Kvalitet, utveckling och ekonomi går hand i hand

Transkript

1 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 5 dec 2012 Kvalitet, utveckling och ekonomi går hand i hand tema: kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Sociala medier sid. 8 Carina är sonograf sid. 11 Missa inte symtom på hiv sid. 16 1

2 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 5 dec 2012 Sociala medier sid. 8 1 Kvalitet, utveckling och ekonomi hand i hand I detta nummer tema: kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Carina är sonograf sid. 11 Missa inte symtom på hiv sid. 16 Tema: Kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Ständiga förbättringar för patientens skull 3 Vi får inte använda mer pengar än vi har 4 Med årets överskott betalar vi av på våra skulder 5 Många sjuka och få skattebetalare gör att vi måste sänka kostnaderna 5 Tydlighet och mod ger kvalitet för patienterna 6 När ingen är ensam blir det bra för patienterna 7 Sociala medier 8 Landstinget rekryterar läkare bland svenskar som studerar utomlands 9 Intryck nationell föregångare i Sveriges viktigaste jobb! 10 Vårdcentralen Verkstaden fick toppbetyg av AT-läkarna 10 Mixen människor och teknik är det bästa med Carinas jobb 11 Snabbt, rätt och enkelt med sjukskrivningar 12 Snart blir Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen 13 Patienttransportörer firade topplaceringar med tårta 14 Systemiskt möte är en metod som utvecklar vården 15 Missa inte symtom på hiv 16 Förslag om att sju divisioner blir fem 16 Skapandet av ett remisskansli blev Kvartalets idé 18 Fokus på hjälpmedel för inkontinens 19 Här gjuts det för nytt operationshus 20 Spärra patientjournal en enhetlig rutin 21 Boktips, språkspalt, korsord Landstingsdirektörens PS 24 är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. Adress: Intryck, Landstingshuset, Karlstad E-post: elisabeth.petersson@liv.se Redaktion: Elisabet Petersson Kristina Borgsten Annika Olsson Petter Niljung Júlia Megyeri Ansvarig utgivare: Olle Mannberg Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Lasse Forsberg Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6) Nästa nummer: I slutet av februari kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är den 21 januari Omslagsbilden: Det ska vara lätt att slinka in, säger Anna-Karin Larsson som är chef på avdelning 8 och alltid har dörren till sitt arbetsrum öppen. Favoriter i repris Det lackar mot jul, och såväl frid som stress lär prägla de kommande dagarna. Det kan vara läge att titta tillbaka på det år, 2012, som går mot sin final. Vi har pratat mycket pengar även i år och denna utgåva av Intryck är inget undantag. Vi har ett tema denna gång som handlar om landstingets ekonomi. Jag vet att många är tämligen mätta på den ekonomiska diskussionen. Men den är viktig. Den är viktig för oss drygt medarbetare, och den är viktig för cirka värmlänningar som förväntar sig att ett välskött landsting kan erbjuda tillgänglig vård av hög kvalitet. Den är också viktig för många leverantörer och samarbetspartner som är mer eller mindre beroende av oss för sina verksamheter. Kruxet i år är att förklara det faktum att landstingets ekonomiska resultat 2012 kommer att vara på ovanligt hög nivå, men att vi ändå måste ha stenhård koll på kostnadsutvecklingen. Jag hoppas att du som läsare får en bra bild av detta i tidningen du just nu håller i handen. Ett tydligt budskap är till exempel att vi behöver en landstingsekonomi som kan garantera en stabil framtid för oss. Ett uttalande har under hösten skapat vissa rubriker, internt och externt. Det är hälso- och sjukvårdschefen Gunilla Andersson som poängterat att ett av hennes, och landstingets, viktigaste mål är att stärka kvaliteten. Att stärka kvaliteten stärker också vår ekonomi. Hur går det ihop undrar vän av ordning; kvalitet kostar väl pengar? Ja det gör det, men ökad kvalitet leder också till att vi kan undvika onödiga kostnader. Ett kvalitetsarbete i vården gör att vi kan minimera vårdskadorna; att vi slipper onödiga återinläggningar; att vi minskar spridning av infektioner med mera. Brister i vårt kvalitetsarbete kostar landstingen årligen hundratals miljoner kronor! Förutom allt mänskligt lidande för patienter och anhöriga som drabbas av olika typer av vårdskador, vårdrelaterade infektioner och andra effekter av misslyckat kvalitetsarbete. Lean har vi skrivit och pratat mycket om under året som gått, och jag sätter en slant på att det kommer vi att ägna ännu större energi åt kommande år. Hur jag kan veta det? Jo för att det helt enkelt är ett centralt beslut att alla, jag skriver alla, chefer under 2013 ska kunna visa att de börjat ett leanarbete i sina verksamheter. Leanprojekten är redan många i Landstinget i Värmland, men de ska bli ännu fler, och nu blir det lean i hela vår modell för ledning och styrning och uppföljning. Vi kommer att återkomma till det på många olika sätt under Vad kommer mer att skrivas när 2012 så småningom ska sammanfattas? Jo att byggnationerna på Centralsjukhuset i Karlstad fortsätter i stor skala. Nu är det ett nytt operationshus som är i fokus. Ett modernt operationshus som byggs för alla värmlänningar. Systemen för e-hälsa har tagit nya kliv under 2012, inte minst genom ökat användande av 1177.se/varmland, samt e-tjänsten Mina Vårdkontakter som allt fler upptäcker och börjar använda sig av för en smidigare, modernare kontaktväg till vården. År 2012 börjar planerna för en ambulanshelikopter alltmer närma sig ett förverkligande. År 2014 ska en helikopter finnas på plats enligt rådande planering. Ja det händer mycket i Landstinget i Värmland! Det gjorde det 2012 och det kommer det göra 2013 och framåt! Men nu, och till sist, så var det detta med julen! Den är den verkliga favoriten i repris. Jag vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Olle Mannberg Informationschef 2

3 Ständiga förbättringar för patientens skull Chefskonferensen den 6 november var en dag med patienten i fokus. Det märktes bland annat genom att Sture Nilsson från Arvika tidigt kom upp på scenen och berättade hur han som patient och anhörig upplevt ett antal kontakter med vården. De problem som Sture Nilsson upplevt var inkörsporten för landstingsledningen att förklara vad de vill med lean. Ta bort slöseri KVALITET Patientens bästa väg genom vården FLÖDE Gott ledarskap Bra jobb Ännu bättre imorgon Jämna ut flöden Arbeta visuellt Standardisera Tema: Kvalitet och ekonomi Christina Gabrielsson, som finns inom ledningsstödet, hade därefter tillsammans med styrgrupp lean en framträdande roll på chefskonferensen. Christina Gabrielsson är anställd för att se till att det blir driv i leanutvecklingen. Sin erfarenhet har hon hämtat från många års ledarskap inom industrin. Det är arbetssättet och människorna som gör skillnaden, säger Christina Gabrielsson och menar att leanutvecklingen egentligen är oberoende typ av verksamhet. Lean handlar om att bygga en kultur för ständiga förbättringar. Det betyder att varje medarbetare ska känna att det ingår i arbetet att ständigt komma med förbättringsförslag och att det finns ett bra sätt att ta hand om dessa. Det finns många verktyg för att underlätta leanarbetet. Om jag måste välja en del i lean så blir det förbättringstavlan. Den gör det enklare att prata kring idéer och utmaningar, den synliggör stora och små resultat och förändrar arbetsplatsträffar och arbetssätt Krav på förbättringstavla Att skaffa en förbättringstavla är ett krav från landstingsledningen. Det sa landstingsdirektören när han summerade chefskonferensen. Vi förväntar oss att det efter januari 2013 ska finnas en förbättringstavla inom varje verksamhet, säger Hans Karlsson. Han berättade också att det parallellt med det arbete som sker inom verksamheterna kommer att drivas ett arbete för att kartlägga och utveckla några stora processer inom VÄRDEGRUND VÄRDEGRUND Leanbron. De bärande principerna i lean är kvalitet och flöde. Även ledarskapet och medarbetarens två jobb att utföra dagens arbete och göra ännu bättre i morgon lyfts fram i leanbron. Leanbron visar vad landstinget menar med lean. Brofästena utgörs av de fyra fundamenten inom lean: ta bort slöseri, jämna ut flöden, arbeta visuellt och standardisera. landstinget. Vilka som ska prioriteras ska styrgruppen för lean utse under januari Nästan 300 av landstingets chefer deltog på chefskonferensen som hölls på Nöjesfabriken i Karlstad. Text: Gunilla Peterson ILLUSTRATION: TIN WIGELIUS Styrgrupp lean träffas vid förbättringstavlan varje måndag morgon i Landstingshuset. Deltar gör Christina Gabrielsson (vid tavlan), hälso- och sjukvårdschef Gunilla Andersson, informationschef Olle Mannberg, medicins divisionschef Henrik Svensson, opererandes divivisionschef Tobias Kjellberg, stabschef Harald Ludviksen och allmänmedicins divisionschef Karin Malmqvist. 3

4 Tema: Kvalitet och ekonomi Vi får inte använda mer pengar än vi har Ekonomichef Ingrid Magnusson och divisionscontroller Charlotta Torheim förklarar landstingets ekonomi så enkelt det bara går! Landstinget använder cirka sju miljarder kronor årligen. Nästan allt kommer från värmlänningarna som betalar 11,20 kronor per intjänad hundralapp i landstingsskatt. Pengarna fördelas av den politiska ledningen på uppdrag av nästan värmlänningar. Vi har en påse pengar att använda. Vi har också ett uppdrag att göra för pengarna som fördelas till de olika arbetsplatserna, säger Ingrid Magnusson. Om någon arbetsplats använder mer pengar än den har måste andra dela med sig för att landstingets totala ekonomi ska gå ihop. Det påverkar hälso- och sjukvården för oss värmlänningar eftersom pengarna inte går till det som de planerades för, säger Charlotta Torheim. Det är detsamma som i din privatekonomi. Du kan inte använda mer pengar än du har. Om landstinget som helhet går med minus, för att verksamheterna använder mer pengar än de har, måste mer pengar in. I slutändan handlar det om hur mycket värmlänningarna ska betala i skatt, säger Ingrid Magnusson. För exakta uppgifter på landstingets ekonomi kan du läsa mer på intranätet Livlinan. Vilka lagar och regler som styr landstingets Divisionscontroller Charlotta Torheim och landstingets ekonomichef Ingrid Magnusson. ekonomi hittar du i toppmenyn under fliken Vårt arbetssätt. Text: och foto: Annika Olsson Illustration: Julia Megyeri Härifrån kommer pengarna Hit går pengarna Skatteintäkter och generella statsbidrag Patientavgifter Sålda varor och tjänster Bidrag Såld verksamhet Övriga intäkter 7 miljarder kronor Hälso- och sjukvård Landstingsfastigheter Landstingsservice Region Värmland Folktandvård IT Övrigt Värmlandstrafik Landstingets pengar kommer från värmlänningar genom landstingsskatten. Pengarna fördelas av den politiska ledningen på uppdrag av de värmländska väljarna, för värmlänningarna. Ungefär 95 procent av landstingets 7 miljarder kronor går till hälso-och sjukvård samt tandvård i Värmland. 4

5 Med årets överskott betalar vi av på våra skulder Tema: Kvalitet och ekonomi Förra året blev det ett underskott i landstinget med över 200 miljoner. Enligt lag ska ett landstings underskott betalas tillbaka inom tre år. I år ser landstinget istället ut att få drygt 200 miljoner i överskott. Det gör det möjligt att betala tillbaka hela underskottet redan i år. Överskottet beror bland annat på att landstinget har fått tillbaka pengar från AFA försäkringar och Värmlandstrafik. Sedan tidigare har landstinget också en pensionsskuld på cirka 6 miljarder kronor. Den ska betalas Återbetalning av sjukpensionspremier Aktier Värmlandstrafik och Region Värmland till de personer som arbetat inom landstinget och nu är pensionärer. Vi ser ut att kunna återställa underskottet från förra året. I år är det de tillfälliga intäkterna som gör det möjligt. Vi kan också betala av på den stora pensionsskulden, säger ekonomichef Ingrid Magnusson. Om vi jämför med privatekonomin kan överskottet liknas med en tillfällig vinst från ett fondsparande eller en aktieutdelning. Om vi har stora skulder kanske vi måste Årets överskott 200 miljoner kronor amortera, precis som landstinget gör nu, säger Ingrid Magnusson. Trots överskottet så får alltså inte hälsooch sjukvården mer pengar för 2013 eller kommande år från dessa pengar. Överskottet ska användas till att betala av på vår stora pensionsskuld rätta till det underskott vi hade i fjol. Text: Annika Olsson Illustration: Julia Megyeri Pensionsskuld Förra årets underskott Många sjuka och få skattebetalare gör att vi måste sänka kostnaderna När hälso- och sjukvården ser ut att kosta mer pengar än det kommer att finnas i framtiden, då har vi för hög så kallad nettokostnadsutveckling. Det innebär att vi lever över våra tillgångar, men det går att rätta till. Flera av de landsting som levererar den högsta kvaliteten till sina patienter har också den lägsta nettokostnadsutvecklingen. Det ska vi också klara, säger landstingsdirektör Hans Karlsson. I Värmland jämfört med övriga landsting är det få som arbetar och betalar skatt. Samtidigt är fler gamla och sjuka jämfört med andra landsting. I prognoserna inför framtiden ser den utvecklingen ut att fortsätta. Det leder till en ekvation som är svår att få ihop, men det finns hopp. Både bra och dåliga förutsättningar Vi har en skapligt låg nettokostnadsutveckling idag, men eftersom så få arbetar och betalar skatt och vi har så stor andel gamla och sjuka, måste vi göra allting bättre än alla andra. Om vi lyckas göra det får vi en nettokostnadsutveckling som värmlänningarna klarar nu och i framtiden, säger Hans Karlsson. Det är genom att alla tar helhetsansvar för patientens resa genom vården, att alla följer de rutiner vi kommit överens om och att alla förstår de förutsättningar som vår omvärld ger oss, som vi kommer att klara det. Ekonomiskt minus i hälso- och sjukvården är en omöjlig utveckling eftersom värmlänningarna inte kommer ha råd med det. Äldre och sjuka Skattebetalare Barn och unga Värmland Sverige I Värmland jämfört med övriga landsting är det få som arbetar och betalar skatt. Samtidigt är fler gamla och sjuka jämfört med andra landsting. Vi måste därför göra allting ännu bättre för att tillsammans sänka nettokostnadsutvecklingen ytterligare, säger Hans Karlsson. Text: Petter Niljung Illustration: Emma Carlstedt 5

6 Tema: Kvalitet och ekonomi Patientperspektivet får budgeten att räcka på avdelning 8, Centralsjukhuset i Karlstad. Anna-Karin Larsson är chef på avdelningen. Tydlighet och mod ger kvalitet för patienterna Hon leder sin avdelning, kan peka med hela handen och är inte konflikträdd. Jag lyssnar mer nu och har inte så bråttom tack vare mina medarbetare. Det har gjort mig till en bättre chef, säger Anna-Karin Larsson, chef för medicinavdelning 8. Avdelning 8 på Centralsjukhuset nämns av många som en avdelning där mycket fungerar bra och där ekonomin inte är något återkommande problem. Vi har en hög kvalitet på det vi gör, men vi vet att vi aldrig blir färdiga och att utvecklingen aldrig stannar upp. Att ständiga kvalitetsförbättringar är verksamhetens kärna är Anna-Karin Larsson tydlig med. Det finns ingen annan väg än att ständigt förbättra. Vi använder resurserna på ett effektivt sätt genom att sätta patienten i centrum. Vi har högt i tak och pratar ständigt om hur vi ska arbeta smartare. Detta är vårt gemensamma ansvar och vill man arbeta på avdelning 8 måste man vara beredd att ta det ansvaret. Dörren är öppen Anna-Karin har ett eget rum, det ligger mitt inne på avdelningen och dörren står nästan alltid öppen. Det är inte för att hålla koll, utan för att det ska vara lätt att slinka in. Jag är genuint intresserad av alla medarbetare och tycker att det är roligt att vara deras chef. Det är genom att hålla patientperspektivet ständigt levande som vi också får en bra arbetsmiljö och får pengarna att räcka. Text: Petter Niljung foto: Lasse forsberg 6

7 Tema: Kvalitet och ekonomi Ständiga förbättringar gör att pengarna räcker på avdelning 5, Centralsjukhuset i Karlstad. Ulrika Nilsson är chef på avdelningen. När ingen är ensam blir det bra för patienterna Som avdelningschef känner hon sig aldrig ensam och målet är att ingen medarbetare ska göra det heller. Det är med gemenskap Ulrika Nilsson på kirurgiavdelning 5 bygger kvalitet för patienterna. Vi, jag och alla medarbetare har ansvarsområden som vi också tar ansvar för. Ansvarsområdena är tydligt utdelade, kommunicerade och uppföljda. Parallellt med att vi utför dagens arbetsuppgifter strävar vi hela tiden efter att bli ännu bättre genom att utveckla den vård vi ger patienterna. Min drivkraft är att jobba med andra mot gemensamt uppsatta mål. Ulrika Nilsson pekar på möjligheterna. Vi har som medarbetare i landstinget stora möjligheter att påverka vår vardag när det gäller hur vi vill jobba, hur vi vill strukturera arbetet och förbättra patientflödet. Jag tycker verkligen det. Alla lyckas inte jämt förstås, men min inställning är att det handlar om oförmåga, inte ovilja. Jag vill få medarbetarna att sträcka på sig och plocka fram sin förmåga. Att vara i ständig förändring är helt självklart och det märker jag att alla har förstått. Om någon skulle upptäcka att den inte gillar att jobba här under de förutsättningarna, skulle jag inte ta det personligt om de valde att sluta. Tydliga och öppna chefer Hon trycker på möjligheterna i sitt ledarskap och att förståelse för förutsättningarna är viktigt. Det jag vet, det vet också de som jobbar här. Jag har tydliga och öppna chefer, så varför skulle inte jag vara likadan mot mina medarbetare. Sättet att leda som Ulrika Nilsson står för gör att den budget hon tilldelats räcker. Det är genom kvalitetsfokus och inte besparingar som avdelningen klarar det. Jag har de medarbetare jag förtjänar och genom att ständigt förbättra oss, så får vi det att fungera. Text och foto: Petter Niljung 7

8 Landstinget i Värmland använder sociala medier allt mer. Mattias Karlsson, webbansvarig i landstinget, berättar att det kan hjälpa landstinget att nå nya och fler mottagare av viktig information. Läs mer på Sociala medier en del av landstingets kommunikation Det handlar om kommunikation, engagemang och delaktighet! Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube, Google+, Instagram, Pinterest och bloggar, är bara några av de tjänster som ofta samlas under begreppet sociala medier. Landstinget använder några av dem. Sociala medier är ett sätt för landstinget att öka engagemang och delaktighet hos mottagare och målgrupper. Vi har möjlighet att föra dialog, kommentera och dela information och budskap vidare, säger Mattias Karlsson som är webbansvarig inom Landstinget i Värmland. Mattias berättar att vårt landsting använder sociala medier för att: Förstärka befintliga informationskanaler genom samverkan. Öka närvaron och öppenheten. 8 Jobba med nya kanaler i ett rekryteringsperspektiv. Jobba med alternativa kanaler vid kriskommunikation. Målet är att öka räckvidden, vara mer tillgänglig och nå nya och fler mottagare med det budskap och den information vi vill dela med oss av. Spridning genom delning Mattias beskriver hur nyttan och effekten kan öka genom att få kommunikationen att hänga ihop. Ett exempel är när en artikel i Intryck om en anställd inom landstinget, lades upp på liv.se och delades på Facebook. Det uppmärksammades av Region Värmland som nu vill skriva en egen artikel om medarbetaren. Ett annat exempel är när en verksamhet i samband med en svår rekrytering lät en medarbetare berätta mer om sitt jobb i en artikel på liv.se. Artikeln delades på landstingets Facebooksida och gillades av Region Värmland, som delade till sina gillare besök på blogg Både röntgen och psykiatrin i Värmland använder bloggar som ett sätt att kommunicera. De berättar för bloggbesökarna om sin verksamhet i stort och smått för att ge en bättre och bredare bild av vad de gör, hur de utvecklas och vilka utmaningar de står inför. Karin Haster är biträdande divisionschef för psykiatrin och medlem i bloggteamet för psykiatribloggen. Hon berättar att huvudsyftet med bloggen är att den ska vara ett stöd vid rekrytering. Vi hoppas också att den ska bidra till att sticka hål på fördomar om psykisk ohälsa. Hittills i år har bloggen haft nästan besök varav unika. Hur många av dem som är intresserade av att arbeta hos oss vet vi inte, men i många olika sammanhang lyfter vi fram bloggen för att ge en bred bild av vår verksamhet. Medarbetare i andra landsting har berättat att de sett psykiatribloggen och psykiatrin har även fått respons från Sveriges Kommuner och Landsting. Det tycker jag är ett kvitto på att vi med hjälp av sociala medier når ut till målgruppen. Text: Mattias Karlsson, Elisabet Petersson Foto: Júlia Megyeri

9 Landstinget rekryterar läkare bland svenskar som studerar utomlands svenskar studerar till läkare utomlands. Några av dem hoppas allmänmedicin och psykiatrin kunna anställa här i Värmland. De flesta av de svenskar som studerar till läkare utomlands gör det i Europa, till exempel i Polen, Tjeckien, Rumänien och Bulgarien. HR-konsult Stefan Hjelm och psykiatrins divisionschef Claus Vigsø var i början av november i Krakow, på en kongress för svenskar som studerar till läkare utomlands. Kongressen arrangerades av MSF Utland som är en del av Medicine studerandes förbund. Runt 200 studerande deltog. Vi var sex landsting som nappade på erbjudandet att vara med och vi fick kontakt med flera ungdomar som vill börja sin läkarkarriär i Värmland. Bortglömd grupp Stefan berättar att svenskar som studerar till läkare utomlands har varit en bortglömd grupp för svenska landsting. Delvis tror jag det beror på att vi de senaste åren har ökat antalet utbildningsplatser i Sverige och därmed fått fler sökande till våra AT-tjänster i Värmland. Men det är en intressant grupp. Det krävs mycket för att flytta utomlands och kunna ta till sig en tuff utbildning som dessutom ges på engelska. Det är inte självklart att de studerande vill tillbaka till Sverige för att jobba men många vill det. Det är dock inte alltid så lätt att få jobb i Sverige när man studerat utomlands. Konkurrensen om utbildningsplatserna har generellt sett ökat på AT- och ST-tjänsterna i Värmland. Men vi har fortfarande behov av att anställa fler på ST-tjänster inom psykiatrin och allmänmedicin. Pre-ST Nu har vi skickat brev till ett femtiotal av de studerande som vi träffade i Krakow, och berättat om deras möjligheter att jobba hos oss, säger Stefan och berättar att inför 2013 planerar Landstinget i Värmland att införa en Pre-ST för denna grupp. Målet är att anställa ST-läkare till psykiatri och allmänmedicin. En av dem som var med i Krakow och redan bestämt sig för att flytta hem till Karlstad för att jobba som läkare är Ali Sharif. Han berättar på om varför han studerar utomlands och om hur det är. Text: Elisabet Petersson Foto: Claus Vigsø, Stefan Hjelm Stefan Hjelm och Claus Vigsø fick i Krakow kontakt med flera blivande läkare som vill arbeta i Värmland. 9

10 Intryck nationell föregångare i Sveriges viktigaste jobb! Hallå där Elisabet Petersson, redaktör för Intryck. Du har blivit inbjuden till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att berätta om det senaste numret av personaltidningen Intryck. Berätta mer! Det senaste numret hade temat Sveriges viktigaste jobb. Det har fått fin respons av medarbetare i landstinget men också från andra håll. Bland annat vill SKL använda oss som ett gott exempel kring arbetet Sveriges viktigaste jobb. Varför valde ni temat? Vi kände till den nationella kampanjen Sveriges viktigaste jobb. I vårt landstings flerårsplan nämns landstinget som attraktiv arbetsgivare och aktör som ett satsningsområde. Det handlar om vårt varumärke och för att stärka bilden av oss måste vi visa det goda arbete vi gör och visa våra stolta ambassadörer. Hur valde ni ut de som ni intervjuade? Vi frågade helt enkelt efter stolta ambassadörer och fick många tips. Några av dem berättade vi om i förra Intryck. Vi vet att det finns ytterligare flera tusen och vi kommer att fortsätta skriva om det viktiga arbete som görs i landstinget. Text och foto: Annika Olsson. Vårdcentralen Verkstaden fick toppbetyg av AT-läkarna 6,0 poäng av 6,0 möjliga. Det blev årets resultat vid bedömningen av vårdcentralen Verkstaden i Arvika när ATläkarna gjorde den årliga rankingen av sina placeringar. Simona Lindgren Zucchini är en av dem som gjort sin AT-tjänstgöring på Vårdcentralen Verkstaden. Det har varit roligt, det är en trivsam arbetsplats med trevliga kollegor. Det är ett bra samarbete med andra kliniker när man behöver konsultera andra. Jag har fått lära mig att bli mer självständig, det har varit mycket givande för den personliga utvecklingen, säger Simona Lindgren Zucchini. Resultatet i årets AT-rankning bygger på svar från totalt 70 orter varav 64 finns med i rankingen. Övriga hade inte tillräckligt antal svarande. AT-placeringarna i Värmland utgår från de tre sjukhusen Karlstad (plats 40), Arvika (21) och Torsby (plats 46). Det var främst det goda resultatet inom allmänläkarplaceringen som gjorde att Sjukhuset i Arvika klättrade från plats 50 till plats 21 i SYLFs (Sveriges Yngre Läkares förening) rankning Vi har en studierektor som ansvarar för både ST och AT. Vi jobbar aktivt för att de ska få en bra introduktion, välkomnar och skickar ut program innan de kommit hit. Alla får namngivna handledare som de träffar en gång per vecka. Vi har också en ambition som innebär att alla, på ett ordnat sätt, ska möta patienter med tre typer av sjukdomar; kroniska sjukdomar, infektioner och nyinsjukna i olika tillstånd, säger enhetschef Lars Matthiessens som kommentar till resultatet. Text: Gunilla Peterson och Annika Olsson Foto: Hampus Robertsson Simona Lindgren Zucchini gjorde sin AT-tjänstgöring på Vårdcentralen Verkstaden. 10

11 Yrke i LiV: Sonograf Namn: Carina Jansson Ålder: 51 år Yrke: Röntgensjuksköterska och sonograf Bor: Radhus i Åmål Familj: Sambo och två vuxna döttrar, två katter. Fritid: Jobbar i trädgården. Cyklar året runt, spinning på vintern, utomhus på sommaren. Tagit tjejklassikern. Senast lästa bok: Eldvittnet av Lars Kepler. Röntgensjuksköterska Carina Jansson har vidareutbildat sig till sonograf vid Karolinska institutet. Vidareutbildningen i medicinskt ultraljud av bukens organ är på 60 poäng och därtill kommer ett examensarbete på 15 poäng. Mixen människor och teknik är det bästa med Carinas jobb Sonograf, det kan röntgensjuksköterska Carina Jansson numera titulera sig. I våras blev hon klar med sin vidareutbildning i medicinskt ultraljud av bukens organ. Nu undersöker hon på egen hand patienter vid röntgenmottagningen i Säffle. Jag ville ha nya utmaningar i jobbet och sökte vidareutbildningen till sonograf vid Karolinska institutet. En av röntgenläkarna här i Säffle har varit min handledare under utbildningen, vilket var ett krav för att få gå den, berättar Carina. Vid ultraljudsundersökning med så kalllad buköversikt undersöks gallblåsa, gallvägar, lever, bukspottkörtel, njurar, mjälte och kroppspulsådern. Undersökningen görs i regel av röntgenläkare. Här i Värmland är Carina den enda röntgensjuksköterskan som utför den men i Norge och andra länder är det vanligt att röntgensjuksköterskor gör ultraljudsundersökningar. Snabbt och smidigt Antalet ultraljudsundersökningar av buken ökar och fördelarna är flera jämfört med röntgen. Ultraljud är snabbare och patienten utsätts inte för röntgenstrålar. Men ultraljud används bara för att undersöka organ som inte innehåller luft, förklarar Carina. Jobbet har förändrats Carina har alltid tyckt om teknik och att möta olika människor. Den kombinationen gjorde att hon utbildade sig till röntgensjuksköterska i Borås i mitten av 1980-talet. I mitt jobb träffar jag alla sorters människor, unga, gamla, sjuka och friska och jag måste hänga med hela tiden i den tekniska utvecklingen, säger Carina. Sedan 1995 har Carina arbetat vid röntgenmottagningen i Säffle. Hon har varit med på resan från akutsjukhus till vårdcentral. Vid mottagningen görs numera ultraljudsundersökningar och planerade, i viss mån även akuta, röntgenundersökningar av skelett. Viss genomlysning av till exempel tjocktarm, matstrupe, magsäck och tunntarm, utförs också. När datortomografen försvann från Säffle jobbade jag jourer vid Sjukhuset i Arvika för att inte tappa kompetensen. Med min vidareutbildning till sonograf får jag testa något nytt och spännande, säger Carina som trivs jättebra med jobbet och arbetsplatsen. Text och foto: Kristina Borgsten 11

12 Snabbt, rätt och enkelt med sjukskrivningar Webbplatsen varmland.sjukskrivningar.se är innehållsrik, pedagogiskt uppbyggd och kvalitetssäkrad, berättar Per-Åke Andersson, ordförande i Försäkringsmedicinska kommittén i Värmland och landstingets projektledare för sjukskrivningsprocessen. Läkarintyg ska alltid grunda sig på en medicinsk bedömning. De ska vara tydliga och enkla att förstå för både patienten och Försäkringskassan. Det kan vara lättare sagt än gjort. Nu får landstingets medarbetare tillgång till webbplatsen varmland.sjukskrivningar.se med både kunskap och vägledning inom försäkringsmedicin. För 2013 finns särskilda direktiv från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, till landstingen för att höja kompetensen inom försäkringsmedicin. Att skriva bra läkarintyg är en viktig och vanlig del, men området rymmer så mycket mer. Per-Åke Andersson är ordförande i Försäkringsmedicinska kommittén i Värmland och landstingets projektledare för sjukskrivningsprocessen. Förutom läkare riktas satsningen till bland andra sjuksköterskor, sjukgymnaster och kuratorer, säger han. Kort sagt till alla som är berörda av sjukskrivningsprocessen. Det är långt fler än den sjukskrivande läkaren som bidrar till en korrekt bedömning i de längre och mer komplicerade sjukfallen. En medicinsk åtgärd Sjukskrivning är jämställd med andra medicinska åtgärder. Häri ligger en likhet med läkemedelsförskrivning. Läkarintyget specificerar dosen, hur lång period och i vilken grad patienten behöver vara sjukskriven. Och precis som för läkemedel finns det biverkningar, till exempel att man upplever ett utanförskap när man inte jobbar. Undersökningar visar att felaktig, lång och onödig sjukskrivning kan öka risken för både sjukdom och död. Därför måste man överväga allt detta när sjukskrivningen blir längre. Per-Åke Andersson konstaterar att landstingets läkare på senare år har blivit mycket bättre på att skriva bra läkarintyg. Samtidigt har samarbetet mellan sjukvården och Försäkringskassan förbättrats. Snabbt, rätt och enkelt är ett mål vi vill leva upp till i sjukskrivningsprocessen. Patienten ska få eventuell ersättning snabbare och komma tillbaka tidigare till jobbet igen genom korrekt rehabilitering. Dessutom siktar vi på att hela processen ska förenklas för alla parter. Webbplats ger stöd Vi är inte riktigt där än, men har kommit en bra bit på vägen, fortsätter han. För att nå längre och säkra en god försäkringsmedicinsk kunskap behövs flera olika hjälpmedel. De ska dessutom vara lättillgängliga för all vårdpersonal som i olika situationer möter de patienter som är sjukskriva under lång tid. För dem handlar det inte längre enbart om att skriva bra läkarintyg. Det handlar dessutom om hur utredning, behandling och 12

13 rehabilitering påverkas av regler och lagar. Till exempel Rehabiliteringskedjan (se faktaruta). Från och med september har landstingets medarbetare därför tillgång till all kunskap och vägledning som finns samlad på webbplatsen sjukskrivningar.varmland.se. Det behövs ingen inloggning eller lösenord. Webbplatsen är innehållsrik, pedagogiskt uppbyggd och kvalitetssäkrad. Det är lätt att både skumma på ytan och att gräva djupare i kunskapen, avslutar Per-Åke Andersson. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund varmland.sjukskrivningar.se Landstinget i Värmland har tecknat ett femårigt licensavtal med företaget Framehouse AB som producerar och publicerar webbplatsen Syftet är att: Ge tillgång till ett lättillgängligt och pedagogiskt verktyg för kompentensutveckling inom försäkringsmedicin, nationella riktlinjer och förhållningssätt i sjukskrivningsprocessen. Ge stöd till dem som informerar och undervisar vårdpersonal i försäkringsmedicin. Hälften av landets landsting och regioner är anslutna. Rehabiliteringskedjan Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete hos din arbetsgivare. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden, förutsatt att du med stor sannolikhet inte kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. Läs mer på forsakringskassan.se eller på intranätet Livlinan om sjukskrivningsprocessen. Snart blir e-tjänsten Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du kontakta vården när det passar dig och inom kort blir det ännu enklare. I mitten av december blir Mina vårdkontakter också tillgängligt i mobiltelefon och surfplatta. Utseendet på e-tjänsten ändras och får en tydligare struktur så att du lättare ska kunna använda alla funktioner. Webbsidan anpassar sig till den utrustning du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator. Mobilt bank-id För kunna att logga in och se all information via din mobil behöver du ett mobilt bank-id som du skaffar via din bank. Liksom tidigare kan du använda bank-id eller e-legitimation på din dator. Om du hellre föredrar personnummer, lösenord och engångskoder för att logga in, fungerar det på både mobil och dator men då kan du inte se vilka läkemedel du har utskrivna på recept. Om Mina vårdkontakter Genom Mina vårdkontakter når du vården, när du vill, alla tider på dygnet. I Värmland finns för tillfället följande ärenden: Av- och omboka tid. Förnya recept. Beställa tid. Kontakta oss. Lista om dig på ny vårdcentral. Skicka egen vårdbegäran. Se vilka läkemedel som du har på recept samt uttagna recept. Fler och fler använder tjänsten värmlänningar har konto i Mina vårdkontakter idag. Tjänsten finns i alla landsting och regioner i Sverige som tillsammans hjälps åt att utveckla nya tjänster. Läs mer om Mina vårdkontakter på 1177.se/varmland/mvk Om du behöver hjälp med Mina vårdkontakter Ring supporten på telefon , telefontid klockan 8 21 alla dagar. Text: Eva Holmgren Illustration: Júlia Megyeri Smarttelefon 13

14 Större delen av Team patienttransporter samlad i samband med att chefen för landstingsservice Agnetha Jonsson uppvaktade med tårta. Övre raden från vänster Robert Andersson, Ronnie Englund, Ronny Östanbo, Anita Augustsson, Jimmy Augustsson, Victor Lohse, Anders Asp, Agnetha Jonsson, Lars Andersson. Nedre raden Annika Unde, Nicklas Rask, Christian Larsson och Alexander Polleryd. Patienttransportörer firade topplaceringar med tårta Nu har patienttransportörerna vid Centralsjukhuset fått kvitto på att de är bäst i Sverige vad gäller nöjda kunder. Landstingsservice ingår i ett nätverk som låter ett revisionsföretag granska servicefunktionerna vid ett fyrtiotal sjukhus i landet. Kostnader, tillgänglighet, kundnöjdhet med mera mäts och analyseras. Förra hösten granskade revisorerna sjukhusköken och då toppades listan av köket på Centralsjukhuset. Nu var turen kommen till att även titta närmare på patienttransporterna. Mest nöjda kunder Transportören Robert Andersson har samordnat en stor del av den information som revisorerna efterfrågat. Han berättar: Vi har fått lämna massor med uppgifter om vår verksamhet, till exempel kostnader för transporter, personal, hur tillgängliga vi är och vilka hjälpmedel vi har. Vidare har patienter och vårdpersonal intervjuats och fått svara på enkäter. All information har sedan sammanställts och värderats av revisionsföretaget. Nyligen presenterades en rapport över jämförelsen och i den framgår att landstingsservice i Värmland än en gång lyckas bra. Patienttransporter hamnade överst på listan vad gäller nöjda kunder. För kostnader blev det en tredje plats och för klassen service, hjälpmedel och tillgänglighet en sjunde plats. Gillar service Målet med undersökningen är att sjukhusen ska lära av varandra, berättar teamchefen Annika Unde. Vi är glada över att ligga bra till i jämförelsen med andra serviceenheter, men målet är förstås att bli ännu bättre. Särskilt nöjda är vi med att vi placerade oss högt i klassen nöjda kunder, som vi själva tycker är den viktigaste. Det är ju för patienterna vi finns till. På frågan vad som gjorts för att lyckas få så höga betyg svarar Annika: Det handlar mycket om kunddialog, att vara lyhörd och visa respekt för våra kunder och uppdragsgivare. Samt att våra medarbetare gillar att arbeta med service, förstås. Text och foto: Per Grundström Om patienttransporter Under ett år utförs patienttransporter inom Centralsjukhuset avser patienter som transporteras till och från vårdavdelningar, röntgen, provtagning och behandling av olika slag. Drygt gäller transport av laboratorieprover, blod, avlidna samt lättare gods. Patienttransporter har 18,5 medarbetare. En transportör går i genomsnitt en mil om dagen på jobbet. Under ett år transporterar hela teamet patienter motsvarade sträckan Stockholm Peking (den långa vägen via Atlanten, Nordamerika och Stilla havet). 14

15 Gun-Britt Hagenö och Lars Högblom vid landstingets enhet för patient- och medborgarservice förklarar hur ett systemiskt möte går till. Systemiskt möte är en metod som utvecklar vården Patienters synpunkter och upplevelser förs snabbt och konstruktivt tillbaka till vården med hjälp av systemiskt möte. Ett systemiskt möte tar en till två timmar och man har alltid ett resultat efter mötet, säger Lars Högblom, chef för landstingets enhet för patient- och medborgarservice. Lars Högblom är en av landstingets åtta samtalsledare i systemiskt möte. Tillsammans med medarbetaren Gun-Britt Hagenö utbildar han samtalsledare i metoden. Utbildningen är en del i projektet jämställt bemötande som vi startade efter en granskning av inkomna ärenden till patientnämnden. Granskningen visade att fler kvinnor än män hade synpunkter på bemötandet i vården och fler män än kvinnor hade synpunkter på resultatet av den vård de fått, berättar Lars. Vi behövde en kraftfull metod som kunde återföra patienternas upplevelser och synpunkter till verksamheterna. Den hittills bästa metoden är systemiskt möte och i metoden finns samma tänk som i lean, säger Lars. Fler användningsområden Metoden används oftast vid problem men kan också användas vid bra händelser, till exempel i arbetsgrupper. För att utveckla metoden använder vi den ofta i vår egen enhet. Medarbetarna vill gärna ha ett systemiskt möte om en fråga vi snabbt behöver komma vidare med, säger Lars. I Region Skåne används metoden systemiskt möte både inom regionens och kommunernas hälso- och sjukvård. Där finns ett hundratal samtalsledare. Här i Värmland behöver vi fler samtalsledare och nästa utbildning startar i slutet av januari Eftersom utbildningen ges inom projektet jämställt bemötande, som genomförs med stöd av EU-pengar, är utbildningen kostnadsfri, säger Gun-Britt Hagenö. Text: Kristina Borgsten foto: Júlia Megyeri Kort om systemiskt möte Det systemiska mötet leds av en samtalsledare som följer en logisk och strukturerad ram. 1. Berättelse: En person berättar om en händelse utan att bli avbruten. 2. Frågestund: Deltagarna ställer frågor som vidgar, fördjupar och speglar händelsen. 3. Mönster: Berättaren får lyssna till vilka mönster, tendenser och trender som åhörarna ser. 4. Val: Vilka val eller icke-val finns beskrivna i berättelsen. 5. Alternativa handlingar: Deltagarna formulerar alternativa handlingar. 6. Kvittens: Berättaren kvitterar. Det här har jag hört, det här tar jag till mig, det här tar jag med mig. 7. Byte av perspektiv: Under mötet har chefen bara lyssnat. Nu reflekterar han eller hon över det som sagts vid mötet. 8. Efterreflektion: Alla deltagarna berättar vad de tar med sig efter mötet. 9. Handlingsplan: Tas fram. I den ingår vad, vem och när? 15

16 Missa inte symtom på hiv I dag kan den som får hivdiagnos behandlas med läkemedel som håller sjukdomen i schack. Det gör att personen kan leva länge och att smittsamheten minskar. Men först måste den hivsmittade genomgå provtagning och få diagnos. Anna Skogstam är biträdande smittskyddsläkare i vårt landsting. Hon berättar att det i Värmland finns 84 personer som diagnostiserats med hiv. Sex av dem har diagnostiserats i år. Det är ungefär lika många som det brukar vara. Men vi vet att det finns ett mörkertal. Det finns personer som är smittade men som inte fått diagnosen. Därför är det viktigt att patienter med misstänkta symtom på eller oro för hiv får ta ett hivtest. Att identifiera personer med riskbeteende och erbjuda dem hivtest är också viktigt. Influensaliknande symtom De som smittats med hiv kan delas in i två grupper. Den ena gruppen får symtom ungefär en månad efter att de smittats. Det kan handla om till exempel hög feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk och hudutslag. Det känns som influensa och går över efter ett par veckor. Hos den andra gruppen kommer symtomen gradvis. Efter en längre tid kan den smittade få symtom som till exempel svamp i munnen och bältros. Om personen inte får behandling försämras immunförsvaret ytterligare med bakterie-, virus- och svampinfektioner som följd. Så småningom utvecklas aids (aquired immunodeficiency syndrome), vilket innebär att den sjuke får olika infektioner och tumörer som kan bryta ut när immunförsvaret har försvagats av hiv. Söker vård flera gånger Det händer att personer söker sjukvård flera gånger för olika diffusa symtom men det kan ta lång tid innan någon tänker på att ta ett hivtest. Vi behöver bli bättre på att ställa frågor som gör att vi förstår om patienten hör till riskgruppen för hiv och vi måste bli mer frikostiga med hivtest. Det kan göras helt odramatiskt för att man ska kunna utesluta hivdiagnos. Vi behöver bli mer frikostiga med hivtest, säger Anna Skogstam, biträdande smittskyddsläkare. De stora riskgrupperna för hiv är i dag invandrare som smittats i sitt hemland, män som har sex med män, personer som har oskyddat sex utomlands och intravenösa missbrukare. Vårdcentralerna är skyldiga att testa för hiv om man misstänker att det finns risk för att en person smittats. Om provet är positivt tar infektionsmottagningen emot patienten inom en vecka, behandlingen kan komma igång snabbt och personen kan få ett friskare och längre liv. Text: Elisabet Petersson foto: Kristina borgsten Förslag om att sju divisioner blir fem En stark första linjens sjukvård. Det är ett av de främsta skälen till hälso- och sjukvårdschef Gunilla Anderssons förslag att utveckla divisionsorganisationen. Enligt utredningen definieras första linjens sjukvård sådan vård som patienten kan uppsöka utan föregående remiss eller egen vårdbegäran. Den finns vid vårdcentraler och familjecentraler samt i psykiatrins öppenvård. Hälso- och sjukvårdschefen vill minska antalet divisioner, från sju till fem. Förslaget innehåller dels en fusionering av allmänmedicin och psykiatrin, dels att division länsspecialiteter upplöses och verksamheterna flyttas över till divisionerna opererande specialiteter, medicin och hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR. Vi ska koncentrera oss på patientens väg genom vården, tänka flöden och minska de organisatoriska gränserna, sa Gunilla Andersson när hon presenterade förslaget i mitten av november. Beslut tas av landstingsdirektören Under december månad pågår förankring och samverkan om förslaget med bland annat de fackliga organisationerna. Enligt planen ska ett beslut tas av landstingsdirektör Hans Karlsson den 21 december. Text: Gunilla Peterson 16

17 Kvartalets idé Hela teamet som fick ta emot utmärkelsen för sin utveckling av vården, från vänster; Lena Severin, Carina Johansson, Marlene Oliveras Dahlby, Margareta Bengtsson, Eva Lundberg, Monika Björkman, Signe Eriksson, Ann Benjaminsson och Carina Andersson. Nya matrutiner för dialyspatienter gav utmärkelsen Kvartalets idé Genom att servera en rejäl måltid direkt efter dialysbehandlingen får patienterna som ofta är multisjuka och tidigare varit undernärda ett bättre liv. För den positiva förändringen har dialysmottagningen fått utmärkelsen Kvartalets idé. De mår bättre, får en positiv upplevelse av att äta, klarar sin behandling bättre, klarar av sina resor bättre, är bättre förbereda för transplantation och undernäringen som många lidit av har minskat, säger Marlene Olivares Dahlby, dietist och en av deltagarna i det team på dialysmottagningen som även består av sjuksköterskor och undersköterskor, som tagit fram det nya sättet att arbeta. Flera gånger i veckan året om, får personer i Värmland dialysbehandling på mottagningarna vid Centralsjukhuset i Karlstad och Sjukhuset i Torsby. Patienter med njursvikt är ofta multisjuka. Aptiten kan vara dålig och smakupplevelsen svag. Tillsammans med dialysbehandlingen, som bland annat har som bieffekt att blodet tappar i näringsvärde, har det gjort att många patienter drabbats av undernäring och en ytterligare försämrad livssituation. Historiskt har dialyspatienter serverats mat under pågående behandling vilket ofta lett till illamående, kräkningar, blodtrycksfall och ovilja att äta. Genom att nu bara servera en smörgås under själva behandlingen och istället servera en full måltid direkt efter behandlingen har mycket positiva effekter uppnåtts för patienterna. Att äta ordentligt vid rätt tidpunkt är en del av den medicinska behandlingen för den här patientgruppen, säger Marlene Olivera Dahlby. Det här är patienter som i många år inte haft en positiv upplevelse av mat. Men genom att de får fyra rätter plus dessert att välja på efter varje behandling och att vi lagt ner oss på att skapa en trevlig miljö, är flera av de problem de tidigare haft kopplade till mat försvunna. Utmärkelsen delades ut vid landstingsfullmäktige i oktober. Text och foto: Petter Niljung Motiveringen Patienterna serveras ett näringsriktigt mellanmål under dialys och en måltid i en trevlig miljö direkt efter behandlingen. Patienter och medarbetare får också information om kostens betydelse vid njursjukdom och dialys. Resultatet av förändringen är mer delaktiga patienter som mår bättre och orkar mer efter dialysbehandling. Om Kvartalets idé Utmärkelsen Kvartalets idé premierar en verksamhet i landstinget som testat en ny idé till förbättring för patienten eller kunden. Mottagaren av utmärkelsen får ett diplom och en prissumma på kronor. Kvartalets idé delas ut fyra gånger om året vid landstingsfullmäktiges sammanträden. Mer om hur du och din verksamhet söker utmärkelsen kan du läsa om på intranätet Livlinan, sök på Kvartalets idé. 17

18 Kvartalets idé För dig som behöver annonsera På intranätet Livlinan under fliken Kommunikation hittar du mer information om annonsering och du får goda råd om hur du kan tänka för att använda annonspengarna på bästa sätt. Det finns tre typer av annonser: informationsannonser, Livjournalen och rekryteringsannonser. Prisade för bättre patientsäkerhet. Från vänster; Catharina Rahn, vårdadministratör, Kristina Karlsson, biträdande verksamhetschef, Christina Jespersen och Eva Gustafsson, vårdadministratörer. Skapandet av ett remisskansli blev Kvartalets idé Patientsäkerheten ökade, handläggningstiderna kortades och vården effektiviserades när ett samlat remisskansli skapades på kirurgkliniken vid Centralsjukhuset. För dessa förbättringar har medarbetarna på remisskansliet fått utmärkelsen Kvartalets idé. Tidigare fanns det nio olika platser på kirurgkliniken dit remisserna kunde anlända och som var och en hanterade sina remisser själv. Risken för att remisser hamnade fel inledningsvis och att misstagen tog tid att rätta till var påtaglig. Patienterna fick sämre tillgänglighet och det ledde till svårigheter att planera verksamheten. Bättre koll på remisserna Med det nya remisskansliet hamnar alla inkommande remisser på ett och samma ställe, kompetensen hos vårdadministratörerna stiger, remisserna distribueras digitalt till läkare på rätt sektion, bedömningen kan ske snabbare, patienternas svarstider kortas och tiden till behandling minskar. Sammantaget innebär det en klar förbättring av patientsäkerheten. Motiveringen Med ett gemensamt remisskansli har hanteringen av remisser till kirurgkliniken blivit effektivare och säkrare. Alla remisser drygt tusen per månad registreras i journalsystemet Cosmic PAS och akuta remisser hanteras inom en timma. På ett föredömligt sätt fortsätter vårdadministratörerna att utveckla arbetet genom att söka upp och utbilda medarbetarna vid kliniken i remisshantering. Utmärkelsen delades ut vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 27 november. Text och foto: Petter Niljung För vem vill du berätta vad? Innan du ska annonsera är det bra att tänka igenom vad du vill berätta och för vem. En ogenomtänkt annonsering kan i värsta fall bara bli en onödig utgift utan nytta. Tips innan du annonserar När en mottagning håller stängt, öppnar, har öppet hus eller berättar något nytt: Sätt upp affischer i god tid på din mottagning eller motsvarande. Berätta på mottagningens kontaktkort på 1177, i gula rutan för tillfällig information. Kom ihåg start- och slutdatum. Kom ihåg att tala in nytt meddelande på telefonsvararen. Fundera på om du behöver annonsera. Är du osäker, rådgör med informationsstaben. Ny e-postadress för informationsannonser Numera är det informationsstaben som tar emot annonser för information och kungörelse. E-postadress: informationsannonser@liv.se. Annonser för rekrytering Rekryteringsannonserna samordnas av personalstaben. E-postadress: annonser@liv.se. Livjournalen Livjournalen är en annons som publiceras varannan vecka, jämna veckor, i Värmlands lokal- och länstidningar. I annonsen förmedlas reportage och aktuell Snart blir e-tjänsten Vecka Aktuell information till dig från Landstinget i Värmland Karlstad, telefon Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen Smarttelefon Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du kontakta vården när det passar dig och inom kort blir det ännu enklare. I mitten av december blir Mina vårdkontakter också tillgängligt i mobiltelefon och surfplatta. Utseendet på e-tjänsten ändras och får en tydligare struktur så att du lättare ska kunna använda alla funktioner. Webbsidan anpassar sig till den utrustning du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator. Mobilt bank-id För kunna att logga in och se all information via din mobil behöver du ett mobilt bank-id som du skaffar via din bank. Liksom tidigare kan du använda bank-id eller e-legitimation på din dator. Om du hellre föredrar personnummer, lösenord och engångskoder för att logga in fungerar det på både mobil och dator men då kan du inte se vilka läkemedel du har utskrivna på recept. Om du behöver hjälp med Mina vårdkontakter information från landstingets verksamheter samt annonser om till exempel ändrad verksamhet och öppet hus. Kontakta redaktören för Livjournalen, Júlia Megyeri, om du vill annonsera i Livjournalen: julia.megyeri@liv.se. Text: Annika Olsson och Kristina Borgsten.se/varmland Om Mina vårdkontakter Genom Mina vårdkontakter når du vården, när du vill, alla tider på dygnet. I Värmland finns för tillfället följande ärenden: Av- och omboka tid. Förnya recept. Beställa tid. Kontakta oss. Lista om dig på ny vårdcentral. Skicka egen vårdbegäran. Se vilka läkemedel som du har på recept samt uttagna recept. Fler och fler använder tjänsten värmlänningar har konto i Mina vårdkontakter idag. Tjänsten finns i alla landsting och regioner i Sverige som tillsammans hjälps åt att utveckla nya tjänster. Läs mer om Mina vårdkontakter på 1177.se/varmland/mvk Ring supporten på telefon , telefontid klockan 8 21 alla dagar Landstingsfullmäktige Protokollet från landstingsfullmäktiges sammanträde november justeras den 11 december och finns därefter tillgängligt i Landstingshuset, Rosenborgsgatan 50 i Karlstad och på landstingets webbplats. Betala patientavgiften via autogiro Nu kan du betala dina fakturor med hjälp av autogiro. Anmäl dig via din internetbank eller kontakta receptionen på sjukhuset eller vårdcentralen. Blankett för medgivande finns även på BVC och BMM Västerstrand Barnavårdscentralen (BVC) och barnmorskemottagningen (BMM) öppnar i nya lokaler torsdag 6 december på Kolvgatan 1 A, Våxnäs (KMTIs gamla lokaler). Den 3 5 december är mottagningarna stängda p.g.a. flytt. Har du synpunkter, undrar över något eller är missnöjd med vården? Kontakta patientnämnden. Telefon: , eller

19 Fokus på hjälpmedel för inkontinens Personer med inkontinens är en dold patientgrupp. Men just nu har hjälpmedlen för dessa patienter kommit i fokus i vårt landsting. Ansvaret planeras att lyftas in i hjälpmedelsnämndens ansvarsområde och ett nytt avtal är på gång. En halv miljon svenskar har urininkontinens. Utöver dessa finns ett stort mörkertal. Det är vanligt att personer går med sina problem i år innan de söker hjälp, berättar Jill Carnelid som är uroterapeut på kvinnokliniken, Centralsjukhuset i Karlstad. Problem med urinblåsan drabbar både män och kvinnor och förekommer i alla åldrar, även hos barn. Det är viktigt att söka hjälp för att få veta orsaken till problemet och kanske få hjälp att åtgärda det. Jill Carnelid, uroterapeut vid kvinnokliniken i Karlstad, berättar att vården inte bara ska skriva ut hjälpmedel vid inkontinens utan också kartlägga problemet. Det är också viktigt att vårdpersonal på ett naturligt sätt tar upp frågan om problem med urinblåsan och berättar att patienten i första hand ska vända sig till vårdcentralen med de här problemen. Om problemet blir varaktigt kan personen få hjälpmedel utan kostnad. Hjälpmedel vid inkontinens och urinretention skrivs ut av inkontinensutbildade sjuksköterskor och distriktssköterskor. Det är viktigt att vården inte bara skriver ut hjälpmedel. Enligt lag måste man också göra en kartläggning av urinproblemet för att man ska se om det är möjligt att ge annan behandling. Arbete för lägre kostnad Landstinget i Värmland och Värmlands kommuner får gemensamt ett statsbidrag för inkontinens- och urinretentionshjälpmedel. Kostnaderna för hjälpmedlen har under de senaste åren ökat, vilket till viss del beror på att nya behandlingsmetoder tillkommit. Informationen om upphandlat sortiment och om riktlinjer har inte nått fram till förskrivarna vilket också i viss mån lett till förhöjda kostnader. Göran Nilsson, som sedan första november är ordförande i hjälpmedelsnämnden, berättar att det finns ett förslag att inkontinenshjälpmedlen ska föras in i hjälpmedelsnämndens område. I hjälpmedelsnämnden sitter företrädare för landstinget och Värmlands alla kommuner. I stället för att beslut ska tas i respektive kommun kan de tas i den gemensamma nämnden. Tanken är också att nämnden ska till exempel fastställa policy och riktlinjer för förskrivning och samordna upphandlingar och produktutveckling. Jag ser mycket positivt på detta. Det underlättar mycket om vi framöver kan ta alla beslut om inkontinenshjälpmedel på ett ställe. Jag tror också att det kommer att leda till hög och jämn kvalitet på hjälpmedlen. Beslut om förslaget att föra in hjälpmedel för inkontinens och urintetension i hjälpmedelsnämnden tas i landstinget och respektive kommun. Nytt avtal Katarina Hallgren, avtalscontroller hos landstingets enhet för upphandling och avtal berättar också att det genomförts en upphandling för att landstinget och kommunerna ska kunna köpa billigare inkontinenshjälpmedel. Just nu pågår en diskussion om avtalet. Det är viktigt att det nya avtalet ger oss hjälpmedel med bra kvalitet, men också till en låg kostnad. Text: Elisabet Petersson foto: lasse forsberg * Urinretention definieras som oförmåga att helt eller delvis tömma blåsan. Urinretention innebär att man antingen inte kan sätta igång blåstömningen eller inte kan tömma blåsan helt. Läs mer Nationellt nätverk som administreras av Hjälpmedelsinstitutet. Föreningen för Kunskap om Urininkontinens och Blåsproblem. Klicka vidare på för vårdgivare och inkontinensfrågor. Detta är en gemensam sida för inkontinensfrågor i Värmland. 19

20 Henrik Edvardsson prisades för sin utbildningsinsats Stora mattor med armeringsjärn har lagt ut i väntan på gjutningen. Här gjuts det för nytt operationshus För närvarande är det många tunga transporter till och från Centralsjukhuset. Det är bottenplattan till nya operationshuset som håller på att gjutas. Sammanlagt går det åt cirka tusen ton järn för att armera bottenplattan. Järnen har svetsats ihop till stora nät som läggs ut på den plats där huset ska stå. När armeringen väl är monterad kommer lastbilar med flytande betong. Och det går åt mycket betong, hela kubikmeter vilket motsvarar vad 650 bilar har i lasten. Stor byggarbetsplats Centralsjukhuset är för tillfället en av de största byggarbetsplatserna i västra Sverige. Operationshuset sysselsätter över 70 byggnadsarbetare. Projektet CSK 2013, som Illustration över det nya operationshuset som får en egen entré som vetter mot norr. Med reservation för ändringar då byggnaden ännu inte är helt färdigritad. 20 bland annat omfattar nya barnintensivavdelningen och renovering av vårdavdelningar, har 120 hantverkare i tjänst. Vidare har cirka 80 tjänstemän uppdrag för projektens räkning, bland annat projektörer för vatten och avlopp, el, ventilation med mera. Följ bygget via webbkameror I april nästa år börjar delarna till operationshusets fasad att levereras i form av stora, prefabricerade betongfundament. Om ungefär ett år ska alla väggar vara resta och taket vara tätt. Invändigt fortsätter arbetet ända fram till juni 2016, då det stundar inflyttning. Du kan följa bygget via webbkameror på landstingets intranät Livlinan. Klicka på Flytt och bygg i den rullande menyraden på förstasidan. Text och foto: Per Grundström Specialisten i klinisk patologi och klinisk cytologi Henrik Edvardsson fick 2012 års pris från Stiftelsen Göran Berns minnesfond. Han får priset för en utbildningsinsats långt utöver det vanliga till AT- och ST-läkare. Det är ju roligt att ta emot, instruera och handleda andra personer. Samtidigt lär jag mig en del själv, säger Henrik Edvardsson. Priset delades ut av läkarföreningen i Värmland under landstingsfullmäktiges sammanträde 27 november Motiveringen Göran Berns minnesfonds pris 2012 tilldelas överläkare Henrik Edvardsson, specialist i klinisk patologi och klinisk cytologi på Centralsjukhuset i Karlstad, för att han trots en ohemul arbetsbelastning från rutinarbetet med diagnostik under flera år engagerat sig långt utöver det vanliga i utbildning och handledning av AT- och STläkare både i hemlandstinget och i resten av landet. Om Göran Berns minnesfond Göran Berns minnesfond bildades 1996 och pris kan delas ut årligen till en individ, grupp eller organisation för att belöna en särskild utbildningsinsats för läkare. Göran Bern var själv läkare och engagerad i att tillskapa bättre utbildning och fortbildning för sina läkarkollegor. Pristagare kan nomineras av samtliga läkare i Värmland. Text och foto: Petter Niljung