Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen"

Transkript

1 Next Up Stockholm 2014 Beskrivning av case samt praktiska frågor rörande arbetet med casen Slutversion, 3 januari 2014 Fredrik von Essen Näringspolitisk expert med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor IT&Telekomföretagen inom Almega fredrik.vonessen@almega.se,

2 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 1. Inledning 1.1 Next Up i korthet Next Up är ett samverkansprojekt mellan högstadieskolor och IT-bransch som syftar till att synliggöra IT-branschen samt inspirera ungdomar, i synnerhet flickor, till studie- och yrkesval som leder till en framtid inom IT-branschen. Ett av målen är att minst 50 procent av eleverna i årskurs nio (varav minst 40 procent flickor) ska ange att ett IT-yrke är något som de kan identifiera sig med. Grupper av åttondeklassare ska under en tioveckorsperiod, som en del i skolundervisningen, ta fram förslag till lösningar på verklighetsnära case, vilka arbetats fram i samarbete mellan lärare och IT-företagsrepresentanter. I slutet av perioden arrangeras en två dagars tävling, där lagen under inspirerande och medialt exponerade former först får möta några av branschens internationella lyskraftsföretag på studiebesök (dag ett), sedan genomföra den egentliga tävlingen, där de i konkurrens mot andra skolor får presentera sina förslag till lösningar på casen (dag två). En bärande del av projektet är de IT-studenter från DataTjej-nätverket som ska leda elevlagen. De får en central roll som förebilder för ungdomarna, ambassadörer för branschen och som rekryteringskandidater för deltagande partners. En pilotomgång av Next Up genomförs i Stockholmsregionen under perioden januari april 2014, med tävlingsdagarna förlagda till Stockholm City och Kista den 2 resp. 3 april. Detta dokument avser denna pilotomgång, Next Up Projektet ges också europeisk synlighet som en del av kampanjen eskills for jobs En förutsättning för att uppnå projektets syften är att projektet är långsiktigt. Next Up kommer därför att bli ett årligt event, där en uppskalning till ytterligare tre orter planeras till år För en närmare beskrivning av Next Up, se Processen bakom framtagandet av casen Casen som presenteras i detta dokument har arbetats fram i samarbete mellan de företag och de skolor som deltar i tävlingen under våren Två workshops har genomförts, den 29/10 och den 19/ En särskild rapport, författad av Hilde Kvilhaug, togs fram efter den första workshopen. Deltagarna i respektive workshop återfinns i bilaga 5.

3 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 2. Allmänt om tävlingscasen 2.1. Övergripande utformning Klassen 1 får i uppgift att lösa två case, som speglar de olika sorters digitala produkter och -tjänster som finns i samhället. Följande villkor har varit styrande för skapandet av casen: Casen ska ha en tydlig koppling till case-företagens verkliga affärer, men samtidigt anpassad till åttondeklassares kunskapsnivå. Casen ska en tydlig koppling till skolans läroplan (med fokus på ämnena teknik, samhällskunskap och svenska) och skolans styrdokument rörande entreprenörskap. Casen ska vara inspirerande för ungdomarna, för tjejer såväl som killar. Som en del i detta ingår att inte endast de tekniska aspekterna av casen ska beaktas, utan även dess design, användbarhet, affärsmässighet, marknadskommunikation och samhälleliga konsekvenser. I anslutning till tävlingsdagarna kommer fem elever att utses av skolan för att företräda klassen. De fem eleverna ska spegla de olika roller som de flesta IToch telekomteam har: den tekniskt ansvarige, projektledaren, verksamhetsanalytikern, designern, marknadsföraren etc. Lagen ska ha 3-2- fördelning mellan könen. Under tävlingsdagarna kommer lagen att under en förmiddag få presentera lösningen på varje case under preliminärt 15 minuter inför en jury bestående av representanter från det caseansvariga företaget samt tekniklärare från andra skolor än de deltagande. Totalt tio skolor kommer att delta, och efter förmiddagens presentationer kommer de tre lag som får de högsta poängen att gå till en finalomgång, som äger rum under eftermiddagen. Lagen får då ett helt nytt case där de får några timmar på sig att ta fram förslag på lösningar. Allt material kopplat till casen kommer att dokumenteras och efter slutförd tävling finnas tillgängligt för användning i alla skolors undervisning. 2.2 Gemensamma moment för alla case Samtliga case beskrivs enligt en mall med följande rubriker: Förutsättningar : En beskrivning av de tekniska, affärsmässiga och samhälleliga förutsättningarna för casen. 1 För att ge så stor spridning som möjligt bör hela årskursen från deltagande skolor delta. För enkelhets skulle används dock klassen i detta dokument.

4 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Tänkt scenario : Den faktiska situation där en lösning behövs. Får gärna vara en story som eleverna kan relatera till. Uppdraget : Den uppgift, eventuellt uppdelad i deluppgifter, till vilken klassen ska ta fram ett förslag till lösning. Eftersom ett av syftena med Next Up är att lyfta fram team-perspektivet ska klassen ta skepnaden av ett femmanna-team från det företag som ansvarar för caset. Rollerna kan förslagsvis vara projektledare, verksamhetsanalytiker, teknisk ansvarig, designer och marknadsförare. Relevanta begrepp, verktyg och länkar : Här anges de begrepp som förekommer i case-beskrivningen, eller som kan vara bra att känna till för att ta fram lösningsförslag, som eleverna inte kan förväntas känna till i förväg. Presentationen av lösningsförslaget sker på två sätt: En skriftlig rapport på högst fem sidor, som skickas in till tävlingsledningen (preliminärt fredrik.vonessen@almega.se) senast en vecka före tävlingsdagen, dvs. den 27/3. Hur denna rapport kan vara strukturerad framgår av bilaga 2, som visar ett enkelt exempel på rapport från ett fiktivt case. Ett högst 10 minuter långt framförande på tävlingsdagen, i former som klassen eller laget självt bestämmer (Powerpoint, film, skådespel el. dyl.). Framförandet följs av frågor från juryn så totala presentationstiden blir ca 15 minuter. Övrigt: När klassen arbetar med casen ska de använda datorer eller andra digitala hjälpmedel, och därigenom träna sådant som versionshantering, upphovsrätt, presentationsteknik m.m. Arbetet med casen är betygsgrundande, utifrån de delar av läroplanen som tillämpas. Denna betygssättning, som alltså är lärarens/skolans interna uppgift, ska inte förväxlas med den jurybedömning som görs på tävlingsdagen, se vidare nedan. 2.3 Bedömningskriterier för att utse vinnare Bedömningskriterierna består av: Processen Hur har eleverna kommit fram till lösningen? Lösningen Hur relevant/kreativ/nytänkande är lösningen? Presentationen Hur man presenterar, inkl. hur själva presentationen designats. Som utgångspunkt för hur väl laget presterar inom respektive punkt ovan används nedanstående förmågor, som är en sammansmältning av de viktigaste

5 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) förmågorna enligt läroplanerna för teknik, svenska och samhällskunskap samt enligt Skolverkets beskrivningar av entreprenörskap (jfr bilaga 1). Informationssökning: söka information från olika källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Problemidentifiering: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Problemlösning: Identifiera och analysera lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Utvärdering: Värdera konsekvenser av olika lösningar för individ, samhälle och miljö samt reflektera över hur både individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Presentation: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Entreprenörskap: Visa prov på nyfikenhet och initiativförmåga. Tävlingsjuryn, en per case, består av en företrädare för det case-ansvariga bolaget, en lärare från en skola som inte deltar i tävlingen samt någon som företräder det entreprenöriella perspektivet (t.ex. en företrädare för ett nystartat eller växande företag). Hur poängen sätts och vinnare utses framgår av bilaga 3.

6 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3. Beskrivning av enskilda case 3.1 Sogeti: Mobbning i sociala medier bland unga hur kan vi motverka detta? Caset är framtaget i samråd med Hoss Eizad, kundansvarig på Sogeti Sverige AB. Skolor som tävlar i detta case: Källtorpsskolan, Kunskapsskolan Nacka, Kunskapsskolan Saltsjöbaden och Myrsjöskolan. Förutsättningar Vartefter sociala medier får allt större spridning ökar också möjligheterna till olika former av mobbning. Ett konkret exempel är det s.k. Instagram-målet i Göteborg 2012, där ett fyrtiotal ungdomar utsattes för kränkande beskrivningar som spreds från två Instagram-konton. Mobbning i elektroniska medier tenderar att följa samma mönster som mobbning i den fysiska verkligheten, och de generella rekommendationerna för att hantera dem är desamma: sätt tydliga regler för vad som acceptabelt, upprätthåll god vuxennärvaro samt ingrip snabbt då något händer. Det finns dock vissa sidor av mobbning i sociala medier som skiljer från den fysiska motsvarigheten: Svårigheter att avgöra vad som bedöma som mobbning. Medan det är rätt tydligt för alla inblandade att det handlar om mobbning i en fysisk situation, så kan texter, bilder och beteenden (t.ex. följa/avfölja) uppfattas olika av de inblandade. Större, snabbare och mer svåröverskådlig spridning. Många verktyg med många funktioner som ständigt tillkommer och utvecklas, vilket både vuxna och unga har problem med att hänga med i. Oklar gränsdragning kring vad som är skolans, föräldrars och andra vuxnas ansvar. Mobbning som sker fysiskt på skolgården är otvetydigt skolans ansvar, men vad gäller för kränkande behandling som sker mellan elever på fritiden, eller mellan ungdomar från olika skolor? Tänkt scenario Duvhagaskolan är en 6-9-skola i en Stockholmsförort. Skolan har drabbats av en kris då en av eleverna, Elina som går i åttan, under två dagar var helt försvunnen. Hon dök så småningom upp i hemmet, men har under de två veckor som gått vägrat att gå till skolan. Rektorn Malene Tyberg har efter möten med klasskamrater och lärare försökt få en bild av vad som hänt. Elina har alltsedan hon började i sexan uppfattats som

7 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) egen : Ointresserad av hur hon klär sig, deltar inte i aktiviteter, håller sig för sig själv på rasterna och fritiden. Alla, även lärarna, bedyrar dock att ingen har mobbat henne utan att hon alltid varit respekterad för den hon är. Det var först när hon började synas i sociala medier som något hände. Hon startade ett Instagram-konto, som först ingen verkade följa, men som plötsligt blev intressant när hon började sprida bilder på sig själv där hon gjorde konstiga miner. Alla är rätt säkra på att någon lyckats komma över inloggningsuppgifterna och kapat hennes konto. Hon har även deltagit i vissa Kik-konversationer, men här har det varit svårt för Rektor Tyberg både att förstå hur Kik fungerar och vad som skrivits och till vem. Olika öknamn som anspelar på övervikt har börjat cirkulera, men det är svårt att få klarhet i vem som först skrev det och vilka som varit med om att sprida det. Rektor Tyberg ser extra allvarligt på detta eftersom även en grannskola drabbats av en liknande händelse, där en tjej tagits in på sjukhus efter att ha skurit sig själv, även det efter att hon utsatts för elaka kommentarer på Kik. Rektor Tyberg har därför kallat samman både utbildnings- och IT-ansvariga från hela kommunen, med syfte att få en lösning på problemen. Uppdraget Ni är ett team (projektledare, tekniskt ansvarig, designer, verksamhetsanalytiker och marknadsförare) från konsultbolaget Sogeti, som, utifrån elevernas verklighet och vardag på nätet och utifrån deras perspektiv, ska ta fram: Fakta kring hur olika sociala medier kan fungera som spridare av kränkningar samt exempel där detta har förekommit. Förslag på teknisk lösning som kan leda till beteendeförändring. Utgångspunkten är en lösning där eleverna själva ser effekt och användning. Uppdragsgivaren efterlyser någon sorts elektronisk motsvarighet till de rastvakter, kamratstödjare och andra funktioner som finns i verkliga livet som förebygger eller stoppar mobbning. Går sådana att skapa, och hur hindrar man i så fall att funktionerna samtidigt blir en integritetskränkande övervakning? Relevanta begrepp, verktyg och länkar Källor/sajter som behandlar mobbning på nätet: Nätkulturer ( Nätvandrarna (

8 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.2 Ericsson: Offentlig säkerhet Hur kan man garantera säkerheten runt ett arrangemang som planeras förekomma i en storstad? Caset är framtaget i samråd med Helena Sjöström, Employer Branding, och Farjola Peco, erfaren forskare. Skolor som tävlar i detta case: Källtorpsskolan, Eklidens skola, Birkaskolan och Hysbygårdsskolan. Förutsättningar Idag bor ca 50 % av världens befolkning i städer, en siffra som förväntas uppgå till ca 70 % år För att skapa en bättre värld behöver vi skapa bättre storstäder. Idag är ICT (informations- och kommunikationsteknologi) nästan lika viktigt som tillgång till vatten för att ett samhälle ska fungera effektivt. Ericsson tror att år 2020 kommer att ha 50 miljarder uppkopplade enheter (inte bara telefoner, utan också bilar, kylskåp, fönster osv.) och att allt som tjänar på att vara uppkopplat kommer att vara det. Ericsson kallar det Networked society. År 2020 kan vi räkna med att det i de megastäder som växer fram finns uppkopplade sensorer som dygnet runt mäter och samlar in mängder av data: ljus, lufttryck, temperatur, förflyttningar av bilar och människor. Ett samordningscenter samlar all data och sammanställer den till en helhetsbild som ständigt uppdateras. Systemet vet t.ex. exakt var trafikstockningar finns, hur många gratis parkeringsplatser som finns tillgängliga vid en viss plats, vilka delar av staden där buller och avgaser överskrider EU: s gränsvärden etc. Inte bara föremål, utan även människor kan fungera som sensorer. Detta görs genom att de laddar ner speciella funktioner till de mobila enheter som de bär på sig. Personerna beslutar vilka uppgifter de vill dela, när de ska göra det och hur dessa uppgifter används. De kan komma åt och dela information enkelt. Till exempel, när de väntar vid en busshållplats och vill veta när nästa buss kommer eller om det har förekommit någon omdirigering av bussar och tåg på grund av olika händelser behöver bara aktivera funktionen när de befinner sig vid hållplatsen. När världen är uppkopplad i denna utsträckning skapas både nya utmaningar och möjligheter. Det är denna uppkopplade värld ni möter när ni tar era första steg ut i arbetslivet. Tänkt scenario Vi befinner oss i januari Ni är ett Ericssonteam (projektledare, tekniskt ansvarig, designer, verksamhetsanalytiker och marknadsförare) som kontaktats av polismyndigheten i Stockholm som oroas över hur de ska hantera ett kommande jätteevent. Fredagen den 3 april 2020 ska Avicii 2.0 hålla tre samtidiga, parallella konserter på de tre storarenorna i Stockholmsregionen. På en av arenorna uppträder artisten själv och på de två andra en datoranimerad 3D-projektion av denne vilken som är vilken avslöjas inte av säkerhetsskäl.

9 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Det som bekymrar polisen är att bl.a. att konserterna börjar innan rusningstrafiken är slut, att Avicii 2.0 på sista tiden råkat ut för ett antal incidenter med hysteriska fans som överfaller honom och att vädret de senaste vårarna varit ovanligt instabilt, med extrema skyfall i april. Uppdraget Ta fram en mobil funktion som ökar den offentliga säkerheten (rörande t.ex miljö, logistik, trygghet, krisberedskap) vid konserterna. Uppgiften består av tre delar: Bestäm vilken eller vilka delar av offentlig säkerhet som er lösning ska förbättra. Beskriv hur själva lösningen ska se ut. Det viktiga är inte hur det ska se ut rent tekniskt, utan vilken funktionalitet den ska ha, vad som blir värdet av lösningen och vilka ev. dataflöden som ska hanteras. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är dataöverföring, personlig integritet och transparens (=enkelhet att få överblick) i lösningen. Tänka fritt på vilka andra tänkbara användningsområden som lösningen kan bidra till: andra flaskhals-/trängselproblem, klimat, livskvalitet etc. Relevanta begrepp, verktyg och länkar GPS: Geografiskt positioneringssystem, där mobila enheter genom direktkontakt med satelliter kan bestämma sitt exakta geografiska läge. Exempel på enheter med sensorer som sänder data (vilka fler finns år 2020?): o o o o o Fordon: bussar, cyklar, bilar, tåg, spårvagnar etc Parkeringsplatser, busshållplatser, reklampelare Övervakningskameror Vädermätare Konsertarenor

10 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.3 IBM: Samspel mellan dator och människa för bättre skolmat Caset är framtaget i samråd med Mikael Haglund, Chief Technologist, IBM, och Susanna Salwén, Corporate Citizenship & Corporate Affairs Manager, IBM. Skolor som tävlar i detta case: Kunskapsskolan Nacka, Eklidens skola, Mälarhöjdens skola och Ärvingeskolan. Förutsättningar Vi är på väg in i en tidsålder med system som nästintill kan tänka själva och som kan agera mänskligt. Vi kallar detta en era av kognitiva system. De kan känna, lära, resonera och interagera med människor på nya sätt och ge oss råd och insikter. Ett exempel är superdatorn Watson som IBM skapat, som vann tvfrågesporten Jeopardy! år Meningen är att dessa system skall bli verktyg som förstärker människans intellektuella aktiviteter på samma sätt som maskiner, bilar och annat har förstärkt våra rörelser. Kognitiva system kan användas för att få människor och organisationer att fatta smartare och bättre beslut genom att hjälpa oss att se och förstå mer. De kan t.ex. hjälpa läkare att diagnostisera patienter för att kunna ge rätt behandling, förutse väderkatastrofer, och hjälpa oss att koordinera och styra städers funktioner. Systemen förses med sensorer för att ge dem sinnen liknande våra egna, dels för att förstå bättre vad vi vill och dels för upptäcka saker vi själva inte kan. Än så länge kan man som privatperson inte köpa en dator med kognitiva system och det forskas fortfarande mycket inom området. Ett område inom forskningen går ut på att förstå och efterlikna hjärnans uppbyggnad så att möjligheten för systemet att t ex förstå vad det ser blir bättre och mer energieffektivt. Många är överens om att detta är framtidens system och något vi alla kommer att använda framöver. Hur kan man använda kognitiva system vid matlagning? Ett kognitivt system kan exempelvis kan ta fram recept som innehåller smaker som smakar bra tillsammans och som också är hälsosamma för människan. Redan idag experimenterar man med att låta kognitiva system hjälpa duktiga kockar sätta ihop nya fascinerande menyer. (Se filmen Computational Creativity på YouTube ). Ett annat område kognitiva system kan användas inom är undervisning. Elever kan t.ex. få direkt feedback på hur man utför en uppgift. Den kan också anpassa en uppgift till elevens kunskapsnivå. Tänkt scenario I Sverige, 2024, i en alldeles vanlig 8-e klass... En vanlig grupp ungdomar, som mest brytt sig om sin lilla värld av kompisar, familj och skola får sina liv förändrade. Den sommaren gör sig den globala klimatförändringen synlig även i Sverige, med regn, översvämningar och malariaepidemi. Ungdomarna inser att

11 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) maten de äter är en del av problemet. En del som de borde kunna göra något åt. Den kunde vara mer hållbart producerad, och bättre planerad så mindre slängs bort. Alla kan göra något, och om vi gör det tillsammans kan det ge effekt. De bestämmer sig för att skapa en ny skolmat, som är mer hållbar, nyttig, och god. De använder de modernaste verktygen som står att få för att välja rätt ingredienser, produktions- och tillagningsmetoder, leveranssätt, val av storlek på portioner o s v. De vill förändra beteenden. Vi kanske t o m kan börja äta mer hållbara proteinkällor som insekter? Men de upptäcker snart att de vuxna inte reagerar tillräckligt snabbt. De är slöa, gammalmodiga, uppgivna, och tänker snarare minska budgeten för skolmaten. En tävling anordnas om bäst skolmat. Har de en chans mot etablerade kockar och matmakthavare? De upptäcker snart att det är svårt att övertyga. De måste lära sig att övertyga, och att hitta de historier och det data som behövs. De måste förstå hur det fungerar i resten av världen. De inser vikten av samarbete, teamar med dem som kan praktisk matlagning, experimenterar på hemkunskapen för att stoppa och vända eländet, övertyga de vuxna, och därmed rädda Sverige och världen. Uppdraget Anta att ni är dem som konstruerat och lärt upp de kognitiva system ungdomarna använder sig av för att lösa utmaningen att hitta bättre mat och att vinna tävlingen. Hur använder de sig av information, hur har systemen lärt sig, hur presenteras den? Beskriv hur systemen kan hjälpa till att hitta recept som passar alla i en skola, som är både goda och nyttiga. Beskriv hur systemet kan hjälpa dem komponera och laga mat som är klimatsmart och hållbar. Tänk på såväl vilket sätt som maten produceras på, som hur den transporteras samt andra områden ni kan komma på. Beskriv hur de använder kognitiva system i planeringen och i själva matlagningen, och hur de använder det för att kommunicera med varandra och andra. En viktig del av att lösa utmaningen är ju att övertyga andra. Hur kan kognitiva system hjälpa ungdomarna att presentera detta på ett sätt som får vuxna att bli övertygade. Fundera över vilka andra situationer och skolämnen som kan förstärkas med med cognitive computing och varför det är bra exempel Relevanta begrepp, verktyg och länkar Kognitiva system t ex Watson. (Information finns på nätet bla på YouTube) Miracle berries vad är det och skulle det kunna användas? Hur? Se 27 minuter in i

12 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Bra att läsa på om hur skolmaten fungerar idag: Matproduktionens och matsvinnets miljöpåverkan. Hur kan vi äta mer hållbart? En fingervisning om vart kognitiva system skulle kunna vara på väg är att tänka sig smarta system som Watson som förstår och kan analysera information även när den är beskriven med vanligt språk som i Wikipedia, som finns tillgängliga närhelst man behöver dem, som mobiltelefoner eller Google Glass, som förstår vad man säger till dem som, eller bättre än, Apples röststyrda stjänst Siri. Dessutom kan man tänka sig att de fler sinnen som syn, känsel och luktsinne.

13 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.4 King: Det generationsövergripande sociala spelet Caset är framtaget i samråd med Robert Käck, Global Employer Branding Manager, och Klas Nordén, Game Producer. Skolor som tävlar i detta case: Kunskapsskolan Saltsjöbaden, Birkaskolan, Mälarhöjdens skola och Björkebyskolan. Förutsättningar På 80-talet spelade vi mycket sällskapsspel och brädspel i de svenska hushållen. Det sågs som ett viktigt socialt inslag som gjorde att man umgicks mellan generationer. Det skapade kreativitet, samarbete, hjälpa oss att räkna, förstå logiska mönster etc. Sedan kom tv-spel, dataspel och mobilspel, där användaren inte interagerar mellan generationer på samma sätt som tidigare. Vissa spel med multiplayer-funktion har fortfarande en stark samarbetskaraktär eller att man umgås med sina vänner digitalt. Däremot spelar vi numera i högre utsträckning tillsammans med liknande åldersgrupper. Undersökningar visar att vi idag använder främst våra smarta mobiler för att surfa, spela spel och någon form av sociala medier. Många föräldrar har i dagsläget liten inblick i vad deras barn spelar för spel på dator eller mobil. Ungdomar har i sin tur inte heller någon närmare kunskap eller kanske intresse vad deras föräldrar spelar för spel. Problemet är hur gör vi våra spel ännu mer sociala? Hur kan ett spel se ut där fokus är på samarbete och hjälpa varandra? Något som kanske skulle leda till att man stärker relationen mellan generationer. Tänkt scenario Ni jobbar på ett nystartat digitalt tjänsteföretag, som får i uppdrag av spelbolaget King att ta fram förslag till ett nytt familjespel, som har sin marknad i att överbrygga klyftorna både mellan killar och tjejer och mellan ungdoms- och föräldragenerationerna. Spelet ska användas på mobila enheter (plattor eller smartphones). Uppdraget Identifiera ett eller ett par existerande spel som en representativ grupp 14- åringar kan enas om att de flesta gillar. Observera att spel tolkas i vid bemärkelse, och t.ex. kan inkludera kreativa sätt att använda Instagram eller andra digitala verktyg, brädspel etc. Identifiera ett eller ett par spel som en representativ grupp föräldrar gillar, eller har spelat själva när de vara unga. Ta fram koncept till ett nytt spel, som är en mash-up av de identifierade spelen ovan. Konceptet ska innehålla följande:

14 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) o o o o o En beskrivning av mekaniken i spelet. Vad som är målet med spelet (levels, samarbete, vinster m.m.) Det grafiska temat, t.ex. genom användning av referensbilder som kopieras in i spelet. Beskrivning av sociala element där det förekommer interaktion mellan spelarna. Beskriva hur spelet rent tekniskt ska hantera det mobila gränssnittet: Hur man styr touch-skärmen och hur andra funktioner som finns i mobiler och plattor (vibration, gyro, karta, röst, kamera m.m.) används. Eftersom det handlar om ett familjespel får det inte förekomma några inslag av våld eller sexism. King är uppdragsgivaren, men det betyder inte att spelet ska ha någon koppling till Candy Crush eller några andra av Kings befintliga spel. Tvärtom vill King genom detta uppdrag utforska möjligheterna till att prova helt nya sorts spel. Relevanta begrepp och verktyg Mash-up: Blandning eller kombination, t.ex. av två olika dataspel. Gyro: Funktionen i en smartphone eller surfplatta som gör den känslig för i vilken vinkel du håller den, t.ex. när du spelar labyrint

15 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) 3.5 SVT: Det krävs mer än att lajka - hur gör vi verklighet av socialt medie-engagemang? Caset är framtaget i samråd med Malin Ströman, Utvecklingsansvarig Barn Online, SVT. Skolor som tävlar i detta case: Myrsjöskolan, Hysbygårdsskolan, Ärvingeskolan och Björkebyskolan. Förutsättningar Vi har för vana att dela med oss av sådant vi gillar eller sådant som upprör oss på Internet. Vi kommenterar, delar, lajkar, lägger till ikoner på våra avatarer, bloggar eller hashtaggar. Tillgången till smartphones och möjligheterna till den här typen av engagemang bidrar till ett trendbrott - unga tar del av mycket mer nyheter än för bara ett par år sedan. 67% av alla 14-åringar och 74% av 15- åringarna i Sverige tar del av nyheter via mobilen (Statens Medieråds rapport Unga&Medier 2012/2013). De flesta menar att de lär sig något och många anger att de blir arga eller ledsna just när de tar del av nyheter. Samtidigt tittar allt färre på tablåsänd TV. Unga tittare ser program från samtliga kanaler via tjänster när de vill och framför allt vad de vill. Program som Aktuellt och Rapport är inte lika populära som mer tillgängliga onlinetjänster som Aftonbladet. Det är SVT:s uppdrag att försöka nå alla i Sverige med nyheter och även att bidra till demokrati med sitt innehåll. Framför allt gör SVT TV-program men de får också jobba med t ex webb. En sådan webbtjänst är t ex SVTPejl som med hjälp av databasjournalistik visualiserar problem, samlar in folks egna historiker kring dessa problem och lyfter fram de människor som har hört av sig. Tänkt scenario Det är 2015 och regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om att införa en 15-årsgräns på så kallade beroendeframkallande tjänster i smartphones: Facebook, Instagram, Videofyme, Vine, Snapchat och ask.fm. Dessa anses hämma barns normala utveckling och regleringen genomförs genom att lägga in spärrar i barnens telefoner. På SVT har man uppmärksammat att detta förslag har upprört ungdomar och att det har lett till vild trafik på sociala medier. De som reagerar vänder sig inte i någon större utsträckning till SVT:s kanaler, utan diskussionerna hålls främst i sociala medier där de egentligen inte når någon annan än de upprörda. Som många gånger tidigare tycks reaktionerna inte leda till något annat än att regeringen på sin höjd backar något. SVT tror inte att deras traditionella kanal med ett reportage i TV är det bästa sättet att uppfylla sitt uppdrag för målgruppen och anlitar därför en byrå för att ta fram en lösning.

16 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Uppdraget Ni är ett team från ett nystartat digitalt tjänsteföretag, som på uppdrag av SVT ska ta fram ett format på en plattform (webbsida, applikation, tjänst, verkliga möten och forum, program el dylikt) som skapar möjligheter som inte bara samlar ungdomars åsikter i en viss fråga utan också pekar ut steg för att åstadkomma verklig förändring, såsom ett ändrat politiskt beslut. Målet är att ungdomar ska få upp ögonen för att slacktivism inte nödvändigtvis leder till förändring och att de ska få förstå hur de mer konkret kan påverka sin egen situation. Ert team utgörs av en projektledare, konceptutvecklare, formgivare samt marknadsförare. Ni skall tillsammans arbeta fram en modell som beskriver hur er plattform fungerar och vilka IT-relaterade funktioner den använder sig av (ex. GPS, elektroniskt ID, widgets, databaser, API:er, mejl, kamera, chatt, streamad video). Ni ska också beskriva användarens upplevelse och i vilken ordning vem behöver göra vad för att det ska leda till en konkret förändring i en viktig fråga. SVT har försett er med följande ingångsvärden: Plattformen ska utnyttja digitala möjligheter. Det ska vara tydligt hur många det är som engagerar sig i en fråga. Det ska finnas en tydlig väg eller ett flöde, med en eller flera mellansteg, till en möjlig beslutsförändring. Det innefattar att det inte bara ska vara kampanjjournalistik. Den som visar sitt engagemang ska uppleva det som lätt och/eller roligt att vara med och påverka. Vägen/flödet ska vara tillgängligt för den engagerade där man är, när som helst. Relevanta begrepp, verktyg och länkar Public Service: Radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget för SVT, SR och UR är att ge svenska folket allt från nyheter och dokumentärer till underhållning och utbildning på ett sakligt och objektivt sätt. Det betyder t.ex. att olika politiska åsikter ska få komma till tals, att alla ska kunna hitta ett utbud för dem oavsett hur stor eller liten målgrupp det rör sig om (t ex minoritetsgrupper eller olika funktionsnedsatta). Tillgänglighet: Används både för att beskriva hur bra något fungerar för människor med funktionsnedsättning och för hur t.ex. en webbplats finns och fungerar var som helst, när som helst för olika användare.

17 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Slacktivism: Detta är en kombination av orden slacker och activism. Ett ord för den typ av engagemang som främst gör att den som engagerar sig känner sig nöjd, men som egentligen inte bidrar till någon verklig förändring. Databasjournalistik: Om det inte finns en tillgänglig databas med information börjar man med att skapa sin egen. Man kan begära ut pappersdokument från myndigheter, göra egna observationer eller skicka ut en enkät och lägga in svaren i t ex Excel eller en databas. Sedan analyserar man innehållet i databasen och visualiserar det man får ut så att andra lätt kan förstå. Microvolunteerism: ett sätt att bidra med en mindre insats som tillsammans med andras insatser ska nå ett större mål. Modellen innebär oftast bara några minuters eller timmars jobb och inga mer krav efter det. Gamification: att använda sig av speltriggers för att leda sin publik/sina användare/kunder/tittare till ett mål. Vanliga sådana speltriggers är progression och direkt belöning, men det finns många fler. Avgörande för en bra spelupplevelse är flow - balansen mellan att kunna utföra något och att utmanas.

18 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30)

19 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Bilaga 1: Next Up-casens koppling till läroplanen Tävlingscasen ska ha en tydlig koppling till grundskolans läroplan. Genom sin kombinerade tekniska och kommersiella natur har casen en primär koppling till teknikämnet och de styrdokument om entreprenörskap som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag. Eftersom en stark tonvikt ligger på en övertygande presentation av casen, plus att IT- och telekomlösningar generellt sett har en genomgripande effekt på samhället, har casen därutöver kopplingar till kursplanerna inom andra relevanta ämnen, främst svenska och samhällskunskap. I läroplanen betonas inte endast inhämtandet av kunskaper, utan utvecklandet av förmågor. Dessa förmågor är till stor del ämnesövergripande, vilket talar för att Next Up inte endast ska bedömas utifrån ett teknikämnes-perspektiv. Nedan finns relevanta delar av läroplanen i ämnena teknik, svenska och samhällskunskap återgivna, samt av Skolverkets anvisningar för tillämpning av entreprenörskap i undervisningen. De förmågor som är föremål för bedömning i Next Up är gulmarkerade. Teknik Casen ska i sin helhet följa de intentioner som beskrivs i kursplanen i teknik 2, under avsnittet Ämnets syfte. Avsnittet avslutas enligt följande: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. I avsnittet Centralt innehåll i årkurs 7-9 räknas ett antal punkter upp som undervisningen ska innehålla, sorterade under tre olika rubriker. De för Next Up relevanta punkterna listas nedan. 2

20 Next Up, beskrivning av case Slutversion, 3 januari (30) Tekniska lösningar (gäller främst två av de totalt nio punkterna): Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar (gäller främst två av de totalt tre punkterna): Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö (gäller främst två av de totalt fem punkterna): Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Svenska En bärande del i utvecklingen av lösningar inom IT och telekommunikation handlar om att kommunicera, både inom de grupper där lösningarna utarbetas och gentemot de kunder och användare som ska nyttja lösningarna. Otydligheter kring hur tekniska lösningar ska användas är en förklaring till varför många tekniska lösningar misslyckats, trots att de fungerar väl rent tekniskt. I kursplanen i svenska står följande under Ämnets syfte 3 : Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, 3

Next Up Stockholm 2014. Tävlingen för framtidens digitala talanger SAMLINGSVERSION. Kortfattad beskrivning av tävlingscasen

Next Up Stockholm 2014. Tävlingen för framtidens digitala talanger SAMLINGSVERSION. Kortfattad beskrivning av tävlingscasen Next Up Stockholm 2014 Tävlingen för framtidens digitala talanger Kortfattad beskrivning av tävlingscasen SAMLINGSVERSION Fredrik von Essen, IT&Telekomföretagen inom Almega fredrik.vonessen@almega.se,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Lärarhandledning. Next Up 2015

Lärarhandledning. Next Up 2015 Lärarhandledning 2015 Vad är? Hur jobbar vi med det i klassen? Hur är arbetet kopplat till läroplanen? Hur bedöms elevernas arbete? Handledning för dig som är lärare i en klass som är med och tävlar i

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Extramaterial till Spektrum Teknik

Extramaterial till Spektrum Teknik LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Spektrum Teknik NIVÅ medel Bygga digitala broar LÄRARHANDLEDNING Datorer är utmärkta verktyg när vi vill beräkna hållfasthet. I det här uppdraget

Läs mer

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019 Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna

Läs mer

Vilka regler finns på internet?

Vilka regler finns på internet? Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2015 2016 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Partner Uppsats 25 000 kr Partner Minecraft

Läs mer

Vilka regler finns på internet?

Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till

Läs mer

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. maria.svensson@ped.gu.se

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. maria.svensson@ped.gu.se Maria Svensson Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se Teknikkunskaper i en föränderlig värld Teknikkunskap Tekniska lösningar Tekniska principer

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018 UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Ritteknik 2 Rita i vyer 3 Forts. Rita i vyer 4 Bygga modeller 5 Repetition 6 Förhör Ritteknik 7 Intro Internetuppgift 8 Intro

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Trygg och säker på nätet

Trygg och säker på nätet Trygg och säker på nätet Lektionen handlar om reflektera kring vad ett ansvarsfullt användande av digitala medier innebär utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Till läraren 1. Vem har ansvar?

Läs mer

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap Det här är vi! Pernilla Holmgren Yvonne Eriksson Anpassningsbara läromedel Grundskola Gymnasium Särskola Förberedelseklass SFI Grundvux Efter gymnasiet Gymnasiet

Läs mer

Vad är internet egentligen?

Vad är internet egentligen? Vad är internet egentligen? Lektionen handlar om att diskutera vad internet är och hur internet används. Målet är att alla elever efter lektionen har fått ett hum om hur nätet fungerar och börjat tänka

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Tummen upp! Teknik åk 3

Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Genomföra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten

Läs mer

Future City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2014 2015 Guldarrangör, max sex Silverarrangör, max sex Partner Uppsats Partner Minecraft Dela ut ett pris, max tre Supporter Annonsering 100 000

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? LPP i teknik Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi teknik? identifiera och analysera

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40. Design och produktveckling Ett arbetsområde i Teknik Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40. Ur det centrala innehållet i kursplanen för teknik, årskurs 7-9: Bearbetning av råvara till färdig

Läs mer

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Sätt i gång med Facebook Om Facebook Mer än hälften av Sveriges befolkning använder Facebook. Sverige är dessutom det land i Norden med flest antal

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis Teknikens innehåll Maria Svensson Linköpings universitet, FontD Göteborgs universitet Cetis Maria.svensson@ped.gu.se Vd Vad är dt det här? hä? Centralt innehåll! Tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem har ansvar? 2. Sammanfatta och reflektera En digital lektion från

Läs mer

Tema: Underhållning Teknikspanarna

Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Övergripande om temat Dagens tekniker har en lång och gedigen historia. Såväl kameran som datorn var i det närmaste underverk när de först såg dagens

Läs mer

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Undersökningar av tekniska lösningar

Undersökningar av tekniska lösningar Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Rätten att få vara privat på nätet

Rätten att få vara privat på nätet Rätten att få vara privat på nätet Lektionen handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi Inledning Vi har valt att rikta in oss på en målgrupp som är unga kvinnor och män i åldern 18-35 år. Efter de efterforskningar vi gjort på internet kan vi uppskatta att de flesta

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Om nätmobbning. En digital lektion från   Sida 1 av 9 Om nätmobbning Lektionen är en samtalslektion kring frågor som rör hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Fokus ligger på nättrakasserier.

Läs mer

Strategier för att utveckla elevernas framställningar

Strategier för att utveckla elevernas framställningar Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun Beslut Lomma kommun info@lomma.se 2018-09-27 Dnr 400-2018:1482 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun Inledning Skolinspektionen har med

Läs mer

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation Remissversion av kursplan i teknik i grundskolan Teknik Syfte Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människors och samhällens utveckling. I dag ställs allt högre krav på tekniskt

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Sociala medier för företag

Sociala medier för företag Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet. Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer