Innehåll. Förord. 1. De fem piloterna. Slutsatser Kontaktuppgifter 27

Transkript

1

2 Innehåll Förord. 1 De fem piloterna 1. Högskola Kristianstad / Krinova Science Park Medskapande utmaningsdriven innovation 5 2. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp Origo, en unik innovationsmodell 9 3. Malmö Högskola/MEDEA Prototyping for the Future Blekinge tekniska Högskola IT och internetbaserade lösningar Lunds universitet/lunds universitets innovationssystem Bryggan mellan akademin och industrin 22 Slutsatser.. 25 Kontaktuppgifter 27 2

3 Förord Open Arena 5 (OA5) var ett EU- finansierat samarbetsprojekt mellan de fem universiteten och högskolorna i Skåne- Blekinge; Blekinge tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Malmö Högskola, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet startades utifrån ett gemensamt initiativ för att utveckla och förstärka lärosätenas roll och bidrag till utvecklingen av Skåne- Blekinge som en av de mest innovativa regionerna i Europa. OA5 syftade till att vidareutveckla högskolornas och näringslivets sätt att arbeta med innovationer och bidra till en utveckling av det befintliga innovationssystemet. Att utgöra en plattform där spridningseffekter av innovationsmetodik till fler aktörer såväl inom som utanför den akademiska sfären kunde ske. Målet var att skapa förbättrade möjligheter för, entreprenörer och idébärare att kommersialisera idéer, koncept och forskningsresultat och därmed öka den regionala tillväxten. Kärnan i OA5 var att testa och skapa nya öppna och utmaningsdrivna innovationsmodeller och metoder. Dels för att öka nyttiggörandet av universitetens kunskap och forskning och dels för en starkare koppling med de befintliga innovationsfrämjande aktörer och näringsliv som idag är verksamt i Skåne- Blekinge. OA5 har verkat som en testbädd med nya verktyg för nyttiggörande. Projektet skapade nya och utmaningsdrivna samarbeten mellan företag, akademi och offentligheten. Entreprenörer, forskare och kunder arbetade konkret tillsammans med att utifrån behov från företag och offentliga aktörer skapa gemensamma kunskapsbaserade lösningar inom tvärsektoriella områden. Såsom Livsmedel & Hälsa, IT och Internetbaserade lösningar inom t.ex. energi, hälsa, hållbar stadsplanering och media samt grön tillväxt med olika applikationsområden. Sammantaget skapade dessa områden helt nya och ökade möjligheter för att utveckla nya innovativa metoder och modeller. Målet i OA5s piloter var att hitta smarta och effektiva sätt att genomföra innovationsprocesser, där kunskap är en central del av lösningen i en utmaning. I OA5 var utgångspunkten att komplexa utmaningar i dagens samhälle förutsätter förnyade innovationssamarbeten. Små länder, som Sverige, behöver mer effektiva metoder för innovation för att bevara sin konkurrenskraft. Entreprenörers och idébärares roll är central och vi behöver iterativa processer som sätter fokus på behov och lösningar som svarar mot dessa. Två aspekter av innovationsprocessen har stått i fokus i OA5: a. Förbättrade förutsättningar för idébärare och entreprenörer att gå från idé till innovation. b. Nya arbetssätt för samverkan kring idéer & innovation - Tvärvetenskapliga innovationsarenor. Projektet sjösatte totalt fem piloter med olika fokusområden vad gäller metoder och arbetsmodeller med utgångspunkt i lärosätenas respektive behov och styrkeområde. Detta har varit mycket positivt för innehållet i projektet och på ett intressant sätt satt ljus på generiska frågeställningar som är aktuella för flera oavsett tematik eller metodik. Hela OA5 projektet genomfördes i en bottom- up organisatoriskt struktur vilket har engagerat och motiverat deltagarna, samt faciliterat arbete. 3

