Buller är ett samhällsproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Buller är ett samhällsproblem"

Transkript

1 Bilaga 1 STRATEGI FÖR KOMMUNIKATION AV SAMHÄLLSBULLER PROJEKTREDOVISNING Buller är ett samhällsproblem NU STÄRKER VI ARBETET GENOM ÖKAD SAMVERKAN

2 Buller är ett samhällsproblem 2

3 Förord SKL:s projekt för förbättrad kommunikation av samhällsbuller har genomförts under Buller är en komplicerad fråga som kan upplevas svårhanterlig. För att nå framgång är det nödvändigt att berörda aktörer drar åt samma håll. Det behövs en ökad dialog och samsyn mellan berörda myndigheter parallellt med att frågan ges ökad prioritet i miljö- och hälsoarbetet och förtydliganden görs av vilken bullerexponering samhället kan acceptera. Ambitionen med detta projekt har varit att skapa förutsättningar för och påskynda denna process. Vi tror projektet bidragit till detta och att delar av resultatet blir användbart i den nationella samordningen av omgivningsbuller. Med detta arbete som grund hoppas vi att den nationella samordningen av omgivningsbuller kan nå visionen vi haft om gemensam vägledning för tillämpning av bullerfrågorna. Projektet har delvis finansierats med pengar från FOU-gruppen på Sveriges Kommuner och Landsting. Styrgruppen i projektet Patrik Faming, Boverket Martin Påhlman, Naturvårdsverket Agneta Holmström, Socialstyrelsen Jan Skoog, Trafikverket Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting Buller är ett samhällsproblem 3

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattande slutsatser... 5 Bakgrund... 8 Framtagande av gemensamt budskap och handlingsplan... 9 Handlingsplan för kommunikation av buller Genomförande av kommunikationsinsatser Sammanfattande diskussion Bilaga 1. Gemensam viljeinriktning 6 maj Bilaga 2. Projektbeskrivning Bilaga 3. Dokumentation av kick-off 19 maj Bilaga 4. Underlag till styrgruppsmöte 17 november 2010 Strategi för kommunikation av samhällsbuller Bilaga 5. Handlingsplan för kommunikation av bullerfrågor i Sverige, 10 mars Bilaga 6. Aktivitetsplan år Bilaga 7. Kick-off för de viktigaste aktörerna 20 juni Bilaga 8. Seminarium på Transportforum Bilaga 9. Slutseminarium 23 maj Buller är ett samhällsproblem 4

5 Sammanfattande slutsatser Syftet var att förmedla gemensamt budskap om buller Syftet med projektet har varit att skapa en grundläggande samsyn i bullerfrågan bland projektets deltagare och att förmedla gemensamma budskap om buller från de centrala myndigheterna till kommuner och länsstyrelser. Sveriges Kommuner och Landstings förhoppning med projektet var att det skulle medverka till samordning av budskap och kommunikation kring samhällsbuller. Avsikten har varit att skapa en plattform där berörda myndigheter kan diskutera, identifiera och lyfta fram de områden där det idag redan finns en samsyn i bullerfrågorna. Fokus har varit att lyfta fram det som förenar de olika myndigheternas syn på buller. De frågeställningar inom bullerområdet som ligger utanför projektet kommer att tas upp inom den nationella samordningen av omgivningsbuller. 1 Förutom Sveriges Kommuner och Landsting har Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket deltagit i projektet. En långsiktig vision om gemensam vägledning Projektarbetet har varit en stegvis process fram till det gemensamma huvudbudskapet och kommunikationen kring det. Ett steg i arbetet var att formulera en långsiktig vision. Visionen blev att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet. Fokus på trafikbuller och buller från verksamheter Projektet har avgränsats till att fokusera på buller från alla trafikslag samt från verksamheter. Viktiga ledord har varit att värna om goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus och att beakta ljudkvalitet i såväl boendemiljöer som rekreationsområden samt se bullerfrågorna som en del i ett hållbart samhällsbyggande. Projektmål Arbetsgruppen hade följande projektmål för arbetet: 1. Formulera gemensamma budskap om buller. 2. Bygga en grund för framtida gemensam vägledning och samlat stöd om bullerfrågor. 3. Gemensamt påverka projektets målgrupper att värdera buller till dess rätta värde. 1 Läs mer om den nationella samordningen av omgivningsbuller här: Buller är ett samhällsproblem 5

6 Budskap om buller Mycket tid lades på att formulera budskap om buller som verkligen kan få målgruppen att lyssna och agera. De viktigaste budskapen blev: Det lönar sig att minska bullret! En hållbar stad förutsätter en god ljudmiljö! En attraktiv stad förutsätter en god ljudmiljö! Det går att lösa bullerfrågorna! Alla människor påverkas negativt av buller! Huvudbudskap om buller i en gemensam viljeinriktning Ett steg på vägen mot samsyn i bullerfrågan var att projektet tog fram en gemensam viljeinriktning som undertecknades av respektive myndighet/organisation. I projektredovisningen presenterades bl.a. huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Genom att underteckna viljeinriktningen visade projektdeltagarna en vilja att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället. Argumenten för huvudbudskapet är: Buller är ett stort problem och en viktig fråga med stora samhällsekonomiska kostnader. Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. Minskat buller är positivt och en självklar ingrediens i arbetet för ett attraktivt och hållbart samhälle. Vad som behövs för att stärka arbetet med bullerfrågan Följande områden har identifierats som viktiga för att stärka arbetet med buller: Lägga grunden till framtida gemensam vägledning från centrala myndigheter. Identifiera möjligheter och hinder för en tätare samverkan samt genomföra aktiviteter för att undanröja hindren. Börja bygga en plattform för gemensamt synsätt kring bullrets effekter, vad samhället kan acceptera och kostnad respektive nytta för olika åtgärder. Buller är ett samhällsproblem 6

7 Ökad samsyn mellan deltagarna i projektet Ett resultat av projektet är att samsynen mellan medverkande aktörer har ökat. Även förståelsen för de olika deltagarnas roller har ökat och dialogen mellan deltagarna har utvecklats och förstärkts. Både handläggare och chefer i arbets- respektive styrgrupp upplever att kunskapen och förståelsen har ökat inom bullerområdet hos involverade myndigheter och organisation. Fortsatt arbete Resultatet från projektet kommer att underlätta den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket ansvarar för och där samtliga myndigheter som medverkar i det här projektet deltar i. Det är viktigt att fortsätta driva arbetet tillsammans och att bygga vidare på det som nu uppnåtts. Arbetet måste drivas vidare i olika sammanhang för att visionen om ett samhälle fritt från störande buller ska bli verklig. En av de utmaningar som kvarstår är den långsiktiga visionen om gemensam vägledning inom bullerområdet. De medverkande myndigheterna/organisationen behöver kontinuerligt fortsätta kommunicera det gemensamma budskapet om buller och diskutera dess innehåll med identifierade målgrupper. Trots detta arbete som vi nu slutfört och uppnått våra mål i så kvarstår behovet av en samlad vägledning till kommuner och länsstyrelser för hantering av bullerfrågorna i arbetet med ett attraktivt hållbart samhälle. Vi tror dock att det arbete som gjorts kan bistå och underlätta processen inom den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för. Avslutningsvis är det viktigt att inse att det finns en gräns för vad myndigheterna kan lösa inom sina roller och ansvarsområden, respektive vad som är en politisk fråga. Se bilaga 1. Buller är ett samhällsproblem 7

8 Bakgrund Buller är en hälsofråga och kunskapen om dess hälsopåverkan har ökat på senare år. Det är en miljöstörning som berör många människor och politikområden och har stora negativa samhällsekonomiska effekter. Andelen exponerade är störst i städerna men även i övriga delar av landet är människor påverkade av buller. Buller bör behandlas som den hälsofråga det är och fokus bör ligga på nytänkande och åtgärder. Genom att beskriva de möjligheter som finns att skapa goda ljudmiljöer öppnar man upp för kreativa och framåtsyftande lösningar. Komplexiteten i bullerfrågan kombinerat med det stora antalet aktörer innebär att det krävs förståelse och åtgärder från många olika håll för att utmaningarna kring buller och ljudkvalitet ska kunna bemötas på ett konstruktivt och effektivt sätt. Medvetenheten och kunskapen om utmaningar och möjligheter till lösningar hos flertalet samhällsaktörer kan och måste höjas och utvecklas för att nå framgång i bullerskyddsarbetet. Projektbeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förhoppning med projektet var att medverka till samordning av budskap och kommunikation kring samhällsbuller. Tanken var att lyfta fram det som förenar de olika myndigheternas syn på buller och fokusera på att samla och sprida kunskaper om möjliga åtgärder för att minska exponering av ljudnivåer som är högre än vad som bör accepteras. Det som däremot skiljer sig åt mellan myndigheterna behandlas inte här, utan kommer att tas upp inom den nationella samordningen av omgivningsbuller som Naturvårdsverket ansvarar för. Projektbeskrivning, se bilaga 2. Syfte och metod Syftet med projektet var att skapa en grundläggande samsyn i bullerfrågan bland projektets deltagare, och att förmedla ett eller flera gemensamma budskap om buller. Därefter var syftet att samordna budskap, insatser och kommunikation kring buller. Avsikten har varit att berörda myndigheter ska prata ihop sig, identifiera och lyfta fram de områden där det idag finns en samsyn i bullerfrågorna, för att sedan stärka dessa delar. En målsättning har varit att projektet ska leda till en gemensam plattform för berörda centrala myndigheter. Plattformen blir ett underlag för fortsatt arbete i form av en handlingsplan för hur det gemensamma budskapet om buller ska kommuniceras. Buller är ett samhällsproblem 8

9 Framtagande av gemensamt budskap och handlingsplan Projektarbetet har varit en stegvis process fram till det gemensamma budskapet och kommunikationen kring det. Nedan återfinns en kortfattad beskrivning av de olika steg som projektet byggt på. Kick-off Syftet med kick-offen var följande: * Starta projektet med alla involverade aktörer. * Tillsammans äga syftet med projektet och skapa en stark gemensam grund. * Utforma det fortsatta arbetet och klargöra nästa steg i projektet. De förväntningar på kick-offen som uttalades av deltagarna 2 var: Att vi ska ha en bra dialog, lägga grunden för en gemensam plattform och kloka beslut i kommunerna, gå härifrån med en känsla av hoppfullhet, skapa gemensam bild av projektplanen, förtydliga våra roller och förbättra kommunikationen ut till kommunerna. Deltagarna gjorde tillsammans en nulägesanalys. Det viktigaste som kom fram var: 1) Samhällsekonomi. Det saknas idag samsyn och analys. Det är nödvändigt att alla utgår ifrån samma modell/beräkning/värdering, exempelvis vid sammanvägning av olika sektorsintressen och som underlag för tydlig kommunikation. 2) Gemensam plattform. Statlig samsyn behövs i flera frågor. 3) Kopplingen mellan plan- och bygglagen, PBL, och miljöbalken, MB. Utveckla metoder för avvägningar mellan exploatering och skydd, hälsopåverkan och störning. 2 Följande personer deltog: Styrgruppen; Gunilla Glasare (SKL), Fredrik Meurman (Boverket), Martin Påhlman (Naturvårdsverket), Margareta Palmquist (Socialstyrelsen), Ann-Sofi Granberg (Trafikverket), Ann-Sofie Eriksson (SKL). Arbetsgruppen; Ulla Torsmark (Naturvårdsverket), Magnus Lindqvist, inre projektledare (Boverket), Patrik Hultstrand (Socialstyrelsen), Lena Hagström (Trafikverket), Kerstin Blom Bokliden, projektledare (SKL). Särskilt inbjudna; Johanna Bengtsson Ryberg (Socialstyrelsen), Kjell Strömmer (Trafikverket), Joakim Thunborg (Boverket). Processledare var Marie Kaufmann från Kaufmann Ledarskap (Next Stop You AB) Buller är ett samhällsproblem 9

10 För att komma igång i processen genomfördes ett stegvis arbete med att formulera gemensamma målsättningar för projektet. Det som slutligen ansågs vara viktigast för projektet att uppnå formulerades på följande sätt: Gemensam bas bland aktörerna när det gäller synsätt, ordval och varandras roller. Gemensam vägledning till kommunerna från myndigheterna. Gemensam internetsida där alla myndigheter publicerar sina regler. På kick-offen kom deltagarna överens om att inom projektet göra vissa avgränsningar. Avgränsningarna innebar att fokus inriktas mot trafikbuller från alla trafikslag, samt buller från verksamheter. Viktiga ledord har varit att värna om goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus och att beakta ljudkvalitet i såväl boendemiljöer som rekreationsområden och andra vistelseytor utomhus. Processen för arbetsgruppen Från kick-offen (19 maj 2010) till styrgruppens beslut om handlingsplan (10 mars 2011) hölls totalt fem arbetsgruppsmöten och två styrgruppsmöten. Efter beslut om handlingsplan i mars 2011 hölls ytterligare fyra arbetsgruppsmöten, tre styrgruppsmöten och flera telefonmöten. En gemensam aktivitetsplan togs fram, se bilaga 6. Avsikten med arbetsgruppsmötena var att fortsätta bygga vidare på den gemensamma grunden samt utveckla nya delar i kommunikationsplanen. Teman vid de fem arbetsgruppsmötena i den första delen av projektet var: 1) Nuläge, mål och intressenter 2) Målgrupper och budskap 3) Knäckfrågor samt summering av målgrupper och budskap 4) Argument och motiv 5) Handlingsplan för fas två i projektet En långsiktig vision om gemensam vägledning Ett viktigt steg i arbetet var att formulera en långsiktig vision som sträckte sig in i framtiden som en kommande fortsättning på projektet. Visionen blev att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet. Det andra styrgruppsmötet (17 november 2010) var en milstolpe i projektet och där beslutades hur projektet skulle utvecklas. På det mötet tog styrgruppen beslut om den långsiktiga visionen och projektmål, utifrån förslag framtaget av arbetsgruppen, se bilaga 4. Buller är ett samhällsproblem 10

11 Vision Att involverade myndigheter och organisationer ger ett samlat stöd och gemensam vägledning till projektets målgrupper inom bullerområdet Projektmål 1. Formulera gemensamma budskap om buller 2. Bygga en grund för framtida gemensam vägledning och samlat stöd om bullerfrågor 3. Gemensamt påverka projektets målgrupper att värdera bullerfrågor till dess rätta värde Målgrupper för kommunikation om buller En målgruppsanalys och diskussion om vilka målgrupper projektet ska rikta sig till har lett fram till att målgrupperna delats in i två huvudgrupper, en intern och en extern grupp. Interna målgrupper Arbetsgruppen, styrgruppen, berörda chefer och medarbetare på respektive myndighet, högsta ledningen (generaldirektör eller motsvarande) på respektive myndighet/organisation. Enligt projektmålen är det önskvärt att den interna målgruppen ska tillämpa projektets gemensamma budskap om buller. Syftet är också att den interna målgruppen ska förstå, äga och agera utifrån en gemensam grund för vägledning och samlat stöd om bullerfrågor. Bullerfrågan behöver vara mer integrerad i verksamheter och beslut. Fler behöver delta i samtal och dialog kring bullrets hälsoeffekter. På så sätt tas större hänsyn till buller och synergieffekter med andra miljö- och hälsoområden möjliggörs. Styrgruppen och dess chefer behöver sprida resultatet och agera i enlighet med projektmålen. De behöver förstå att symbolvärdet i att myndigheterna väljer att stärka samarbetet och agera gemensamt utåt är stort. Externa målgrupper Syftet är att den externa målgruppen ska värdera bullerfrågor till dess rätta värde. Träffa varandra, byta erfarenheter, få ett vidare perspektiv och utnyttja arrangemang i kunskapsöverförande sammanhang. Det handlar också om att ta tillvara den expertis som finns, ta initiativ till att tänka nytt, mer långsiktigt och innovativt och att utarbeta strategi och målsättningsdokument som underlag för att initiera bullerfrågor i många olika sammanhang, exempelvis inom olika miljöområden och vid upphandling eller trafikplanering. Buller är ett samhällsproblem 11

12 Följande målgrupper ansåg arbetsgruppen vara primära för projektets syfte. Kommunstyrelsepolitiker Kommunerna har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande. Översiktsplanen är ett politiskt styrdokument. Miljöchefer i kommunerna Miljöcheferna är viktiga motorer i arbetet för att klara miljömålen som är en del i arbetet med hållbar samhällsutveckling. Samhällsbyggnads/planchefer och gatuchefer i kommunerna Samhällsbyggnadschefer har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande inklusive stadsplanering. Gatucheferna är huvudansvariga för trafikplaneringen i kommunerna och har möjlighet att skapa goda förutsättningar för bra utformning och funktion av trafiksystemet. Chefer vid miljö- och planenheten på länsstyrelserna samt motsvarande chefer på regionerna Cheferna är ansvariga för beslut och genomförande. Handläggare inom miljö, stadsbyggnad och trafik i kommunerna Handläggarna är de personer som dagligen arbetar med frågorna och är experter som kan förse chefer och politiker med relevant underlag. Miljö- och planenheten på länsstyrelserna Dessa handläggare är viktiga eftersom de dagligen arbetar med frågorna och är experter som kan förse chefer och politiker med relevant underlag. Olika budskap per målgrupp Det var viktigt för arbetsgruppen att formulera budskap som verkligen får målgruppen att lyssna och förhoppningsvis agera. Inför det arbetet diskuterades vad det är som idag gör att målgruppen inte prioriterar bullret i den utsträckning som är önskvärt. Nedanstående förslag identifierades som grundläggande budskap (utan inbördes rangordning). Det lönar sig att minska bullret! Till kommunstyrelsepolitikerna tror arbetsgruppen att lönsamhetsperspektivet är gångbart eftersom buller kan påverka hälsan och en bättre hälsa är lönsam. Att beakta och ta med bullerfrågorna i alla perspektiv är lönsamt jämfört med att i efterhand tvingas genomföra kostsamma förbättringar. En stad som är attraktiv utifrån goda ljudmiljöer lockar till sig nöjda boende, besökande och har goda förutsättningar att växa. Buller är ett samhällsproblem 12

13 En hållbar stad förutsätter en god ljudmiljö! Till miljöcheferna menar arbetsgruppen att arbetet för att klara miljömålen för en god bebyggd miljö är en del i strävan mot en hållbar samhällsutveckling. En attraktiv stad förutsätter god ljudmiljö! Plan/samhällsbyggnadschefer har det övergripande ansvaret för samhällsbyggande inklusive stadsplanering. Det innebär att se till att staden erbjuder goda och attraktiva livsmiljöer ur ett ljudkvalitetsperspektiv för alla människor. Till gatu- och plan/samhällsbyggnadschefer anser arbetsgruppen att arbetet för bra utformning och funktion av trafiksystemet ger människor goda förutsättningar till hälsosamma och tillgängliga resor. Det går att lösa bullret! Till handläggarna. Det finns en hel verktygslåda med åtgärder som går att använda både på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Dessutom kan såväl myndigheter som företag, och till och med den enskilda medborgaren, påverka sin omgivning och göra sitt för att minska bullret. Alla människor påverkas negativt av buller Buller påverkar människors hälsa och välbefinnande negativt. Utöver väl kända effekter som påverkan på sömn och allmän störning kan bullerexponering innebära akuta fysiologiska reaktioner. Forskningen visar att det är angeläget att ta bullerproblem på allvar och behandla det som den ohälsofråga det är. Riktade insatser bör särskilt prioriteras vid de mest utsatta miljöerna. Buller är ett samhällsproblem 13

14 Handlingsplan för kommunikation av buller Huvudbudskap om att buller är ett samhällsproblem Ett viktigt resultat var det gemensamma huvudbudskap om buller som arbetsgrupen formulerade och som sedan styrgruppen beslutade om (10 mars 2011). Huvudbudskapet är följande: Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet För att tydliggöra vad huvudbudskapet innebär formulerade arbetsgruppen ett antal argument: 1) Buller är ett stort problem och en viktig fråga Buller är ett utbrett problem med många exponerade. Det innebär samhällsekonomiska kostnader genom ökade kostnader för sjukvård, nedsatt prestationsförmåga, försämrad inlärning och stora arealer mark som inte kan utnyttjas. Det innebär också nedsatt hälsa, försämrad livskvalitet och lidande i övrigt för de som drabbas. De flesta miljömål förbättras, men för buller går det inte åt rätt håll och därmed kvarstår de omfattande åtgärdsbehoven. Fler anser sig störda idag än tidigare vid samma ljudnivå. En fortsatt ökad förtätning innebär att det kommer bli allt viktigare att beakta bullerfrågor i planeringen. 2) Buller går att åtgärda Att åtgärda buller kan även ge andra positiva synergieffekter, såsom minskade klimatutsläpp, ökad trafiksäkerhet, energibesparing, förbättrad luftkvalitet. Det finns tillgängliga åtgärder för att begränsa bullret som både är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga att genomföra. Buller är ett samhällsproblem 14

15 3) Minskat buller är positivt För kommunerna är det attraktivt att expandera, bygga nytt och dra till sig fler människor. Minskat buller bidrar till en attraktivare boende- och stadsmiljö. Det är viktigt att värna om områden med låga ljudnivåer som ger plats för återhämtning. Tystnad kan även användas som positivt varumärke. Tystnad blir alltmer en bristvara och är attraktivt för både boende och turism. Mindre buller är en självklar del av en attraktiv och hållbar kommun. I definitionen av hållbara städer eller miljöanpassade stadsdelar ingår god ljudmiljö som en del i den miljömässiga hållbarheten. Buller är samhällsekonomiskt lönsamt att åtgärda eftersom det både bidrar till att skapa en attraktiv stad och att människor mår bättre. Bullerexponerade områden kan inte användas för bebyggelse eller annat ändamål. Om bullret begränsas så frigörs ytor för bebyggelse, rekreation eller annan användning. Strategier för huvudbudskapet Det är nödvändigt med en strategi för att nå ut med det gemensamma budskapet. Dels för hur frågorna kan spridas internt i respektive myndighet, dels för att beskriva aktiviteter som bör genomföras. Arbetsgruppens deltagare är överens om att det är viktigt att fortsätta driva arbetet tillsammans, med regelbundna gemensamma workshops för att hålla ihop arbetet. Dessa aktiviteter kan vara både gemensamma och organisationsspecifika, beroende på vad som är lämpligt. Inom arbetsgruppen har särskilt lyfts fram betydelsen av att bygga vidare på det som uppnåtts och inte tappa fart. Handlingsplan för kommunikation av buller, se bilaga 5. Buller är ett samhällsproblem 15

16 Genomförande av kommunikationsinsatser Här beskrivs de viktigaste utåtriktade aktiviteterna som genomförts. Gemensam viljeinriktning om buller Projektet tog fram en viljeinriktning som undertecknades på avdelningsnivå inom respektive myndighet/organisation. I dokumentet som är tänkt som ett internt PM för att stärka frågan i respektive myndighet/ organisation presenterades bl.a. nedanstående. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet är att buller är ett stort problem och en viktig fråga, buller går att åtgärda, och att minskat buller är positivt. Projektet har pekat ut målgrupper som dels består av medarbetare och ledning inom respektive myndighet/organisation, dels politiker, chefer och handläggare inom kommuner och länsstyrelser. Genom att underteckna dokumentet visar vi vår viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet att begränsa buller i samhället, se bilaga 1. Kick-off för de viktigaste aktörerna Projektet bjöd in till en kick-off för att gemensamt ta sig an frågan om vad som krävs för att komma vidare och nå resultat i projektet. Allas delaktighet är avgörande för att lyckas. Inbjudna till dagen var chefer och medarbetare som arbetar med bullerfrågor på Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Trafikverket. Avsikten var att stärka samverkan genom att identifiera konkreta steg som behöver tas för att göra det möjligt, få en ökad förståelse för varför samverkan är så angeläget, ökad kunskap om varandras olika roller, stärkta kontakter och relationer samt visa på möjliga åtgärder för att minska buller i samhället. Dagen genomfördes som ett Open Space, där deltagarna skapade agendan för dagen med de frågor som de helst ville diskutera. Resultat av dagen Tjugofem personer deltog från de olika myndigheterna och SKL. Deltagarna satte upp 19 teman på agendan och av dessa gemomfördes 15 samtalsgrupper. Resultatet av samtalen finns samlade i bilaga 7. Vid slutet av dagen ombads alla deltagare att individuellt prioritera de tre teman som man tycker är viktigast att myndigheterna och projektet jobbar Buller är ett samhällsproblem 16

17 vidare med för att lyckas nå en fördjupad samverkan. Resultatet presenteras nedan. Vid prioriteringen har deltagarna endast haft rubrikerna som underlag och prioriteringarna ska ses som en indikation för det fortsatta arbetet. 1) Gemensam vägledning från centrala myndigheter. Möjligheter hinder? Den lagliga grunden: Likheter/skillnader PBL/MB. 2) Vad hindrar myndigheterna idag från att fördjupa samverkan? Hur kan hindren i så fall undanröjas? 3) Hur långt vill vi komma med bulleråtgärder och när? Vilken bullerexponering kan samhället acceptera? Hur många störda är ok? Hur mycket får buller kosta? Gemensamt synsätt? Gemensam information på webben om projektet Styrgruppen antog i oktober 2011 den gemensamma text som respektive myndighet/organisation senare lagt ut på sina webbsidor. Informationen på webbsidan om projektet ska kopplas till kommande aktiviter. Riktlinjerna för det fortsatta arbetet är att: - Buller är ett stort problem och en viktig fråga med bland annat stora samhällsekonomiska kostnader. - Buller går att åtgärda eftersom det idag finns teknik och metoder som både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. - Minskat buller är positivt och är en självklar del i ett attraktivt och hållbart samhälle. Områden som är viktiga för att stärka arbetet med bullerfrågor: Lägga grunden till gemensam vägledning från centrala myndigheter. Identifiera möjligheter och hinder för en tätare samverkan samt genomföra aktiviteter för att undanröja hindren. Börja bygga en plattform för gemensamt synsätt på bullrets effekter, vad samhället kan acceptera och kostnad respektive nytta för olika åtgärder. På styrgruppsmötet i september 2011 bestämdes att försöka få till ett särskilt seminarietillfälle i Stockholm våren 2012 där generaldirektörerna från Naturvårdsverket och Boverket deltar. Transportforum 2012 På Transportforum arrangerade arbetsgruppen en gemensam session under rubriken Från buller till god ljudmiljö planera i samverkan. Bland annat presenterade respektive myndighet vilka åtaganden som respektive myndighet/organisation har för år På seminariet medverkade Magnus Lindqvist, Boverket, Johanna Bengtsson Ryberg, Naturvårdsverket, Patrik Hultstrand, Socialstyrelsen, Kjell Buller är ett samhällsproblem 17

18 Strömmer, Karin Blidberg och Michelle Benyamine, Trafikverket och Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting. Ett trettiotal personer utöver arrangörerna deltog på seminariet. Dokumentation se Se bilaga 8. Slutseminarium den 23 maj Syftet med seminariet var att föra ut resultatet från projektet och visa att deltagande myndigheter menar allvar med att skapa en gemensam grund, samsyn och vägledning inom bullerområdet. Huvudsaklig målgrupp var politiker, chefer och tjänstemän inom plan- och miljöområdet vid kommuner och länsstyrelser. På seminariet deltog totalt 140 personer inklusive medverkande. En majoritet av deltagarna representerade kommuner och länsstyrelser från hela landet. Dessutom deltog ett 20-tal representanter från konsulter och byggföretag. Vår bedömning är att deltagarna var nöjda med programmets sammansättning och bredd. Särskilt uppskattades eftermiddagens mer konkreta exempel. Det fanns en förväntan på att projektet skulle presentera mer konkreta resultat. Förhoppningarna på resultatet av den kommande bullersamordningen är stora. Många upplevde det som positivt att det fanns utrymme för frågor och mingel. Inbjudan och dokumentation, se Se bilaga 9. Buller är ett samhällsproblem 18

19 Sammanfattande diskussion Projektet har resulterat i följande: Samsynen och dialogen mellan projektets medverkande aktörer har förstärkts. Förståelsen för de medverkande aktörernas olika roller har ökat. Samarbetet inom projektet har resulterat i gemensamma seminarer och samtal mellan myndigheterna, exempelvis vad gäller flygbuller och industrirelaterat buller. Samordningen av myndigheternas webbinformation har förbättrats. Projektet fungerade hösten 2010 som ett stöd inför omorganisationen av den nationella samordningen av omgivningsbuller. Även vid nystarten av samordningsarbetet bidrog projektet med stöd. Viktiga händelser utanför projektet Naturvårdsverkets nationella samordning av omgivningsbuller har förstärkts och förtydligats. Utmaningar som kvarstår Att resultatet ska få verklig betydelse för projektets målgrupper genom de centrala myndigheternas fortsatta arbete med vägledning. Att myndigheternas arbete inom bullerområdet framöver bättre ska motsvara målgruppernas förväntningar. Att arbetet mot gemensam vägledning inom bullerområdet fortskrider. Att den samverkan som byggts upp inom ramen för det här projektet förs vidare bl.a. genom den nationella samordningen av omgivningsbuller. Buller är ett samhällsproblem 19

20 Bilaga 1. Gemensam viljeinriktning 6 maj 2011 Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan Buller är en viktig fråga för människors hälsa. Trots detta är frågan lågt prioriterad i samhället både i förhållande till problemets omfattning och vid jämförelse med andra miljöfrågor. Kunskapen om buller, både vad gäller negativa hälsoeffekter och möjligheter till åtgärder, är ofta bristfällig bland beslutsfattare och andra aktörer. Buller är ett av de delmål inom miljökvalitetsmålen där utvecklingen inte går åt rätt håll. Sveriges Kommuner och Landsting tog år 2009 initiativ till projektet Strategi för kommunikation av samhällsbuller. Sveriges Kommuner och Landsting, Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket arbetar nu tillsammans för att ta fram gemensamma budskap om buller och förmedla dessa till berörda aktörer. Målsättningarna med projektet är att formulera gemensamma budskap om buller och därigenom bygga en grund för framtida vägledning och samlat stöd om bullerfrågor och i samverkan påverka projektets målgrupper så att de värderar bullerfrågor till dess rätta värde. Dessa myndigheter (Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen och Trafikverket) är delansvariga för buller i olika roller. I projektets handlingsplan presenteras huvudbudskapet Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan. Argumenten för huvudbudskapet är att buller är ett stort problem och en viktig fråga, buller går att åtgärda, och att minskat buller är positivt. Projektet har pekat ut målgrupper som dels består av medarbetare och ledning inom respektive myndighet/organisation, dels politiker, chefer och handläggare inom kommuner och länsstyrelser. Genom att underteckna det här dokumentet visar vi vår viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället. Torbjörn Suneson Stf chef för verksamhetsområde Samhälle Trafikverket Gunilla Glasare Direktör Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting Anders Tegnell Chef Avdelningen för kunskapsstyrning Socialstyrelsen Martin Storm Chef för Verksamhetsavdelningen Boverket Lena Callermo Chef Avdelningen för genomförande Naturvårdsverket Buller är ett samhällsproblem 20

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller 1 (8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Nationell samordning av omgivningsbuller Redovisning av oklarheter och knäckfrågor Ett beslutsunderlag till styrgruppen Godkänd av styrgruppen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Tillsynsutveckling i Väst Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Innehåll Om detta dokument... 3 Tema Yrkesrollen vem finns vi till för?... 3 Hög andel deltog... 3 Så ska vi använda

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Dokumentation från workshop med Götabiblioteken

Dokumentation från workshop med Götabiblioteken Dokumentation från workshop med Götabiblioteken 160415 Kerstin Olsson inledde med att göra en tillbakablick kring det gemensamma arbete som skett ett par år tillbaka, vad förstudien visat och de förslag

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller YTTRANDE Vårt dnr 2014-09-19 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller Sammanfattning

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner 151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning

Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning Miljöbalken en samlad, breddad, skärpt miljölagstiftning Kerstin Cederlöf Chefsjurist på Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-03-21 1 Miljöbalken en samlad, breddad,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer