Ekonomisk nätbesiktning för år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk nätbesiktning för år 2000"

Transkript

1 Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft

2 Disclaimer Detta är en reviderad slutrapport utarbetad av SUMICSID AB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering Rapporten är baserad på auktoriserade årsredovisningsdata från uppdragsgivaren, men utgör inte myndighetsutövning eller uttrycker myndighetens slutliga bedömning av de beräknade effektivitetspotentialerna. Det vetenskapliga och tekninska ansvaret för vilar hos författarna, professorerna Per AGRELL och Peter BOGETOFT från SUMICSID AB. SUMICSID AB, 2002

3 Summary This study, commissioned by the regulator of the Swedish Energy Agency, is a Data Envelopment Analysis (DEA) of the cost and revenue efficiency of 241 Swedish electricity distributors. Two principal models have been developed in earlier work, mutually interconnected and with liaisons also to the revenue capping ideal grid model Nätnyttomodellen. The longrun model assumes full controllability under constant returns to scale, whereas a short-term model measures the operating efficiency with a given capital base and concession area. The analysis indicates an average short-run inefficiency of about 20% of the total controllable costsabout 14% of the total revenues. The long-run results indicate considerable potentials, in all 27% of the total costs could be reduced if best practice and optimal scale was applied across the industry. Inefficiency is endemic among all classes and governance structures, but detailed analyses indicate that investor-owned distributors are more successful with their revenue efficiency. This finding also shows that comparatively higher margins are not incompatible with competitive tariffs in a natural monopoly under efficient management. The full results, including a peer-group analysis using a peeling technique to validate stability of public rankings, give further support for the monitoring of potentially inefficient structures. The work is accompanied by data files to be published online at the Agency s website.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor Bilaga 1. Datadefinitioner Bilaga 2. Resultat: Effektivitetsgrupp 1 Bilaga 3. Resultat: Effektivitetsgrupp 2 Bilaga 4. Resultat: Effektivitetsgrupp 3 Bilaga 5. Resultat: Effektivitetsgrupp 4 Bilaga 6. Resultat: Effektivitetsgrupp 5 Bilaga 7. Resultat: Effektivitetsgrupp 6 Bilaga 8. Resultat: Effektivitetsgrupp 7 Bilaga 9. Resultat: Effektivitetsgrupp 8 Bilaga 10. Resultat: Sammanfattande SR, LR, PE Bilaga 11. Resultat: Detalj SR

5 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Inledning Projektbeskrivning 1.01 Nätmyndigheten vid Statens Energimyndighet (STEM) har beslutat att mäta nätoperatörers effektivitet genom jämförelsetal och nyckeltal. Uppdraget syftar till att underlätta regleringsarbetet, tillmötesgå branschens informationsbehov för rationaliseringsarbete och underlätta utförandet av myndighetens uppgifter inom tillståndsgivning, tillsyn och informationsspridning Den föreliggande rapporten är en tillämpning för årsredovisningsdata rörande år 2000 av den metod som utvecklades i Agrell och Bogetoft (2000). Projektgrupp 1.03 Konsulterna professor Per AGRELL och professor Peter BOGETOFT från SUMICSID AB har utfört analysen i samarbete med projektledare Roger HUSBLAD samt avdelningschef Karin ISRAELSSON, Nätmyndigheten. Konsulterna tackar i synnerhet Roger HUSBLAD för uppmärksam läsning av tidigare manuskript. Rapportens syfte 1.04 De effektivitetsresultat som publiceras i föreliggande rapport är avsedda att understödja Nätmyndighetens arbete gentemot företag och kunder, främst genom att identifiera och tydliggöra effektivitetspotentialer, men också genom att understödja tillsynsarbetet genom nätnyttomodellen. Rapportens struktur 1.05 Slutrapporten har följande disposition: Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor (detaljresultat)

6 2 AGRELL BOGETOFT 1.06 Denna slutrapport har som bilaga de effektivitetstal som beräknats, i format Microsoft Excel 95 samt OnFront.

7 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Effektivitetsmodeller 2.01 Detta kapitel beskriver kortfattat de modeller som nätmyndigheten har valt för att uppskatta nätföretagens långsiktiga och kortsiktiga kostnadseffektivitet. En utförligare beskrivning återfinns i Agrell och Bogetoft (2000). Styrningens effektivitet 2.02 Effektivitet och produktivitet kan mätas för olika syften, som t ex kostnadsnivå för att bestämma lokaliseringsbeslut. För Energimyndighetens syften är det dock viktigt att fastlägga vad och vem som utvärderas. Nedan utvecklas en modell som utvärderar ledningen av en nätverksamhet under en given tidsperiod. Detta ger en operationell definition på effektivitet: den optimala drift som kan åstadkommas med given efterfrågan, givna miljöfaktorer (klimat, etc.) och med given tidshorisont. På lång sikt är givetvis kraven högre ställda än på kort sikt Notera att definitionen ovan inte nödvändigtvis överensstämmer med beteendet under fri konkurrens, där företag under särskilt ogynnsamma betingelser går i konkurs och/eller ombildas. Aktivitetsanalys 2.04 Den logiska grunden i en effektivitetsmodell är en abstraktion av verksamheten till att omfatta en värdeförädling (transformation) av ett antal insatsfaktorer till slutprodukter under eventuell inverkan av yttre ramfaktorer. Den enkla grundmodellen är illustrerad i Figur 2.1 nedan Traditionellt uppfattas insatsfaktorer som kostnadskällor, medan slutprodukter är resultat som genererar intäkter och ramfaktorer är förhållanden som ligger utanför verksamhetens kontroll. Denna skiljelinje är dock inte helt klar. Vissa kostnader, liksom intäktskällor, kan vara opåverkbara, t ex kostnader för överliggande nät och kundernas energiförbrukning. Dessa är relativt okänsliga gentemot nätverksamhetens aktiviteter.

8 4 AGRELL BOGETOFT Insatsfaktorer x PROCESS Slutprodukter y z Ramfaktorer Figur Aktivitetsmodell En mera allmän definition är att inputs (insatsfaktorer) är det som vi vill undvika, outputs (slutprodukter) det som vi vill uppnå. Ramfaktorer är förhållanden som vi vare sig vill undgå eller uppnå, men som har betydelse för våra möjligheter att transformera inputs till output. Ramfaktorer påverkar processen men påverkas inte själv (jfr skillnaden mellan klimat, ramfaktor, och antalet kunder, output). Kontrollerbarhet 2.07 Utifrån en regleringsmässig synpunkt är det skillnaden mellan de kontrollerbara och de icke-kontrollerbara faktorerna (discretionary och non-discretionary) som är av intresse. Det är inte motiverande att ställa nätverksamhetens ledning till ansvar för förhållanden som de i verkligheten inte kan råda över. För en incitamentsstyrning är därför kontrollerbarhet helt nödvändig. Incitamentshänsynen betyder dock inte att myndigheten bör mäta alla påverkbara variabler. Eftersom myndigheten inte skall ingripa i den operativa verksamheten, där ledningen kan förväntas ha bättre förmåga och information, är det lämpligt att arbeta med relativt aggregerade variabler. Motsatsen skulle leda till en detaljreglering som endast kan leda till suboptimala beslut Vissa faktorer (som t ex väder, koncessionsområdets storlek, antalet kunder) ligger utanför nätoperatörens kontroll. Övriga faktorers kontrollerbarhet beror i huvudsak på juridiska och tidsmässiga begränsningar. En nätoperatör skulle kunna höja sin produktionseffektivitet genom att vägra ansluta geografiskt avlägsna abonnenter, men förhindras av anslutningsskyldigheten enl. EL 3 kap. 7 (juridiskt hinder). En nätoperatör med icke ändamålsenlig luftledning skulle kunna höja sin kostnadseffektivitet genom att byta till jordkabel, men detta är ekonomiskt försvarbart först då det befintliga nätet uppnått en viss ålder och, även om detta är fallet, först inom en viss rimlig tid (tidsmässigt hinder).

9 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Utifrån gällande tillsynspraxis definierar vi en kortsiktig modell [SR] som en modell vari påverkbarheten skall ligga inom ett år. De kortsiktigt ej påverkbara insatsfaktorerna blir ramfaktorer på kort sikt Den långsiktiga modellen [LR] karaktäriserar alla insatsfaktorer som påverkbara. De båda modellerna [SR] och [LR] illustreras i Figur 1 där begreppen fast och rörlig används för att uttrycka påverkbarheten. Den kortsiktiga modellen [SR] är avsedd att användas för prioritering av tillsyn, då dess tidshorisont understiger ett år, regleringsperioden. De fasta (ej påverkbara) insatsfaktorer som är ramfaktorer i modell [SR] utgör, tillsammans med de rörliga (påverkbara) insatsfaktorerna, input till den långsiktiga modellen [LR]. Samma outputs uppsättning används för de båda modellerna då verksamheten har samma produktionsmål, oberoende av tidshorisont. Modell [LR] ger ett mått på den relativa långsiktiga kostnadseffektiviteten, vilket pga. begränsad påverkbarhet inte kan användas i myndighetens tillsynsarbete. Den långsiktiga effektiviteten och dess utveckling är dock av centralt intresse för såväl myndigheten som branschen och föreslås därför publicerat som ett kompletterande mått. KORT SIKT SIKT [SR] [SR] Output Fast input Rörl ig input LÅNG SIKT SIKT [LR] [LR] Ramf akt orer Figur Kortsiktig och långsiktig effektivitetsmodell Från kundperspektiv är den totala debiterade kostnaden av intresse, vilket i analogi med nätnyttomodellen föranleder analys av den totala priseffektiviteteten PE, där den totala prestationen sätts i relation till de sammanlagda rörelseintäkterna. Även om denna modell i synnherhet är inriktad mot kundkollektivet, så ger resultaten en bild av hur konkurrenskraftigt företaget är på tariffsidan. Ett kostnadsineffektivt företag, som har lågt mätetal för SR, kan ju

10 6 AGRELL BOGETOFT kompensera detta genom att ta ut lägre påslag, vilket kan ge högre priseffektivitet PE. Det motsatta gäller också, ett kostnadseffektivt företag kan genom höga marginaler ha lägre priseffektivitet Rent modelleringstekniskt kan de icke-kontrollerbara faktorerna uppfattas som antingen inputs, outputs eller ramfaktorer. De viktiga i utvärderingen är endast att modellen inte kan användas för att uppskatta kostnadsbesparingar för icke-kontrollerbara inputs eller expansionsmöjligheter för icke-kontrollerbara outputs som en indikation på ineffektivitet. Inputminimering 2.13 Distributionens andel av den totala energikostnaden för en konsument är endast ca en tredjedel och marginaleffekten på efterfrågan för elenergi, som i allmänhet är tämligen oelastisk, är mycket begränsad. Inte heller kan en eldistributör nämnvärt påverka sammansättningen av eller antalet kunder. I huvudsak är det därför på inputsidan som nätverksamheten kan förväntas ha de största påverkansmöjligheterna. Vi väljer sålunda från tillsynsmyndighetens utgångspunkt en inputminimerande modell. Principen är att output skall produceras under givna ramvillkor med minimal resursförbrukning. Som första steg kommer vi att analysera de primära inputkategorierna (kostnadsslagen) utifrån kontrollerbarhetsprincipen. Vi kombinerar detta med en redovisning av deras relativa storlek och därmed den relativa nyttan av att modellera dessa. Kostnader 2.14 Genom att studera nätföretagens kostnader, post för post, kan en ungefärlig bild göras av ekonomisk relevans samt juridisk och tidsmässig påverkbarhet. Som framgår av Figur 2.2 är det bara en mindre del av kostnaderna som kan påverkas på kort sikt. Att en viss kostnadspost (t ex nettoresultat) är mer påverkbar än någon annan (t ex räntekostnad) innebär givetvis inte att den förra skall reduceras oavsett påföljande konsekvenser. Nedan analyserar vi, post för post, hur kostnaderna kan påverkas och vilka variabelval detta leder till på kort och lång sikt.

11 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Resultat 2.15 Nettoresultatet efter skatt är ersättningen till ägarna för det investerade kapitalet. Storleken på denna ersättning har varit föremål för andra undersökningar (Edin, Svahn, 1998). Helt kort ligger det i Energimyndighetens intresse att en effektiv verksamhet ger rätt avkastning. En för låg avkastning stryper kapitaltillgången och höjer riskpremien genom sänkt soliditet, ökad andel främmande kapital, vilket ger högre kapitalkostnader på sikt. En för hög avkastning ger motsatt förhållande, men också en förvridning av samhällsekonomisk resursanvändning och incitament. I denna rapport har en separat analys använt totalintäkten som insatsfaktor, för att underlätta jämförelser med nätnyttomodellen, se modell [PE] nedan. 100% Kostnadsslag Andel Tidshorisont 90% Nettoresultat 16% 1 år 80% Administration och övr 8% 1 år 70% Drift och underhåll 19% 1-3 år 60% 50% Mätning Elförluster 4% 5% 1-3 år 1-20 år 40% Avskrivning 15% 5-20 år 30% Räntekostnad netto 8% -20 år 20% 10% Överliggande nät 23% - 0% Skatter 3% - 18,5 Gkr Figur 2.3 Kostnadernas påverkbarhet (efter Edin och Svahn, 1998). Rörliga kostnader 2.16 Administration ger upphov till tämligen påverkbara kostnader med korta kontraktsperioder eller hög personalintensitet. Även om viss administration kan antas ofrånkomlig genom myndighetsutövning och föreskrifter finns det inget skäl att antaga att dessa åläggande

12 8 AGRELL BOGETOFT skulle vara ojämnt fördelade över distributörerna. Då administration med fördel kan utföras i samarbete med annan verksamhet, eller med inhyrda resurser, kan denna kostnad med fördel inkluderas med andra rörliga kostnader Drift och underhållskostnader (post 3.2) har varierande kontraktslängd och utformning. Med undantag för speciella fall som hyra av eget nät, nätstationer eller andra anläggningstillgångar kan posten, tillsammans med 2.16, anses som påverkbar på lång och kort sikt. Vad gäller hyra av anläggningstillgångar föreslås att endast mellanskillnaden mellan hyresbeloppet och räkenskapsenlig avskrivning tas upp som påverkbar post i modell [SR]. Detta ger jämförbarhet mellan finansiella lösningar som är ekvivalenta på lång sikt. I det fall hyreskontrakt med distributören saknar sådan information räknas hela hyreskostnaden som driftskostnad Mätning och rapportering (post 3.3) är delvis en kontraktuell fråga om utnyttjanderätt till gemensamma anläggningar, men som utan hinder kan inkluderas i en variabel för rörliga kostnader Personalkostnader är typiska rörliga kostnader på lång sikt, med en viss särställning på kort sikt beroende på drifts- och beredskapsorganisation. För både modell [SR] och [LR] inkluderas kostnaderna tekniskt i posten rörliga kostnader, då redovisningspraxis inom branschen inte tillåter en full uppdelning på denna kostnadspost. Nätförluster 2.20 Nätförluster är till sitt omfång orsakade av nätets konstitution, t ex andelen jord- och luftledning, vilket svårligen kan anses påverkbart på kort sikt, men väl på längre sikt. Sålunda ingår elförluster mätt i MWh (summan av post 1.15 och 1.16 i särskild rapport) som insatsfaktor i modell [LR]. Emellertid föreligger intresse från Energimyndigheten att motverka korssubstitution genom ev. ineffektiv egenproduktion eller ej marknadsmässig upphandling av förlustkraft. En nätoperatör i beroendeställning skulle annars frestas att upphandla förlustkraft från ev. andra koncernbolag som dold substitution för att låta monopolverksamheten bära kostnaderna. Tendenser i denna riktning har särskilt uppmärksammats i Nätmyndighetens (1997b) rapport om korssubstitution. I Agrell och Bogetoft (2000) inkluderades överkostnaden för förlustkraft som insatsfaktor i modell [SR]. Då posterna 1.15 och 1.16 inte insamlats för år 2000 utgår denna faktor.

13 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Kapital 2.21 Avskrivningar är den redovisningstekniska reservationen för teknisk och ekonomisk förslitning av anläggningstillgångarna, kapitalet. Omedelbart framgår att denna kostnadspost, som är grundad på historiska kostnader och en konsekvens av tidigare beslut, inte kan sägas ingå i ett rättvist jämförelsematerial för kortsiktig tillsyn. Även från ett långsiktigt perspektiv saknar avskrivningsinstrumentet värde, då det inte kan sägas ge en rättvisande bild av kapitalintensiteten över tiden. Emellertid leder kostnadsposten över på den viktiga frågan om kapitalets värdering Kapital kan i princip sägas vara givet på kort sikt och rörligt på lång sikt, vilket direkt ger att intresset för att inkludera ett mått på kapitalintensiteten ligger på modell [LR]. Kapitalet omfattar nätanläggningar, maskiner och inventarier, övriga anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. På kort sikt i modell [SR] utgör nätanläggningarna ramfaktorer enligt nedan. På lång sikt utgör kapitalet i sin helhet en rörlig insatsfaktor. Som framgår av 2.14 ger nätanläggningarnas tekniska livslängd på år en operativ definition på begreppet lång sikt, även om en kontinuerlig återinvesteringstakt över tiden skulle innebära att en motsvarande andel av kapitalapparaten byts ut under en given tidsperiod. Att direkt använda årliga återinvesteringar som mått på kapitalmassan vore dock missledande, då kontinuiteten inte har erforderlig precision. Bokfört värde ger likaledes en dålig uppskattning av det verkliga kapitalvärdet, som realiseras vid köp och överlåtelse av verksamhet. Då den skattemässiga avskrivningen bortser från inflation och specifika marknads- och prisförändringar leder detta till en underskattning av den verkliga kapitalinsatsen i kontinuerlig drift. Dessa nackdelar är väl kända och dokumenterade i detta projekt genom Edin och Svahn (1998), Eriksson (2000) och de nordiska regulatorernas användning av kapitalmåttet I Agrell och Bogetoft (2000) rekommenderades användning av NUAK, återanskaffningsvärdet, för kapitalet i modell [LR]. I föreliggande studie används dock bokfört materiellt anläggningskapital, då insamlingen och definitionen av NUAK ännu inte har beslutats. Övriga kostnader 2.24 Kostnader till överliggande nät vidaredebiteras direkt till kund och kan inte betraktas som kontrollerbara för eldistributören. Då denna post (3.1) emellertid inte insamlats för 2000 års drift har en

14 10 AGRELL BOGETOFT konservativ uppskattning gjorts, utgående från ett volymjusterat tal baserat på 1997 års driftår. Ingen prisjustering har gjorts, trots att index förändringen under perioden var -4.8%. Resultatet är således en generös uppskattning för kostnaderna till överliggande nät, helt jämförbar med resultaten i Agrell och Bogetoft (2000). Påföljande år kommer primärdata att användas för denna faktor Skatter avräknas från nettoresultatet och ingår ej i jämförelsen. Ramfaktorer 2.26 Ramfaktorer är icke-kontrollerbara faktorer som, till skillnad från t ex givna outputnivåer, inte heller kan påverkas av kontrollerbara inputs. För att skapa jämförbarhet över tiden och upprätthålla relevanskravet har fysiska ramfaktorer föredragits framför monetära För eldistribution på kort sikt i modell [SR] har särskilt undersökts ramfaktorer inom områdena kapitalbas, geografi, kvalitet och klimat. För modell [LR] är geografi och klimat ramfaktorer Kapitalbasen På kort sikt begränsar de historiska nätkapitalinvesteringarna rörelseutrymmet vad gäller personal-, drifts- och underhållskostnader. I huvuddrag består det relevanta nätkapitalet av linjeanläggningar, nätstationer, fördelningsstationer, samt mätapparatur. I tidigare undersökningar har i synnerhet nätstationernas installerade effekt (ev. korrigerat per uttagsabonnent) använts som ramfaktor. Samrådsgruppen har dock anfört relevans- och kontrollerbarhetsargumentet för att uppmärksamma fördelningsstationernas inverkan. Dels är antalet fördelningsstationer givet av anslutningspunkter till överliggande nät enligt EL. Dels krävs viss överkapacitet för varje fördelningsstation, vilket leder till högre rörliga kostnader. I Agrell och Bogetoft (2000) föreslogs därför antalet fördelningsstationer per totalt installerad effekt. Emellertid är denna variabel inte insamlad för år 2000, vilket föranleder användning av antalet nätstationer i stället för fördelningsstationer Geografi En ramfaktor för kundtäthet avser att korrigera för de effekter som kundernas lokalisering ger för distributionsverksamheten. I samarbete med samrådsgruppen har total linjelängd valts som ramfaktor, då denna till hög grad styr de rörliga kostnaderna. En statistisk undersökning av Ek (1999) styrker antagandet under förutsättning att kundantalet ingår som output. Även om fördelningen mellan hög- och lågspänningsnät påverkar

15 EKONOMISK NÄTBESIKTNING kostnadsbilden kan användandet av ett kompletterande nyckeltal belysa skillnaden (se nedan). I modell [SR] mäts ramfaktorn som befintligt nät (post ). Modell [LR] föreslås i framtiden använda optimal nätlängd som beräknad från inlevererade GIS-data för koncessionernas uttagspunkter, när denna blir tillgänglig genom Nätnyttomodellen, i denna körning används historiskt nät Klimat Väder och vind kompenserades genom användning av en särskild klimatfaktor i Agrell och Bogetoft (2000). Analys av utfallet för 1998 års data har givit att en korrigering för norrlandskommuner ger tillräcklig kompensation för väderförhållanden. I den föreliggande studien används sålunda ett index för huruvida koncessionen befinner sig i ett norrlandslän eller inte Kvalitet Verksamhetens tjänstekvalitet är av särskilt intresse i en situation där den kortsiktiga kostnadseffektiviteten kan tänkas ge incitament att uppskjuta eller minska nödvändigt, långsiktigt underhålls- och återinvesteringsarbete. I andra effektivitetsstudier, liksom i myndighetens datainsamling enligt NUTFS 1998:1, figurerar olika mått rörande avbrottstid och frekvens som mått på levererad kvalitet. Diskussioner med samrådsgruppen har emellertid lett till ett ifrågasättande av värdet av denna kvalitetsdimension, som tenderar till att bestraffa i synnerhet en kategori glesbygdsleverantörer med längre luftledningsnät. Den åsyftande preventiva effekten på nedsatt underhåll är svag eller ingen, då karenstiden är relativt lång, kanske tio-femton år, innan dessa symptom uppträder. Kvalitet ur ett kundperspektiv är snarare relaterad till spänningskvalitet; spänningsvariationer, övertoner och spänningsnivå. Denna dimension är i sin tur mer lämpad att lösas genom en civilrättslig fråga mellan kund och leverantör alt. genom fastställande av tekniska minimivillkor för lämplighetsförklaring, än genom en effektivitetsmodell. För att uppmärksamma ev. eftersatt underhåll föreslås användningen av kompletterande nyckeltal; Genomsnittliga förebyggande underhållskostnader över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK) samt genomsnittlig investeringsvolym över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK). Då NUAK ännu ej entydigt definierats av Nätmyndigheten har dessa mått inte beräknats i föreliggande rapport.

16 12 AGRELL BOGETOFT Outputmått 2.32 Vid val av outputs har särskild hänsyn tagits till att måtten skall svara till branschens tre uppgifter rörande kundservice, kapacitet, och energiöverföring. Detta överensstämmer också med Energimyndighetens intresse att genom jämförelser av marginalkostnader avgöra skäligheten i olika tariffkonstruktioner rörande de tre uppgifterna för olika kundkategorier Kundservice I produktionsekonomiskt hänseende berör kundservice i detta sammanhang främst tjänster förknippande med uttagsabonnenter, dvs. mätning, fakturering, registrering och anslutning. Eftersom såväl intäkter som kostnader skiljer sig mellan hög- och lågspänningssegmenten används måtten 'Antal högspänningsabonnemang i uttagspunkt respektive 'Antal lågspänningsabonnemang i uttagspunkt (posterna 1.7 och 1.8) Kapacitet Eldistributören ansvarar för det faktiska resursbehov som kundernas effektbelastning (i MW) utgör, i likhet med flygbolaget som dimensionerar flygplan, inte efter antalet försålda biljetter (abonnerad kapacitet), men efter det förväntade antalet resande (ianspråktagen effekt). Denna produktdimension svarar mot tariffstrukturens (övervägande fasta) effektelement. Måttet Maximalt överförd effekt (MW) (post 1.11) räknas som output i denna kategori Energiöverföring Tjänsten energiöverföring inrymmer överföring av hög- och lågspänd elenergi exklusive nätförluster, svarande till tariffstrukturens rörliga energidel. Då även denna produktdimension ger upphov till olika kostnadskonsekvenser föreslås användningen av de två måtten Överförd lågspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster resp. Överförd högspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster (post 1.13). Modell [SR] 2.36 Den kortsiktiga modellen [SR] avbildas i Figur 2.4 nedan, med en insatsfaktor, fyra ramfaktorer samt fem output. Modellens variabler är tekniskt definierade i bilaga.

17 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Överförd LSP-el Driftskostnad KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # fördelningsstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt Klimat (Norrland) Figur Modell [SR] Modell [LR] 2.37 Den långsiktiga modellen [LR] illustreras i Figur 2.4 nedan. Modellen har tre inputs, två ramfaktorer och fem outputs, varav nätkapitalet, klimatzon samt företagets optimala nätlängd har approximerats med tillgängliga data. Se vidare bilagan. Rörliga kostnader Nätförlust (MWh) Nätkapital KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [LÅNG SIKT] Överförd LSP-el Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Nätlängd (GIS) Klimatzon Figur Modell [LR] Modell [PE] 2.38 Företagens kortsiktiga priseffektivitet [PE] illustreras i Figur 2.6 nedan. Modellen har de totala nätintäkterna som enda input, samt i övrigt ramfaktorer och outputs som i den kortsiktiga modellen SR.

18 14 AGRELL BOGETOFT Detta medger givetvis jämförelser mellan modellerna för att analysera hur effektivitetsvinster fördelas på kund- resp. företagssidan. Överförd LSP-el Rörelseintäkt PRISEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # nätstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt (MW) Klimat (Norrland) Figur Modell [PE] Modellantaganden 2.39 Ett antal tekniska antaganden är diskuterade i Agrell och Bogetoft (2000) rärande produktionsfaktorberoenden, kombinerbarhet (konvexitet), skalavkastning samt kategoriska variabler. Här ges endast korta sammanfattningar av de antaganden som motiverats i tidigare studie Produktionsfaktorberoenden (disposability). Det finns t ex inte några belägg för att det skulle föreligga någon särskild komplementaritet eller flaskhalsproblem mellan två eller flera inputs och/eller outputs. Analysen sker sålunda i ett öppet inputoutput rum Kombinerbarhet (konvexitet) Med hänsyn till en avvägning mellan relevanskravet för benchmarking och det regleringsekonomiska intresset har full kombinerbarhet antagits för alla variabler utom den kategoriska klimatindikatorn Skalavkastning Som utgångspunkt kommer variabel skalavkastning (VRS) på kort sikt

19 EKONOMISK NÄTBESIKTNING och konstant skalavkastning (CRS) på lång sikt att antagas. Den variabla skalavkastningen är en markering av det exogent givna koncessionsområdet samt kortsiktigt given teknologi Kategoriska variabler Ramfaktorn klimatzon i de båda modellerna är enda kategoriska variabel.

20 16 AGRELL BOGETOFT 3. Dataanalys 3.01 Syftet med detta kapitel är att beskriva dataanalys, kodning och körning av valda DEA-modeller, verifiering av implementation med avseende på gällande rutiner Arbetet bygger på (i) gjorda överväganden i Agrell och Bogetoft (2000), (ii) databas etablerad av Nätmyndigheten från årsrapporterna 2000, (iii) OnFront mjukvara, version 2.0. Datatillgänglighet och kvalitet 3.03 Vid DEA studier används två typer av datakontroller: (i) detaljstudier av extrema observationer av nyckeltal i datamaterialet, (ii) analys av provkörningar under olika parameter-antaganden. Den första kontrollproceduren redovisas översiktligt nedan, medan denna rapport med bilagor i sig själv utgör den externa delen av den senare kontrollen. Notera emellertid att denna datakontroll här begränsats till att gälla datapunkter som genom felaktig rapportering skulle snedvrida bedömningen för branschen. Felaktig rapportering som enbart sänker prestationsvärderingen för enskild enhet har inte justerats. Detta senare fall får anses vara ett fall för internrevision hos respektive rapporterande enhet, som enligt föreskrifterna skall ha validerat data innan insändande till myndigheten. Nyckeltal 3.04 För att kontrollera rimligheten av givna data har sju nyckeltal använts från Agrell och Bogetoft (2000) TN1 Effektutnyttjande 0% Max överförd effekt (MW)/Totalt installerad effekt (MW) 100% Viss reservation för nuvarande oklarheter i anvisningarna rörande hyrda eller egna fördelningsstationer och nätstationer är nödvändig. I det aktuella datamaterialet ligger genomsnittet på 48% effektutnyttjande.

21 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN2 Kunduttag, lågspänning 9 Överförd lågspänningsel (MWh)/Antal lsp-kunder 36 MWh Detta mått visar snabbt orimligheter i lågspänningsdata, då förbrukningen per kund och helår är någorlunda stabil över landet ( kwh för 2000). I fig. 3.1 illustreras stabiliteten hos detta nyckeltal för använda data. MWh/ab MWh/ab Figur 3.1. Kunduttag lågspänning (MWh/ab) 2000.

22 18 AGRELL BOGETOFT 3.07 TN3 Nätförluster 2% Nätförluster (MWh)/Total överförd elenergi (MWh) 8% Nätförlusterna är till sin storlek tekniskt betingade, vilket underlättar kvalitetssäkring av data. I vissa fall kan periodiserings- och avläsningsfrågor ha inverkat på nätförlustrapporteringen. Då variablen inte direkt ingår i analysen har detta ingen direkt inverkan. Nätförluster (% av total överförd energi) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Figur 3.2. Nätförluster (%) av totalt överförd energi 2000.

23 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN4 Effekttimmar Överförd energi (MWh)/Installerad effekt (MW) h Antalet effekttimmar ger ett enkelt överslag på nätets utnyttjande, där de förutom de föreslagna gränserna också finns en teoretisk övre gräns på h per år. Genomsnittet ligger för 2000 på h. Effekttimmar Figur 3.3. Effekttimmar (överförd MWh/max MW) 2000.

Ekonomisk nätbesiktning för år 2000

Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft 2002-05-20 Disclaimer Detta är en reviderad slutrapport utarbetad av SUMICSID AB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid

Läs mer

Ekonomisk nätbesiktning

Ekonomisk nätbesiktning Ekonomisk nätbesiktning SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft 2000-09-13 Disclaimer Detta är en slutrapport utarbetad av SUMICSID HB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering 2000-09-13.

Läs mer

- jämförelser av. Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling

- jämförelser av. Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling Elnätföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutveckling - jämförelser av nätföretagens distribution av el år 2002 samt utvecklingen 2000-2002 ER 10:2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (11) Nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner (tillstånd

Läs mer

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Nässjö Affärsverk Elnät AB, REL00141 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12

Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12 Elnätföretagens kostnadseffektivitet år 2004 ER 2006:12 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader.

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader. we i Energimarknadsinspektionen imo Swedish Energy Markets Inspectorate 1(5) Bilaga 3 Beräknad intäktsram för REL00136 Schablonmetoden För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, REL00035 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

RAPPORT Elnätsföretagens produktivitetsutveckling

RAPPORT Elnätsföretagens produktivitetsutveckling RAPPORT Elnätsföretagens produktivitetsutveckling 2001-2006 Förord Elnätsverksamhet är ett naturligt monopol eftersom det är samhällsekonomiskt ineffektivt att bedriva verksamhet med parallella och konkurrerande

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (9) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Smedjebacken Energi Nät AB, REL00171 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019

Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019 BILAGA 7 1 (16) Effektiviseringskrav avseende tillsynsperioden 2016-2019 Enligt 5 kap. 6 ellagen (1997:857) ska intäktsramen bl.a. täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamheten under tillsynsperioden.

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908 BILAGA 1 1 (5) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva

Läs mer

Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt FE rapport 007-4 Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Abstract: I denna rapport

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Emmaboda Elnät AB Box 53 361 21 EMMABODA Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Carl Johan Wallnerström December 2005 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH),

Läs mer

Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas

Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas

Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0).

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0). Q2 Delårsrapport januari juni 2011 Koncernen Januari - Juni April - Juni Nettoomsättning 236,4 Mkr (232,8) Nettoomsättning 113,4 Mkr (117,7) Resultat före skatt 41,2 Mkr (38,7) Resultat före skatt 20,2

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av nätverksamhet EIFS 2012:4 Utkom

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Varberg Energi AB Box 1043 432 13 VARBERG Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (12) Datum Smedjebacken Energi Nät AB Gunnarsvägen 7 777 34 SMEDJEBACKEN Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Smedjebacken

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Föreskrift. om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering. Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011

Föreskrift. om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering. Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011 dnr 963/002/2011 Föreskrift om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011 Energimarknadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarknadslagen

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari -30 juni 2014

Halvårsrapport 1 januari -30 juni 2014 Halvårsrapport 1 januari -30 juni Nettoomsättningen uppgick till 3,1 MSEK (2,3) Rörelseresultatet blev -3,1 MSEK (-3,7) Rörelsemarginalen blev -102% (-154%) Periodens resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

Elnätsreglering. Hearing

Elnätsreglering. Hearing Elnätsreglering Hearing 2013-04-03 Agenda 13.00 14.00 Ei presenterar Tankar kring utvecklingen av regleringen inför andra tillsynsperioden Förslag till ändringar i ellagen Diskussion 14.00 15.30 Utvecklingen

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo

Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo Hur branschen i Sverige ser på nätregleringen framöver. Hva har de gjort etter stormen Gudrun? Anders Richert Chef Nätenheten www.svenskenergi.se

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Nässjö Affärsverk Elnät AB 571 80 NÄSSJÖ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (14) Umeå Energi Elnät AB Box 224 901 05 UMEÅ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Finansiella definitioner

Finansiella definitioner Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Hanna Abrahamsson (chefsjurist) ISSN 2000-592X Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Att läsa och förstå finansiell rapportering

Att läsa och förstå finansiell rapportering Att läsa och förstå finansiell rapportering 1 Innehåll Vad är en resultat- resp balansräkning? Riktlinjer som styr den finansiella rapporteringen Årsredovisningen och grundläggande begrepp Kassaflödesanalys

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

ME2030 - Företagsvärdering

ME2030 - Företagsvärdering ME2030 - Företagsvärdering 31/3 Analys av historik II, Strategisk analys Jens Lusua Investerat kapital OA-OL Investerat kapital NOA Rörelsefrämmande tillgångar Total funds invested Total funds invested

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (7) Datum VänerEnergi AB Box 102 542 21 MARIESTAD Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Potentiell användning av standardkostnader i reglerringen av elnätsförretagens löpande påverkbara kostnader

Potentiell användning av standardkostnader i reglerringen av elnätsförretagens löpande påverkbara kostnader Potentiell användning av standardkostnader i regleringen av elnätsföretagens löpande påverkbara kostn nader Patrik Hilber, Carl Johan Wallnerström, Johan Setréus, Anna Isenberg TRITA-EE T 2010:059, december

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (9) Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller tre olika verksamheter Naturgasverksamheten delas upp i fyra verksamheter; transmission,

Läs mer

Delårsrapport. 1 januari 30 september 2014. Kvartalet 1 juli 30 september 2014 (Q3) Kassaflöden från den löpande verksamheten - 1,7MSEK (- 0,1)

Delårsrapport. 1 januari 30 september 2014. Kvartalet 1 juli 30 september 2014 (Q3) Kassaflöden från den löpande verksamheten - 1,7MSEK (- 0,1) Delårsrapport 1 januari 30 september Nettoomsättningen uppgick till 4,3 MSEK (3,2) Rörelseresultatet blev - 5,4 MSEK (- 5,7) Rörelsemarginalen blev - 127 % (- 176 %) Periodens resultat efter skatt uppgick

Läs mer

HAMMARÖ ENERGI AB Org nr 556245-1947 ÅRSREDOVISNING

HAMMARÖ ENERGI AB Org nr 556245-1947 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för HAMMARÖ ENERGI AB Org nr 556245-1947 får härmed avge ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2012 Innehåll: Sida Förvatningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2012 Kvartalet oktober - 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till 126,2 (146,9) MSEK Bruttoresultat

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 1(5) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 Bokslutskommunikén i sammanfattning Omsättningen uppgick till 351,3 MSEK (296,6), en ökning med 18,5%. Rörelseresultatet uppgick till 20,2 MSEK (17,7),

Läs mer

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el PM Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el 2015-03-23 1. Sammanfattning Mot bakgrund av resonemanget i detta PM bör Stockholm Vatten ingå i den centrala upphandlingen. Vår rekommendation

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X EIFS 2014:X Utkom från trycket den X 2014. Energimarknadsinspektionens föreskrifter om nätkoncessionshavares

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL ENERGIAMARKKINAVIRASTO BESLUT Dnr 352/01/2001 ENERGIMARKNADSVERKET 14.11.2001 OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL Energimarknadsverket har idag beslutat med stöd av 2 kap. 7 2 mom.

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Avreglerad elförsörjning. Ökad konkurrens och ökad effektivitet? Rapport 1 (2) 1

Avreglerad elförsörjning. Ökad konkurrens och ökad effektivitet? Rapport 1 (2) 1 Avreglerad elförsörjning. Ökad konkurrens och ökad effektivitet? Rapport 1 (2) 1 Ann Veiderpass Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Januari 2004

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (10) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 MALMÖ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade intäktsramen

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FE rapport 24-44 Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament Björn Lantz Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1

I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga L1-7-- I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1 Anges vid kontakt med domstolen Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 Eskilstuna ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN

Läs mer