utvärderingsverkstaden bli beprövad erfarenhet? B) På vilket sätt kan den beprövade erfarenheten utgöra grund för forskning? C) I vems intresse ägnar vi tiden åt att omvandla (beprövad) erfarenhet till forskning, räcker det inte med erfarenheten? Kicki Stridh, Brohuset FoU Teoridriven utvärdering bokcirkeln som metod Utvecklingsprojekt inom social- och regionalfonden utgör ett omfattande fält för interaktion mellan akademi och det omgivande samhället genom den utvärderingspraxis som utvecklats. De enskilda projekten samarbetar med akademin eller teoridrivna konsulter för att genomföra det som kallas 9

10 lärande utvärdering (Socialfonden) eller följeforskning (Regionalfonden) 1 och som syftar till att stärka och utveckla projektets process: Lärandet sker genom att det som synliggörs under utvärderingen återkopplas till projektet och att en dialog förs med ansvariga och berörda om vad som kommit fram. På det sättet kan man i projektet ta ställning till hur processen utvecklas och om det finns förutsättningar att uppnå projektets mål och syfte. 2 Kring detta synliggörande (Av vad? Hur går det till?) och denna dialog (Kring vad? Hur gör man?) finns utrymme för fördjupad teoretisk reflektion och för utveckling av konkreta praktiska metoder för utvärderingen. Detta paper tar sin utgångspunkt i ett konkret metodcase: bokcirkeln som metod i den externa utvärderingen av projektet Aktivism en väg till jobb inom social ekonomi som genomförs av Emmaus Björkå i Malmö. I en serie träffar har projektledningen och utvärderarna träffats för att spegla projekterfarenheterna mot för processerna relevant teori (om ideella föreningars organisation, om projektprocessen och om utvärdering av empowerment, bland annat). Utvecklingen, genomförandet och resultat av bokcirkeln beskrivs. Reflektionen kring metoden berör den interaktiva dialogen mellan forskare och praktiker, lärande och teoridriven utvärdering3. Miriam Sannum, Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Götaland Regional Centre of Expertise West Sweden as Participatory Action Research The years is declared by UN as Decade of Education for Sustainable Development and to enhance this ambition the UN encourage regions around the world to become Regional Centre of Expertise - RCE:s. A RCE is a network of different stakeholders based on management, collaboration, research & development and transformative learning. In late 2011 the adult participatory studyorganisation Studieförbundet Vuxenskolan, University West and the informal network Academy for Sustainable Development jointly took the initiative to start a process to become a RCE. So we invited people in our networks and asked them to send the invitation further. During dialogue meetings last spring, some main gaps emerged that seemed relevant to focus on in the application. The RCE West Sweden was approved in December 2012 and we have had a handfull introduction meeting where we have start the cooperative inquiry process. In RCE West Sweden we welcome all actors who have any intention to contribute to strong sustainability, to become a node in the emerging polycentric network. The nodes vary from very small enterprises and organisations to universities and municipalities, no matter which; equality, openness and personal engagement are crucial elements. A basic attitude is; we do not know what a sustainable development look like and we do not know what competences and skills are and will be important in this transformation together, we need to find out by doing. 1 Beskrivs i Lärande utvärdering genom följeforskning. Svensson L, Brulin G, Jansson S, Sjöberg K, Studentlitteratur Ur Handledning för uppföljning och utvärdering, 3 Program Theory-Driven Evaluation Science: Strategies and Applications. Donaldson, Stewart I. (2007) Mahwah, NJ 10

11 We will probably start with a singel cooperative inquiry group, but I envision several groups evolving. These will most likely be spread geographically, timely, and culturally from Apollonian to Dionysian (Heron & Reason, 2001). To get leverage in the region and to fulfill our commitment visavi UN we need an overview though. Could it be fruitful, if at all possible, to start a meta-level cooperative inquiry group? Miriam Sannum Tema: Samverkan och metodfrågor Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet Winnet Centre of Excellence Strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor Kortfattad beskrivning I denna presentation diskuteras de interaktiva aspekterna av Winnet Centre of Excellence (WCE), som initierades 2011 i syfte att vara ett nätverk för strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor. Vid presentationen uppmuntras en diskussion om hur denna typ av interaktivt samarbete mellan forskare och praktiker bäst organiseras för att alla inblandade parter ska kunna dra nytta av det och vilka fallgropar som bör undvikas i detta samspel. I denna presentation diskuteras de interaktiva aspekterna av Winnet Centre of Excellence (WCE), som initierades 2011 i syfte att vara ett nätverk för strategisk samverkan mellan forskare och resurscentra för kvinnor. Resurscentra för kvinnor finns över hela Sverige och verkar för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och ökar kvinnors delaktighet. Enligt Tillväxtverket, som finansierat resurscentra sedan 90-talet, ska deras insatser vara kunskapsdrivna och strategiskt inriktade samt ske inom något av de fem insatsområdena för Sveriges regionala tillväxtpolitik: Entreprenörskap och innovativa miljöer, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet, Strategiskt gränsöverskridande samarbete, Landsbygdsutveckling. För att åstadkomma detta har vissa resurscentra samarbetat med olika forskare, men det har inte funnits någon samordning eller struktur för detta. WCE etablerades för att underlätta utbytet mellan forskare och resurscentra genom att arrangera mötesplatser där forskare och resurscentra får ökad kännedom om varandra, genom att sammanställa listor över forskare och forskningsstudier som är relevanta för resurscentra och genom att initiera nya forskningsprojekt som bidrar till att vidareutveckla resurscentras insatser. WCE bidrar både till att synliggöra befintlig forskning om resurscentra för kvinnor och till att dessa kunskaper kommer till nytta i politik, samhälle och akademi. Vid presentationen uppmuntras en diskussion om hur denna typ av interaktivt samarbete mellan forskare och praktiker bäst organiseras för att alla inblandade parter ska kunna dra nytta av det och vilka fallgropar som bör undvikas i detta samspel. Presentatör Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet (samordnare av Winnet Centre of Excellence). 11

12 Lisbeth Rydén, EllErr konsult & Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö högskola Det kvalitativa experimentet - ett sätt för praktiker att göra sin erfarenhet beprövad? Sammanfattning I presentationen diskuteras det klassiska experimentet som ett sätt att ta tillvara praktikerns kunnighet och erfarenhet samtidigt som akademins krav på systematik och stringens tillgodoses, även i fall när forskningsfrågan är av kvalitativ karaktär. Många säger sig vilja se mer av samarbete, samproduktion och integrering mellan akademi och praktik. Ett sätt att åstadkomma detta är att göra det möjligt för praktiker att forska. Det är dock ofta lättare sagt än gjort. I presentationen argumenterar jag för det klassiska experimentet som en väg att ta tillvara praktikerns kunnighet och erfarenhet samtidigt som akademins krav på systematik och stringens tillgodoses. Även i fall när forskningsfrågan är av kvalitativ karaktär. Jag skulle därefter vilja diskutera den experimentella ansatsens svagheter och svårigheter såväl som dess potentialer för kvalitativ forskning. Den studie som presenteras skiljer sig på många sätt från den naturvetenskapliga traditionen, men det finns också likheter. Bland annat tar den utgångspunkt i ett specifikt perspektiv (diskurser) för att utforska om det kan bidra till en vidgad förståelse av ett fenomen (psykosocial arbetsmiljö). Studiens upplägg blir därför väldigt likt det klassiska experimentet. Inom de mer kvalitativt inriktade forskningstraditionerna är en experimentell design däremot relativt sällsynt. Det finns därför heller inga riktlinjer för hur en sådan studie ska läggas upp. I den aktuella studien är kraven på att definiera och isolera en oberoende variabel, kravet på likhet i grupper, samband etcetera desamma som i ett klassiskt experiment, men definitionerna får en lite annan karaktär. Den experimentella designen gör det möjligt att skapa ett utrymme för mer okonventionella och ännu icke etablerade sätt att närma sig en fråga. Istället för att fokusera på paradigmatiska eller metodmässiga traditioner, hamnar fokus på slutresultatet; Gör manipulationen skillnad? Är skillnaderna relevanta? Vilka konsekvenser får de? Bidrar forskningsresultaten till en ökad förståelse för det fenomen man är intresserad av att studera eller ej? Helt enkelt, håller den idé man har fått genom sin erfarenhet, för en vetenskaplig prövning? Lisbeth Rydén, EllErr konsult & Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö högskola, Kerstin Bragby, Högskolan i Gävle / University of Chester Konst- och medvetenbaserad aktionsforskning - Att lära genom att skapa utforskande Research into human behaviour, and the social behaviour of humans, is part of the very nature of drama itself. Drama and theatre are ways of creating realistic models of not only how we are and how society works, but how we and society might be. Through dramatic fiction, we create possible worlds and behaviours that we can compare with and use to test the realities we perceive [...] Drama itself is one of the best and safest ways of investigating society and speculating on possible new societies. (O'Tool, 2006, s 5). Jag har under ett flertal pilotprojekt undersökt det dramapedagogiska arbetssättet som en demokratiskt utforskande och skapande metod för entreprenöriellt eller innovativt lärande (Berglund & Johansson, 12

