Arbetsmiljö. Med målet att rökdyka med 1+3 under våren. Mina styrkor kan även vändas till svagheter. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljö. Med målet att rökdyka med 1+3 under våren. Mina styrkor kan även vändas till svagheter. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr 1 2013"

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Arbetsmiljö Med målet att rökdyka med 1+3 under våren. Sid 20 Sid 18 Sid 14 Sid 11 Mina styrkor kan även vändas till svagheter. Artikel: Erfarenheterna från branden på Camel. Artikel: Höga Kusten- Ådalen provar nytt. Artikel: Delaktighet viktigt vid förändring. Porträtt: Patrik Bylin Räddningschef i Luleå.

2 Vad gör jag nu? en film om insatsplanering 5 Ledare: Främst inom samhälls - skydd och beredskap 6 Aktiviteter i Länsföreningarna: Ett utbytesår i Edmonton Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Tfn Aktiviteter i Länsföreningarna: Försäkringsbranschen har ordet Årgång Föreningstyrelsen: En aktiv styrelse ger en aktivare organisation 11 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan 11 Porträtt av en räddningschef: Patrik Bylin, Räddningstjänsten i Luleå 13 Arbetsmiljö: Byggreglerna och vår arbetsmiljö Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post 14 Arbetsmiljö: Förändringsarbete på Södertörns Brandförsvarsförbund telefon Chefredaktör Nenne Hagman e-post mobil Arbetsmiljö: Kolfiber den nya uppmärksammade faran 18 Arbetsmiljö: Rökdykning med Redaktion Evelina Edström e-post mobil Arbetsmiljö: En vanlig rökdykarinsats förändras till livräddningsinsats av egen personal Erfarenheterna från branden på resturang Camel 1:a angreppsväg Kök Det är många frågetecken som ett brandbefäl ställs inför på en skadeplats och varje olycka är en ny situation. En insatsplanering kan vara det som avgör om insatsen lyckas. Annonser & Material Dennis Sandström, Adviser tfn e-post Grafisk produktion Mattias Sjöstedt e-post För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. 23 Skadeplatskonferensen i Karlstad Olycksutredning Tillbud vid rökdykning 28 Studienytt: LIA-praktiken sprids ut 29 Brand 2013: Olika förutsättningar likvärdigt skydd 30 IRL: Yttrandefrihet kontra Lojalitet Sovrum Hall Murstock TV 2:a angreppsväg Vardagsrum 25 I filmen Vad gör jag nu? får vi träffa personer från både räddningstjänst och företag som arbetar med insatsplanering i olika verksamheter. Filmen ger olika infallsvinklar på varför det är viktigt med insatsplanering. Syftet med filmen är att i utbildningssammanhang vara ett komplement till muntlig information för att skapa förståelse för behovet av insatsplanering. De företag som jobbar med insatsplanering har en högre beredskap om en olycka inträffar och de ekonomiska konsekvenserna blir mindre om något händer. En insatsplan är ett beslutsstöd som ständigt behöver revideras och anpassas till verkligheten. Pris: 1500 SEK (medlem 1350 SEK) exkl. moms. Beställningsnr: Omslagsbild Foto: Räddningstjänsten Falkenberg Motiv: Släckningsarbete vid villabrand i Tångabo. Nästa nummer av Räddningsledaren 23 maj Manusstopp 1 april. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 31 MSB vänder blicken mot räddningstjänsterna och SBB är med i utvecklingsarbetet 32 Internationellt: Reseberättelse från studieveckan i Danmark 34 Internationellt: Kvinnor inom räddningstjänsten 35 Notiser 30 Beställa filmen på eller kontakta oss på telefon Räddningsledaren nr

3 Ledaren nr Föreningen för brandbefäl som vill utveckla och utvecklas SBB är sedan 1958 den enda yrkesföreningen för brandbefäl utan fackliga eller politiska bindningar. Vårt oberoende gör oss till en stark och pålitlig röst i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Våra medlemmar gör oss till en verkningsfull organisation som myndigheter och andra intressenter gärna lyssnar till. Vi använder vår samlade kompetens och erfarenhet till att påverka utvecklingen av räddningstjänsten genom olika aktiviteter på lokal och nationell nivå som gynnar kunskapsspridning, erfarenhetsåterföring och samverkan. Föreningens bas är våra länsföreningar! Läs vår medlemstidning Räddningsledaren 4 nr/år Som medlem får du tillgång till nationella och internationellt nätverk möjlighet att delta i utvecklingsprojekt medlemstidningen 4 gånger per år delta i föreningens olika aktiviteter Bli medlem idag på Främst inom samhällsskydd och beredskap Brandbefälet, främst inom samhällsskydd och beredskap. Det år så vår vision lyder. Till visionen är sex mål kopplade, och det första målet lyder: Brandbefälet leder det lokala arbetet inom samhällsskydd och beredskap. En intressant fråga är hur det ser ut idag. Har brandbefälet framträdande roller? Ja, jag tycker mig se att brandbefäl har framträdande roller i de allra flesta kommuner. I små och medelstora kommuner har ofta uppgiften att leda och samordna kommunens arbete inom samhällsskydd och beredskap lagts på räddningstjänsten. Det ligger nära till hands att sammankoppla det arbete som sker med olyckor med det som sker med kriser. Räddningstjänstens och brandbefälets kompetens kommer mycket väl till pass i detta arbete, och för kommunen är det ett rationellt och effektivt sätt att utnyttja resurser och kompetens. Kunniga brandbefäl inom räddningstjänsten Ser vi till de större kommunerna så är det inte lika vanligt att uppgiften att leda och samordna arbetet inom samhällsskydd och beredskap ligger på räddningstjänsten. Ofta har kommunen en egen säkerhetsfunktion för detta arbete. Säkerhetschefer, säkerhetsstrateger eller säkerhetssamordnare har ofta en bakgrund som brandbefäl inom räddningstjänsten. En naturlig samverkanspart Min slutsats är att brandbefälet idag är främst inom samhällsskydd och beredskap, och att brandbefälet leder detta arbete i de flesta kommuner idag. Samverkan med brandbefälsföreningen borde därför vara naturligt, inte bara när det gäller frågor kopplade till räddningstjänst. Det borde vara naturligt att se brandbefälsföreningen som en naturlig samverkanspart i frågor som rör hela hotskalan från små olyckor till stora kriser. Intresset för ledande befattningar minskar Att brandbefälen idag har ledande befattningar innebär inte att det kommer se ut så i framtiden. Vi har under några år sett att färre och färre brandbefäl intresserar sig för ledande befattningar inom räddningstjänsten. Denna utveckling har säkert många olika förklaringar. En kan vara att när det skrivs om brandbefäl i lokaltidningar eller branschtidningar, så lyfts oftast mörka sidor och svåra delar av chefsrollen fram. Detta ger både en felaktig och orättvis bild av hur det är att inneha ledande befattningar i räddningstjänsten. Artikelserie om brandbefäl Tidningen Räddningsledaren vill vända utvecklingen genom att förstärka det positiva istället för att lyfta fram det negativa. Därför inleder vi nu en artikelserie om brandbefäl som har ledande befattningar inom räddningstjänsten och som tycker detta är det bästa yrke man kan ha. På detta sätt vill vi bidra till att teckna en ljusare och rättvisare bild av hur det är att inneha ledande befattningar i räddningstjänsten. Vi tror räddningstjänsten utvecklas bäst genom att lyfta fram det positiva istället för det negativa! Enklare att dela erfarenheter I slutet av januari hade föreningsstyrelsen det första telefenmötet. På mötet kunde vi stämma av arbetsläget i de fyra projekt vi beslutade att starta (dessa beskrevs i förra numret av Räddningsledaren). Varje länsförening fick också berätta vilka aktiviteter som var på gång. Det har ju länge efterfrågats ett sätt för länsföreningarna att utbyta förslag på och erfarenhet av medlemsaktiviteter. Telefonmötet var ett ypperligt tillfälle för detta och min förhoppning är att dessa kommer leda till ännu mer medlemsaktiviteter. Tema arbetsmiljö Antalet döda och skadade inom räddningstjänsten i Sverige är lågt vid en internationell jämförelse. Låt oss inte bara vara stolta över vår arbetsmiljö idag, den måste hela tiden utvecklas, utan låt oss även bidra till att exportera vår modell till andra länder. Därför är det spännande att vi i brandbefälsföreningen arbetar just med säkerhetsfrågor inom ramen för FEUs (det internationella brandbefälssamarbetet) visions arbete. Detta nummer av tidningen kommer att distribueras till alla räddningstjänster i Sverige. Vi vill nämligen att fler ska inse vilken bra tidning man får som medlem. Trevlig läsning! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl Räddningsledaren nr

4 Aktiviteter i länsföreningarna stockholm-gotland Aktiviteter i länsföreningarna stockholm-gotland Medlemsmöte och kamratafton om ett utbytesår i Edmonton Varje år i december brukar länsföreningen Stockholm-Gotland ha ett medlemsmöte med tillhörande kamratafton. Denna gång fick brandmannen Mattias Lassén, som tilldelades Länsföreningens stipendie år 2010, berätta om sin utbytestid i Edmonton, Kanada. Han bytte rakt av med en kanadensare jobb, bostad och bil. Ta del av delar av hans berättelse här. Även i Kanada samlar man in pengar för att bekämpa cancer. Många husfasader är gjorda av vinyl och kan smälta vid närliggande bränder. I Edmonton ligger husen ofta tätt intill varandra. Under ett år från 1 oktober 2011 till och med sista september 2012 hade jag förmånen att arbeta som brandman i staden Edmonton i södra Kanada, norr om Calgary. Ett år som jag aldrig kommer att glömma. Ett år av personlig utveckling, resor, möten med nya människor och inte minst utvecklande det mig i min yrkesroll. Att under ett år integrera mig i det kanadensiska systemet och jämföra och reflektera, har varit väldigt givande. Att göra något som detta vill jag verkligen rekommendera andra! Det kan handla om saker som vi tar för givet och som de på andra sidan Atlanten inte ens har reflekterat över. Semester på sommaren är till exempel långt ifrån självklart. Många sjukvårdslarm Mellan 65 70% av larmen är sjukvårdslarm. Vi åkte tillsammans med ambulansen på nästan alla sjukvårdslarm som kom in till larmcentralen. Allt ifrån oklara problem, överdoser och bröstsmärtor till förlossningar. Utrustningen vi hade var likvärdig den som finns inom den svenska räddningstjänsten defibrillator, syrgas och förband. Större bemanning än hemmavid Bemanningsmässigt är de väldigt många fler än hemmavid. Där är det bara några kilometer mellan brandstationerna. Vissa stationer har en bil/enhet och andra har två. Varje bil är en helt individuell enhet med ett befäl, en chaufför och två brandmän. Målet är att första enheten ska vara på plats inom fyra minuter. Inom åtta minuter ska det finnas fyra enheter på plats två släckbilar, en stegbil och en räddningsbil. Vid bekräftade bränder kommer ytterligare ett par enheter initialt. Husbränderna sprider sig ofta Husen står tätt och ofta är det två meter mellan ytterväggarna. Ibland är det så tätt att takfötterna tar i varandra. Det är snarare en regel än ett undantag att en villabrand sprider sig till de närliggande husen. Att fasaderna är byggda vinyl gör ju inte saken bättre avseende brandrisken. Husfasaderna på andra sidan gatan från ett brinnande hus smälter Brandmannen Mattias Lassén känner att han utvecklats på flera plan efter sitt utbytesår i Kanada. En vanlig villabrand Vid en vanlig villabrand så tar befälet på plats befäl och leder insatsen från början till slut. Han sitter kvar i framsätet på den bil han kommer i och leder hela insatsen från hytten via radio: Pump 1 In command. Rescue 1 Fire attack (rökdykning) och så vidare. Befälet på R1 och hans två brandmän går in med uppgift att släcka. Pump 2 Primary search. Oftast sök utan slang och endast för att söka av huset. Ladder 2 Ventilation. Man skapar frånluft och placerar ut stora elfläktar i tilluften. Safety officer Det kommer även en distriktschef till platsen en Safety officer i en egen bil och hans uppgift är att hålla koll på all säkerhet på platsen som till exempel el, gas, skyddsutrustning, rasrisk och annat. Denne är även ett stöd till befälet som leder insatsen. (I förra numret av Räddningsledaren nummer , kan ni läsa en artikel om funktionen Safety officer/säkerhetsbefäl ur ett internationellt perspektiv utan specifik koppling till denna artikel). Virtual Incident Response Training RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situationen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut. RescueSim erbjuder viktiga fördelar: Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan tidskrävande planering och förberedelse Förbättra operationell beredskap i insatsorganisationer Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö Öva er ledningsfunktion i över 30 olika miljöer Inget system med rökdykarledare Vid min första villabrand pågick Fire attack, Primary search och Secon dary search samtidigt. Totalt var vi nio stycken inne i ett 2-planshus om cirka 70x2 kvm, där branden var begränsad till köket. Det var trångt. Alla krockar med alla och det var svårt ha koll på vem som är vem. Detta kändes mycket ovant för min del. Det finns inget system med rökdykar ledare, däremot har de en hel grupp på tre individer, startklar utanför om det skulle behövas. Villorna är väldigt opålitliga och jag hörde många historier där brandmän ramlat igenom golven eller fått tak över sig. Andra förutsättningar och rutiner Sammanfattat så är de många fler brandmän, fler brandstationer, kortare framkörningar, fler sjukvårdslarm, likvärdig utrustning, inga fystester, alltid gemensam matlagning, samma arbetstider, högre lön och man har betydligt närmare världens bästa skidåkning. Text & foto: Mattias Lassén, brandman Brandkåren Attunda Öva alla typer av olyckor, närsomhelst! Förberedelse för Säkert och kostnadseffektivt alla tänkbara olyckor! Emergency Airports Ports Railways Industrial Offshore Tunnels Highways Highrise Wildfires Shipboard RescueSim.indd 1 04-Feb-13 14:09:05 6 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr Digitally signed by Amal DN: cn=amal, o, ou, nl, c=nl Date: :10:00 +01'00'

