Mitt i allt. Inte en droppe mjölk. FPA stöd. Kela Benefits

Transkript

1 Mitt i allt FPA:s tidning till varje hem Aktuellt Att lura FPA är bedrägeri. s. 4 Hem&Familj Äkta eller oäkta spelar det någon roll? s. 8 n Studier&Jobb E-meddelandet om arbetslöshetstid fungerar snabbast. s. 9 Pension Pensionerna och sjukförsäkringen hörde till de stora undren på 1900-talet. s. 10 FPA stöd s Kela Benefits s Inte en droppe mjölk Steffe har en svår atopisk hud som kräver ständig vård. Han är kraftigt allergisk mot mjölk och ägg. Sidorna 6 7

2 2 Aktuellt n 3 Mitt i allt Tidningen Mitt i allt Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 2/2012 delas ut Ledaren n Oktober 2012 O l l i - P e k k a R i s s a n e n Årgång 40 År 2012 utkommer 2 nummer. Följande nummer utkommer i mars Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Redaktionen redaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fi tfn (växel) Adress PB 450, Helsingfors Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. tfn (09) kl eller webblanketten Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning BOTH Oy Omslagsbild Juha Törmälä Taltidningen (ISSN ) Mitt i allt kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, Helsingfors, tfn (09) Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN Något angiverisystem vill vi kanske inte ha? Inget folknöje utan ett brott FPA vill sköta den sociala tryggheten på ett ansvarsfullt sätt. Det betyder att de som enligt lag har rätt till stöd ska få sina stöd. Grundprincipen är att FPA kan lita på kunden. Majoriteten av FPA:s kunder agerar ärligt, men det finns också de som har ett rymligt samvete vad gäller samhälleliga medel. Någon kan tycka att FPA:s eller exempelvis skatteförvaltningens medel inte tillhör någon så det är rentav ett folknöje att planera hur man kan själv kan få en större del av dem än man vore berättigad till. Särskilt populärt är det att lyfta arbetslöshetsstöd och bostadsbidrag när man inte har rätt till dem. När livssituationen ändras måste man meddela FPA. En arbetslös person som får arbete är inte längre berättigad till arbetslöshetsstöd. En ensamförsörjande förälder som flyttar ihop med en annan vuxen är inte längre ensamförsörjande, utan samboendet påverkar bostadsbidrag, stöden för barnavården och pensioner. Pirjo Myyry berättar i sin kolumn på sidan 11 i Elämässä om förklaringar som FPA:s anställda i kundbetjäningen får höra om samboende: En sambo kan egentligen bara vara sambo på provtid eller bara gårdskarl. Vänner som bor tillsammans kan i hopp om mera stöd registrera sitt förhållande fastän de inte alls är ett par. Sådana stödspekulationer skulle minska om lagstiftningens definition på familjebegrepp vore enklare. I början av nästa år ändras arbetsmarknadsstödet så att makens eller makans inkomster inte längre behöver hemlighållas. Bra så. F r å g o r f å r s v a r n Varför kom inte pengarna till kontot? Det är lätt att öppna ett nytt och att avsluta ett gammalt bankkonto. Innan man gör det lönar det sig att försäkra sig om att pengarna hittar fram också i fortsättningen. FPA:s telefonservice får tidvis samtal av oroade och även arga kunder som vill veta, varför de inte fått sina pengar på kontot på betalningsdagen. Ibland handlar det om tekniska problem i bankens system och de de löser sig vanligen snabbt. Ganska ofta visar det sig ändå att kunden har avslutat det konto som FPA tidigare betalt in förmånen på, utan att försäkra sig om att FPA har Det är sällan folk från första början ansöker om stöd i avsikt att lura FPA. Det är när livissituationen förändras som man inte vill, förstår eller kommer ihåg att meddela FPA. FPA har nyligen öppnat en webbsida som reder ut vilka förändringar i livssituationen som påverkar rätten att få stöd från FPA. Den finska sidan finns på adressen Motsvarande sida öppnas senare på svenska. Varje år får FPA kännedom om cirka fall där det föreligger misstanke om bedrägeri. Bedrägerierna är vanligare än så. Av de fall FPA känner till går 90 procent vidare till polisutredning. Som Anitta Holappa konstaterar i intervjun har FPA skyldighet att begära polisutredning om bedrägerimisstankar. Av dessa fall leder 80 procent till dom. När det handlar om bedrägeri klarar man sig inte längre med att betala tillbaka de stöd som man lyft utan grund, utan dessutom får man ett straff. FPA utvecklar hela tiden verksamheten för att avslöja bedrägerifall. I Finland har vi ändå inte gått so långt som i Stor-Britannien där man via webbsidan Let s Catch Benefit Thieves (Låt oss ta fast stödtjuvarna) kan ange bekanta som man misstänker att missbrukar den sociala tryggheten. Vi måste hitta en balans mellan förtroende och övervakning. När man stjäl av samhället stjäl man av oss alla, och särskilt av dem som verkligen behöver stöd. a n ja r e p o n e n Seija Kauppinen fått uppdaterat det nya kontot i sitt datasystem. Om FPA skickar en utbetalningsorder till det gamla kontot, som upphört att existera, har pengarna inte något konto att gå till. Det är enkelt att uppge sin nya bankförbindelse Via FPA:s e-tjänst på webben Man loggar