13 2008, Skogen & Sjøvoll, 2009, Skolverket 2010, Falk- Lundqvist et al, 2011), som inkluderar en medveten närvaro att kritiskt frigöra och transformativt omskapa sin egen verksamhetskultur och deltagandet i det egna lärandet. Lärandet som jag fokuserar på att iscensätta och undersöka är både kognitivt, förkroppsligat, sinnesnärvarande och intuitivt. Det är holistiskt orienterad (Maizrow & Taylor, 2009), har ett demokratiskt förhållningssätt som använder gruppen som samskapande resurs i lärandet och inkluderar en mångfald av kunskapsformer, vilket sammanfaller med många dimensioner i deltagarbaserad aktionsforskning (Coghlan & Brannick, 2010, Lindhult, 2010, Reason & Bradbury, 2008, 0'Hanlon, 2003). Processen använder Otto Sharmers (2009) medvetenbaserade aktionsforskningsram som integrerar första, andra och tredje persons nivå 4. Den söker i spänningsfältet mellan dessa nivåer att synliggöra och bryta en omedveten och eller outtalad dynamik i det sociala fältet, som villkoras av det förflutna och styr oss individuellt, kollektivt och organisatoriskt, samt transformera det i ett skapande och fördjupat medvetandefokus som lär tillsammans med det som uppstår i nuet. Kan en dramapedagogiskt konst- och medvetenbaserad metod vara en nyckel till en inkluderande och samskapande praxis i en deltagarbaserad aktionsforskningsmetodologi (Norris, 2006, O'Tool, 2006) för att iscensätta detta? Sammanfattning: Kerstin Bragby, doktorand vid Högskolan i Gävle/University of Chester undersöker interaktivt i denna presentation/workshop, infallsvinklar på dramapedagogisk praktik som deltagarbaserad aktionsforskning och vad det skulle kunna innebära att den är konst- och medvetenbaserad. Referenser Berglund, Karin & Johansson, Anders, W. (2008) (Red.) Arenas for Entrepreneurship (Arenor för entreprenörskap), Örebro: Forum för småföretagsforskning Coghlan, D. & Brannick, T. (2010) Doing Action Research in your Own Organization, 3rd ed. London: Sage Lindhult, Erik (2010): Towards democratic scientific inquiry? Participatory democracy as theory of science point of departure in action research. Konferensbidrag: Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik Mezirow, Jack, Taylor, W. Edward & associates (2009): Transformative learning in Practice- Insights from Community, workplace and Higher Education. San Francisco: Jossey-Bass Norris, J (2000): Drama as research: Realizing the potential of drama in education as a research methodology. Youth Theatre Journal, 14, pp O Hanlon; Christine (2003). Educational inclusion as action research. Berkshire, England: Open University Press O'Tool, John (2006): Doing Drama Research - Stepping into enquiry in drama, theatre and education. City East: Drama Australia Publication 4 I think it is now time for social scientists to step out of the shadow and to establish an advanced social sciences methodology that integrates science (third-person view), social transformation (second-person view) and the evolution of self (first-person view) into a coherent framework of consciousness-based action research (Sharmer, 2009, s 16). 13

14 Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2008) The SAGE Handbook of Action Research. London: Sage. Sharmer, Otto. C (2009): Theroy U - Leading from the Future as it Emerges - The social Technology of Presencing. San-Franscisco. Berett-Koehler Publishers, Inc. Skogen, Kjell & Sjøvoll, Jarle (2009) (Red.): Pedagogical entrepreneurship. Innovation and creativity in Nordic schools. (Pedagogisk entreprenørskap. Innovasjon og kreativitet i skoler i Norden). Trondheim: Tapir akademisk forlag. Skolverket - Swedish School Ministry (2010): Create and Dare (Skapa och våga). Stockholm: Skolverket 14

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Deltagarbaserad forskning I, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning I, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning I, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Deltagarbaserad forskning II. Vetenskapliga och praktiska paradigm för kunskapsutveckling och förändring 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning II. Vetenskapliga och praktiska paradigm för kunskapsutveckling och förändring 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning II. Vetenskapliga och praktiska paradigm för kunskapsutveckling och förändring 7.5 högskolepoäng Participatory Research II. Scientific and practical paradigms for knowledge development

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning?

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Samverkan mellan forskare och praktiker i forsknings- och utvecklingsarbete Erik Lindhult, Mälardalens högskola 19 september, 2011 Agenda Vad är

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Välkommen till Sommarseminarium 2016

Välkommen till Sommarseminarium 2016 Välkommen till Sommarseminarium 2016 19 20 juni: Open Space kring Agenda 2030 FN:s hållbarhetsmål 20 22 juni RCE- workshop Learning for Change Det har nu gått tio år sedan vi startade med sommarseminarier

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

2012-08-28. Göran Nordström. FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder.

2012-08-28. Göran Nordström. FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder. 2012-08-28. Göran Nordström FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder. Upplägg Lite om mig Info om vårt projekt: SECURE Arbetet med ansökan Styrkor hos

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 ÅRSMÖTET HÅLLS I ANSLUTNING TILL KONFERENSEN ARBETSLIV I FÖRÄNDRING I MALMÖ DATUM: TORSDAG 20 MAJ TID: 17.30-18.30 LOKAL: MALMÖ HÖGSKOLA, SAL 541 DAGORDNING 1..Mötets öppnande

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training Dr. Andreas Fejes Senior Lecturer/Postdoctoral Fellow Linköping University, Sweden Step for skills -

Läs mer

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Programledare Katarina Ribaeus VFU Anette Haglund och Irene Olsson Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Studietid 3,5 år: 210 hp Schemalagd tid inte

Läs mer

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU)

Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU) Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU) Niclas Månsson Docent i pedagogik Mälardalens högskola MKL-DAGARNA 2014 Hans-Olof Gustavsson Lektor i pedagogik Mälardalens högskola 2014-11-19

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Sonja Sheridan Sonja.sheridan@ped.gu.se I fokus q Varför förskolor av hög kvalitet q Ekologiska teorier förskolans kvalitet och systematiskt

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

familjerådslag för dementa

familjerådslag för dementa TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska

Läs mer

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

The Swedish Family Care Competence Centre

The Swedish Family Care Competence Centre The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter

Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter Forskningscirkelns bidrag till kunskapsutveckling - hinder och möjligheter Sven Persson Malmö högskola Professor Föreståndare Centrum för professionsstudier 2011-03-16 1 Tre teman Vad är problemet? Forskningscirkelns

Läs mer

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan 2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Vision bortom Kerstin Öhrn

Vision bortom Kerstin Öhrn Vision bortom 2015 Styrgruppen för vision bortom 2015 Marita Hilliges, rektor Elin Holmsten, akademichef Marie Elf, områdesnämndsordförande Ulrica Momqvist, informationschef Caroline Bastholm, doktorand

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer