Ekonomisk nätbesiktning för år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk nätbesiktning för år 2000"

Transkript

1 Ekonomisk nätbesiktning för år 2000 SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft

2 Disclaimer Detta är en reviderad slutrapport utarbetad av SUMICSID AB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering Rapporten är baserad på auktoriserade årsredovisningsdata från uppdragsgivaren, men utgör inte myndighetsutövning eller uttrycker myndighetens slutliga bedömning av de beräknade effektivitetspotentialerna. Det vetenskapliga och tekninska ansvaret för vilar hos författarna, professorerna Per AGRELL och Peter BOGETOFT från SUMICSID AB. SUMICSID AB, 2002

3 Summary This study, commissioned by the regulator of the Swedish Energy Agency, is a Data Envelopment Analysis (DEA) of the cost and revenue efficiency of 241 Swedish electricity distributors. Two principal models have been developed in earlier work, mutually interconnected and with liaisons also to the revenue capping ideal grid model Nätnyttomodellen. The longrun model assumes full controllability under constant returns to scale, whereas a short-term model measures the operating efficiency with a given capital base and concession area. The analysis indicates an average short-run inefficiency of about 20% of the total controllable costsabout 14% of the total revenues. The long-run results indicate considerable potentials, in all 27% of the total costs could be reduced if best practice and optimal scale was applied across the industry. Inefficiency is endemic among all classes and governance structures, but detailed analyses indicate that investor-owned distributors are more successful with their revenue efficiency. This finding also shows that comparatively higher margins are not incompatible with competitive tariffs in a natural monopoly under efficient management. The full results, including a peer-group analysis using a peeling technique to validate stability of public rankings, give further support for the monitoring of potentially inefficient structures. The work is accompanied by data files to be published online at the Agency s website.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor Bilaga 1. Datadefinitioner Bilaga 2. Resultat: Effektivitetsgrupp 1 Bilaga 3. Resultat: Effektivitetsgrupp 2 Bilaga 4. Resultat: Effektivitetsgrupp 3 Bilaga 5. Resultat: Effektivitetsgrupp 4 Bilaga 6. Resultat: Effektivitetsgrupp 5 Bilaga 7. Resultat: Effektivitetsgrupp 6 Bilaga 8. Resultat: Effektivitetsgrupp 7 Bilaga 9. Resultat: Effektivitetsgrupp 8 Bilaga 10. Resultat: Sammanfattande SR, LR, PE Bilaga 11. Resultat: Detalj SR

5 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Inledning Projektbeskrivning 1.01 Nätmyndigheten vid Statens Energimyndighet (STEM) har beslutat att mäta nätoperatörers effektivitet genom jämförelsetal och nyckeltal. Uppdraget syftar till att underlätta regleringsarbetet, tillmötesgå branschens informationsbehov för rationaliseringsarbete och underlätta utförandet av myndighetens uppgifter inom tillståndsgivning, tillsyn och informationsspridning Den föreliggande rapporten är en tillämpning för årsredovisningsdata rörande år 2000 av den metod som utvecklades i Agrell och Bogetoft (2000). Projektgrupp 1.03 Konsulterna professor Per AGRELL och professor Peter BOGETOFT från SUMICSID AB har utfört analysen i samarbete med projektledare Roger HUSBLAD samt avdelningschef Karin ISRAELSSON, Nätmyndigheten. Konsulterna tackar i synnerhet Roger HUSBLAD för uppmärksam läsning av tidigare manuskript. Rapportens syfte 1.04 De effektivitetsresultat som publiceras i föreliggande rapport är avsedda att understödja Nätmyndighetens arbete gentemot företag och kunder, främst genom att identifiera och tydliggöra effektivitetspotentialer, men också genom att understödja tillsynsarbetet genom nätnyttomodellen. Rapportens struktur 1.05 Slutrapporten har följande disposition: Effektivitetsmodeller Dataanalys Resultat Bilagor (detaljresultat)

6 2 AGRELL BOGETOFT 1.06 Denna slutrapport har som bilaga de effektivitetstal som beräknats, i format Microsoft Excel 95 samt OnFront.

7 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Effektivitetsmodeller 2.01 Detta kapitel beskriver kortfattat de modeller som nätmyndigheten har valt för att uppskatta nätföretagens långsiktiga och kortsiktiga kostnadseffektivitet. En utförligare beskrivning återfinns i Agrell och Bogetoft (2000). Styrningens effektivitet 2.02 Effektivitet och produktivitet kan mätas för olika syften, som t ex kostnadsnivå för att bestämma lokaliseringsbeslut. För Energimyndighetens syften är det dock viktigt att fastlägga vad och vem som utvärderas. Nedan utvecklas en modell som utvärderar ledningen av en nätverksamhet under en given tidsperiod. Detta ger en operationell definition på effektivitet: den optimala drift som kan åstadkommas med given efterfrågan, givna miljöfaktorer (klimat, etc.) och med given tidshorisont. På lång sikt är givetvis kraven högre ställda än på kort sikt Notera att definitionen ovan inte nödvändigtvis överensstämmer med beteendet under fri konkurrens, där företag under särskilt ogynnsamma betingelser går i konkurs och/eller ombildas. Aktivitetsanalys 2.04 Den logiska grunden i en effektivitetsmodell är en abstraktion av verksamheten till att omfatta en värdeförädling (transformation) av ett antal insatsfaktorer till slutprodukter under eventuell inverkan av yttre ramfaktorer. Den enkla grundmodellen är illustrerad i Figur 2.1 nedan Traditionellt uppfattas insatsfaktorer som kostnadskällor, medan slutprodukter är resultat som genererar intäkter och ramfaktorer är förhållanden som ligger utanför verksamhetens kontroll. Denna skiljelinje är dock inte helt klar. Vissa kostnader, liksom intäktskällor, kan vara opåverkbara, t ex kostnader för överliggande nät och kundernas energiförbrukning. Dessa är relativt okänsliga gentemot nätverksamhetens aktiviteter.

8 4 AGRELL BOGETOFT Insatsfaktorer x PROCESS Slutprodukter y z Ramfaktorer Figur Aktivitetsmodell En mera allmän definition är att inputs (insatsfaktorer) är det som vi vill undvika, outputs (slutprodukter) det som vi vill uppnå. Ramfaktorer är förhållanden som vi vare sig vill undgå eller uppnå, men som har betydelse för våra möjligheter att transformera inputs till output. Ramfaktorer påverkar processen men påverkas inte själv (jfr skillnaden mellan klimat, ramfaktor, och antalet kunder, output). Kontrollerbarhet 2.07 Utifrån en regleringsmässig synpunkt är det skillnaden mellan de kontrollerbara och de icke-kontrollerbara faktorerna (discretionary och non-discretionary) som är av intresse. Det är inte motiverande att ställa nätverksamhetens ledning till ansvar för förhållanden som de i verkligheten inte kan råda över. För en incitamentsstyrning är därför kontrollerbarhet helt nödvändig. Incitamentshänsynen betyder dock inte att myndigheten bör mäta alla påverkbara variabler. Eftersom myndigheten inte skall ingripa i den operativa verksamheten, där ledningen kan förväntas ha bättre förmåga och information, är det lämpligt att arbeta med relativt aggregerade variabler. Motsatsen skulle leda till en detaljreglering som endast kan leda till suboptimala beslut Vissa faktorer (som t ex väder, koncessionsområdets storlek, antalet kunder) ligger utanför nätoperatörens kontroll. Övriga faktorers kontrollerbarhet beror i huvudsak på juridiska och tidsmässiga begränsningar. En nätoperatör skulle kunna höja sin produktionseffektivitet genom att vägra ansluta geografiskt avlägsna abonnenter, men förhindras av anslutningsskyldigheten enl. EL 3 kap. 7 (juridiskt hinder). En nätoperatör med icke ändamålsenlig luftledning skulle kunna höja sin kostnadseffektivitet genom att byta till jordkabel, men detta är ekonomiskt försvarbart först då det befintliga nätet uppnått en viss ålder och, även om detta är fallet, först inom en viss rimlig tid (tidsmässigt hinder).

9 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Utifrån gällande tillsynspraxis definierar vi en kortsiktig modell [SR] som en modell vari påverkbarheten skall ligga inom ett år. De kortsiktigt ej påverkbara insatsfaktorerna blir ramfaktorer på kort sikt Den långsiktiga modellen [LR] karaktäriserar alla insatsfaktorer som påverkbara. De båda modellerna [SR] och [LR] illustreras i Figur 1 där begreppen fast och rörlig används för att uttrycka påverkbarheten. Den kortsiktiga modellen [SR] är avsedd att användas för prioritering av tillsyn, då dess tidshorisont understiger ett år, regleringsperioden. De fasta (ej påverkbara) insatsfaktorer som är ramfaktorer i modell [SR] utgör, tillsammans med de rörliga (påverkbara) insatsfaktorerna, input till den långsiktiga modellen [LR]. Samma outputs uppsättning används för de båda modellerna då verksamheten har samma produktionsmål, oberoende av tidshorisont. Modell [LR] ger ett mått på den relativa långsiktiga kostnadseffektiviteten, vilket pga. begränsad påverkbarhet inte kan användas i myndighetens tillsynsarbete. Den långsiktiga effektiviteten och dess utveckling är dock av centralt intresse för såväl myndigheten som branschen och föreslås därför publicerat som ett kompletterande mått. KORT SIKT SIKT [SR] [SR] Output Fast input Rörl ig input LÅNG SIKT SIKT [LR] [LR] Ramf akt orer Figur Kortsiktig och långsiktig effektivitetsmodell Från kundperspektiv är den totala debiterade kostnaden av intresse, vilket i analogi med nätnyttomodellen föranleder analys av den totala priseffektiviteteten PE, där den totala prestationen sätts i relation till de sammanlagda rörelseintäkterna. Även om denna modell i synnherhet är inriktad mot kundkollektivet, så ger resultaten en bild av hur konkurrenskraftigt företaget är på tariffsidan. Ett kostnadsineffektivt företag, som har lågt mätetal för SR, kan ju

10 6 AGRELL BOGETOFT kompensera detta genom att ta ut lägre påslag, vilket kan ge högre priseffektivitet PE. Det motsatta gäller också, ett kostnadseffektivt företag kan genom höga marginaler ha lägre priseffektivitet Rent modelleringstekniskt kan de icke-kontrollerbara faktorerna uppfattas som antingen inputs, outputs eller ramfaktorer. De viktiga i utvärderingen är endast att modellen inte kan användas för att uppskatta kostnadsbesparingar för icke-kontrollerbara inputs eller expansionsmöjligheter för icke-kontrollerbara outputs som en indikation på ineffektivitet. Inputminimering 2.13 Distributionens andel av den totala energikostnaden för en konsument är endast ca en tredjedel och marginaleffekten på efterfrågan för elenergi, som i allmänhet är tämligen oelastisk, är mycket begränsad. Inte heller kan en eldistributör nämnvärt påverka sammansättningen av eller antalet kunder. I huvudsak är det därför på inputsidan som nätverksamheten kan förväntas ha de största påverkansmöjligheterna. Vi väljer sålunda från tillsynsmyndighetens utgångspunkt en inputminimerande modell. Principen är att output skall produceras under givna ramvillkor med minimal resursförbrukning. Som första steg kommer vi att analysera de primära inputkategorierna (kostnadsslagen) utifrån kontrollerbarhetsprincipen. Vi kombinerar detta med en redovisning av deras relativa storlek och därmed den relativa nyttan av att modellera dessa. Kostnader 2.14 Genom att studera nätföretagens kostnader, post för post, kan en ungefärlig bild göras av ekonomisk relevans samt juridisk och tidsmässig påverkbarhet. Som framgår av Figur 2.2 är det bara en mindre del av kostnaderna som kan påverkas på kort sikt. Att en viss kostnadspost (t ex nettoresultat) är mer påverkbar än någon annan (t ex räntekostnad) innebär givetvis inte att den förra skall reduceras oavsett påföljande konsekvenser. Nedan analyserar vi, post för post, hur kostnaderna kan påverkas och vilka variabelval detta leder till på kort och lång sikt.

11 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Resultat 2.15 Nettoresultatet efter skatt är ersättningen till ägarna för det investerade kapitalet. Storleken på denna ersättning har varit föremål för andra undersökningar (Edin, Svahn, 1998). Helt kort ligger det i Energimyndighetens intresse att en effektiv verksamhet ger rätt avkastning. En för låg avkastning stryper kapitaltillgången och höjer riskpremien genom sänkt soliditet, ökad andel främmande kapital, vilket ger högre kapitalkostnader på sikt. En för hög avkastning ger motsatt förhållande, men också en förvridning av samhällsekonomisk resursanvändning och incitament. I denna rapport har en separat analys använt totalintäkten som insatsfaktor, för att underlätta jämförelser med nätnyttomodellen, se modell [PE] nedan. 100% Kostnadsslag Andel Tidshorisont 90% Nettoresultat 16% 1 år 80% Administration och övr 8% 1 år 70% Drift och underhåll 19% 1-3 år 60% 50% Mätning Elförluster 4% 5% 1-3 år 1-20 år 40% Avskrivning 15% 5-20 år 30% Räntekostnad netto 8% -20 år 20% 10% Överliggande nät 23% - 0% Skatter 3% - 18,5 Gkr Figur 2.3 Kostnadernas påverkbarhet (efter Edin och Svahn, 1998). Rörliga kostnader 2.16 Administration ger upphov till tämligen påverkbara kostnader med korta kontraktsperioder eller hög personalintensitet. Även om viss administration kan antas ofrånkomlig genom myndighetsutövning och föreskrifter finns det inget skäl att antaga att dessa åläggande

12 8 AGRELL BOGETOFT skulle vara ojämnt fördelade över distributörerna. Då administration med fördel kan utföras i samarbete med annan verksamhet, eller med inhyrda resurser, kan denna kostnad med fördel inkluderas med andra rörliga kostnader Drift och underhållskostnader (post 3.2) har varierande kontraktslängd och utformning. Med undantag för speciella fall som hyra av eget nät, nätstationer eller andra anläggningstillgångar kan posten, tillsammans med 2.16, anses som påverkbar på lång och kort sikt. Vad gäller hyra av anläggningstillgångar föreslås att endast mellanskillnaden mellan hyresbeloppet och räkenskapsenlig avskrivning tas upp som påverkbar post i modell [SR]. Detta ger jämförbarhet mellan finansiella lösningar som är ekvivalenta på lång sikt. I det fall hyreskontrakt med distributören saknar sådan information räknas hela hyreskostnaden som driftskostnad Mätning och rapportering (post 3.3) är delvis en kontraktuell fråga om utnyttjanderätt till gemensamma anläggningar, men som utan hinder kan inkluderas i en variabel för rörliga kostnader Personalkostnader är typiska rörliga kostnader på lång sikt, med en viss särställning på kort sikt beroende på drifts- och beredskapsorganisation. För både modell [SR] och [LR] inkluderas kostnaderna tekniskt i posten rörliga kostnader, då redovisningspraxis inom branschen inte tillåter en full uppdelning på denna kostnadspost. Nätförluster 2.20 Nätförluster är till sitt omfång orsakade av nätets konstitution, t ex andelen jord- och luftledning, vilket svårligen kan anses påverkbart på kort sikt, men väl på längre sikt. Sålunda ingår elförluster mätt i MWh (summan av post 1.15 och 1.16 i särskild rapport) som insatsfaktor i modell [LR]. Emellertid föreligger intresse från Energimyndigheten att motverka korssubstitution genom ev. ineffektiv egenproduktion eller ej marknadsmässig upphandling av förlustkraft. En nätoperatör i beroendeställning skulle annars frestas att upphandla förlustkraft från ev. andra koncernbolag som dold substitution för att låta monopolverksamheten bära kostnaderna. Tendenser i denna riktning har särskilt uppmärksammats i Nätmyndighetens (1997b) rapport om korssubstitution. I Agrell och Bogetoft (2000) inkluderades överkostnaden för förlustkraft som insatsfaktor i modell [SR]. Då posterna 1.15 och 1.16 inte insamlats för år 2000 utgår denna faktor.

13 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Kapital 2.21 Avskrivningar är den redovisningstekniska reservationen för teknisk och ekonomisk förslitning av anläggningstillgångarna, kapitalet. Omedelbart framgår att denna kostnadspost, som är grundad på historiska kostnader och en konsekvens av tidigare beslut, inte kan sägas ingå i ett rättvist jämförelsematerial för kortsiktig tillsyn. Även från ett långsiktigt perspektiv saknar avskrivningsinstrumentet värde, då det inte kan sägas ge en rättvisande bild av kapitalintensiteten över tiden. Emellertid leder kostnadsposten över på den viktiga frågan om kapitalets värdering Kapital kan i princip sägas vara givet på kort sikt och rörligt på lång sikt, vilket direkt ger att intresset för att inkludera ett mått på kapitalintensiteten ligger på modell [LR]. Kapitalet omfattar nätanläggningar, maskiner och inventarier, övriga anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. På kort sikt i modell [SR] utgör nätanläggningarna ramfaktorer enligt nedan. På lång sikt utgör kapitalet i sin helhet en rörlig insatsfaktor. Som framgår av 2.14 ger nätanläggningarnas tekniska livslängd på år en operativ definition på begreppet lång sikt, även om en kontinuerlig återinvesteringstakt över tiden skulle innebära att en motsvarande andel av kapitalapparaten byts ut under en given tidsperiod. Att direkt använda årliga återinvesteringar som mått på kapitalmassan vore dock missledande, då kontinuiteten inte har erforderlig precision. Bokfört värde ger likaledes en dålig uppskattning av det verkliga kapitalvärdet, som realiseras vid köp och överlåtelse av verksamhet. Då den skattemässiga avskrivningen bortser från inflation och specifika marknads- och prisförändringar leder detta till en underskattning av den verkliga kapitalinsatsen i kontinuerlig drift. Dessa nackdelar är väl kända och dokumenterade i detta projekt genom Edin och Svahn (1998), Eriksson (2000) och de nordiska regulatorernas användning av kapitalmåttet I Agrell och Bogetoft (2000) rekommenderades användning av NUAK, återanskaffningsvärdet, för kapitalet i modell [LR]. I föreliggande studie används dock bokfört materiellt anläggningskapital, då insamlingen och definitionen av NUAK ännu inte har beslutats. Övriga kostnader 2.24 Kostnader till överliggande nät vidaredebiteras direkt till kund och kan inte betraktas som kontrollerbara för eldistributören. Då denna post (3.1) emellertid inte insamlats för 2000 års drift har en

14 10 AGRELL BOGETOFT konservativ uppskattning gjorts, utgående från ett volymjusterat tal baserat på 1997 års driftår. Ingen prisjustering har gjorts, trots att index förändringen under perioden var -4.8%. Resultatet är således en generös uppskattning för kostnaderna till överliggande nät, helt jämförbar med resultaten i Agrell och Bogetoft (2000). Påföljande år kommer primärdata att användas för denna faktor Skatter avräknas från nettoresultatet och ingår ej i jämförelsen. Ramfaktorer 2.26 Ramfaktorer är icke-kontrollerbara faktorer som, till skillnad från t ex givna outputnivåer, inte heller kan påverkas av kontrollerbara inputs. För att skapa jämförbarhet över tiden och upprätthålla relevanskravet har fysiska ramfaktorer föredragits framför monetära För eldistribution på kort sikt i modell [SR] har särskilt undersökts ramfaktorer inom områdena kapitalbas, geografi, kvalitet och klimat. För modell [LR] är geografi och klimat ramfaktorer Kapitalbasen På kort sikt begränsar de historiska nätkapitalinvesteringarna rörelseutrymmet vad gäller personal-, drifts- och underhållskostnader. I huvuddrag består det relevanta nätkapitalet av linjeanläggningar, nätstationer, fördelningsstationer, samt mätapparatur. I tidigare undersökningar har i synnerhet nätstationernas installerade effekt (ev. korrigerat per uttagsabonnent) använts som ramfaktor. Samrådsgruppen har dock anfört relevans- och kontrollerbarhetsargumentet för att uppmärksamma fördelningsstationernas inverkan. Dels är antalet fördelningsstationer givet av anslutningspunkter till överliggande nät enligt EL. Dels krävs viss överkapacitet för varje fördelningsstation, vilket leder till högre rörliga kostnader. I Agrell och Bogetoft (2000) föreslogs därför antalet fördelningsstationer per totalt installerad effekt. Emellertid är denna variabel inte insamlad för år 2000, vilket föranleder användning av antalet nätstationer i stället för fördelningsstationer Geografi En ramfaktor för kundtäthet avser att korrigera för de effekter som kundernas lokalisering ger för distributionsverksamheten. I samarbete med samrådsgruppen har total linjelängd valts som ramfaktor, då denna till hög grad styr de rörliga kostnaderna. En statistisk undersökning av Ek (1999) styrker antagandet under förutsättning att kundantalet ingår som output. Även om fördelningen mellan hög- och lågspänningsnät påverkar

15 EKONOMISK NÄTBESIKTNING kostnadsbilden kan användandet av ett kompletterande nyckeltal belysa skillnaden (se nedan). I modell [SR] mäts ramfaktorn som befintligt nät (post ). Modell [LR] föreslås i framtiden använda optimal nätlängd som beräknad från inlevererade GIS-data för koncessionernas uttagspunkter, när denna blir tillgänglig genom Nätnyttomodellen, i denna körning används historiskt nät Klimat Väder och vind kompenserades genom användning av en särskild klimatfaktor i Agrell och Bogetoft (2000). Analys av utfallet för 1998 års data har givit att en korrigering för norrlandskommuner ger tillräcklig kompensation för väderförhållanden. I den föreliggande studien används sålunda ett index för huruvida koncessionen befinner sig i ett norrlandslän eller inte Kvalitet Verksamhetens tjänstekvalitet är av särskilt intresse i en situation där den kortsiktiga kostnadseffektiviteten kan tänkas ge incitament att uppskjuta eller minska nödvändigt, långsiktigt underhålls- och återinvesteringsarbete. I andra effektivitetsstudier, liksom i myndighetens datainsamling enligt NUTFS 1998:1, figurerar olika mått rörande avbrottstid och frekvens som mått på levererad kvalitet. Diskussioner med samrådsgruppen har emellertid lett till ett ifrågasättande av värdet av denna kvalitetsdimension, som tenderar till att bestraffa i synnerhet en kategori glesbygdsleverantörer med längre luftledningsnät. Den åsyftande preventiva effekten på nedsatt underhåll är svag eller ingen, då karenstiden är relativt lång, kanske tio-femton år, innan dessa symptom uppträder. Kvalitet ur ett kundperspektiv är snarare relaterad till spänningskvalitet; spänningsvariationer, övertoner och spänningsnivå. Denna dimension är i sin tur mer lämpad att lösas genom en civilrättslig fråga mellan kund och leverantör alt. genom fastställande av tekniska minimivillkor för lämplighetsförklaring, än genom en effektivitetsmodell. För att uppmärksamma ev. eftersatt underhåll föreslås användningen av kompletterande nyckeltal; Genomsnittliga förebyggande underhållskostnader över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK) samt genomsnittlig investeringsvolym över fem år dividerat med nätanläggningarnas återanskaffningsvärde (post 3.2 över NUAK). Då NUAK ännu ej entydigt definierats av Nätmyndigheten har dessa mått inte beräknats i föreliggande rapport.

16 12 AGRELL BOGETOFT Outputmått 2.32 Vid val av outputs har särskild hänsyn tagits till att måtten skall svara till branschens tre uppgifter rörande kundservice, kapacitet, och energiöverföring. Detta överensstämmer också med Energimyndighetens intresse att genom jämförelser av marginalkostnader avgöra skäligheten i olika tariffkonstruktioner rörande de tre uppgifterna för olika kundkategorier Kundservice I produktionsekonomiskt hänseende berör kundservice i detta sammanhang främst tjänster förknippande med uttagsabonnenter, dvs. mätning, fakturering, registrering och anslutning. Eftersom såväl intäkter som kostnader skiljer sig mellan hög- och lågspänningssegmenten används måtten 'Antal högspänningsabonnemang i uttagspunkt respektive 'Antal lågspänningsabonnemang i uttagspunkt (posterna 1.7 och 1.8) Kapacitet Eldistributören ansvarar för det faktiska resursbehov som kundernas effektbelastning (i MW) utgör, i likhet med flygbolaget som dimensionerar flygplan, inte efter antalet försålda biljetter (abonnerad kapacitet), men efter det förväntade antalet resande (ianspråktagen effekt). Denna produktdimension svarar mot tariffstrukturens (övervägande fasta) effektelement. Måttet Maximalt överförd effekt (MW) (post 1.11) räknas som output i denna kategori Energiöverföring Tjänsten energiöverföring inrymmer överföring av hög- och lågspänd elenergi exklusive nätförluster, svarande till tariffstrukturens rörliga energidel. Då även denna produktdimension ger upphov till olika kostnadskonsekvenser föreslås användningen av de två måtten Överförd lågspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster resp. Överförd högspänningsenergi (MWh) exkl. nätförluster (post 1.13). Modell [SR] 2.36 Den kortsiktiga modellen [SR] avbildas i Figur 2.4 nedan, med en insatsfaktor, fyra ramfaktorer samt fem output. Modellens variabler är tekniskt definierade i bilaga.

17 EKONOMISK NÄTBESIKTNING Överförd LSP-el Driftskostnad KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # fördelningsstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt Klimat (Norrland) Figur Modell [SR] Modell [LR] 2.37 Den långsiktiga modellen [LR] illustreras i Figur 2.4 nedan. Modellen har tre inputs, två ramfaktorer och fem outputs, varav nätkapitalet, klimatzon samt företagets optimala nätlängd har approximerats med tillgängliga data. Se vidare bilagan. Rörliga kostnader Nätförlust (MWh) Nätkapital KOSTNADSEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [LÅNG SIKT] Överförd LSP-el Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Nätlängd (GIS) Klimatzon Figur Modell [LR] Modell [PE] 2.38 Företagens kortsiktiga priseffektivitet [PE] illustreras i Figur 2.6 nedan. Modellen har de totala nätintäkterna som enda input, samt i övrigt ramfaktorer och outputs som i den kortsiktiga modellen SR.

18 14 AGRELL BOGETOFT Detta medger givetvis jämförelser mellan modellerna för att analysera hur effektivitetsvinster fördelas på kund- resp. företagssidan. Överförd LSP-el Rörelseintäkt PRISEFFEKTIVITET ELDISTRIBUTÖR [KORT SIKT] Överförd HSP-el # kunder LSP # kunder HSP Max överförd effekt Total nätlängd # nätstationer/installerad effekt (MW) Installerad effekt (MW) Klimat (Norrland) Figur Modell [PE] Modellantaganden 2.39 Ett antal tekniska antaganden är diskuterade i Agrell och Bogetoft (2000) rärande produktionsfaktorberoenden, kombinerbarhet (konvexitet), skalavkastning samt kategoriska variabler. Här ges endast korta sammanfattningar av de antaganden som motiverats i tidigare studie Produktionsfaktorberoenden (disposability). Det finns t ex inte några belägg för att det skulle föreligga någon särskild komplementaritet eller flaskhalsproblem mellan två eller flera inputs och/eller outputs. Analysen sker sålunda i ett öppet inputoutput rum Kombinerbarhet (konvexitet) Med hänsyn till en avvägning mellan relevanskravet för benchmarking och det regleringsekonomiska intresset har full kombinerbarhet antagits för alla variabler utom den kategoriska klimatindikatorn Skalavkastning Som utgångspunkt kommer variabel skalavkastning (VRS) på kort sikt

19 EKONOMISK NÄTBESIKTNING och konstant skalavkastning (CRS) på lång sikt att antagas. Den variabla skalavkastningen är en markering av det exogent givna koncessionsområdet samt kortsiktigt given teknologi Kategoriska variabler Ramfaktorn klimatzon i de båda modellerna är enda kategoriska variabel.

20 16 AGRELL BOGETOFT 3. Dataanalys 3.01 Syftet med detta kapitel är att beskriva dataanalys, kodning och körning av valda DEA-modeller, verifiering av implementation med avseende på gällande rutiner Arbetet bygger på (i) gjorda överväganden i Agrell och Bogetoft (2000), (ii) databas etablerad av Nätmyndigheten från årsrapporterna 2000, (iii) OnFront mjukvara, version 2.0. Datatillgänglighet och kvalitet 3.03 Vid DEA studier används två typer av datakontroller: (i) detaljstudier av extrema observationer av nyckeltal i datamaterialet, (ii) analys av provkörningar under olika parameter-antaganden. Den första kontrollproceduren redovisas översiktligt nedan, medan denna rapport med bilagor i sig själv utgör den externa delen av den senare kontrollen. Notera emellertid att denna datakontroll här begränsats till att gälla datapunkter som genom felaktig rapportering skulle snedvrida bedömningen för branschen. Felaktig rapportering som enbart sänker prestationsvärderingen för enskild enhet har inte justerats. Detta senare fall får anses vara ett fall för internrevision hos respektive rapporterande enhet, som enligt föreskrifterna skall ha validerat data innan insändande till myndigheten. Nyckeltal 3.04 För att kontrollera rimligheten av givna data har sju nyckeltal använts från Agrell och Bogetoft (2000) TN1 Effektutnyttjande 0% Max överförd effekt (MW)/Totalt installerad effekt (MW) 100% Viss reservation för nuvarande oklarheter i anvisningarna rörande hyrda eller egna fördelningsstationer och nätstationer är nödvändig. I det aktuella datamaterialet ligger genomsnittet på 48% effektutnyttjande.

21 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN2 Kunduttag, lågspänning 9 Överförd lågspänningsel (MWh)/Antal lsp-kunder 36 MWh Detta mått visar snabbt orimligheter i lågspänningsdata, då förbrukningen per kund och helår är någorlunda stabil över landet ( kwh för 2000). I fig. 3.1 illustreras stabiliteten hos detta nyckeltal för använda data. MWh/ab MWh/ab Figur 3.1. Kunduttag lågspänning (MWh/ab) 2000.

22 18 AGRELL BOGETOFT 3.07 TN3 Nätförluster 2% Nätförluster (MWh)/Total överförd elenergi (MWh) 8% Nätförlusterna är till sin storlek tekniskt betingade, vilket underlättar kvalitetssäkring av data. I vissa fall kan periodiserings- och avläsningsfrågor ha inverkat på nätförlustrapporteringen. Då variablen inte direkt ingår i analysen har detta ingen direkt inverkan. Nätförluster (% av total överförd energi) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Figur 3.2. Nätförluster (%) av totalt överförd energi 2000.

23 EKONOMISK NÄTBESIKTNING TN4 Effekttimmar Överförd energi (MWh)/Installerad effekt (MW) h Antalet effekttimmar ger ett enkelt överslag på nätets utnyttjande, där de förutom de föreslagna gränserna också finns en teoretisk övre gräns på h per år. Genomsnittet ligger för 2000 på h. Effekttimmar Figur 3.3. Effekttimmar (överförd MWh/max MW) 2000.

Ekonomisk nätbesiktning

Ekonomisk nätbesiktning Ekonomisk nätbesiktning SLUTRAPPORT Per Agrell Peter Bogetoft 2000-09-13 Disclaimer Detta är en slutrapport utarbetad av SUMICSID HB på uppdrag av Energimyndigheten, överlämnad vid slutrapportering 2000-09-13.

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader.

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader. we i Energimarknadsinspektionen imo Swedish Energy Markets Inspectorate 1(5) Bilaga 3 Beräknad intäktsram för REL00136 Schablonmetoden För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av nätverksamhet EIFS 2012:4 Utkom

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FE rapport 24-44 Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament Björn Lantz Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (16) Datum Skellefteå Kraft Elnät AB 931 80 SKELLEFTEÅ Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Skellefteå Kraft Elnät

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Metodik för bestämning av effektiviseringskrav i intäktsramsregleringen för elnätsföretag. Empiri och metodik

Metodik för bestämning av effektiviseringskrav i intäktsramsregleringen för elnätsföretag. Empiri och metodik Metodik för bestämning av effektiviseringskrav i intäktsramsregleringen för elnätsföretag Empiri och metodik 1 Energimarknadsinspektionen Ei Box 155, 631 03 Eskilstuna RSkriv ÅÅÅÅ:NR - Hämta nr hos Kommunikationsavdelningen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

Närings- och teknikutvecklingsverkets författningssamling Utgivare: Magnus Wallde (verksjurist) ISSN 1401-2065

Närings- och teknikutvecklingsverkets författningssamling Utgivare: Magnus Wallde (verksjurist) ISSN 1401-2065 Närings- och teknikutvecklingsverkets författningssamling Utgivare: Magnus Wallde (verksjurist) ISSN 1401-2065 Närings- och teknikutvecklingsverkets föreskrifter och allmänna råd om ändring i Närings-

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

HUR STARKT BÖR DISTRIBUTIONSNÄTET VARA?

HUR STARKT BÖR DISTRIBUTIONSNÄTET VARA? HUR STARKT BÖR DISTRIBUTIONSNÄTET VARA? Niclas Damsgaard Director, Head Energy Markets & Strategies NVE Energidagene 16 oktober 2015 1 OM SWECO 2 Together with our customers, we plan and design the cities

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 april 2008 KLAGANDE 1. AA 2. Energimarknadsinspektionen (tidigare Statens energimyndighet) Box 155 631 03 Eskilstuna MOTPART E.ON Elnät Sverige AB

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar SVENSK ENERGI Nät Anders Pettersson 08-6772649, 0708-942649 anders.pettersson@svenskenergi.se YTTRANDE 1 (5) Datum Beteckning 2014-05-05 020/2014 n.reqistrator@ reqerinqskansliet.se jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av en verksamhet sker genom benchmarking Benchmarking är ett hjälpmedel för att

Läs mer

2014-01-01-2014-06-30

2014-01-01-2014-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport, jan-jun 2014, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Villaägarnas Riksförbunds yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport Förhandsreglering av elnätsavgifter principiella val i viktiga frågor.

Villaägarnas Riksförbunds yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport Förhandsreglering av elnätsavgifter principiella val i viktiga frågor. Näringsdepartementet Sollentuna den 26 november 2009 103 33 Stockholm Handläggare: Jakob Eliasson Villaägarnas Riksförbunds yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport Förhandsreglering av elnätsavgifter

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Budspridning och transaktionskostnader

Budspridning och transaktionskostnader Budspridning och transaktionskostnader inom offentlig upphandling Mats Bergman och Johan Stake Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskar främst om konkurrens- och

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Resultatet förbättrades till 2,5 (-1,5) MSEK före goodwillavskrivningar. Rörelseintäkterna ökade med 47 procent till 29,7 (20,2) MSEK. Kostnaderna sänks ytterligare

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

EI R2010:11 Förhandsregleringens krav på effektiviseringar. intäktsramen för löpande kostnader

EI R2010:11 Förhandsregleringens krav på effektiviseringar. intäktsramen för löpande kostnader EI R2010:11 Förhandsregleringens krav på effektiviseringar intäktsramen för löpande kostnader Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2010:11 Författare: Göran

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga 29 I LINKÖPING 2013-06-11 Mål nr. 8008-11 Enhet 1

FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga 29 I LINKÖPING 2013-06-11 Mål nr. 8008-11 Enhet 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga 29 I LINKÖPING 2013-06-11 Mål nr. 8008-11 Enhet 1 Vattenfall Eldistribution AB./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen Anges vid kontakt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 DELÅRSRAPPORT Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 1 DATUM FÖR EKONOMISK INFORMATION Delårsrapport för perioden 1 januari till den 30 juni

Läs mer

ME2030 - Företagsvärdering

ME2030 - Företagsvärdering ME2030 - Företagsvärdering 31/3 Analys av historik II, Strategisk analys Jens Lusua Investerat kapital OA-OL Investerat kapital NOA Rörelsefrämmande tillgångar Total funds invested Total funds invested

Läs mer

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 Nettoomsättningen ökade med 5 % till 881 Mkr (843) Resultatet i konsultverksamheten ökade med 37 % och uppgick till 37,5 Mkr (27,3) Återföring av pensionsmedel

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 27 % tillväxt inom guld & silver Sammanfattning andra kvartalet 2011 Bolaget fokuserar på försäljning av smycken i Hedbergs Guld och Silver AB efter avyttringen av fotoverksamheten

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015

Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015 Bilaga 6 Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015 Dagordningen punkt 14 Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 och förvärv samt överlåtelse av egna aktier Bakgrund och skälen

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Stark balansräkning ger handlingsfrihet. Claes Magnus Åkesson, Ekonomi- och finansdirektör

Stark balansräkning ger handlingsfrihet. Claes Magnus Åkesson, Ekonomi- och finansdirektör Stark balansräkning ger handlingsfrihet Claes Magnus Åkesson, Ekonomi- och finansdirektör Finansiella mål % 2 15 1 5 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Rörelsemarginal Mål % % 8 5 6 4 3 4 2 2 1 23 24 25 26

Läs mer

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer