/ljhvudssruwi U*R'LJLWDO

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEK(2002) 566. $5%(76'2.80(17)5c1.200,66,21(16$9'(/1,1*$5 /ljhvudssruwi U*R'LJLWDO

2 $5%(76'2.80(17)5c1.200,66,21(16$9'(/1,1*$5 /ljhvudssruwi U*R'LJLWDO Inledning Politisk uppföljning Den statistiska situationen: en uppdatering Hinder för små och medelstora företags användning av e-handel Framsteg med genomförandet av Go Digital-åtgärderna Åtgärd 1: Benchmarking av nationella och regionala strategier till stöd för e-business Åtgärd 2: Mätning av penetrationen av IKT och e-business Åtgärd 3: Förbättra tillgången till information och samla in synpunkter för beslutsfattande om lagstiftningen för elektronisk handel Åtgärd 4: Driftskompatibilitet inom e-business Åtgärd 5: Informationskampanjer om det digitala steget Åtgärd 6: E-handelspenetration Åtgärd 7: Tillhandahållande av lånegarantier för små och medelstora företag Åtgärd 8: Främjande av bättre användning av strukturfonderna Åtgärd 9: Stöd till branschledda initiativ för nya IKT-kursplaner Åtgärd 10: Att inrätta en övervakningsgrupp för IKT-färdigheter med medlemsstaterna Åtgärd 11: Trainee-program för små och medelstora företag Uppföljning av Go Digital-initiativet Bilagor

3 ,1/('1,1* Vid toppmötet i Lissabon i mars 2000 uppställdes målet att EU år 2010 skall vara världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi. För att främja detta mål utvecklades eeurope-initiativet med målsättningen att främja ett informationssamhälle som alla kan ta del av. Handlingsplanen eeurope som godkändes vid Europeiska rådets möte i Feira i juni 2000 innehåller en åtgärd för att "uppmuntra små och medelstora företag att bli digitala". Som en uppföljning till åtgärdsplanen eeurope 2002 antog kommissionen meddelandet och åtgärdsplanen "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" (KOM(2001) 136) i mars Det övergripande målet för åtgärdsplanen var att: XSSPXQWUDVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJDWWEOLGLJLWDODJHQRPVDPRUGQDGHQlWYHUNVnWJlUGHU I U XWE\WH DY NXQVNDS RP ElVWD PHWRGHU YLOOLJKHW DWW EHGULYD HOHNWURQLVN KDQGHO RFK EHQFKPDUNLQJ 5HIHUHQVFHQWUXP VNXOOH NXQQD KMlOSD VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ DWW LQI UOLYDHKDQGHOLVLQDDIIlUVVWUDWHJLHU Go Digital-initiativets svar på detta var: Att kartlägga de största hindren för de små och medelstora företagen när de bedriver e-business. Att föreslå särskilda åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala, särskilt åtgärder som bygger på befintliga politiska insatser och initiativ. Att säkerställa enhetligheten i de olika politiska insatser och initiativ som genomförs för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå. Att utnyttja den praktiska erfarenheten och göra en benchmarking av olika strategier för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala. I meddelandet nämndes särskilt tre områden inom vilka elva specifika åtgärder föreslogs för att hjälpa de små och medelstora företagen att bli digitala. Dessa åtgärder omfattade: Att främja en företagarvänlig och e-handelsvänlig miljö t.ex. genom att göra jämförelser mellan olika nationella stödåtgärder och genom att tillhandahålla bättre information om gällande lagstiftning. Att öka acceptansen av e-handel t.ex. genom att öka kännedomen om den och genom att stödja pilotprojekt för öppna standarder. Att öka kunskapen om informations- och kommunikationsteknik t.ex. genom att främja samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer samt genom att förbättra dialogen med medlemsstaterna. Detta arbetsdokument från kommissionen ger en överblick över de åtgärder som hittills vidtagits till stöd för Go Digital-initiativet. Den kommer att följas av ett meddelande från kommissionen om genomförandet av Go Digital-åtgärderna och vilka resultat som uppnåtts så här långt, även ur ett politiskt perspektiv. Detta meddelande kommer att tas fram och presenteras vid rådets (industri) möte i maj 2003 för vidare diskussion. 3

4 Sammanfattningsvis kan sägas att framstegen som gjorts så här långt är förhållandevis stora inom de flesta områdena och att särskilt goda resultat uppnåtts när det gäller att främja de små och medelstora företagens användning av e-handel. Det krävs dock att de processer som satts igång drivs vidare. Dessutom har Go Digital-initiativet, mot bakgrund av den ekonomiska situationen, bidragit till att motverka den extrema pessimism som är resultatet av den kraftiga konjunkturförsämringen och de fallande aktiekurserna under de gångna 18 månaderna. Trots konjunkturförsämringen har antagandet och spridningen av IKT 1 spelat en viktig roll för den förnyade produktivitetsökningen i USA under de senaste åren. Genom att ytterligare främja en produktivitetshöjande användning av IKT och e-handel i Europa har Go Digital-initiativet sänt ett positivt meddelande till de små och medelstora företagen i Europa och därigenom bidragit till att säkerställa att förväntningarna på den nya tekniken och e-handeln förblir realistiska och samtidigt är baserade på de potentiella fördelarna dessa för med sig. 1 Europeiska konkurrensrapporten

5 32/,7,6.833)g/-1,1* Kommissionens meddelande "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" har diskuterats i rådet (industri), Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) och Regionkommittén. De flesta kommentarerna har varit positiva även om vissa anmärkningar framförts. Sammanfattningsvis kan följande sägas: Rådet (industri) välkomnade kommissionens meddelande "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" som ett viktigt bidrag för att hjälpa de små och medelstora företagen att bli en del av den kunskapsbaserade ekonomin och uttryckte sitt stöd för initiativen i meddelandet. Rådet uttryckte särskilt stöd för idén att jämföra nationella e-handelsinitiativ och underströk behovet av att på ett konsekvent sätt förbättra det sätt på vilket e-ekonomin mäts. Regionkommittén välkomnade meddelandet eftersom det försöker visa de svårigheter som små och medelstora företag står inför när det gäller att maximera sin IT-användning och föreslog ett flertal åtgärder för att komma till rätta med dessa hinder så att de små och medelstora företagen enklare kan bli digitala. Regionkommittén uppmanade också kommissionen och medlemsstaterna att prioritera Go Digital-initiativet samt påpekade att tillräckliga medel måste anslås för att de uppsatta målen skall kunna nås. Regionkommittén uttryckte dessutom sin oro när det gäller den eventuella ökningen av de socioekonomiska skillnaderna mellan regionerna i form av en IT-klyfta. Kommittén underströk att Go Digital-initiativet måste ta itu med de små och medelstora företagens verkliga problem, särskilt i mindre gynnade, mer avlägsna områdena inom Europeiska unionen. Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) ansåg att den övervägande delen av Go Digital-åtgärderna gick i rätt riktning men att tidsfristerna inte var tillräckligt ambitiösa. Kommittén uttryckte därför tvivel när det gäller Go Digital-initiativets möjligheter att minska de bestående skillnaderna mellan europeiska små och medelstora företag och små och medelstora företag i andra länder. ESK ansåg även att avsaknaden av omfattande europeisk finansiering hämmar införandet av e- handelslösningar. ESK underströk behovet av att ytterligare öka medvetenheten om problemen och föreslog att man, med utgångspunkt från existerande nätverk, skulle skapa ett europeisk informationsnätverk med uppgift att sprida mer information om e-handelsfrågor till små och medelstora företag. Ett resultat av Go Digital-initiativet har varit att samarbetet med och mellan medlemsstaterna har förstärkts. Gruppen för e-handelspolitik som inrättades i samband med projektet för benchmarking av nationell och regional e-handelspolitik för små och medelstora företag har gjort det möjligt att utbyta synpunkter om de små och medelstora företagens behov och att identifiera de bästa offentliga stödstrategierna på detta område. I kölvattnet på dessa erfarenheter har behovet av en fortsatt institutionell dialog om e-handelsfrågor pekats ut som en av de viktigaste utmaningarna i samband med kommande åtgärder till stöd för e-handel. 5

6 Resultaten av Go Digital-initiativet har bekräftats i kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av den europeiska stadgan för småföretag 2. Go Digitalinitiativet har därigenom också bidragit till att genomföra de politiska mål som uppställts i den europeiska stadgan för småföretag. '(167$7,67,6.$6,78$7,21(1(1833'$7(5,1* Go Digital-meddelandet var baserat på data om de små och medelstora företagens tillgång till Internet Sedan dess har stora framsteg gjorts, även om små och medelstora företag fortfarande ligger efter storföretagen. 7DEHOO 7LOOJnQJ,QWHUQHW RFK HIWHU I UHWDJVVWRUOHN DY VPn RFK PHGHOVWRUDI UHWDJ Access 1999 Access 2001 Källa: 2001 ENSR undersökning om små och medelstora företag; utgjorde grunden för Europeiska observationsorganet för små och medelstora företag Såsom framgår av uppgifterna för 1999 och 2001 har tillgången till Internet generellt ökat. Detta gäller i synnerhet mikroföretag som snabbt tycks komma ikapp de större små och medelstora företagen. Den procentuella andelen företag med under tio anställda som har tillgång till Internet steg från 40 % till 70 % under denna period medan samma procentsats för företag med mellan 50 och 249 anställda ökade från 85 % till 92 %. Den genomsnittliga ökningen speglar inte fullt ut de stora framsteg som under denna period gjordes i vissa länder. Till exempel ökade procentandelen av mikroföretag och små och medelstora företag med tillgång till Internet i Grekland från 24 % till 78 % mellan 1999 och Ökningen var också stor i Italien (från 35 % till 73 %), Österrike (från 49 % till 87 %) och Storbritannien (från 38 % till 75 %). I Portugal, som fortfarande ligger efter i förhållande till andra länder, gick siffrorna mellan 1999 och 2001 upp från 22 % till 46 %. Skillnaderna i tillgång till Internet från det ena landet till det andra tyder på att det i vissa länder fortfarande finns viktiga faktorer som hindrar de små och medelstora företagen från att bli digitala. I Go Digital-meddelandet har sådana hinder identifierats och beskrivits närmare. Sedan dess har en statistisk analys genomförts för att undersöka dessa hinder mera ingående Europeiska stadgan för småföretag fick stöd från Euorpeiska rådets möte i Feira, och understryker den centrala betydelse småföretagen har samt rådets åtagande att ge dem sitt stöd. Det bör noteras att den metod som använts i ENSR-undersökningen inte är densamma som Eurostat använder. ENSR-undersökningen efterfrågade det HQVNLOW YLNWLJDVWH KLQGUHW för e-handeln medan 6

7 7DEHOO(QVNLOWYLNWLJDVWHVNlOHWI UDWWLQWHDQYlQGD,QWHUQHWHIWHUI UHWDJVVWRUOHN ) UHWDJHWVVWRUOHN 6NlOI UDWWLQWHDQYlQGD,QWHUQHW 0LNUR /LWHW 0HGHOVWRUW Brist på kvalificerad personal Det skulle inte löna sig Litar inte på tekniken/säkerheten Litar inte på lagstiftningen Nationella skillnader i konsumentskydd Distributionskostnaden är för hög Kunderna har inte tillräcklig tillgång till Internet Gäller inte min typ av rörelse/produkt Vet ej / svar saknas Summa (Källa: 2001 ENSR undersökning om små och medelstora företag; utgjorde grunden för Europeiska observationsorganet för små och medelstora företag 2001.) Från denna analys kan slutsatsen dras att: Mikroföretag (0-9 anställda) och små företag (10-49 anställda) generellt har samma problem som medelstora företag ( anställda). Den viktigaste faktorn som hindrar små och medelstora företag av alla storlekar från att bli digitala är uppfattningen att e-handel inte är något för deras produkt eller tjänst och att tekniken inte är kommersiellt fördelaktig. Kvalifikationsklyftan när det gäller informations- och kommunikationsteknik ser ut att vara större i små företag (10-49) än i mikroföretag och medelstora företag. En tänkbar förklaring till detta är att små och medelstora företag använder mer sofistikerade IKT-applikationer medan mikroföretagen nöjer sig med enklare applikationer, t.ex. Internettillgång och enklare webbsidor. Nationella skillnader i konsumentskyddslagstiftningen drabbar uppenbarligen endast små företag (10-49) och i mindre utsträckning mikroföretag och medelstora företag. Detta beror på att de flesta mikroföretag inte driver handel över nationsgränserna på samma sätt och att medelstora företag ofta har större resurser för att klara av juridiska problem som kan uppstå. Mot bakgrund av tillgänglig statistik kan slutsatsen dras att små och medelstora företag - trots avsevärda framsteg när det gäller att ta till sig informations- och kommunikationsteknik samt e-handelsmetoder - fortfarande ligger efter storföretagen. I många fall ligger kommersiella Eurostats undersökning efterfrågade GH YLNWLJDVWH KLQGUHQ (här kunde alltså mer än ett svar anges). Resultaten från de båda undersökningarna är därför inte jämförbara. 7

8 överväganden bakom denna situation, något som sannolikt inte kommer att förändras inom den närmaste framtiden. Den vidare analysen av problemet visar dock att det även fortsättningsvis finns en rad hinder som kräver politiska initiativ. +,1'(5)g560c2&+0('(/6725$)g5(7$*6$19b1'1,1*$9(+$1'(/ Sedan Go Digital-initiativet startades har man genom Eurostats e-handelsundersökning 4 erhållit ytterligare data om hinder för att införa e-handel. Undersökningen genomfördes under 2001 och ger en omfattande bild av de viktigaste hindren för e-handeln i Europa. Denna undersökning innehåller uppgifter om tre områden - hinder för användningen av Internet samt hinder för användningen av e-handel vid köp- och försäljningstransaktioner. Uppgifterna har lämnats av de medlemsstater som deltagit i undersökningen, och på många områden föreligger betydande skillnader i betydelsen av hindren. Enligt Eurostats undersökning är det största hindret för användning av Internet den bristande säkerheten på Internet och de långsamma och instabila telekommunikationsnäten, följt av att de förväntade fördelarna med Internettillgången uppfattas som små, kostnaderna för att etablera Internettillgången är höga, att det råder brist på de kunskaper som krävs för e-handel samt att kostnaderna för att upprätthålla Internettillgången är höga. 7DEHOO+LQGHUI UDWWDQYlQGD,QWHUQHW 6NlOI UDWWLQWHDQYlQGD,QWHUQHW $QWDOVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJVRP DQVHUGHWWDP\FNHWYLNWLJWLSURFHQW Installationskostnaderna är för stora 6%-27% Tillgången till Internet är för dyr 7%-19% Brist på kvalifikationer 6%-23% Brist på fördelar 7%-27% Datakommunikationen är för långsam/instabil 9%-39% Otillräcklig säkerhet 20%-40% (Källa: Eurostat - European Community survey on e-commerce 2001) Osäkerhet kring lagstiftningen och osäkerhet om betalningen är de viktigaste hindren mot att använda e-handel vid köp. Därutöver anges också bristen på varor och tjänster via e-handel och det otillräckliga antalet andra e-handelsaktörer som mycket viktiga orsaker till att de små och medelstora företagen inte går över till en mer avancerad användning av informations- och kommunikationsteknik i sin verksamhet. 4 Denna undersökning, som sponsrades av GD Näringsliv, genomfördes av Eurostat tillsammans med de 13 medlemsstaternas nationella statistikkontor. Undersökningen genomfördes för första gången 2001 och kommer att bli ett årligen återkommande inslag. Det sammanlagda antalet EU-företag från 13 länder som ingick in studien uppgick till företag med minst 10 anställda. I de flesta fall omfattades ekonomins alla sektorer (utom i Tyskland där endast detalj- och partihandel inom områdena för handel, restaurang och catering ingick). Undersökningen genomfördes mellan november 2000 och juni Den genomsnittliga svarsfrekvensen för alla medlemsstater låg på ca 40 %. 8

9 7DEHOO+LQGHUPRWDWWDQYlQGDHKDQGHOYLGLQN S +LQGHUI UDWWDQYlQGDHKDQGHOYLGN S $QWDOVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJVRP DQVHUGHWWDP\FNHWYLNWLJWLSURFHQW Varorna/tjänsterna kan inte köpas via e-handel 3%-32% Antalet potentiella leverantörer är för litet 7%-27% Leveranskostnader 3%-16% Logistikproblem 4%-20% Osäkerhet kring betalningar 8%-37% Osäkerhet kring gällande rätt 5%-40% (Källa: Eurostat - European Community survey on e-commerce 2001) De viktigaste hindren mot att sälja via Internet är enligt de små och medelstora företagen själva att de anser att deras varor eller tjänster inte passar för elektronisk handel och betänkligheter vad gäller de konflikter som kan uppstå med olika försäljningskanaler. Även om det är tveksamt om dessa betänkligheter är korrekta i sak, framstår det som klart att det vore orealistiskt att anta att alla små och medelstora företag har ett kommersiellt intresse av att bedriva online-verksamhet. Men osäkerhet kring lagstiftningen, osäkerhet kring betalning 5 och kostnader i samband med e-handelssystem är också mycket viktiga hinder och detta pekar mer allmänt på orsakerna till att små och medelstora företag i hela EU har infört e-handel mer med inriktning på inköp än försäljning. 7DEHOO+LQGHUPRWDWWDQYlQGDHKDQGHOYLGI UVlOMQLQJ +LQGHUI UDWWDQYlQGDHKDQGHOYLGI UVlOMQLQJ $QWDOVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJVRP DQVHUGHWWDP\FNHWYLNWLJWLSURFHQW Varorna/tjänsterna lämpar sig inte för försäljning via e-handel 2%-47% Antalet potentiella köpare är för litet 3%-30% Osäkerhet kring betalningar 3%-34% Osäkerhet kring gällande rätt 2%-35% Kostnaderna för e-handelssystem 3%-31% Logistikproblem 2%-23% Hänsyn till existerande försäljningskanaler 2%-47% (Källa: Eurostat - European Community survey on e-commerce 2001) 5 Inom ramen för handlingsplanen för förebyggande av bedrägerier kommer GD Inre marknaden snart att ge en studie i uppdrag som skall undersöka hur allmänheten uppfattar riskerna med e-betalningar jämfört med hur stora riskerna faktiskt är. (GD MARKTs webbplats för bedrägeribekämpning: 9

10 )5$067(*0('*(120)g5$1'(7$9*2',*,7$/c7*b5'(51$ Avsevärda framsteg har gjorts med alla de elva åtgärder som omtalas i meddelandet "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala". Denna del ger en överblick över de åtgärder som hittills vidtagits för att genomföra Go Digital-initiativet. Eftersom dessa åtgärder fortfarande pågår kan en fullständig analys av dem inte göras vid denna tidpunkt. Det bör hur som helst påpekas att huvudansvaret för övergången till e-ekonomin ligger hos företagen. Politiska åtgärder kan därför bara underlätta denna strukturomvandling och skall inte framstå som den enda och heller inte den avgörande faktorn för att de små och medelstora företagen blir digitala. cwjlug%hqfkpdunlqjdyqdwlrqhoodrfkuhjlrqdodvwudwhjlhuwloovw GI UHEXVLQHVV 6WDUWD HWW EHQFKPDUNLQJLQLWLDWLY DY QDWLRQHOOD RFK UHJLRQDOD,.7 RFK HEXVLQHVVVWUDWHJLHU VRPVNDOOJHQRPI UDVLQlUDVDPDUEHWHPHGPHGOHPVVWDWHUQDLQRPSURJUDPPHW%(67 Benchmarkinginitiativet startades i juni 2001 inom ramen för det fleråriga programmet för företag och företagaranda ( ). GD Näringsliv har inrättat en expertgrupp med medlemmar från medlemsstaterna och Norge, gruppen för e-handelspolitik. Målet för denna grupp är att insamla information och utvärdera den politik som nationella och regionala offentligrättsliga enheter bedriver för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala. OECD, Regionkommittén och berörda avdelningar inom kommissionen deltar också i expertgruppens arbete. Expertgruppen har hittills utarbetat en sammanfattande rapport som beskriver den aktuella situationen när det gäller små och medelstora företags användning av informations- och telekommunikationsteknik och e-handel samt ger en bild av de nationella och regionala politiska initiativen inom olika områden som t.ex. att öka medvetenheten och ITkvalifikationerna, att främja företagsnätverk och att hjälpa små och medelstora företags så att dessa kan delta på e-handelsplatser. Den 21 och 22 januari 2002 arrangerade Regionkommittén och GD Näringsliv tillsammans ett EU-seminarium om regionala och lokala strategier för att hjälpa de små och medelstora företagen att bli digitala, med målet att komplettera arbetet med regionala och lokala initiativ. Den sammanfattande rapporten finns på kommissionens webbplats Europa, där den finns tillgänglig för alla intresserade parter 6. För närvarande utvärderar expertgruppen de nationella och regionala politiska initiativen till stöd för de små och medelstora företagens e-handelsarbete som identifierats i förhållande till de definierade målen - man söker efter goda exempel på stöd till de små och medelstora företagens e-handel inom den offentliga sektorn. I juni 2002 kommer det att arrangeras en konferens på hög nivå där resultaten från benchmarkinginitiativet kommer att presenteras för nationella och regionala politiska beslutsfattare samt de små och medelstora företagens representanter och för att starta en debatt om tänkbara mål och kvantitativa indikatorer för en e-handelsrelaterad företagspolitik. Konferensen kommer att försöka skapa det nödvändiga politiska engagemanget för att anpassa den nationella och europeiska politiken till gemensamma mål. 6 För ytterligare information:

11 De viktigaste resultaten av benchmarkinginitiativet samt målen för en e-handelsrelaterad företagspolitik skall enligt planerna presenteras vid rådets möte (industri) den 6 november cwjlug 0lWQLQJDYSHQHWUDWLRQHQDY,.7RFKHEXVLQHVV $WWXSSUlWWDRFKPHGMlPQDPHOODQUXPSXEOLFHUDHQUHVXOWDWWDYODI U*R'LJLWDOSnJUXQGYDO DYJHPHQVDPPDPHWRGHU, UHJHOEXQGQD EUDQVFKYLVD RFK YHUJULSDQGH UDSSRUWHU UDSSRUWHUD RP VWUXNWXUI UlQGULQJDU RFKPDUNQDGVWUHQGHULROLNDEUDQVFKHURFKDQDO\VHUDGHVVDPRWEDNJUXQGDY YHUJnQJHQWLOO GHQQ\DHNRQRPLQ $WWLHQUDGZRUNVKRSVJnLJHQRPGHHPSLULVNDUHVXOWDWHQRFKNRQWUROOHUDGHVVDVDPWXWIRUPD OlPSOLJDSROLWLVNDLQVDWVHU $WW VW GMD ZRUNVKRSV RFK NRQIHUHQVHU VRP DQRUGQDV DY EUDQVFKRUJDQLVDWLRQHU KDQGHOVNDPPDUH RFK QlWYHUN I U VW G WLOO I UHWDJHQ VnVRP HXURLQIRVWlOOHQD (,& RFK WHNQLNI UPHGOLQJVFHQWUHUQDLQRPUDPHQI U*R'LJLWDO I augusti 2001 offentliggjorde GD Näringsliv en anbudsinfordran med målet att etablera en marknadsövervakningsinstans för e-handel 7 som skall ta fram och regelbundet offentliggöra en rad kvantitativa indikatorer som rör de små och medelstora företagens användning av e- handel. Arbetet startade i december 2001 när ett kontrakt tilldelades som skall löpa sammanlagt 18 månader. Detta arbete omfattar bl.a. en allmän undersökning av införandet av e-handel i Europa och en vidare analys av den verkan som IKT och e-handel har på femton olika sektorer (t.ex. livsmedel och dryckesvaror, förlagsverksamhet och tryckning, kemiska produkter, detaljhandel, turism, maskiner och utrustning, företagstjänster osv.). Analysen kommer att baseras på information från sekundära informationskällor, bl.a. näringslivssammanslutningar och ett expertnätverk. Resultaten skall presenteras i form av kvartalsvisa rapporter. För detta ändamål planeras en webbplats för övervakning av e-handeln W@tch. Därutöver är det tänkt att resultaten skall spridas och diskuteras med näringslivet och de politiska beslutsfattarna vid särskilda möten som skall arrangeras av uppdragstagarna. Övervakningsinstansen kommer dock inte att bli operativ förrän i juni Följaktligen kan slutsatsen dras att alla åtgärderna har genomförts planenligt bortsett från en mindre ändring. Idén att stödja konferenser/seminarier som arrangeras av näringslivssammanslutningar och stödorganisationer har inte följts upp som planerat. Istället har den blivit en integrerad del av e-handelsövervakningsfunktionen. 7 Se vidare Europeiska kommissionens webbplats: 11

12 cwjlug ) UElWWUD WLOOJnQJHQ WLOO LQIRUPDWLRQ RFK VDPOD LQ V\QSXQNWHU I U EHVOXWVIDWWDQGHRPODJVWLIWQLQJHQI UHOHNWURQLVNKDQGHO $WW VNDSD HQ LQIRUPDWLRQVVHUYLFH RQOLQH VRP lu LQULNWDG Sn MXULGLVND DVSHNWHU Sn HKDQGHO 'HWWD VNDOO VNH LQRP UDPHQ I U (8NRPPLVVLRQHQV ZHEESODWV 'LDORJ PHG I UHWDJHQ KWWSHXURSDHXLQWEXVLQHVV Att VWDUWDett kompletterande IST-projekt RPHQMXULGLNSRUWDOVHQDVWLPLWWHQDY. Dessa åtgärder har genomförts som planerat. I mars 2002 kommer en inbjudan att lämna förslag för en "e-handelslagstiftningsportal" att offentliggöras, förberedelserna för denna påbörjades i juli Den kommer främst att riktas till euroinfoställen, handelskammare och andra organisationer som verkar utan vinstintresse. Målet är att tillhandahålla information online, bl.a. en översikt över relevant e-handelslagstiftning, självregleringsinitiativ och individuell juridisk rådgivning i specifika, vanligt förekommande frågor angående e-handel. Denna åtgärd kommer även att underlätta för EU-kommissionen att identifiera de viktigaste juridiska problem som företagen konfronteras med när de är verksamma online. Partnerorganisationer från olika medlemsstater kommer att inbjudas att ta del av informationsmaterialet och skapa ett informationssystem för hela Europa för att på så sätt ge de små och medelstora företagen tillgång till relevant information om e-handel. I juli 2001 startade ett IST-projekt för utveckling av en lagstiftningsportal om e- handelsfrågor, ecommlex. Tjänsten för rådgivning om olika nationell lagstiftning finns tillgänglig online 8. Resultaten från detta projekt kommer att integreras i och byggas ut av den ovan nämnda lagstiftningsportalen för e-handel. Därutöver startade GD Informationssamhället i januari 2002 ett projekt som skall jämföra EU:s lagstiftning om elektronisk handel 9. Såsom Ekonomiska och sociala kommittén föreslagit kommer dessa olika projekt under 2003 att samordnas med målet att etablera en enda informationstjänst för hela Europa om e-handelsrelaterade frågor. cwjlug 'ULIWVNRPSDWLELOLWHWLQRPHEXVLQHVV $WWVHQDVWLDSULOPDMRUJDQLVHUDHQZRUNVKRSL%U\VVHOPHGPDUNQDGVOHGDQGHDNW UHU QlULQJVOLYVRUJDQHXURSHLVNDVWDQGDUGLVHULQJVRUJDQRFKVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJ $WW IRUWVlWWD VW GMD JHQRPI UDQGHW DY VWDQGDUGLVHULQJVRUJDQHQ &(1V &HQHOHFV RFK (WVLV O SDQGH KDQGOLQJVSODQ I U VWDQGDUGLVHULQJ JHQRP DWW VHQDVW L MXQL XWO\VD DQV NQLQJVWLOOIlOOHQRPNRQVHQVXVE\JJDQGHLQLWLDWLYWLOOVW GI U*R'LJLWDO Båda åtgärderna har genomförts som planlagt. Det öppna seminariet om e-handelsplatser och nya utmaningar för näringspolitiken, konkurrens och standardisering ägde rum i Bryssel den 23 och 24 april Målet med seminariet var att identifiera framtida prioriteringar för näringslivspolitik och standardisering med målet att förenkla skapandet av öppna, ickediskriminerande e-handelsplatser i Europa. I seminariet deltog 250 personer från näringslivsorganisationer, standardiseringsorgan och forskningsinstitut Se Se Rapporten med huvudresultaten från workshopparna finns offentliggjort på 12

13 De europeiska standardiseringsorganen kom i juni 2001 överens om en handlingsplan till stöd för eeurope. Standardiseringshandlingsplanen eeurope har som målet att samordna det europeiska standardiseringsarbetet mot de mål och den tidsplanering som uppställs i handlingsplanen. Detta har lett till många nya standardiseringsinitiativ och har påskyndat standardiseringsarbetet. Därutöver har stor vikt lagts på bättre spridning av eeurope-relaterade standarder vilket lett till att de flesta av produkterna nu är tillgängliga online. För att påskynda standardiseringsarbetet inom detta område och säkerställa att alla berörda parter deltar fullt ut, har kommissionen åtagit sig att stödja eeuropestandardiseringshandlingsplanen ekonomiskt, särskilt sådana åtgärder som rör standardiseringsinitiativ inom e-learning, e-tillgänglighet, smartkort och elektroniska signaturer. De standardiseringsdokument som utarbetats inom ramen för detta arbete kan laddas ned gratis från eeurope-standardiseringswebbplatsen 11. cwjlug,qirupdwlrqvndpsdqmhurpghwgljlwdodvwhjhw $WW DUUDQJHUD HWW *R 'LJLWDO NLFNRII P WH L PDM PHG RUJDQLVDWLRQHU Sn (8QLYn KDQGHOVNDPPDUH KDQGHOVNDPPDUH QlWYHUN I U I UHWDJVVW G RFK DQGUD RUJDQLVDWLRQHU VRP NDQJHPXOWLSOLNDWRUHIIHNW $WW DQRUGQD HWW DQWDO *R 'LJLWDOHYHQHPDQJ L KHOD (8 I U DWW VDPPDQI UD VPn RFK PHGHOVWRUDI UHWDJ,.7VlOMDUHRFKDQGUDDNW UHUSnHPDUNQDGHQ $WWDUUDQJHUDHWWWRSSP WHRP*R'LJLWDOSODQHUDVLVOXWHWDYRFKGlUXWE\WDUHVXOWDW RFKHUIDUHQKHWHU De två första åtgärderna har genomförts som planerat och den tredje förbereds. Go Digital-informationskampanjen drogs igång vid ett kick-off möte i april 2001 som sedan följdes upp av GD Näringsliv som offentliggjorde en upphandlingsomgång. Målet med informationskampanjen är att uppmuntra organisationer som kan fungera som multiplikatorer att starta Go Digital-arrangemang och -seminarier på europeisk, nationell och regional nivå för att demonstrera e-handelns potentiella fördelar, främja de små och medelstora företagens användning av e-handel och ge dem praktisk vägledning om hur de kan delta i e-ekonomin och dra full nytta av denna. För att sprida resultaten från Go Digital-informationskampanjen och informera de små och medelstora företagen om nya politiska initiativ inom detta område har man skapat en Go Digital-webbplats 12 som administreras av GD Informationssamhället. Denna webbplats har ca 200 besökare per vecka som ställer ca 20 specifika frågor som skall besvaras av kommissionens enheter. Adresslistan för Go Digital omfattar 413 abonnenter. I samband med det tematiska stödet har tolv partner från olika länder valts ut som under 2002 kommer att genomföra 70 arrangemang runt om i Europa som del av de regionala och nationella kampanjerna. Stödmottagarna och den fullständiga listan över Go Digitalarrangemang finns på Go Digital-webbplatsen. Under första kvartalet 2002 publicerades ytterligare en inbjudan att lämna förslag. I september 2001 startade euroinfoställena en e-handelskampanj med inriktning på små och medelstora företag. Denna kampanj arrangeras under Go Digital-logotypen i 18 europeiska Se Se 13

14 länder i nära samarbete med nationella, regionala och lokala aktörer.varje nationell kampanj består av en rad åtgärder för att ge små och medelstora företag praktisk information och råd om hur e-handel kan genomföras. Ett avgörande element som alla de nationella programmen innehåller är en rad uppföljande åtgärder som ger de små och medelstora företagen möjlighet att få ytterligare information och rådgivning under en sexmånadersperiod. Ett stort antal evenemang anpassade till de lokala behoven med olika rubriker har redan arrangerats. De flesta nationella kampanjerna har haft några allmänna introduktionsarrangemang om praktiska aspekter på e-handel för små och medelstora företag. En rad länder har också inkluderat ett omfattande program med arrangemang om specifika e-handelsfrågor som t.ex. e-handel och export, e-handel och beskattning, bättre synlighet på Internet och upprättande av en e- handelsstrategi m.m. Go Digital-toppmötet kommer att hållas i maj Huvudmålet med denna konferens är att presentera de resultat som hittills uppnåtts, att diskutera dem med företrädare för näringslivet och att undersöka vilka utmaningar stödet till de små och medelstora företagens e-handel står inför. Därutöver kommer exempel på bästa praxis att spridas via onlinedebatter. Det finns även planer på att till maj 2002 utforma en videofilm som skall främja av e-handel. Denna film skall användas på toppmötet och i samband med informationsaktiviteter. Videofilmen kommer att innehålla information om Go Digital-aktiviteter och om e-handel i allmänhet. cwjlug (KDQGHOVSHQHWUDWLRQ $WW VW GMD I UV N I U DQYlQGDUH LQRP VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ RFK OHYHUDQW UHU I U DWW IUlPMDDQSDVVQLQJRFKLQI UDQGHDYGHQVHQDVWHWHNQLNHQVRPlUORYDQGHPHQlQQXLQWHKHOW HWDEOHUDG $WW VW GMD ElVWD O VQLQJDU I U DWW IUlPMD LQI UDQGHW DY EHSU YDGH PHQ lqqx LQWH EUHWW DQYlQGDPHWRGHURFKWHNQLN $WW VW GMD GHPRQVWUDWLRQVSURMHNW DYVHGGD DWW YLVD DWW Q\ WHNQLN VRP HUEMXGHU HNRQRPLVND I UGHODUNDQJHQRPI UDV Dessa åtgärder har genomförts som planerat. Över 60 projekt (bästa praxis, försök och demonstrationer) pågår för närvarande under IST-programmet. Som svar på inbjudan att lämna förslag som avslutades i november 2001 är man i färd med att sätta igång sju nya projekt angående e-handel. En ny ansökningsomgång till sådana projekt med särskilt fokus på hjälp till små och medelstora företag så att dessa bättre kan använda informationssamhällets tekniker startades i november 2001 och avslutades den 21 februari I slutet av 2001 och början av 2002 genomförde GD Informationssamhället en preliminär intern utvärdering av 41 projekt angående e-handel. Under de närmaste månaderna kommer en offentlig version av rapporten att publiceras. Den visar att partner från samtliga 15 medlemsstater och 16 andra länder, bl.a. kandidatländerna, aktivt deltar i projekten. De näringslivssektorer som omfattas är bl.a. primära sektorer som jordbruksvaror/matvaror och allmännyttiga företag men även tillverkningsindustri och textilier samt tjänstesektorn med bl.a. hälsovård och turism. Utvärderingen visar också att de områden som betyder mest för de små och medelstora företagen i projekten är e-affärer och e-handel samt kunskapsstyrning och styrning av försörjningskedjan. De flesta av projekten kommer att leda till produkter och tjänster som kommer ett stort antal små och medelstora företag till godo. Detta kommer att ske detta år och inom de närmaste två till tre åren. Man kommer även att ta fram kompletta "fallstudier" som kommer att kunna användas av små och medelstora företag och deras stödorganisationer (katalysatorer) i många 14

15 regioner och sektorer. Detta bekräftar att IST-projekt om införandet av e-handel kan ge ett väsentligt bidrag till det nuvarande Go Digital-initiativet och till liknande framtida initiativ på europeisk nivå (t.ex. inom eeurope 2005). Den 8 januari 2002 hölls i Bryssel inom ramen för Go Digital-initiativet ett seminarium om "e-handelsvisionering". På detta seminarium samlades politiska beslutsfattare ansvariga för e- handelspolitiken från de nationella handels- och industriministerierna samt regionala och sektorsbaserade små och medelstora företag och e-handelsaktörer för att framlägga och diskutera de första resultaten av utvärderingen av projekten om införande av e-handel. Med utgångspunkt i utvärderingsrapporten kommer man under sommaren 2002 att ge ut en publikation om införandet av e-handel och erfarenheterna från detta. Man har även planerat ett samordningsmöte mellan Go Digital och IST under mitten av juni cwjlug 7LOOKDQGDKnOODQGHDYOnQHJDUDQWLHUI UVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJ $WW LQI UD HQ OnQHJDUDQWLPHNDQLVP I U VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ YLD V\VWHP I U PHG PRWJDUDQWL L PHGOHPVVWDWHUQD I U DWW I UVH VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ PHG OnQ I U LQYHVWHULQJDU L,.7 RFK LPPDWHULHOOD WLOOJnQJDU PDVNLQYDUD SURJUDP XWELOGQLQJ VDPW LQWURGXNWLRQ WLOO,QWHUQHW RFK HEXVLQHVV /nqhjdudqwlhuqd NRPPHU DWW XWVWUlFNDV DY (XURSHLVNDLQYHVWHULQJVIRQGHQWLOOQDWLRQHOODJDUDQWLV\VWHPRFK PVHVLGLJDJDUDQWLERODJ Bemyndigande- och förvaltningsavtalen angående de finansiella instrumenten i det fleråriga programmet för företag och företagaranda, bl.a. lånegarantimekanism för små och medelstora företag (av vilket IKT-lånegarantin är en del) undertecknades av EU-kommissionen och Europeiska investeringsfonden (EIF) den 18 december I februari offentliggjordes ett meddelandet i EGT där intresserade parter upplystes om att de tre finansiella instrumenten står till förfogande och informerades om hur man kan ansöka om dem. Europeiska investeringsfonden kan nu granska de ansökningar som inkommer och kan därefter skriva kontrakt med de utvalda parterna. cwjlug )UlPMDQGHDYElWWUHDQYlQGQLQJDYVWUXNWXUIRQGHUQD $WW DQYlQGD VWUXNWXUIRQGHUQD I U DWW VW GMD UHJLRQHU DWW EOD XWYHFNOD ORNDOW PDWHULDO RFK ORNDOD WLOOlPSQLQJDU RFK KMlOSD VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ DWW DQDPPD RFK HIIHNWLYW DQYlQGD,.7 $WWNRPPLVVLRQHQHIWHUKDQGVNDOOJHQRPI UDHWWDQWDOnWJlUGHUI UDWWVHWLOODWWPDQHIIHNWLYW XWQ\WWMDUGHPHGHOIUnQVWUXNWXUIRQGHUQDVRPlU URQPlUNWDI ULQIRUPDWLRQVVDPKlOOHWGHQ NXQVNDSVEDVHUDGH HNRQRPLQ RFK ND V\QHUJLHUQD PHOODQ,67SURJUDPPHW RFK VWUXNWXUIRQGHUQD $WW LQRP (58) JHQRPI UD H(XURSH 5HJLR LQIRUPDWLRQVVDPKlOOHW L GHQ UHJLRQDOD XWYHFNOLQJHQV WMlQVW'H EHU UGD UHJLRQDOD P\QGLJKHWHUQD NRPPHU DWW XSSPDQDV DWW OlPQD VLQD I UVODJ WLOO SURJUDP VHQDVW GHQ PDM YDUMH nu PHOODQ RFK 0nOHW I U SURJUDPPHW lu EOD DWW XSSPXQWUD VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ WDU PHG HKDQGHO L VLQD XWYHFNOLQJVVWUDWHJLHU RFK Sn OlPSOLJW VlWW XWELOGDU VLQD DQVWlOOGD LQRP,7 RFK L P MOLJDVWH PnQDQYlQGHUGHWLOOlPSQLQJDUVRPXWYHFNODWVLQRP,67SURJUDPPHW Alla dessa åtgärder har genomförts som planerat. IST-arbetsprogrammet för 2001 innehåller en övergripande åtgärd för regionala och sektorsbaserade pilotprojekt och demonstrationer som rör den digitala ekonomin. Resultatet av uppmaningen är 12 projekt, fem projekt 15

16 angående kompletterande åtgärder och sju FoTU-projekt. Projekten påbörjades i början av Ett av de projekt som valts ut som för närvarande förhandlas fram (Prelude), kommer att utgöra grunden för en konsolidering av aktiviteterna i de existerande nätverken på regional och lokal nivå 13. Projektet skall också identifiera framtida forskningsområden som skall öka regionernas konkurrensförmåga i den digitala ekonomin. I många ERUF-program är IT-åtgärderna mycket innovativa. De skall hjälpa regionerna att hitta nya metoder till utveckling genom att experimentera med användningen av avancerad IT på områden som e-affärer, e-handel, groupware-system till företag, regionala e-handelsplatser, regionala portaler för små och medelstora företag och turism, e-förvaltning, e-learning, e- användargrupper, distansarbete, hälsovård, offentlig bredbandstillgång till Internet och mobiltjänster för medborgarna osv. Efter konferensen i Lyon om IKT:s roll för sammanhållningspolitiken har olika aspekter på informationssamhället fått större uppmärksamhet på regionsnivå och på lokal nivå. Kommissionen stödjer processen via ett antal olika insatser som i synnerhet riktar sig till de allra yttersta områdena och öregionerna, eftersom IKT är en av de viktigaste faktorna som måste beaktas för att hjälpa dessa områden att minska deras särskilda nackdelar. En europeisk konferens om IKT:s roll i en regional hållbar utveckling i dessa regioner hölls på Teneriffa den april 2002, och resultatet från seminariet om konkurrens i den digitala ekonomin torde kunna hjälpa små och medelstora företag att bli digitala. Slutsatserna från konferensen kommer snart att finnas tillgängliga. En undersökning för att utvärdera hur informationssamhället kan främjas i Europeiska socialfondens vanliga program , som kommissionen initierat, kommer att slutföras under det närmsta månaderna. Den skall ge en översikt över hur och i vilken utsträckning regionerna har använt och avser använda de möjligheter som Europeiska socialfondens program erbjuder. Särskilt fallstuderna från vissa utvalda regioner borde ge nya infallsvinklar på åtgärder som är relevanta för dessa regioner vad gäller bästa lösningar och nya ansatser. Resultaten av utvärderingen, i synnerhet där den avser små och medelstora företag, borde kunna hjälpa till att ge uppslag till styrande myndigheter att använda i halvtidsöversikten av socialfondens vanliga program. Under 2001 skickade 103 av 154 stödberättigade regioner in en ansökan om ett regionalt program för innovativa åtgärder. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) godkände 81 av de 103 ansökningarna till samfinansiering. Det sammanlagda stödet till dessa 81 program uppgår till 206 miljoner euro. Av de program som skall antas innehöll 61 åtgärder angående eeurope-initiativet. ERUFs bidrag till temat eeurope utgör 38 % av de samlade ERUF-anslagen. Genom att främja utbildning och ett kunskapsbaserat samhälle främjar EU de uppsatta målen och prioriteringarna med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden. Mellan 2002 och 2006 kommer mer än 12 miljarder euro från socialfonden att öronmärkas för åtgärder inom ramen för ett livslångt lärande. För de s.k. mål-1 regionerna, Europas fattigaste regioner, kommer uppskattningsvis 6 miljarder euro att avsättas för åtgärder som främjar tillgången till informationssamhället eris@, ELANET och Telecities Information Society jobs quality for change [SEK(2002)372] 16

17 cwjlug 6W GWLOOEUDQVFKOHGGDLQLWLDWLYI UQ\D,.7NXUVSODQHU $WWVW GMDLQLWLDWLYVRPWDVJHPHQVDPWDYQlULQJVOLYHWRFKXWELOGQLQJVVHNWRUQI UDWWXWIRUPD Q\D NUDY Sn,.7IlUGLJKHWHU RFK DQSDVVD NXUVSODQHUQD WLOO GHWWD $WW VDPDUEHWD PHG (XURSHDQ,&7$VVRFLDWLRQ(,&7$XWELOGQLQJVRUJDQLVDWLRQHURFKDQGUDEHU UGD6lUVNLOW YLNWLJWlUGHWDWWKLWWDNRQNUHWDO VQLQJDUNRPPHUVDPDUEHWHWPHGSURMHNWHW&DUHHU6SDFH DWW XW NDV VlUVNLOW LQRP UDPHQ I U NRPPLVVLRQHQV LQLWLDWLY (OHDUQLQJ DWW SODQHUD PRUJRQGDJHQVXWELOGQLQJ Denna åtgärd har genomförts som planerat. I Career Space-initiativet, som leds av EICTA och stöds av GD Näringsliv, deltar 11 ledande IKT-företag och det omfattar bl.a. samarbete med både IKT-branschen och utbildningsorganisationer. Career Space inledde med en utvärdering av "kvalifikationsklyftan" och utvecklade därefter en bättre definition av IKT-jobbprofiler och IKT-läroplaner, som behövs för att kunna utbilda IKT-personal. Detta arbete ledde fram till rapporterna *HQHULF,&7 6NLOOV )XWXUH 6NLOOV I U 7RPRUURZV :RUOG och &XUULFXOXP 'HYHORSPHQW*XLGHOLQHV$QHZ,&7&XUULFXOXPI UWKHVW&HQWXU\ 15. På grundval av på en komparativ analys av universitetens nuvarande läroplaner och metoder har man utarbetat en rad sammanhängande rekommendationer för utvecklingen i framtiden. Dessa riktlinjer utgör ett användbart verktyg för universiteten och bidrar till att främja ömsesidigt fördelaktiga samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer. På en konferens i Bryssel den 6 december 2001 som sponsrades av GD Utbildning och kultur presenterades riktlinjerna för alla berörda parter med målet att uppmuntra universiteten att använda dem. Nu består en av de stora utmaningarna i att ge tillgång till dessa nya läroplaner. EUkommissionens elearning-initiativ har som mål att stödja moderniseringen av Europas utbildningssystem genom en effektiv och ändamålsenlig användning av IKT 16. Ett av de första projekten som skall sättas igång efter den nyligen genomförda ansökningsomgången rör också användningen av Career Space-riktlinjerna på utvalda europeiska universitet med hjälp av e-learning 17. Kommissionen stöder Career Space-konsortiets idéer om att vidareutveckla dessa profiler och riktlinjer för läroplaner så att de inte bara uppfyller IKT-sektorns behov utan också behoven i alla andra sektorer som sysselsätter IKT-utbildad personal. Under 2002 kommer därför GD Näringsliv att offentliggöra en upphandlingsomgång som på EU-nivå skall bidra till en minskning av IKT- och e-handelskvalifikationsklyftorna i Europa. De viktigaste målen är att tillgodose användarnas och de små och medelstora företagens specifika behov när det gäller bristen på IKT- och e-handelskvalifikationer, att främja samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer samt att främja samarbetet mellan existerande initiativ i Europa Tillgänglig från Se GENIUS -projektet, se UK005ELEARN011 17

18 cwjlug $WW LQUlWWD HQ YHUYDNQLQJVJUXSS I U,.7IlUGLJKHWHU PHG PHGOHPVVWDWHUQD $WW L VDPDUEHWH PHG PHGOHPVVWDWHUQD LQUlWWD HQ DUEHWVJUXSS I U DWW YHUYDND PDUNQDGHQV HIWHUIUnJDQ Sn,.7 RFK HEXVLQHVVIlUGLJKHWHU RFK WLOOJnQJ Sn XWELOGQLQJ Sn GHWWD RPUnGH VDPWWLOOKDQGDKnOODQGHDYXWELOGDGDUEHWVNUDIWIUnQGHQRIIHQWOLJDRFKSULYDWDVHNWRUQ I september 2001 inrättade GD Näringsliv en "IKT-kvalifikationsövervakningsgrupp" med representanter från samtliga medlemsstater. Denna grupp analyserar och övervakar efterfrågan efter IKT- och e-handelskvalifikationer genom att använda resultaten från tidigare undersökningar som utförts av IKT-branschen och andra organisationer. Den analyserar också nationella politiska initiativ och stora branschledande initiativ i frågor som rör IKT- och e- handelskvalifikationer. Det finns ett samarbete med bransch-, forsknings-, näringslivs- och utbildningsorganisationer samt med andra berörda parter för att diskutera resultaten av detta arbete. OECD, Eurostat och kommissionens berörda enheter deltar också i diskussionerna. IKT-kvalifikationsövervakningsgruppen spelar en viktig roll när det gäller stöd till, och vidareutveckling av, den åtgärdsplan som baserar på de slutsatser som arbetsgruppen för kompetens och rörlighet 18 når fram till, särskilt med hänsyn till att det är önskvärt att dessa integreras i medlemsstaternas politiska initiativ. I mars 2002 kommer det att finnas ett utkast till en sammanfattande rapport med en analys av de nuvarande IKT-kvalifikationskraven och den förväntade utvecklingen för dessa, existerande åtgärder för att öka tillgången på IKT-kvalifikationer och en första uppsättning rekommendationer till medlemsstaterna. Den 30 och 31 maj 2002 kommer ett seminarium att arrangeras för experter från myndigheter, IKT-branschen, fackföreningar och näringslivsorganisationer. Här kommer man att diskutera och validera de preliminära resultaten och rekommendationerna i utkastet till rapport och diskutera bästa praxis och indikatorer för utformningen av politiska åtgärder. Slutrapporten kommer att presenteras i september I oktober 2002 kommer man sedan i samarbete med IKT-branschen att arrangera en konferens på hög nivå - toppmötet om e-kvalifikationer - med målet att sprida resultaten av IKTkvalifikationsövervakningsgruppens arbete och informera medlemsstaterna och andra berörda parter om rekommendationerna. Konferensen förväntas även bidra till en ökad mobilisering i branschen och främja samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer. cwjlug 7UDLQHHSURJUDPI UVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJ $WW KMlOSD (8V VWXGHUDQGH DWW XWYHFNOD VLQ I UHWDJDUDQGD JHQRP HWW WUDLQHHSURJUDP PHG VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJ Vn DWW GHVVD NDQ KMlOSD WLOO PHG LQVWDOODWLRQ RFK VXSSRUW DY IUDPWLGDHEXVLQHVVV\VWHP,QRPSURJUDPPHWNRPPHUOlPSOLJDNDQGLGDWHUDWWJHVVW GL PnQDGHUI UDWWKMlOSDVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJSnSODWVPHGLQVWDOODWLRQRFKDQYlQGQLQJ DY HEXVLQHVVWLOOlPSQLQJDU RFK,.7DQYlQGQLQJ 3URJUDPPHW NRPPHU GlULJHQRP DWW XQGHUOlWWDHWWG\QDPLVNWNXQVNDSVXWE\WHPHOODQGHVPnRFKPHGHOVWRUDI UHWDJHQnHQDVLGDQ RFKWUDLQHHUQDnGHQDQGUD'HQQDnWJlUGLQULNWDVVlUVNLOWSnVWXGHUDQGHIUnQWHNQLVNDVNRORU RFKK JVNRORUPHGVlUVNLOGWRQYLNWSnHEXVLQHVV Denna åtgärd håller på att förberedas. Ett förslag för att genomföra dessa mål framlades av GD Informationssamhället och diskuterades vid en rad möten under 2001 mellan 18 Slutsatserna från arbetsgruppen för kompetens och rörlighet [KOM(2002) 72] 18

19 kommissionens enheter och representanter för olika organisationer som arbetar med IKTkvalifikationer i hela Europa. Föreslaget som fick namnet "S2S: SMEs Stutents Exchange programme" (utbytesprogram för studenter och små och medelstora företag där praktikanter i företagen kommer att kunna erhålla stöd under 3-9 månader) validerades på ett seminarium i Bryssel den 6 september Efter detta har GD Informationssamhället tagit emot en rad interesseanmälningar angående programmet och en rad förslag väntas inkomma i samband med den första infordran under IST-arbetsprogrammet Programmet kommer att påbörjas 2002 förutsatt att ett pilotprojekt från denna infordran kan erhålla bidrag. 833)g/-1,1*$9*2',*,7$/,1,7,$7,9(7 Eftersom Go Digital-initiativet är en del av handlingsplanen eeurope 2002 kommer det att upphöra vid utgången av Det råder dock bred enighet om att ytterligare åtgärder måste vidtas för att främja införandet av IKT och e-handel i små och medelstora företag. Trots stora framgångar sedan 2000 ligger EU fortfarande efter USA när det gäller användningen av IKT och Internet och införandet av e-handel. Detta bekräftas i benchmarkingrapporten om eeurope, i European Competitiveness Report 2001 och i kommissionens meddelande om e- ekonomins konsekvenser för det europeiska näringslivet. Med anledning av detta identifierade Europeiska rådet vid sitt möte i Barcelona "e-handeln" som ett av de områden som skall prioriteras i åtgärdsplanen eeuropa I samband med detta kommer kommissionens enheter att undersöka behovet av ytterligare åtgärder till stöd för små och medelstora företag på detta område och utforma åtgärder genom vilka de avtalade politiska målen kan genomföras på bästa sätt. På detta sätt kommer rådets (industri), Regionkommitténs och Ekonomiska och sociala kommitténs slutsatser att beaktas fullt ut %,/$*25 1. Rådets slutsatser (QWUHSUHQHXUVKLS,&7 DQG HEXVLQHVV DV IDFWRUV IRU FRPSHWLWLYHQHVV [bilaga III till protokollet från rådets(energi, industri) möte den maj 2001] 2. Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" [CdR 198/2001 slutlig] 3. Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" [CES 36/2002] 19

20 (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQPDM 25HQ /,0,7( 39&216 (1(5,1' 87.$677,// // Ärende: :e mötet i rådet LQGXVWULRFKHQHUJL i Bryssel den 14 och 15 maj 2001 Offentliga uppgifter om slutligt antagande av rådsakter finns i addendum 1 till detta protokoll. 8763/01 tf/ags/rf 1 BILAGA II DG C I/III 69