KONSTVETENSKAP. Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTVETENSKAP. Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet"

Transkript

1 KONSTVETENSKAP Hans Hayden Professor, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1 Varför är humanistisk forskning viktig? I vad mån och hur kan man tala om nytta inom humanistisk forskning? Många svar av skiftande art har genom åren getts på denna fråga. Själva frågeställningen tycks i sig vara symptomatisk. För alltsedan 1800-talets vetenskapliga revolution och det moderna universitetets framväxt har det funnits ett drag av misstro förknippat med humaniora; misstro mot att de humanistiska disciplinerna kan betraktas som vetenskap, misstro mot att humaniora alls har någon egentlig samhällsnytta. Men kanske är frågan felställd, av den anledningen att den utgår från ett perspektiv där nyttan kan mätas och kvantifieras. Humaniora tvingas då att legitimera sig utifrån en naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig norm. Istället borde man söka svar utifrån perspektiv som utgår från humanioras särart. Det går att se väsentliga delar av de metoddiskussioner som i varierande grad förts inom de olika humanistiska ämnena alltsedan 1800-talet, som uttryck för ett behov att ge legitimitet till det egna ämnesfältet. På kunskapsteoretisk nivå kan man här även räkna in alla försök som gjorts att precisera humanioras särart i förhållande till andra vetenskapsområden. Ett exempel är Wilhelm Windelbands numera klassiska distinktion mellan nomotetiska och ideografiska vetenskaper, ett annat Jürgen Habermas åtskillnad mellan naturvetenskapens tekniska, humanioras praktiska och samhällsvetenskapens frigörande kunskapsintresse. 1 I båda fallen kan man se att syftet till dessa indelningar både är praktiskt (att synliggöra och analysera epistemologiska skillnader) och retoriskt (att legitimera humaniora respektive en ideologikritisk samhällsvetenskap). Vad den vetenskapsteoretiska traditionen lär, är att om man alls vill tillskriva humanistisk forskning ett värde, måste man beakta och acceptera epistemologiska och metodologiska olikheter. Samtidigt kan det vara på sin plats att ställa en motfråga: vem är det som ställer frågorna vem är det som misstror? Svaret skiftar naturligtvis, så också över tid. Om tvivlet en gång i första hand formulerades inom universitetsvärlden, står det idag att söka i omvärlden: inom de politiska och ekonomiska sfärerna. 1 Se Willhelm Windelband, Präludien: Aufsätze und Reden zur Philosophie und ihrer Geschichte, Tübingen 1924 (1907), samt Jürgen Habermas, Erkenntnis und Intresse, Technik und Wissenschaft als Ideologie, Frankfurt a.m,

2 Man kan som ett tydligt exempel ta den omtalade rapport som publicerades av Svenskt Näringsliv 2011 med titeln Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle. 2 I korthet handlade rapporten om det problem man såg i att högskoleutbildning blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi har hamnat i en situation, menar man, där svenska lärosäten på ett ansvarslöst sätt drar till sig bidrag genom att ge populära men värdelösa utbildningar främst inom humaniora (kursen Harry Potter och hans världar som ges inom Litteraturvetenskap på Linnéuniversitetet är ett återkommande exempel). Studenterna i sin tur saknar förmåga att välja utbildningar som befrämjar deras framtida yrkesliv. Det förslag till lösning man presenterar är att differentiera studiemedlen, så att humanistiska studenter får sämre villkor än sådana som läser nyttiga utbildningar (ekonomi, teknologi, naturvetenskap). Rapporten möttes av massiv kritik. En av de som tydligt tog ställning mot resonemangen var Mittuniversitetets rektor Anders Söderholm som skrev på sin blogg: Förutom att själva ansatsen i rapporten är extremt instrumentell, ekonomiserad och bildningsfientlig så företräder man dessutom en sorts föreställning om att universitetens enda uppgift är att förse dagens näringsliv med den arbetskraft man idag behöver. Allt annat är onödigt. Hur ett universitetssystem och ett samhälle skulle se ut som enbart koncentrerade sig på anställningsbara ingenjörer skulle se ut ligger naturligtvis utom Svenskt Näringslivs horisont. 3 Efter den hårda kritik som framfördes, backade en av författarna, Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, men tog i en intervju till det vanliga populistiska tricket att kräva att hobbykurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar försvinner från högskolorna. 4 Som om studiet av svensk kulturhistoria eller internationella populärkulturella fenomen i sig skulle vara av onyttiga! Huvudfrågan måste väl här liksom inför all högskoleutbildning vara huruvida kurserna i fråga är genomtänkta och av god kvalitet eller inte. Men vad Stefan Fölster uppvisar är en total oförståelse för vad humaniora skulle kunna betyda en ideologiskt motiverad oförståelse vars syfte är att förneka och som bortser från allt vad utbildningskvalitet och forskningsförankring heter. Såsom idéhistorikern Thomas Karlsson hävdar, vittnar nog de senaste decenniernas diskussioner om att det saknas en seriös forskningspolitik för humaniora. 5 Samtidigt som debatterna föranlett en rad viktiga distinktioner och argument för humanioras betydelse och nytta. Han redogör där för Helen Smalls bok The Value of the Humanities (Oxford 2013) som presenterar fem typer av positiva 2 Stefan Fölster, Johan Kreicbergs & Malin Sahlén, Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och samhälle, Rapport från Svenskt Närlingsliv, 30 juni Anders Söderholm, Konsten att strula till en analys, Rektors blogg , Mittuniversitetet (www.miun.se/bloggportalen/rektorsblogg/dates/2011/7/konsten-att-strula-till-en-analys/) 4 Fredrik Söderling & Ewa Stenberg, Slag mot humaniora får hård kritik, DN Thomas Karlsson, Fem fronter för humanioras försvar, Under strecket, SvD

3 argument som hon anser vara återkommande inom (den anglosaxiska) diskussionen: (1) människans individuella och kollektiva meningsskapande, (2) en utökad förståelse av vad nytta är, (3) ökning av den kollektiva lyckan, (4) ett incitament för demokratins fortlevnad, (5) humanioras inneboende värde. Tillsammans utgör argumenten ett omfattande men alls inte fullständigt svar på den inledande frågan om varför humanistisk forskning är viktig. Man skulle kunna göra en distinktion mellan dessa fem argumentationstyper och dels beskriva argument som präglas av en instrumentell förståelse av humanioras värde, dels sådana som utpekar humanioras autonoma betydelse. Humaniora producerar specifik kunskap som skiljer sig från andra kunskapsområden. Samtidigt kan man se hur humanioras kunskapsproduktion mycket väl kan interagera med andra vetenskaper och verksamheter utanför universitetet. Ifall kurser som Ortsnamn och Harry Potter och hans världar är seriösa, genomtänkta och forskningsanknutna, ger de både ämnesspecifik kunskap, en fördjupad förståelse för systematiskt och kritiskt tänkande och en orientering inom fenomen i det omgivande samhället. De leder kanske inte direkt till ett jobb (anställningsbarhet) men väl till att studenten har skaffat sig kunskap och färdigheter som kan användas inom en rad arbetssituationer (användbarhet). Jag tror att det i diskussionen om humanioras vikt och nytta och i formuleringen av seriös forskningspolitik för humaniora är av central betydelse att ha denna dualitet i åtanke och att låta de båda polerna balanseras mot varandra. 2 Konstvetenskap som universitetsdisciplin har de senaste tio åren genomgått en ganska kraftig förändring som omfattar struktur och volym såväl som innehåll och karaktär. Vad gäller den förra kategorin kan man urskilja några tydliga tendenser. För det första har i stort sett samtliga konstvetenskapliga institutioner i landet kommit att ingå som enheter i större institutionella kluster. Vid Stockholms universitet har Konstvetenskapliga institutionen hittills varit en självständig enhet, men även här kommer man att ingå i en sammanslagen storinstitution från om med årsskiftet Karaktären på dessa sammanslagningar skiftar, alltifrån att ha en rent administrativ och ekonomisk funktion till att åtminstone delvis omfatta innehållsmässiga samarbeten. Det senare gäller i första hand forskning och utbildning på forskarnivå, där större enheter i många fall innebär att en kritiska massa kan uppnås vid de högre seminarierna och att kurser kan planeras och ges i högre omfattning. En problematisk aspekt av sådana sammanslagningar gäller de individuella ämnenas relativa autonomi i institutionsklustren. Det kan till exempel gälla antagning av doktorander, där i vissa fall en gemensam ekonomisk ram gjort att mindre ämnen blivit missgynnade i förhållande till de mer dominanta. Samtidigt är det i mina ögon 3

4 högst väsentligt att den relativa autonomin inte innebär att man sätter upp gränser gentemot varandra och motverkar de tvärvetenskapliga incitament och ansatser som här faktiskt föreligger. För det andra kan man med vissa undantag se en relativt sett kraftig minskning i volym inom konstvetenskap under de senaste decenniet, både vad gäller studentantalet och institutionernas personal. Vid två lärosäten har ämnet konstvetenskap helt lagts ner som självständigt ämne: Högskolan Dalarna och Karlstad universitet. Där finns dock fortfarande kurser med konstvetenskapligt innehåll fastän inom andra discipliner. Annars är det tydligaste exemplet på volymminskningen institutionen i Lund. Från att länge ha varit landets näst största institution, med två lärostolar, ett stort antal lektorer och en omfattande forskarutbildning, har man nu en professor, fem lektorer, två adjunkter samt tre finansierade doktorander. Liknande minskningar i volym kan även iakttas i Göteborg, Umeå och Linköping. Samtliga dessa miljöer har traditionellt sett varit mycket viktiga platser för utvecklingen av landets konstvetenskap. Men samtidigt visar institutionerna i Lund och Göteborg, som för bara för några år sedan närmast hotades av utplåning, tydliga tecken på att återhämtning. Kanske går det att se tecken på att inplaceringen i större tvärdisciplinära institutioner trots alla initiala problem har hjälpt till att skapa ekonomiska och intellektuella incitament för att utveckla livskraftiga forsknings- och undervisningsmiljöer. Ser man till de konstvetenskapliga miljöerna i mälardalsregionen kan man skönja en helt annan tendens, nämligen en kraftfull expansion. Institutionen i Uppsala blev i och med samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland 2013 landets största institution vad gäller fast anställd personal och grundutbildning, med två professorer, nio tillsvidareanställda lektorer och fem finansierade doktorander i konstvetenskap. På Södertörn har ämnet sedan etableringen 2003 befäst positionen som en av de nationellt sett starkaste utbildnings- och forskningsmiljöerna, där man verkligen lyckats dra nytta av det tvärdisciplinära sammanhang som nuvarande Institutionen för kultur och lärande utgör. Här finns två professorer och tre tillsvidareanställda lektorer samt ett halvtidslektorat under tillsättning. Man har ansökt om examinationsrätt för utbildning på forskarnivå och prövning sker i skrivande stund. Även vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm kan man påvisa en tydlig expansion. Inte minst genom att två ytterliga huvudområden har etablerats inom institutionen, Kulturarvsstudier samt Curating, vilka båda ges som program på avancerad nivå. Den tydligaste förändringen här är dock ingen direkt expansion av studentvolymerna, utan snarare en omvandling från att vara en institution utmärks av mycket stora studentvolymer på alla nivåer till att idag i långt högre grad vara en plats som präglas av sin forskning. Där finns för närvarande fyra professorer, sex lektorer (samtliga på heltid), en disputerad forskningssekreterare, en disputerad intendent samt elva finansierade doktorander. Ytterligare tre heltidslektorat och två doktorandtjänster är under tillsättning. 4

5 Det går alltså att iaktta en allt tydligare centrering av ämnet i mälardalsregionen. Möjligen hänger detta samman med att flera av de ledande museer, auktionshus, tidskrifter, gallerier, ämbeten och myndigheter som är konstvetenskapens avnämare finns i regionen. Givetvis kan det även finnas en rad andra skäl personliga, strukturella, ekonomiska till denna utveckling. Utan att kunna belägga det är det mitt intryck att konstvetenskap de senaste decennierna nationellt sett tappat mark i relation till andra jämförbara humanistiska ämnen. Ett av de största problemen är volymen på forskarutbildningen stadigt krympt. Detta är en generell tendens över hela landet att antalet doktorander i ämnet stadigt minskat och att medelstilldelningen på de flesta håll är osäker och diskontinuerlig. Institutionen i Stockholm har traditionellt sett haft den i särklass största utbildningen på forskarnivå. Men även här kommer man att tvingas minska volymen i och med att utbildningsbidragen avskaffades Det finns dock på samtliga institutioner en medvetenhet om detta problem och dessutom en betydligt större öppenhet för nya lösningar mellan institutionerna. Ett sådant samarbete var de långt gångna planerna på en forskarskola i samarbete mellan institutionerna i Stockholm, Uppsala och Södertörn samt Nationalmuseum och Moderna Museet, ett initiativ som dock strandade på grund av bristande ekonomi. Ett annat initiativ togs av Lund som anordnade ett internat för doktorander och handledare 2013, vilket kommer att bli till ett återkommande evenemang vartannat år. En effekt av volymminskningen är att de högre seminarierna på de flesta håll saknar kritisk massa. Detta problem avhjälps dock på flera håll av att man har gemensamma seminarier och kurser med andra ämnen, vilket är en modell som nog kommer att bli vanligare i framtiden. Vad gäller ämnets innehåll och karaktär kan man peka på ett antal tämligen distinkta förändringar under den senaste tioårs perioden. I allt högre grad fokuseras undervisning och forskning på ämnen inom ramen för det moderna och samtida. I Lund och Umeå tematiseras verksamheten i hög grad utifrån detta (i Umeå börjar grundkursen med 1900-talet). Också på Södertörn kan man se en betoning av samtida perspektiv, även om man där snarare trycker på relationen mellan den egna samtiden och historien. I Stockholm finns numera två grundkurser, varav den ena (Visuell kommunikation) utgår från ett likartat tematiskt förhållningssätt mellan det samtida och historiska. Ser man till avhandlingsämnen så förstärks denna tendens. Den är inte heller ett nationellt fenomen, utan något som även märks internationellt. Detta förhållande har lett till problem vad gäller rekrytering av personal och i förlängningen institutionernas förmåga att upprätthålla kvalificerad forskning, undervisning och handledning rörande äldre epokers konst. Historiskt sett har det varit ett problem att starka forskningsfält som medeltidsstudier och studier i arkitektur och bebyggelse i allt för hög grad kunnat verka som slutna kärl, vars teoretiska och metodologiska premisser på många sätt varit åtskilda från övrig konstvetenskap. Detta är ett förhållande som lett till att dessa områden tappat mark. Samtidigt vore det i mina ögon förkastligt att 5

6 hålla äldreforskningen under armarna på konstgjord väg, genom riktade tjänster och doktorandutlysningar där sökfälten blir mindre och av sämre kvalitet. Däremot kan man tänka sig riktade insatser nationellt och regionalt beträffande kurser, inbjudningar av gästforskare, projekt och likande för att höja kompetensnivån och locka yngre studenter. En sak är helt klar: konstvetenskap kan lika lite som något annat humanistiskt ämne definieras utifrån sin egen historia, det är och måste vara en universitetsdisciplin stadd i konstant förändring, både vad gäller forskningens inriktning och den teoretiska och metodologiska utvecklingen. Man kan se medvetenheten om detta som ytterligare ett kännetecken för det senaste decenniets förändring, nämligen intresset för kritisk historiografi. Det fanns på 1990-talet ett utbrett intresse för historiografi i Uppsala, vilket bl.a. resulterade flera avhandlingar, vetenskapliga artiklar och monografier samt teman på flera konferenser. Ser man till den forskning som bedrivits och de avhandlingsprojekt som producerats under denna tid blir det uppenbart att kritisk historiografi är ett perspektiv som genomsyrar stora delar av verksamheten. Om man ska leta efter en gemensam målsättning för denna inriktning så är det att synliggöra den egna forskningspositionen i syfte att göra djupgående historiska omläsningar. Det är kanske ingen slump att ett diskursteoretiskt förhållningssätt präglat stora delar av det historiografiska perspektivet. Historiografi handlar här alltså inte i första hand om tematiska vetenskapshistoriska kartläggningar, utan om formuleringen av ett kritiskt perspektiv inom ramen för varierande ämnesval. Än viktigare än den epokmässiga förändringen är breddningen av ämnets formulering av studieobjekt och närmandet till vad som i den anglosaxiska världen benämns Visual Studies och i den tyskspråkiga Bildwissenschaft. Inom svensk konstvetenskap har en sådan breddning tydlig historisk koppling till Gregor Paulssons projekt i Uppsala på och 50-talen liksom med ideologikritiska omformuleringar under 1970-talet (där man gick från benämna studieobjektet konst och arkitektur till att tala om bild och bebyggelse ). Det gavs t.ex. en grundkurs i Visuell kommunikation som alternativ till den vanliga konsthistoriska grundkursen i Uppsala på 1980-talet. I Linköping inrättades 1985 kurser på grundnivå i Bildvetenskap inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, som förutom traditionell konstvetenskap också omfattade konstsociologi, industriell bildproduktion, semiotik etc. Jämför man denna tid med situationen idag går det både att se likheter och skillnader. Även under och 2000-talet har det förts en livaktig debatt om konstvetenskapens gränser och uppgifter, men den stora skillnaden mellan dagens situation och 1970-talets är tämligen olikartade teoretiska perspektiv. Idag präglas svensk konstvetenskap av att dess teoretiska och metodologiska problemställningar befinner sig i gränslandet mellan traditionell konstvetenskap och visuella studier. Sammanfattningsvis kan man hävda att svensk konstvetenskap under det gånga decenniet fått en tydligare teoretisk prägel helt i linje med en internationell utveckling. Det vore nog ingen överdrift att säga att detta innebär det att svensk konstvetenskap stärkt sin vetenskapliga position inom svensk 6

7 humaniora, samtidigt som man tappat mark vad gäller volym och inflytande. Givetvis kan denna bild variera beroende på vilket lärosäte man studerar. För framtiden tror jag det är viktigt att följande områden betonas och förstärks: 1. Relationen mellan universitets- och museiforskning. Det är oerhört väsentligt att landets museer har disputerad personal och att museerna i högre grad än tidigare fungerar som forskningscentra. Men universiteten kan inte uppfattas bara som en fabrik för utbildning av personal, utan det behöver utvecklas ett mer dynamiskt samarbete mellan dessa båda områden. 2. Relationen mellan universitet och arkitektur- och konsthögskolor. Redan idag finns samarbeten, men de är i många fall sporadiska och beroende av individuella kontakter. Ett undantag är Umeå där konstvetenskapen har intensiva kontakter med konsthögskolan. Det internationella curatorprogrammet och masterprogrammet i kulturarvsstudier i Stockholm har fungerat som kontaktytor mellan universitet och omvärld och likande initiativ skulle också behövas både i utbildning och forskning. 3. Relationen mellan konstvetenskap och bildstudier inom andra humanistiska ämnen. Det är idag vanligt förekommande att doktorander och forskare inom andra discipliner på olika sätt använder bilder inte bara som illustrationer utan även som primärkällor. Här skulle konstvetenskapen ha en potentiell uppgift att initiera samarbeten, både i kraft av den egna specialiseringen på tolkning av olika typer av visuella material (estetiska bilder såväl som instrumentella) och för att vidga förståelsen av vad bildtolkning kan vara (att influeras av andra sätt att förstå visuella material). 4. Relationen mellan konstvetenskap och allmänt bildbruk. I vårt samhälle förmedlas i allt högre grad information, mening och propaganda genom bilder. Det finns ett uppenbart behov att förstå, tolka och kritiskt granska de olika typer av visuella flöden och bildkulturer som vi omges av. Här har konstvetenskapen en uppgift både att ta del i ett offentligt samtal och att fungera som del i utbildning av lärare, journalister och andra. Detta inbegriper även problematiken kring kulturarv och kulturarvsturism, där det behövs bättre kunskaper, såväl om fenomenet som sådant, om problematiken kring bevarande och om objekten och miljöerna själva. 7

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i (Doctoral studies in Physics) Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i konst-och bildvetenskap

Allmän studieplan för doktorsexamen i konst-och bildvetenskap Dnr U 2013/174 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst-och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27 mars 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia

Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia HS2017/158 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i historia (Doctoral studies in History) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Studieplan Studieplan för utbildning på forskarnivå i fysik (Doctoral studies in Physics) vid Karlstads universitet Fastställd av fakultetsrådet (Dnr F1/98) Reviderad

Läs mer

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Dnr HS2015/331 Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd 2007-06-07 av Estetisk-filosofiska

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Humanistiska fakultetsnämnden www.humfak.umu.se Allmän studieplan 2014-03-27 Dnr 511-2011-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Fastställande:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-03

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Dnr U 2013/173 Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27 mars 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:

Läs mer

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Arkitekturhistoria TEAHIF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Arkitekturhistoria TEAHIF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Arkitekturhistoria TEAHIF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-03-24

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-23 (Dnr

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Fastställd av fakultetsnämnden 17/

Fastställd av fakultetsnämnden 17/ Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ämnet Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid fakulteten Lärarutbildningen, Malmö högskola Fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningsplan. Politices kandidat. SGPOL Politices kandidat. Programkod: Programmets benämning: Political Science. Högskolepoäng/ECTS: 180

Utbildningsplan. Politices kandidat. SGPOL Politices kandidat. Programkod: Programmets benämning: Political Science. Högskolepoäng/ECTS: 180 Dnr HS 2016/702 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Politices kandidat Programkod: Programmets benämning: SGPOL Politices kandidat Högskolepoäng/ECTS: 180 Political Science Beslut

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Allmän studieplan för licentiatexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 24 september 2009 (ändrad den 29 augusti 2011).

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet matematik, NAMATE03

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet matematik, NAMATE03 2013-12-18 N 2013/717 1 (6) Fakultetsstyrelsen Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet matematik, NAMATE03 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen 2013-12-18 och gäller för forskarstuderande

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap

Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap = Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 24 september månad 2009. Studieplanen kompletteras

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID ENT-NÄMNDEN

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID ENT-NÄMNDEN ORU 1.2.1-02217/2016 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID ENT-NÄMNDEN Fastställda av: Fakultetsnämnden för ekonomi, natur- och teknikvetenskap Datum: 2016-06-14 1 Bakgrund Rektor har i instruktion

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN ORU 1.2.1-02219/2016 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN Fastställda av: Fakultetsnämnden för medicin och hälsa Datum: 2016-06-17 1 Bakgrund Rektor har i instruktion till fakultetsnämnderna

Läs mer

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning

Masterprogrammet i Offentlig förvaltning GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Förvaltningshögskolan Utbildningsplan för Masterprogrammet i Offentlig förvaltning 120 högskolepoäng, avancerad nivå Master s Programme in

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Sid 1 (6) Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Behörighet Behörighet att anställas som professor regleras av Högskoleförordningen (HF 4 kap; utdrag

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola,

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola, Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Yttrande över Teologiska Högskolan, Stockholms ansökan om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området teologi

Yttrande över Teologiska Högskolan, Stockholms ansökan om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området teologi Regeringen Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pär Brännström 08-563 085 29 par.brannstrom@hsv.se

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy)

Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy) LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Dnr LiU-2010-01756 Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy) Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Trafik och väg TEVTTF02

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Trafik och väg TEVTTF02 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Trafik och väg TEVTTF02 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2008-05-21 och senast ändrad 2014-03-10 (Dnr

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D MINNESANTECKNINGAR Forskarutbildningsrådet Minnesanteckningar Forskarutbildningsrådet Datum och tid för mötet:, kl. 10.00 Plats för mötet Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D Närvarande: Frånvarande:

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Humanistiska fakultetskansliet Sigríður Beck 031-7861108 ALLMÄNNA ANVISNINGAR GÄLLANDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 2013-12-10 Dnr:U 2013/773 1 / 5 Humanistiska fakultetsstyrelsen Allmänna anvisningar gällande

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Historia och historiedidaktik vid Malmö Högskola, 2011-01-01

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Historia och historiedidaktik vid Malmö Högskola, 2011-01-01 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Historia och historiedidaktik vid Malmö Högskola, 2011-01-01 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2011-03-11 Utbildningen på forskarnivå i historia och historiedidaktik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i SPRÅKSTUDIER Language Studies Studieplanen är utfärdad den 12 mars 2014 (dnr ORU 5.1-835/2014). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola,

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola, Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i pedagogik är en del av området Utbildningsvetenskap

Läs mer

Vad är ett universitet?

Vad är ett universitet? Vad är ett universitet? Webbteknisk introduktion (1IK415) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se GRATTIS! Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer