KONSTVETENSKAP. Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTVETENSKAP. Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet"

Transkript

1 KONSTVETENSKAP Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1 Varför är humanistisk forskning viktig? I vad mån och hur kan man tala om nytta inom humanistisk forskning? Många svar av skiftande art har genom åren getts på denna fråga. Själva frågeställningen tycks i sig vara symptomatisk. För alltsedan 1800-talets vetenskapliga revolution och det moderna universitetets framväxt har det funnits ett drag av misstro förknippat med humaniora; misstro mot att de humanistiska disciplinerna kan betraktas som vetenskap, misstro mot att humaniora alls har någon egentlig samhällsnytta. Men kanske är frågan felställd, av den anledningen att den utgår från ett perspektiv där nyttan kan mätas och kvantifieras. Humaniora tvingas då att legitimera sig utifrån en naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig norm. Istället borde man söka svar utifrån perspektiv som utgår från humanioras särart. Det går att se väsentliga delar av de metoddiskussioner som i varierande grad förts inom de olika humanistiska ämnena alltsedan 1800-talet, som uttryck för ett behov att ge legitimitet till det egna ämnesfältet. På kunskapsteoretisk nivå kan man här även räkna in alla försök som gjorts att precisera humanioras särart i förhållande till andra vetenskapsområden. Ett exempel är Wilhelm Windelbands numera klassiska distinktion mellan nomotetiska och ideografiska vetenskaper, ett annat Jürgen Habermas åtskillnad mellan naturvetenskapens tekniska, humanioras praktiska och samhällsvetenskapens frigörande kunskapsintresse. 1 I båda fallen kan man se att syftet till dessa indelningar både är praktiskt (att synliggöra och analysera epistemologiska skillnader) och retoriskt (att legitimera humaniora respektive en ideologikritisk samhällsvetenskap). Vad den vetenskapsteoretiska traditionen lär, är att om man alls vill tillskriva humanistisk forskning ett värde, måste man beakta och acceptera epistemologiska och metodologiska olikheter. Samtidigt kan det vara på sin plats att ställa en motfråga: vem är det som ställer frågorna vem är det som misstror? Svaret skiftar naturligtvis, så också över tid. Om tvivlet en gång i första hand formulerades inom universitetsvärlden, står det idag att söka i omvärlden: inom de politiska och ekonomiska sfärerna. 1 Se Willhelm Windelband, Präludien: Aufsätze und Reden zur Philosophie und ihrer Geschichte, Tübingen 1924 (1907), samt Jürgen Habermas, Erkenntnis und Intresse, Technik und Wissenschaft als Ideologie, Frankfurt a.m,

2 Man kan som ett tydligt exempel ta den omtalade rapport som publicerades av Svenskt Näringsliv 2011 med titeln Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle. 2 I korthet handlade rapporten om det problem man såg i att högskoleutbildning blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi har hamnat i en situation, menar man, där svenska lärosäten på ett ansvarslöst sätt drar till sig bidrag genom att ge populära men värdelösa utbildningar främst inom humaniora (kursen Harry Potter och hans världar som ges inom Litteraturvetenskap på Linnéuniversitetet är ett återkommande exempel). Studenterna i sin tur saknar förmåga att välja utbildningar som befrämjar deras framtida yrkesliv. Det förslag till lösning man presenterar är att differentiera studiemedlen, så att humanistiska studenter får sämre villkor än sådana som läser nyttiga utbildningar (ekonomi, teknologi, naturvetenskap). Rapporten möttes av massiv kritik. En av de som tydligt tog ställning mot resonemangen var Mittuniversitetets rektor Anders Söderholm som skrev på sin blogg: Förutom att själva ansatsen i rapporten är extremt instrumentell, ekonomiserad och bildningsfientlig så företräder man dessutom en sorts föreställning om att universitetens enda uppgift är att förse dagens näringsliv med den arbetskraft man idag behöver. Allt annat är onödigt. Hur ett universitetssystem och ett samhälle skulle se ut som enbart koncentrerade sig på anställningsbara ingenjörer skulle se ut ligger naturligtvis utom Svenskt Näringslivs horisont. 3 Efter den hårda kritik som framfördes, backade en av författarna, Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, men tog i en intervju till det vanliga populistiska tricket att kräva att hobbykurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar försvinner från högskolorna. 4 Som om studiet av svensk kulturhistoria eller internationella populärkulturella fenomen i sig skulle vara av onyttiga! Huvudfrågan måste väl här liksom inför all högskoleutbildning vara huruvida kurserna i fråga är genomtänkta och av god kvalitet eller inte. Men vad Stefan Fölster uppvisar är en total oförståelse för vad humaniora skulle kunna betyda en ideologiskt motiverad oförståelse vars syfte är att förneka och som bortser från allt vad utbildningskvalitet och forskningsförankring heter. Såsom idéhistorikern Thomas Karlsson hävdar, vittnar nog de senaste decenniernas diskussioner om att det saknas en seriös forskningspolitik för humaniora. 5 Samtidigt som debatterna föranlett en rad viktiga distinktioner och argument för humanioras betydelse och nytta. Han redogör där för Helen Smalls bok The Value of the Humanities (Oxford 2013) som presenterar fem typer av positiva 2 Stefan Fölster, Johan Kreicbergs & Malin Sahlén, Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle, Rapport från Svenskt Närlingsliv, 30 juni Anders Söderholm, Konsten att strula till en analys, Rektors blogg , Mittuniversitetet (www.miun.se/bloggportalen/rektorsblogg/dates/2011/7/konsten-att-strula-till-en-analys/) 4 Fredrik Söderling & Ewa Stenberg, Slag mot humaniora får hård kritik, DN Thomas Karlsson, Fem fronter för humanioras försvar, Under strecket, SvD

3 argument som hon anser vara återkommande inom (den anglosaxiska) diskussionen: (1) människans individuella och kollektiva meningsskapande, (2) en utökad förståelse av vad nytta är, (3) ökning av den kollektiva lyckan, (4) ett incitament för demokratins fortlevnad, (5) humanioras inneboende värde. Tillsammans utgör argumenten ett omfattande men alls inte fullständigt svar på den inledande frågan om varför humanistisk forskning är viktig. Man skulle kunna göra en distinktion mellan dessa fem argumentationstyper och dels beskriva argument som präglas av en instrumentell förståelse av humanioras värde, dels sådana som utpekar humanioras autonoma betydelse. Humaniora producerar specifik kunskap som skiljer sig från andra kunskapsområden. Samtidigt kan man se hur humanioras kunskapsproduktion mycket väl kan interagera med andra vetenskaper och verksamheter utanför universitetet. Ifall kurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar är seriösa, genomtänkta och forskningsanknutna, ger de både ämnesspecifik kunskap, en fördjupad förståelse för systematiskt och kritiskt tänkande och en orientering inom fenomen i det omgivande samhället. De leder kanske inte direkt till ett jobb (anställningsbarhet) men väl till att studenten har skaffat sig kunskap och färdigheter som kan användas inom en rad arbetssituationer (användbarhet). Jag tror att det i diskussionen om humanioras vikt och nytta och i formuleringen av seriös forskningspolitik för humaniora är av central betydelse att ha denna dualitet i åtanke och att låta de båda polerna balanseras mot varandra. 2 Konstvetenskap som universitetsdisciplin har de senaste tio åren genomgått en ganska kraftig förändring som omfattar struktur och volym såväl som innehåll och karaktär. Vad gäller den förra kategorin kan man urskilja några tydliga tendenser. För det första har i stort sett samtliga konstvetenskapliga institutioner i landet kommit att ingå som enheter i större institutionella kluster. Vid Stockholms universitet har Konstvetenskapliga institutionen hittills varit en självständig enhet, men även här kommer man att ingå i en sammanslagen storinstitution från om med årsskiftet Karaktären på dessa sammanslagningar skiftar, alltifrån att ha en rent administrativ och ekonomisk funktion till att åtminstone delvis omfatta innehållsmässiga samarbeten. Det senare gäller i första hand forskning och utbildning på forskarnivå, där större enheter i många fall innebär att en kritiska massa kan uppnås vid de högre seminarierna och att kurser kan planeras och ges i högre omfattning. En problematisk aspekt av sådana sammanslagningar gäller de individuella ämnenas relativa autonomi i institutionsklustren. Det kan till exempel gälla antagning av doktorander, där i vissa fall en gemensam ekonomisk ram gjort att mindre ämnen blivit missgynnade i förhållande till de mer dominanta. Samtidigt är det i mina ögon 3

4 högst väsentligt att den relativa autonomin inte innebär att man sätter upp gränser gentemot varandra och motverkar de tvärvetenskapliga incitament och ansatser som här faktiskt föreligger. För det andra kan man med vissa undantag se en relativt sett kraftig minskning i volym inom konstvetenskap under de senaste decenniet, både vad gäller studentantalet och institutionernas personal. Vid två lärosäten har ämnet konstvetenskap helt lagts ner som självständigt ämne: Högskolan Dalarna och Karlstad universitet. Där finns dock fortfarande kurser med konstvetenskapligt innehåll fastän inom andra discipliner. Annars är det tydligaste exemplet på volymminskningen institutionen i Lund. Från att länge ha varit landets näst största institution, med två lärostolar, ett stort antal lektorer och en omfattande forskarutbildning, har man nu en professor, fem lektorer, två adjunkter samt tre finansierade doktorander. Liknande minskningar i volym kan även iakttas i Göteborg, Umeå och Linköping. Samtliga dessa miljöer har traditionellt sett varit mycket viktiga platser för utvecklingen av landets konstvetenskap. Men samtidigt visar institutionerna i Lund och Göteborg, som för bara för några år sedan närmast hotades av utplåning, tydliga tecken på att återhämtning. Kanske går det att se tecken på att inplaceringen i större tvärdisciplinära institutioner trots alla initiala problem har hjälpt till att skapa ekonomiska och intellektuella incitament för att utveckla livskraftiga forsknings- och undervisningsmiljöer. Ser man till de konstvetenskapliga miljöerna i mälardalsregionen kan man skönja en helt annan tendens, nämligen en kraftfull expansion. Institutionen i Uppsala blev i och med samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland 2013 landets största institution vad gäller fast anställd personal och grundutbildning, med två professorer, nio tillsvidareanställda lektorer och fem finansierade doktorander i konstvetenskap. På Södertörn har ämnet sedan etableringen 2003 befäst positionen som en av de nationellt sett starkaste utbildnings- och forskningsmiljöerna, där man verkligen lyckats dra nytta av det tvärdisciplinära sammanhang som nuvarande Institutionen för kultur och lärande utgör. Här finns två professorer och tre tillsvidareanställda lektorer samt ett halvtidslektorat under tillsättning. Man har ansökt om examinationsrätt för utbildning på forskarnivå och prövning sker i skrivande stund. Även vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm kan man påvisa en tydlig expansion. Inte minst genom att två ytterliga huvudområden har etablerats inom institutionen, Kulturarvsstudier samt Curating, vilka båda ges som program på avancerad nivå. Den tydligaste förändringen här är dock ingen direkt expansion av studentvolymerna, utan snarare en omvandling från att vara en institution utmärks av mycket stora studentvolymer på alla nivåer till att idag i långt högre grad vara en plats som präglas av sin forskning. Där finns för närvarande fyra professorer, sex lektorer (samtliga på heltid), en disputerad forskningssekreterare, en disputerad intendent samt elva finansierade doktorander. Ytterligare tre heltidslektorat och två doktorandtjänster är under tillsättning. 4

5 Det går alltså att iaktta en allt tydligare centrering av ämnet i mälardalsregionen. Möjligen hänger detta samman med att flera av de ledande museer, auktionshus, tidskrifter, gallerier, ämbeten och myndigheter som är konstvetenskapens avnämare finns i regionen. Givetvis kan det även finnas en rad andra skäl personliga, strukturella, ekonomiska till denna utveckling. Utan att kunna belägga det är det mitt intryck att konstvetenskap de senaste decennierna nationellt sett tappat mark i relation till andra jämförbara humanistiska ämnen. Ett av de största problemen är volymen på forskarutbildningen stadigt krympt. Detta är en generell tendens över hela landet att antalet doktorander i ämnet stadigt minskat och att medelstilldelningen på de flesta håll är osäker och diskontinuerlig. Institutionen i Stockholm har traditionellt sett haft den i särklass största utbildningen på forskarnivå. Men även här kommer man att tvingas minska volymen i och med att utbildningsbidragen avskaffades Det finns dock på samtliga institutioner en medvetenhet om detta problem och dessutom en betydligt större öppenhet för nya lösningar mellan institutionerna. Ett sådant samarbete var de långt gångna planerna på en forskarskola i samarbete mellan institutionerna i Stockholm, Uppsala och Södertörn samt Nationalmuseum och Moderna Museet, ett initiativ som dock strandade på grund av bristande ekonomi. Ett annat initiativ togs av Lund som anordnade ett internat för doktorander och handledare 2013, vilket kommer att bli till ett återkommande evenemang vartannat år. En effekt av volymminskningen är att de högre seminarierna på de flesta håll saknar kritisk massa. Detta problem avhjälps dock på flera håll av att man har gemensamma seminarier och kurser med andra ämnen, vilket är en modell som nog kommer att bli vanligare i framtiden. Vad gäller ämnets innehåll och karaktär kan man peka på ett antal tämligen distinkta förändringar under den senaste tioårs perioden. I allt högre grad fokuseras undervisning och forskning på ämnen inom ramen för det moderna och samtida. I Lund och Umeå tematiseras verksamheten i hög grad utifrån detta (i Umeå börjar grundkursen med 1900-talet). Också på Södertörn kan man se en betoning av samtida perspektiv, även om man där snarare trycker på relationen mellan den egna samtiden och historien. I Stockholm finns numera två grundkurser, varav den ena (Visuell kommunikation) utgår från ett likartat tematiskt förhållningssätt mellan det samtida och historiska. Ser man till avhandlingsämnen så förstärks denna tendens. Den är inte heller ett nationellt fenomen, utan något som även märks internationellt. Detta förhållande har lett till problem vad gäller rekrytering av personal och i förlängningen institutionernas förmåga att upprätthålla kvalificerad forskning, undervisning och handledning rörande äldre epokers konst. Historiskt sett har det varit ett problem att starka forskningsfält som medeltidsstudier och studier i arkitektur och bebyggelse i allt för hög grad kunnat verka som slutna kärl, vars teoretiska och metodologiska premisser på många sätt varit åtskilda från övrig konstvetenskap. Detta är ett förhållande som lett till att dessa områden tappat mark. Samtidigt vore det i mina ögon förkastligt att 5

6 hålla äldreforskningen under armarna på konstgjord väg, genom riktade tjänster och doktorandutlysningar där sökfälten blir mindre och av sämre kvalitet. Däremot kan man tänka sig riktade insatser nationellt och regionalt beträffande kurser, inbjudningar av gästforskare, projekt och likande för att höja kompetensnivån och locka yngre studenter. En sak är helt klar: konstvetenskap kan lika lite som något annat humanistiskt ämne definieras utifrån sin egen historia, det är och måste vara en universitetsdisciplin stadd i konstant förändring, både vad gäller forskningens inriktning och den teoretiska och metodologiska utvecklingen. Man kan se medvetenheten om detta som ytterligare ett kännetecken för det senaste decenniets förändring, nämligen intresset för kritisk historiografi. Det fanns på 1990-talet ett utbrett intresse för historiografi i Uppsala, vilket bl.a. resulterade flera avhandlingar, vetenskapliga artiklar och monografier samt teman på flera konferenser. Ser man till den forskning som bedrivits och de avhandlingsprojekt som producerats under denna tid blir det uppenbart att kritisk historiografi är ett perspektiv som genomsyrar stora delar av verksamheten. Om man ska leta efter en gemensam målsättning för denna inriktning så är det att synliggöra den egna forskningspositionen i syfte att göra djupgående historiska omläsningar. Det är kanske ingen slump att ett diskursteoretiskt förhållningssätt präglat stora delar av det historiografiska perspektivet. Historiografi handlar här alltså inte i första hand om tematiska vetenskapshistoriska kartläggningar, utan om formuleringen av ett kritiskt perspektiv inom ramen för varierande ämnesval. Än viktigare än den epokmässiga förändringen är breddningen av ämnets formulering av studieobjekt och närmandet till vad som i den anglosaxiska världen benämns Visual Studies och i den tyskspråkiga Bildwissenschaft. Inom svensk konstvetenskap har en sådan breddning tydlig historisk koppling till Gregor Paulssons projekt i Uppsala på och 50-talen liksom med ideologikritiska omformuleringar under 1970-talet (där man gick från benämna studieobjektet konst och arkitektur till att tala om bild och bebyggelse ). Det gavs t.ex. en grundkurs i Visuell kommunikation som alternativ till den vanliga konsthistoriska grundkursen i Uppsala på 1980-talet. I Linköping inrättades 1985 kurser på grundnivå i Bildvetenskap inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, som förutom traditionell konstvetenskap också omfattade konstsociologi, industriell bildproduktion, semiotik etc. Jämför man denna tid med situationen idag går det både att se likheter och skillnader. Även under och 2000-talet har det förts en livaktig debatt om konstvetenskapens gränser och uppgifter, men den stora skillnaden mellan dagens situation och 1970-talets är tämligen olikartade teoretiska perspektiv. Idag präglas svensk konstvetenskap av att dess teoretiska och metodologiska problemställningar befinner sig i gränslandet mellan traditionell konstvetenskap och visuella studier. Sammanfattningsvis kan man hävda att svensk konstvetenskap under det gånga decenniet fått en tydligare teoretisk prägel helt i linje med en internationell utveckling. Det vore nog ingen överdrift att säga att detta innebär det att svensk konstvetenskap stärkt sin vetenskapliga position inom svensk 6

7 humaniora, samtidigt som man tappat mark vad gäller volym och inflytande. Givetvis kan denna bild variera beroende på vilket lärosäte man studerar. För framtiden tror jag det är viktigt att följande områden betonas och förstärks: 1. Relationen mellan universitets- och museiforskning. Det är oerhört väsentligt att landets museer har disputerad personal och att museerna i högre grad än tidigare fungerar som forskningscentra. Men universiteten kan inte uppfattas bara som en fabrik för utbildning av personal, utan det behöver utvecklas ett mer dynamiskt samarbete mellan dessa båda områden. 2. Relationen mellan universitet och arkitektur- och konsthögskolor. Redan idag finns samarbeten, men de är i många fall sporadiska och beroende av individuella kontakter. Ett undantag är Umeå där konstvetenskapen har intensiva kontakter med konsthögskolan. Det internationella curatorprogrammet och masterprogrammet i kulturarvsstudier i Stockholm har fungerat som kontaktytor mellan universitet och omvärld och likande initiativ skulle också behövas både i utbildning och forskning. 3. Relationen mellan konstvetenskap och bildstudier inom andra humanistiska ämnen. Det är idag vanligt förekommande att doktorander och forskare inom andra discipliner på olika sätt använder bilder inte bara som illustrationer utan även som primärkällor. Här skulle konstvetenskapen ha en potentiell uppgift att initiera samarbeten, både i kraft av den egna specialiseringen på tolkning av olika typer av visuella material (estetiska bilder såväl som instrumentella) och för att vidga förståelsen av vad bildtolkning kan vara (att influeras av andra sätt att förstå visuella material). 4. Relationen mellan konstvetenskap och allmänt bildbruk. I vårt samhälle förmedlas i allt högre grad information, mening och propaganda genom bilder. Det finns ett uppenbart behov att förstå, tolka och kritiskt granska de olika typer av visuella flöden och bildkulturer som vi omges av. Här har konstvetenskapen en uppgift både att ta del i ett offentligt samtal och att fungera som del i utbildning av lärare, journalister och andra. Detta inbegriper även problematiken kring kulturarv och kulturarvsturism, där det behövs bättre kunskaper, såväl om fenomenet som sådant, om problematiken kring bevarande och om objekten och miljöerna själva. 7

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, General Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö En resa in i framtiden Strategi 2010 2015 Kalmar Växjö Rektor har ordet 5 Ett universitet i Linnés anda 6 Linnéuniversitetet en resa in i framtiden Strategi 2010 2015 En resa in i framtiden 9 Vägen mot

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i STUDIEPLAN 2013-03-21 Dnr HT 2013/10 Humanistiska och teologiska fakulteterna Språk- och litteraturcentrum Grekiska Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i grekiska Planen

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Sid 1 (5) Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Svenska/nordiska språk Tyska Kandidatexamen i svenska/nordiska språk fick omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets. Kandidatexamen

Läs mer

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 (7) Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 Områdesbeskrivning Området Människan i välfärdssamhället ramar in ett kunskapsfält, där såväl den enskilda

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fastställd av forskarutbildningsrådet vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan för IT Management, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för IT Management, 120 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/357 Utbildningsplan för IT Management, 120 högskolepoäng IT Management, 120 credits Avancerad nivå/n2itm 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen

Läs mer

SFS Kvalitetsmanifest

SFS Kvalitetsmanifest SFS Kvalitetsmanifest Vad är kvalitet? SFS kvalitetssyn utgår från studenten. En utbildnings kvalitet ska i första hand bedömas efter hur väl den klarar att utbilda sina studenter. Eftersom det är statens

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Fakultetsnämnden MNT 2008-06-04 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Studieplanen har föreslagits av Matematiska och systemtekniska

Läs mer