PLANSAMRÅD över detaljplan för

Transkript

1 PLANSAMRÅD över detaljplan för Del av Ljungby 7:184, östra delen av järnvägsområdet I Ljungby stad, Ljungby kommun Dnr 2011/0112 SAMRÅD 4 juni - 3 augusti 2012 SAMRÅDSHANDLINGAR: Allmän information Planbeskrivning med genomförandefrågor Plankarta Illustration Behovsbedömning Gestaltnings- och utformningsprinciper Samrådsredogörelse från programsamrådet Planprocessen Svarsblankett

2 Plankontoret Dnr 2011/0112 ALLMÄN INFORMATION Plansamråd över detaljplan för del av Ljungby 7:184, östra delen av järnvägsområdet i Ljungby stad. Syftet med detaljplanen är att förtäta bebyggelsen i den östra delen av järnvägsområdet för att få ett mer sammanbundet centrum. Det innebär att: Planlägga del av järnvägsområdet samt kvarteret Torgtomterna för centrumändamål och bostäder. Förändra sträckningen på Skånegatan från Hammarrondellen till posthörnan. Göra om gatumarken mellan Stora Torg och järnvägsområdet till ett trafiktorg, där bilisterna vägleds med gatubeläggningen. Förändra området för bussterminalen. Skapa ett parkeringskvarter med återvinningsstation norr om Hammarskolan. Anlägga ett parkområde sydöst om Garvaren som kan användas som dagvattenmagasin samt utöka parkeringen österut vid Garvaren. Området ligger strax söder om centrum mellan Hammarrondellen och Posthörnan. Planförslaget stämmer till största delen med Centrumplanen för Ljungby, antagen av kommunfullmäktige Samrådstid: 4 juni 3 augusti 2012 Planförslaget finns tillgängligt för granskning på Biblioteket, Södra Järnvägsgatan 8 och i Kommunhuset, Olofsgatan 9, Ljungby samt på kommunens webbsida Upplysningar lämnas av planhandläggare Ulla Gunnarsson, tel , e-post ulla.gunnarsson@ljungby.se eller av plankontoret genom kommunens växel POSTADRESS Ljungby BESÖKSADRESS Olofsgatan 9 TELEFON vx ORG NR PLUSGIRO E-POST miljo.och.byggnamnden@ljungby.se TELEFAX WEBBPLATS BANKGIRO SAMRÅDSHANDLING

3 Den som har synpunkter på förslaget är välkommen att framföra dessa, skriftligen till Ljungby kommun, Plankontoret, Ljungby, senast fredagen den 3 augusti Detaljplanen kommer sedan, efter eventuella revideringar, att finnas tillgängligt för granskning. Samrådsmöte Ett samrådsmöte angående detaljplanen för järnvägsområdet och för övriga förändringarna i centrum kommer att hållas Onsdagen den 20 juni kl i Stråhlforssalen, Garvaren. Alla intresserade är välkomna! MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Juni 2012

4 1(15) Detaljplan för Del av Ljungby 7:184 med flera, östra delen av järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör Allmän information Denna planbeskrivning med genomförandefrågor Behovsbedömning Gestaltnings- och utformningsprinciper Plankarta i skala 1:1000 Illustration i skala 1:1000 Trafikutredning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att förtäta bebyggelsen i den östra delen av järnvägsområdet för att få ett mer sammanbundet centrum. Det innebär att: Planlägga del av järnvägsområdet samt kvarteret Torgtomterna för centrumändamål och bostäder Förändra sträckningen på Skånegatan från Hammarrondellen till posthörnan. Göra om gatumarken mellan Stora Torg och järnvägsområdet till ett trafiktorg, där bilisterna vägleds med gatubeläggningen. Förändra området för bussterminalen. Skapa ett parkeringskvarter med återvinningsstation norr om Hammarskolan. Anlägga ett parkområde sydöst om Garvaren som kan användas som dagvattenmagasin samt utöka parkeringen österut vid Garvaren. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANOMRÅDETS LÄGE OCH AREAL Planområdet ligger i centrum och begränsas av Järnvägsparken Stora Torg Kungsgatan Olofsgatan. Dessutom ingår Skånegatan och gatans nya sträckning från Gängesvägen till Fabriksgatan samt ett mindre område vid Garvaren. Området är drygt 6 hektar. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Garvaren 1 ägs av fastighetsbolaget Garvaren i Ljungby, Torgtomterna 2 ägs av Pingstförsamlingen, Ljungby 14:7 ägs av Trafikverket. Övrig mark ägs av kommunen. GÄLLANDE PLANER MED MERA Översiktsplaner Planförslaget överensstämmer i stort sett med Centrumplanen, antagen 1 september 2009.

5 2(15) Gällande detaljplaner Inom planområdet gäller följande planer: Ljungby, Storgatan, Stationsgatan mm, Kvarteret Björklunden, Vinkelhaken, Torgtomterna, Åtomten, Linné och Axel, Stadsäga 71 (järnvägsområdet), Ljungby centrum Kvarteret Stenbacken med flera, Kvarteret Betlehem, Karybdis mm, Del av stadsäga 71 mm, (stationshuset) Del av kvarteret Stenbacken mm, För marken som gränsar till planområdet gäller följande planer: Storgatan, Stationsgatan mm, Kvarteret Gertrud och angränsande strandområden, Kvarteret Björklunden, Vinkelhaken, Torgtomterna, Åtomten, Linné och Axel, Ljungby centrum, Järnvägsparken och del av kv Stenbacken, Kvarteret Hammaren, Kvarteret Näcken, Kvarteret Hammaren, Kvarteret Björklunden, Del av kvarteret Linné, Gänget, Axel, Kvarteret Stenbacken m.fl Kvarteret Tellus, Kvarteret Björklunden, Kvarteret Betlehem, Karybdis mm, Kvarteret Garvaren, mm, Del av kvarteret Stenbacken mm, Del av kvarteret Garvaren, Kvarteret Garvaren, Del av kvarteret Björklunden (Posthuset mm), Bagaren 15, Kvarteret Minerva, Del av Ljungby 7:130 med flera (Fabriksgatans förlängning), I de två senaste detaljplanerna har genomförandetiden inte gått ut. Dessa planer ändras inte i detta planförslag och därför påverkas inte genomförandetiden. Kommunala beslut Miljö- och byggnämnden gav plankontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för aktuellt område. Sammanfattning av planprogrammet Ett program för järnvägsområdet har godkänts av miljö- och byggnämnden 1 februari Programmet föreslår centrumändamål och bostäder på järnvägsområdet och inom Torgtomterna samt parkering på Salutorget. På ett trafiktorg mellan Järnvägsparken och Tellushuset ska alla trafikslag samsas. Godsmagasinet ska få en ny placering eftersom det är svårt att hitta en bra utformning på bebyggelsen om huset står kvar på befintlig plats.

6 3(15) Skånegatan, som kommer att kopplas samman med Hammarrondellen, kommer att bli huvudgata och vara nya stråket mellan västra och östra delarna av Ljungby centrum. Miljö- och byggnämnden beslöt att utöver det som står i programmet ska sträckningen av ett kommunikationsstråk redovisas i planhandlingarna. BEHOVSBEDÖMNING Enligt 5 kapitlet 11 Plan- och Bygglagen samt 6 kapitlet 6, 13 och 15 Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av detaljplaner vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som stöd för kommunens ställningstagande till om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan görs denna behovsbedömning. Bedömningen grundas på kriterierna i bilaga 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planens genomförande bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan skall planen bli föremål för miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Ställningstagande I föreliggande behovsbedömningen görs bedömningen att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund av detta ställningstagande upprättas ingen MKB. Se särskild behovsbedömning. MILJÖKVALITETSNORMER Luftkvaliteten Miljökontoret har beräknat luftkvaliteten med dataprogrammet Simair. Beräkningarna har gjorts för partiklar (PM10), kväveoxid (NO 2 ) och Bensen. Det föreligger ingen risk att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, enligt 5 kap Miljöbalken, överskrids. Gaturummen är glesa med låg bebyggelse även om gatorna är förhållandevis trafikerade. Nya hus i korsningen Storgatan Kungsgatan bidrar till en förtätning av bebyggelsen, men eftersom det finns stora öppna ytor vid Stora Torg och Sven Ljungbergs plats i den absoluta närheten kommer inte luftkvaliteten att påverkas så att riktvärdena överskrids. Följande gator har beräknats avseende miljökvalitetsnormer och miljömålen för luftkvalitet: - Skånegatan och Storgatan : MKN: Beräknade värden är under miljökvalitetsnormerna med god marginal. PM10: Beräknade värden är under miljömålet med god marginal. NO 2 : Beräknade värde är under miljömålet med god marginal. Bensen: Beräknat värde är under miljömålet en respektive två tiondelar. Vattenkvaliteten Lagan som rinner genom Ljungby ingår i Lagans avrinningsområde. Vattendraget har 2009 klassificerats till måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är satt till 2021 då god ekologisk status ska uppnås. Den kemiska ytvattenstatusen år 2009 är god och miljökvalitetsnormen för 2015 är således också satt till god.

7 4(15) Området omfattas idag av kommunalt verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Detaljplanen bedöms, ur allmän synpunkt, medföra god hushållning med mark, vatten, energi och övriga miljöförhållanden i övrigt enligt miljöbalkens tredje kapitel. I och med att marken i centrum bebyggs och en förtätning sker utnyttjas marken på ett lämpligt sätt. Gator och ledningar finns redan utbyggda och närheten till centrum med alla dess faciliteter gör byggnationen än mer attraktiv. Mark och vegetation Järnvägsområdet där räls och slipers legat har röjts upp och består numera till största delen av en grusad yta. Marken närmast Stationsgatan och bort mot posthörnan är en grönyta med träd, gräsmattor och gångvägar. Geoteknik Någon grundundersökning för området finns inte. Inför projektering och byggnation bör en geoteknisk undersökning genomföras för att klarlägga de geologiska förutsättningarna. Förorenad mark Järnvägsområdet är ett gammalt verksamhetsområde vilket gör att det finns risk för föroreningar. En markundersökning är beställd och ska genomföras innan detaljplanearbetet slutförs. Kultur-, stads- och landskapsbild Ljungby blev köping 1828 och köpingen växte fram utifrån en rätvinklig stadsplan. I slutet av 1800-talet förändrades stadsbilden när järnvägen drogs diagonalt genom kvartersstrukturen. Det var linjerna KVBJ (Karlshamns- Vislanda-Bolmens järnväg) och SSJ (Skåne Smålands järnväg). Till största delen slutade sträckorna att trafikeras i slutet av 1960-talet. Den sista delen av järnvägen mellan Ljungby och Helmershus strax söder om Värnamo stad lades formellt ned Ljungby stad präglas av köpingens stadsplan, järnvägens tillkomst och efterkrigstiden och framåt. Det enda kvarteret som egentligen kan ge en bild av Ljungby innan järnvägens tillblivelse är kvarteret Betlehem med gatuoch gårdshus samt lummig gårdsmiljö. Det som går att avläsa av järnvägsepoken är bland annat den trädplanterade Järnvägsparken, de ståtliga byggnaderna längs med Storgatan, godsmagasinet med tillhörande skärmtak samt den nyare järnvägsstationen som idag bland annat inrymmer restaurang. Utöver det finns naturligtvis det stora obebyggda, långsmala området som nu till stora delar är under planläggning. Järnvägshotellet brann 1960 och efter branden återuppfördes ett nytt (stads-)hotell, Terraza, som är en av de mest monumentala och påkostade modernistiska byggnader i Kronobergs län. År 1953 brann Ljungby stad och det har tillsammans med ett antal rivningar bidragit till att Ljungby stadskärna karakteriseras av en heterogen bebyggelsestruktur vad gäller höjd, volym, material och färg.

8 5(15) Lämplig färgskala som kan användas till nybyggnationen i centrum. Fornminnen Inga kända fornlämningar enligt Fornminnesregistret (FMIS) finns inom planområdet. Service Eftersom området ligger i centrum är det nära till både kommersiell och offentlig service. Bebyggelse Inom kvarteret Torgtomterna ligger Köpingsgården, Pingskyrkans lokaler, den gamla biolokalen Grand som idag är Pensionärernas Hus och förskolan Kaisa Kavat. Köpingsgården är en byggnad med centralfunktion för köpingen som tillkom omkring sekelskiftet. Dess exponerade läge invid järnvägen medförde en för trakten och tiden omsorgsfull utformning av fasadlivet med delvis ett klassiserande uttryck. Detta synliggörs i framförallt detaljer såsom spröjs, portomfattningar och takgesimser. Byggnaden utgörs av tre sammanbyggda enheter som varje åtskiljs av röda, gråa respektive gula putsfasader. Som puts har använts en grov spritputs. Köpingsgården får en varsamhetsbestämmelse i detaljplanen som säger att byggnaden inte får rivas och att dess karaktär ska beaktas. Godsmagasinet utgör idag den enda kvarvarande byggnaden tillhörande det tidigare järnvägsområdet. Till byggnaden hör en perrong med tak. Byggnaden har liggande panel målad i ljus oljefärg med portomfattningar och knutbräder i en

9 6(15) mörkröd kulör. Utformningen med liggande panel är tidstypisk för har ett nära förhållande till järnvägsdragningen. Fönster utgörs endast av så kallade överljus vilket förstärker intrycket av dess funktion som magasin. Intill busstationen ligger den gamla stationsbyggnaden kvar samt en nyare del som inrymmer vänthall och lokaler för busschaufförerna. PLANFÖRSLAGET Bebyggelse Norr om Salutorget föreslås två mindre kvarter som anpassas till rutnätsstaden genom att läggas i samma riktning som övriga kvarter i centrum. Båda kvarteren är avsedda för bostäder och centrumändamål men i bottenvåningen får inte lägenheter inredas. I centrumändamål ingår butiker, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, föreningslokaler, restauranger, caféer hotell med mera. Entréer ska vara vända mot gatan. För att klara bullervärdena för uteplatser ska dessa vara vända mot innergården eller glasas in. Kvarteret Tellus som ligger mitt emot har äldre bebyggelse med den pampigaste delen mot Storgatan och Stora Torg. Byggnaden är uppförd i tre våningar med en våningshöjd som är högre än vad som idag är normalt. Höjden till taknocken har uppmätts till 16,7 meter från marknivån vilket nästan motsvarar höjden på ett femvåningshus. Illustration över järnvägsområdet. Närmast korsningen Storgatan Kungsgatan läggs en byggrätt på fem våningar. Denna högre byggnadskropp kommer att bli en fondbyggnad sedd från Ågårdsvägen. Därför är det viktigt att utformning och färg på byggnaden kan samspela med Tellushuset och övrig bebyggelse i den omedelbara närheten. En fem meter bred lastzon läggs mot Salutorget i anslutning till byggrätten. För att minska buller från lastbilar som levererar varor ska lastzonen byggas in eller byggas över med ett skärmtak. Övrig bebyggelse i det nya kvarteret får högst

10 7(15) uppföras i fyra våningar vilket också gäller för det mindre kvarteret mitt emot Salutorget. Det nya kvarteret utmed Stationsgatan är avsett för bostäder och centrumändamål. 40 % av fastighetsarean får bebyggas i högst fyra våningar. Husen ska placeras utefter förgårdsmark eller kvartersgräns. Entréer vänds mot gatan. Illustration ny bebyggelse norr om Salutorget. Kvarteret Torgtomterna med Köpingsgården, Pingstkyrkan och gamla Grand bio med mera får användningsbestämmelsen bostäder och centrumändamål. Gamla Grand bio får en varsamhetsbestämmelse betecknad k med innebörden att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas vid ändring. Kvarteret är så gott som färdigbyggt men utrymme finns för ytterligare mindre bebyggelse i första hand intill Köpingsgården. Max 35 % av fastighetsarean får bebyggas i tre våningar. Godsmagasinets nuvarande placering gör att det är svårt att få en bra struktur på ny bebyggelse i området. Därför föreslås att skärmtaket rivs och att godsmagasinet flyttas och placeras mitt emot Köpingsgården på Skånegatan. Placeringen blir i samma riktning som järnvägsspåren hade tidigare och närheten till busstationen gör att godsmagasinet eventuellt kan få en användning som anknyter till trafiken och till godshanteringen. Placeringen mitt emot Köpingsgården gör att båda byggnader kan samspela eftersom de volym- och stilmässigt överensstämmer. Godsmagasinet ska ingå i ett kvarter avsett för bostäder och centrumändamål som får uppföras i max fyra våningar. Kvarteret sträcker sig bort till salutorget.

11 8(15) Stads- och landskapsbilden Stadsbilden kommer påtagligt att förändras i och med ny bebyggelse på järnvägsområdet. Vid den så kallade Posthörnan (korsningspunkten Storgatan Kungsgatan) kommer kvartersstrukturen att förändras när centrum byggs vidare med ett kvarter. Vid korsningspunkten medges en högre hörndel i kvarteret för att möjliggöra en fondbyggnad för Ågårdsvägen. Stora Torg kommer att visuellt och fysiskt att utökas med ett trafiktorg och rumsligheten kommer att förstärkas med ny bebyggelse i den södra delen av Stora Torg. Denna del av detaljplanen bygger vidare på befintlig kvartersstruktur. För de två södra kvarteren följs järnvägsstrukturen som skär diagonalt genom kvartersstaden. Utgångspunkten är att skapa tydliga gaturum och kvarter samt att återskapa esplanaden vid Stationsgatan med Tellushuset som självklar fondbyggnad. Kyrkan och Garvaren är andra fondbyggnader idag och framgent. Busstationen avses att byggas om så att den istället för långsmal blir mer kvadratisk. Salutorget har fortfarande kvar sin ursprungliga funktion som marknadsplats, vanligtvis torghandel. Salutorget kommer att utökas något och få en kvadratisk form. Trädplantering krävs mellan Salutorget, busshållplats och omgivande gator för att försöka uppnå en rumslighet där bebyggelse saknas. Höjden på bebyggelsen är i huvudsak fyra våningar. I Ljungby är höjd- och volymskalan väldigt varierande som ett led i att staden har brunnit, rivningar och skiftande ideal. Fotomontage som visar hur ny byggnation mitt emot Tellushuset skulle kunna bli. Bygglov Bygglov får inte ges förrän eventuella påvisade markföroreningar på järnvägsområdet har avhjälpts. I bygglov ska särskilt beaktas geoteknik, buller, gestaltnings- och utformningsprinciper. Även avfallshanteringen samt byggnaders tillgänglighet behandlas i bygglovet.

12 9(15) Barn Diskussion pågår att anlägga en lekplats i Järnvägsparken med lekredskap för både små och lite större barn. Tillgänglighet Utformning av gator, trottoarer, torg och övriga ytor ska utformas så att personer med olika handikapp ska kunna röra sig på enklaste sätt. Byggnaders tillgänglighet behandlas i bygglovet. Trafik För att förbättra trafikmiljön i centrum ska området mellan Järnvägsparken - Stora Torg - korsningen med Kungsgatan, få karaktären av ett trafiktorg med markbeläggning i avvikande material. Låg hastighet ska råda på trafiktorget och vägledning ska ges för motorfordon genom markbeläggning, pollare och dyligt. Samtidigt med detaljplanen för Järnvägsområdet pågår arbete med detaljplan för Rune B. Johanssons gata med omnejd. Korsningen Storgatan Kungsgatan Ågårdsvägen anpassas till båda detaljplanerna och får samma utformning. Sektion Storgatan sedd från öster. Fabriksgatans förlängning över järnvägsområdet har behandlats i en tidigare detaljplan och har därför inte tagits med i detta planförslag. Avsikten med gatan är att sprida ut trafiken på fler gator så att trafiksituationen kan bli bättre i centrum. För att minska trafiken på Stationsgatan riktas trafiken mot Fabriksgatan. Stationsgatan är Ljungbys enda esplanad som härrör från tiden för järnvägens tillkomst. Stationsgatan blir en tydligare gata då järnvägsområdet exploateras. Stationsgatan ska kompletteras med träd så att båda körbanorna kantas av lövträd. Körbanorna smalnas av för att reducera hastigheten. Gång- och cykelbanor längs med båda körbanorna ska vara tydligt avskilda från körbanorna. Detta bidrar till en bättre trafikmiljö för cyklister. Sektion Stationsgatan sedd från Garvaren.

13 10(15) Infart till busstationen och Garvaren läggs mitt emot varandra på Fabriksgatans förlängning. I samband med det utökas Garvarens parkering österut och busstorget får en annan utformning. Se illustrationer. Skånegatans anslutning till Gängesvägen flyttas till Hammarrondellen vid Helsingborgsvägen. Avsikten är att göra Skånegatan till huvudgata som ska användas som den naturliga vägen att ta sig österut genom centrum mot posthörnan. Salutorget får samtidigt en rundad utformning mot gatan. Kungsgatan söderifrån blir underordnad och ansluts till huvudgatan vid Salutorget. Kungsgatan vid posthörnan sedd från söder. Busstationen I samband med utbyggnad av Fabriksgatans förlängning kommer busstationen att förändras. Infarten från Stationsgata stängs och en ny öppnas mot Fabriksgatans förlängning och en mot Skånegatan. Perrongen på busstationen, som idag är till för 12 bussar, delas och förläggs i två parallella perronger. Därigenom blir ytan för bussresenärerna mer tillgänglig. Cykelparkering och väderskydd ska finnas vid busstationen. Parkeringsplatser Salutorget används idag i första hand som parkeringsplats men även till torgförsäljning på lördagar och som marknadsplats några gånger om året. Vid andra evenemang till exempel Lions loppmarknad används torget som nöjesfält. Salutorget blir ett parkeringskvarter och kommer att utökas norrut när godsmagasinet flyttas och sträcka sig fram till de nya kvarteren för bostäder och centrumändamål. Det blir en stor parkeringsplats med stora asfalterade ytor därför ska planteringar anläggas mellan parkeringsskeppen för att få en mer tilltalande plats. Parkeringen kommer att rymma drygt 100 parkeringsplatser. Parkeringsområdet vid Garvaren kommer att utökas fram till Fabriksgatans förlängning när gatan byggs ut. Utrymme finns att anlägga längsgående parkeringsplatser mellan träden utmed Stationsgatan. En ny parkeringsplats föreslås norr om Hammarskolan. Återvinningsstationen som ligger söder om Garvaren ska placeras inom parkeringsplatsen.

14 11(15) Den del av järnvägsområdet som inte planläggs nu kan även fortsättningsvis användas som parkeringsplats, i första hand för närliggande handel men även för resenärer via busstationen. Den tillkommande bebyggelsen ska i första hand ordna parkeringsplats på den egna fastigheten för övrigt finns parkeringsplatser på Salutorget. I Centrumplanen finns parkeringsnormen för Ljungby centrum som ska följas. Cykelparkering ska anordnas till busstationen inom busstorget. Gång- och cykelvägar För att få ett lättillgängligt centrum är det viktigt att enkelt kunna ta till och från olika delar i staden både för gående, cyklister och bilister. Eftersom gatusträckningarna i vissa delar har ändrats i planförslaget kommer också nya gång- och cykelvägar att anläggas. Stationsgatan ska smalnas av för biltrafik från Fabriksgatans förlängning och samtidigt ska gång- och cykelvägar anläggas på båda sidor om gatan. Skånegatan dras upp mot Hammarrondellen men gång- och cykelvägens sträckning behålls fram till Gängesvägen. Nya gång- och cykelvägar anläggs vid den nya rondellen i Fabriksgatan Skånegatan med anslutningar mot norr, öster och väster. Kommunikationsstråk Enligt ett politiskt beslut ska det finnas ett kommunikationsstråk genom centrum som inte får byggas över. Stråket ska vara öppet för framtida kommunikation och sträcker sig från Hammarrondellen via Skånegatan över Salutorget och vidare mot Bryggerirondellen. Den lila linjen illustrerar kommunikationsstråket. Störningar och olyckor Trafikutredning Konsultfirman Tyréns har genomfört en trafikanalys för Ljungby centrum, daterad den 19 mars Syftet med trafikanalysen var att studera hur trafikflöden påverkas på Skånegatan när Stationsgatan begränsas som genomfart, när delar av

15 12(15) trafiken leds om till Skånegatan och när nya bostäder och verksamheter uppförs på gamla järnvägsområdet. Underlaget till trafikprognosen består av dels befintliga trafikflödespunkter i Ljungby samt manuella trafikmätningar från åtta korsningspunkter. Utifrån storleken på ytor för olika verksamheter har man skattat hur stor trafikalstringen blir för nybyggnationen på gamla järnvägsområdet. Resultatet visar att trafiken i området kommer att öka med ca 800 fordon/dygn. Med framtida ombyggnation av gatunätet och med full utbyggnad av planerad bebyggelse bedöms Skånegatan öka från cirka 3000 till omkring 6000 fordon per dygn, ÅDT (årsmedeldygnstrafik). Ökningen beror på att Skånegatan i framtiden ska vara huvudgata och samla upp trafik från Hammarrondellen och från trafikljuset i korsningen Stationsgatan Märta Ljungbergsvägen med riktning mot Ågårdsvägen och Bryggerirondellen. Samtidigt minskar trafiken på Stationsgatan. Däremot är det samma antal fordon idag på Ågårdsvägen vid posthörnan som det beräknade antalet för framtiden. Buller Enligt Boverkets riktvärden för trafikbuller får den högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad vara 55 dba vid nybyggnation. Avvägningar, som innebär avsteg från bullerriktvärdena i samband med planering för nya bostäder, bör kunna komma i fråga i samband med komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordnad kvartersstruktur. Bullerberäkning har gjorts enligt bullerprogrammet Buller VÄG version 8.6 för den trafik som är idag. Resultatet visar att bullervärdet idag är ca 66 dba i korsningen vid posthörnan och eftersom trafikanalysen visar på samma trafiksiffror för framtiden blir bullervärdet det samma. Det innebär att fönster och övrigt byggmaterial ska anpassas så att det dämpar buller i den omfattningen så att bullervärdena inte överstiger riktlinjerna för buller. Balkonger och uteplatser ska vändas mot bullerdämpad sida, alternativt inglasning/loggia eller liknande. Luft Nya hus i korsningen Storgatan Kungsgatan bidrar till en förtätning av bebyggelsen, men eftersom det finns stora öppna ytor vid Stora Torg och Sven Ljungbergs plats i den absoluta närheten kommer inte luftkvaliteten att påverkas så att riktvärdena överskrids. Räddningsväg Inom Garvaren 1 finns räddningsvägar som förlängs över parkeringsområdet betecknat P1 på plankartan. Räddningsvägarna är till för räddningstjänstens fordons framkomlighet vid Garvaren om något händer i byggnaden. ÖVRIGT Generella ställningstaganden och motstående intressen Vid detaljplanens genomförande förtätas bebyggelsen i centrum och stadsbilden förändras. Nya hus uppförs där det idag är öppet och mera glest mellan bebyggelsen. Godsmagasinet får en annan plats jämfört med idag. Konsekvenser Idag ligger det ledningar i marken inom järnvägsområdet som måste flyttas när bebyggelsen uppförs. Flytt av ledningar bekostas av kommunen.

16 13(15) Vid byggnation av grusade ytor och anläggande av fler parkeringsplatser med hårdgjorda ytor minskar de naturliga områdena för omhändertagande av dagvatten. Det innebär större tryck på dagvattenledningarna. Nya bostäder i centrum innebär närhet till service, butiker, sjukvård med mera för hyresgästerna. Det betyder också att man inte behöver använda bilen i samma utsträckning som vid ett boende längre från centrum. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER Detaljplanen handläggs som normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 6 Plan- och bygglagen (PBL). Tidplan Samråd över planförslaget beräknas ske juni juli 2012, granskning under hösten 2012 och antagande av miljö- och byggnämnden alt kommunfullmäktige i december 2012 eller januari 2013 under förutsättning av planarbetet fortskrider som beräknat och inga problem uppstår. Gator, vatten- och avloppsledningar, busstationen och grönområden planeras vara klara under hösten Genomförandetid Genomförandetiden skall vara 5 år räknat från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen ansvarar för fastighetsreglering, sanering av eventuella markföroreningar, flytt av godsmagasinet och utbyggnad av gator och grönområden. Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark inom planområdet. FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Fastighetsbildning Del av Garvaren 1, Ljungby 7:131, 14:7 och 14:8 ska genom fastighetsreglering överföras till kommunens gatu- och exploateringsfastighet. Del av Ljungby 7:130 ska genom fastighetsreglering överföras till Garvaren 1. Mark avsedd för bostäder och centrumändamål ska genom avstyckning alternativt fastighetsreglering bilda minst tre nya fastigheter. Del av Torgtomterna 5 ska genom fastighetsreglering överföras till Ljungby 7:125. Servitut Servitut för gång- och cykelväg samt räddningsväg ska inrättas över tillkommande mark för Garvaren 1 till förmån för Ljungby 7:130. EKONOMISKA ÅTGÄRDER Kostnader Kommunen står för följande kostnader:

17 14(15) - Upprättandet av detaljplanen. - Utredningar och borttagande av markföroreningar - Utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar, belysning, parker, lekplatser, vatten och avlopp, dagvatten och övriga anläggningar. - Flytt av godsmagasinet med tillhörande vatten- och avloppsledningar samt eloch teleledningar. Fastighetsbildningskostnader belastar den som har nytta av fastighetsbildningen. Geotekniska utredningar bekostas av exploatören. Intäkter Intäkter till kommunen som planen genererar är vid försäljning av tomtmark samt för anläggningsavgift för vatten och avlopp och för gatukostnader. När bygglov beviljas betalas en planavgift och bygglovavgift av den sökande. TEKNISKA ÅTGÄRDER Vatten- och avlopp Ledningar finns framdraget i gatorna inom planområdet som den nya bebyggelsen kan anslutas till. El- och teleledningar Teleledningar finns framdragna till området. Inom vissa delar måste ledningarna flyttas på grund av att de i dagsläget ligger inom område som ska bebyggas. Fjärrvärme Fjärrvärmeledningar finns i Kungsgatan som den nya bebyggelsen kan anslutas till. Avfall Avfallshanteringen ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning inom den egna fastigheten. Närmare granskning av avfallshanteringen sker i samband med bygglovprövning. Dagvatten Dagvattenhanteringen ska lösas i samråd med tekniska kontoret. Dagvatten ska fördröjas bland annat inom parkområdet intill Fabriksgatan innan det släpps ut i ledningarna. Nya dag- och spillvattenledningar ska anläggas inom planområdet. Geoteknik Grundundersökning ska genomföras inom kvartersmark före bygglov ges. ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER Genomförandetiden skall vara fem år räknat från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Tomtindelningar enligt följande upphör att gälla: C 28, Ljungby Torgtomterna, fastställd C 57, Ljungby Torgtomterna, fastställd

18 15(15) Den fastighetsplan för kvarteret Garvaren som vann laga kraft upphör att gälla. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Inför upprättandet av planhandlingarna har samråd skett med exploateringschef Per-Olov Almqvist, projekteringssamordnare Maritha Davidsson, gatuingenjör Jeannette Ehrich och stadsarkitekt Henrik Johansson. Även samråd med kommunens miljökontor och byggkontor har skett. LJUNGBY KOMMUN Plankontoret den 28 maj 2012 Ulla Gunnarsson Planhandläggare

19 1(5) Detaljplan för Del av Ljungby 7:184 med flera, östra delen av järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun BEHOVSBEDÖMNING PLANARBETET PROGRAM Detaljplanen föregicks av ett programsamråd som visar på intentioner och utgångspunkter i grova drag. Redan i programsamrådet fick fastighetsägare, grannar, kommunala och statliga myndigheter med flera möjlighet att framföra sina synpunkter. Även ett första utkast kring behovsbedömning bifogades planhandlingarna. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Avsikten med planen är i första hand att planlägga del av järnvägsområdet för centrumändamål och bostäder. Samtidigt görs en del ändringar i gatustruktur, trafikföring och förändring av bussterminalen. BEHOVSBEDÖMNING Behovsbedömning är det dokument som syftar till att bedöma huruvida en detaljplan medför betydande miljöpåverkan och därför ska miljöbedömas. Då ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. KOMMUNENS BEDÖMNING Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan enligt 6 kapitlet 11 miljöbalken. En särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. I behovsbedömningen redovisas miljöpåverkan som planen kan antas medföra, grundade på kriterierna i bilaga 4 till miljökonsekvensförordningen samt även kriterierna i bilaga 2 till samma förordning, enligt 4 kap 34 PBL. PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet ligger i centrum mellan Hammarrondellen och Posthörnan. PLANENS KARAKTÄRISTISKA EGENSKAPER Planförslaget Syftet med detaljplanen är att förtäta bebyggelsen i den östra delen av järnvägsområdet för att få ett mer sammanbundet centrum genom att: Planlägga del av järnvägsområdet samt kvarteret Torgtomterna för centrumändamål och bostäder Förändra sträckningen på Skånegatan från Hammarrondellen till posthörnan. Göra om gatumarken mellan Stora Torg och järnvägsområdet till ett trafiktorg, där bilisterna vägleds med gatubeläggningen. Förändra området för bussterminalen. Skapa ett parkeringskvarter med återvinningsstation norr om Hammarskolan.

20 2(5) Anlägga ett parkområde sydöst om Garvaren som kan användas som dagvattenmagasin. Förenlighet med andra projekt Detaljplanen är i stort sett förenlig med Centrumplanen som antogs av kommunfullmäktige 1 september Dessutom är det i översiktsplanen från 2006 skrivet att mellan busstationen och Stora Torg föreslås ny bebyggelse som ska anpassas till stadskaraktären med tydliga kvarter och gaturum. Användningen ska vara företrädesvis bostäder med lokaler i bottenplan. En detaljplan för Fabriksgatans förlängning vid busstationen antogs Detaljplanen ingår i förändringar som tillhör centrumplanen. Projektets utnyttjande av mark, vatten och andra resurser Större delen av planområdet utgörs av gamla järnvägsområdet som idag består av en grusad yta och en parkliknande del. Bedömningen är att marken utnyttjas för det den är lämplig för när området bebyggs med bostäder och centrumändamål. Kvarteret Torgtomterna som i stort sett är färdigbyggt ingår också i detaljplanen. För övrigt ingår Salutorget som även fortsättningsvis ska vara salutorg och dessutom utökas. Därutöver ingår närliggande gator i detaljplanen för att trafikföringen ska kunna redovisas. Projektets alstrande av avfall Tanken är att bottenplanen på samtliga kvarter inom järnvägsområdet ska öppnas för centrumändamål. I centrumändamål ingår butiker, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, föreningslokaler, restauranger, caféer hotell med mera. Dessa verksamheter kommer att alstra en mängd avfall som i nuläget är svår att bedöma. Omhändertagande av avfall är reglerat genom annan lagstiftning. Övergripande bestämmelser om avfall finns redovisat i 15 kap Miljöbalken och i avfallsförordningen. Föroreningar och störningar I dagsläget är det svårt att förutse vilka verksamheter som kommer att lokaliseras till området. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en bred användning av området. Handel bidrar till ett ökat trafikarbete till och från området. Stads- och landskapsbilden Ljungby blev köping 1828 och köpingen växte fram utifrån en rätvinklig stadsplan. I slutet av 1800-talet förändrades stadsbilden när järnvägen drogs diagonalt genom kvartersstrukturen. Det var linjerna KVBJ (Karlshamns-Vislanda-Bolmens järnväg) och SSJ (Skåne Smålands järnväg). Till största delen slutade sträckorna att trafikeras i slutet av 1960-talet. Den sista delen av järnvägen mellan Ljungby och Helmershus strax söder om Värnamo stad lades formellt ned Ljungby stad präglas av köpingens stadsplan, järnvägens tillkomst och efterkrigstiden och framåt. Det enda kvarteret som egentligen kan ge en bild av Ljungby innan järnvägen tillblivelse är kvarteret Betlehem med gat- och gårdshus samt lummig gårdsmiljö. Det som går att avläsa av järnvägsepoken är bland annat den trädplanterade Järnvägsparken, de ståtliga byggnaderna längs med Storgatan, godsmagasinet med tillhörande skärmtak samt den nyare järnvägsstationen som bland annat idag inrymmer restaurang. Utöver det finns naturligtvis det stora obebyggda, långsmala området som nu till större delenr är under planläggning. Järnvägshotellet brann 1960 och efter branden återuppfördes ett nytt (stads-)hotell, Terraza, som är en av de mest monumentala och påkostade modernistiska byggnader i Kronobergs län. År 1953 brann Ljungby stad och det tillsammans med ett

21 antal rivningar har bidragit till att Ljungby stadskärna karakteriseras av en heterogen bebyggelsestruktur vad gäller höjd, volym, material och färg. 3(5) Stadsbilden kommer påtagligt att förändras i och med ny bebyggelse på järnvägsområdet. Vid den så kallade Posthörnan (korsningspunkten Storgatan Kungsgatan) kommer kvartersstrukturen att förändras i och med att centrum byggs vidare med ett kvarter. Vid korsningspunkten medges en högre hörndel i kvarteret för att möjliggöra en fondbyggnad för Ågårdsvägen. Stora Torg kommer visuellt och fysiskt att utökas med ett trafiktorg och rumsligheten kommer att förstärkas med ny bebyggelse i den södra delen av Stora Torg. Denna del av detaljplanen bygger vidare på befintlig kvartersstruktur. För de två södra kvarteren följs järnvägsstrukturen som skär diagonalt genom kvartersstaden. Utgångspunkten är att skapa tydliga gaturum och kvarter samt att återskapa esplanaden vid Stationsgatan med Tellushuset som självklar fondbyggnad. Kyrkan och Garvaren är andra fondbyggnader idag och framgent. Busstationen avses att byggas om så att den istället för långsmal blir mer kvadratisk. Salutorget har fortfarande kvar sin ursprungliga funktion som marknadsplats, vanligtvis torghandel. Salutorget kommer att utökas något och få en kvadratisk form. Trädplantering krävs mellan Salutorget, busshållplats och omgivande gator för att försöka uppnå en rumslighet där bebyggelse saknas. Höjden på bebyggelsen är i huvudsak fyra våningar. I Ljungby är höjd- och volymskalan väldigt varierande som ett led i att staden har brunnit, rivningar och skiftande ideal. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap Miljöbalken Luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft, främst mängden partiklar i luften (PM10), får inte förekomma i högre halt än genomsnitt 50 uq/kubikmeter som dygnsmedelvärde eller i genomsnitt 40 uq/kubikmeter som årsmedelvärde. Dygnsmedelvärde får överskridas högst 35 gånger per år. Luftkvaliteten i anslutning till planområdet påverkas främst av trafiken. Miljökontoret har beräknat luftkvaliteten med dataprogrammet Simair. Beräkningarna har gjorts för partiklar (PM10), kväveoxid (NO 2 ) och Bensen. Dessa visar att det inte föreligger någon risk att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, enligt 5 kap Miljöbalken, överskrids. Anledningen är att gaturummen är mycket glesa även om gatorna är förhållandevis trafikerade. Nya hus i korsningen Storgatan Kungsgatan bidrar till en förtätning av bebyggelsen, men de stora öppna ytorna vid Stora Torg och Sven Ljungbergs plats i den absoluta närheten gör att luftkvaliteten inte påverkas så att riktvärdena överskrids. Vatten Lagan som rinner genom Ljungby ingår i Lagans avrinningsområde. Vattendraget har 2009 klassificerats till måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är satt till 2021 då god ekologisk status ska uppnås. Den kemiska ytvattenstatusen år 2009 är god och miljökvalitetsnormen för 2015 är således också satt till god. Vattenkvaliteten bedöms inte försämras på grund av genomförandet av detaljplanen. Förorenad mark Järnvägsområdet är ett gammalt verksamhetsområde vilket gör att det finns risk för föroreningar. En markundersökning är beställd och kommer att genomföras innan detaljplanen antas. Om det visar sig att marken är förorenad ska den saneras innan bygglov ges.

22 4(5) Trafikbuller Planområdet och dess närhet påverkas idag av trafikbuller. Följande beräkningar har gjorts: Ekvivalentnivån vid fasadliv i korsningen Kungsgatan Storgatan - Ågårdsvägen har beräknats till 66 dba och maxnivån 78 dba. Bullervärdena beräknas uppgå till samma siffror vid en utbyggnad enligt detaljplaneförslaget. Ekvivalentnivån vid fasadliv i korsningen Olofsgatan - Kungsggatan har beräknats till 66 dba och maxnivån 83 dba i dagsläget men kommer att minska till 62 respektive 76 dba vid utbyggnad enligt detaljplaneförslaget. Anledningen är att gatusträckningen ändras och förläggs ca 20 meter längre ifrån husfasaden. Riktvärden för trafikbuller vid uteplats vid bostäder är 55 db(a) ekvivalentnivå och inomhus 30 dba ekvivalentnivå, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Bullersituationen inom planområdet gör att eventuella uteplatser ska ordnas i ett bullerskyddat läge. Fasaderna mot Kungsgatan och Storgatan ska utföras så att bullernivån inte överskrider rekommenderade riktvärden inomhus. Trafikalstring En konsult har med manuella trafikräkningar som grund gjort en trafikberäkning inom detaljplaneområdet. Resultatet visar att trafiken i området kommer att öka med ca 800 fordon/dygn. Med framtida ombyggnation av gatunätet och med full utbyggnad av planerad bebyggelse bedöms Skånegatan öka från cirka till drygt fordon per dygn ÅDT (årsmedelsdygnstrafik). Däremot minskar trafiken på Stationsgatan och på Storgatan fram till posthörnan. Nuvarande trafik Stationsgatan trafikeras med fordon per ÅDT (årsdygnstrafik). Skånegatan - Olofsgatan trafikeras med fordon per ÅDT. Kungsgatan trafikeras ungefär med fordon per ÅDT. Ågårdsvägen vid posthörnan trafikeras med fordon per ÅDT. Ett fullt utbyggt planområde bedöms medföra att: Stationsgatan trafikeras med fordon per ÅDT. Skånegatan - Olofsgatan trafikeras med fordon per ÅDT. Kungsgatan trafikeras ungefär med fordon per ÅDT. Ågårdsvägen trafikeras med fordon per ÅDT, samma som i dagsläget. Energiförsörjning Området kommer att kunna anslutas till fjärrvärmenätet i Ljungby. Riksintressen med mera Östra delen av planområdet ingår i Kulturmiljöplan för centrala Ljungby. De byggnader inom planområdet som är eller bör vara skyddade i plan är Köpingsgården vid Skånegatan samt Godsmagasinet. Enligt Kulturmiljöplanen är det sådana byggnader som har ett kulturhistoriskt värde exteriört och/eller interiört som är av mycket stor vikt för stadens byggnadshistoria. Köpingsgården har fått en planbestämmelse som säger att byggnaden inte får rivas. Godsmagasinet ska flyttas till Skånegatan mittemot Köpingsgården. Dess nuvarande placering gör att det är svårt att utveckla centrum söderut och samtidigt få en bra struktur på den nya bebyggelsen. Godsmagasinets nya

23 placering mitt emot Köpingsgården gör att byggnaderna kan samspela eftersom de volym- och stilmässigt överensstämmer. Fornlämningar Inga kända fornlämningar enligt Fornminnesregistret (FMIS) finns inom planområdet. Sociala och ekonomiska konsekvenser Nya lägenheter i centrum innebär socialt sett för de boende, närhet till allt som finns i ett centrum, till exempel butiker, sjukvård, kollektivtrafik, bibliotek med mera. 5(5) Ekonomiskt sett blir det utgifter för kommunen när nya gator, ledningar och parkeringsplatser ska anläggas. En konsekvens som är nödvändig vid ett genomförande av ny bebyggelse. LJUNGBY KOMMUN Plankontoret den 28 maj 2012 Ulla Gunnarsson Planhandläggare

24 Detaljplan för Del av Ljungby 7:184 med flera, östra delen av järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun Gestaltnings- och utformningsprinciper SYFTE Syftet är; - Att beskriva de motiv som ligger till grund för detaljplanen - Att formulera gemensamma kvaliteter i den nya bebyggelsen - Att skapa en koppling mellan de gemensamma och enskilda ytorna. Status Gestaltnings- och utformningsprinciperna är ett komplement och ett förtydligande till detaljplanen (planbeskrivning med genomförandefrågor, plankarta och illustration). Principerna tas med i exploateringsavtalet som kommunen tecknar med respektive byggherre. Likaså utgör principerna ett underlag vid bygglov, utformning och projektering av allmänna platser (gator, torg och parker). STADSMILJÖPROGRAM För Ljungby centrum tas ett stadsmiljöprogram fram som behandlar bland annat - Möblering såsom parkbänkar, papperskorgar, pollare, cykelställ och dylikt. - Markbeläggning - Principer för uteservering - Belysning - Möbleringszoner för skyltar, blomsterkärl och dylikt. - Växtmaterial - Parkeringsplatser Stadsmiljöprogrammet ska även vara vägledande i utformningen av den allmänna platsmarken för Järnvägsområdet eftersom principerna för planläggningen är att förtäta och bygga ut centrum med den karaktär som följer därav. GATUSTRUKTUR Stationsgatan Stationsgatan är Ljungby enda esplanad det vill säga en trädplanterad gata med grönstråk mellan körbanorna även om möjlighet inte finns att promenera i grönstråket på grund av den smala bredden. Stationsgatan ska kompletteras med lövträd för att förstärka karaktären av esplanad. Körbanorna ska smalnas av till en bredd av cirka 3,5 meter i vardera riktningen samt tydligt separerade gång- och cykelbanor parallellt med körbanorna. Längs med Stationsgatan bör parkeringsfickor för kortare parkering anordnas med hänsyn till säkerhet och tydlighet för gång- och cykelvägarna. Storgatan och Stora Torg Den etapp som berör Storgatan framför Stora Torg kommer att planeras som ett trafiktorg som i princip ska behandlas som ett så kallat gångfartsområde enligt Trafikförordningen. Fram till 2007 benämndes gångfartsområde för gårdsgata. Stora Torg kommer att utökas fram

25 till den nya bebyggelsen och ska behandlas som en enhet där torget avgränsas av bebyggelse och Järnvägsparken. Stora Torg med den utökade ytan kommer att förnyas fram till 2015 och ett uppdrag är givet till en konsult som kommer att ta fram ett förslag hur torget kan omgestaltas. Avsikten är att parkeringsplatserna kommer att reduceras till hälften det vill säga ungefär 20 parkeringsplatser och kommer i huvudsak att lokaliseras längs med Föreningsgatan framför Turistbyrån. Fotografiet är hämtat från Värnamo och visar på ett trafiktorg med såväl många bilister som fotgängare och cyklister. Skånegatan Skånegatan kommer att få en ökad betydelse som huvud- och genomfartsgata för Ljungby centrum. Gatan ska ha en god framkomlighet samtidigt som gatan ska utformas så att hastigheten reduceras, eftersom vissa sträckor är långa vilket kan bidra till högre hastighet. Genom cirkulationsplats i korsningspunkten Fabriksgatan och Skånegatan, trängre sektioner med mera kan hastigheten reduceras. Längs med Skånegatan kommer gång- och cykelvägar att löpa parallellt. Gatan är idag trädplanterad med i huvudsak oxlar, vilken den även fortsättningsvis ska vara. I huvudsak kommer gatubeläggningen att utgöras av asfalterade ytor. Salutorget I och med de nya byggelsekvarteren, förtätningen och Skånegatan/Kungsgatans nya betydelse som huvud- och genomfartsgata får Salutorget en ökad betydelse och bli ytmässigt betydligt större. Torget kommer även fortsättningsvis användas för parkering och torghandel. I det kommande stadsmiljöprogrammet tas riktlinjer fram för allmänna parkeringar. Kortfattat handlar det om att få in variation och grönska på parkeringsplatser och för Salutorget är detta av stor betydelse. Vid planering och projektering ska frågor som rumslighet, grönska, trädplantering och markbeläggning beaktas. Parkeringskvarteret vid Hammarrondellen Det planerade parkeringskvarteret vid Hammarrondellen i den södra delen av planområdet kommer att ligga exponerat vid infarten till Ljungby. Det är därför av största vikt att Ljungby kommun som markägare ägnar omsorg kring utformning, materialval och skötsel. Entrén till

26 centrum bör förstärkas genom växtlighet och dylikt. Vändskivan, som användes för att vända lok, bör kunna ligga kvar i området. ARKITEKTUR Det är av stor betydelse att entréer till trapphus, butiker med mera görs tydliga och lokaliseras mot gator och torg. Stadsmiljön vinner även på om entréer synliggörs och om möjligt fångar upp den tradition av färgrika fasader som finns i Ljungby centrum. Likaledes ska baksidor undvikas genom att placera fönster, entréer och belysning på så sätt att baksidokaraktären reduceras. Med tanke på att en stadskärna präglas av en variation i volym, material- och färgval ska även utformningen av den nya bebyggelsen ske utifrån dessa principer. Det innebär att stora enhetliga volymer i enahanda färgsättning ska undvikas. I stället bör kvarteren delas upp vad gäller höjd, material och färgval. Vid färgval är jordfärger lämpliga eftersom de fångar upp många uppskattade husfärger i Ljungby centrum. Byggnadskroppar ska ligga i liv med allmän platsmark såsom gator och torg för att bygga vidare på kvartersstrukturen som var rådande innan modernismens intåg runt Det vill säga tydliga gaturum och halvprivata gårdsmiljöer. Med en förhöjd hörnhuskropp skapas en variation i bebyggelsen. Färgerna har en koppling till fasadfärger som smälter in förhållandevis väl. Grönska Generellt är träd, planteringar och planteringskärl viktiga för trivseln på allmänna ytor som gator, torg och parker. Järnvägsparken kommer att få en utökad betydelse för lek- och rekreationsmöjligheter när centrum förtätas. I samband med konsultuppdraget för Stora Torg kommer även möjligheten att ordna kvalitativa ytor för lek att behandlas. Parkeringsplatsen längs med Stationsgatan i Järnvägsparken, den så kallade Raggarparkeringen, kommer att tas bort till förmån för grönytor. Likaså kommer det överdimensionerade gångstråket i parken längs med Stationsgatan att arbetas om eftersom tydligare gång- och cykelvägar kommer att anläggas längs med båda sidor av Stationsgatan. För de båda södra kvarteren inom planområdet ska innergårdar tillskapas med möjligheten till gröna boendeytor med uteplatser för en god boendemiljö. Det innebär att parkeringsplatser ska undvikas på dessa ytor.

27 Nästa etapp av förnyelsen i centrum efter Eskilsgatan och Lilla Torg är Stora Torg, trafiktorg och sammankoppling av Järnvägsparken. LJUNGBY KOMMUN Plankontoret den 28 maj 2012 Henrik Johansson Stadsarkitekt

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39