5 Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Västra Götaland lyssnar på försäkringsbranschen Försäkringsbranschen sitter på facit. Bränderna är dyrare idag. Av vilka anledningar? Så inledde Länsförsäkringars representant Hans-Eric Zetterström det seminarium som anordnades för omkring 60 brandbefäl på Gårda Brandstation i Göteborg den 3 december förra året. Brandskadekostnaderna har under en längre tidsperiod pendlat runt 3,5 miljarder, men från 2006 fram till nu runt 4,6 miljarder kronor. Det finns en trend att räddningstjänsten avslutar räddningsinsatsen innan ägaren har förmåga att ta sitt ansvar, menar Hans-Eric Zetterström. Hans visade exempel på erfarenheter med kraftiga fördyringar på grund av återantändningar efter brand och oskäligt höga räkningar från räddningstjänsten för bevakning efter brand. Det finns en trend att räddningstjänsten avslutar räddningsinsatsen innan ägaren har förmåga att ta sitt ansvar. Vad ingår i begreppet räddningsinsats? Därefter tog seminariets moderator Leif Isberg vid och sammanfattade vad Lagen om skydd mot olyckor (LSO) säger om avslut av räddningsinsats, överlämnande av ansvaret till ägaren och bevakning efter brand. Detta följdes av en diskussion hur vi tillämpar dessa begrepp, till exempel Eftersläckning. Ingår dessa åtgärder i räddningstjänstskedet eller 8 Räddningsledaren nr ej? Vårt språkbruk/nomenklatur är inte konsekvent och samstämmigt avseende Eftersläckning, kunde konstateras. Leif betonade även att vi inte får glömma av vår omsorg till dem vi är till för och att se till helheten vid en händelse. Cellplaster allt vanligare Cecilia Uneram från Brandskyddsföreningen inledde nästa block med att lyfta problematiken med cellplastbränder genom att belysa befintligt regelverk och genom erfarenheter från inträffade händelser. Byggbranschen använder numera i allt större utsträckning cellplast som bygg material. Cecilia påtalade att de byggnadstekniska brandskyddsreglerna huvudsakligen tar sats i personskydd och inifrån byggnader. Det som nu händer är konsekvenser av att det inte finns regelverk som lägger restriktioner på användandet av cellplast i samtliga delar av byggnationer. Detta har även en kraftigt negativ påverkan på personskyddet, enligt Cecilia. Seminariets moderator Leif Isberg samt föreläsarna Hans-Eric Zetterström från Länsförsäkringar och Cecilia Uneram från Brandskyddsföreningen. Exempel med chanslös insatspersonal Hon visade också ett antal exempel på bränder där insatspersonalen varit chanslösa i att utföra sitt arbete eftersom brandutvecklingen gått mycket snabbare och mer oväntad på grund av cellplastinblandningen i byggnadskonstruktionerna. Det mest skrämmande exemplet som visades var en brand i ett höghus från Frankrike där fasadmaterialet innehöll cellplast. Där började branden började på första våningen, inne på en balkong och spred sig sedan overkligt fort upp till översta våningen, innan räddningstjänsten ens hunnit påbörja en släckinsats. Uppmuntrar en reaktion från branschen Budskapet från Cecilia var att detta förhållandevis billiga byggmaterial sannolikt kommer att användas i större utsträckning och utan restriktioner framöver såvida inte en reaktion kommer från räddningstjänsterna eller andra aktörer. För brandbefälet innebär detta att vi inte kommer att kunna läsa av om det finns cellplaster i byggnader och i och med det ställas inför oväntade brandförlopp med mycket snabb rökspridning. Detta påverkar personsäkerheten för de boende och även för vpra brandmän. Gemensam röst för att påverka En reflektion som då infinner sig är hur och på vilket sätt vi inom räddningstjänsterna kan framföra vår röst. Räddningstjänsterna erbjuds möjlighet att yttra sig när Boverket gör förändringar i regelverket. Men synpunkterna får inte alltid genomslag. I detta sammanhang är det av största vikt att vi som brandbefäl går samman för att våra erfarenheter och åsikter ska få bättre genomslag. Ensam är man inte stark konstaterade vi på seminariet. Att uttala oss samfällt i SBBs namn kan vara ett sätt att bättre kunna påverka utvecklingen. Det var en bra uppslutning till seminariet på Gårda brandstation i Göteborg. Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning. Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ). Det är av största vikt att vi som brandbefäl går samman för att våra erfarenheter och åsikter ska få bättre genomslag. Ensam är man inte stark. Översiktssystem 360 Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360 utan döda vinklar. Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original. Försäkringsbolagen tuffar till sig Hans-Eric beskrev försäkringsbranschens villkor och förutsättningar i allmänhet och Länsförsäkringars i synnerhet. För Länsförsäkringars del är det kunderna som är ägare. Som representant för ägarna kan inte Länsförsäkringar acceptera kostnadsökningar utan vidare. Av denna anledning börjar branschen nu att gå samman och ifrågasätta skälen till varför kostnaderna ökar. Han förutspår att det kommer att bli allt vanligare att försäkringsbolagen kommer att börja ifrågasätta kvaliteten i räddningstjänstens insatser. Hans-Erik avslutade med att den kritik och eventuella rättsprocesser som kan komma att öka, inte handlar om att sätta dit enskilda räddningsledare. Det är mer ett uttryck för ett vedertaget försäkringsjuridiskt arbetssätt där man kommer att rikta anspråk mot kommunernas ansvarsförsäkring i det fall man anser att kommunens räddningsinsats inte genomförts på det sätt man anser vara rimligt. Text & foto: Bo Carlsson & C-G Hermansson, Brandbefälsföreningen Västra Götaland

6 föreningsstyrelsen uppsala porträttet patrik bylin En aktiv styrelse genererar en aktivare organisation I samband med Brand 2013 i Piteå kommer föreningsstyrelsen traditionsenligt träffas. Men innan dess kommer styrelsen även ha två telefonmöten. Genom fler möten kommer styrelsen blir mer aktiv och styrande, vilket är av avgörande betydelse. Det finns en tendens att intensiteten i styrelsens arbete håller en hög nivå inför, under och en stund efter våra fysiska möten. En aktiv styrelse är länken till aktiva medlemmar och utan aktiva medlemmar kan ingen förening utvecklas. För att hålla intensiteten på en hög nivå även mellan de fysiska mötena, har vi valt att hålla korta telefonmöten. Enklare att dela erfarenheter På telefonmötena kommer vi naturligtvis stämma av arbetsläget i våra fyra projekt, men det ska även vara en möjlighet för länsföreningarna att dela erfarenheter på medlemsaktiviteter. Det har länge efterfrågats ett sätt för länsföreningarna att utbyta förslag på och erfarenhet av medlemsaktiviteter. Telefonmöten är ett ypperligt tillfälle för detta och min förhoppning är att dessa kommer leda till ännu mer medlemsaktiviteter. Fyra strategiska projekt De fyra projekt som vi driver handlar om en ny hemsida, om stabila intäkter, om en medlemstrategi samt att skapa en AKTIVITET! struktur för hur vi ska bemanna olika projekt. Alla projekt ska vara klara innan föreningsstyrelsemötet i maj. Det är ett högt uppsatt mål och vi måste arbeta hårt för att nå dessa. Revidering av mål Vid föreningsstyrelsen arbetades en verk samhetsplan för 2013 fram. Denna kan du se på vår hemsida. I samband med detta arbete kom vi till insikten att några av våra nuvarande mål bör ses över i sin formulering. Vision och mål beslutas av kongressen men förarbetet måste föreningsstyrelsen göra. Detta arbete måste vi inleda efter föreningsstyrelsemötet i maj. MSB-projekt Vid vårt senaste möte i Uppsala hade vi besök av Jan Wisén, som berättade om intresset att samarbeta med oss. Sedan dess har vi fått möjlighet att delta i tre projekt; Ledning och samverkan, Effektiva räddningsinsatser och Insats rapport. Läget i dessa projekt kommer redovisas vid styrelsens möten, men även alla medlemmar kommer att få fortlöpande information. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Foto: Nenne Hagman SBB Porträtt av en räddningschef Räddningschef Patrik Bylin i Luleå. Varför valde du att arbeta inom räddningstjänsten och vad är det som fått att dig att stanna kvar i branschen? Det var slumpen som avgjorde arbetsinriktning. Efter lumpen arbetade jag inom Ford några år men bästa kompisen flyttade till Lund och började plugga. Han tyckte jag skulle hänga på så jag satte mig ner med utbildningskatalogen för att hitta en utbildning som passade mig. Jag hittade brandingenjör och tyckte att det lät spännande, jag sökte och påbörjade utbildningen år Valet av arbetsplats har jag aldrig ångrat och anledningen till att jag fortfarande är kvar är nog att ingen dag är den andra lik. Det är alltid kul att gå till jobbet. Vad är det mest utmanande med att vara räddningschef, enligt dig? Det mest utmanande med arbetet som Utmaningen ligger i att få anställda och organisationen att ändra verksamheten för att det gynnar verksamheten och inte för att chefen säger det. Sedan måste man även som chef vara medveten om att förändring tar tid att genomföra. räddningschef är att utveckla verksamheten på rätt sätt. Räddningstjänsten är en konservativ och traditionsbunden verksamhet som under de senaste åren tvingats bredda sin verksamhet. Utmaningen i denna breddning ligger i att få anställda och organisationen att ändra fakta Namn: Patrik Bylin. Ålder: 46 år. Arbetsplats: Räddningstjänsten i Luleå kommun. Yrke: Räddningschef, tillträdde år Bakgrund: Född och uppvuxen i Borås, gjorde lumpen och jobbade sedan några år för att därefter plugga till brandingenjör i Lund. Arbetade på dåvarande Räddningsverket innan anställning inom Luleå räddningstjänst Intressen: Familjen och stugan i Luleå skärgård. Drivkrafter: Att få människor och organisationer att utvecklas. Bästa boktipset: Deckare, speciellt Millennium-triologin av Stieg Larsson. verksamheten för att det gynnar verksamheten och inte för att chefen säger det. Sedan måste man även som chef vara medveten om att förändring tar tid att genomföra. Vilka är dina styrkor och svagheter som ledare, enligt dig? Mina styrkor ligger i att jag är bra på att lyssna på vad alla har att säga och att låta alla komma till tals. Jag är lyhörd för förändringar och problem och tar gärna åt mig bra synpunkter om verksamheten eller mitt sätt att leda verksamheten på. Jag förespråkar en öppen dialog inom organisationen. Mina styrkor kan även vändas till svagheter då ett beslut kan dra ut på tiden om alla ska uttala sin åsikt i frågan. Att vara lyhörd och lyssna på alla fungerar inte i alla situationer och därför är det viktigt att anpassa efter situationen. 10 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

7 porträttet patrik bylin Arbetsmiljö Byggreglerna Vilka är de största framtidsfrågorna för Sveriges räddningstjänster just nu, enligt dig? Den största framtidsfrågan är hur vi ska kunna hänga med i den utveckling som sker med ökade krav och osäker ekonomi. Även om ekonomin är stabil i dag vet man inte vad som händer inom en snar framtid. Vad satsar ni mest på i ert förbund/ er räddningstjänst under de närmaste åren? Utökad samverkan mellan räddningstjänsterna. Utnyttja de resurser och den kompetens som finns inom den egna verksamheten. Har du haft några förebilder genom åren kopplat till ledarskap? Vilka och på vilket sätt i så fall? Inga som jag kommer på sådär. Det finns ett antal tidigare chefer som har inverkat på mitt sätt att leda en organisation men ingen speciell. Vilket råd har du till brandbefäl som kanske tvekar att bli chef? Att våga ta steget, få personer ångrar sitt beslut. Att kunna påverka sin arbetsplats är en stor förmån och som jag ser det finns det fler fördelar än nackdelar med att vara chef. Varför är det viktigt att brandbefäl har en ledande roll i det lokala säkerhetsarbetet? För att som brandbefäl har man en bred kunskap kring olyckor vilket kan gynna samhället. Kunskapen kring samordning bör användas i större utsträckning i det lokala säkerhetsarbetet. Text: Evelina Edström, SBB Foto: Privat & Räddningstjänsten i Luleå Att rädda liv, egendom och miljö Boken ges ut av Brandskyddsfören ingens förlag och går att beställa via Att kunna påverka sin arbetsplats är en stor förmån och det finns fler fördelar än nackdelar med att vara chef. Efter mer än 80 års erfarenhet inom brandyrket har Kaare Brandsjö nu givit ut en bok som skildrar en del händelser och upplevelser. Syftet med boken är att väcka intresset för branschen, säger Kaare. Kaare Brandsjö har ägnat hela sitt yrkes liv åt brandyrket. Han började som brandman redan på 30-talet och har genom åren även verkat som räddningsledare och brandingenjör. Han vill väcka intresse för brandyrket, och som sägs i räddningstjänstlagen att rädda liv, egendom och miljö. Med mer än 80 års erfarenhet menar han att inget annat yrke är så omväxlande och kan ge så många olika upplevelser som brandyrket i dess former. Boken skildrar händelser och upplevelser under hans långa och mycket innehållsrika liv. Förhoppningsvis ska den ge en uppfattning om brandyrkets manga olika verksamhetsgrenar. Kanske kan den även locka unga läsare att välja brandyrket som livsuppgift. Text: Brandskyddsföreningen Foto: Nenne Hagman, SBB Byggreglerna och vår arbetsmiljö Att påstå att den nya plan- och bygglagen eller de nya byggreglerna i sig haft en direkt inverkan på räddningstjänstens arbetsmiljö vore felaktigt. Förändringarna för räddningstjänstens arbetsmiljö är snarare ett resultat av samhällets utveckling i stort än förändringarna i regelverken. De nya reglerna uppmärksammar däremot att ett par områden som kan påverka räddningspersonalens arbetsmiljö i ett senare skede om de inte behandlas tidigt i byggprocessen. De senaste förändringarna i Plan- och bygglagen (PBL), Plan och byggförordningen (PBF) och Boverkets byggregler (BBR) syftade aldrig till att förändra den totala säkerhetsnivån i samhället, till varken det bättre eller sämre, för byggnadsverk i Sverige. På den punkten har regering, riksdag och Boverket varit mycket tydliga. Däremot skulle lagstiftningen och dess förordningar och föreskrifter förenklas, förtydligas samt göras mer funktionsbaserade. Vi måste ha olika verktyg i vår verktygslåda för att kunna möta nya typer av byggnader, nya typer av byggnadsmaterial och nya typer av utformningar. Fortsatt svårt att läsa av nya byggnader Och just det funktionsbaserade brandskyddet skapar förutsättningar för ett mer varierat byggande anpassat efter specifika verksamheter. Detta ställer krav på dels oss som räddningstjänst men även på fastighetsägare och verksamheter. Ingen ny byggnad kommer vara den andra lik, passa alla verksamheter och att läsa av byggnaden utifrån kommer bli allt svårare. Det är funktionen och byggnadens totala robusthet som ska nå upp till samhällets minimikrav, vilket i allt större utsträckning går att uppfylla på olika sätt. Kostnadseffektivitet och minimikraven Av de funktionsbaserade byggreglerna, men kanske framförallt från teknikutvecklingen i samhället i stort, främjas även utvecklingen av nya byggmaterial och byggtekniker anpassade för att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt nå upp till samhällets minimikrav. Detta gör att tidigare inbyggda marginaler är borta. Ett exempel på det är väggen har precis 60 minuters brandmotstånd och inte som förut drygt 60 minuter. Dessa byggmaterial ger även, till skillnad från sten och trä, en direkt påverkan på luften runt omkring oss med ökade krav på självskydd. Men det är viktigt att poängtera att denna förändring har skett över tiden. Uppsjö av olika typer av lösningar De nya PBL, PBF och BBR uppmärksammar dock ett par punkter som om de inte hanteras i byggprocessen eller inom räddningstjänstens egna organisation direkt kommer påverka vår arbetsmiljö och förutsättningarna för en räddningsinsats. Som exempel kan nämnas utrymningsplatser, räddningshissar, ökad komplexitet i tekniska system, låsning av brandgasventilatorer och så vidare. Behandlas inte dessa delar i byggprocessen kommer det finnas en uppsjö av olika typer av lösningar hos respektive räddningstjänst. Vilket i sin tur kommer skapa problem i händelse av räddningsinsats. Kräver olika verktyg i verktygslådan Detta sammantaget sätter fingret på en väldigt viktig punkt, räddningstjänsten behöver inte förändra sina arbetsmetoder och insatstaktiken för att vi vill. Vi måste förändras oss för att hänga med i utvecklingen och för att det är en förutsättning att lyckas med framtida räddningsinsatser. Vi måste ha olika verktyg i vår verktygslåda för att kunna möta nya typer av byggnader, nya typer av byggnadsmaterial och nya typer av utformningar. Gör vi inte det kommer vi få problem med vår arbetsmiljö. Nya släck- och insatsmetoder är inget krav, det är en förutsättning för att lyckas med räddningsinsatser i ett allt mer varierat byggnadsbestånd. Peter Arnevall. Text: Peter Arnevall, Brandingenjör, Uppsala Brandförsvar 12 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

8 Arbetsmiljö Attraktiv & Jämställd arbetsmiljö Arbetsmiljö Attraktiv & Jämställd arbetsmiljö Delaktighet viktigt i förändringsarbete Blåa aktiviteter är för alla medarbetare. Gröna aktiviteter är för chefer och andra nyckelpersoner Röda aktiviteter är för tillfälligt sammansatta grupper av medarbetare Läs mer om aktivitetsplanen på Aktivitetsplan: Att få så många som möjligt delaktiga och engagerade är viktigt för att jämställdhets- och mångfaldsprojektet Självklart! ska leda till en verklig förändring. Liksom att ledningen är med på resan och att arbetet fortsätter även efter projekttiden. Det berättar Ann-Sofi Johansson, projektledare för Självklart! Utbildning nyckelpersoner Coachutbildning 1 Se över chefsprogrammen Ledarskapsföreläsningar JM kommitté Checklistor Utbildning Utbildare Lönekartläggning Självklart! är ett kompetensutvecklingsprojekt inom jämställdhet och mångfald som omfattar cirka 850 medarbetare från Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten i Norrtälje kommun. Målet är en attraktiv och jämställd arbetsplats som präglas av mångfald, där olikheter tas tillvara och allas lika värde är självklart. Inventering av fysisk arbetsmilljö Utb. SG+PG Kickoff Ledarskapsföreläsningar Fördjupningsutbildning Diskussionsövning 2 Se över policy/styrdokument Värdegrundsarbete Utbildningsdag 1 Utbildningsdag 1 Diskussionsövning 1 Diskussionsövning 3 Diskussionsövning 4 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Erfarenhetsseminarium Det känns otroligt skönt att ha en ordentlig förstudie i ryggen. Det blev också väldigt tydligt att vi var tvungna att tänka framtid redan från början. Redan i förstudien i våras var alla medarbetare delaktiga i en enkätundersökning för att identifiera hur kompetensbehovet i organisationerna såg ut, berättar Ann-Sofi Johansson, projektledare för Självklart!. Vi hade också olika grupper som diskuterade behoven, där alla personalgrupper var representerade. Resultatet som presenterades för alla medarbetare i olika aktiviteter, visade att majoriteten var positiv till arbetet och att många såg att vi behövde jobba med frågorna. En stor farhåga var att detta skulle bli ännu ett projekt. Det känns otroligt skönt att ha en ordentlig förstudie i ryggen. Det har gjort det lättare för oss att hitta rätt när Ann-Sofi Johansson, projektledare för Självklart! och Sara Lund/Claes Schmidt som föreläser och diskuterar de normer, programmeringar och värderingar som styr våra liv och hindrar oss från att tänka logiskt. vi arbetat fram den utvecklingsplan som vi nu håller på att genomföra. Det blev också väldigt tydligt att vi var tvungna att tänka framtid redan från början, säger Ann-Sofi Johansson. Succé för Sara Lund på kick-off I november 2012 var det så kick-off för Självklart! Då bjöds alla medarbetare in till en föreläsning med Sara Lund/Claes Schmidt. Enligt utvärderingarna upplevde de allra flesta deltagarna dagen som mycket positiv. Några av kommentarerna var: Man fick möta sina egna fördomar. Bättre än förväntat. Mycket intressant om synsätt kring roller. Bra föreläsare! Jättebra tankeväckare och roligt! Förändringsarbetet Självklarts Aktivitetsplan. Kursledaren knöt ihop det bra och jag blev medveten om att det finns många fler lagar vi måste ta hänsyn än jag tidigare kände till. Mycket bra, över förväntan. Den bästa föreläsningen jag har varit på. Intressant och givande. Ja bättre än väntat. Avslappnat och kul. Inget påtvingande. Dagen var mycket bra. Mycket som man tycker är självklart men som inte alltid är det. Bra att tvingas ta ställning Direkt efter kick-offen startade den första utbildningsdagen som alla medarbetare ska gå. Den fokuserar på kunskap, indi vi duell utveckling och insikt och berör ämnen som mänskliga rättigheter, diskriminering, jämställdhet, mångfald samt arbetsplatskultur och arbetsklimat. En andra utbildningsdag ska genomföras under hösten 2013 och fokus är då förmågan att skapa förändring och förbättring. Thomas Liljedahl är produktionsledare på Brandkåren Attunda och en av dem som gått utbildningsdag 1. Kursledaren knöt ihop det bra och jag Thomas Liljedahl. blev medveten om att det finns många fler lagar vi måste ta hänsyn till än jag tidigare kände till. Det var bra diskussioner under hela dagen och jag uppskattade att det fanns deltagare från andra verksamheter. Vi hade bland annat en person som arbetar på skola och en säkerhetschef från en kommun i södra Stockholm. Väckte många tankar Det var nyttigt att höra hur andra yrkesgrupper tolkade frågeställningarna. Det var bra att ha med sig Sara Lunds föreläsning från kick-offen till utbildningsdag 1 för Självklart!. Den föreläsningen väckte många tankar hos mig och gjorde att jag fick ut mer av utbildningen än vad jag tror att jag hade fått annars. Dagen avslutades med att vi fick ta ställning i olika frågor genom att ställa oss i olika delar av rummet. Det var riktigt bra att man blev tvungen att ta ställning själv och inte kunde gömma sina åsikter i en grupp. Inventering av den fysiska arbetsmiljön En annan aktivitet som pågår är inventering av den fysiska arbetsmiljön på brandstationerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Sylvia Fridén Sylvia Fridén. är brandman och en 14 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

9 Arbetsmiljö Attraktiv & Jämställd arbetsmiljö Arbetsmiljö Hälsorisker Kolfiber den nya uppmärksammade faran av två på Södertörns brandförsvarsförbund som ska hålla ihop arbetet. Vi ska titta på hur våra brandstationer och fordon är utformade och utrustade, berättar Sylvia. I arbetet kommer vi att ta hjälp lokalt på varje brandstation av till exempel stationsansvariga, befäl, fastighetsansvariga och lokala skyddsombud. Målet är att få ett beslutsunderlag för förändringar på kort och lång sikt för Projektet Självklart! Självklart! pågår från 1 januari, 2012 till 30 juni, Självklart! omfattar cirka 850 medarbetare från Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten i Norrtälje kommun. Projektnamnet Självklart! kommer sig av att vi ofta, när vi diskuterar dessa frågor, säger; Men är inte det självklart? Det är mycket att arbetsplatsen ska bli funktionell för alla våra medarbetare. Trovärdighet, nu och i framtiden Lars-Göran Uddholm är brandchef i Södertörns brandförsvarsförbund och så här säger han om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet betyder: Jag fick min första aha-upplevelse för några år sedan när jag lyssnade på som borde vara självklart men som inte är det. Förhoppningen är att vi efter projektet säger Självklart! och det faktiskt är det. För alla. Södertörns brandförsvarsförbund är projektägare och har beviljats 7,5 mil joner kronor från Europeiska Socialfonden (ESF). Läs mer på Jag fick min första ahaupplevelse för några år sedan när jag lyssnade på Klas Hyllander från Män för jämställdhet. Han pratade om företag som driver jämställdhetsarbete för att kunna behålla nödvändiga kompetenser och på så sätt vara konkurrenskraftiga. Klas Hyllander från Män för jämställdhet. Han pratade om företag som driver jämställdhetsarbete för att kunna behålla nödvändiga kompetenser och på så sätt Lars-Göran Uddholm. vara konkurrenskraftiga. Volvo och Scania är två sådana exempel. För oss är det en nutids- och framtidsfråga. Om vi ska kunna arbeta på ett trovärdigt sätt i våra kommuner behöver vi kunna möta alla kommuninvånare. I olikheterna har vi styrkor och genom den kunskap som vi nu tillför våra organisationer hoppas jag att vi ska förstå vad de här olikheterna kan bidra med på ett bättre sätt. Jag ser också Självklart som ett sätt att tillföra kunskap om vår egen kultur inom organisationen och en vilja att förändra den så att vi blir en öppnare och attraktivare arbetsplats. Text: Lovisa Wihk, Södertörns brandförsvarsförbund Foto: Södertörns Brandförsvar Ett CBRNE-seminarium under hösten 2012 öppnade ögonen för flera polisdistrikt i landet avseende hälsoriskerna som brandrök och kompositer med kolfiber innebär. Inom räddningstjänsten är dessa hälsorisker inte någon nyhet. Men att användningen av materialet har ökat kraftigt de senaste 15 åren och ökar årligen känner inte alla till. Under senhösten beslöt skyddsombudet hos polisen i Dalarna om stopp för sina polistekniker som arbetar med brandplatsundersökningar efter ett seminarium om CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen). Oron för dessa hälsorisker spred sig snabbt till några andra polisdistrikt, som även de stoppade sina arbeten med brandplatsundersökning. Detta gjordes i väntan på att riktlinjer för personlig skyddsutrustning, riskbedömning och organisation skulle tas fram. Distrikten i Örebro och i Dalarna började i samband med sina skyddsombudsstopp att se över och komplettera sina befintliga riktlinjer tillsammans med Rikspolisstyrelsen (RPS). Nu har RPS spridit dessa riktlinjer på nationell nivå som ett stöd till organisationen tillsammans med en inventeringsenkät för att kunna uppnå Arbetsmiljöverkets krav. Arbetet fortsätter och nu försöker man hitta lösningar på hur man kan göra bra riskanalyser innan man åker ut och genomför brandplatsundersökningar. Under maj månad initierar RPS en för studie med syftet att kunna göra en bedömning av kriminalteknikernas arbetsmiljö som helhet. Kraftig ökning av materialanvändning Förutom de vanliga hälsoriskerna som brandrök, asbest och annat har även frågan om kompositer lyfts i samband med bränder och brandplatser. Under hösten lyftes kolfiberkompositer fram som den nya stora faran och som anses vara svår att skydda sig mot. Risker med kolfiberkompositer är inte en nyhet för branschen men att användningsområden för materialet har ökat kraftigt eftersom materialet är starkt och lätt känner inte alla till. I jämförelse med glasfiberkompositer är den dock dyrare att framställa. Kolfiber är ovanligt i större mängder i vanliga bostäder men kan förekomma i sportaffärer, cykelaffärer och hos tillverkare av produkter med kolfiber. Kolfiberkompositer används främst i flygplan eftersom materialet är lätt och styvt. Andra användningsområden är vingar i stora vindkraftverk, i detaljdelar inom bilindustrin men mest för specialområden och nischer som till exempel inom motorsport, båtindustrin med master, bommar och roderkultar. Materialet finns även i sportredskap som tävlings- och träningscyklar, innebandyklubbor, hjälmar och racketar. Materialet och hälsorisker För att kolfibern ska frigöras krävs en brand med höga temperaturer med hög bränsletillförsel som till exempel ett flygplanshaveri där flygbränslet antänds. Redan vid 200 C kan man förvänta sig gasavgång från plastmatrisen. Matrisen börjar degraderas och tar fart vid temperaturer kring 300 C. För matrisförkolning krävs ofta temperaturer på över 500 C. Kolfibrer genomgår en kemisk process vid C där bindemedlet förintas och fibrerna frigörs. Storleken på fibrerna i detta sammanhang utgör en hälsorisk vid inandning. Enligt en undersökning som nyligen genomförts av docent Curt Malmsten på Vallbystationen i Västerås är det larmställen som utgör den största risken för spridning cancerframkallande ämnen. Men man behöver göra fler tester för att fastställa detta vetenskapligt. De skadliga ämnena biter sig fast i larmkläderna och är mycket svåra att avlägsna helt. Skyddsutrustning och samverkan Våra räddningstjänster har idag rutiner för både riskbedömning av olycksplatser och för skyddsutrustning, sanering och omhändertagande av skyddsutrustning efter räddningsinsats eller olycksutredning. Detta då man är van att arbeta i olika riskmiljöer. Rutinerna kan dock skilja sig något åt. Den i dag mest omfattande skyddsutrustningen är kemskyddsutrustning. Denna kan bli aktuell i mycket speciella fall där man vet att det förekommer kolfiber i skadlig omfattning och i exponerbar form, som till exempel vid en flygolycka med omfattande brand. Docent Curt Malmstens främsta råd är att man ska använda andningsskyddet även vid mindre bränder, då det inte är brandens storlek som avgör faran. Nationellt forum för olycksutredning (NFO) är ett nätverk sammansatt av representanter från myndigheter, näringslivet och andra organisationer som arbetar med olycksutredningar. Här samverkar man i de initiativ och projekt som gemensamt prioriteras. Inom detta arbete samverkar man även inom området arbetsmiljö på brandplats då olycksutredare/kriminaltekniker vistas i miljön genom sitt arbete. Nenne Hagman. Nenne Hagman, SBB 16 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

10 Arbetsmiljö Rökdykning Arbetsmiljö Rökdykning Rökdykning 1+ 3 En uppstart av livräddande inre insats i objekt som identifierats som de minst riskfyllda Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen har som målsättning att i början av 2013 prova möjligheterna att rökdyka med bemanningen 1+3. Enligt deras riskbedömning är bostäder de byggnadstyper som är minst farliga. I bostadsbränderna sker även flertalet dödsbränder. Målsättningen omfattar att kunna starta upp livräddande inre insats i särskilt avgränsade miljöer med skyddsnivå rökdykning med en styrka på 1+3. Lösningen ligger enligt dem i utvecklade rutiner och tydliga avgränsningar. Man tror starkt på alternativa släckmetoder i stället för invändig släckning på räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen. Men med ett insatsområde som omfattar drygt km 2 och stora avstånd mellan stationerna innebär att de alternativa släckmetoderna ibland är långt borta. Man använder skärsläckare, CAFS och förhöjt lågtryck med ett gott resultat i sina insatser. Men möjliggör man livrädding genom rökdykning med bemanningen 1+3 ger man styrkorna i inom förbundet ytterligare ett alternativ att kunna rädda liv. Vi håller nu på att finslipa instruktionerna och genomför efter nyår utbildning av vår personal. Detta är inte ett test, utan när vi initierat det nya konceptet är tanken att det blir en beständig lösning, berättar Andreas Hoff ställföreträdande vid räddningschef räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen. Ett vanligt arbetsmöte på stationen i Kramfors, Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen. Bakgrund För ett par år sedan fick räddningstjänsten vissa besparingskrav. I samband med detta minskade man bland annat bemanningen på deltidsstyrkorna, som en konsekvens av besparingarna inom den operativa verksamheten. Några styrkor omvandlades från 1+4 till 1+3 och i ett par fall även till 1+2. Inom heltiden har man bland annat skilt åt styrkorna nattetid, vilket innebär att en styrka på 1+3 kan vara på olycksplatsen innan mer insatspersonal/brandmän anländer. I samband med dessa förändringar beslutades det att räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen skulle arbeta med att se över möjligheten att i framtiden rökdyka med bemanningen 1+3. Ett sätt att höja kompetensen De beslut som då togs under den processen fattades med ut gångsläget att rökdykning inte var möjlig och alla var medvetna om att beslutet innebar en ambitionssänkning av räddningsstyrkornas kompetens, berättar Andreas Hoff. Man ser att detta innebär en möjlighet att höja kompetensen och kvaliteten på räddningstjänstens befintliga styrkor och att konceptet rökdykning 1+3 i deras fall inte är ett argument att göra nedskärningar i den operativa beredskapen. Internt har konceptet mottagits överlag positivt och framförallt räddningstjänst personal i beredskap är ivriga med att utöka sin kompetens. Utvecklade rutiner och avgränsningar Lösningen ligger i förbättrade rutiner och vissa förutbestämda avgränsningar, säger Andreas. Han berättar att det först fanns många idéer kring tekniska lösningar för en ökad säkerhet som till exempel flödesvakter, formstyva slangar och automatiskt varningssystem via radio. Men att det har visat sig att flera av de lösningarna har en minimal effekt. De utvecklade rutinerna omfattar; pumpar, slangar och stålrör. Trycket i pumparna kommer att testas och säkras kontinuerligt och men kommer endast att använda olagade slangar. De aktuella avgränsningarna innebär att rökdykning med bemanningen 1+3 endast får utföras om: Syftet med rökdykningen är livräddning Objektet är en bostad Ytterligare resurser är larmade och på väg Angreppet sker horisontellt Inträngningen inte görs längre än 25 meter IR-kamera används AFS 2007:7 lägger grunden Arbetsgivaren ska enligt lagen genomföra en riskbedömning. Deras riskbedömning visade att bostäder är de minst farliga byggnaderna. Detta, i kombination med kunskapen om var de flesta dödsfallen sker (i bostäder) har i fallet lett till att räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen bedömer att en rökdykarinsats med 1+3 endast är aktuell i dessa miljöer. Rökdykarna ska enligt AFS ha säker tillgång till släckvatten. Då det endast gäller livräddande insats och inte inre släckning, ser man en kortare släckning framför sig och tänker sig att vattnet i släckbilden kommer att räcka. Man koncentrerat sig på att hitta en bra lösning på vattentillförsel från släckbil till strålrör. Slangbrott och kommunikationsproblem Med bemanningen 1+3, saknas pumpskötaren vilket innebär att arbetsledaren måste uppehålla sig mellan släckbilen och baspunkten. Detta för att kunna meddela rökdykargruppen vid eventuella problem som till exempel slangbrott eller låg vattennivå. Andreas Hoff berättar att enligt deras genomgång och belysning av rökdykning har det visat sig och kommunika tionsproblem (radio) och slangbrott är de vanligaste orsakerna till att rökdykning måste avbrytas. Tanken från början var att få med Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett tidigt skede, men de har inte velat medverka i arbetet. Kontroversiellt och många är nyfikna Arbetsmiljöverket kommer dock att syna lösningen/konceptet om räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen skulle bli anmälda eller om ett tillbud skulle inträffa. Ett alternativ skulle kunna vara att vi anmäler oss själva för att få till en granskning, menar Andreas Hoff. Konceptet är kontroversiellt och en viss oro finns i branschen att detta steg skulle kunna göra det lättare att minska på styrkorna i framtiden. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen 18 Räddningsledaren nr

11 skadeplats 2012 branden på camel skadeplats 2012 branden på camel Brandman saknad Natten den 27 maj 2003 drabbades dåvarande Norrköpings brandförsvar av en mycket tragisk händelse en vän och kollega omkom. En insats förändrades från att vara en vanlig rökdykarinsats till livräddning av egen personal. På Skadeplats 2012 fick deltagarna ta del av en föreläsning om erfarenheterna från branden på restaurang Camel. Ta del händelseförloppet, krisarbetet, vägen tillbaka och organisationens erfarenheter från händelsen. Händelsen och olycksplatsen Ett larm om brand i byggnad inkom kl på natten den 27 maj i Norrköping och två stationer i centralorten och en deltidsstyrka larmades initialt. Insatsen som följde förändrades sedan från att vara en vanlig rökdykarinsats vid brand i byggnad till livräddning av egen personal. Cirka 45 minuter in i insatsen, kl så upptäcker man att brandman saknas. Det genomfördes flera sök efter Niklas av enskilda och grupper under ett par timmar. Omkring kl så avbröt man de direkta livräddningsförsöken då chanserna att finna den saknade var små och riskerna blev alltför stora. Man avvaktade och sedan gå in den svårt brandhärjade bygg naden för lokalisera den då omkomne. Man stod inför det ofattbara. En kollega och vän var saknad för alltid. I efterhand kunde man konstatera att några hade sökt efter honom väldigt nära den plats han låg. Tratten Livräddning egen personal Saknad rökdykare Normal rökdykarinsatas När insatspersonal under en insats själva hamnar i krisläge Det var en mycket stressad situation på olycksplatsen för samtliga när man upptäcker att brandman saknas, berättar Jonas. För insatspersonalen (brandmännen och befäl/chefer) och för poliserna på plats. Personalen som påbörjade livräddningsförsöken hade redan varit igång i nästan en timma, var trötta och påverkade när insatsen vänt och det man stod inför. Det ligger i yrkets natur att ta initiativ och det kom många initiativ från enskilda och enheter. Den stora svårigheten i detta läge var att ta beslut om vad man skulle göra och hur när man samtidigt brottades med frågan om hur stora risker man ska ta? Alla hade fokus på bakdörren in till restaurangen. Vilka som går in och kommer ut. Jonas berättar att alla arbetade efter bästa förmåga och gjorde sitt yttersta för att hitta den saknade i en extremt pressad situation. Vi hamnade i tratten och det vanliga rationella tänket försvinner i viss utsträckning då. Det var en situation som vi inte var beredd på, berättar Jonas. Vad är viktigast att hantera? Områden att hantera för organisationen i direkt anslutning till händelsen och även under en lång tid framöver. Det var ett hårt tryck på hela organisationen och chefer både utifrån och inifrån. Det var svårhanterat och där och då väldigt obehagligt att ha ett så högt och brett tryck av behov och uppgifter att lösa. Vi valde att fokusera och lägga tyngdpunkten på tre områden för att göra det hanterbart. Det var våra interna rutiner, det mänskliga och utredningsprocesserna, berättar Jonas. I hela denna process, intog man det organisatoriska perspektivet och inte att gå ner till individnivå. Det är organisationens ansvar att ge samtliga medarbetare rätt förutsättningar att arbeta bra, effektivt och säkert. Vi ville vara sunt utvecklande och inte dömande i detta arbete, berättar Jonas. Att hantera var: Drabbad personal, Drabbade anhöriga, Föreläsare på Skadeplats 2012 från Räddningstjänsten Östra Götaland Jonas Holmgren (till vänster), insatsledare Räddningstjänsten Östra Götaland. Vid händelsen var Jonas brandman och ingick i en av de styrkor som ringdes in på natten vid 04-tiden till olycksplatsen. Håkan Dahm (till höger), förbundsdirektör och räddningschef Räddningstjänsten Östra Götaland. Vid händelsen var Håkan ställföreträdande räddningschef i Norrköping och arbetade i den bakre ledningen. Han larm ades kl och var först på plats på ledningscentralen kl och initierade bakre ledning/stabsbildning samt började ringa in frigående personal när man fått en uppfattning om händelsens omfattning. Information till personal, Kontakt med kommunledning, Kontakt med media, Den dagliga beredskapen och insatser, Utredningar, Nya rutiner, Ny teknik, Övningsrutiner och Ifrågasättande av allt. Hård prövning för ledarskapet Chefer möts ju normalt av mycket uppfattningar och många kände stor press efter händelsen, berättar Jonas. Här handlade det om att gradera efter att ha sorterat och faktiskt kunna välja bort de minst viktiga för stunden. Och detta flera gånger om, då dessa punkter var olika viktiga i olika tider efter händelsen. Håkan berättar att han fick frågan om han ville ha ett kort samtal eller så. Jag behövde inget stöd där tyckte jag och hanterade detta själv. Men var det rätt? Nu i efterhand är jag mer ödmjuk och idag jag skulle nog tagit emot det stödet. Många av oss visste inte alltid, i alla de situationer som uppstod hur vi skulle göra, menar han och att göra så rätt som möjligt är något man alltid vill göra som ledare, men kanske ännu mer i en sådan här situation när det finns ett enormt stort tryck på organisationen, säger Håkan. Interna rutiner Avseende de interna rutinerna så såg man tidigt en tydlig bild av brister inom ledning och organisation, riskbedömning och teknik. De började titta på utveckling av tekniska hjälpmedel som till exempel IR-kamera och rörelselarm. Man såg över och kompletterade sina rutiner avseende nödställd personal. Man tittade på ett utvecklat stöd till befälen ute på skadeplats i form av utbildning. Man arbetade även fram nya styrdokument i ett samarbete med angränsande kommuner (Södertörn, Söderköping och Linköping) och började även arbetet med att komplettera och utveckla sina arbetssätt och metoder. Utredningsarbetet Händelsen krävde ett stort antal utredningar som genomfördes tillsammans med Arbetsmiljöverket, Polisen, dåvarande Statens Räddningsverk (MSB) med flera. Det var väldigt jobbigt att bli granskad och att allt skulle ifrågasättas i hela den processen. Det var mycket samtal och intervjuer med många av den under insatsen medverkande personalen. Men det här arbetet hjälpte oss i arbetet med att gå vidare och att stärka oss som organisation. Det är så tydligt nu efteråt, men då mitt i det hela var vi inte förberedda på hur jobbigt detta skulle vara. Vi var inte där ännu mentalt i början av arbetet, berättar Jonas. Man såg det som ett nödvändigt ont. En viktig och utmanande del i det arbetet var att försöka förklara för andra parter med sina egna expertområden, till exempel de som arbetar med juridiska frågor. Som att försöka förklara vilken miljö vi arbetar i, som vi arbetade i under insatsen och våra förutsättningar ute på olycksplats, menar Jonas. Det mänskliga Det som var viktigast av allt för personalen tiden efter händelsen har varit det direkt medmänskliga. En tyst kram av en kollega till exempel och att slippa glorifierandet av yrket. När omfattningen av insatsen blev tydlig så ringdes ett psykologiskt team in till huvudstationen. Det var på plats när insatspersonal återvände efter att ha blivit avlösta ute på olycksplatsen. Vi hade lite tur med det. En kort tid innan händelsen, hade organisationen varit i kontakt med sjukhuset och ett psykologiskt team. Och när teamet sedan kontaktades vid händelsen kunde de sluta upp nästan omgående. De fanns i bakgrunden och stöttade och bevakade personalen, berättar Håkan. Teamet var även ett bra stöd till cheferna och organisationen avseende bollning och frågor om vilka reaktioner som man skulle kunna förvänta sig bland personalen över tid. Många olika reaktioner Man beslutade att samtlig personal som deltagit under skulle checka in till stationen efter sitt insatspass och ha ett samtal. Man hade ringt in frigående personal till stationen som kunde ta hand om utrustning och beredskapen. Alla skulle tas om hand. Man såg även till att den grupp/de individer som deltagit under insatsen, som hade ett kommande pass nära inpå, var välkomna till arbetet och sitt pass om man ville. Men själva beredskapen tog en extrainsatt grupp. Man lämnade utrymme för att kunna vara på jobbet för att bara vara och stötta varandra, berättar Håkan. Reaktionerna och behoven var väldigt olika, menar Jonas och det är bra om organisationen försöker förbereda sig för det. En del ville prata, andra inte, en del ville åka hem och vara med sina närmaste/familjen, en del ville bara ta en promenad och så vidare. Medias roll och samordning Det blev en extra friktion när det blir ett enormt stort medietryck. Det är viktigt att ha förståelse för journalisternas roll i sammanhanget och hitta ett sätt att samarbeta bra. Det blir avlastande i sig, berättar Jonas. Media sökte sig både till olycksplatsen och senare brandstationen. Vid omkring kl hade man den första kontakten med kommunens presstöd. Klockan genomfördes den första presskonferensen på brandstationen. Resterande genomfördes på kommunförvaltningskontoret för att få lite lugn och ro. Det är bra att vara tydlig avseende tid och plats för nästa kommunikationstillfälle och hänvisningar, säger Jonas. Förbättringsområden Man såg att det behövdes stöd för en tydligare organisation ute på skadeplats, bättre stöd vid bedömningar (riskbedömningar) och handlingsplan vid saknad personal under insats (se PM nästa sida). Förutom redan nämnda erfarenheter för organisation så resulterade arbetet med förbättringar kopplat till händelsen i: En kamratstödorganisation. Hjälpen inifrån är viktigt. Idag är den väl implementerad i organisationen. Ny teknik för säkrare och effektivare rökdyning som till exempel IR-kameror, mätinstrument. Utvecklad och bättre dokumentation av både övningar och insatser och bättre uppföljning. Anpassade utbildningsprogram för både brandmän och befäl. Där man ibland övar och får ny kunskap tillsammans men även separat utifrån vilken roll man har. En översyn och revidering av styrdokument initierades och görs löpande. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: SBB & Räddningstjänsten Östra Götaland En faktabaserad animationsfilm som beskriver hela händelseförloppet finns att beställa via 20 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

12 skadeplats 2012 pm PM tagits Stöd vid riskbedömning Checklista Riskbedömning rök- och kemdykning Livräddning? Ja Nej Finns något att rädda? Ja Nej Risk för kärlsprängning? Ja Nej Risk för ras? Ja Nej Hög riskmiljö? Ja Nej Värmekänslig konstruktion? Ja Nej Dolda utrymmen? Ja Nej Risk för snabbt brandförlopp? Ja Nej Har det brunnit en längre tid? Ja Nej Farliga ämnen? Ja Nej Undvik rökdykning Överväg alt. metoder Rökdykning är ok Organisationen utvecklade ett antal stöd för att arbete ute på olycksplats skulle bli säkare och effektivare. Här följer stöd som fram efter händelsen och som är lokalt anpassade. Bedömning Beslut rökd. Uppföljning Minnesstöd vid nödläge/ saknad rökdykare 1. Aktivera och informera skyddspar och nödlägesgrupp. Obs! anvisa därefter även en ny rökdykarkanal. 2. Meddela den nya rökdykarkanalen till samtliga styrkor. 3. Avdela en person (pumpskötare) för nödsökning samt avlyssning av den ursprungliga rökdykarkanalen. Knyt den avdelade personen till dig (fysiskt). 4. Var sågs personen senast? Planera avsök och genomför eventuell omgruppering med hjälp av uppgjord skiss över lokalen. 5. Kan den saknade tagit sig ut en annan väg? Säkerställ att så inte är fallet (ta hjälp av polis). 6. Meddela nödläge/saknad rökdykare till Räddningsledare/ Insatsledning och samtliga arbetsledare på skadeplatsen samt redogör för dem vad som hänt, var och vem som är drabbad och vilka åtgärder som är påbörjade. 7. Omgruppera befintlig personal till utsedd samlingsplats. 8. Bilda nya sökgrupper av befintlig personal (ny rökdykarkanal). 9. Använd alla tillgängliga IR-kameror vid eftersök. 10. Övertrycksventilering? (Bedöm riskerna med övertrycksventilering). 11. Överväg backup-strålrör vid stora rumsvolymer (bedöm riskerna med användning av backup-strålrör). 12. Meddela SOL om nödläge. 13. Begär förstärkning (styrkor och ledning). 14. Informera ambulans om nödläge. 15. Informera polis om nödläge. 16. Dokumentera alla åtgärder, beslut och tidpunkter. Välkommen till Karlstad den september! Konferensen Skadeplats ska stärka diskussionen och debatten kring det skadeavhjälpande arbetet. Ny kunskap och delade erfarenheter gör det möjligt att utveckla nya tekniker och arbetsmetoder! Förra årets konferens innebar trendbrott på olika sätt. Dels genom att Räddningstjänsten Östra Götaland, på ett mycket utlämnande och känslomässigt gripande sätt, berättade om sina erfarenheter från branden vid restaurang Camel i Norr köping Händelseförloppet var animerat och visades på en film av Christer Johansson och var mycket uppskattad av deltagarna. Jag hoppas att vi framöver ska få fler räddningstjänster att kliva fram och dela med oss av våra erfarenheter bra som dåliga! Många deltog i utvärderingen Det andra trendbrottet avser utvärderingen på plats. Närapå hälften av årets deltagare tyckte till och lämnade in den skriftliga utvärderingen. Det är idel positiva ordalag om konferensen som företeelse men även att föreläsarna höll en väldigt hög klass på förra årets konferens vilket känns roligt. Förra året hade vi byggt upp konferensens innehåll genom att dela in den i olika ämnesblock vilket deltagarna tyckte var bra. Min känsla är att vi når ut till fler personer på det sättet jämfört om vi skulle ha ett genomgående tema för konferensen. Återigen koppling till skadeplatsarbete Vi har valt att även i år lägga fokus på ett antal olika ämnesområden med beröring till skadeplatsarbete. Ämnesområdena presenteras genom teoretiska föreläsningar och praktiska förevisningar med en tydlig pedagogisk koppling. Efter hand Mingel bland konferensdeltagarna i pauserna. skadeplats konferensen i karlstad 2013 som programmet är klart går det bra att se det på Brandskyddsföreningens hemsida. Karlstad Congress Culture Centre välkomnar oss Dag 1 är förlagd till Karlstad Congress Culture Centre invid Klarälven och där genomförs föreläsningar i stora konferenslokalen, praktisk förevisning under eftermiddagen och det finns möjlighet att diskutera med branschutställare. På kvällen intar vi en gemensam buffé och diskuterar dagens upplevelser! Utrymme för branschutställare Likt föregående års konferenser finns det möjlighet att träffa branschutställare på räddningstjänsten Karlstadsregionens övningsfält under dag 2 för att där prova på, diskutera och ta del av ny utrustning. Vi planerar ett antal förevisningar utifrån de ämnesområden som framförts och även i år erbjuder vi deltagaren möjlighet att gå på ett antal olika workshops på övningsfältet. Nyhet! I år planerar vi för att arrangera losstagnings-sm tillsammans med Myndigheten för samhällskydd och Beredskap (MSB) och Holmatro Rescue Equipment. Mycket spännande! Marknadsföring Vi har precis påbörjat marknadsföringen av konferensen och i år vänder vi oss inte bara till tidigare deltagare och Svensk räddningstjänst. Nu blickar vi västerut och har redan varit i kontakt med den norska motsvarigheten till Föreningen Sveriges brandbefäl. Håll utkik på Brandskyddsföreningens hemsida för mer information kring programinnehåll och anmälan. Text & Foto: Roger Ågren, projektledare Konferens Skadeplats Roger Ågren, projektledare Skadeplatskonferensen pratar i mässhallen med Mats Aakre, brandingenjör vid Gästrike Räddningstjänst. 22 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

13 Olycksutredning Tillbud rökdykning vid villabrand Olycksutredning Tillbud rökdykning vid villabrand Tillbud vid rökdykning I samband med en insats vid en villabrand i Fegen i Falkenbergs kommun, uppstod det brister under rökdykningen kopplat till områdena människa, teknik och organisation. Bland annat så upphörde radiokommunikation att fungera och en rökdykare blev desorienterad inne i byggnaden. Här kan du läsa om händelseförloppet under insatsen och ta del av aktuella lärdomar kopplat till tillbudet. Denna sammanställning rymmer endast delar av utredningen och inte hela. För att ta till sig samtliga lärdomar och reflektioner från händelsen rekommenderar vi att du tar del av hela utredningen via msb.se Olycksutredning Utredning av insats vid villabrand i Falkenbergs kommun Tid: Omkring kl , 6 januari Olycksutredare: Mattias Norling, Räddningstjänsten Falkenberg. Utdrag ur utredningen Syftet med utredningen är att kartlägga olycksförloppet och räddningsinsatsens genomförande. På uppdrag av räddningschefen i Falkenberg så ska befälsföring, rökdykning och kamratskap sär skilt beaktas. Utredningen ska vidare mynna ut i förslag till åtgärder i syfte att lära, dra erfarenhet och förbättra liknande insatser. Både vad det gäller organisation och ur arbetsmiljösynpunkt. Erfarenheterna och förslagen till åtgärder ska återkopplas till den/de aktörer som berörs. Olycksförloppet Räddningsinsats Cirka kl upptäcker fastighetsägaren som låg sov att det är rök i huset. Denne och sambon tar sig ut och över vägen till närmsta granne för att larma via 112. Kl , samtalet besvarades av SOS Alarm. Kl , förlarm till (station) Fegen. Kl , stort larm till Fegen, Brand i byggnad. Rök i vissa rum, eventuell soteld, inga lågor, 1-plansvilla. Detta var styrkeledaren från Fegen, till lika räddningsledarens första larm som FIP. Kl , litet larm till Ullared. Då första intentionerna säger att det är soteld, så bedömer Hill-operatören att de kan hålla på /avvakta med tankbilen från Ullared. Kl , litet larm till Falkenberg. Kl , utalarmering BIB. BIB åker in till station Kl , kvittering från IL Falkenberg Kl , 3360 styrkeledare Fegen FIP, samt 3310 (släckbil Fegen), upplever radiotrafiken som väldigt störande. De har svårt att komma åt radio? för kvittering och 3310 åker i tron om att det är en soteld, Hill har samma uppfattning om att det rör sig om soteld, efter att ha haft medlyssning på SOSsamtalet. FIP är Räddningsledare (RL). Framme vid olycksplatsen Kl , 3010 och 3360/ framme. Kl , RL uppmärksammar gulbrun rök från skorsten. Han är på väg in i fastigheten för att kontrollera murstock. Han möts då av kraftig rök ut från ytterdörren. Kl , han ger 3310 order om rökdykning, inträngning 1:a angreppsväg (se skiss över villans planlösning). Kl , rökdykarna lägger ut slang, provar rökdykarradion (som fungerar) och tar på sig ansiktsmasken. Styrkan känner sig överrumplad, då de var helt inställda på soteld. Så i stressen så glömmer de att koppla två längder slang på rökdykarslangen. Kl , rökdykarna går in i 1:a angreppsväg, men kommer väldigt snabbt ut igen på grund Förkortningar FIP Förstainsatsperson SL Styrkeledare IL Insatsledare BIB Brandingenjör i beredskap HILL Hallands integrerande larm och ledning RL Räddningsledare Nummerbeteckning Till exempel 3010, är rakelradionumret som är knutet till Räddningstjänsten Falkenbergs räddningsfordon av att där är för varmt. De sprutar in vatten och stänger dörren. Kl , rökdykargruppen beslutar själva, att prova 2:a angreppsväg istället (se skiss över villans planlösning.) Radio har upphört att fungera De lägger på en slanglängd till rökdykarslangen, så att de nu har två längder. Rökdykarledaren har inför ingång till 2:a angreppsväg, sin ansiktsmask hängande över nacken. De låter grenröret ligga kvar, de drar bara runt rökdykarslangen till framsidan på huset. Radion tillhörande rökdykare 2 ligger och sänder hela tiden, vilket gör att den uppehåller alla andra. Rökdykare 2 stänger av sin radio innan de går in i 2:a angreppsväg. Sätter efter en stund på den igen, men den fungerar inte längre. Chauffören på 3310, tar rökdykarledarslang som ligger kvar vid 1:a angreppsväg och slår sönder fönstret in till sovrummet, på framsidan av huset. Kl , rökdykarna går in i 2:a angreppsväg, de har bra sikt inne i hallen. I detta läge har bara rökdykare 1 rökdykarradio, då radion tillhörande rökdykare 2 inte längre fungerar. De går åt höger och kommer in i vardagsrum, direkt till höger i vardagsrummet ligger en glödhög som de släcker av. Visar sig efter insatsen, när de talat med ägaren att TVn stått där. De fortsätter in i vardagsrummet. Rökdykarledaren som sitter utanför dörren vid 2:a angreppsväg utan slang och ansiktsmask hängande över nacken, ser att det glöder rakt fram mot murstocken. Rökdykarledaren uppfattar inte behovet av referens Han ropar på rökdykarna att de ska backa. Vilket uppfattas av rökdykare 1 som har radio. Rökdykare 1 med påslagen radio ropar ut till rökdykarledaren att dra ut slangen. Då han är desorienterad så vill han få referens, åt vilket håll han ska gå ut. Men rökdykarledaren uppfattar inte/hör inte rökdykarens uppmaning om att dra ut slangen. Nu felar även den radion, Rökdykare 1 hör rökdykarledaren, men rökdykarledaren hör inte rökdykare 1. Det blir väldigt snabbt varmt och röken tilltar. Rökdykarna har nu kommit ifrån varandra och är desorienterade. Rökdykare 2 är helt desorienterad och har kommit ifrån slangen. Han finner från insidan det vänstra fönstret i vardagsrummet. Fönstret är i 3-glas med spröjs. Temperaturen stiger och brandgaserna antänder, Rökdykare 1 släcker ner och blöter samtidigt ner Rökdykare 2. Rökdykare 2 lyckas nu slå sönder en del av det spröjsade fönstret. Rökdykarledaren och chauffören uppmärksammar detta utifrån och går fram till fönstret för att hjälpa till med att slå sönder det. Rökdykare 2 finner nu rökdykarslangen igen och följer den ut till hallen, där det åter är bättre sikt. Där ifrån drar han i slangen i syfte att få med sig Rökdykare 1. Vilket lyckas, rökdykare 2 kommer ut först och 5-10 sekunder senare kommer rökdykare 1 ut med strålröret. Kl , 3460/Styrkeledare Ullared (FIP) framme, får i uppdrag från Räddningsledaren att rigga tankfyllnadsplats med den motorspruta som 3310 (första styrka från fegen) haft med sig. Skärrade rökdykare och mer resurser anländer Kl , rökdykarna sitter i snön utanför och är skärrade, räddningsledaren ber dom gå och sätta sig i Kl cirka 14.00, utvändig släckning och rivning. Kl , 3410 (styrka från Ullared) framme, hjälper till med utvändig släckning och får till uppgift att hålla begränsningslinje till ladugård. Kl , 3440 (Tankbil från Ullared) framme, fyller upp Kl , 3080 IL (Insatsledare) från Falkenberg framme. Tar inte över räddningsledarskapet, utan stöttar Räddningsledaren genom att ta samtal med ägare och försäkringsbolag. Styrkeledare från Fegen är Räddningsledare genom hela insatsen. Räddningsledaren upplever stort stöd från insatsledaren från Falkenberg. Kl , 3010 (styrka från Falkenberg) framme. Kl , 3140 (tankbil från Falkenberg) framme, fyller upp Insatsen fortskrider med utvändig släckning och begränsning till intilliggande ladugård, tankbilarna 3140 och 3440 kör mellan tankfyllnadsplats och att fylla Det klargörs runt att fastigheten inte står att rädda. Det framkommer då till insatsledaren att ett tillbud har förekommit i samband med rökdykning. Cirka kl , IL samlar Räddningsledaren och rökdykargruppen för att höra vad som hände. Kl , räddningsinsatsen avslutas. 1:a angreppsväg Sovrum Olycksplats. En hallandslänga byggd på slutet av 1800-talet i ett och ett halvt plan. Byggnaden stod på egen tomt med tillhörande ladugård, stall och någon form av uthus. Skog angränsade till fastighetens baksida, i övrigt mest åkermark runt om. Människa, Teknik och Organisation Rökdykning Citerat från arbetsmiljöverkets hemsida. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Detta gör vi genom att i vår författningssamling, AFS, ge ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön.föreskrifterna kan till exempel gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. De utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter. För vår Räddningstjänsten Falkenbergs del, då det gäller rökdykning så gäller arbetsmiljöverkets föreskrifter om rökoch kemdykning 2007:7. Vi har utöver denna gjort ett eget lokalt rök och kemdykarreglemente. Vårat lokala rök och kemdykarreglemente ska ses som en tolkning av föreskrifterna och som ett instrument att klargöra ansvarsfördelning och arbetsuppgifter så att insatser genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Under utredningens gång har AFS 2007:7 granskats. Kontakt med Tommy Eriksson Wikén på arbetsmiljöverket har tagits för frågeställning och tolkning. Kök Hall Murstock 2:a angreppsväg TV Vardagsrum AFS 2007:7 5 Innan en insats påbörjas ska arbetsledaren genomföra en riskbedömning på skade- eller övningsplatsen så att insatsen kan planeras och organiseras så att utrustning, lämplig skyddsklädsel och i övrigt rätt personlig skyddsutrustning kan väljas. Om riskerna bedöms som stora i förhållande till vad som kan uppnås, ska andra alternativ än rök- och kemdykning väljas. Rök- och kemdykning som redan på börjats ska då avbrytas. Arbetsledaren ska se till att de risker som rök- och kemdykare utsätts för är rimliga i förhållande till vad som kan uppnås med insatsen. Arbetsledaren ansvarar för att en baspunkt upprättas. AFS 2007:7 allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna till 5 Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också att av de mest fysiskt krävande. Paragrafen bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. Kommentar: 5 och tillhörande allmänna råd redogör tydligt att vi bör, då det ej är livräddning tillämpa utvändig brandsläckning. 24 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

14 Olycksutredning Tillbud rökdykning vid villabrand Olycksutredning Tillbud rökdykning vid villabrand AFS 2007:7 8 Rök- och kemdykarledare ska från baspunkt upprätthålla samband med dem som ingår i räddningsinsatsen och ge nödvändiga upplysningar och instruktioner. De ska kontrollera tiden för insatsen och återkalla personalen när den beräknade insatstiden närmar sig slutet eller då det behövs av annat skäl. De ska vid en nödsituation kunna utföra en räddningsinsats. Rök- och kemdykarledare får inte tilldelas andra arbetsuppgifter under pågående insats. AFS 2007:7 allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna till 8 Rök- och kemdykarledarnas uppgift är att leda insatsen från baspunkten. Endast om rök- och kemdykarparet påkallar nödhjälp och det är lämpligt från säkerhetssynpunkt är det tänkt att rök- eller kemdykarledaren lämnar baspunkten då för att säkra rök- eller kemdykarnas reträttväg och för att undsätta dem. Kommentar: 6 Rökdykarledaren uppgift är att hålla samband med de som ingår i räddningsinsatsen. Han ska göra detta från baspunkten. Först då nödsituation uppstår är det tänkt att han lämnar baspunkten, då för att säkra reträttväg och för att undsätta dem. Rökdykarledaren får ej tilldelas andra uppgifter under pågående insats. Tanken med detta, är att rökdykarledaren och hans utrustning ska vara fräscha ifall nödsituation uppstår. AFS 2007:7 9 Rökdykare ska arbeta parvis och hela tiden ha nära kontakt med varandra. AFS 2007:7 allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna till 9 Det är mycket viktigt att rökdykarparet håller ihop (fysisk kontakt) så att de lättare kan kommunicera och hålla kontroll på varandra under räddningsinsatsen. Tanken är att rökdykarna säkrar upp för varandra om en akut risksituation uppstår eller om parkamraten hamnar i en nödsituation. AFS 2007:7 11 Rök- och kemdykare ska till rök-och kemdykarledare rapportera iakttagelser från skadeplatsen som är viktiga för personsäkerheten. Insatsen ska avbrytas vid omedelbar fara. Eller om någon rök-och kemdykare känner sig osäker, desorienterad eller onormalt trött. Rök- och kemdykare ska se till att reträttvägen är klar och ska inte fortsätta längre in än att de hittar ut igen. De ska också kontrollera att de har samband med rök- och kemdykarledaren Kommentar: Det är rökdykarnas uppgift att säkra reträttväg, inte rökdykarledaren. Här ser vi framsidan på villan cirka en timme efter räddningstjänstens framkomst. AFS 2007:7 12 Vid brand eller risk för brand ska rökoch kemdykare för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten. AFS 2007:7 allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna till 12 Med säker tillgång till släckvatten avses att släckvatten, under hela tiden insatsen pågår, finns framme hos rök- ochkemdykarna. För att säkerställa detta behövs normalt en särskild person som står i förbindelse med rökdykarledaren Kommentar: Här anges endast rökdykarna, inte rökdykarledaren. AFS 2007:7 18 En för uppgiften anpassad personlig skyddsutrustning för brand eller keminsats ska användas. Rök- och kemdykare samt rök- och kemdykarledare ska ha tillgång till ett fungerande kommunikationssystem. Kommentar: Under intervjuer till denna utredning, så framkommer det att rökdykarradion ofta krånglar, jag har under utredningen fört samtal med kommunikationsansvarig på räddningstjänsten. Där vi gemensamt kom fram till att man bör se över radion innan den går sönder, så att kända fel kan förebyggas Ett nytt serviceschema skall tas fram. En annan sak är att vi i vårt lokala rökdykarreglemente, tillåter att en radio går sönder under pågående insats vid livräddning. AFS:n säger att rök- och kemdykare samt rök- och kemdykarledare ska ha tillgång till ett fungerande kommunikationssystem. Har vi tolkat AFS:n rätt här? Kan vara så att tolkningen som gjorts är rätt av dem som tagit fram de lokala reglementena, att man efter riskbedömning tillåter att en radio felar under pågående insats vid livräddning. Då man enligt föreskrifterna ska ha fysisk kontakt med rökdykarkamrat, så kan samband med rökdykarledaren skötas via rökdykarkamrat. Är tolkningen rätt, så påvisar denna utredning (rätt tolkning till trots) brister i det lokala reglementet. Då vi tillåter att en går sönder och under denna insats, så gick ju även den andra radion sönder under insats, vilket då gör att rökdykarna inte har något samband ut till rökdykarledaren. Vi bör med denna erfarenhet inte tillåta att en radio går sönder. Alla radioapparater i rökdykargruppen bör fungera alltid, annars skall insatsen avbrytas. Det blir enkelt för alla att komma ihåg en sådan föreskrift och det blir säkrare för oss. Viktigt att vi istället ser till att alltid ha friska radioapparater som inte går sönder så ofta. I den kompletta utredningen kan du även läsa om befälsföringen och förslag på åtgärder avseende dessa samt om rekommenderat kamratstöd kopplat till händelsen. Ta gärna även del av följande utredningar kopplat till tillbud vid rökdykning via msb.se/olycksutredningar/kommuner. Anlagd brand på skoltoalett Kävlinge kommun Lägenhetsbrand Nybro Sammanställning: Nenne Hagman, SBB Olycksutredare; Mattias Norling, Räddningstjänsten Falkenberg. Foto: Räddningstjänsten Falkenberg Vi söker Nationell Operativ ledare Läs mer om våra lediga tjänster åtgärdsförslag kopplat till Rökdykning Ta fram fler alternativa släckmetoder för utvändig släckning, tillämpa dessa genom utbildning/övning. Se över rutiner för service på radioapparater, nytt serviceschema. Vi bör ha service på radioapparater och förebygga kända fel som ofta förekommer, byta komponenter som ofta felar, innan de går sönder. Utbildning i AFS 2007:7, vi kan ta hit någon kunnig i ämnet från arbetsmiljöverket som föreläser, hjälper oss med tolkningar. Vi bör sedan utbilda all personal och trycka på de viktigaste punkterna. Så som att utvändig släckning bör tillämpas, då det ej är livräddning. Rökdykarpar ska ha fysisk kontakt och det är rökdykarna själva som säkrar sin reträttväg m.m. Rökdykarledarens roll. Se över vårt lokala rök- och kemdykarreglemente. Har vi tolkat denna AFS rätt? Ska vi ha ett lokalt reglemente, när det finns en föreskrift som gäller för oss? Ska den leva kvar, bör den justeras så att alla rökdykarradio i rökdykargruppen fungerar. Det framgår ej heller varken i AFS eller det lokala reglementet att rökdykarledaren ska ha säker tillgång till släckvatten. Där bör vi lokalt snäppa upp AFSn med att skriva, rökdykarledaren ska ha säker tillgång till släckvatten för att omedelbart kunna påbörja insats för att undsätta rökdykarna. I den kompletta utredningen kan du även läsa om befälsföringen, förslag på åt gärder avseende dessa samt om rekommenderat kamratstöd kopplat till händelsen. 26 Räddningsledaren nr

15 Studienytt Utspridd praktik brand 2013 i piteå LIA-praktik redan termin ett För att SMO-studenterna tidigt ska få en inblick i det operativa räddningstjänstarbetet och hur kommuner arbetar med säkerhetsarbete har praktiken nu delats upp i två omgångar. Under genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en översyn av utbildningen. Det resulterade i en rad förändringar av utbildningen inför läsåret 2012/2013. En av förändringarna i utbildningen Skydd mot olyckor (SMO)var att införa två Lärande i arbete (LIA) perioder. En kortare i termin ett (två veckor) och en längre i termin tre (15 veckor). Tidigare var LIA-perioden förlagd till termin tre. Vi delade upp praktiken i två perioder med en tidigt i utbildningen. Det gjorde vi för att de studerande skulle få en verklighetstrogen bild av hur det är att arbeta med räddning och säkerhet, berättar Per Hulling, kvalitetsutvecklare på MSB. De ville skapa en förståelse för hur arbetet inom räddningstjänsten ser ut samt ge de studerande en möjlighet att känna efter om de har valt rätt yrke och utbildning. Målet med den kortare LIAperioden är att de studerande ska få en skydd mot olyckor Översynen av SMO genomfördes som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla utbildningssystemet skydd mot olyckor. Den nya SMO-utbildningen (som rullades ut hösten 2012) omfattar en ny utbildningsplan samt 10 nya kursplaner. Målet är att förbättra kvalitén på utbildningen genom högre prestationskrav, mer varvning mellan teori och praktik och en större likvärdighet mellan de olika utbildningsalternativen (MSB Revinge och Sandö samt platsbunden och distans). SMO-studenterna Morgan Karlsson, Jan Rydén och Mattias Marffy. inblick i det operativa räddningstjänstarbetet samt hur kommunen arbetar med förebyggande säkerhetsarbete. Vill förmedla bilden av räddningstjänsten tidigt Många räddningstjänster ställer sig positiva till den nya förändringen. I en mindre utvärdering samt under ett antal handledarträffar som genomfördes under hösten 2012, lyfte räddningstjänsterna det positiva i att skapa en trovärdig bild av räddningstjänsten i ett tidigt skede av utbildningen eftersom detta kunde bidra till att de studerande blev mer motiverade att satsa på sin framtida yrkesutbildning. Vidare sågs den tidigare LIA-perioden som en plattform för räddningstjänsterna att informera de studerande om specifika anställningskrav för att förbereda dem inför framtida ansökningsprocesser. Flertalet studenter är positiva Många av de som började läsa SMO hösten 2012 håller med om att en tidigare LIA-period är något positivt. Jag trivdes jättebra på min LIA hos Räddningstjänsten Syd, berättar Morgan Karlsson, SMO-studerande i Revinge. Det var bra att vi fick komma ut till räddningstjänsten så tidigt i SMOutbildningen eftersom det gav mig en inblick i vad arbetet innebär. Att vara hos Räddningstjänsten Syd och följa de olika arbetslagen var nästan bättre än jag hade förväntat mig eftersom vi fick vara med på så många olika moment. Jag är också mer säker och motiverad på utbildningen eftersom jag känner igen många av utbildningsmomenten från praktiken, berättar han. Förändringsinitiativ genomfört av MSB Sandö-Revinge Arbetet med utveckla den nya LIA-perioden har genomförts som ett gemensamt MSB Revinge-Sandö projekt. Vi på MSB tycker att det är bra att både räddningstjänster och studerande är positiva till förändringen av praktiken. Det visar att vi går åt rätt håll med nya SMO, säger Carina Nordin, SMO-lärare vid MSB Sandö. Självklart har vi ett stort jobb framför oss vad gäller att förbättra organisationen och planeringen kring praktiken. Vår målsättning är att fortsätta arbeta med räddningstjänsterna och de studerande för att utveckla konceptet ytterligare, menar Carina. Tydligare bild av utfallet längre fram Fredrik Severin, SMO-lärare vid MSB Revinge tillägger att han tror att det är först i ett senare skede, när de studerande som påbörjade sin utbildning hösten 2012 har avslutat sin längre LIA-period, som MSB och räddningstjänsterna kommer att ha en mer fullständig bild av utfallet av den kortare LIA-perioden. Då kan vi tillsammans utvärdera fördelar och nackdelar med att dela upp praktiken i två perioder. Vår förhoppning är att de studerande kommer att uppleva att de kommer in i arbetet snabbare under den längre LIA-perioden eftersom de kan ta med sig sina erfarenheter från den tidigare praktiken, menar Fredrik Severin. Text: Noomi Egan, informatör MSB Foto: Rutger Granberg, MSB Olika förutsättningar likvärdigt skydd Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att diskutera om vi har tillgång till ett likvärdigt skydd i Sverige. Jag är övertygad om att samhällets olika delar måste samverka i större utsträckning om vi vill nå framgång i arbetet med skydd mot olyckor. Då måste vi förstå vilka delar, verktyg och metoder som trygghet och säkerhet byggs av, menar Kristian Hansson, projektledare för Brand 2013 Årets konferens den maj 2013 i Piteå handlar om de förutsättningar som finns för att skapa ett likvärdigt skydd mot olyckor och hur likvärdigheten ska bedömas när metoderna för att skapa skydd mot olyckor är så många. Konferensens starkaste budskap är att skydd mot olyckor består av väldigt många olika delar. Med de varierande förutsättningar som finns i vårt land bör vi använda dessa på skilda sätt, menar Kristian. Förutom det vill man vrida och vända på begreppet likvärdigt skydd för att kanske få ett svar på mellan vad eller vem det ska vara likvärdigt och hur man egentligen ska göra en jämförelse. Storstad kontra landsbygd Förutsättningarna för att möta lagen om skydd mot olyckor varierar över hela landet. Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna och Per Karlsson, Södertörns brandförsvarsförbund har upplevt skillnaderna och kommer att dela med sig av sina erfarenheter från både storstad och glesbygd. Hur utryckande och förebyggande verksamhet hanteras, hur statens stöd upplevs och vilka styrkor och svagheter de olika förutsättningarna döljer. Tolkningar av begreppet likvärdigt Det kommer även handla om vad lagstiftaren menar med att det i hela landet ska beredas ett likvärdigt skydd mot olyckor och hur MSB tolkar begreppet likvärdigt med föreläsare Torkel Schlegel. Lars Trägårdh, professor i historia kommer att berätta om den historiska utvecklingen av det moderna svenska samhället och dess moraliska logik, som han kallar den svenska statsindividualismen. Hur har historien format svensken och vårt förhållningssätt till stat och samhället? Han beskriver hur trenderna i samhället idag hotar vår uppfattning om likvärdighet. Brett utbud av miniseminarier Jag tror att årets seminarium kommer att engagera och ge liv till mycket intressanta samtal under konferensen och i framtiden, säger Kristian. Årets seminarier att välja bland: Likvärdig ledning av räddningsinsats Mäta skyddet mot olyckor Kommunal deltidsstyrka och grannsamverkan mot olyckor Olika förutsättningar olika byggregler Hållbar trygghet i landet Bortom Organisera olika för likvärdigt skydd Samhällets förmåga att hantera kriser Samhällets krisberedskap handlar om att hela samhället ska klara av att hantera och motstå små samt stora olyckor och kriser. Försvarsminister Karin Enström har pekat ut arbetet med att stärka samhällets robusthet och förmåga att hantera kriser som en av sina tre huvudprioriteringar. Detta kommer Carl von der Esch, statssekreterare på Försvarsdepartementet att föreläsa om. Hållbar verksamhet, Skydd & Säkerhet och Framtiden Hållbar verksamhet och om att gräva där man står blir ytterligare teman med Alice Bah Kuhnke, hållbarhetschef på Ångpanneföreningen (ÅF). Hon har ett stort socialt engagemang och brinner för ämnen som integration, kommunikation och hållbarhet. Deltagarna kommer även att få ta del av; Det effektiva skyddet med föreläsare Per-Erik Ebbeståhl, säkerhetsdirektör i Malmö Stad som kommer att belysa hela det kommunala ansvaret att skapa trygghet och säkerhet. Räddningstjänsten är en del i detta men en tvärsektoriell förståelse och samverkan är helt nödvändig. Länsstyrelsen kommer att föreläsa om Tillsyn av hela skyddet och Framtidens förutsättningar är ytterligare ett ämne där Magnus Wallin från Storstockholms brandförsvar och Per Björkman från Räddningstjänsten Syd föreläser. Att skapa, leda och inspirera kreativt Konferensen avslutas med föreläsaren PA Ståhlberg som är Tänkolog. För att möta nya utmaningar måste vi bryta mönster, skapa nya tankebanor och att skapa, leda och inspirera kreativt. Arbetsprocessen med konferensen Arbetet med konferensen har i perioder varit intensivt. Det är en väldigt kreativ och energisk process att först identifiera ett intressant och aktuellt tema som tilltalar den breda målgruppen under en hel konferens. Sen att fylla ut programmet med engagerande och underhållande inslag vilket kräver mycket research och noggrant övervägande. Resultatet kan ni se i programmet och på hemsidan, programgruppens jobb är nu fram till konferensen och på konferensen se till att vi levererar varje del på bästa sätt och som en helhet för deltagarna. Varje del i konferensen är viktig. Det ska på alla sätt vara en god upplevelse att delta på BRAND 2013, menar Kristian. Varmt välkomna till Brand 2013! Text: Nenne Hagman, SBB 28 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

16 IRL Ledarskapsskola Yttrandefrihet samverkan sbb deltar Två stora projekt och vi är med! Yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten Tack och lov har vi i Sverige frihet att uttrycka oss fritt. Detta ska vi vara stolta över och värna om, även om det ibland kan vara frustrerande för chefer. För offentligt anställda går yttrandefriheten ofta före lojalitetsplikten och inom näringslivet är det tvärtom. Det kan innebära att om man är anställd på Landstingstingets ambulansverksamhet har man möjlighet att meddela sin uppfattning till massmedia utan några repressalier. Om Ambulansverksamhet blir uppköpt av en privat entreprenör kan det finnas risk för uppsägning om man framför samma synpunkter i massmedia. Yttrandefriheten ger offentligt anställda rätt att meddela sin uppfattning om det allmänna, till exempel om hur kommunen sköts, i massmedia och sociala medier. Detta är fastställt i två av våra fyra grundlagar. I Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. Rättighet som anställd Offentligt anställda har i sin tjänsteutövning rätt att skriva debattartiklar och uttala sig för massmedierna. Man har också rätt att göra detta som privatpersoner. Man får alltså uttala sig både under och efter arbetstid. Skyldighet som anställd Man kan alltså framföra sina kritiska synpunkter till om räddningstjänsten i massmedia. När man väl är på arbetet är man dock är skyldig att genomföra sina arbetsuppgifter även de som man eventuellt är kritisk till och har kritiserat. Detta enligt arbetsplikten i Centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser. Chefer får inte Motarbeta att personal använder sig av sin rätt att yttra sig. Får inte vidta sådana åtgärder mot anställda, som kan upp fattas som repressalier, av sin rätt att yttra sig. Det är inte tillåtet göra uttalanden om att konflikter och kritik ska lösas internt i stället för i massmedia. Det är förbud på att efterforska vem som lämnat ett meddelande till massmedia. Det är straffbart att efterforska. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vänder blicken mot räddningstjänsten och startar två större projekt; Effektiva räddningsinsatser och Ledning och samverkan. Projekten genomförs med god dialog med brandbefälen. Under en längre tid har vi uttryckt vår oro för att MSB inte lagt tillräckligt fokus på utveckling av räddningstjänstens verksamhet. Vi har också påpekat att det arbete som ändå skett, har skett utan tillräcklig samarbete med målgrupperna. Men nu är en ändring på gång när MSB startar två större projekt. PROJEKT Ledning och samverkan Ledning och samverkan Den bärande idén är att effektiv ledning och samverkan kräver att alla aktörer delar en gemensam syn och samma begrepp inom området ledning och samverkan. Målet med projektet är att på ett samlat sätt ge samhällets aktörer hög kompetens, utvecklade arbetssätt, rikt linjer och ramverk för att ha en god förmåga till ledning och samverkan. Den bärande idén är att effektiv ledning och samverkan kräver att alla aktörer delar en gemensam syn. Projektet utformas utifrån principen att aktörerna som kommer använda det projektet kommer fram till, också till största delen ska bemanna projektgrupperna. Projektet startade vid årsskiftet och ska vara klart i mitten av Stor påverkan Om resultatet av projektet Ledning och samverkan kan accepteras och implementeras hos alla aktörer i hela hotskalan, kommer det underlätta hanteringen av olyckor och kriser väldigt mycket. Idag finns exempelvis ingen gemensam syn på och gemensamma begrepp kring ledning och samverkan, vilket gör det svårt att leda och samverka på ett effektivt sätt. PROJEKT Effektiva räddningsinsatser Effektiva räddningsinsatser På Brand 2012 klargjorde överdirektör Nils Swartz att MSB avsåg att starta ett arbete kring effektiva räddningsinsatser. Innan sommaren startar därför ett projekt med namnet Effektiva räddningsinsatser. Utifrån en tänkt generell processbeskrivning av en räddningsinsats har fyra områden identifieras, i vilka det behöver ske särskild utveckling. Dessa fyra områden blir projektets delprojekt. I mitten av mars startar allt med ett dialogmöte, och sedan drar projektens arbete igång. Intressanta delprojekt Ett av de fyra delprojekten handlar om kvalitetssäkring av räddningsledare. Det är ju en fråga som vi har drivit länge och vi ska alla vara glada över att den kommit upp på MSBs bord. Det är viktigt att de förslag och tankar som bygger upp ett framtida kvalitetssäkringssystem har acceptans i målgruppen. Då är brandbefälet och brandbefälsföreningen en viktig samarbetspart. Vi är med MSB har vänt sig till oss för att vi, i samarbete med SKL, ska bemanna projekten med sakkompetens från räddningstjänsten. De brandbefäl som deltar i projektgruppen får en fantastisk kompetensutveckling, som också kommer dennes organisation tillgodo. För brandbefälsföreningen innebär vår medverkan en unik möjlighet (och ansvar) att sprida kunskap till alla brandbefäl och räddningstjänster i Sverige. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Om man som chef anser att informationen som den anställde lämnat till media är felaktig bör man själv dementera sakuppgifterna. Ett exempel kan vara att bemöta debattinlägg som gjorts. Det finns många exempel där kommunanställda har protesterat mot kommunens beslut och verksamhet. Till exempel när anställda på förskolor går ut i lokaltidningen och protesterar mot att barngrupperna blir allt större och färre antal personal per barn. Det finns också situationer på när räddningstjänstpersonal har framfört kritik mot räddningstjänsten i tidningen och TV. Att bemöta felaktiga uppgifter Om man som chef anser att informationen som den anställde lämnat till media är felaktig bör man själv dementera sakuppgifterna. Ett exempel kan vara att bemöta debattinlägg som gjorts. Det finns flera rättsfall i Arbetsdomstolen, där arbetsgivaren har försökt driva frågan att avskeda offentligt anställde som ha använt sin meddelarfrihet på Facebook vilket inte har varit framgångsrikt. Sammanfattningsvis kan man säga att vi som offentligt anställd får utrycka vår uppfattning om räddningstjänstens verksamhet i massmedia och sociala media. När vi arbetar är vi skyldiga att genomföra tilldelade arbetsuppgifter, trots vår kritik i massmedia. Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL Annonsera här och nå räddningstjänstens beslutsfattare direkt! Boka plats till nästa nummer av via 30 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

17 Internationellt Nordiska studieveckan i Danmark Internationellt Nordiska studieveckan i Danmark Reseberättelse från Nordiska studieveckan för brandbefäl I år var det Danmarks tur att vara värd för våra nordiska brandbefäl under den första veckan i oktober förra året. Samtliga deltagare blev inkvarterade på Beredskapsskolan i Aalborg. Från Sverige deltog Anders Andersson, Uppsala Brandförsvar och Tony Johansson, Södertörns Brandförsvarsförbund. Ett återkommande tema under denna studievecka var utbildning på alla nivåer. 1. Ambulansbussen på Falcks station i Aalborg. 2. Visning av fordon på centret Krisberedskapsmyndigheten. 3. Varm och kall rökdykning på Räddningsskolan Hwims. 4. Kulturcentret Nordkrafts brandlarmcentral med moderna hjälpmedel för bra överblick. 5. Samkväm bland deltagarna en afton under studieveckan. Dag 1: Inkvartering, Samverkan och Utbildning på ledarskapsnivå Deltagarna anländer till skolan vid 11-tiden och inkvarteras. Niels Christensen från Ikast hälsade alla välkomna och pratade sen om sam arbete mellan offentliga och privata aktörer. Sören Korsgaard tog sedan vid och berättade om våra olika utbildningsprogram och redan där stod det klart att det fanns stora skillnader mellan länderna när de gäller form och innehåll, särskilt på chefsnivå. Dag 2: Förbyggande och Operativt arbete Dagen inleddes med ett besök på Aalborgs Räddningstjänst. Efter en kort presentation av beredskapen av Jörgen Pedersen och Cartsten Randa, tog Anders Brosböl över och berättade om larmcentralen i Aalborg och förebyggandeavdelningens viktigaste uppgifter. Man berättade även om ett mycket omfattande byggprojekt Nordkraft, som för ett par år sedan omvandlades till ett stort kulturhus. Deltagarna utanför Beredskapsskolan: Anders Brosbøl (Danmark), Søren Korsgaard (Danmark), Hans Björnstad (Norge), Anders Jensen (Danmark), Tommy Riise (Danmark), Markus Majuri (Finland), Tony Johansson (Sverige), Steinar Landsem (Norge), Ville Mensala (Finland), Anders Andersson (Sverige), Petri Lyttinen (Finland), My Christensen (Danmark) och Jakup Haraldsen (Danmark). Efter lunch bjöd Sören Korsgaard på en rundtur på brandstationen i Aalborg, där bland annat en mobil sjukvårdsenhet visades upp. Efter det besökte vi en Falckstation en privat aktör s räddningsstation där man bland annat genomför utbildning för ambulanssjukvårdare. Därefter blev det en visning av stationen där en bussambulans, som möjliggör transport av liggande patient (som ett liten akutrum), var det som väckte störst intresse. Bussen har omkring 250 uppdrag per år. Därefter besökte vi deras larmcentral. Vi gjorde även en rundtur i det nya kul turcentrat Nordkraft (ett före detta kol kraftverk) där fastighetsansvarig berättade om anläggningen. Centrets brandlarmcentral var intressant med sina två 40-tumskärmar. Där visades fastig hetens orienteringsplaner mycket lät till gängligt i grafik, där rökdetektorer och rökluckor fanns markerade. De hade även tagit fram speciella kläder och andningsskydd för driftledaren som vid tillbud/olycka kan följa med brandstyrkan och visa vägen. Dag 3: Statlig Beredskap Nu var det dags att få en insyn i den statliga beredskapen och stöd till kommunerna. Resan gick denna dag till Thisted och Krisberedskapsmyndigheten North. Utbildningschef vid centret Claes Mörch gav oss en historisk återblick av centret. Han gav oss även en illustrativ översyn av Krisberedskapsmyndighetens organisation, uppgifter, utrustning och arbetskraft som bestod av värnpliktiga, inte minst med hjälp av sakkunnig beredskap, inklusive Hazmat(kem)beredskap och internationella uppdrag. Efter lunch visade Morten Iversen oss flera av alla de olika fordon och utrustningar som finns på centret. Efter detta blev det en snabb avstickare till Österilds sanddyner för att inspektera Danmarks största vidkraftverk med ett vingspann på 250 meter. Här blev det även lite samtal och funderingar rörande räddning på hög höjd. Därefter blev det ett besök till Falck station i Brönderslev med en dialog om lokala samarbetet mellan den kommunala räddningstjänsten och Falck, som fungerar mycket bra enligt båda parter. Dag 4: Räddningsskola Hvims Beredskapsinspektör Ib. S Nielsen hade förberett en presentation av skolan och en dag av praktiska övningar i form av rökdykningar, dels rökdykarbana (kall rökdykning) sedan en varm i skeppet. Vi fick bland annat prova att köra en HSE (Quick-Fighting Unit) från Hjöring en mindre skåpbil som två man åker i. Med den får vi sedan släcka en bilbrand med 50 liter vatten med 30 bars tryck. Nästa insats blev en bilolycka och då användes den norska klippmetoden med två brandbilar en bak och en fram, sen dras fordonet itu med vajerspel, innan momentet har vi klippt tak och spark lådan. Vi avslutade dagen med ett besök på Fredrikshamns Brandstation. Dag 5: Undervisningsmetod Sista dagen ägnade vi åt pedagogisk undervisning som avslutades med ett grupparbete. Fokus låg på lärstilar och inlärning. I grupper resonerade vi oss fram till lämplig metod avseende praktisk inlärning och teoretisk inlärning för olika ämnen/områden. Överlag har det varit jätteroligt och man har fått lära sig mycket nya saker. I samband med att vi varje dag kommit in på nya områden som väcker frågor om man själv arbetar hemma har vi som deltagit hela tiden haft mycket att prata om och jämföra. Sedan har det varit kul att träffa kollegor från våra grannländer och umgås i flera dagar. Det var ett jätte trevligt gäng och vi hade även roligt på kvällarna. Stort tack till våra danska kollegor för ett mycket välplanerat studiebesök! Text & Foto: Anders Andersson, Uppsala Brandförsvar Föreläsare & Värdar Jørgen Pedersen beredskapschef i Aalborgs kommun. Niels Christensen beredskapschef i Ikast-Brandes kommun. Søren Korsgaard områdesledare Brand och säkerhet vid Aalborg beredskap. Carsten Randa avdelningsledare för Brand och säkerhet vid Aalborg beredskap. Anders Brosböl områdesledare Brand och säkerhet vid Aalborg beredskap. Claes Mørch uddannelseschef vid Beredskapsstyrelsen Nordjylland (Thisted). Morten Iversen beredskapsmästare vid Beredskapsstyrelsen Nordjylland (Thisted). 32 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

18 internationellt jämställdhet Håkan Axelsson och Lena Brunzell från MSB deltog när CTIFs kvinno-kommitté hade sitt första möte i Sankt Petersburg i juni i fjol. Alla länder har ont om kvinnor i sina räddningstjänster, men det är svårt att få fram någon tillförlitlig statistik eftersom olika länder mäter olika. Tredje internationella mötet för kvinnor i räddningstjänsten MSB utvecklar sina utbildningsanläggningar Under 2013 utvecklar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sina utbildningsenheter i Revinge och på Sandö en rad projekt, som ett led i att driva verksamheten på anläggningarna framåt. Kuberna på MSB Revinge. I Revinge har arbetet med att bygga om ett utbildningsobjekt som kallas Kuberna precis avslutats. Objektet är speciellt utvecklat för att öva olika typer av konstruktionsbränder samt att öva enligt FireFight II-konceptet. Utmärkande är att Kuberna har en 15 meter lång taksträcka som är brännbar samt en rörlig arbetsplattform, det gör objektet unikt i sitt slag. Nu pågår ett arbete med att ta fram basövningar för objektet. Kuberna kommer att tas i bruk under våren. Under året ska MSB Sandö - tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut arbeta med att utveckla analysmetoder vid insatsövningar. Syftet är att förbättra framtida övningar samt skapa ett bättre underlag för att analysera olika delar av insatsen genom att använda fler variabler, från radiokommunikation till rörelseindikation på markörer. Text: Noomi Egan, informatör MSB Revinge Foto: Dennis Göransson, MSB notiser SBB i sociala medier Vi har en Facebook-sida och ett twitterkonto. På Facebook finns vi på facebook. com/sbbsverige och på twitter Följ oss gärna där. Nya tag i Västernorrland Vi tar nu krafttag för att försöka återstarta föreningen i Västernorrland. I samband med att en ny brandstation invigs i Örnsköldsvik den 24 april, kommer vi att ha ett seminarie med olika aktuella frågor för räddningstjänst och brandbefäl. Förhoppningen är att en styrelse kan komma till stånd. Nytt koncept för IRL Under våren startar vi ett försök med ett nytt koncept för IRL. I några län kommer IRLinstruktörer utbildas, som kommer att kunna genomföra anpassade IRL-utbildningar i det aktuella länet. Konceptet liknar det som finns för Heta arbeten. Vi vill med detta försöka nå längre ut med IRLs utbildningar genom att göra dem mer kundnära. Fler kvinnor ska jobba i räddningstjänsten. Det är ett mål för Sverige, men också för många andra länder. Det var ryska delegater i den världsomspännande brandkårsorganisationen CTIF som i fjol aktualiserade frågan om kvinnors roll i räddningstjänster runt om i världen. Comité Technique International de prevention et d extinction de Feu, CTIF, grundades redan år 1900 i Paris. Det hann gå 112 år innan genusfrågan på allvar kom upp på dagordningen. I juni 2012 höll kommittén för kvinnor i räddningstjänsten sitt startmöte i Sankt Petersburg. Nu är den en av tolv kommittéer inom CTIF. De andra kommittéerna fokuserar på exempelvis på brandskydd, skogsbränder, farliga ämnen, frivilliga brandmän och utbildning. Tatiana Eremina från den ryska organisationen Kvinnor för säkerhet är ordförande för kommittén för kvinnor i räddningstjänsten. I september var Bratislava i Slovakien värd för det andra mötet. Serbien blir värdnation i vår Den 4 5 april är det dags igen, nu i Serbiens huvudstad Belgrad. Från början deltog sju av CTIF:s 39 medlemsländer i kommittén: Ryssland, Sverige, Österrike, Serbien, Tyskland, England och Frankrike. Vid andra mötet hade ytterligare några länder tillkommit. Vi hoppas att gruppen ska växa ännu mer och få större inflytande i sina respektive organisationer, säger Lena Brunzell. Hon är handläggare för jämställdhet och mångfald på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och varit med på de internationella sammankomsterna. Viktigt att verkligenheten finns representerad i kommittén Till aprilmötet i Belgrad tar hon med sig Mona Hjortzberg som är brandman på Södertörn och ordförande i den svenska föreningen Kvinnor i räddningstjänsten. Det är väldigt roligt att hon kommer med. För Sverige är det viktigt att de som själva jobbar i räddningstjänsten deltar i kommitténs arbete. Det är ju de som vet vilka frågor som är viktiga. Genom att analysera erfarenheter och sprida goda exempel från olika länder ska kommitténs deltagare inspirera varandra. Målsättningen är att fler kvinnor ska uppmuntras till att arbeta inom räddningstjänst och också få mer inflytande inom sina respektive organisationer. Svårt att jämföra olika länders statistik Gemensamt för alla länder är att kvinnor är underrepresenterade, men det är svårt att ge exakta siffror. Statistiken är nästintill omöjlig att jämföra. Många länder räknar in volontärer i personalen, säger Lena Brunzell. Vid mötet i Bratislava i höstas presenterade hon den MSB-finansierade studien som Winternet gjorde om fysiska gränsvärden för brandmannajobbet. Den väckte stort intresse att vi har kommit en bit på väg med att ringa in fysiska krav. Text: Annika N Lindqvist, journalist MSB Foto: Lena Brunzell & Johan Eklund, MSB 34 Räddningsledaren nr

19 BPOSTTIDNING POSTTIDNING B PORT PAYÉ Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Piteå ma j 2013 Piteå ma j 2013 OliKa FörutSättninGar OliKa likvärdigt FörutSättninGar SKydd likvärdigt SKydd i Sverige finns olika förutsättningar för skydd mot Årets konferens hålls i Piteå. under tre dagar bjuder olyckor. På Brand2013 vill vi belysa de skillnader vi in till ett fullspäckat program med något för alla. i Sverige finns olika förutsättningar för skydd mot Årets konferens hålls i Piteå. under tre dagar bjuder som finns inom och mellan Sveriges kommuner. Med allt under ett tak på Pite Havsbad ges fina förutsättningar för intressanta diskussioner och samvaro olyckor. På Brand2013 vill vi belysa de skillnader vi in till ett fullspäckat program med något för alla. under konferensen kommer vi att undersöka vad som som finns inom och mellan Sveriges kommuner. Med allt under ett tak på Pite Havsbad ges fina förutsättningar för intressanta diskussioner och samvaro egentligen menas med likvärdigt skydd och hur ett och rekreation mellan aktiviteterna. under konferensen kommer vi att undersöka vad som tillfredsställande skydd utformas. Varmt välkommen! egentligen menas med likvärdigt skydd och hur ett och rekreation mellan aktiviteterna. tillfredsställande skydd utformas. Varmt välkommen! Ur programmet Vadå likvärdigt? Försvarsdepartementet har ordet Ur programmet Olika förutsättningar: Gällivare Södertörn Kiruna Olika förutsättningar olika byggregler Vadå likvärdigt? Försvarsdepartementet har ordet MSB tolkar lagen Framtidens förutsättningar Olika förutsättningar: Gällivare Södertörn Kiruna Olika förutsättningar olika byggregler MSB tolkar lagen Framtidens förutsättningar 600:- rabatt 600:- rabatt Anmäl dig före 18 mars och få 600 kr i rabatt! Anmäl dig på före 18 mars och få 600 kr i rabatt! Anmäl dig på

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner Brandstationer Agenda Storstockholms brandförsvar, SSBF Olika rumsfunktioner Den nya brandstationen Öppen brandstation Förbättrad inomhusmiljö minska sjukdomsbild Mångfald och jämställdhet Flexibilitet

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Olika förutsättningar likvärdigt skydd

Olika förutsättningar likvärdigt skydd Föreningen Sveriges Brandbefäl nr 2 2013 Olika förutsättningar likvärdigt skydd Destruktivt ledarskap vad det är och dess konsekvenser Vid rökdykning ska bemanningen vara 1+4 Sid 6 Sid 11 Sid 18 Sid 22

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Bergslagens Räddningstjänst. Rökdykarinstruktion. Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20

Bergslagens Räddningstjänst. Rökdykarinstruktion. Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20 Bergslagens Räddningstjänst Rökdykarinstruktion Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20 1 Förord Denna instruktion syftar till att uppnå största möjliga säkerhet

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2011-09-19 Diarienr: E1179 OLYCKSUNDERSÖKNING Takbrand Drottninggatan, Mariestad Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: 3053767 Eget larmnr: 201100871 Larmtid:

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-05-06 klockan 21:11 Objektsadress: Träffgatan 2-4, Haninge kommun Objektstyp: Byggnad i flera plan med affärer m.m. Startutrymme: Lager/tvättstuga

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Kunskap & Kompetens. Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp

Kunskap & Kompetens. Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp Föreningen Sveriges Brandbefäl nr 4 2012 Kunskap & Kompetens Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Sid 12 Sid 22 Sid 17 Sid 20 Sid 35 Användarna

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

Brand & Risk. Hur kan vi hjälpa dig?

Brand & Risk. Hur kan vi hjälpa dig? Brand & Risk Hur kan vi hjälpa dig? WSP BRAND & RISK Vårt erbjudande Vi erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom tjänsteområdena hus och industri, transport och infrastruktur samt miljö. Vår totala

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Grundläggande definitioner. Mål

Grundläggande definitioner. Mål Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för Räddningsverkets

Läs mer

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst 1 (7) PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst Avser Utrymning med hjälp av räddningstjänst Gäller fr.o.m. 2014-11-27 1. Inledning Detta PM syftar till att tydliggöra frågor som är kopplade till utrymning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen Sammanfattning av gruppdiskussionerna utifrån fyra frågor: Vad skulle mer mångfald i räddningstjänsten leda till? Vad skulle behövas för att uppnå mångfald? Hur är arbetsklimatet i räddningstjänsten? Hur

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2010-0110 Handläggare

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Rescue Team Scandinavia

Rescue Team Scandinavia Rescue Team Scandinavia Vem Är vi? Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Historia Mål Vision Tjänster Resurser Certifieringar Övriga frågor En kort Film om oss Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Easywash

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Brand- och utrymningssäkerhet

Brand- och utrymningssäkerhet Brand- och utrymningssäkerhet mer Ån bara teknik Brand och utrymningssäkerhet Är inte bara brandsläckare, skyltar och utrymningsplaner. Om olyckan väl skulle vara framme så ger bra teknisk utrustning (larm,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund?

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Förbundschef Per Anderson Enhetschef LC Hans Därnemyr Organisation 2014-10-01 Historik Våren 2007 föds tanken om en egen LC. Bristfällig

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer