Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen"

Transkript

1 Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen Slutversion, 3 januari 2014 Fredrik von Essen Näringspolitisk expert med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor IT&Telekomföretagen inom Almega

2 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 1. Inledning 1.1 Next Up i korthet Next Up är ett samverkansprojekt mellan högstadieskolor och IT-bransch som syftar till att synliggöra IT-branschen samt inspirera ungdomar, i synnerhet flickor, till studie- och yrkesval som leder till en framtid inom IT-branschen. Ett av målen är att minst 50 procent av eleverna i årskurs nio (varav minst 40 procent flickor) ska ange att ett IT-yrke är något som de kan identifiera sig med. Grupper av åttondeklassare ska under en tioveckorsperiod, som en del i skolundervisningen, ta fram förslag till lösningar på verklighetsnära case, vilka arbetats fram i samarbete mellan lärare och IT-företagsrepresentanter. I slutet av perioden arrangeras en två dagars tävling, där lagen under inspirerande och medialt exponerade former först får möta några av branschens internationella lyskraftsföretag på studiebesök (dag ett), sedan genomföra den egentliga tävlingen, där de i konkurrens mot andra skolor får presentera sina förslag till lösningar på casen (dag två). En bärande del av projektet är de IT-studenter från DataTjej-nätverket som ska leda elevlagen. De får en central roll som förebilder för ungdomarna, ambassadörer för branschen och som rekryteringskandidater för deltagande partners. En pilotomgång av Next Up genomförs i Stockholmsregionen under perioden januari april 2014, med tävlingsdagarna förlagda till Stockholm City och Kista den 2 resp. 3 april. Detta dokument avser denna pilotomgång, Next Up Projektet ges också europeisk synlighet som en del av kampanjen eskills for jobs En förutsättning för att uppnå projektets syften är att projektet är långsiktigt. Next Up kommer därför att bli ett årligt event, där en uppskalning till ytterligare tre orter planeras till år För en närmare beskrivning av Next Up, se 1.2 Processen bakom framtagandet av casen Casen som presenteras i detta dokument har arbetats fram i samarbete mellan de företag och de skolor som deltar i tävlingen under våren Två workshops har genomförts, den 29/10 och den 19/ En särskild rapport, författad av Hilde Kvilhaug, togs fram efter den första workshopen. Deltagarna i respektive workshop återfinns i bilaga 5.

3 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 2. Allmänt om tävlingscasen 2.1. Övergripande utformning Klassen 1 får i uppgift att lösa två case, som speglar de olika sorters digitala produkter och -tjänster som finns i samhället. Följande villkor har varit styrande för skapandet av casen: Casen ska ha en tydlig koppling till case-företagens verkliga affärer, men samtidigt anpassad till åttondeklassares kunskapsnivå. Casen ska en tydlig koppling till skolans läroplan (med fokus på ämnena teknik, samhällskunskap och svenska) och skolans styrdokument rörande entreprenörskap. Casen ska vara inspirerande för ungdomarna, för tjejer såväl som killar. Som en del i detta ingår att inte endast de tekniska aspekterna av casen ska beaktas, utan även dess design, användbarhet, affärsmässighet, marknadskommunikation och samhälleliga konsekvenser. I anslutning till tävlingsdagarna kommer fem elever att utses av skolan för att företräda klassen. De fem eleverna ska spegla de olika roller som de flesta IToch telekomteam har: den tekniskt ansvarige, projektledaren, verksamhetsanalytikern, designern, marknadsföraren etc. Lagen ska ha 3-2- fördelning mellan könen. Under tävlingsdagarna kommer lagen att under en förmiddag få presentera lösningen på varje case under preliminärt 15 minuter inför en jury bestående av representanter från det caseansvariga företaget samt tekniklärare från andra skolor än de deltagande. Totalt tio skolor kommer att delta, och efter förmiddagens presentationer kommer de tre lag som får de högsta poängen att gå till en finalomgång, som äger rum under eftermiddagen. Lagen får då ett helt nytt case där de får några timmar på sig att ta fram förslag på lösningar. Allt material kopplat till casen kommer att dokumenteras och efter slutförd tävling finnas tillgängligt för användning i alla skolors undervisning. 2.2 Gemensamma moment för alla case Samtliga case beskrivs enligt en mall med följande rubriker: Förutsättningar : En beskrivning av de tekniska, affärsmässiga och samhälleliga förutsättningarna för casen. 1 För att ge så stor spridning som möjligt bör hela årskursen från deltagande skolor delta. För enkelhets skulle används dock klassen i detta dokument.

4 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Tänkt scenario : Den faktiska situation där en lösning behövs. Får gärna vara en story som eleverna kan relatera till. Uppdraget : Den uppgift, eventuellt uppdelad i deluppgifter, till vilken klassen ska ta fram ett förslag till lösning. Eftersom ett av syftena med Next Up är att lyfta fram team-perspektivet ska klassen ta skepnaden av ett femmanna-team från det företag som ansvarar för caset. Rollerna kan förslagsvis vara projektledare, verksamhetsanalytiker, teknisk ansvarig, designer och marknadsförare. Relevanta begrepp, verktyg och länkar : Här anges de begrepp som förekommer i case-beskrivningen, eller som kan vara bra att känna till för att ta fram lösningsförslag, som eleverna inte kan förväntas känna till i förväg. Presentationen av lösningsförslaget sker på två sätt: En skriftlig rapport på högst fem sidor, som skickas in till tävlingsledningen (preliminärt senast en vecka före tävlingsdagen, dvs. den 27/3. Hur denna rapport kan vara strukturerad framgår av bilaga 2, som visar ett enkelt exempel på rapport från ett fiktivt case. Ett högst 10 minuter långt framförande på tävlingsdagen, i former som klassen eller laget självt bestämmer (Powerpoint, film, skådespel el. dyl.). Framförandet följs av frågor från juryn så totala presentationstiden blir ca 15 minuter. Övrigt: När klassen arbetar med casen ska de använda datorer eller andra digitala hjälpmedel, och därigenom träna sådant som versionshantering, upphovsrätt, presentationsteknik m.m. Arbetet med casen är betygsgrundande, utifrån de delar av läroplanen som tillämpas. Denna betygssättning, som alltså är lärarens/skolans interna uppgift, ska inte förväxlas med den jurybedömning som görs på tävlingsdagen, se vidare nedan. 2.3 Bedömningskriterier för att utse vinnare Bedömningskriterierna består av: Processen Hur har eleverna kommit fram till lösningen? Lösningen Hur relevant/kreativ/nytänkande är lösningen? Presentationen Hur man presenterar, inkl. hur själva presentationen designats. Som utgångspunkt för hur väl laget presterar inom respektive punkt ovan används nedanstående förmågor, som är en sammansmältning av de viktigaste

5 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) förmågorna enligt läroplanerna för teknik, svenska och samhällskunskap samt enligt Skolverkets beskrivningar av entreprenörskap (jfr bilaga 1). Informationssökning: söka information från olika källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Problemidentifiering: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Problemlösning: Identifiera och analysera lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Utvärdering: Värdera konsekvenser av olika lösningar för individ, samhälle och miljö samt reflektera över hur både individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Presentation: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Entreprenörskap: Visa prov på nyfikenhet och initiativförmåga. Tävlingsjuryn, en per case, består av en företrädare för det case-ansvariga bolaget, en lärare från en skola som inte deltar i tävlingen samt någon som företräder det entreprenöriella perspektivet (t.ex. en företrädare för ett nystartat eller växande företag). Hur poängen sätts och vinnare utses framgår av bilaga 3.

6 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3. Beskrivning av enskilda case 3.1 Sogeti: Mobbning i sociala medier bland unga hur kan vi motverka detta? Caset är framtaget i samråd med Hoss Eizad, kundansvarig på Sogeti Sverige AB. Skolor som tävlar i detta case: Källtorpsskolan, Kunskapsskolan Nacka, Kunskapsskolan Saltsjöbaden och Myrsjöskolan. Förutsättningar Vartefter sociala medier får allt större spridning ökar också möjligheterna till olika former av mobbning. Ett konkret exempel är det s.k. Instagram-målet i Göteborg 2012, där ett fyrtiotal ungdomar utsattes för kränkande beskrivningar som spreds från två Instagram-konton. Mobbning i elektroniska medier tenderar att följa samma mönster som mobbning i den fysiska verkligheten, och de generella rekommendationerna för att hantera dem är desamma: sätt tydliga regler för vad som acceptabelt, upprätthåll god vuxennärvaro samt ingrip snabbt då något händer. Det finns dock vissa sidor av mobbning i sociala medier som skiljer från den fysiska motsvarigheten: Svårigheter att avgöra vad som bedöma som mobbning. Medan det är rätt tydligt för alla inblandade att det handlar om mobbning i en fysisk situation, så kan texter, bilder och beteenden (t.ex. följa/avfölja) uppfattas olika av de inblandade. Större, snabbare och mer svåröverskådlig spridning. Många verktyg med många funktioner som ständigt tillkommer och utvecklas, vilket både vuxna och unga har problem med att hänga med i. Oklar gränsdragning kring vad som är skolans, föräldrars och andra vuxnas ansvar. Mobbning som sker fysiskt på skolgården är otvetydigt skolans ansvar, men vad gäller för kränkande behandling som sker mellan elever på fritiden, eller mellan ungdomar från olika skolor? Tänkt scenario Duvhagaskolan är en 6-9-skola i en Stockholmsförort. Skolan har drabbats av en kris då en av eleverna, Elina som går i åttan, under två dagar var helt försvunnen. Hon dök så småningom upp i hemmet, men har under de två veckor som gått vägrat att gå till skolan. Rektorn Malene Tyberg har efter möten med klasskamrater och lärare försökt få en bild av vad som hänt. Elina har alltsedan hon började i sexan uppfattats som

7 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) egen : Ointresserad av hur hon klär sig, deltar inte i aktiviteter, håller sig för sig själv på rasterna och fritiden. Alla, även lärarna, bedyrar dock att ingen har mobbat henne utan att hon alltid varit respekterad för den hon är. Det var först när hon började synas i sociala medier som något hände. Hon startade ett Instagram-konto, som först ingen verkade följa, men som plötsligt blev intressant när hon började sprida bilder på sig själv där hon gjorde konstiga miner. Alla är rätt säkra på att någon lyckats komma över inloggningsuppgifterna och kapat hennes konto. Hon har även deltagit i vissa Kik-konversationer, men här har det varit svårt för Rektor Tyberg både att förstå hur Kik fungerar och vad som skrivits och till vem. Olika öknamn som anspelar på övervikt har börjat cirkulera, men det är svårt att få klarhet i vem som först skrev det och vilka som varit med om att sprida det. Rektor Tyberg ser extra allvarligt på detta eftersom även en grannskola drabbats av en liknande händelse, där en tjej tagits in på sjukhus efter att ha skurit sig själv, även det efter att hon utsatts för elaka kommentarer på Kik. Rektor Tyberg har därför kallat samman både utbildnings- och IT-ansvariga från hela kommunen, med syfte att få en lösning på problemen. Uppdraget Ni är ett team (projektledare, tekniskt ansvarig, designer, verksamhetsanalytiker och marknadsförare) från konsultbolaget Sogeti, som, utifrån elevernas verklighet och vardag på nätet och utifrån deras perspektiv, ska ta fram: Fakta kring hur olika sociala medier kan fungera som spridare av kränkningar samt exempel där detta har förekommit. Förslag på teknisk lösning som kan leda till beteendeförändring. Utgångspunkten är en lösning där eleverna själva ser effekt och användning. Uppdragsgivaren efterlyser någon sorts elektronisk motsvarighet till de rastvakter, kamratstödjare och andra funktioner som finns i verkliga livet som förebygger eller stoppar mobbning. Går sådana att skapa, och hur hindrar man i så fall att funktionerna samtidigt blir en integritetskränkande övervakning? Relevanta begrepp, verktyg och länkar Källor/sajter som behandlar mobbning på nätet: Nätkulturer (www.kulturer.net), Nätvandrarna (www.natvandrarna.se)

8 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.2 Ericsson: Offentlig säkerhet Hur kan man garantera säkerheten runt ett arrangemang som planeras förekomma i en storstad? Caset är framtaget i samråd med Helena Sjöström, Employer Branding, och Farjola Peco, erfaren forskare. Skolor som tävlar i detta case: Källtorpsskolan, Eklidens skola, Birkaskolan och Hysbygårdsskolan. Förutsättningar Idag bor ca 50 % av världens befolkning i städer, en siffra som förväntas uppgå till ca 70 % år För att skapa en bättre värld behöver vi skapa bättre storstäder. Idag är ICT (informations- och kommunikationsteknologi) nästan lika viktigt som tillgång till vatten för att ett samhälle ska fungera effektivt. Ericsson tror att år 2020 kommer att ha 50 miljarder uppkopplade enheter (inte bara telefoner, utan också bilar, kylskåp, fönster osv.) och att allt som tjänar på att vara uppkopplat kommer att vara det. Ericsson kallar det Networked society. År 2020 kan vi räkna med att det i de megastäder som växer fram finns uppkopplade sensorer som dygnet runt mäter och samlar in mängder av data: ljus, lufttryck, temperatur, förflyttningar av bilar och människor. Ett samordningscenter samlar all data och sammanställer den till en helhetsbild som ständigt uppdateras. Systemet vet t.ex. exakt var trafikstockningar finns, hur många gratis parkeringsplatser som finns tillgängliga vid en viss plats, vilka delar av staden där buller och avgaser överskrider EU: s gränsvärden etc. Inte bara föremål, utan även människor kan fungera som sensorer. Detta görs genom att de laddar ner speciella funktioner till de mobila enheter som de bär på sig. Personerna beslutar vilka uppgifter de vill dela, när de ska göra det och hur dessa uppgifter används. De kan komma åt och dela information enkelt. Till exempel, när de väntar vid en busshållplats och vill veta när nästa buss kommer eller om det har förekommit någon omdirigering av bussar och tåg på grund av olika händelser behöver bara aktivera funktionen när de befinner sig vid hållplatsen. När världen är uppkopplad i denna utsträckning skapas både nya utmaningar och möjligheter. Det är denna uppkopplade värld ni möter när ni tar era första steg ut i arbetslivet. Tänkt scenario Vi befinner oss i januari Ni är ett Ericssonteam (projektledare, tekniskt ansvarig, designer, verksamhetsanalytiker och marknadsförare) som kontaktats av polismyndigheten i Stockholm som oroas över hur de ska hantera ett kommande jätteevent. Fredagen den 3 april 2020 ska Avicii 2.0 hålla tre samtidiga, parallella konserter på de tre storarenorna i Stockholmsregionen. På en av arenorna uppträder artisten själv och på de två andra en datoranimerad 3D-projektion av denne vilken som är vilken avslöjas inte av säkerhetsskäl.

9 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Det som bekymrar polisen är att bl.a. att konserterna börjar innan rusningstrafiken är slut, att Avicii 2.0 på sista tiden råkat ut för ett antal incidenter med hysteriska fans som överfaller honom och att vädret de senaste vårarna varit ovanligt instabilt, med extrema skyfall i april. Uppdraget Ta fram en mobil funktion som ökar den offentliga säkerheten (rörande t.ex miljö, logistik, trygghet, krisberedskap) vid konserterna. Uppgiften består av tre delar: Bestäm vilken eller vilka delar av offentlig säkerhet som er lösning ska förbättra. Beskriv hur själva lösningen ska se ut. Det viktiga är inte hur det ska se ut rent tekniskt, utan vilken funktionalitet den ska ha, vad som blir värdet av lösningen och vilka ev. dataflöden som ska hanteras. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är dataöverföring, personlig integritet och transparens (=enkelhet att få överblick) i lösningen. Tänka fritt på vilka andra tänkbara användningsområden som lösningen kan bidra till: andra flaskhals-/trängselproblem, klimat, livskvalitet etc. Relevanta begrepp, verktyg och länkar GPS: Geografiskt positioneringssystem, där mobila enheter genom direktkontakt med satelliter kan bestämma sitt exakta geografiska läge. Exempel på enheter med sensorer som sänder data (vilka fler finns år 2020?): o o o o o Fordon: bussar, cyklar, bilar, tåg, spårvagnar etc Parkeringsplatser, busshållplatser, reklampelare Övervakningskameror Vädermätare Konsertarenor

10 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.3 IBM: Samspel mellan dator och människa för bättre skolmat Caset är framtaget i samråd med Mikael Haglund, Chief Technologist, IBM, och Susanna Salwén, Corporate Citizenship & Corporate Affairs Manager, IBM. Skolor som tävlar i detta case: Kunskapsskolan Nacka, Eklidens skola, Mälarhöjdens skola och Ärvingeskolan. Förutsättningar Vi är på väg in i en tidsålder med system som nästintill kan tänka själva och som kan agera mänskligt. Vi kallar detta en era av kognitiva system. De kan känna, lära, resonera och interagera med människor på nya sätt och ge oss råd och insikter. Ett exempel är superdatorn Watson som IBM skapat, som vann tvfrågesporten Jeopardy! år Meningen är att dessa system skall bli verktyg som förstärker människans intellektuella aktiviteter på samma sätt som maskiner, bilar och annat har förstärkt våra rörelser. Kognitiva system kan användas för att få människor och organisationer att fatta smartare och bättre beslut genom att hjälpa oss att se och förstå mer. De kan t.ex. hjälpa läkare att diagnostisera patienter för att kunna ge rätt behandling, förutse väderkatastrofer, och hjälpa oss att koordinera och styra städers funktioner. Systemen förses med sensorer för att ge dem sinnen liknande våra egna, dels för att förstå bättre vad vi vill och dels för upptäcka saker vi själva inte kan. Än så länge kan man som privatperson inte köpa en dator med kognitiva system och det forskas fortfarande mycket inom området. Ett område inom forskningen går ut på att förstå och efterlikna hjärnans uppbyggnad så att möjligheten för systemet att t ex förstå vad det ser blir bättre och mer energieffektivt. Många är överens om att detta är framtidens system och något vi alla kommer att använda framöver. Hur kan man använda kognitiva system vid matlagning? Ett kognitivt system kan exempelvis kan ta fram recept som innehåller smaker som smakar bra tillsammans och som också är hälsosamma för människan. Redan idag experimenterar man med att låta kognitiva system hjälpa duktiga kockar sätta ihop nya fascinerande menyer. (Se filmen Computational Creativity på YouTube https://ibm.biz/bdrrbf ). Ett annat område kognitiva system kan användas inom är undervisning. Elever kan t.ex. få direkt feedback på hur man utför en uppgift. Den kan också anpassa en uppgift till elevens kunskapsnivå. Tänkt scenario I Sverige, 2024, i en alldeles vanlig 8-e klass... En vanlig grupp ungdomar, som mest brytt sig om sin lilla värld av kompisar, familj och skola får sina liv förändrade. Den sommaren gör sig den globala klimatförändringen synlig även i Sverige, med regn, översvämningar och malariaepidemi. Ungdomarna inser att

11 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) maten de äter är en del av problemet. En del som de borde kunna göra något åt. Den kunde vara mer hållbart producerad, och bättre planerad så mindre slängs bort. Alla kan göra något, och om vi gör det tillsammans kan det ge effekt. De bestämmer sig för att skapa en ny skolmat, som är mer hållbar, nyttig, och god. De använder de modernaste verktygen som står att få för att välja rätt ingredienser, produktions- och tillagningsmetoder, leveranssätt, val av storlek på portioner o s v. De vill förändra beteenden. Vi kanske t o m kan börja äta mer hållbara proteinkällor som insekter? Men de upptäcker snart att de vuxna inte reagerar tillräckligt snabbt. De är slöa, gammalmodiga, uppgivna, och tänker snarare minska budgeten för skolmaten. En tävling anordnas om bäst skolmat. Har de en chans mot etablerade kockar och matmakthavare? De upptäcker snart att det är svårt att övertyga. De måste lära sig att övertyga, och att hitta de historier och det data som behövs. De måste förstå hur det fungerar i resten av världen. De inser vikten av samarbete, teamar med dem som kan praktisk matlagning, experimenterar på hemkunskapen för att stoppa och vända eländet, övertyga de vuxna, och därmed rädda Sverige och världen. Uppdraget Anta att ni är dem som konstruerat och lärt upp de kognitiva system ungdomarna använder sig av för att lösa utmaningen att hitta bättre mat och att vinna tävlingen. Hur använder de sig av information, hur har systemen lärt sig, hur presenteras den? Beskriv hur systemen kan hjälpa till att hitta recept som passar alla i en skola, som är både goda och nyttiga. Beskriv hur systemet kan hjälpa dem komponera och laga mat som är klimatsmart och hållbar. Tänk på såväl vilket sätt som maten produceras på, som hur den transporteras samt andra områden ni kan komma på. Beskriv hur de använder kognitiva system i planeringen och i själva matlagningen, och hur de använder det för att kommunicera med varandra och andra. En viktig del av att lösa utmaningen är ju att övertyga andra. Hur kan kognitiva system hjälpa ungdomarna att presentera detta på ett sätt som får vuxna att bli övertygade. Fundera över vilka andra situationer och skolämnen som kan förstärkas med med cognitive computing och varför det är bra exempel Relevanta begrepp, verktyg och länkar Kognitiva system t ex Watson. (Information finns på nätet bla på YouTube) Miracle berries vad är det och skulle det kunna användas? Hur? Se 27 minuter in i

12 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Bra att läsa på om hur skolmaten fungerar idag: Matproduktionens och matsvinnets miljöpåverkan. Hur kan vi äta mer hållbart? En fingervisning om vart kognitiva system skulle kunna vara på väg är att tänka sig smarta system som Watson som förstår och kan analysera information även när den är beskriven med vanligt språk som i Wikipedia, som finns tillgängliga närhelst man behöver dem, som mobiltelefoner eller Google Glass, som förstår vad man säger till dem som, eller bättre än, Apples röststyrda stjänst Siri. Dessutom kan man tänka sig att de fler sinnen som syn, känsel och luktsinne.

13 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.4 King: Det generationsövergripande sociala spelet Caset är framtaget i samråd med Robert Käck, Global Employer Branding Manager, och Klas Nordén, Game Producer. Skolor som tävlar i detta case: Kunskapsskolan Saltsjöbaden, Birkaskolan, Mälarhöjdens skola och Björkebyskolan. Förutsättningar På 80-talet spelade vi mycket sällskapsspel och brädspel i de svenska hushållen. Det sågs som ett viktigt socialt inslag som gjorde att man umgicks mellan generationer. Det skapade kreativitet, samarbete, hjälpa oss att räkna, förstå logiska mönster etc. Sedan kom tv-spel, dataspel och mobilspel, där användaren inte interagerar mellan generationer på samma sätt som tidigare. Vissa spel med multiplayer-funktion har fortfarande en stark samarbetskaraktär eller att man umgås med sina vänner digitalt. Däremot spelar vi numera i högre utsträckning tillsammans med liknande åldersgrupper. Undersökningar visar att vi idag använder främst våra smarta mobiler för att surfa, spela spel och någon form av sociala medier. Många föräldrar har i dagsläget liten inblick i vad deras barn spelar för spel på dator eller mobil. Ungdomar har i sin tur inte heller någon närmare kunskap eller kanske intresse vad deras föräldrar spelar för spel. Problemet är hur gör vi våra spel ännu mer sociala? Hur kan ett spel se ut där fokus är på samarbete och hjälpa varandra? Något som kanske skulle leda till att man stärker relationen mellan generationer. Tänkt scenario Ni jobbar på ett nystartat digitalt tjänsteföretag, som får i uppdrag av spelbolaget King att ta fram förslag till ett nytt familjespel, som har sin marknad i att överbrygga klyftorna både mellan killar och tjejer och mellan ungdoms- och föräldragenerationerna. Spelet ska användas på mobila enheter (plattor eller smartphones). Uppdraget Identifiera ett eller ett par existerande spel som en representativ grupp 14- åringar kan enas om att de flesta gillar. Observera att spel tolkas i vid bemärkelse, och t.ex. kan inkludera kreativa sätt att använda Instagram eller andra digitala verktyg, brädspel etc. Identifiera ett eller ett par spel som en representativ grupp föräldrar gillar, eller har spelat själva när de vara unga. Ta fram koncept till ett nytt spel, som är en mash-up av de identifierade spelen ovan. Konceptet ska innehålla följande:

14 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) o o o o o En beskrivning av mekaniken i spelet. Vad som är målet med spelet (levels, samarbete, vinster m.m.) Det grafiska temat, t.ex. genom användning av referensbilder som kopieras in i spelet. Beskrivning av sociala element där det förekommer interaktion mellan spelarna. Beskriva hur spelet rent tekniskt ska hantera det mobila gränssnittet: Hur man styr touch-skärmen och hur andra funktioner som finns i mobiler och plattor (vibration, gyro, karta, röst, kamera m.m.) används. Eftersom det handlar om ett familjespel får det inte förekomma några inslag av våld eller sexism. King är uppdragsgivaren, men det betyder inte att spelet ska ha någon koppling till Candy Crush eller några andra av Kings befintliga spel. Tvärtom vill King genom detta uppdrag utforska möjligheterna till att prova helt nya sorts spel. Relevanta begrepp och verktyg Mash-up: Blandning eller kombination, t.ex. av två olika dataspel. Gyro: Funktionen i en smartphone eller surfplatta som gör den känslig för i vilken vinkel du håller den, t.ex. när du spelar labyrint

15 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.5 SVT: Det krävs mer än att lajka - hur gör vi verklighet av socialt medie-engagemang? Caset är framtaget i samråd med Malin Ströman, Utvecklingsansvarig Barn Online, SVT. Skolor som tävlar i detta case: Myrsjöskolan, Hysbygårdsskolan, Ärvingeskolan och Björkebyskolan. Förutsättningar Vi har för vana att dela med oss av sådant vi gillar eller sådant som upprör oss på Internet. Vi kommenterar, delar, lajkar, lägger till ikoner på våra avatarer, bloggar eller hashtaggar. Tillgången till smartphones och möjligheterna till den här typen av engagemang bidrar till ett trendbrott - unga tar del av mycket mer nyheter än för bara ett par år sedan. 67% av alla 14-åringar och 74% av 15- åringarna i Sverige tar del av nyheter via mobilen (Statens Medieråds rapport Unga&Medier 2012/2013). De flesta menar att de lär sig något och många anger att de blir arga eller ledsna just när de tar del av nyheter. Samtidigt tittar allt färre på tablåsänd TV. Unga tittare ser program från samtliga kanaler via tjänster när de vill och framför allt vad de vill. Program som Aktuellt och Rapport är inte lika populära som mer tillgängliga onlinetjänster som Aftonbladet. Det är SVT:s uppdrag att försöka nå alla i Sverige med nyheter och även att bidra till demokrati med sitt innehåll. Framför allt gör SVT TV-program men de får också jobba med t ex webb. En sådan webbtjänst är t ex SVTPejl som med hjälp av databasjournalistik visualiserar problem, samlar in folks egna historiker kring dessa problem och lyfter fram de människor som har hört av sig. Tänkt scenario Det är 2015 och regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om att införa en 15-årsgräns på så kallade beroendeframkallande tjänster i smartphones: Facebook, Instagram, Videofyme, Vine, Snapchat och ask.fm. Dessa anses hämma barns normala utveckling och regleringen genomförs genom att lägga in spärrar i barnens telefoner. På SVT har man uppmärksammat att detta förslag har upprört ungdomar och att det har lett till vild trafik på sociala medier. De som reagerar vänder sig inte i någon större utsträckning till SVT:s kanaler, utan diskussionerna hålls främst i sociala medier där de egentligen inte når någon annan än de upprörda. Som många gånger tidigare tycks reaktionerna inte leda till något annat än att regeringen på sin höjd backar något. SVT tror inte att deras traditionella kanal med ett reportage i TV är det bästa sättet att uppfylla sitt uppdrag för målgruppen och anlitar därför en byrå för att ta fram en lösning.

16 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Uppdraget Ni är ett team från ett nystartat digitalt tjänsteföretag, som på uppdrag av SVT ska ta fram ett format på en plattform (webbsida, applikation, tjänst, verkliga möten och forum, program el dylikt) som skapar möjligheter som inte bara samlar ungdomars åsikter i en viss fråga utan också pekar ut steg för att åstadkomma verklig förändring, såsom ett ändrat politiskt beslut. Målet är att ungdomar ska få upp ögonen för att slacktivism inte nödvändigtvis leder till förändring och att de ska få förstå hur de mer konkret kan påverka sin egen situation. Ert team utgörs av en projektledare, konceptutvecklare, formgivare samt marknadsförare. Ni skall tillsammans arbeta fram en modell som beskriver hur er plattform fungerar och vilka IT-relaterade funktioner den använder sig av (ex. GPS, elektroniskt ID, widgets, databaser, API:er, mejl, kamera, chatt, streamad video). Ni ska också beskriva användarens upplevelse och i vilken ordning vem behöver göra vad för att det ska leda till en konkret förändring i en viktig fråga. SVT har försett er med följande ingångsvärden: Plattformen ska utnyttja digitala möjligheter. Det ska vara tydligt hur många det är som engagerar sig i en fråga. Det ska finnas en tydlig väg eller ett flöde, med en eller flera mellansteg, till en möjlig beslutsförändring. Det innefattar att det inte bara ska vara kampanjjournalistik. Den som visar sitt engagemang ska uppleva det som lätt och/eller roligt att vara med och påverka. Vägen/flödet ska vara tillgängligt för den engagerade där man är, när som helst. Relevanta begrepp, verktyg och länkar Public Service: Radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget för SVT, SR och UR är att ge svenska folket allt från nyheter och dokumentärer till underhållning och utbildning på ett sakligt och objektivt sätt. Det betyder t.ex. att olika politiska åsikter ska få komma till tals, att alla ska kunna hitta ett utbud för dem oavsett hur stor eller liten målgrupp det rör sig om (t ex minoritetsgrupper eller olika funktionsnedsatta). Tillgänglighet: Används både för att beskriva hur bra något fungerar för människor med funktionsnedsättning och för hur t.ex. en webbplats finns och fungerar var som helst, när som helst för olika användare.

17 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Slacktivism: Detta är en kombination av orden slacker och activism. Ett ord för den typ av engagemang som främst gör att den som engagerar sig känner sig nöjd, men som egentligen inte bidrar till någon verklig förändring. Databasjournalistik: Om det inte finns en tillgänglig databas med information börjar man med att skapa sin egen. Man kan begära ut pappersdokument från myndigheter, göra egna observationer eller skicka ut en enkät och lägga in svaren i t ex Excel eller en databas. Sedan analyserar man innehållet i databasen och visualiserar det man får ut så att andra lätt kan förstå. Microvolunteerism: ett sätt att bidra med en mindre insats som tillsammans med andras insatser ska nå ett större mål. Modellen innebär oftast bara några minuters eller timmars jobb och inga mer krav efter det. Gamification: att använda sig av speltriggers för att leda sin publik/sina användare/kunder/tittare till ett mål. Vanliga sådana speltriggers är progression och direkt belöning, men det finns många fler. Avgörande för en bra spelupplevelse är flow - balansen mellan att kunna utföra något och att utmanas.

18 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30)

19 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Bilaga 1: Next Up-casens koppling till läroplanen Tävlingscasen ska ha en tydlig koppling till grundskolans läroplan. Genom sin kombinerade tekniska och kommersiella natur har casen en primär koppling till teknikämnet och de styrdokument om entreprenörskap som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag. Eftersom en stark tonvikt ligger på en övertygande presentation av casen, plus att IT- och telekomlösningar generellt sett har en genomgripande effekt på samhället, har casen därutöver kopplingar till kursplanerna inom andra relevanta ämnen, främst svenska och samhällskunskap. I läroplanen betonas inte endast inhämtandet av kunskaper, utan utvecklandet av förmågor. Dessa förmågor är till stor del ämnesövergripande, vilket talar för att Next Up inte endast ska bedömas utifrån ett teknikämnes-perspektiv. Nedan finns relevanta delar av läroplanen i ämnena teknik, svenska och samhällskunskap återgivna, samt av Skolverkets anvisningar för tillämpning av entreprenörskap i undervisningen. De förmågor som är föremål för bedömning i Next Up är gulmarkerade. Teknik Casen ska i sin helhet följa de intentioner som beskrivs i kursplanen i teknik 2, under avsnittet Ämnets syfte. Avsnittet avslutas enligt följande: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. I avsnittet Centralt innehåll i årkurs 7-9 räknas ett antal punkter upp som undervisningen ska innehålla, sorterade under tre olika rubriker. De för Next Up relevanta punkterna listas nedan. 2

20 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Tekniska lösningar (gäller främst två av de totalt nio punkterna): Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar (gäller främst två av de totalt tre punkterna): Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö (gäller främst två av de totalt fem punkterna): Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Svenska En bärande del i utvecklingen av lösningar inom IT och telekommunikation handlar om att kommunicera, både inom de grupper där lösningarna utarbetas och gentemot de kunder och användare som ska nyttja lösningarna. Otydligheter kring hur tekniska lösningar ska användas är en förklaring till varför många tekniska lösningar misslyckats, trots att de fungerar väl rent tekniskt. I kursplanen i svenska står följande under Ämnets syfte 3 : Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, 3

Next Up Stockholm 2014. Tävlingen för framtidens digitala talanger SAMLINGSVERSION. Kortfattad beskrivning av tävlingscasen

Next Up Stockholm 2014. Tävlingen för framtidens digitala talanger SAMLINGSVERSION. Kortfattad beskrivning av tävlingscasen Next Up Stockholm 2014 Tävlingen för framtidens digitala talanger Kortfattad beskrivning av tävlingscasen SAMLINGSVERSION Fredrik von Essen, IT&Telekomföretagen inom Almega fredrik.vonessen@almega.se,

Läs mer

Lärarhandledning. Next Up 2015

Lärarhandledning. Next Up 2015 Lärarhandledning 2015 Vad är? Hur jobbar vi med det i klassen? Hur är arbetet kopplat till läroplanen? Hur bedöms elevernas arbete? Handledning för dig som är lärare i en klass som är med och tävlar i

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet Inledning Det

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Katalog 2015 Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Innehåll Ett växande problem Vad är InteOkej? Våra program Workshops

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2015 2016 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Partner Uppsats 25 000 kr Partner Minecraft

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Undersökningar av tekniska lösningar

Undersökningar av tekniska lösningar Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Skisser, ritningar och modeller Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9 Tekniska lösningar 1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6: Ord och begrepp för att benämna

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Ett filter i huvet är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Hur ser ungas nätvardag ut? Internet är en naturlig del av ungas vardag. Användarna blir yngre och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer