Kvalitet, utveckling och ekonomi går hand i hand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet, utveckling och ekonomi går hand i hand"

Transkript

1 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 5 dec 2012 Kvalitet, utveckling och ekonomi går hand i hand tema: kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Sociala medier sid. 8 Carina är sonograf sid. 11 Missa inte symtom på hiv sid. 16 1

2 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 5 dec 2012 Sociala medier sid. 8 1 Kvalitet, utveckling och ekonomi hand i hand I detta nummer tema: kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Carina är sonograf sid. 11 Missa inte symtom på hiv sid. 16 Tema: Kvalitet och ekonomi sid. 3 7 Ständiga förbättringar för patientens skull 3 Vi får inte använda mer pengar än vi har 4 Med årets överskott betalar vi av på våra skulder 5 Många sjuka och få skattebetalare gör att vi måste sänka kostnaderna 5 Tydlighet och mod ger kvalitet för patienterna 6 När ingen är ensam blir det bra för patienterna 7 Sociala medier 8 Landstinget rekryterar läkare bland svenskar som studerar utomlands 9 Intryck nationell föregångare i Sveriges viktigaste jobb! 10 Vårdcentralen Verkstaden fick toppbetyg av AT-läkarna 10 Mixen människor och teknik är det bästa med Carinas jobb 11 Snabbt, rätt och enkelt med sjukskrivningar 12 Snart blir Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen 13 Patienttransportörer firade topplaceringar med tårta 14 Systemiskt möte är en metod som utvecklar vården 15 Missa inte symtom på hiv 16 Förslag om att sju divisioner blir fem 16 Skapandet av ett remisskansli blev Kvartalets idé 18 Fokus på hjälpmedel för inkontinens 19 Här gjuts det för nytt operationshus 20 Spärra patientjournal en enhetlig rutin 21 Boktips, språkspalt, korsord Landstingsdirektörens PS 24 är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. Adress: Intryck, Landstingshuset, Karlstad E-post: Redaktion: Elisabet Petersson Kristina Borgsten Annika Olsson Petter Niljung Júlia Megyeri Ansvarig utgivare: Olle Mannberg Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Lasse Forsberg Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: tfn: (054-6) Nästa nummer: I slutet av februari kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är den 21 januari Omslagsbilden: Det ska vara lätt att slinka in, säger Anna-Karin Larsson som är chef på avdelning 8 och alltid har dörren till sitt arbetsrum öppen. Favoriter i repris Det lackar mot jul, och såväl frid som stress lär prägla de kommande dagarna. Det kan vara läge att titta tillbaka på det år, 2012, som går mot sin final. Vi har pratat mycket pengar även i år och denna utgåva av Intryck är inget undantag. Vi har ett tema denna gång som handlar om landstingets ekonomi. Jag vet att många är tämligen mätta på den ekonomiska diskussionen. Men den är viktig. Den är viktig för oss drygt medarbetare, och den är viktig för cirka värmlänningar som förväntar sig att ett välskött landsting kan erbjuda tillgänglig vård av hög kvalitet. Den är också viktig för många leverantörer och samarbetspartner som är mer eller mindre beroende av oss för sina verksamheter. Kruxet i år är att förklara det faktum att landstingets ekonomiska resultat 2012 kommer att vara på ovanligt hög nivå, men att vi ändå måste ha stenhård koll på kostnadsutvecklingen. Jag hoppas att du som läsare får en bra bild av detta i tidningen du just nu håller i handen. Ett tydligt budskap är till exempel att vi behöver en landstingsekonomi som kan garantera en stabil framtid för oss. Ett uttalande har under hösten skapat vissa rubriker, internt och externt. Det är hälso- och sjukvårdschefen Gunilla Andersson som poängterat att ett av hennes, och landstingets, viktigaste mål är att stärka kvaliteten. Att stärka kvaliteten stärker också vår ekonomi. Hur går det ihop undrar vän av ordning; kvalitet kostar väl pengar? Ja det gör det, men ökad kvalitet leder också till att vi kan undvika onödiga kostnader. Ett kvalitetsarbete i vården gör att vi kan minimera vårdskadorna; att vi slipper onödiga återinläggningar; att vi minskar spridning av infektioner med mera. Brister i vårt kvalitetsarbete kostar landstingen årligen hundratals miljoner kronor! Förutom allt mänskligt lidande för patienter och anhöriga som drabbas av olika typer av vårdskador, vårdrelaterade infektioner och andra effekter av misslyckat kvalitetsarbete. Lean har vi skrivit och pratat mycket om under året som gått, och jag sätter en slant på att det kommer vi att ägna ännu större energi åt kommande år. Hur jag kan veta det? Jo för att det helt enkelt är ett centralt beslut att alla, jag skriver alla, chefer under 2013 ska kunna visa att de börjat ett leanarbete i sina verksamheter. Leanprojekten är redan många i Landstinget i Värmland, men de ska bli ännu fler, och nu blir det lean i hela vår modell för ledning och styrning och uppföljning. Vi kommer att återkomma till det på många olika sätt under Vad kommer mer att skrivas när 2012 så småningom ska sammanfattas? Jo att byggnationerna på Centralsjukhuset i Karlstad fortsätter i stor skala. Nu är det ett nytt operationshus som är i fokus. Ett modernt operationshus som byggs för alla värmlänningar. Systemen för e-hälsa har tagit nya kliv under 2012, inte minst genom ökat användande av 1177.se/varmland, samt e-tjänsten Mina Vårdkontakter som allt fler upptäcker och börjar använda sig av för en smidigare, modernare kontaktväg till vården. År 2012 börjar planerna för en ambulanshelikopter alltmer närma sig ett förverkligande. År 2014 ska en helikopter finnas på plats enligt rådande planering. Ja det händer mycket i Landstinget i Värmland! Det gjorde det 2012 och det kommer det göra 2013 och framåt! Men nu, och till sist, så var det detta med julen! Den är den verkliga favoriten i repris. Jag vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Olle Mannberg Informationschef 2

3 Ständiga förbättringar för patientens skull Chefskonferensen den 6 november var en dag med patienten i fokus. Det märktes bland annat genom att Sture Nilsson från Arvika tidigt kom upp på scenen och berättade hur han som patient och anhörig upplevt ett antal kontakter med vården. De problem som Sture Nilsson upplevt var inkörsporten för landstingsledningen att förklara vad de vill med lean. Ta bort slöseri KVALITET Patientens bästa väg genom vården FLÖDE Gott ledarskap Bra jobb Ännu bättre imorgon Jämna ut flöden Arbeta visuellt Standardisera Tema: Kvalitet och ekonomi Christina Gabrielsson, som finns inom ledningsstödet, hade därefter tillsammans med styrgrupp lean en framträdande roll på chefskonferensen. Christina Gabrielsson är anställd för att se till att det blir driv i leanutvecklingen. Sin erfarenhet har hon hämtat från många års ledarskap inom industrin. Det är arbetssättet och människorna som gör skillnaden, säger Christina Gabrielsson och menar att leanutvecklingen egentligen är oberoende typ av verksamhet. Lean handlar om att bygga en kultur för ständiga förbättringar. Det betyder att varje medarbetare ska känna att det ingår i arbetet att ständigt komma med förbättringsförslag och att det finns ett bra sätt att ta hand om dessa. Det finns många verktyg för att underlätta leanarbetet. Om jag måste välja en del i lean så blir det förbättringstavlan. Den gör det enklare att prata kring idéer och utmaningar, den synliggör stora och små resultat och förändrar arbetsplatsträffar och arbetssätt Krav på förbättringstavla Att skaffa en förbättringstavla är ett krav från landstingsledningen. Det sa landstingsdirektören när han summerade chefskonferensen. Vi förväntar oss att det efter januari 2013 ska finnas en förbättringstavla inom varje verksamhet, säger Hans Karlsson. Han berättade också att det parallellt med det arbete som sker inom verksamheterna kommer att drivas ett arbete för att kartlägga och utveckla några stora processer inom VÄRDEGRUND VÄRDEGRUND Leanbron. De bärande principerna i lean är kvalitet och flöde. Även ledarskapet och medarbetarens två jobb att utföra dagens arbete och göra ännu bättre i morgon lyfts fram i leanbron. Leanbron visar vad landstinget menar med lean. Brofästena utgörs av de fyra fundamenten inom lean: ta bort slöseri, jämna ut flöden, arbeta visuellt och standardisera. landstinget. Vilka som ska prioriteras ska styrgruppen för lean utse under januari Nästan 300 av landstingets chefer deltog på chefskonferensen som hölls på Nöjesfabriken i Karlstad. Text: Gunilla Peterson ILLUSTRATION: TIN WIGELIUS Styrgrupp lean träffas vid förbättringstavlan varje måndag morgon i Landstingshuset. Deltar gör Christina Gabrielsson (vid tavlan), hälso- och sjukvårdschef Gunilla Andersson, informationschef Olle Mannberg, medicins divisionschef Henrik Svensson, opererandes divivisionschef Tobias Kjellberg, stabschef Harald Ludviksen och allmänmedicins divisionschef Karin Malmqvist. 3

4 Tema: Kvalitet och ekonomi Vi får inte använda mer pengar än vi har Ekonomichef Ingrid Magnusson och divisionscontroller Charlotta Torheim förklarar landstingets ekonomi så enkelt det bara går! Landstinget använder cirka sju miljarder kronor årligen. Nästan allt kommer från värmlänningarna som betalar 11,20 kronor per intjänad hundralapp i landstingsskatt. Pengarna fördelas av den politiska ledningen på uppdrag av nästan värmlänningar. Vi har en påse pengar att använda. Vi har också ett uppdrag att göra för pengarna som fördelas till de olika arbetsplatserna, säger Ingrid Magnusson. Om någon arbetsplats använder mer pengar än den har måste andra dela med sig för att landstingets totala ekonomi ska gå ihop. Det påverkar hälso- och sjukvården för oss värmlänningar eftersom pengarna inte går till det som de planerades för, säger Charlotta Torheim. Det är detsamma som i din privatekonomi. Du kan inte använda mer pengar än du har. Om landstinget som helhet går med minus, för att verksamheterna använder mer pengar än de har, måste mer pengar in. I slutändan handlar det om hur mycket värmlänningarna ska betala i skatt, säger Ingrid Magnusson. För exakta uppgifter på landstingets ekonomi kan du läsa mer på intranätet Livlinan. Vilka lagar och regler som styr landstingets Divisionscontroller Charlotta Torheim och landstingets ekonomichef Ingrid Magnusson. ekonomi hittar du i toppmenyn under fliken Vårt arbetssätt. Text: och foto: Annika Olsson Illustration: Julia Megyeri Härifrån kommer pengarna Hit går pengarna Skatteintäkter och generella statsbidrag Patientavgifter Sålda varor och tjänster Bidrag Såld verksamhet Övriga intäkter 7 miljarder kronor Hälso- och sjukvård Landstingsfastigheter Landstingsservice Region Värmland Folktandvård IT Övrigt Värmlandstrafik Landstingets pengar kommer från värmlänningar genom landstingsskatten. Pengarna fördelas av den politiska ledningen på uppdrag av de värmländska väljarna, för värmlänningarna. Ungefär 95 procent av landstingets 7 miljarder kronor går till hälso-och sjukvård samt tandvård i Värmland. 4

5 Med årets överskott betalar vi av på våra skulder Tema: Kvalitet och ekonomi Förra året blev det ett underskott i landstinget med över 200 miljoner. Enligt lag ska ett landstings underskott betalas tillbaka inom tre år. I år ser landstinget istället ut att få drygt 200 miljoner i överskott. Det gör det möjligt att betala tillbaka hela underskottet redan i år. Överskottet beror bland annat på att landstinget har fått tillbaka pengar från AFA försäkringar och Värmlandstrafik. Sedan tidigare har landstinget också en pensionsskuld på cirka 6 miljarder kronor. Den ska betalas Återbetalning av sjukpensionspremier Aktier Värmlandstrafik och Region Värmland till de personer som arbetat inom landstinget och nu är pensionärer. Vi ser ut att kunna återställa underskottet från förra året. I år är det de tillfälliga intäkterna som gör det möjligt. Vi kan också betala av på den stora pensionsskulden, säger ekonomichef Ingrid Magnusson. Om vi jämför med privatekonomin kan överskottet liknas med en tillfällig vinst från ett fondsparande eller en aktieutdelning. Om vi har stora skulder kanske vi måste Årets överskott 200 miljoner kronor amortera, precis som landstinget gör nu, säger Ingrid Magnusson. Trots överskottet så får alltså inte hälsooch sjukvården mer pengar för 2013 eller kommande år från dessa pengar. Överskottet ska användas till att betala av på vår stora pensionsskuld rätta till det underskott vi hade i fjol. Text: Annika Olsson Illustration: Julia Megyeri Pensionsskuld Förra årets underskott Många sjuka och få skattebetalare gör att vi måste sänka kostnaderna När hälso- och sjukvården ser ut att kosta mer pengar än det kommer att finnas i framtiden, då har vi för hög så kallad nettokostnadsutveckling. Det innebär att vi lever över våra tillgångar, men det går att rätta till. Flera av de landsting som levererar den högsta kvaliteten till sina patienter har också den lägsta nettokostnadsutvecklingen. Det ska vi också klara, säger landstingsdirektör Hans Karlsson. I Värmland jämfört med övriga landsting är det få som arbetar och betalar skatt. Samtidigt är fler gamla och sjuka jämfört med andra landsting. I prognoserna inför framtiden ser den utvecklingen ut att fortsätta. Det leder till en ekvation som är svår att få ihop, men det finns hopp. Både bra och dåliga förutsättningar Vi har en skapligt låg nettokostnadsutveckling idag, men eftersom så få arbetar och betalar skatt och vi har så stor andel gamla och sjuka, måste vi göra allting bättre än alla andra. Om vi lyckas göra det får vi en nettokostnadsutveckling som värmlänningarna klarar nu och i framtiden, säger Hans Karlsson. Det är genom att alla tar helhetsansvar för patientens resa genom vården, att alla följer de rutiner vi kommit överens om och att alla förstår de förutsättningar som vår omvärld ger oss, som vi kommer att klara det. Ekonomiskt minus i hälso- och sjukvården är en omöjlig utveckling eftersom värmlänningarna inte kommer ha råd med det. Äldre och sjuka Skattebetalare Barn och unga Värmland Sverige I Värmland jämfört med övriga landsting är det få som arbetar och betalar skatt. Samtidigt är fler gamla och sjuka jämfört med andra landsting. Vi måste därför göra allting ännu bättre för att tillsammans sänka nettokostnadsutvecklingen ytterligare, säger Hans Karlsson. Text: Petter Niljung Illustration: Emma Carlstedt 5

6 Tema: Kvalitet och ekonomi Patientperspektivet får budgeten att räcka på avdelning 8, Centralsjukhuset i Karlstad. Anna-Karin Larsson är chef på avdelningen. Tydlighet och mod ger kvalitet för patienterna Hon leder sin avdelning, kan peka med hela handen och är inte konflikträdd. Jag lyssnar mer nu och har inte så bråttom tack vare mina medarbetare. Det har gjort mig till en bättre chef, säger Anna-Karin Larsson, chef för medicinavdelning 8. Avdelning 8 på Centralsjukhuset nämns av många som en avdelning där mycket fungerar bra och där ekonomin inte är något återkommande problem. Vi har en hög kvalitet på det vi gör, men vi vet att vi aldrig blir färdiga och att utvecklingen aldrig stannar upp. Att ständiga kvalitetsförbättringar är verksamhetens kärna är Anna-Karin Larsson tydlig med. Det finns ingen annan väg än att ständigt förbättra. Vi använder resurserna på ett effektivt sätt genom att sätta patienten i centrum. Vi har högt i tak och pratar ständigt om hur vi ska arbeta smartare. Detta är vårt gemensamma ansvar och vill man arbeta på avdelning 8 måste man vara beredd att ta det ansvaret. Dörren är öppen Anna-Karin har ett eget rum, det ligger mitt inne på avdelningen och dörren står nästan alltid öppen. Det är inte för att hålla koll, utan för att det ska vara lätt att slinka in. Jag är genuint intresserad av alla medarbetare och tycker att det är roligt att vara deras chef. Det är genom att hålla patientperspektivet ständigt levande som vi också får en bra arbetsmiljö och får pengarna att räcka. Text: Petter Niljung foto: Lasse forsberg 6

7 Tema: Kvalitet och ekonomi Ständiga förbättringar gör att pengarna räcker på avdelning 5, Centralsjukhuset i Karlstad. Ulrika Nilsson är chef på avdelningen. När ingen är ensam blir det bra för patienterna Som avdelningschef känner hon sig aldrig ensam och målet är att ingen medarbetare ska göra det heller. Det är med gemenskap Ulrika Nilsson på kirurgiavdelning 5 bygger kvalitet för patienterna. Vi, jag och alla medarbetare har ansvarsområden som vi också tar ansvar för. Ansvarsområdena är tydligt utdelade, kommunicerade och uppföljda. Parallellt med att vi utför dagens arbetsuppgifter strävar vi hela tiden efter att bli ännu bättre genom att utveckla den vård vi ger patienterna. Min drivkraft är att jobba med andra mot gemensamt uppsatta mål. Ulrika Nilsson pekar på möjligheterna. Vi har som medarbetare i landstinget stora möjligheter att påverka vår vardag när det gäller hur vi vill jobba, hur vi vill strukturera arbetet och förbättra patientflödet. Jag tycker verkligen det. Alla lyckas inte jämt förstås, men min inställning är att det handlar om oförmåga, inte ovilja. Jag vill få medarbetarna att sträcka på sig och plocka fram sin förmåga. Att vara i ständig förändring är helt självklart och det märker jag att alla har förstått. Om någon skulle upptäcka att den inte gillar att jobba här under de förutsättningarna, skulle jag inte ta det personligt om de valde att sluta. Tydliga och öppna chefer Hon trycker på möjligheterna i sitt ledarskap och att förståelse för förutsättningarna är viktigt. Det jag vet, det vet också de som jobbar här. Jag har tydliga och öppna chefer, så varför skulle inte jag vara likadan mot mina medarbetare. Sättet att leda som Ulrika Nilsson står för gör att den budget hon tilldelats räcker. Det är genom kvalitetsfokus och inte besparingar som avdelningen klarar det. Jag har de medarbetare jag förtjänar och genom att ständigt förbättra oss, så får vi det att fungera. Text och foto: Petter Niljung 7

8 Landstinget i Värmland använder sociala medier allt mer. Mattias Karlsson, webbansvarig i landstinget, berättar att det kan hjälpa landstinget att nå nya och fler mottagare av viktig information. Läs mer på Sociala medier en del av landstingets kommunikation Det handlar om kommunikation, engagemang och delaktighet! Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube, Google+, Instagram, Pinterest och bloggar, är bara några av de tjänster som ofta samlas under begreppet sociala medier. Landstinget använder några av dem. Sociala medier är ett sätt för landstinget att öka engagemang och delaktighet hos mottagare och målgrupper. Vi har möjlighet att föra dialog, kommentera och dela information och budskap vidare, säger Mattias Karlsson som är webbansvarig inom Landstinget i Värmland. Mattias berättar att vårt landsting använder sociala medier för att: Förstärka befintliga informationskanaler genom samverkan. Öka närvaron och öppenheten. 8 Jobba med nya kanaler i ett rekryteringsperspektiv. Jobba med alternativa kanaler vid kriskommunikation. Målet är att öka räckvidden, vara mer tillgänglig och nå nya och fler mottagare med det budskap och den information vi vill dela med oss av. Spridning genom delning Mattias beskriver hur nyttan och effekten kan öka genom att få kommunikationen att hänga ihop. Ett exempel är när en artikel i Intryck om en anställd inom landstinget, lades upp på liv.se och delades på Facebook. Det uppmärksammades av Region Värmland som nu vill skriva en egen artikel om medarbetaren. Ett annat exempel är när en verksamhet i samband med en svår rekrytering lät en medarbetare berätta mer om sitt jobb i en artikel på liv.se. Artikeln delades på landstingets Facebooksida och gillades av Region Värmland, som delade till sina gillare besök på blogg Både röntgen och psykiatrin i Värmland använder bloggar som ett sätt att kommunicera. De berättar för bloggbesökarna om sin verksamhet i stort och smått för att ge en bättre och bredare bild av vad de gör, hur de utvecklas och vilka utmaningar de står inför. Karin Haster är biträdande divisionschef för psykiatrin och medlem i bloggteamet för psykiatribloggen. Hon berättar att huvudsyftet med bloggen är att den ska vara ett stöd vid rekrytering. Vi hoppas också att den ska bidra till att sticka hål på fördomar om psykisk ohälsa. Hittills i år har bloggen haft nästan besök varav unika. Hur många av dem som är intresserade av att arbeta hos oss vet vi inte, men i många olika sammanhang lyfter vi fram bloggen för att ge en bred bild av vår verksamhet. Medarbetare i andra landsting har berättat att de sett psykiatribloggen och psykiatrin har även fått respons från Sveriges Kommuner och Landsting. Det tycker jag är ett kvitto på att vi med hjälp av sociala medier når ut till målgruppen. Text: Mattias Karlsson, Elisabet Petersson Foto: Júlia Megyeri

9 Landstinget rekryterar läkare bland svenskar som studerar utomlands svenskar studerar till läkare utomlands. Några av dem hoppas allmänmedicin och psykiatrin kunna anställa här i Värmland. De flesta av de svenskar som studerar till läkare utomlands gör det i Europa, till exempel i Polen, Tjeckien, Rumänien och Bulgarien. HR-konsult Stefan Hjelm och psykiatrins divisionschef Claus Vigsø var i början av november i Krakow, på en kongress för svenskar som studerar till läkare utomlands. Kongressen arrangerades av MSF Utland som är en del av Medicine studerandes förbund. Runt 200 studerande deltog. Vi var sex landsting som nappade på erbjudandet att vara med och vi fick kontakt med flera ungdomar som vill börja sin läkarkarriär i Värmland. Bortglömd grupp Stefan berättar att svenskar som studerar till läkare utomlands har varit en bortglömd grupp för svenska landsting. Delvis tror jag det beror på att vi de senaste åren har ökat antalet utbildningsplatser i Sverige och därmed fått fler sökande till våra AT-tjänster i Värmland. Men det är en intressant grupp. Det krävs mycket för att flytta utomlands och kunna ta till sig en tuff utbildning som dessutom ges på engelska. Det är inte självklart att de studerande vill tillbaka till Sverige för att jobba men många vill det. Det är dock inte alltid så lätt att få jobb i Sverige när man studerat utomlands. Konkurrensen om utbildningsplatserna har generellt sett ökat på AT- och ST-tjänsterna i Värmland. Men vi har fortfarande behov av att anställa fler på ST-tjänster inom psykiatrin och allmänmedicin. Pre-ST Nu har vi skickat brev till ett femtiotal av de studerande som vi träffade i Krakow, och berättat om deras möjligheter att jobba hos oss, säger Stefan och berättar att inför 2013 planerar Landstinget i Värmland att införa en Pre-ST för denna grupp. Målet är att anställa ST-läkare till psykiatri och allmänmedicin. En av dem som var med i Krakow och redan bestämt sig för att flytta hem till Karlstad för att jobba som läkare är Ali Sharif. Han berättar på om varför han studerar utomlands och om hur det är. Text: Elisabet Petersson Foto: Claus Vigsø, Stefan Hjelm Stefan Hjelm och Claus Vigsø fick i Krakow kontakt med flera blivande läkare som vill arbeta i Värmland. 9

10 Intryck nationell föregångare i Sveriges viktigaste jobb! Hallå där Elisabet Petersson, redaktör för Intryck. Du har blivit inbjuden till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att berätta om det senaste numret av personaltidningen Intryck. Berätta mer! Det senaste numret hade temat Sveriges viktigaste jobb. Det har fått fin respons av medarbetare i landstinget men också från andra håll. Bland annat vill SKL använda oss som ett gott exempel kring arbetet Sveriges viktigaste jobb. Varför valde ni temat? Vi kände till den nationella kampanjen Sveriges viktigaste jobb. I vårt landstings flerårsplan nämns landstinget som attraktiv arbetsgivare och aktör som ett satsningsområde. Det handlar om vårt varumärke och för att stärka bilden av oss måste vi visa det goda arbete vi gör och visa våra stolta ambassadörer. Hur valde ni ut de som ni intervjuade? Vi frågade helt enkelt efter stolta ambassadörer och fick många tips. Några av dem berättade vi om i förra Intryck. Vi vet att det finns ytterligare flera tusen och vi kommer att fortsätta skriva om det viktiga arbete som görs i landstinget. Text och foto: Annika Olsson. Vårdcentralen Verkstaden fick toppbetyg av AT-läkarna 6,0 poäng av 6,0 möjliga. Det blev årets resultat vid bedömningen av vårdcentralen Verkstaden i Arvika när ATläkarna gjorde den årliga rankingen av sina placeringar. Simona Lindgren Zucchini är en av dem som gjort sin AT-tjänstgöring på Vårdcentralen Verkstaden. Det har varit roligt, det är en trivsam arbetsplats med trevliga kollegor. Det är ett bra samarbete med andra kliniker när man behöver konsultera andra. Jag har fått lära mig att bli mer självständig, det har varit mycket givande för den personliga utvecklingen, säger Simona Lindgren Zucchini. Resultatet i årets AT-rankning bygger på svar från totalt 70 orter varav 64 finns med i rankingen. Övriga hade inte tillräckligt antal svarande. AT-placeringarna i Värmland utgår från de tre sjukhusen Karlstad (plats 40), Arvika (21) och Torsby (plats 46). Det var främst det goda resultatet inom allmänläkarplaceringen som gjorde att Sjukhuset i Arvika klättrade från plats 50 till plats 21 i SYLFs (Sveriges Yngre Läkares förening) rankning Vi har en studierektor som ansvarar för både ST och AT. Vi jobbar aktivt för att de ska få en bra introduktion, välkomnar och skickar ut program innan de kommit hit. Alla får namngivna handledare som de träffar en gång per vecka. Vi har också en ambition som innebär att alla, på ett ordnat sätt, ska möta patienter med tre typer av sjukdomar; kroniska sjukdomar, infektioner och nyinsjukna i olika tillstånd, säger enhetschef Lars Matthiessens som kommentar till resultatet. Text: Gunilla Peterson och Annika Olsson Foto: Hampus Robertsson Simona Lindgren Zucchini gjorde sin AT-tjänstgöring på Vårdcentralen Verkstaden. 10

11 Yrke i LiV: Sonograf Namn: Carina Jansson Ålder: 51 år Yrke: Röntgensjuksköterska och sonograf Bor: Radhus i Åmål Familj: Sambo och två vuxna döttrar, två katter. Fritid: Jobbar i trädgården. Cyklar året runt, spinning på vintern, utomhus på sommaren. Tagit tjejklassikern. Senast lästa bok: Eldvittnet av Lars Kepler. Röntgensjuksköterska Carina Jansson har vidareutbildat sig till sonograf vid Karolinska institutet. Vidareutbildningen i medicinskt ultraljud av bukens organ är på 60 poäng och därtill kommer ett examensarbete på 15 poäng. Mixen människor och teknik är det bästa med Carinas jobb Sonograf, det kan röntgensjuksköterska Carina Jansson numera titulera sig. I våras blev hon klar med sin vidareutbildning i medicinskt ultraljud av bukens organ. Nu undersöker hon på egen hand patienter vid röntgenmottagningen i Säffle. Jag ville ha nya utmaningar i jobbet och sökte vidareutbildningen till sonograf vid Karolinska institutet. En av röntgenläkarna här i Säffle har varit min handledare under utbildningen, vilket var ett krav för att få gå den, berättar Carina. Vid ultraljudsundersökning med så kalllad buköversikt undersöks gallblåsa, gallvägar, lever, bukspottkörtel, njurar, mjälte och kroppspulsådern. Undersökningen görs i regel av röntgenläkare. Här i Värmland är Carina den enda röntgensjuksköterskan som utför den men i Norge och andra länder är det vanligt att röntgensjuksköterskor gör ultraljudsundersökningar. Snabbt och smidigt Antalet ultraljudsundersökningar av buken ökar och fördelarna är flera jämfört med röntgen. Ultraljud är snabbare och patienten utsätts inte för röntgenstrålar. Men ultraljud används bara för att undersöka organ som inte innehåller luft, förklarar Carina. Jobbet har förändrats Carina har alltid tyckt om teknik och att möta olika människor. Den kombinationen gjorde att hon utbildade sig till röntgensjuksköterska i Borås i mitten av 1980-talet. I mitt jobb träffar jag alla sorters människor, unga, gamla, sjuka och friska och jag måste hänga med hela tiden i den tekniska utvecklingen, säger Carina. Sedan 1995 har Carina arbetat vid röntgenmottagningen i Säffle. Hon har varit med på resan från akutsjukhus till vårdcentral. Vid mottagningen görs numera ultraljudsundersökningar och planerade, i viss mån även akuta, röntgenundersökningar av skelett. Viss genomlysning av till exempel tjocktarm, matstrupe, magsäck och tunntarm, utförs också. När datortomografen försvann från Säffle jobbade jag jourer vid Sjukhuset i Arvika för att inte tappa kompetensen. Med min vidareutbildning till sonograf får jag testa något nytt och spännande, säger Carina som trivs jättebra med jobbet och arbetsplatsen. Text och foto: Kristina Borgsten 11

12 Snabbt, rätt och enkelt med sjukskrivningar Webbplatsen varmland.sjukskrivningar.se är innehållsrik, pedagogiskt uppbyggd och kvalitetssäkrad, berättar Per-Åke Andersson, ordförande i Försäkringsmedicinska kommittén i Värmland och landstingets projektledare för sjukskrivningsprocessen. Läkarintyg ska alltid grunda sig på en medicinsk bedömning. De ska vara tydliga och enkla att förstå för både patienten och Försäkringskassan. Det kan vara lättare sagt än gjort. Nu får landstingets medarbetare tillgång till webbplatsen varmland.sjukskrivningar.se med både kunskap och vägledning inom försäkringsmedicin. För 2013 finns särskilda direktiv från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, till landstingen för att höja kompetensen inom försäkringsmedicin. Att skriva bra läkarintyg är en viktig och vanlig del, men området rymmer så mycket mer. Per-Åke Andersson är ordförande i Försäkringsmedicinska kommittén i Värmland och landstingets projektledare för sjukskrivningsprocessen. Förutom läkare riktas satsningen till bland andra sjuksköterskor, sjukgymnaster och kuratorer, säger han. Kort sagt till alla som är berörda av sjukskrivningsprocessen. Det är långt fler än den sjukskrivande läkaren som bidrar till en korrekt bedömning i de längre och mer komplicerade sjukfallen. En medicinsk åtgärd Sjukskrivning är jämställd med andra medicinska åtgärder. Häri ligger en likhet med läkemedelsförskrivning. Läkarintyget specificerar dosen, hur lång period och i vilken grad patienten behöver vara sjukskriven. Och precis som för läkemedel finns det biverkningar, till exempel att man upplever ett utanförskap när man inte jobbar. Undersökningar visar att felaktig, lång och onödig sjukskrivning kan öka risken för både sjukdom och död. Därför måste man överväga allt detta när sjukskrivningen blir längre. Per-Åke Andersson konstaterar att landstingets läkare på senare år har blivit mycket bättre på att skriva bra läkarintyg. Samtidigt har samarbetet mellan sjukvården och Försäkringskassan förbättrats. Snabbt, rätt och enkelt är ett mål vi vill leva upp till i sjukskrivningsprocessen. Patienten ska få eventuell ersättning snabbare och komma tillbaka tidigare till jobbet igen genom korrekt rehabilitering. Dessutom siktar vi på att hela processen ska förenklas för alla parter. Webbplats ger stöd Vi är inte riktigt där än, men har kommit en bra bit på vägen, fortsätter han. För att nå längre och säkra en god försäkringsmedicinsk kunskap behövs flera olika hjälpmedel. De ska dessutom vara lättillgängliga för all vårdpersonal som i olika situationer möter de patienter som är sjukskriva under lång tid. För dem handlar det inte längre enbart om att skriva bra läkarintyg. Det handlar dessutom om hur utredning, behandling och 12

13 rehabilitering påverkas av regler och lagar. Till exempel Rehabiliteringskedjan (se faktaruta). Från och med september har landstingets medarbetare därför tillgång till all kunskap och vägledning som finns samlad på webbplatsen sjukskrivningar.varmland.se. Det behövs ingen inloggning eller lösenord. Webbplatsen är innehållsrik, pedagogiskt uppbyggd och kvalitetssäkrad. Det är lätt att både skumma på ytan och att gräva djupare i kunskapen, avslutar Per-Åke Andersson. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund varmland.sjukskrivningar.se Landstinget i Värmland har tecknat ett femårigt licensavtal med företaget Framehouse AB som producerar och publicerar webbplatsen Syftet är att: Ge tillgång till ett lättillgängligt och pedagogiskt verktyg för kompentensutveckling inom försäkringsmedicin, nationella riktlinjer och förhållningssätt i sjukskrivningsprocessen. Ge stöd till dem som informerar och undervisar vårdpersonal i försäkringsmedicin. Hälften av landets landsting och regioner är anslutna. Rehabiliteringskedjan Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete hos din arbetsgivare. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden, förutsatt att du med stor sannolikhet inte kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. Läs mer på forsakringskassan.se eller på intranätet Livlinan om sjukskrivningsprocessen. Snart blir e-tjänsten Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du kontakta vården när det passar dig och inom kort blir det ännu enklare. I mitten av december blir Mina vårdkontakter också tillgängligt i mobiltelefon och surfplatta. Utseendet på e-tjänsten ändras och får en tydligare struktur så att du lättare ska kunna använda alla funktioner. Webbsidan anpassar sig till den utrustning du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator. Mobilt bank-id För kunna att logga in och se all information via din mobil behöver du ett mobilt bank-id som du skaffar via din bank. Liksom tidigare kan du använda bank-id eller e-legitimation på din dator. Om du hellre föredrar personnummer, lösenord och engångskoder för att logga in, fungerar det på både mobil och dator men då kan du inte se vilka läkemedel du har utskrivna på recept. Om Mina vårdkontakter Genom Mina vårdkontakter når du vården, när du vill, alla tider på dygnet. I Värmland finns för tillfället följande ärenden: Av- och omboka tid. Förnya recept. Beställa tid. Kontakta oss. Lista om dig på ny vårdcentral. Skicka egen vårdbegäran. Se vilka läkemedel som du har på recept samt uttagna recept. Fler och fler använder tjänsten värmlänningar har konto i Mina vårdkontakter idag. Tjänsten finns i alla landsting och regioner i Sverige som tillsammans hjälps åt att utveckla nya tjänster. Läs mer om Mina vårdkontakter på 1177.se/varmland/mvk Om du behöver hjälp med Mina vårdkontakter Ring supporten på telefon , telefontid klockan 8 21 alla dagar. Text: Eva Holmgren Illustration: Júlia Megyeri Smarttelefon 13

14 Större delen av Team patienttransporter samlad i samband med att chefen för landstingsservice Agnetha Jonsson uppvaktade med tårta. Övre raden från vänster Robert Andersson, Ronnie Englund, Ronny Östanbo, Anita Augustsson, Jimmy Augustsson, Victor Lohse, Anders Asp, Agnetha Jonsson, Lars Andersson. Nedre raden Annika Unde, Nicklas Rask, Christian Larsson och Alexander Polleryd. Patienttransportörer firade topplaceringar med tårta Nu har patienttransportörerna vid Centralsjukhuset fått kvitto på att de är bäst i Sverige vad gäller nöjda kunder. Landstingsservice ingår i ett nätverk som låter ett revisionsföretag granska servicefunktionerna vid ett fyrtiotal sjukhus i landet. Kostnader, tillgänglighet, kundnöjdhet med mera mäts och analyseras. Förra hösten granskade revisorerna sjukhusköken och då toppades listan av köket på Centralsjukhuset. Nu var turen kommen till att även titta närmare på patienttransporterna. Mest nöjda kunder Transportören Robert Andersson har samordnat en stor del av den information som revisorerna efterfrågat. Han berättar: Vi har fått lämna massor med uppgifter om vår verksamhet, till exempel kostnader för transporter, personal, hur tillgängliga vi är och vilka hjälpmedel vi har. Vidare har patienter och vårdpersonal intervjuats och fått svara på enkäter. All information har sedan sammanställts och värderats av revisionsföretaget. Nyligen presenterades en rapport över jämförelsen och i den framgår att landstingsservice i Värmland än en gång lyckas bra. Patienttransporter hamnade överst på listan vad gäller nöjda kunder. För kostnader blev det en tredje plats och för klassen service, hjälpmedel och tillgänglighet en sjunde plats. Gillar service Målet med undersökningen är att sjukhusen ska lära av varandra, berättar teamchefen Annika Unde. Vi är glada över att ligga bra till i jämförelsen med andra serviceenheter, men målet är förstås att bli ännu bättre. Särskilt nöjda är vi med att vi placerade oss högt i klassen nöjda kunder, som vi själva tycker är den viktigaste. Det är ju för patienterna vi finns till. På frågan vad som gjorts för att lyckas få så höga betyg svarar Annika: Det handlar mycket om kunddialog, att vara lyhörd och visa respekt för våra kunder och uppdragsgivare. Samt att våra medarbetare gillar att arbeta med service, förstås. Text och foto: Per Grundström Om patienttransporter Under ett år utförs patienttransporter inom Centralsjukhuset avser patienter som transporteras till och från vårdavdelningar, röntgen, provtagning och behandling av olika slag. Drygt gäller transport av laboratorieprover, blod, avlidna samt lättare gods. Patienttransporter har 18,5 medarbetare. En transportör går i genomsnitt en mil om dagen på jobbet. Under ett år transporterar hela teamet patienter motsvarade sträckan Stockholm Peking (den långa vägen via Atlanten, Nordamerika och Stilla havet). 14

15 Gun-Britt Hagenö och Lars Högblom vid landstingets enhet för patient- och medborgarservice förklarar hur ett systemiskt möte går till. Systemiskt möte är en metod som utvecklar vården Patienters synpunkter och upplevelser förs snabbt och konstruktivt tillbaka till vården med hjälp av systemiskt möte. Ett systemiskt möte tar en till två timmar och man har alltid ett resultat efter mötet, säger Lars Högblom, chef för landstingets enhet för patient- och medborgarservice. Lars Högblom är en av landstingets åtta samtalsledare i systemiskt möte. Tillsammans med medarbetaren Gun-Britt Hagenö utbildar han samtalsledare i metoden. Utbildningen är en del i projektet jämställt bemötande som vi startade efter en granskning av inkomna ärenden till patientnämnden. Granskningen visade att fler kvinnor än män hade synpunkter på bemötandet i vården och fler män än kvinnor hade synpunkter på resultatet av den vård de fått, berättar Lars. Vi behövde en kraftfull metod som kunde återföra patienternas upplevelser och synpunkter till verksamheterna. Den hittills bästa metoden är systemiskt möte och i metoden finns samma tänk som i lean, säger Lars. Fler användningsområden Metoden används oftast vid problem men kan också användas vid bra händelser, till exempel i arbetsgrupper. För att utveckla metoden använder vi den ofta i vår egen enhet. Medarbetarna vill gärna ha ett systemiskt möte om en fråga vi snabbt behöver komma vidare med, säger Lars. I Region Skåne används metoden systemiskt möte både inom regionens och kommunernas hälso- och sjukvård. Där finns ett hundratal samtalsledare. Här i Värmland behöver vi fler samtalsledare och nästa utbildning startar i slutet av januari Eftersom utbildningen ges inom projektet jämställt bemötande, som genomförs med stöd av EU-pengar, är utbildningen kostnadsfri, säger Gun-Britt Hagenö. Text: Kristina Borgsten foto: Júlia Megyeri Kort om systemiskt möte Det systemiska mötet leds av en samtalsledare som följer en logisk och strukturerad ram. 1. Berättelse: En person berättar om en händelse utan att bli avbruten. 2. Frågestund: Deltagarna ställer frågor som vidgar, fördjupar och speglar händelsen. 3. Mönster: Berättaren får lyssna till vilka mönster, tendenser och trender som åhörarna ser. 4. Val: Vilka val eller icke-val finns beskrivna i berättelsen. 5. Alternativa handlingar: Deltagarna formulerar alternativa handlingar. 6. Kvittens: Berättaren kvitterar. Det här har jag hört, det här tar jag till mig, det här tar jag med mig. 7. Byte av perspektiv: Under mötet har chefen bara lyssnat. Nu reflekterar han eller hon över det som sagts vid mötet. 8. Efterreflektion: Alla deltagarna berättar vad de tar med sig efter mötet. 9. Handlingsplan: Tas fram. I den ingår vad, vem och när? 15

16 Missa inte symtom på hiv I dag kan den som får hivdiagnos behandlas med läkemedel som håller sjukdomen i schack. Det gör att personen kan leva länge och att smittsamheten minskar. Men först måste den hivsmittade genomgå provtagning och få diagnos. Anna Skogstam är biträdande smittskyddsläkare i vårt landsting. Hon berättar att det i Värmland finns 84 personer som diagnostiserats med hiv. Sex av dem har diagnostiserats i år. Det är ungefär lika många som det brukar vara. Men vi vet att det finns ett mörkertal. Det finns personer som är smittade men som inte fått diagnosen. Därför är det viktigt att patienter med misstänkta symtom på eller oro för hiv får ta ett hivtest. Att identifiera personer med riskbeteende och erbjuda dem hivtest är också viktigt. Influensaliknande symtom De som smittats med hiv kan delas in i två grupper. Den ena gruppen får symtom ungefär en månad efter att de smittats. Det kan handla om till exempel hög feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk och hudutslag. Det känns som influensa och går över efter ett par veckor. Hos den andra gruppen kommer symtomen gradvis. Efter en längre tid kan den smittade få symtom som till exempel svamp i munnen och bältros. Om personen inte får behandling försämras immunförsvaret ytterligare med bakterie-, virus- och svampinfektioner som följd. Så småningom utvecklas aids (aquired immunodeficiency syndrome), vilket innebär att den sjuke får olika infektioner och tumörer som kan bryta ut när immunförsvaret har försvagats av hiv. Söker vård flera gånger Det händer att personer söker sjukvård flera gånger för olika diffusa symtom men det kan ta lång tid innan någon tänker på att ta ett hivtest. Vi behöver bli bättre på att ställa frågor som gör att vi förstår om patienten hör till riskgruppen för hiv och vi måste bli mer frikostiga med hivtest. Det kan göras helt odramatiskt för att man ska kunna utesluta hivdiagnos. Vi behöver bli mer frikostiga med hivtest, säger Anna Skogstam, biträdande smittskyddsläkare. De stora riskgrupperna för hiv är i dag invandrare som smittats i sitt hemland, män som har sex med män, personer som har oskyddat sex utomlands och intravenösa missbrukare. Vårdcentralerna är skyldiga att testa för hiv om man misstänker att det finns risk för att en person smittats. Om provet är positivt tar infektionsmottagningen emot patienten inom en vecka, behandlingen kan komma igång snabbt och personen kan få ett friskare och längre liv. Text: Elisabet Petersson foto: Kristina borgsten Förslag om att sju divisioner blir fem En stark första linjens sjukvård. Det är ett av de främsta skälen till hälso- och sjukvårdschef Gunilla Anderssons förslag att utveckla divisionsorganisationen. Enligt utredningen definieras första linjens sjukvård sådan vård som patienten kan uppsöka utan föregående remiss eller egen vårdbegäran. Den finns vid vårdcentraler och familjecentraler samt i psykiatrins öppenvård. Hälso- och sjukvårdschefen vill minska antalet divisioner, från sju till fem. Förslaget innehåller dels en fusionering av allmänmedicin och psykiatrin, dels att division länsspecialiteter upplöses och verksamheterna flyttas över till divisionerna opererande specialiteter, medicin och hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR. Vi ska koncentrera oss på patientens väg genom vården, tänka flöden och minska de organisatoriska gränserna, sa Gunilla Andersson när hon presenterade förslaget i mitten av november. Beslut tas av landstingsdirektören Under december månad pågår förankring och samverkan om förslaget med bland annat de fackliga organisationerna. Enligt planen ska ett beslut tas av landstingsdirektör Hans Karlsson den 21 december. Text: Gunilla Peterson 16

17 Kvartalets idé Hela teamet som fick ta emot utmärkelsen för sin utveckling av vården, från vänster; Lena Severin, Carina Johansson, Marlene Oliveras Dahlby, Margareta Bengtsson, Eva Lundberg, Monika Björkman, Signe Eriksson, Ann Benjaminsson och Carina Andersson. Nya matrutiner för dialyspatienter gav utmärkelsen Kvartalets idé Genom att servera en rejäl måltid direkt efter dialysbehandlingen får patienterna som ofta är multisjuka och tidigare varit undernärda ett bättre liv. För den positiva förändringen har dialysmottagningen fått utmärkelsen Kvartalets idé. De mår bättre, får en positiv upplevelse av att äta, klarar sin behandling bättre, klarar av sina resor bättre, är bättre förbereda för transplantation och undernäringen som många lidit av har minskat, säger Marlene Olivares Dahlby, dietist och en av deltagarna i det team på dialysmottagningen som även består av sjuksköterskor och undersköterskor, som tagit fram det nya sättet att arbeta. Flera gånger i veckan året om, får personer i Värmland dialysbehandling på mottagningarna vid Centralsjukhuset i Karlstad och Sjukhuset i Torsby. Patienter med njursvikt är ofta multisjuka. Aptiten kan vara dålig och smakupplevelsen svag. Tillsammans med dialysbehandlingen, som bland annat har som bieffekt att blodet tappar i näringsvärde, har det gjort att många patienter drabbats av undernäring och en ytterligare försämrad livssituation. Historiskt har dialyspatienter serverats mat under pågående behandling vilket ofta lett till illamående, kräkningar, blodtrycksfall och ovilja att äta. Genom att nu bara servera en smörgås under själva behandlingen och istället servera en full måltid direkt efter behandlingen har mycket positiva effekter uppnåtts för patienterna. Att äta ordentligt vid rätt tidpunkt är en del av den medicinska behandlingen för den här patientgruppen, säger Marlene Olivera Dahlby. Det här är patienter som i många år inte haft en positiv upplevelse av mat. Men genom att de får fyra rätter plus dessert att välja på efter varje behandling och att vi lagt ner oss på att skapa en trevlig miljö, är flera av de problem de tidigare haft kopplade till mat försvunna. Utmärkelsen delades ut vid landstingsfullmäktige i oktober. Text och foto: Petter Niljung Motiveringen Patienterna serveras ett näringsriktigt mellanmål under dialys och en måltid i en trevlig miljö direkt efter behandlingen. Patienter och medarbetare får också information om kostens betydelse vid njursjukdom och dialys. Resultatet av förändringen är mer delaktiga patienter som mår bättre och orkar mer efter dialysbehandling. Om Kvartalets idé Utmärkelsen Kvartalets idé premierar en verksamhet i landstinget som testat en ny idé till förbättring för patienten eller kunden. Mottagaren av utmärkelsen får ett diplom och en prissumma på kronor. Kvartalets idé delas ut fyra gånger om året vid landstingsfullmäktiges sammanträden. Mer om hur du och din verksamhet söker utmärkelsen kan du läsa om på intranätet Livlinan, sök på Kvartalets idé. 17

18 Kvartalets idé För dig som behöver annonsera På intranätet Livlinan under fliken Kommunikation hittar du mer information om annonsering och du får goda råd om hur du kan tänka för att använda annonspengarna på bästa sätt. Det finns tre typer av annonser: informationsannonser, Livjournalen och rekryteringsannonser. Prisade för bättre patientsäkerhet. Från vänster; Catharina Rahn, vårdadministratör, Kristina Karlsson, biträdande verksamhetschef, Christina Jespersen och Eva Gustafsson, vårdadministratörer. Skapandet av ett remisskansli blev Kvartalets idé Patientsäkerheten ökade, handläggningstiderna kortades och vården effektiviserades när ett samlat remisskansli skapades på kirurgkliniken vid Centralsjukhuset. För dessa förbättringar har medarbetarna på remisskansliet fått utmärkelsen Kvartalets idé. Tidigare fanns det nio olika platser på kirurgkliniken dit remisserna kunde anlända och som var och en hanterade sina remisser själv. Risken för att remisser hamnade fel inledningsvis och att misstagen tog tid att rätta till var påtaglig. Patienterna fick sämre tillgänglighet och det ledde till svårigheter att planera verksamheten. Bättre koll på remisserna Med det nya remisskansliet hamnar alla inkommande remisser på ett och samma ställe, kompetensen hos vårdadministratörerna stiger, remisserna distribueras digitalt till läkare på rätt sektion, bedömningen kan ske snabbare, patienternas svarstider kortas och tiden till behandling minskar. Sammantaget innebär det en klar förbättring av patientsäkerheten. Motiveringen Med ett gemensamt remisskansli har hanteringen av remisser till kirurgkliniken blivit effektivare och säkrare. Alla remisser drygt tusen per månad registreras i journalsystemet Cosmic PAS och akuta remisser hanteras inom en timma. På ett föredömligt sätt fortsätter vårdadministratörerna att utveckla arbetet genom att söka upp och utbilda medarbetarna vid kliniken i remisshantering. Utmärkelsen delades ut vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 27 november. Text och foto: Petter Niljung För vem vill du berätta vad? Innan du ska annonsera är det bra att tänka igenom vad du vill berätta och för vem. En ogenomtänkt annonsering kan i värsta fall bara bli en onödig utgift utan nytta. Tips innan du annonserar När en mottagning håller stängt, öppnar, har öppet hus eller berättar något nytt: Sätt upp affischer i god tid på din mottagning eller motsvarande. Berätta på mottagningens kontaktkort på 1177, i gula rutan för tillfällig information. Kom ihåg start- och slutdatum. Kom ihåg att tala in nytt meddelande på telefonsvararen. Fundera på om du behöver annonsera. Är du osäker, rådgör med informationsstaben. Ny e-postadress för informationsannonser Numera är det informationsstaben som tar emot annonser för information och kungörelse. E-postadress: Annonser för rekrytering Rekryteringsannonserna samordnas av personalstaben. E-postadress: Livjournalen Livjournalen är en annons som publiceras varannan vecka, jämna veckor, i Värmlands lokal- och länstidningar. I annonsen förmedlas reportage och aktuell Snart blir e-tjänsten Vecka Aktuell information till dig från Landstinget i Värmland Karlstad, telefon Mina vårdkontakter tillgänglig i mobilen Smarttelefon Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du kontakta vården när det passar dig och inom kort blir det ännu enklare. I mitten av december blir Mina vårdkontakter också tillgängligt i mobiltelefon och surfplatta. Utseendet på e-tjänsten ändras och får en tydligare struktur så att du lättare ska kunna använda alla funktioner. Webbsidan anpassar sig till den utrustning du använder mobiltelefon, surfplatta eller dator. Mobilt bank-id För kunna att logga in och se all information via din mobil behöver du ett mobilt bank-id som du skaffar via din bank. Liksom tidigare kan du använda bank-id eller e-legitimation på din dator. Om du hellre föredrar personnummer, lösenord och engångskoder för att logga in fungerar det på både mobil och dator men då kan du inte se vilka läkemedel du har utskrivna på recept. Om du behöver hjälp med Mina vårdkontakter information från landstingets verksamheter samt annonser om till exempel ändrad verksamhet och öppet hus. Kontakta redaktören för Livjournalen, Júlia Megyeri, om du vill annonsera i Livjournalen: Text: Annika Olsson och Kristina Borgsten.se/varmland Om Mina vårdkontakter Genom Mina vårdkontakter når du vården, när du vill, alla tider på dygnet. I Värmland finns för tillfället följande ärenden: Av- och omboka tid. Förnya recept. Beställa tid. Kontakta oss. Lista om dig på ny vårdcentral. Skicka egen vårdbegäran. Se vilka läkemedel som du har på recept samt uttagna recept. Fler och fler använder tjänsten värmlänningar har konto i Mina vårdkontakter idag. Tjänsten finns i alla landsting och regioner i Sverige som tillsammans hjälps åt att utveckla nya tjänster. Läs mer om Mina vårdkontakter på 1177.se/varmland/mvk Ring supporten på telefon , telefontid klockan 8 21 alla dagar Landstingsfullmäktige Protokollet från landstingsfullmäktiges sammanträde november justeras den 11 december och finns därefter tillgängligt i Landstingshuset, Rosenborgsgatan 50 i Karlstad och på landstingets webbplats. Betala patientavgiften via autogiro Nu kan du betala dina fakturor med hjälp av autogiro. Anmäl dig via din internetbank eller kontakta receptionen på sjukhuset eller vårdcentralen. Blankett för medgivande finns även på BVC och BMM Västerstrand Barnavårdscentralen (BVC) och barnmorskemottagningen (BMM) öppnar i nya lokaler torsdag 6 december på Kolvgatan 1 A, Våxnäs (KMTIs gamla lokaler). Den 3 5 december är mottagningarna stängda p.g.a. flytt. Har du synpunkter, undrar över något eller är missnöjd med vården? Kontakta patientnämnden. Telefon: , eller

19 Fokus på hjälpmedel för inkontinens Personer med inkontinens är en dold patientgrupp. Men just nu har hjälpmedlen för dessa patienter kommit i fokus i vårt landsting. Ansvaret planeras att lyftas in i hjälpmedelsnämndens ansvarsområde och ett nytt avtal är på gång. En halv miljon svenskar har urininkontinens. Utöver dessa finns ett stort mörkertal. Det är vanligt att personer går med sina problem i år innan de söker hjälp, berättar Jill Carnelid som är uroterapeut på kvinnokliniken, Centralsjukhuset i Karlstad. Problem med urinblåsan drabbar både män och kvinnor och förekommer i alla åldrar, även hos barn. Det är viktigt att söka hjälp för att få veta orsaken till problemet och kanske få hjälp att åtgärda det. Jill Carnelid, uroterapeut vid kvinnokliniken i Karlstad, berättar att vården inte bara ska skriva ut hjälpmedel vid inkontinens utan också kartlägga problemet. Det är också viktigt att vårdpersonal på ett naturligt sätt tar upp frågan om problem med urinblåsan och berättar att patienten i första hand ska vända sig till vårdcentralen med de här problemen. Om problemet blir varaktigt kan personen få hjälpmedel utan kostnad. Hjälpmedel vid inkontinens och urinretention skrivs ut av inkontinensutbildade sjuksköterskor och distriktssköterskor. Det är viktigt att vården inte bara skriver ut hjälpmedel. Enligt lag måste man också göra en kartläggning av urinproblemet för att man ska se om det är möjligt att ge annan behandling. Arbete för lägre kostnad Landstinget i Värmland och Värmlands kommuner får gemensamt ett statsbidrag för inkontinens- och urinretentionshjälpmedel. Kostnaderna för hjälpmedlen har under de senaste åren ökat, vilket till viss del beror på att nya behandlingsmetoder tillkommit. Informationen om upphandlat sortiment och om riktlinjer har inte nått fram till förskrivarna vilket också i viss mån lett till förhöjda kostnader. Göran Nilsson, som sedan första november är ordförande i hjälpmedelsnämnden, berättar att det finns ett förslag att inkontinenshjälpmedlen ska föras in i hjälpmedelsnämndens område. I hjälpmedelsnämnden sitter företrädare för landstinget och Värmlands alla kommuner. I stället för att beslut ska tas i respektive kommun kan de tas i den gemensamma nämnden. Tanken är också att nämnden ska till exempel fastställa policy och riktlinjer för förskrivning och samordna upphandlingar och produktutveckling. Jag ser mycket positivt på detta. Det underlättar mycket om vi framöver kan ta alla beslut om inkontinenshjälpmedel på ett ställe. Jag tror också att det kommer att leda till hög och jämn kvalitet på hjälpmedlen. Beslut om förslaget att föra in hjälpmedel för inkontinens och urintetension i hjälpmedelsnämnden tas i landstinget och respektive kommun. Nytt avtal Katarina Hallgren, avtalscontroller hos landstingets enhet för upphandling och avtal berättar också att det genomförts en upphandling för att landstinget och kommunerna ska kunna köpa billigare inkontinenshjälpmedel. Just nu pågår en diskussion om avtalet. Det är viktigt att det nya avtalet ger oss hjälpmedel med bra kvalitet, men också till en låg kostnad. Text: Elisabet Petersson foto: lasse forsberg * Urinretention definieras som oförmåga att helt eller delvis tömma blåsan. Urinretention innebär att man antingen inte kan sätta igång blåstömningen eller inte kan tömma blåsan helt. Läs mer Nationellt nätverk som administreras av Hjälpmedelsinstitutet. Föreningen för Kunskap om Urininkontinens och Blåsproblem. Klicka vidare på för vårdgivare och inkontinensfrågor. Detta är en gemensam sida för inkontinensfrågor i Värmland. 19

20 Henrik Edvardsson prisades för sin utbildningsinsats Stora mattor med armeringsjärn har lagt ut i väntan på gjutningen. Här gjuts det för nytt operationshus För närvarande är det många tunga transporter till och från Centralsjukhuset. Det är bottenplattan till nya operationshuset som håller på att gjutas. Sammanlagt går det åt cirka tusen ton järn för att armera bottenplattan. Järnen har svetsats ihop till stora nät som läggs ut på den plats där huset ska stå. När armeringen väl är monterad kommer lastbilar med flytande betong. Och det går åt mycket betong, hela kubikmeter vilket motsvarar vad 650 bilar har i lasten. Stor byggarbetsplats Centralsjukhuset är för tillfället en av de största byggarbetsplatserna i västra Sverige. Operationshuset sysselsätter över 70 byggnadsarbetare. Projektet CSK 2013, som Illustration över det nya operationshuset som får en egen entré som vetter mot norr. Med reservation för ändringar då byggnaden ännu inte är helt färdigritad. 20 bland annat omfattar nya barnintensivavdelningen och renovering av vårdavdelningar, har 120 hantverkare i tjänst. Vidare har cirka 80 tjänstemän uppdrag för projektens räkning, bland annat projektörer för vatten och avlopp, el, ventilation med mera. Följ bygget via webbkameror I april nästa år börjar delarna till operationshusets fasad att levereras i form av stora, prefabricerade betongfundament. Om ungefär ett år ska alla väggar vara resta och taket vara tätt. Invändigt fortsätter arbetet ända fram till juni 2016, då det stundar inflyttning. Du kan följa bygget via webbkameror på landstingets intranät Livlinan. Klicka på Flytt och bygg i den rullande menyraden på förstasidan. Text och foto: Per Grundström Specialisten i klinisk patologi och klinisk cytologi Henrik Edvardsson fick 2012 års pris från Stiftelsen Göran Berns minnesfond. Han får priset för en utbildningsinsats långt utöver det vanliga till AT- och ST-läkare. Det är ju roligt att ta emot, instruera och handleda andra personer. Samtidigt lär jag mig en del själv, säger Henrik Edvardsson. Priset delades ut av läkarföreningen i Värmland under landstingsfullmäktiges sammanträde 27 november Motiveringen Göran Berns minnesfonds pris 2012 tilldelas överläkare Henrik Edvardsson, specialist i klinisk patologi och klinisk cytologi på Centralsjukhuset i Karlstad, för att han trots en ohemul arbetsbelastning från rutinarbetet med diagnostik under flera år engagerat sig långt utöver det vanliga i utbildning och handledning av AT- och STläkare både i hemlandstinget och i resten av landet. Om Göran Berns minnesfond Göran Berns minnesfond bildades 1996 och pris kan delas ut årligen till en individ, grupp eller organisation för att belöna en särskild utbildningsinsats för läkare. Göran Bern var själv läkare och engagerad i att tillskapa bättre utbildning och fortbildning för sina läkarkollegor. Pristagare kan nomineras av samtliga läkare i Värmland. Text och foto: Petter Niljung

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2014-05-23 LK/120259 Plats CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Närvarande: Anders Olsson, LiV Bengt Hanson,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan

Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Protokoll 1 (5) Teknikutskottet Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094 Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) ordförande Birgitta

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Enkät rörande sjukkontakt

Enkät rörande sjukkontakt 2008-01-09 1 (6) Personal- och organisationsutskottet Enkät rörande sjukkontakt Sedan januari 2006 gäller att närmsta chef ska ta kontakt med den anställde under de första fem dagarna när någon är sjukskriven.

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad PROTOKOLL 1 (5) Hjälpmedelsnämnden i Värmland Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Monica Iversen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Framgångsrikt employer branding-arbete Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Vem är vi natalia.panassiouk@helsingborg.se kommunikatör, HR-avdelningen

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet Elisabeth E Jangehammar 2014-09-04 LK/140042 Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00 Beslutande Ersättare I tjänsten

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning

Patient- och närståendeutbildning Patient- och utbildning En uppdatering av PNU-processen med återkopplingsmodell för ömsesidigt lärande mellan patienter, och verksamheten. INTRODUKTION Välkommen och tack för att du tar dig tid att läsa

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

Stjälvbetjäningstjänster. Attityder och användande

Stjälvbetjäningstjänster. Attityder och användande Stjälvbetjäningstjänster Attityder och användande Målgrupp: Statligt anställda Metod: Telefonintervjuer Period: 8 23 februari 2013 Antal intervjuer: 1 000 INLEDNING SPV gör kontinuerligt undersökningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA

PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA Närvarande: Charlott Lundberg, Anna Liss-Daniels, Kristina Lindström, Lena Andreasson,

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Regionpensionärsrådet 42-51

Regionpensionärsrådet 42-51 Protokoll Sammanträdesdatum 2012-12-14 Regionpensionärsrådet 42-51 Tid Fredag 14 december 2012, kl 09:00 11:45 Plats Hallands sjukhus Kungsbacka Ledamöter Gösta Bergenheim (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson

Läs mer