KONSTVETENSKAP. Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
|
|
- Helena Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KONSTVETENSKAP Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1 Varför är humanistisk forskning viktig? I vad mån och hur kan man tala om nytta inom humanistisk forskning? Många svar av skiftande art har genom åren getts på denna fråga. Själva frågeställningen tycks i sig vara symptomatisk. För alltsedan 1800-talets vetenskapliga revolution och det moderna universitetets framväxt har det funnits ett drag av misstro förknippat med humaniora; misstro mot att de humanistiska disciplinerna kan betraktas som vetenskap, misstro mot att humaniora alls har någon egentlig samhällsnytta. Men kanske är frågan felställd, av den anledningen att den utgår från ett perspektiv där nyttan kan mätas och kvantifieras. Humaniora tvingas då att legitimera sig utifrån en naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig norm. Istället borde man söka svar utifrån perspektiv som utgår från humanioras särart. Det går att se väsentliga delar av de metoddiskussioner som i varierande grad förts inom de olika humanistiska ämnena alltsedan 1800-talet, som uttryck för ett behov att ge legitimitet till det egna ämnesfältet. På kunskapsteoretisk nivå kan man här även räkna in alla försök som gjorts att precisera humanioras särart i förhållande till andra vetenskapsområden. Ett exempel är Wilhelm Windelbands numera klassiska distinktion mellan nomotetiska och ideografiska vetenskaper, ett annat Jürgen Habermas åtskillnad mellan naturvetenskapens tekniska, humanioras praktiska och samhällsvetenskapens frigörande kunskapsintresse. 1 I båda fallen kan man se att syftet till dessa indelningar både är praktiskt (att synliggöra och analysera epistemologiska skillnader) och retoriskt (att legitimera humaniora respektive en ideologikritisk samhällsvetenskap). Vad den vetenskapsteoretiska traditionen lär, är att om man alls vill tillskriva humanistisk forskning ett värde, måste man beakta och acceptera epistemologiska och metodologiska olikheter. Samtidigt kan det vara på sin plats att ställa en motfråga: vem är det som ställer frågorna vem är det som misstror? Svaret skiftar naturligtvis, så också över tid. Om tvivlet en gång i första hand formulerades inom universitetsvärlden, står det idag att söka i omvärlden: inom de politiska och ekonomiska sfärerna. 1 Se Willhelm Windelband, Präludien: Aufsätze und Reden zur Philosophie und ihrer Geschichte, Tübingen 1924 (1907), samt Jürgen Habermas, Erkenntnis und Intresse, Technik und Wissenschaft als Ideologie, Frankfurt a.m,
2 Man kan som ett tydligt exempel ta den omtalade rapport som publicerades av Svenskt Näringsliv 2011 med titeln Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle. 2 I korthet handlade rapporten om det problem man såg i att högskoleutbildning blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi har hamnat i en situation, menar man, där svenska lärosäten på ett ansvarslöst sätt drar till sig bidrag genom att ge populära men värdelösa utbildningar främst inom humaniora (kursen Harry Potter och hans världar som ges inom Litteraturvetenskap på Linnéuniversitetet är ett återkommande exempel). Studenterna i sin tur saknar förmåga att välja utbildningar som befrämjar deras framtida yrkesliv. Det förslag till lösning man presenterar är att differentiera studiemedlen, så att humanistiska studenter får sämre villkor än sådana som läser nyttiga utbildningar (ekonomi, teknologi, naturvetenskap). Rapporten möttes av massiv kritik. En av de som tydligt tog ställning mot resonemangen var Mittuniversitetets rektor Anders Söderholm som skrev på sin blogg: Förutom att själva ansatsen i rapporten är extremt instrumentell, ekonomiserad och bildningsfientlig så företräder man dessutom en sorts föreställning om att universitetens enda uppgift är att förse dagens näringsliv med den arbetskraft man idag behöver. Allt annat är onödigt. Hur ett universitetssystem och ett samhälle skulle se ut som enbart koncentrerade sig på anställningsbara ingenjörer skulle se ut ligger naturligtvis utom Svenskt Näringslivs horisont. 3 Efter den hårda kritik som framfördes, backade en av författarna, Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, men tog i en intervju till det vanliga populistiska tricket att kräva att hobbykurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar försvinner från högskolorna. 4 Som om studiet av svensk kulturhistoria eller internationella populärkulturella fenomen i sig skulle vara av onyttiga! Huvudfrågan måste väl här liksom inför all högskoleutbildning vara huruvida kurserna i fråga är genomtänkta och av god kvalitet eller inte. Men vad Stefan Fölster uppvisar är en total oförståelse för vad humaniora skulle kunna betyda en ideologiskt motiverad oförståelse vars syfte är att förneka och som bortser från allt vad utbildningskvalitet och forskningsförankring heter. Såsom idéhistorikern Thomas Karlsson hävdar, vittnar nog de senaste decenniernas diskussioner om att det saknas en seriös forskningspolitik för humaniora. 5 Samtidigt som debatterna föranlett en rad viktiga distinktioner och argument för humanioras betydelse och nytta. Han redogör där för Helen Smalls bok The Value of the Humanities (Oxford 2013) som presenterar fem typer av positiva 2 Stefan Fölster, Johan Kreicbergs & Malin Sahlén, Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle, Rapport från Svenskt Närlingsliv, 30 juni Anders Söderholm, Konsten att strula till en analys, Rektors blogg , Mittuniversitetet ( 4 Fredrik Söderling & Ewa Stenberg, Slag mot humaniora får hård kritik, DN Thomas Karlsson, Fem fronter för humanioras försvar, Under strecket, SvD
3 argument som hon anser vara återkommande inom (den anglosaxiska) diskussionen: (1) människans individuella och kollektiva meningsskapande, (2) en utökad förståelse av vad nytta är, (3) ökning av den kollektiva lyckan, (4) ett incitament för demokratins fortlevnad, (5) humanioras inneboende värde. Tillsammans utgör argumenten ett omfattande men alls inte fullständigt svar på den inledande frågan om varför humanistisk forskning är viktig. Man skulle kunna göra en distinktion mellan dessa fem argumentationstyper och dels beskriva argument som präglas av en instrumentell förståelse av humanioras värde, dels sådana som utpekar humanioras autonoma betydelse. Humaniora producerar specifik kunskap som skiljer sig från andra kunskapsområden. Samtidigt kan man se hur humanioras kunskapsproduktion mycket väl kan interagera med andra vetenskaper och verksamheter utanför universitetet. Ifall kurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar är seriösa, genomtänkta och forskningsanknutna, ger de både ämnesspecifik kunskap, en fördjupad förståelse för systematiskt och kritiskt tänkande och en orientering inom fenomen i det omgivande samhället. De leder kanske inte direkt till ett jobb (anställningsbarhet) men väl till att studenten har skaffat sig kunskap och färdigheter som kan användas inom en rad arbetssituationer (användbarhet). Jag tror att det i diskussionen om humanioras vikt och nytta och i formuleringen av seriös forskningspolitik för humaniora är av central betydelse att ha denna dualitet i åtanke och att låta de båda polerna balanseras mot varandra. 2 Konstvetenskap som universitetsdisciplin har de senaste tio åren genomgått en ganska kraftig förändring som omfattar struktur och volym såväl som innehåll och karaktär. Vad gäller den förra kategorin kan man urskilja några tydliga tendenser. För det första har i stort sett samtliga konstvetenskapliga institutioner i landet kommit att ingå som enheter i större institutionella kluster. Vid Stockholms universitet har Konstvetenskapliga institutionen hittills varit en självständig enhet, men även här kommer man att ingå i en sammanslagen storinstitution från om med årsskiftet Karaktären på dessa sammanslagningar skiftar, alltifrån att ha en rent administrativ och ekonomisk funktion till att åtminstone delvis omfatta innehållsmässiga samarbeten. Det senare gäller i första hand forskning och utbildning på forskarnivå, där större enheter i många fall innebär att en kritiska massa kan uppnås vid de högre seminarierna och att kurser kan planeras och ges i högre omfattning. En problematisk aspekt av sådana sammanslagningar gäller de individuella ämnenas relativa autonomi i institutionsklustren. Det kan till exempel gälla antagning av doktorander, där i vissa fall en gemensam ekonomisk ram gjort att mindre ämnen blivit missgynnade i förhållande till de mer dominanta. Samtidigt är det i mina ögon 3
4 högst väsentligt att den relativa autonomin inte innebär att man sätter upp gränser gentemot varandra och motverkar de tvärvetenskapliga incitament och ansatser som här faktiskt föreligger. För det andra kan man med vissa undantag se en relativt sett kraftig minskning i volym inom konstvetenskap under de senaste decenniet, både vad gäller studentantalet och institutionernas personal. Vid två lärosäten har ämnet konstvetenskap helt lagts ner som självständigt ämne: Högskolan Dalarna och Karlstad universitet. Där finns dock fortfarande kurser med konstvetenskapligt innehåll fastän inom andra discipliner. Annars är det tydligaste exemplet på volymminskningen institutionen i Lund. Från att länge ha varit landets näst största institution, med två lärostolar, ett stort antal lektorer och en omfattande forskarutbildning, har man nu en professor, fem lektorer, två adjunkter samt tre finansierade doktorander. Liknande minskningar i volym kan även iakttas i Göteborg, Umeå och Linköping. Samtliga dessa miljöer har traditionellt sett varit mycket viktiga platser för utvecklingen av landets konstvetenskap. Men samtidigt visar institutionerna i Lund och Göteborg, som för bara för några år sedan närmast hotades av utplåning, tydliga tecken på att återhämtning. Kanske går det att se tecken på att inplaceringen i större tvärdisciplinära institutioner trots alla initiala problem har hjälpt till att skapa ekonomiska och intellektuella incitament för att utveckla livskraftiga forsknings- och undervisningsmiljöer. Ser man till de konstvetenskapliga miljöerna i mälardalsregionen kan man skönja en helt annan tendens, nämligen en kraftfull expansion. Institutionen i Uppsala blev i och med samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland 2013 landets största institution vad gäller fast anställd personal och grundutbildning, med två professorer, nio tillsvidareanställda lektorer och fem finansierade doktorander i konstvetenskap. På Södertörn har ämnet sedan etableringen 2003 befäst positionen som en av de nationellt sett starkaste utbildnings- och forskningsmiljöerna, där man verkligen lyckats dra nytta av det tvärdisciplinära sammanhang som nuvarande Institutionen för kultur och lärande utgör. Här finns två professorer och tre tillsvidareanställda lektorer samt ett halvtidslektorat under tillsättning. Man har ansökt om examinationsrätt för utbildning på forskarnivå och prövning sker i skrivande stund. Även vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm kan man påvisa en tydlig expansion. Inte minst genom att två ytterliga huvudområden har etablerats inom institutionen, Kulturarvsstudier samt Curating, vilka båda ges som program på avancerad nivå. Den tydligaste förändringen här är dock ingen direkt expansion av studentvolymerna, utan snarare en omvandling från att vara en institution utmärks av mycket stora studentvolymer på alla nivåer till att idag i långt högre grad vara en plats som präglas av sin forskning. Där finns för närvarande fyra professorer, sex lektorer (samtliga på heltid), en disputerad forskningssekreterare, en disputerad intendent samt elva finansierade doktorander. Ytterligare tre heltidslektorat och två doktorandtjänster är under tillsättning. 4
5 Det går alltså att iaktta en allt tydligare centrering av ämnet i mälardalsregionen. Möjligen hänger detta samman med att flera av de ledande museer, auktionshus, tidskrifter, gallerier, ämbeten och myndigheter som är konstvetenskapens avnämare finns i regionen. Givetvis kan det även finnas en rad andra skäl personliga, strukturella, ekonomiska till denna utveckling. Utan att kunna belägga det är det mitt intryck att konstvetenskap de senaste decennierna nationellt sett tappat mark i relation till andra jämförbara humanistiska ämnen. Ett av de största problemen är volymen på forskarutbildningen stadigt krympt. Detta är en generell tendens över hela landet att antalet doktorander i ämnet stadigt minskat och att medelstilldelningen på de flesta håll är osäker och diskontinuerlig. Institutionen i Stockholm har traditionellt sett haft den i särklass största utbildningen på forskarnivå. Men även här kommer man att tvingas minska volymen i och med att utbildningsbidragen avskaffades Det finns dock på samtliga institutioner en medvetenhet om detta problem och dessutom en betydligt större öppenhet för nya lösningar mellan institutionerna. Ett sådant samarbete var de långt gångna planerna på en forskarskola i samarbete mellan institutionerna i Stockholm, Uppsala och Södertörn samt Nationalmuseum och Moderna Museet, ett initiativ som dock strandade på grund av bristande ekonomi. Ett annat initiativ togs av Lund som anordnade ett internat för doktorander och handledare 2013, vilket kommer att bli till ett återkommande evenemang vartannat år. En effekt av volymminskningen är att de högre seminarierna på de flesta håll saknar kritisk massa. Detta problem avhjälps dock på flera håll av att man har gemensamma seminarier och kurser med andra ämnen, vilket är en modell som nog kommer att bli vanligare i framtiden. Vad gäller ämnets innehåll och karaktär kan man peka på ett antal tämligen distinkta förändringar under den senaste tioårs perioden. I allt högre grad fokuseras undervisning och forskning på ämnen inom ramen för det moderna och samtida. I Lund och Umeå tematiseras verksamheten i hög grad utifrån detta (i Umeå börjar grundkursen med 1900-talet). Också på Södertörn kan man se en betoning av samtida perspektiv, även om man där snarare trycker på relationen mellan den egna samtiden och historien. I Stockholm finns numera två grundkurser, varav den ena (Visuell kommunikation) utgår från ett likartat tematiskt förhållningssätt mellan det samtida och historiska. Ser man till avhandlingsämnen så förstärks denna tendens. Den är inte heller ett nationellt fenomen, utan något som även märks internationellt. Detta förhållande har lett till problem vad gäller rekrytering av personal och i förlängningen institutionernas förmåga att upprätthålla kvalificerad forskning, undervisning och handledning rörande äldre epokers konst. Historiskt sett har det varit ett problem att starka forskningsfält som medeltidsstudier och studier i arkitektur och bebyggelse i allt för hög grad kunnat verka som slutna kärl, vars teoretiska och metodologiska premisser på många sätt varit åtskilda från övrig konstvetenskap. Detta är ett förhållande som lett till att dessa områden tappat mark. Samtidigt vore det i mina ögon förkastligt att 5
6 hålla äldreforskningen under armarna på konstgjord väg, genom riktade tjänster och doktorandutlysningar där sökfälten blir mindre och av sämre kvalitet. Däremot kan man tänka sig riktade insatser nationellt och regionalt beträffande kurser, inbjudningar av gästforskare, projekt och likande för att höja kompetensnivån och locka yngre studenter. En sak är helt klar: konstvetenskap kan lika lite som något annat humanistiskt ämne definieras utifrån sin egen historia, det är och måste vara en universitetsdisciplin stadd i konstant förändring, både vad gäller forskningens inriktning och den teoretiska och metodologiska utvecklingen. Man kan se medvetenheten om detta som ytterligare ett kännetecken för det senaste decenniets förändring, nämligen intresset för kritisk historiografi. Det fanns på 1990-talet ett utbrett intresse för historiografi i Uppsala, vilket bl.a. resulterade flera avhandlingar, vetenskapliga artiklar och monografier samt teman på flera konferenser. Ser man till den forskning som bedrivits och de avhandlingsprojekt som producerats under denna tid blir det uppenbart att kritisk historiografi är ett perspektiv som genomsyrar stora delar av verksamheten. Om man ska leta efter en gemensam målsättning för denna inriktning så är det att synliggöra den egna forskningspositionen i syfte att göra djupgående historiska omläsningar. Det är kanske ingen slump att ett diskursteoretiskt förhållningssätt präglat stora delar av det historiografiska perspektivet. Historiografi handlar här alltså inte i första hand om tematiska vetenskapshistoriska kartläggningar, utan om formuleringen av ett kritiskt perspektiv inom ramen för varierande ämnesval. Än viktigare än den epokmässiga förändringen är breddningen av ämnets formulering av studieobjekt och närmandet till vad som i den anglosaxiska världen benämns Visual Studies och i den tyskspråkiga Bildwissenschaft. Inom svensk konstvetenskap har en sådan breddning tydlig historisk koppling till Gregor Paulssons projekt i Uppsala på och 50-talen liksom med ideologikritiska omformuleringar under 1970-talet (där man gick från benämna studieobjektet konst och arkitektur till att tala om bild och bebyggelse ). Det gavs t.ex. en grundkurs i Visuell kommunikation som alternativ till den vanliga konsthistoriska grundkursen i Uppsala på 1980-talet. I Linköping inrättades 1985 kurser på grundnivå i Bildvetenskap inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, som förutom traditionell konstvetenskap också omfattade konstsociologi, industriell bildproduktion, semiotik etc. Jämför man denna tid med situationen idag går det både att se likheter och skillnader. Även under och 2000-talet har det förts en livaktig debatt om konstvetenskapens gränser och uppgifter, men den stora skillnaden mellan dagens situation och 1970-talets är tämligen olikartade teoretiska perspektiv. Idag präglas svensk konstvetenskap av att dess teoretiska och metodologiska problemställningar befinner sig i gränslandet mellan traditionell konstvetenskap och visuella studier. Sammanfattningsvis kan man hävda att svensk konstvetenskap under det gånga decenniet fått en tydligare teoretisk prägel helt i linje med en internationell utveckling. Det vore nog ingen överdrift att säga att detta innebär det att svensk konstvetenskap stärkt sin vetenskapliga position inom svensk 6
7 humaniora, samtidigt som man tappat mark vad gäller volym och inflytande. Givetvis kan denna bild variera beroende på vilket lärosäte man studerar. För framtiden tror jag det är viktigt att följande områden betonas och förstärks: 1. Relationen mellan universitets- och museiforskning. Det är oerhört väsentligt att landets museer har disputerad personal och att museerna i högre grad än tidigare fungerar som forskningscentra. Men universiteten kan inte uppfattas bara som en fabrik för utbildning av personal, utan det behöver utvecklas ett mer dynamiskt samarbete mellan dessa båda områden. 2. Relationen mellan universitet och arkitektur- och konsthögskolor. Redan idag finns samarbeten, men de är i många fall sporadiska och beroende av individuella kontakter. Ett undantag är Umeå där konstvetenskapen har intensiva kontakter med konsthögskolan. Det internationella curatorprogrammet och masterprogrammet i kulturarvsstudier i Stockholm har fungerat som kontaktytor mellan universitet och omvärld och likande initiativ skulle också behövas både i utbildning och forskning. 3. Relationen mellan konstvetenskap och bildstudier inom andra humanistiska ämnen. Det är idag vanligt förekommande att doktorander och forskare inom andra discipliner på olika sätt använder bilder inte bara som illustrationer utan även som primärkällor. Här skulle konstvetenskapen ha en potentiell uppgift att initiera samarbeten, både i kraft av den egna specialiseringen på tolkning av olika typer av visuella material (estetiska bilder såväl som instrumentella) och för att vidga förståelsen av vad bildtolkning kan vara (att influeras av andra sätt att förstå visuella material). 4. Relationen mellan konstvetenskap och allmänt bildbruk. I vårt samhälle förmedlas i allt högre grad information, mening och propaganda genom bilder. Det finns ett uppenbart behov att förstå, tolka och kritiskt granska de olika typer av visuella flöden och bildkulturer som vi omges av. Här har konstvetenskapen en uppgift både att ta del i ett offentligt samtal och att fungera som del i utbildning av lärare, journalister och andra. Detta inbegriper även problematiken kring kulturarv och kulturarvsturism, där det behövs bättre kunskaper, såväl om fenomenet som sådant, om problematiken kring bevarande och om objekten och miljöerna själva. 7
SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merBlandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet
Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård
Läs merSannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen
Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens
Läs merMål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
HUMSAM 2014/48 och strategier Vetenskapsområdet för humaniora och Fastställd av områdesnämnden för humaniora och 2015-09-24 Innehållsförteckning Detta är vetenskapsområdet för humaniora och (humsam-området)
Läs merPrinciper vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1605- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Konstvetenskap Art History Konstvetenskap handlar om bildkonst men även om byggnader och bebyggelsemiljö, design
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK
1(5) 2010-12-14 Dnr: 306-31-0185-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2007-05-31.
Läs merAllmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2018.1.1.1-1176 Sakområde: Personal Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdeklningen Handläggare: Maria Bergling Beslutsdatum: 2018-04-17
Läs merDiarienummer STYR 2014/973
Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs mer180 Higher Education Credits
KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap
1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap (Doctoral Studies in Media and Communication Studies) Studieplanen är fastställd
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i (Doctoral studies in Physics) Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merAllmän studieplan för doktorsexamen i konst-och bildvetenskap
Dnr U 2013/174 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst-och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27 mars 2013. Studieplanen kompletteras
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10
Läs merUtbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:
Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700
Läs merFakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Studieplan Studieplan för utbildning på forskarnivå i fysik (Doctoral studies in Physics) vid Karlstads universitet Fastställd av fakultetsrådet (Dnr F1/98) Reviderad
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid
Läs mer2. Syfte med utbildning på forskarnivå vid LTH
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap, TEIDEF05 Studieplanen är fastställd av Styrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2011-05-26 och senast
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik
Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
Läs merLokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå
Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå Beslutat av Rektor Gäller från 2016-04-18 Innehåll Inledning 3 1 Inrättande av ämne och inriktning 4 1.1 Ansökan 4 1.2 Bedömningsgrunder
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i historia
HS2017/158 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia (Doctoral studies in History) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merUtbildningsplan Dnr CF /2006. PR- OCH INFORMATIONSPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Public Relations Programme, 180 ECTS
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-669/2006 Sida 1 (6) PR- OCH INFORMATIONSPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Public Relations Programme, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat 12 oktober
Läs merVad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet
Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merORU /2018 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID FAKULTETEN FÖR EKONOMI, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP
RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID FAKULTETEN FÖR EKONOMI, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Fastställda av Fakultetsnämnden för ekonomi, natur- och teknikvetenskap Datum: 2016-06-14 1 Bakgrund
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merUtbildningsplan. Masterprogram i statsvetenskap. Dnr HS 2019/45 SASTV. Programkod:
Dnr HS 2019/45 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i statsvetenskap Programkod: SASTV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning
Humanistiska fakultetsnämnden www.humfak.umu.se Allmän studieplan 2014-03-27 Dnr 511-2011-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Fastställande:
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merUtbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (5)
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-668/2006 Sida 1 (5) FILMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Film Studies Programme, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 12 oktober 2004 av fakultetsnämnden
Läs merRegler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/787 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december
Läs merUtbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits
Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap
Dnr U 2013/173 Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27 mars 2013. Studieplanen kompletteras
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap
Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
Läs merNulägesbeskrivning läsåret
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor
Läs merDnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen
Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad
Läs merRiktlinjer för antagning som oavlönad docent
Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merAntagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga
Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Reviderat beslut Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2012-05-31 UPPSALA UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi
Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia
1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia Syllabus for the PhD programme in History at third-cycle level Fastställande:. Ikraftträdande:. 1 Mål för utbildningen Utbildning på forskarnivå
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Urbana studier
Malmö universitet/fakulteten för kultur och samhälle 1(6) Beslut Dnr UTB 3.4.1 2019/81 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Urbana studier Urban Studies 1. Ämnesbeskrivning och innehåll 2.
Läs merStudieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.
Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-03
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap
Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning
Läs merAntagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Dnr Antagning av excellent lärare vid Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2012-09-28. Senast reviderad 2013-11-14 Utgångspunkter I Pedagogiskt program för Uppsala universitet 1 betonas
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-23 (Dnr
Läs merAllmän studieplan för forskarutbildning i ämnet matematik, NAMATE03
2013-12-18 N 2013/717 1 (6) Fakultetsstyrelsen Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet matematik, NAMATE03 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen 2013-12-18 och gäller för forskarstuderande
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik (NM-didaktik) vid Malmö Högskola,
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik (NM-didaktik) vid Malmö Högskola, 2011-01-01 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2011-03-11 Utbildningen på
Läs merSAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merAlumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3
Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature)
Dnr HS2015/331 Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd 2007-06-07 av Estetisk-filosofiska
Läs merFakultetsnämnd Lärande. Studieplan
Fakultetsnämnd Lärande Studieplan Studieplan för forskarutbildning i biologi, fysik och kemi med inriktning mot didaktik (Graduate Studies in Biology, Physics and Chemistry directed towards didactics.)
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merHögskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012
Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/778 Allmän studieplan för doktorsexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen
Läs merSACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merFakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap
Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 24 september 2009 (ändrad den 29 augusti 2011).
Läs merUnderlagen indikerar att studenterna visar kunskap
Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi
HS2018/796 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) 2 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merAllmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola
Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14 1. Ämnesbeskrivning Arbetslivsvetenskap avser det
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för
Läs merOm doktorandernas roll i forskarutbildningen
Om doktorandernas roll i forskarutbildningen Swera konferensen 7-8 okt 2015 Anna Jobér, lektor, Lärande och samhälle, Malmö högskola Maria Rubin, doktorand, Lärande och samhälle, Malmö högskola - Uppstart
Läs merOm doktorandernas roll i forskarutbildningen
Om doktorandernas roll i forskarutbildningen Swera konferensen 7-8 okt 2015 Anna Jobér, lektor, Lärande och samhälle, Malmö högskola Maria Rubin, doktorand, Lärande och samhälle, Malmö högskola - Uppstart
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Arkitekturhistoria TEAHIF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Arkitekturhistoria TEAHIF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-03-24
Läs merFakta & siffror helårsstudenter. Fakta & siffror lårsstudenter. examina. 126 program kurser.
50 67% 300 kvinnor studenter varav 25 5 869 621 avlagda helårsstudenter 4 035 kurser. examina. 126 program. rav 30067% studenter 621 kvinnor lårsstudenter amina. 69 avlagda 635 program. kurser. Fakta &
Läs merHandlingsplan för
TEKNAT 2015/6 Handlingsplan för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2016-2017 Utgående från Mål och strategier för teknisknaturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2015/6) Fastställd av fakultetsnämnden
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merMEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen
Läs merHöga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets
Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng Master of Church history (Two Years), 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan Beslut: 2017-12-20
Läs merBeslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Utbildningsplan för Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMEDA Gäller från: HT 2016 Fastställd: 2016-03-02 Värdinstitution:
Läs merAvsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.
1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska
Läs merMALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
1 (6) Dnr SU FV-4.1.1-3035-13 2013-10-08 MALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete
Dnr HS2018/125 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete (Doctoral studies in Educational Work) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merAllmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merAllmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras
Läs merFastställd av fakultetsnämnden 17/
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ämnet Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid fakulteten Lärarutbildningen, Malmö högskola Fastställd av fakultetsnämnden
Läs merFörslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro
Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet
Läs merA1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: MILJÖKOMMUNIKATION
1(6) DNR: SLU ua 2018.3.2.1-4163 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Nämnden för utbildning på forskarnivå (Fun-NJ) Avdelning/kansli:
Läs merRHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs mer