4 Ur ett akademiskt perspektiv bemötte OA5 projektet även problematiken att forskare inte alltid kan eller vill bli entreprenörer. Samtliga piloter fokuserade på styrkan i att arbeta i team eller gemensamma processer med olika kompetenser och resurser för kommersialisering av de resultat forskning skapat eller kan skapa i utmaningsdrivna projekt. I de olika piloterna visas tydligt på olika modeller för hur detta kan låta sig göras rent praktiskt, de hinder som uppstår på vägen, och vad som krävs för att det skall fungera. OA5 har i det arbetet förstärkt och utvecklat relationen med andra innovationsaktörer i regionen, genom dialog och deltagande i pilotarbete. OA5 har lagt grunden för nästa steg i att systematisera och effektivisera öppna innovationsprocesser, där universitets kunskap nyttiggörs i det regionala innovationssystemet i Skåne- Bleckinge och förstärker den regionala innovationskraften. 4

5 De fem piloterna Pilot 1: HKR/Krinova Medskapande utmaningsdriven innovation Pilotens ansats: Undersöka hur en öppen innovationsarena, enproaktiv medskapare som med effektiva metoder och verktyg skall initiera och driva ett kontinuerligt flöde av innovationsprojekt baserade på utmaningar, kan organiseras och struktureras. Från Utmaning till nytta för många. Öppen innovation och co- creating, medskapande, är begrepp som hörs allt oftare i media. De pekar på en trend mot allt öppnare affärsmodeller och samarbeten mellan företag. Det är ett nytt sätt att jobba som växer fram utifrån insikten att fler måste engageras i utvecklingen av idéer till innovationer om vi vill skapa hållbar tillväxt. I piloten har vi skapat den teoretiska förståelsen och den praktiska kunskapen för att göra detta möjligt. Vi arbetar utmaningsdrivet och tar nya effektiva grepp på innovationsprocessen. Snabbare till målet. Det nya globala konkurrenslandskapet kräver att små länder (som Sverige och våra regioner) använder sig av mera effektiva metoder för innovation för att bevara sin konkurrenskraft. Det räcker inte längre med kunskap. Kunskap måste också på ett snabbare och mera effektivt sätt omsättas till innovationer, innovationslogiken förändras. Innovation sker idag sällan med en ensam uppfinnare på sin kammare, utan kännetecknas av att flera aktörer samarbetar för att lösa problemen, utmaningarna, tillsammans. Entreprenörers och idébärares roll är avgörande. Tillgång till kunskap och team blir entreprenörens främsta möjlighet och konkurrensmedel. Samverkan mellan kompetenser ger framgång. Lösningar på samhällets alltmer komplexa problem och behov skapas sällan inom en sektor, utan snarare i gränslandet mellan olika sektorer, kompetenser och synsätt. Det ställer ytterligare krav på hur entreprenörer samarbetar med innovation. Men det innebär ökade kostnader och risker att initiera och driva innovationsprocesser inom nya affärsområden i gränslandet till sin egen kärnverksamhet för enskilda entreprenörer, forskare eller företag. Företag, forskare och samhälle tillsammans. När samhälle, akademi och industri hjälps åt skapas helt nya förutsättningar för innovations- samarbeten. Det skapas resurser som krävs för nyttiggörande och kommersialisering i tvärsektoriell samverkan i de blanka fält som uppstår mellan deras kärnverksamheter. Då tillförs också olika expertis, discipliner, synsätt och kulturer. Unika kundcentrerade lösningar kan skapas, till delad kostnad och risk. För att lyckas skapa dessa nya möjligheter behöver vi förnya de arbetssätt, metoder& verktyg och de samarbeten vi idag använder för att driva innovationsverksamhet. Det finns ett identifierat behov av att mer aktivt skapa förutsättningar för nyttiggörande av forskning, genom att skapa förutsättningar för forskare, idébärare och entreprenörer, företag och 5

6 kunder att samarbeta från utmaning till innovation. Därigenom kan vi säkerställa resurseffektivitet, kundvärde, nyttiggörande och kommersialisering samtidigt som vi skapar neutralt samarbete mellan regionens innovationsfrämjande aktörer. Inklusion skapar möjligheter för flera. Pilotens utgångspunkt för innovation och organisering av innovativa processer stämmer väl överens med omvärldens strategier: Europas strategi samt Sveriges och Skånes nya Innovationsstrategi. Vi skapar en öppen innovationsarena i Skåne Nordost med fokusområden Mat, Miljö & Hälsa. Modellen Ekosystemet. Piloten har gjort innovation enkelt och praktiskt genomförbart för alla. Detta genom att vi skapat förståelse för och insikter om systemet, arenan, processen och metoderna och verktygen. Medskapande samverkansmodell I samverkansmodellen tydliggör vi spelregler för samverkan i en trestegsraket. Vi underlättar för nya samarbeten att komma till under tydliga former där nya partnerskap definieras och utvärderas innan den kommersiella fasen. Innovationsprocessen unik för varje projekt. Varje innovationsprojekt har sin logik och sina behov unik, skräddarsydd process där varje steg påverkar nästa jmf. aktionsforskning. När blir vårt arbete ett innovationsprojekt? Vad gör vi och HUR gör vi det innan det blir ett projekt? CO Learn& (CO- Design) 6

7 Medskapande roll oerhört viktig i de inledande stegen. Piloten har samlat och testat metoder & verktyg som applicerats i innovationsprojektens olika steg. Piloten har genomfört helt eller delvis ett stort antal innovationsprojekt med aktörer från, näringsliv, akademi och offentlig organisation i syfte att utvärdera och testa modell, innovationsprocess och icke minst metoderna & verktyg som kan användas i de olika stegen. Metoder och verktyg Metoder & verktyg för varje unikt steg i innovationsprocessen. Dessa kan indelas i sju huvudgrupper; 1. Strategiska metoder 2. Riskbedömning 3. Insiktsinsamling internt 4. Insiktinsamling externt5. Idégenereringsverktyg 6. Användardeltagande7. Koncept/produktutveckling Resultat och effekt av utförda aktiviteter De direkta resultaten för involverade aktörerna spänner över ett stort spann från organisatorisk självinsikt om egen innovationsförmåga, erfarenhet i att använda metoder & verktyg till tillväxt genom lansering av nya produkter och tjänster. Resultaten för innovationsarenan är att aktörerna, Högskolan Kristianstad och KrinovaIncubator& Science Park, idag har erbjudande för näringsliv, offentlig verksamhet och akademi (studenter och forskare) om innovativ verksamhet, utvecklingsprojekt och affärsdesignprojekt. Effekter av pilotens arbete visar sig genom att näringsliv och offentliga organisationer aktivt söker innovationsarenans olika utvecklings- erbjudande. Samtidigt visar de generellt större insikter om innovations betydelse för egen och samhällelig utveckling genom att söka och skapa tvärsektoriella samarbeten där innovationsarenan involveras som co- designer (medskapare). Innovationsarenan befinner sig i en tillväxtfas för att utvecklas till en regional drivkraft för förnyelse och innovation. Förutsättningar för nästa steg Innovationsarenan befinner sig redan i nästa steg och praktiserar dagligen sin medskapande funktion i ett flertal dimensioner. Forskningsprojekt, utvecklingsprojekt för industri, regionalt nyföretagande och regionalt strategiutvecklingsarbete för södra Sverige. Nästa steg innebär 7

8 också att utvidga innovationsarenans leveransförmåga inte enbart kvalitativt utan i synnerhet kvantitativt. Utveckling av en hållbar finansieringsmodell (affärsmodell) och kommunikationsmodell tillsammans med Region Skåne, Skåne NordOst (lokala kommuner), RUTH (Stiftelsen för Regional utveckling genom Högskolan Kristianstad), Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola är pågående och syftar till att säkerställa kvalitativ och kvantitativ leverans av tillväxt. 8

9 Pilot 2: SLU/Alnarp Innovation Origomodellen Vad är det som gör att aktörer engagerar sig och går in med genomförandekraft i en innovationsprocess? Hur formar man en effektiv innovationsmodell? Genom att fokuserar på behov! Behoven hos de personer vilka det är av avgörande betydelse att de ingår i innovationsprocessen och deltar aktivt, behoven hos nyckelpersonerna. Origomodellen är en unik, öppen och behovsbaserad innovationsmodell. Där användardriven innovation och forskningsnära resultat möts på en gemensam spelplan. I Origomodellen valde vi att fokusera på tre nyckelaktörer i innovationssystemet; 1) forskare, 2) akademisk intraprenör och 3) privata företag/offentlig sektor. Syftet var att ta fram en effektiv innovationsmodell som kan riskhantera, tidsoptimera och resurseffektivisera processer i det befintliga innovationssystemet. Med målet attöka hastigheten och överlevnaden av forskningsresultat med brukarpotential att nå marknad och nyttogöras i samhället. Modellen formades dels för att underlätta för forskare genom att deras upptäckter nyttiggörs och att de i större utsträckning kan fortsätta fokusera på forskning ochdels för att möta näringslivets behov av forskningsresultat från universitet och högskolor, som källa till innovationer och produktutveckling. Origomodellen syftar även till att öka nydisputerades kompetensbredd med möjlighet till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Bakgrund till Origomodellen Bilden (nästa sida) visar den behovskarta vi började lägga inför att mejsla fram Origomodellen. På Alnarp Innovation upplevde vi att forskare idag i allt högre grad väljer att inte ta sina forskningsresultat, vilka kan ha kommersiell potential och/eller lösa samhälleliga utmaningar, vidare till marknad på grund av ett antal orsaker. Forskare upplever inte att den akademiska karriären gynnas, på grund av tidsbrist, för lite kännedom om spelregler i näringslivet, oviljan att ta personliga risker i eget bolag. Vidare anser eller anses de inte ha entreprenöriella drivkrafter. Vissa företag är mycket intresserade av forskningsresultat. Resultaten anses dock ofta vara allt för långt ifrån kommersiell tillämpning. Detta gäller speciellt små och medelstora företag. Dessa företag har idag inte alla de resurser, all den kunskap och ekonomiska insatser som kan krävas för att ta de risker eller ge den tid som behövs för att själva ta resultat från forskningsupptäckt till kommersialisering. Varje år disputerar att antal forskarstudenter vilka inte fortsätter inom akademien som forskare utan söker sig nya utmaningar i näringslivet. Där är konkurrensen om arbetstillfällena hård och erfarenhet från näringslivet en stärkande merit. Det finns ett nationellt önskemål att fler disputerade verkar i samhället och näringslivet. 9

10 Origomodellen, ett komplement Origomodellen är tänkt att vara ett komplement till befintliga innovations- och finansieringsmodeller för forskningsnära resultat med kommersiell potential. De flesta aktörer som verkar för innovationssupport, knutna till universitet och högskolor, arbetar idag med att hjälpa forskare att själva starta företag och genom inkubatorer affärsutveckla nystartade forskningsbolag. Att söka patent och starta bolag för att licensiera ut rättigheten är också relativt vanligt. Den typen av innovationsstöd innebär vissa risker och svårigheter. Det finns en risk att utarma universiteten på framgångsrika forskare in i företagsvärlden och att stöd inte kan ges till de forskare som inte vill starta företag men vill nyttogöra sina resultat i samhället. Alternativt anlitas en extern entreprenör som driver företaget och tillsammans med insatser från övriga innovationssystemet byggs ett kompetent team runt idén och entreprenören. Förutom att dessa entreprenörer kan vara svåra att hitta och matcha med idéer vilka engagerar dem, har tänkbara innovationer, baserade på forskningsresultat, ofta en lång och kunskapskrävande utvecklingsväg till marknad. Marknaden kan vara helt ny eller mogen med många konkurrenter. Entreprenören har inte alltid den know- how som forskaren har vilket kan orsaka icke realiserbara utvecklingsplaner för produkten. Forskare kan i sin tur upplevas som svåra att samarbeta med, då de inte alltid har marknadskunskaper eller erfarenhet av företagsbyggnad. Alnarp Innovation, SLU, beslöt sig för att anta utmaningen att arbeta fram en infrastruktur och en arbetsmodell för att bemöta och minska några av de hinder vi identifierat i dagens nyttogörande av forskningsresultat. Målet är att tillgodose de tre nyckelaktörernas gemensamma intressen. 10

