Församlingsinstruktion för Vallentuna församling

Transkript

1 Församlingsinstruktion för Vallentuna församling Att Göra Kristus Synlig SVENSKA KYRKAN VALLENTUNA FÖRSAMLING Verksamhetsidén: att Göra Kristus synlig genom Dialog - Bemötande - Learning by doing Balans mellan Aktivitet och Stillhet Syftet med allt församlingsarbete är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är ett stöd för och en konsekvens av detta. (KO, Andra avdelningens inledning)

2 Innehållsförteckning Förord s Sammanfattning s. 4 Inledning s. 4 Varför församlingsinstruktion s. 4 Omvärld s. 5 Miljö s. 5 Verksamhet s. 6 Idealitet och samverkan s. 6 Perspektiv framåt s Kort presentation av församlingens verksamheter s. 7 Gudstjänsten s. 7 Kyrkomusiken s. 7 Förskolearbetet s. 8 Skolkyrkan s. 8 Ungdomsarbetet s. 8 Konfirmandarbetet s. 9 Det diakonala arbetet s. 9 Vallentunadialogen s. 9 Lekmannakåren s. 10 Syföreningar s. 10 Ekumenik s. 10 Internationella gruppen s. 10 Intern och extern kommunikation s. 10 Kyrkogårds- och fastighetsförv. s Församlingens pastorala program s Gudstjänsten s Diakoni s Undervisning s Mission s Regler för fortbildning s Domkapitlets regler s Verksamhet på andra språk s. 14 (inklusive teckenspråk) Verksamhet på finska s. 14 Verksamhet på samiska s. 14 Verksamhet på teckenspråk s Samverkan med andra församlingar s Uppföljning och undertecknande s. 15 Bilaga: Projekt Bällstaberg Förord Det har alltid varit kyrkans situation att orientera sig i en föränderlig värld, i ny tid. Det gäller förstås också den del av den världsvida kyrkan som vi kallar Vallentuna församling. Nyorientering utan att förlora sitt fokus, Att göra Kristus synlig. Det finns alltid risker i en sådan orientering. Den ena är att kyrkan och hennes språk och sätt att vara blir så annorlunda att ingen begriper vad hon har med omvärlden att göra. Den andra risken är att kyrkan blir så utslätad och anpassad, så att hon slutar att beröra, slutar att vara det friska saltet. Risken finns också att dras in i den allmänna världens försök att rationalisera, slimma sina organisationer. I en församling måste god tid finnas till både eftertanke och stillhet. När vi nu har arbetat med en ny församlingsinstruktion har intentionen varit att den skall vara så koncentrerad som möjligt. Detta för att motverka att det blir ett dokument som blir liggande i en låda. Tanken har också varit att göra en kort sammanfattning i ett format, som är lätt att bära med sig. Detta också som ett led i att församlingsinstruktionen skall bli ett redskap i församlingens kontinuerliga utveckling. Enligt kyrkoordningen skall en församling fira Gudstjänst, bedriva Diakoni, Undervisning och Mission. De tre första känns på ett vis enkla. Mission är det svårare begreppet. Det är just det begreppet som jag vill att församlingen framöver skall reflektera över. Kanske på ett sätt återerövra. Mission som uppdrag, hur ser det ut? När vi talar om Mission skall det kunna relateras till både gudstjänsten, diakonin och undervisningen. Uppdraget att göra Kristus synlig finns i helheten. Vi måste mer och mer bli medvetna om att det inte handlar om vår mission, vare sig anställdas, förtroendevaldas eller Att Göra Kristus Synlig frivilligas, det handlar om Guds mission. I den inbegrips allt kyrkans folk. Sedan finns de olika ansvarsområdena. Förr hette det den dubbla ansvarslinjen. Nu kallas den den gemensamma ansvarslinjen. Jag skulle snarare vilja kalla den den tredelade ansvarslinjen, där alla de som vill göra en ideell insats är den tredje delen. Åt det hållet skulle jag vilja att Vallentuna församling strävar, och även avsätter tid för reflektion hur missionsuppdraget förändras över tid. Mission kan inte begränsas till kyrkans internationella uppdrag, hur viktigt det än är. Mission handlar alltid om det som finns långt borta och det som finns i vår omedelbara närhet. Som med allt, när det gäller arbete i församling, vill jag hitta den goda balansen. Balansen mellan bön och arbete om man så vill. Balansen mellan att vara i full verksamhet och att bara vara i stillhetens eftertanke och reflektion. Så, för den kommande perioden finns några huvudområden som jag som kyrkoherde känner är viktiga. Det handlar om balansen som jag talat om. Det gäller reflektionen över begreppet mission, som sin tur för med sig hur vår syn på församlingen tar sig uttryck. Det gäller utvecklandet av en god struktur för de som vill göra ideella insatser. Det handlar också om att fortsätta att utveckla samverkan med kommunen och andra organisationer. Vallentuna församling har att kontinuerligt orientera sig i sin föränderliga omvärld. Alltid med uppdraget att Göra Kristus synlig. Vallentuna Nils Rune, kyrkoherde

3 1. Sammanfattning Inledning Den 1 januari 2006 upphörde Vallentuna kyrkliga samfällighet. Av de fyra församlingarna, Markim, Orkesta, Frösunda och Vallentuna bildades en ny: Vallentuna församling. Organisationsmässigt har vi alltså ett kyrkofullmäktige, ett kyrkoråd, en kyrkogårds- och fastighetsnämnd, och en valnämnd. Kyrkoherden har det övergripande ledningsansvaret. Uppdraget, verksamhetsidén, för anställda, förtroendevalda och frivilliga är, att Göra Kristus synlig. Det måste ske utifrån de förutsättningar som finns just i vår miljö. Vallentuna som en gammal kulturbygd, med sina fyra medeltida kyrkor, med sin karaktär av både landsbygd och tätort. Vallentuna är också en inflyttningskommun. Hur påverkar det vårt sätt att låta arbetet på ett tydligt sätt Göra Kristus synlig? Hur finner vi en bra balans mellan tätort, nybyggda områden och landsbygd? Det är ett par grundläggande frågor som skall hållas levande. För att dessa frågor skall kunna hållas vid liv måste församlingen ständigt utveckla den gemensamma ansvarslinjen, samtidigt som det ideella arbetet utvecklas. Inom en period av 3-5 år kommer centrala Vallentuna att förändras. I korthet innebär det att Väsbyvägen läggs i tunnel. En överdäckning kommer att ske, vilket innebär att vår kyrkby återknyts till den centrala delen. Symboliskt kan det ses som att centrum och kyrkby återigen knyts samman. Ibland måste även de självklara sakerna uttalas, nämligen den att kyrkan är en viktig del av samhället. I vårt sätt att Göra Kristus synlig behövs både saltet och ljuset. Kyrkans röst måste vara tydlig och klar i existentiella frågor. Kyrkan måste våga ge röst åt de som ingen röst har. Kyrkan måste slå vakt om både människovärde och den människosyn som grundar sig i evangeliet. Jesus mötte varje människa precis där hon fanns just i mötet. Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn är bara ett exempel på detta. (Joh. 4:7ff) Varför församlingsinstruktion? Egentligen finns instruktionen redan på många ställen i evangeliet. Den tydligaste ligger i dop- och missionsbefallningen: Åt mig har givits all makt, gå därför ut.... I en instruktion måste då ligga alla frågorna som innehåller ett hur, eller på vilket sätt skall detta göras. Just där ligger det viktiga med en Församlingsinstruktion. Alla församlingar har olika förutsättningar både kulturellt, geografiskt och när det gäller personella och ekonomiska resurser. I alla församlingar förändras över tid vissa av dessa förutsättningar. Det som inte förändras är de grundläggande uppgifterna: att fira Gudstjänst, att bedriva Undervisning, Diakoni och Mission. I instruktionen skall ligga, som vi ser det, inriktningar för olika områden, inte preciserade planer. Det hör till Verksamhetsplanerna. Att varje församling skall ha en församlingsinstruktion är ett åläggande som är formulerat i kyrkoordningen. Omvärld Vallentuna är en växande kommun. Det väcker förstås frågorna hur vi skall möta de nya behov som finns i nybyggda områden. Skall församlingen satsa på nya lokaler? Det som just nu är aktuellt i Vallentuna är Bällstaberg. Under den pågående mandatperioden kommer församlingen att hyra en mycket centralt och bra belägen lokal. Den beräknas stå klar under augusti månad Om några år kommer Nyby att vara ett område där vi måste ta ställning till hur vi möter behoven och hur vi syns i nya områden. Frågorna med hur och på vilket sätt blir åter aktuella. I vår instruktion binder vi oss inte vid en lösning. Från tid till annan får vi ta ställning till, på vilket sätt Kristus kan göras synlig i hela församlingen. Det måste ske utifrån aktuella ekonomiska och personella resurser. I perspektivet finns hela den geografiska församlingen med sin karaktär av landsbygd och tätort, och framför allt församlingens medlemmar. Det är alla medlemmarna som är den största och viktigaste tillgången. I den tillgången finns både de som älskar sin kyrka, de som är indifferenta och de som är mer eller mindre kritiska. Miljö Kyrkbyn i Vallentuna erbjuder en fantastiskt fin yttre miljö. Här finns allt samlat. Förutsättningarna är goda. När det gäller den inre arbetsmiljön, så är också den god med bra arbetsrum och uppdaterad teknisk utrustning. Arbetsklimatet i och kring vår kyrkby är i grunden gott, och kan utvecklas. Vi bör i ännu högre grad bli medvetna om vikten av ett gott bemötande. Det gäller både telefonkontakter och när församlingsbor besöker oss. Bemötandefrågan är central och den börjar med hur vi som anställda, förtroendevalda och frivilliga möter och bemöter varandra. Det är säkert svårt att nå fram till det som utomstående sa om de första kristna, se hur de älskar varandra, men den inriktningen är klar. Det som handlar om arbetsklimat och bemötande, har effekt på hur vi kan Göra Kristus synlig. När det gäller miljöarbetet kan det skärpas ytterligare. En fråga vi måste ställa oss är: Hur tar vi ansvar för vår del av förvaltningen av jordens resurser? Källsorteringen kan utvecklas, så att återvinning kan ske. Rättvisemärkta varor kan inhandlas i större utsträckning, så att arbetare i andra länder kan få en skälig inkomst av sitt arbete. Vi kan bli noggrannare när det gäller pappersförbrukning, elförbrukning, så att gemensamma resurser sparas och våra utsläpp av växthusgaser reduceras. I varje äskande till nästkommande års budgetar skall finnas med, hur var och en tänker när det gäller att hushålla med egna och gemensamma resurser

4 Verksamhet Vallentuna församling har en omfattande verksamhet. Allt ifrån barn, ungdomar och äldre. Genom gudstjänster och diakoni, genom undervisning och mission. Musiken och körerna är en omistlig del. Informationssidan med intern och extern kommunikation. Administrationen med allt sitt nödvändiga servicearbete. Gårdsvärdssidan med all aktivitet, både intern och extern, som förekommer i Mathiasgården, Klockargården och Stefansgården. Här finns också Orkesta bygdegård, Markims församlingshus och vår nya lokal i Bällstaberg. Kyrkogården har sin del av uppdraget, liksom många frivilliggrupper. Här vill vi kort reflektera över mängden av aktiviteter. Självklart är det något gott att det händer mycket och det är lika viktigt att söka och finna balansen mellan aktivitet och stillhet. Lika viktigt som att ha en stor och omfattande verksamhet, är att söka och finna tid för både eftertanke, stillhet och reflektion. Dessa tre är i sig en central aktivitet. I en tid då vi kommunicerar blixtsnabbt, då vi helst skall vara tillgängliga dygnet runt, är det viktigt att bilda mönster som finner den goda balansen mellan aktivitet och stillhet. I det avseende skulle församlingen kunna vara en motbild i ett snabbt och effektivt samhällsmaskineri. Förebilden finns redan i evangeliet. Jesus drog sig ofta undan, endera ensam eller med sina lärjungar. Inte bara för vilans skull, utan också för att söka stillheten. Idealitet och samverkan En framtidsfråga för församlingen gäller hur vi kan bereda mark för ideella insatser som församlingsbor vill göra. Vi behöver under innevarande period skapa en god struktur för frivilligarbetet. Frågan har egentligen inget att göra med de ekonomiska aspekterna, utan är mer en ideologisk fråga. Hur tänker vi kring begreppet församling? Det är ett samtal som bör föras mellan anställda, förtroendevalda och de som gör ideella insatser. Redan idag samverkar vi på olika sätt med andra organisationer och med Vallentuna kommun. Det hör också till det område som kan utvecklas och stödjas. Perspektiv framåt Landsbygden behöver tätorten och tätorten behöver landsbygden. Egentligen har Vallentuna församling den unika möjligheten att utveckla samspelet mellan dessa båda storheter. Områdena kring Markim, Orkesta och Frösunda har i den nya organisationen fått sina sockenråd. När dessa råd breddas, kan en god utveckling ske. De kan komma att fungera som idébanker och tankesmedjor. Även Vallentuna har sitt sockenråd, som tillvaratar frågorna kring Vallentuna kyrka. I det här sammanhanget vill vi ta upp en vision. Den handlar om just balansen mellan tätorten och landsbygden. Drömmen handlar om Frösundagården. Den skulle kunna utvecklas till en oas, där många kunde finna tid till stillhet, eftertanke och reflektion på olika sätt. Frösundagården med kyrkan som granne skulle kunna bli en plats där människor kan föra samtal kring både sorg och glädje, vardagsstress och oro. En plats för korta retreater, en plats där församlingens Ionagrupp skulle kunna ha sin bas. I perspektivet framåt finns också utvecklingen inom Bällstabergsområdet med. Eftersom församlingen inte kommer att nyanställa under åren framåt, måste verksamhet i Bällstaberg bedrivas med befintlig personal. På ett naturligt sätt kommer då tankar kring engagemang av frivilliga insatser in. Lokalen i Bällstaberg skulle kunna bli basen för ett pilotprojekt, där församlingsmedlemmarna tar ett eget och större ansvar för olika aktiviteter. De som i församlingen har ansvar för barn- och ungdom, mellanåldrar och äldre, musik och sång, kan då mer bli organisatörer, inspiratörer och handledare för grupper av frivilliga. Det är också en vision, som får ha sin grund i verksamhetsidén: Att göra Kristus synlig. 2. Kort presentation av församlingens verksamheter Gudstjänsten Varje vecka firas huvudgudstjänst, såsom kyrkoordningen föreskriver, varje söndag och helgdag i Vallentuna, samt varje söndag i någon av kyrkorna i Markim, Orkesta eller Frösunda. Nattvard firas varannan söndag i Vallentuna kyrka och varannan i någon av de mindre. Under perioden kommer arbetet med utvecklandet av gudstjänsten att pågå, där tradition och nytänkande skall gå hand i hand. I och med att koret i Vallentuna är under omgestaltatning, med bl a ett mobilt altare, kommer flexibiliteten att bli bättre. Det kommer att vara värdefullt för framför allt Vardagsgudstjänster, Minstingsgudstjänster, och Mitt i livetgudstjänster, för att ta några exempel på speciella gudstjänster. Temaguds-tjänster med stort lekmannainslag kan förekomma två till tre gånger per år. Kyrkomusiken Vallentuna har ett rikt utbud av kyrkomusik som är en omistlig del i församlingens liv, både när det gäller medverkan i gudstjänster och de egna konserterna. Vocales, Trifolium och Vallentuna

5 Gospel är vuxenkörerna. Alla med lite olika inriktning. I Youth Gospel och Ensemblen finns ungdomarna. Youth Gospel med inriktning på gospel, som namnet antyder, och Ensemblen mer på klassisk musik. Dessutom finns barnkören Körkompisar. De båda Gospelkörerna drivs i samarbete med Åbybergskyrkan.(Svenska Missionskyrkan). Vi stöder också Tuna-kören, som är en intressekör i PRO. Förskolearbetet 2003 invigdes församlingens heltidsförskola Pärlan. Prästgården hade byggts om. Där finns nu två avdelningar med tillsammans 31 barn. Det är det maximum som lokalerna tål. Vi har en god täthet, c:a 5 barn/vuxen. Öppen förskola bedrivs 5 dagar i veckan. måndag och fredag förmiddag, 9-12 i Lindholmen (Hembygdsgården), tisdag-torsdag i Mathiasgården, Måndagar är det babycafé och fredagar föräldracafé i Mathiasgården. Sångoch rytmikgrupper hålls i Klockargården. Kontakt hålls med kommunens förskolor, som regel-bundet inbjuds till vardagsgudstjänster, kyrkvandringar och påskoch advents-gudstjänster. En gång per termin inbjuds alla som döpts under senaste halvåret till en dopfest. Den tar sin början i kyrkan med en kort gudstjänst, där alla präster tillsammans med ansvarig pedagog och musiker medverkar därefter fortsätter festen i Mathiasgården. Också denna är en del av församlingens dopuppföljning. Skolkyrkan Vallentunas skolor, från förskoleklasser till gymnasiet, är fördelade mellan församlingens komministrar. Huvudansvaret när det gäller låg- och mellanstadierna har en av församlingspedagogerna, som regelbundet besöker de olika skolorna. Den kontakten resulterar i att skolklasser kommer till kyrkan på bibel-, kyrk- och kyrkogårdsvandringar. Skolorna inbjuds också till advents- och påskgudstjänster. Två gånger varje år kommer också särskolan till gudstjänster med efterföljande fika och sångstund. domarna träffas onsdagskvällar, som inleds med mässa kl i Vallentuna kyrka. Ofta är det som deltar i mässan. Därefter är det olika aktiviteter. De senaste årens ledarutbildning har haft mellan deltagare. Efter utbildning får de vara ledare på församlingens konfirmandläger. Konfirmandarbetet För närvarande konfirmeras c:a 50% av varje årskurs. Trenden är stigande. Under kommer församlingen att ha två veckoläsningsgrupper, en Åregrupp och tre stora sommargrupper. Många av dem som konfirmeras stannar efter konfirmationen kvar i ungdomsarbetet. Det diakonala arbetet Det diakonala arbetet har sin huvudinriktning på arbetet med äldre. Besök görs och andakter firas regelbundet på äldreboenden. Diakonin skapar också mötesplatser. Det kan t ex röra sig om Leva vidare-grupper. Församlingen är genom diakonin engagerad i Väntjänsten. Till området diakoni räknar vi också Familjerådgivningen. Vi har två familjerådgivare (75 resp. 20% tjänst). Under två års tid har församlingen drivit ett projekt riktat mot företag och förvaltningar. Detta har resulterat i ett utökat kontaktnät. Det har också inneburit en utveckling av Miniretreater, dagar för Kropp och själ och Frälsarkranskurser. Vi vill fortsätta att satsa på och ut utveckla det arbetet. Ungdomsarbetet Svenska kyrkans unga (SKU) har en stor verksamhet. En stabil minior/juniorgrupp i Markim och en stor grupp ungdomar som träffas regelbundet i Stefansgården. Till det Kick-off -läger som hölls i oktober 2006 hade 110 ungdomar anmält sig och flera stod på kö. Ung- Vallentunadialogen Vallentunadialogen är ett samarbetsprojekt mellan Åbybergskyrkan och Vallentuna församling. Varje termin arrangeras tre caféföredrag med aktuella och spännande teman och föreläsare. Dessutom anordnas en motsvarande kväll för årets konfirmandföräldrar. Några Dialoggrupper träffas regelbundet

6 Lekmannakåren Lekmannakåren är en viktig del i det frivilliga arbetet inom församlingen. Man träffas regelbundet c:a 4-5 gånger per termin på tisdagskvällar. De senaste terminerna har samverkan varit ett grundtema. Syföreningar I församlingen arbetar två syföreningar. En i Vallentuna centralt och en i Markim. Dessa träffas regelbundet och har sina respektive basarer/auktioner i adventsoch jultid. Ekumenik Vallentuna församling samverkar tillsammans med Åbybergskyrkan (Missionskyrkan), Pingstkyrkan och Norrortskyrkan i Ekumeniska rådet. Rådet träffas c:a tre gånger per termin för planering av gemensamma aktiviteter och samtal. Exempel på stående gemensamma uppgifter är att planera och genomföra den ekumeniska bibeldagen i januari, en ekumenisk påsk-nattsmässa och en pilgrimsvandring i aug/sept. Internationella gruppen Församlingen tar aktiv del i kyrkans internationella engagemang genom Svenska kyrkan i utlandet (SKUT), Svenska kyrkans mission (SKM) och Lutherhjälpen. I Mathiasgården finns möjligheten att köpa Sackeusvaror. Sackeus står för en rättvisare världshandel, Fare trade. Intern och extern kommunikation Communicare är den interna informationskanalen som kommer varannan vecka till både anställda, förtroendevalda samt ideella. Kyrknyckeln - vår församlingtidning - utges fyra gånger per år och delas ut till samtliga hushåll i församlingen. För övrigt bistår informatören med affischer, agendor, utställningar, trycksaker, vår hemsida på internet, agendor, månadsblad, annonser etc. Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen Församlingen har fyra medeltida kyrkor med tillhörande kyrkogårdar och ett antal fastigheter att underhålla. Vi har fastställda och långsiktiga planer för både underhåll och den löpande skötseln. Projektering för utökning av kyrkogården vid Vallentuna kyrka pågår. 3. Församlingens pastorala program Syftet med allt församlingsarbete är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är ett stöd för och en konsekvens av detta. (KO, Andra avdelningens inledning) 3.1. Gudstjänsten I gudstjänsten skall Kristus göras synlig genom olika språk och tilltal. Där finns ordet och sakramenten, där finns sången och musiken. Där finns också det liturgiska språket och själva kyrkorummets språk. När det gäller det sistnämnda, så talar våra kyrkor/kyrkorum till oss på olika sätt. Detta i sig kan göra att gudstjänster kan utformas på olika sätt i våra olika kyrkor. Omgestaltningen av koret i Vallentuna kyrka kommer att bidra på ett positivt sätt till en större delaktighet. Delaktighet Gudstjänsten skall präglas av delaktighet, så att den inte uppfattas som en föreställning som några håller inför publik. Uttrycket att, Förutom Dig själv medverkar, är bra. Det visar detta självklara, att i gudstjänsten är alla delaktiga. Att kontinuerligt arbeta med gudstjänstens utformning för att skapa större delaktighet och samhörighet. Dessutom vill vi utveckla kyrkkaffet, så att det kan bli en uppföljning av gudstjänsten. Att ta hänsyn till våra olika kyrkors möjligheter vad avser kyrkorummet. Att olika grupper skall kunna ta eget ansvar för vissa gudstjänster, t.ex förtroendevalda eller de som bor i ett visst bostadsområde etc Temagudstjänster. Att fortsätta att utveckla Mitt i livet -gudstjänsten Diakoni Genom diakonin skall Kristus göras synlig i de konkreta handlingarna. Vår möjlighet är att försöka se vår medmänniska med den blick som Gud ser henne. I många av Bibelns berättelser finns grunden för uppdraget, t.ex den om Den barmhärtige samariern. Ett diakonalt förhållningssätt får inte avgränsas bara till enskilda verksamheter, utan gälla hela församlingens arbete. Det är också viktigt att den diakonala omsorgen inte fråntar den enskilda människan hennes eget ansvar, utan att insatser snarare syftar till uppmuntra till än större eget ansvar. Internationell diakoni Som församling är vi insatta i ett större sammanhang. Församlingen kan sägas ha ett ansvar globalt sett. Det tar vi framför allt genom Svenska kyrkan i utlandet, Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen. Under perioden ( ) placerar församlingen kr varje år i Kyrkornas U-fond. När det gäller en församlings ansvar gäller det att inte tappa fokus för den nöd som finns i närområdet och inte heller tappa fokus för den globala nöden. Med andra ord handlar det om att söka den goda balansen

7 mellan närperspektiv och globalt perspektiv. I det sökandet efter den goda balansen skall en församling alltid vara opinionsbildare på olika sätt. Delaktighet och idealitet Inom diakonin finns stort utrymme för ideellt engagemang. Uppdraget att förmedla Guds kärlek och omsorg får inte begränsas till anställda. En strävan inför framtiden måste vara att skapa en god struktur för det ideella engagemanget. Därigenom kan också skapas en känsla av större delaktighet och inflytande för de som vill ta ansvar för olika uppgifter. Skapa en hållfast struktur för och utöka det ideella engagemanget. Det kan bl a innebära att forma en skriftlig överenskommelse om tidsperiod och innehåll i ett åtagande. Skapa en god struktur för möjlighet till kyrktaxi. Konsolidera och utveckla redan befintligt arbete. Arbete i Bällstaberg. Att våga finnas nära, då en medmänniska förlorar fotfästet i tillvaron. Att synas i nya bostadsområden Undervisning Tre begrepp är centrala i att Göra Kristus synlig genom undervisningen. Dialog är det första. Det måste finnas tider och platser där vi får mötas för samtal och dialog. Där vi får dela både erfarenheter och kanske livsberättelser. Det andra är bemötande. Vi förmedlar någonting inte bara genom det vi säger, utan också genom vårt sätt att vara. Hur vi bemöter varandra speglar både vår människosyn, vår gudsbild och vår tro. Det tredje begreppet är Learning by doing. Mycket av det som finns i kyrkan, i den kristna tron, kan inte förklaras i ord utan måste provas. Vi vill på ett lekfullt och fantasifullt sätt skapa nya möjligheter att lära känna oss själva, andra människor och Gud. Det är viktigt att denna kreativitet får utrymme i undervisningen. Den undervisande delen är också viktig inom gudstjänstens ramar. Delaktighet och idealitet Kyrkan och den kristna tron och traditionen bär på en stor skatt av kunskap. Bibelns berättelser är på ett sätt tidlösa och kan idag hjälpa människor att på olika sätt vara livstydande. Det är viktigt att synliggöra att denna skatt av kunskap inte bara förvaltas av de som har sin anställning i församlingen. Här finns stora möjligheter till engagemang av frivilliga att dela både erfarenheter och tro. Åter igen måste understrykas att församlingens medlemmar är dess främsta tillgång och resurs. Att finna vägar för frivilligt engagemang i undervisningens sammanhang. Att skapa ökande möjligheter för grupper av juniorer och miniorer att träffas. Att skapa utrymme för ett utökat antal konfirmander och ungdomar som stannar kvar efter konfirmationen. Att satsa på studiecirklar, gärna ledda av frivilliga Mission Mission är inget lätt ord att använda. För många handlar det om den verksamhet som bedrivs långt borta. Mission betyder uppdrag. Och uppdraget är inte bara det som sker långt borta. Uppdraget för oss i Vallentuna församling är att Göra Kristus synlig, både här och där. Till kyrkans uppdrag, mission, hör att orientera sig i nya tider, i ny omvärld. Det är viktigt för varje församling att reflektera över sitt missionsuppdrag. Det gör vi, när vi försöker gå i Jesu fotspår, när vi fullt ut vågar stå för vår kyrkas budskap. Delaktighet och idealitet I dopet, som utgör grunden för tillhörigheten i församlingen, kallas de döpta att vara Kristi lärljungar. Alla döpta, med sina olika gåvor och erfarenheter, utgör tillsammans församlingen. Det blir alltså vårt gemensamma ansvar och uppdrag. Därför är det åter igen viktigt att stryka under att många ges tillfälle att Göra Kristus synlig, gå i Jesu fotspår. Både här och där. Att reflektera över innehållet i begreppet Mission. Jfr Den första kristna kyrkan. Skapa en Svenska kyrkans grundkurs för förtroendevalda och frivilliga. Att reflektera över begreppet församling. Undvika uppdelningen i vi och dom. Själavård Uppgiften att bedriva själavården riskerar att hamna mellan stolarna när man beskriver församlingens uppgift utifrån de fyra grundpelarna. Ändå är det ju så att själavården utgör en viktig del i själva grunden att vara kyrka och församling. Det är lätt att relatera själavård till gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Utgångspunkten för kyrkans själavård är det förhållningssätt Jesus hade i mötet med människor. Förmågan att möta varje enskild människa precis där hon var och vara beredd att lyssna till hennes berättelse. Så får vi göra, vara beredda att lyssna till en medmänniskas livsberättelse och dela hennes frågor, oro och utsatthet

8 Det själavårdande samtalet kan ta form när vi minst anar det och det behöver inte involvera vare sig präst eller diakon. Däremot är det viktigt att präster och diakoner finns tillgängliga för samtal inom tydliga ramar. Kunskapen om prästens absoluta tystnadsplikt är väl förankrad även bland de som har få kontakter med kyrkan. Det är viktigt att vi förvaltar det förtroendekapital som här finns investerat. Vi skulle också vilja utveckla en egen kurs i Svenska kyrkans tro och liv. Där vi skulle kunna använda oss av den kompetens som finns inom församlingen. Till en sådan rullande fortbildning skulle också de som vill göra frivilliga insatser inbjudas. 5. Domkapitlets regler Att göra reklam för möjligheten till själavård. Församlingen följer de regler som Domkapitlet har utfärdat. Att känna stolthet över den själavårdande kompetens som finns i församlingen. 6. Verksamhet på andra språk Att fortsätta att vidareutbilda inom området själavård. Inte bara för präster, utan ganska brett. (inklusive teckenspråk) Verksamhet på finska 4. Regler för fortbildning Fortbildning och i förekommande fall vidareutbildningen är en viktig del i en församlings personalvård och personalpolitik. I samband med arbetet med Växtkraft mål 3 inventerades församlingens behov av kompetensutveckling. Varje anställd fick lista vilka behov av fortbildning var och en hade. Vallentuna församling har haft en generös inställning till fortbildning för de anställda, som utgör en viktig del av de resurser vi har. När det gäller förtroendevalda skulle denna del utvecklas. Här finns kursen Insidan, som Stockholms stift erbjuder. Under perioden har en finsktalande komminister varit anställd av Österåker-Östra Ryds församling. Vallentuna församling har haft 50% av denna tjänst och debiterats av Österåker-Östra Ryds församling för detta. Det har utgått strukturbidrag från stiftet. När denna tjänst blivit ledig p g a att innehavaren flyttat till ny tjänst, har samtal inletts mellan stiftet och berörda församlingar om hur verksamheten på finska skall lösas. tets främjande uppgift inom det samiska området. En strategi för kyrkans verksamhet bland samer är föremål för samtal och överväganden. Verksamhet på teckenspråk Teckenspråkig verksamhet sker i samverkan med stiftsorganisationen. 7. Samverkan med andra församlingar Samtal har inletts med kyrkoherden i Össeby församling om möjlighet till samverkan på olika områden inom församlingslivet. När det gäller de rent prästerliga uppgifterna är det naturligt att Vallentuna och Össeby täcker upp för varandra. Det kan t. ex. vara vid tillfällen då samtliga medarbetare är på konferens eller resa. 8. Uppföljning och undertecknande Denna församlingsinstruktion har godkänts av kyrkorådet vid sammanträde den Den skall tas upp för revision i samband med att nästa mandatperiod inleds. För Vallentuna församling: Nils Rune Kyrkoherde Agneta Heine-Ivgren Kyrkorådets ordförande Församlingsinstruktionen utfärdas: För Domkapitlet i Stockholms stift Caroline Krook biskop Verksamhet på samiska Inom Stockholms stift bor cirka samer. Genom utvecklingsenheten på stiftskansliet har Stockholms stift etablerat en kontakt med Elisabeth Daunius Persson, för närvarande ordförande i Stockholms stiftsmissionsråd. Hon är en kunnig företrädare för samerna i Stockholm. Tillsammans med henne aktualiseras nu frågor som rör församlingarnas och stif