11 Origomodellen, en infrastruktur Origomodellen har ett strukturerat teamfokus där en akademiskt verksam intermediär, i modellen kallad intraprenör, t ex en nydisputerad, agerar kompetensbärare i ett skräddarsytt processteam. Origomodellen har i det avseendet tre unika element designade för att komplettera, förenkla flödet och öka överlevnadsgraden av innovationer från universiteten. Intraprenören säkerställer överföring av resultat från upphovsman till kommersiell/samhällsaktör samt genomför forskningsnära produktutveckling. Den oberoende teamledarens specifika roll i projektet är att stödja gruppens utveckling genom att aktivt understödja alla teammedlemmars roller och funktioner. Detta sker genom att medvetet arbeta med engagemang, kommunikation och samarbetsförmåga samt genom att skapa förutsättningar för alla i gruppen att gemensamt nå uppsatta mål. Teamets projektledare vilken utgörs av näringslivsaktören. Näringslivsaktörens roll i teamet är att utifrån företagets behov, tillsammans med teamet arbeta fram de milestones/produktutvecklingssteg som krävs för att nå proof of concept. Det utgör en riskminimeringsfas för företaget och ger det beslutsunderlag inför att satsa ytterligare resurser på att själva ta innovationen vidare/eller inte, efter Origo, det vill säga proof of development och marknad. Teamets uppdrag är därmed att riskhantera och produktutveckla forskningsresultatet till färdig produkt/tjänst utifrån näringslivsaktörens behov. Förutom ovan nämnda aktörer utgörs teamet av upphovsperson(er) till forskningsresultatet, en universitetsknuten affärsutvecklare och vid behov invalda externa specialist kompetenser. 11

12 I illustrationen av Origomodellen, se nedan, visas färden från forskningsresultat till produkt, med dess Origo centralt. Kontinuerlig behovsbaserad produktutveckling, startar dag ett och sker sedan under hela processen. På vänstersida om Origo befinner sig forskningsresultaten nära akademien vilket möjliggör en viss fortsatt öppenhet avseende t.ex. akademiska publiceringsmöjligheter. Detta är en fas där juridiskt bindande avtal, rättigheter och anspråk förhandlas och beslutas. I denna fas beslutas även vilka milstolpar som gäller för de individuella projekten fram till Origo. Det vill säga vid den tidpunkt då industrin finansierar vidare utvecklingsarbete. Då övergår projektet till höger sida om Origo, från forskningsnära till industrinära, från öppenhet till strukturerade bolagsprocesser. Intraprenören är vid start universitetsknuten med en projektanställning och övergår, om så önskas, vid Origo till att vara företagsknuten. Origo kan, beroende av projektets natur och individuella företags möjligheter, förskjutas åt vänster om ett företag går in tidigt. Alternativt skjuts Origo åt höger om projektet behöver längre utvecklingstid nära akademien. Efter Origo, proof of concept, tar företaget över det ekonomiska ansvaret i produktutvecklingen och marknadsföring. Mål och Syftet med Origomodellen Öka antalet akademiskt forskningsbaserade innovation Underlätta överföring av forskningsupptäckter till samhällsnytta Öka konkurrenskraften i svenska företag och/eller effektiviteten i offentlig sektor Främja innovativ forskning Skapa samarbete mellan akademi, offentlig sektor och företag Underlätta för forskare att fokusera på forskning Utöka nyttjandet av kompetensbärare mellan forskning och näringsliv Öka attraktionskraften för disputerade i näringslivet 12

13 Pilot 3: MaH/MEDEA Digital Media/ICT Prototyping the Future A way to CONNECT ABSTRACTIONS to the MARKET MEDEA är ett forskningscenter på Malmö högskola som fokuserar på kollaborativa, digitala medier. Arbetet som görs på MEDEA är designorienterat och bygger alltid på ett samarbete med någon extern part, antingen ett bolag, fristående entreprenörer, offentlig sektor eller kreatörer och konstnärer av olika slag. MEDEA har funnits sedan 2009 och har sedan dess arbetat med över 150 olika bolag och har arrangerat externa events med över 2500 olika besökare. Projekten tar oftast sin utgångspunkt i utmaningsdriven och tillämpad forskning. Digitala medier ett verktyg för samhällsförändring och utveckling Digitala medier spelar en alltmer avgörande roll i samhällsutvecklingen. Utvecklingen av den portabla tekniken och minneskapaciteten i våra mobiler har fört dem från att vara ett kommunikationsverktyg till att utgöra varje individs personliga sambandscentral för såväl digital kommunikation, planering, service, säkerhet, lokalisering, visualisering, konsumtion och nöje. I takt med denna utveckling växer branschens betydelse för andra service och produktionssektorer i samhället samtidigt som dess generella betydelse för samhällsutvecklingen ökar. Den generella utvecklingen inom ICT sektorn sker mycket snabbt och nya affärsområden och tillämpningar utvecklas ständigt. Ett exempel är utvecklingen inom Internet of Things, sakernas internet, so är på stark frammarsch och definieras som det nya stora området för det digitala informationssamhället. Rent generellt är vi på väg mot en framtid där de flesta ting runtomkring oss kan karakteriseras som medier. Ericssons vision är att det 2020 kommer att finnas 50 miljarder uppkopplade enheter vilket således kommer leda till utvecklingen av ett helt nytt marknadssegment. Olika marknadsanalyser fastlägger även att dataanvändandet kommer att dubbleras varje år fram till 2015 och kommer då att uppta 30 gånger mer bandbredd än röstkommunikationen. Detta utifrån perspektivet att allt som kan vara av nytta att ha digitalt uppkopplat kommer att kopplas upp till internet och i detta sammanhang kommer mobilerna allt mer att fungera som personliga sambandscentraler för detta komplexa digitala informationsflöde. Ett flöde som i sin tur kommer att ge upphov till helt nya digitalt baserade servicelösningar. Det finns med andra ord stora behov av utvecklad FoU inom detta område men för detta behöver vi bättre verktyg och processer än de som nu finns etablerade inom befintliga innovationsmodeller. Frågan för denna pilot var hur vi på ett mer effektivt sätt skulle kunna nyttogöra forskarnas kompetens óm digitala medier/iinformations och kommunikationsteknologi (IKT) och skapa processer och strukturer inom högskolan som stärker till innovationsgenomslaget inom detta område. 13

14 Hur stimulerar vi kunskapsöverföring från Digitala Media/IKT- forskaren till entreprenörer? Hur går vi från konceptuella idéer till proof- of- concept? Hur upprättar vi mötesplatser mellan forskare och entreprenörer? Hur hanteras IP- frågan vid överlämningen från forskaren till entreprenören? Hur kan vi utveckla långsiktiga innovationsmodeller där prototyputvecklingen bidrar till att föra ut relevanta forskningsidéer till marknaden? Genomförande Inom ramen för projektet inventerade vii vilka digitalt baserade tjänster vi arbetat med som var relevanta att lyfta från innovativa koncept till reell fördjupad prototypnivå med det specifika målat att nå proof- of- concept nivå. Vi inledde processen med att scanna ett antal relevanta projekt men där vi slutligen valde att gå vidare med tre olika projekt. Två av projekten gjordes i samarbete med externa entreprenörer och ett av projekten hade sin utgångspunkt i det arbete en av våra PhD studenter gjort. Under projektperioden har vi i samarbete med forskare samt externa experter arbetat med att lyfta de olika koncepten till ytterligare nivå samt genomfört mer avancerad programmering samt relevanta brukartester för att därigenom kunna justera och iterera prototypernas ursprungliga utformning. Vi har parallellt med detta utvecklat analysen om de respektive projektens affärsmässiga potential. 14

15 Slutsatser Inom ramen för den digitala sektorn finns det en begränsning på hur mycket tid som kan läggas ned av de deltagande bolagen/ entreprenörerna. Ofta består aktörerna av små bolag med en eller två anställd som är hårt pressade att hålla verksamheten i gång. Det finns därför en begränsning i hur mycket tid de kan lägga på en prototyputvecklingsprocess. Samtidigt som man har ett behov att få prototypen till en proof- of- concept nivå så springer man mot klockan då det finna en naturlig begränsning i hur mycket tid som kan läggas ned på processen. Seriös koncept- och prototyputveckling inom IKT/digitala medier kräver tool- set från många olika områden: design, projektledning, interaktionsdesign, grafisk visualisering, teknisk prototypkompetens (app- och mobilutveckling), programmering, spelutveckling, simuleringar, affärs- marknadskompetens, metodik för brukartest, pedagogik och inlärningsteori. Forskarna har kompetens inom ett flertal av dessa områden men då incitamentsstrukturen inom universitetsvärlden inte premierar ren prototyputveckling utan har fokus på publiceringen av forskningsartiklar har många forskare vare sig tid eller adekvat kompetens för den handfasta digitala prototyputvecklingen. Deras kompetens måste därför kompletteras med ett team av som kan hantera de mer praktiskt orienterade frågorna som projektledning, affärsutvecklingskompetens, programmering och visualisering. Då forskarna och entreprenörerna ofta kommer från olika kulturella verkligheter så fyller detta team en viktig roll som tolkar mellan den akademiska världen och den entreprenöriella. Vi kunde således konstatera att det finns ett behov att överbrygga kulturella, praktiska och språkliga trösklar mellan entreprenörer, branschkunniga experter samt forskare. Många forskare är inte heller intresserade av att delta i korta iterativa processer med externa parter. Det finns en oro för att man skall få rollen av konsult i stället för forskare. Det är därför av stor vikt att de forskare som deltar inte blivit beordrade att göra det utan att det bygger på deras eget intresse och engagemang. Detta engagemang brukar uppstå då tematiken för ett utvecklingsprojekt har en forskningsmässig relevans för den enskilde forskaren. För att komma runt IP problematiken som uppstår genom det svenska lärarundantaget valde vi även att integrera forskaren i korta dagsbaserade iterationer där deras roll var vägledande och mentorerande i stället för att låta dem bli en del av utvecklingsteamets mer långtgående arbete, vilket självklart hade gett dem rätten till delat IP. Detta visade sig vara metodik som enligt vår utvärdering uppskattades av såväl entreprenörerna som forskarna. Entreprenörerna uppskattade att de kunde ta till sig det som de själva ansåg relevant. Forskarna upplevde att deras del i processerna inte krävde för mycket tid och engagemang utan i stället hade formen av inspirerande samtal som fyllde en fertiliserade funktion för 15

16 forskningen. Processerna bör därför genomföras med ett tydligt win- win perspektiv för de deltagande parterna. För att bidra till ett starkare genomslag för innovationsnära processer på högskolan borde man stärka incitamentet för forskarna att delta i denna typ av innovations- och samverkansorienterade processer. Forskarna borde inte bara premieras för sina publikationer och sina utbildningsinsatser utan borde även premieras och meriteras för sina samverkans- och innovationsnära engagemang och genomslag. Det finns även begränsade finansieringsformer och utvecklad innovationsmetodik för denna typ av prototypbaserad och mentorerande kunskapsöverföring. Det finns därför ett behov av utvecklingsmedel för snabbfotad IKT baserad prototyping samt verifiering av dessa på högskolorna. Det är även viktigt att alla parter i innovationsstrukturerna kan se att innovationsprocesserna inom tjänstebaserad IKT och digitala media kräver en helat annan affärsutvecklingslogik än till exempel life science. Inom denna sektor är det inte möjligt att arbeta med långa utvecklings - och verifieringsprocesser utan inom denna branschsektor är det snabbheten till marknad som är det relevanta vilket kräver en innovationsmetodik som bygger på begrepp som agil prototyputveckling och fast failure! Det förtydligar även behovet av utvecklade metodik och kompetens för denna typ av marknadsnära, utmaningsdriven innovation. Det synliggör även högskolornas behov av en förstärkt infrastruktur i form av breddad kompetensbas, prototyplab och testbäddar. Resurser för detta finns knappt i Sverige Horison 2020! 16

17 Pilot 4: BTH Experimenterande för ökat nyttiggörande Pilotens ansats: I BTHs pilot har vi arbetat med en bred ansats för att undersöka och praktiskt testa nya vägar för hur forskningen i högre utsträckning kan nyttiggöras och bidra till samhällets utveckling. En utgångspunkt för detta arbete har varit att nyttiggörandet inte ensidigt kan förstås som en fråga om forskningsresultat vilka ligger till grund för nya företag. Lika viktigt är att betona forskarnas kompetens och erfarenhet och att hitta vägar för dra nytta av denna i olika utvecklingsprocesser. Bakgrund I högskolelagen stadgas att lärosätena skall verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Denna allmänna formulering rymmer ett antal problem som i första hand hänger samman med det faktum att det inte är lärosätet utan den enskilde forskaren som äger resultaten av forskningen inom lärosätena. Det är således forskaren som avgör om och hur nyttiggörandet skall ske vilket i normalfallet betyder att man stannar vid den vetenskapliga publiceringen av resultaten. Formuleringen i högskolelagen signalerar 17

18 dessutom en syn på nyttiggörande som utgår från ett inifrån- ut perspektiv vilket rimmar dåligt med de föreställningar om öppen innovation, samhällsutmaningar och breddat nyttiggörande som präglar dagens debatt. Det är denna problembild, (vilken redovisas i mer detalj i figuren till höger), som tjänat som utgångspunkt för insatserna i BTHs pilot. Angreppssättet har i huvudsak varit induktivt vilket i detta sammanhang inneburit att vi arbetat med en uppsättning sinsemellan olika case vilka skapat en grund för lärdomar som senare kunnat generaliseras i nya metoder för nyttiggörande. I de olika casen har vi sökt testa nya tillvägagångssätt samtidigt som vi sökt dra nytta av existerande verktyg och upparbetade relationer till andra innovationsstödjande aktörer (främst i Blekinge). Studenter som resurs för kommersialisering I några av de case vi arbetat med, har utgångspunkten tagits i den dessvärre alltför vanliga situationen där en forskare väljer att avbryta ett påbörjat kommersialiseringsarbete. Trots att de aktuella forskarna, i motsats till vad som vanligen gäller, här har gjort en första insats för att översätta sin forskning till en kommersialiserbar idé så har man sedermera valt att avbryta arbetet. Skälen till detta varierar naturligtvis men är vanligtvis kopplade till den egna arbetssituationen och att man saknar tid och andra resurser för att driva arbetet vidare. Noterbart är att det mera sällan handlar om att man avbryter därför att man inser att ens idé saknar potential. I de case vi arbetat med har det således funnits ett utvecklat koncept och i några fall också en prototyp vilket har varit en förutsättning för att kunna koppla in nya aktörer för det fortsatta arbetet. I merparten av dessa case har vi engagerat studenter för att driva kommersialiseringsarbetet vidare. Studenterna har fungerat som en extra resurs för att utveckla koncepten och undersöka dess kommersiella förutsättningar samtidigt som de skapat kontakter med potentiella kunder och användare. Resultaten av studenternas insatser har dock rapporterats tillbaka till de ursprungliga upphovspersonerna som inte fullt ut velat släppa kontrollen över sina idéer till studenterna att driva vidare efter eget huvud. Även om det är svårt att dra några entydiga slutsatser grundat på de få fall av denna typ som vi arbetat med, så står det klart att förutsättningarna för hur samarbetet mellan forskaren och studenterna skall ske samt hur rättigheterna till det utförda arbetet skall fördelas, måste tydliggöras tidigt i processen. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom respektive part tenderar att övervärdera de egna insatsernas betydelse i förhållande till slutresultaten. Icke desto mindre vore det rimligt att forskarna gav studenterna rätt att driva det fortsatta arbetet efter eget huvud mot en viss royaltyersättning kopplat till framtida eventuella försäljningsintäkter, i synnerhet som konceptet i annat fall inte kommer att exploateras.trots att inget av dessa 18