då in med sina nätbankskoder. Innan man helt avslutar sitt gamla konto lönar det sig ändå att se till att pengarna säkert hittar fram till det nya kontot. Här är det värt att skynda långsamt. Tua Kyrklund Senja Hiltula från Simo har tagit ut sina receptmediciner både på hemorten och på andra orter. Enkelt och lätt med e-recept Senja Hiltula läste om e-recept i en tidning som hon fick på apoteket. Där stod det att man kan följa med sina egna receptuppgifter på webbadressen kanta.fi. På webben ser man vilka recept som har förnyats och hur mycket läkemedel som ännu är outtagna, berättar Hiltula. Hon tycker att det är bra, att alla hennes recept finns sparade på ett ställe. Där är de i gott förvar. Om hon vill, kan hon när som helst kontrollera sina egna uppgifter på kanta.fi-tjänstens Mina uppgifter. Och sina mediciner får hon genom att visa upp antingen sitt FPA-kort eller sin patientanvisning på apoteket. Aldrig tidigare har FPA-kortet varit så viktigt för mig som nu. Med kortet kan jag nu ta ut mina receptmediciner både på hemorten och när jag befinner mig på annat håll. w w w. k a n t a. f i n Det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet, dit över 18-åringar med sina nätbankskoder kan logga in och kontrollera Mina uppgifter. n På sidorna finns uppgifter om elektroniskt ordinerade läkemedelsrecept. Av dem kan man skriva ut ett sammandrag. n E-recepten ska vara i bruk i hela landet senast n Om några år ska det också vara möjligt att kontrollera sin senaste medicinering, diagnoser och vårdperioder i tjänsten. Hiltula har berättat för några bekanta om e-receptet och möjligheten att kontrollera sina egna receptuppgifter på nätet. Jag tycker det här har gjorts mycket enkelt och lätt, intygar Senja Hiltula. Riitta Ahonen

3 4 n Aktuellt Aktuellt n 5 FPA-kortet När USA:s president Barack Obama förde kampanj för en hälsovårdsförsäkring som skulle omfatta hela folket drog vi i Finland på munnen: nog är det konstigt att världens rikaste land saknar något så självklart. Vilket skoningslöst land! Till all tur har vi en nordisk välfärdsstat. Själv blev jag mäkta förvånad när jag märkte att Finland är en av de europeiska stater som sist tagit lagstadgad sjukförsäkring i bruk. Tyskland gjorde det redan på 1880-talet, Finland så sent som Liksom mycket annat som verkar självklart är sjukförsäkringen en rätt färsk nykomling, åtminstone i mitt medelåldersperspektiv. Om det inte fanns några mobiltelefoner skulle vi ordna saker och ting med hjälp av fast telefon och ingen skulle ha behov av sms. Om vi inte hade övergått till euro skulle vi använda mark. Men hur skulle vi göra utan sjukförsäkring? Så länge som allt går bra märker vi inte ens att försäkringen finns. Detsamma gäller ju hälsan: vad den är värd inser man oftast först när den är hotad eller när den går förlorad. Att sjukförsäkringen finns blir vi för det mesta medvetna om först när vi i mottagningen på hälso- eller läkarcentralen sträcker fram FPA-kortet - som ju tidigare faktiskt också hette sjukförsäkringskort. Och när vi sedan Liv och död är i grunden lika för alla. Kolumnen Erkki Lampén Politices magister och frilansskribent från Helsingfors kommer till apoteket med vårt recept frågar man åter efter kortet. Men det finns också situationer i den tyngre klassen. Cancer som kommit fram i screening eller skador man fått när man tappat greppet om motorsågen kan dramatiskt ändra arbetskarriären eller åtminstone avbryta den för en tid. Då är det skönt att veta att följden inte behöver bli också en ekonomisk katastrof. Bakom ligger synsättet att människans liv inte i för hög grad får vara beroende av förmögenhet eller ödets nycker och också tanken att samhället fungerar bättre och är mera produktivt om följderna av sjukdomar eller olyckor lindras med hjälp av offentliga medel. Det gäller också mot arbetsgivarna: arbetstagarens sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden. Om ingen sjukförsäkring fanns skulle det vara dyrare och mera otryggt att leva. Skräckhistorier från Förenta staterna berättar om döende människor som inget sjukhus tar in för vård eftersom dessa människor inte har haft råd med privat sjukförsäkring. Liv och död, hälsa och sjukdom är i grunden likadana för alla oberoende av inkomstnivå, men i de fattigas plånböcker blir hålet relativt sett större än i de rikas. Och om man är riktigt fattig har man inte ens någon plånbok, eller så går allt den innehåller åt till mat och boende. Också i dessa fall har samhället ansett det vara bra att när så behövs sörja för de mindre bemedlade, men det är sådant som FPA-kortet inte omfattar. Översättning Gunilla Bergström r i i k k a s o r m u n e n Bedragare av misstag? Den som missbrukar socialskyddet gör sig skyldig till bedrägeri. En medelålders man dömdes till sex månader villkorligt fängelse för grovt bedrägeri. Mannen hade lurat till sig nästan euro i arbetsmarknadsstöd av FPA, när han samtidigt hade startat företagsverksamhet. Under fjolåret upptäckte FPA sammanlagt 891 fall då arbetslöshetsskyddet hade missbrukats. Uttryckt både i antalet fall och i euro missbrukas socialskyddet mest vad gäller arbetslöshetsskyddet. Med cirka 470 fall är det näst vanligast att bostadsbidraget missbrukas. Bakom ligger för det mesta att den som får bostadsbidrag inte har meddelat att inkomsterna har ändrats, berättar jurist Anitta Holappa från FPA. På tredje plats i fråga om missbruk kommer studiestödet. Exempelvis kan en person som har fått en studieplats lyfta studiestöd trots att han i verkligheten inte börjar studera. Varje år kommer omkring fall av misstänkt missbruk i dagen. Cirka 90 procent av dem går vidare till polisutredning. I fjol skedde det i fall och året innan i sammanlagt fall. Konjunkturnedgång ökar missbruket, tror Holappa. Man blir dömd också om man har betalat tillbaka pengarna. Misstankar om missbruk väcks vanligen när kundens ansökan handläggs eller när information från olika myndigheter jämförs. Exempelvis får FPA från skattemyndigheterna automatiskt en förteckning över personer som har arbetat och lyft arbetslöshetsskydd samtidigt. FPA börjar då samla in bakgrundsuppgifter bland annat från Pensionsskyddscentralen och från kundens arbetsgivare. Sedan hörs kunden. Om fallet verkar vara avsiktligt, måste FPA lämna in en begäran om utredning till polisen, berättar Anitta Holappa. Polisen inleder en förundersökning där kunden hörs som misstänkt och FPA som målsägande. Ärendet går från polisen vidare till åklagaren och sedan mycket ofta till tingsrätten. Av de fall då begäran om utredning har lämnats in leder mer än 80 procent till dom. Återbetalning tar inte bort det straffrättsliga ansvaret. En oegentlighet går inte att göra ogjord genom betalning. Domen blir bedrägeri, eller grovt bedrägeri om summan överstiger euro, och straffet blir i allmänhet villkorligt eller böter. En svår livssituation kan leda till att förmåner missbrukas av misstag. Exempelvis kan en företagare som lever på små och oregelbundna inkomster ibland anmäla de dagar han har arbetat och ibland besluta att låta bli att anmäla. Det är ändå inte rätt. Missbruket anses avsiktligt då en person har ekonomisk nytta av att hemlighålla eller uppge felaktiga uppgifter om sin situation, berättar Anitta Holappa. Holappa tror att det förekommer mycket mera missbruk än vad som kommer fram. FPA vill lita på kunderna men samtidigt sköta socialskyddet på ett ansvarsfullt sätt. Inom FPA utvecklas hela tiden nya metoder för hur missbruk av socialskyddet kan avslöjas. Översättning Gunilla Bergström Läkemedelskostnaderna måste sjunka Motion mot psykisk ohälsa Jill Taube: Själ och kropp Rörelse för psykiskt välbefinnande. Brombergs, FPA betalade omkring 1,3 miljarder euro i läkemedelsersättningar år Cirka 3,8 miljoner personer. Det betyder att 70 procent av befolkningen fick läkemedelsersättningar i fjol. Regeringen har föreslagit för riksdagen att den grundersättningen för läkemedelskostnader sänks från nuvarande 42 procent till 35 procent och att den lägre specialersättningen sänks från nuvarande 72 procent till 65 procent. Den högre specialersättningen (100 %) skulle inte sänkas. Samtidigt föreslås att årssjälvrisken för läkemedelskostnader sänks till 670 euro. Dessutom föreslår regeringen att partipriserna för ersättningsgilla läkemedel, som inte hör till referensprissystemet, skulle sänkas med fem procent. Ungefär hälften av alla ersättningsgilla läkemedel omfattas av referensprissystemet. Vi vet alla att man mår bra av att röra på sig. Men oftast är det motionens effekt på den fysiska hälsan som betonas, trots att det är känt att regelbunden träning även lindrar tillstånd som lindrig depression och ångest. Därför är det välkommet att Jill Taube i boken Själ och kropp lyfter fram motionens välgörande verkan för den psykiska hälsan. Hon är en av dem som arbetar med att sprida metoden Fysisk aktivitet på Recept (FaR) inom Stockholms läns landsting. Taube presenterar medicinska fakta och forskningsrön på ett lättillgängligt sätt. Hon bidrar också med personliga erfarenheter och fallbeskrivningar från den egna verksamheten som psykiater. Regelbunden träning tycks t.ex. kunna förebygga återfall i depression bättre än antidepressiv medicin. Taube betonar dock att forskningsområdet fortfarande är relativt ungt. Motion är kanske inte att rekommendera för verkligt sjuka personer i alla lägen, utan att hur man doserar fysisk aktivitet är något som vårdpersonalen måste lära sig. Själ och kropp torde fungera både som en inspirationskälla för dem som behöver komma igång med mer hälsosamma vanor och som informationskälla för vårdpersonal. Petra Ljung Lägre årssjälvrisk. Unik inblick i psykossjukdom Lotta Näse & Patricia Bruun: Som om jag var någons skuggsida En flickas historia. Söderströms, En fem procents sänkning av partinpriserna skulle gynna alla som använder ersättningsgilla läkemedel. Sänkningen av årstaket vore en lättnad särskilt för dem som har höga läkemedelskostnader. För majoriteten av finländarna skulle förändringarna innebära en utgiftsökning på i medeltal tio euro i året. Regeringen föreslår att ändringarna i läkemedelsersättningarna införs från och med februari Den lägre årssjälvrisken skulle dock gälla från början av året. Ändringsförslagen hör ihop med regeringens sparbeslut enligt vilka sjukförsäkringens läkemedelskostnader ska minskas med 113 miljoner euro från början av nästa år. Päivi Kaikkonen Lotta Näse drabbades av sin första psykos i början av 20-årsåldern. Den fjärde och sista psykosen sju år senare slutade med att hon tog sitt liv. I Som om jag var någons skuggsida berättas Lotta Näses historia dels genom hennes egna efterlämnade anteckningar och dels genom mamman Lis berättelse tolkad av journalisten Patricia Bruun. Det ger läsaren en unik inblick i både hur det är att drabbas av psykos och i hur det är att vara anhörig till en sjuk person i ett Finland märkt av nedskärningar inom den psykiatriska vården. Lotta Näse skrev ner sin berättelse under sin första psykos och önskade redan då att den skulle publiceras. Hennes del av boken bär en mer skönlitterär prägel och skildrar en inre värld där verklighetens gränser suddats ut och vanföreställningar tagit över. Mammans berättelse sträcker sig över hela den sju år långa perioden. Hon beskriver de anhörigas utsatthet och stora ansvar när vården avvecklas. Förhoppningsvis kan böcker som denna fungera som en väckarklocka. Petra Ljung e l i na m i n n 75-årsskaffe hos FPA FPA-byråerna bjuder kunderna på 75-årskaffe med tårta i november. På tillställningarna deltar även representanter från FPA:s centralförvaltning. Födelsedagsbjudningar ordnas på FPA-byråerna runtom i landet under perioden november. FPA meddelar närmare tidpunkter i november på byråerna, i tidningar och på sin webbplats. YLE-skatt tas också från FPA-stöd I början av år 2013 införs en YLE-skatt som ersätter TV-licensavgiften. YLE-skatten är som minst 50 euro i året och som högst 140 euro i året. Den gäller inte personer under 18 år och inte heller dem vars inkomster understiger euro i året. Alla vars årsinkomst överstiger euro betalar 140 euro YLE-skatt i året. Av beskattningsbara FPAförmåner som överstiger euro i året tas YLE-skatten i samband med förskottsinnehållningen från och med nästa år. Exempelvis betalar en arbetslös person som får grunddagpenning på euro i året 55 euro YLE-skatt. En pensionstagare som får euro folkpension och garantipension i året betalar 58 euro YLE-skatt i året. Den nuvarande TV-licensavgiften är över 250 euro i året per hushåll. FPA ringer tillbaka Man behöver inte hänga i telefonkön till servicenumren. Man kan lämna en begäran att FPA ringer tillbaka senare. Var femte kund som ringer FPA:s kontaktcenter utnyttjar redan tjänsten, som fungerar på de svenska servicenumren vardagar mellan klockan 9 och 15 och på de finska mellan 9 och 14. Tjänsten togs i bruk i mars.

4 6 n Hälsan Hälsan n 7 Mera rehabilitering vid 65+ Från och med år 2013 får över 65-åringar bättre möjligheter att delta i FPA-rehabilitering när åldersgränserna höjs eller till och med slopas för flera kurser. Samtidigt blir det lättare för anhörigvårdare att delta i rehabilitering eftersom också den anhöriga som de vårdar kan delta i rehabiliteringen. FPA:s kursutbud finns under sökfunktionen sokrehabkurs. Kortare tid söka sjukdagpenning I juni förkortades ansökningstiden för sjukdagpenning från tidigare fyra till två månader. Dagpenningen ska sökas inom två månader från att arbetsoförmågan börjat. Samma gäller partiell sjukdagpenning. Om arbetsgivaren betalar lön under sjukskrivningen kan arbetsgivaren ansöka om den anställdas dagpenning hos FPA genom att meddela FPA den utbetalda lönen via e-tjänsten för arbetsgivare eller på pappersblankett Y17r.. Enklare sjukvårdsersättningar Regeringen föreslår att ersättningssystemet för kostander för privat sjuk- och tandvård förenklas så att ersättningarna för olika åtgärder och undersökningar börjar bygga på fastställda eurobelopp. Samtidigt slopas självrisken för undersökningar och behandlingar som nu är på 13,46 euro. För tillfället räknas ersättningen som en procentandel av FPA-taxan för olika åtgärder. Högre självrisk för sjukresor Självriskandelen för sjukvårdsresor höjs år 2013 om regeringens sparförslag godkänns. Då stiger egenandelen för enkel resa till 14,25 euro och årstaket till 242,25 euro. Man får inte slarva med rutinerna. Steffe får inga symtom av Kerry blue terriern Otto, som fanns i familjen redan före barnen. Det är bra för Otto är till stor glädje för hela familjen. Pojken som väljer tofuglass Steffe Lindholm, 4 år, har födoämnesallergier, atopiskt eksem och astma. Omsorgsfull basvård håller sjukdomarna i schack. Steffes älsklingsrätt är makaronilåda, men med litet andra ingredienser än normalt; Steffe har nämligen svår allergi mot både mjölk och ägg. Antikropparna är så höga att immunterapi inte kommer på fråga ens i sjukhusmiljö, berättar mamman Terhi Lindholm. Att Steffe var allergisk framgick redan när han bara några månader gammal fick svårt atopiskt eksem och togs in på sjukhus. På sjukhuset behandlades pojken som en patient med brännskador: det svullna ansiktet täcktes med gasbindor. Terhi gick in för amningsdiet, och snart stod det klart att Steffe inte tål mjölk. Testerna visar att Steffe är allergisk mot lite ett och annat, men ägg och mjölk är värst. De övriga allergierna klarar han av på något sätt. Terhi och Jussi Lindholm fick lära sig om allergier redan när Steffes storasyster, Stella, nu 6 år, var bara baby. Stella var också allergisk mot mjölk och ägg, men hennes allergier försvann när hon var ett par år gammal. Steffes matallergier är livsfarliga. Så litet som en skvätt mjölk ger honom en anafylaktisk reaktion, och då måste han få en adrenalininjektion omedelbart. Detta har inträffat några gånger, och familjen åker ingenstans utan adrenalin och egen matsäck. Till all lycka förstår Steffe redan själv att vara försiktig. På daghemmet öste ett annat barn över sin gröt och mjölk på Steffes tallrik. Skötarna märkte det inte, men pojken nämnde det för dem, berättar Terhi. J u h a T ö r m ä l ä Familjen äter i huvudsak maträtter som passar alla. Om mjölk eller ägg har använts i någon rätt, anges det tydligt på kylskåpsburkarna. Det gäller att studera varudeklarationerna, eftersom matvaror kan innehålla mjölkprotein i många olika former. Ibland tror man att en mjölkallergiker kan äta laktosfria mjölkprodukter, men det stämmer inte. Steffe reagerar till exempel på vasslepulver. Förutom matallergier har Steffe atopiskt eksem, som kräver kontinuerlig vård. För att citera föräldrarna är eksemet alltid antingen svårt eller verkligen svårt. Tack vare den regelbundna basvården är behandlingsbalansen nu tämligen bra. Man får inte slarva med rutinerna. Salva morgon och kväll håller eksemet i schack, förklarar Terhi och Jussi. Det går åt ett halvt kilo bassalva på två veckor. Dessutom använder Steffe en salva som heter Protopic och som ordineras om kortisonsalvorna inte hjälper. I somras deltog hela familjen i en anpassningskurs för allergi- och astmafamiljer. Den av FPA ersatta kursen gav nyttig information till exempel om användningen av salvor. Kamratstödet var värdefullt både för oss vuxna och för barnen. Alla som deltog i kursen hade något som de måste se upp med i vardagen; på kursen var Steffe ett helt vanligt barn. Kursen gav också information om sambandet mellan astma och atopiskt eksem. Vid långvarigt inflammationstillstånd kan atopiskt eksem framkalla astma. Det är skäl att uppsöka läkare genast när man märker att barnet har symptom på atopiskt eksem. Det är en stor sak om man kan undvika astma genom salvor, säger Terhi och Jussi. Efter intervjun ska Steffe delta i ett belastningsprov som ger svar på om han har astma. När Steffe springer eller hoppar trampolin får han andnöd; han har redan en medicin som öppnar luftrören. Tidigare fick familjen handikappbidrag från FPA, men inte nu längre. Om diagnosen är astma kommer familjen att lämna in en ny ansökan. Det är inte bara medicinerna som kostar; salvorna och Steffes tendens att skrapa sig blodig förstör kläderna och ökar därmed kostnaderna, berättar Terhi. Under intervjun tumlar familjens hund omkring; Kerry blue terriern Otto kom till familjen före barnen. Eftersom Jussi hade haft både hösnuva och djurallergi valde paret en krullhårig ras. Otto lossar minimalt med hår och mjäll. Ett tag bodde Otto hos min brors familj; vi ville testa hur Steffes eksem påverkas, men vi märkte ingen skillnad trots att hunden var borta. Otto är till stor glädje för familjen Lindholm. Hela familjen frisksportar tillsammans med hunden. Nuförtiden rekommenderas det att astmapatienter motionerar, eftersom motion höjer allmänkonditionen. Steffe orkar bra cykla upp till hela tio kilometer per dag. Under anpassningsträningen fick Steffe bada i simbassäng, och lyckligtvis fick han inga hudsymptom. Även om Steffe inte äter mjölk eller ägg är kosten mångsidig; han har också sina egna favoriter. I vegankokböcker finns mjölk- och äggfria recept, och mjölken kan också ersättas med havre- och sojaprodukter. Steffe gillar tofuglass, vet föräldrarna. Elina Teerijoki Mer information (huvudsakligen på finska) finns på det nationella allergiprogrammets webbplats ÖKA TOLERANSEN. Småbarn med astma kan få handikappbidrag Handikappbidrag beviljas för småbarn med astma som kräver medicinering. I våras såg FPA över sin praxis för beviljande av handikappbidrag för barn med astma. Rätt till handikappbidrag enligt grundbelopp har nu astmatiska barn under fem år. Det förutsätter fatt astman har diagnostiserats på vedertaget sätt. Dessutom ska astman behandlas enligt rekommendationerna om god medicinsk praxis med inflammationshämmande läkemedel som inhaleras regelbundet under minst ett halvt års tid. Tidigare beaktades hur många gånger läkemedlet togs per dag. Nu har praxisen förenklats. För barn som är äldre än fem år beviljas handikappbidrag endast vid svår astma. Diagnostiseringen och medicineringen av astma har utvecklats mycket. Hur belastande vården av ett astmatiskt barn är avgörs främst på basis av antalet försämringsperioder och behovet av sjukhusvård, som har minskat i synnerhet bland barn äldre än fyra år, klargör Raili Pirttimäki, ledande läkare vid hälsoavdelningen hos FPA. Också vården vid födoämnesallergi och anvisningarna för beviljandet av bidrag för sådan ses över. Under de senaste åren har behandlingen av allergier börjat fokusera allt mer på immunterapi och toleransutveckling i stället för undvikande av allergenerna i fråga. FPA beaktar detta i sina nya anvisningar, och bidraget ska beviljas för barn med svår födoämnesallergi. De nya anvisningarna kommer att bli färdiga under hösten. f ä r r e b a r n f å r e r s ä t t n i n g f ö r a s t m a m e d i c i n e r i n g n Rätt till läkemedelsersättning p.g.a. kronisk lungastma (antal barn i slutet av året) Också vid vården av atopiskt eksem betonas svårighetsgraden. Ofta går sjukdomarna hand i hand. Många barn har alltså både astma och allergi. I besluten om handikappbidrag tas hänsyn till hur belastande vården är sammantaget, säger Raili Pirttimäki. Vid sidan av handikappbidraget stöder FPA allergi- och astmafamiljer ytterligare genom läkemedels- och sjukvårdsersättningar. Av anpassningskurserna ersätter FPA såväl själva kursen som resekostnader och logi. Föräldrarna får dessutom rehabiliteringspenning för kursen. Rehabiliteringschef Hanna Pellikka vid Allergi- och astmaförbundet berättar att kurserna har skräddarsytts tillsammans med FPA enligt barnens ålder och symptom. Kurserna erbjuder föreläsningar av specialister och dietister liksom kamratstödsgrupper för vuxna i familjeterapeuters regi; kurserna för födoämnesallergiker omfattar en matlagningsdag under ledning av en dietkock. Familjerna tycker ofta att kamratstödet är det viktigaste. Allergifamiljerna har många sömnlösa nätter bakom sig, säger Pellikka. Varje år får knappt hälften av alla intresserade familjer delta i anpassningsträning. Familjerna väljs ut på basis av hur svåra symptom barnet har. Elina Teerijoki n 0 4 år n 5 9 år n år n år Källa: Kela

5 8 n Hem&familj Studier&Jobb n 9 Designad mammalåda Den nya mammalådan med ett släktträd är designad av studerande Johanna Öst Häggblom på konstindustriella högskolan vid Aaltouniversitetet. Innehållet i moderskapsförpackningen är ungefär som förut. Moderskapsförpackningen innehåller cirka 50 olika produkter. Följande gång ändras moderskapsförpackningen vid årsskiftet Barn och unga bor ofta med stöd Vid utgången av år 2011 betalade FPA bostadsbidrag till personer. Det motsvarar 12 procent av befolkningen. Av åringarna fick hela 40 procent bidrag för sina boendekostnader. Av dessa är en stor del studerande som får stödet i forma av studiestödets bostadstillägg, men det är också många unga som får allmänt bostadsbidrag. Nästan hälften av alla bostöd betalas som allmänt bostadsbidrag. En dryg tredjedel av mottagarna är barnfamiljer. Av pensionärerna fick bostadsbidrag för pensionstagare i slutet av år I proportion till hela befolkningen är stöd för boendet vanligast i universitetsstäderna. Minst bostadsbidragstagare finns det på Åland. Klarare ledigheter för pappor Regeringen föreslår förändringar i faderskapsledigheterna I regeringspropositionen förslås pappan få totalt 54 vardagar faderskapsledigt med faderskapspenning, som inte i fortsättningen ska inverka på föräldraledigheten. Samtidigt skulle den nuvarande pappamånaden slopas. Om lagändringarna godkänns tas de i bruk nästa år, men eventuellt med en övergångsperiod. Ändringen ska förenkla familjeledigheterna. a n n i k a s ö d e r b l o m Individuella stöd allt vanligare. Äkta eller oäkta spelar allt mindre roll Samboende påverkar FPA-stöden mer än äktenskap. Varje år gifter sig cirka par i Finland, medan cirka par tar ut skilsmässa. I fjol registrerades 330 parförhållanden; 85 registrerade parförhållanden upplöstes. Finländarna skiljer sig allt oftare: på till exempel 1960-talet var skilsmässorna färre än per år. Samboförhållandena blir däremot allt populärare: i fjol var nästan en femtedel av barnfamiljerna sambofamiljer. s a n na m a n d e r Civilståndet påverkar sällan FPA-stöden eftersom FPA i de flesta fall likabehandlar äktenskap och samboförhållanden. Anita Haataja, specialforskare vid FPA, berättar att bland annat stöden för boende, folkpensionen och stöden för barnavård påverkas av om man bor tillsammans. Den andra hälftens inkomster kan hindra till exempel allmänt bostadsbidrag helt och hållet. I Finland bor paren vanligtvis tillsammans redan innan de gifter sig, varvid deras stöd ofta förblir oförändrade efter bröllopet. Vissa stöd beviljas dock endast den som är gift. Inom militärunderstödet betraktas endast gifta par som makar, om paret saknar barn. En pappa som inte bor tillsammans med mamman till sitt barn kan beviljas faderskapspenning och pappamånad endast om han är gift med mamman. Sambor kan inte få efterlevandepension. Om äkta makar särbor av andra orsaker än att de har separerat, till exempel av arbetsskäl, anser FPA att de bor i gemensamt hushåll. Inom den sociala tryggheten antas att både gifta par och sambor efter behov svarar för varandras försörjning. Ändå kan i synnerhet ungas samboförhållanden ofta vara lösa: vardera har sina egna pengar och sin egen ekonomi. Enligt lag ansvarar sambor, till skillnad från gifta par, inte för försörjningen av varandra. Därför är det motstridigt att minimiförmånerna inom den sociala tryggheten, såsom arbetsmarknadsstödet, likställer samboförhållanden med äktenskap, säger Anita Haataja. Familjeförhållandenas inverkan på FPA-stöden har minskat med tiden. Försörjartilläggen har avskaffats och barnförhöjningar betalas endast i anslutning till arbetslöshetsförmånerna. Stöden är allt mer individuella. Haataja menar att detta framför allt beror på den ökade jämställdheten mellan könen: numera utgår man från att vardera parten försörjer sig själv. Också den sociala tryggheten siktar på att parterna ska vara ekonomiskt oberoende av varandra. Det färskaste exemplet på detta är den lagändring som träder i kraft i början av nästa år och som medför att makens inkomster inte längre påverkar arbetsmarknadsstödet. Sedan 2008 påverkar makens inkomster inte heller bostadstillägget i samband med studiestöd. Individuella stöd är smidiga i alla livssituationer, eftersom de inte behöver justeras om familjeförhållandena ändras. Å andra sidan är även familjefokuseringen motiverad. Det är dyrare att bo ensam än tillsammans med någon, eftersom man då betalar allting på egen hand. Kanske minimiförmånerna inom den sociala tryggheten borde omfatta ett tillägg för den som bor ensam, funderar Anita Haataja. Milla Ikonen F l y t t a i h o p? n Om man flyttar ihop påverkar det FPA-stöden för boende, folkpensionen och stöden för barnavård. Kom ihåg att meddela FPA om du flyttar ihop med ihop med någon. n Samboförhållande, äktenskap och registrerat partnerskap påverkar vanligen FPA-stöden på samma sätt. n FPA får uppgifter om äktenskap direkt från befolkningsregistret. n Om du byter namn, t.ex. i samband med att du gifter dig, får du automatiskt ett nytt FPA-kort från FPA. På FPA:s webbplats finns nya webbsidor om förändrade livssituationer på adressen muutostilanne. Motsvarande sidor publiceras senare på svenska. UNDVIK ONÖDIGA OMVÄGAR. Pengarna snabbt på kontot Vill man spara tid, ska man meddela sin arbetslöshetstid på webben. Man kan meddela sin arbetslöshetstid genom att fylla i pappersblankett TT2r och posta den till FPA, men det går snabbare att göra meddelandet på FPA:s e-tjänst på webben. Enligt FPA:s undersökningar känner över 90 procent av kunderna till möjligheten att elektroniskt meddela sin arbetslöshetstid. Ändå är det ännu många som gör meddelandet på pappersblanketten. FPA har koncentrerat utbetalningen av arbetslöshetsförmåner till vissa verksamhetsställen. Därför kan ett pappersmeddelande dröja på vägen i flera dagar innan det når utbetalningsenheten. Det går inte snabbare om man personligen hämtar meddelandet till FPA-byrån eller skickar det i ett svarskuvert. Pengarna kommer snabbast på kontot då man gör meddelandet på FPA:s e-tjänst. Då loggar man in på adressen med sina nätbankskoder. e n k l a s t p å w e b b e n En arbetslös arbetssökande man från Tusby fyller i meddelandet om arbetslöshetstid (TT2r). A) Hän för själv meddelandet till FPA-byrån i Tusby. B) Han skickar meddelandet till FPA per post. Meddelabdet skickas som brev till postsorteringen. Brevet sorteras på sorteringsterminalen i Vanda. Brevet skickas till Helsingfors för skanning. Om fallet är oklart skickas det skannade brevet till FPA-byrån i Järvenpää för handläggning. Meddelandet handläggs och dagpenningen betalas ut. B) Han fyller i meddelandet på e-tjänsten på FPA-byrån i Järvenpää får meddelandet direkt, handlägger det och dagpenningen betalas ut. Dagpenningen betalas ut. n Arbetslöshetsmeddelanden från Tusby handläggs i Järvenpää. På andra orter kan handläggningsbyrån vara en annan. Mental rehabilitering för ungdomar FPA inför år 2013 en ny form av mental rehabilitering för unga personer med medelsvår depression, panikångest eller ångesstörningar. Kursen ordnas skilt för unga i åldern år och år. Syftet med rehabiliteringen, som kan ordnas i flera olika former, är att främja ungdomarnas studie- och arbetsoch funktionsförmåga. Kurserna finns på söktjänsten Arbetslöshetstryggheten förnyas I början av år 2013 införs tre stora förändringar i arbetslöshetstryggheten. Riksdagen behandlar regeringspropositionen i höst. Den mesta centrala reformen är att arbetsmarknadsstödets behovsprövning i förhållande till makars och makors inkomster slopas. Från och med början av året slopas också periodiseringen av årssemestersättningar som betalats ut i slutet av anställningen. I och med ändringen kan rätten till arbetslöshetsförmånen börja direkt efter den vanliga självrisktiden. En tredje reform är försöket med sysselsättningsbonus. Personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar kan få en månad extra arbetslöshetspenning efter inlett arbete. Försöket genomförs i 61 kommuner och pågår till slutet av år Försöket ska sporra till att ta emot arbete då det inte blir några uppehåll i utkomsten. Bostödet ska flexa Då långtidsarbetslösa blir sysselsatta och inkomsterna ökar har bostadsbidraget i allmänhet justerats efter tre månader. År 2013 planeras en ändring som skulle innebära att justeringen görs först sex månader efter att den arbetslösa fått arbete.

6 10 n Pension Pension n 11 Mera information på pensionsutdraget Från och med i år innehåller pensionsutdragen för första gången pensionsuppgifter både från anställningar inom den privata och den offentliga sektorn. Dessutom omfattar utdraget pensionstillväxt som bygger på vissa sociala förmåner som moderskapspenning, sjukdagpenning och slutförda studier. De som har fyllt 50 år får också en uppskattning av sin framtida ålderspension. Däremot framgår det inte om mottagaren eventuellt har rätt till folkpension eller garantipension. Den lönar sig att kontrollera att uppgifterna är rätt och spara pensionsutdraget. Om uppgifterna är korrekta behöver man inte göra någonting. Om man däremot märker brister eller fel, är det bäst att snabbt meddela det till pensionsanstalten. FPA granskar folkpensioner Under höstens lopp utreder FPA om folkpensionerna utbetalas till rätt belopp. FPA kontaktar direkt de berörda. I årets datakörning av pensionärers pensionsinkomster togs drygt tusen pensionärers inkomster för närmare granskning. Ungefär hälften av dessa pensionstagare torde ha antingen för liten eller för stor folkpension. Årets jämförelse gäller också de pensionstagare som börjat få sin folkpension först efter föregående jämförelse år 2011 eller vars pensionsinkomster förändrats. En kvarts miljon får vårdbidrag Cirka personer fick vårdbidrag för pensionstagare i slutet av år Det motsvarar 15 procent av alla pensionstagare. Av dessa pensionstagare hade 68 procent ålderspension och ungefär en tredjedel sjukpension från FPA eller invalidpension arbets-pensioneringen. Av vårdbidragstagarna fick 28 procent fick bidraget på grund av neurologiska sjukdomar. En annan vanlig orsak är mentala sjukdomar och störtningar. k e l a s b i l da r k i v Några extra mark var välkomna. På och 1970-talen var FPA en teknisk föregångare, vilket underlättade utvecklingen av den sociala tryggheten. FPA är en del av vardagen Pensionen och sjukförsäkringen tillhör 1900-talets största under. För FPA som fyller 75 år i år börjar tideräkningen med folkpensionslagen våren Fram till dess hade pension varit unnat endast ett fåtal statliga tjänstemän. För merparten av folket stod besparingar, sytning och olika understöd för tryggheten på ålderdomen. För dem som föddes år 1946 var den förväntade livstiden cirka 56 år för män och 65 år för kvinnor. Pensionstiden räknades inte som ett skede av livet. Inställningen till pensionen var också reserverad. Det hade tidigare varit en skam att ta emot understöd. De som blivit beroende av fattigvården blev lätt stämplade som sämre än andra. Vissa talade om pensionen som understöd utan täckning, och under krigen gjordes också försök att lägga ner hela folkpensionsanstalten. Anmärkningsvärt i det nya pensionssystemet var att det grundade sig på en rättighet, medborgarskapet. Det betonades att var och en genom pensionspremierna på ett klokt sätt förberedde sig för sin ålderdom. De försäkrade sparade på sina konton hos folkpensionsanstaltens pensionsfond. Åren betalades de första ålderspensionerna ut. Trots att tron hunnit bli svag under väntetiden ett helt årtionde - hörde det till den finska mentaliteten att man skulle förbereda sig för dåliga tider och för framtiden. De första pensionerna var små, men i vardagen var också några få extra mark mer än välkomna. Många kvinnor ute på landsbygden fick för första gången egna pengar. Inställningen till socialskyddet ändrade rejält under 1960-talet. Då började man inse att socialskyddet inte är en belastning för nationen utan en motor för den ekonomiska tillväxten; en satsning på framtiden precis som utbildning och investeringar i industrin. Finland låg i alla fall långt efter de andra nordiska länderna i fråga om hälso- och sjukvården. Män i arbetsför ålder hade dödlighetssiffror som låg närapå i topp i Europa. Folk kämpade envist vidare och arbetade också då de var sjuka. I dag är det svårt att förstå hur nära det var till ångest och utslagning också för dem som hade fast arbete. I början av 1960-talet började man bygga upp ett sjukförsäkringssystem i Finland. Sjukförsäkringslagen godkändes våren Trots att Finland var sent ute hörde försäkringen till de bästa i världen. Enligt lagen är varje person som bor i Finland försäkrad i händelse av sjukdom. Samtidigt fick alla finländare ett eget socialskyddssignum. Ett enhetligt myndighetsregister möjliggjorde effektiv service till medborgarna. Idén om medborgarlön och samservice fick extra fart av lågkonjunkturen på 1990-talet. FPA fick i uppgift att sköta arbetslöshetsskyddet, hemvårdsstödet och det allmänna bostadsbidraget. På detta sätt kom FPA närmare kundernas vardag. Att skötseln av socialskyddet koncentreras till en anstalt som övervakas av riksdagen har ansetts vara rationellt. Eftersom socialskyddet omfattar människans hela livscykel, hade ett decentraliserat system varit en svårforcerad djungel. där medborgarna hade varit tvugna att söka servicen vid mer än 20 olika diskar. I framtiden går det allt smidigare att uträtta FPAärenden. De flesta förmåner går redan att söka på webben, och snart går det också att sända bilagor till ansökningar elektroniskt. Det minskar byråkratin. Att vara kund hos FPA har blivit en del av finländarnas liv. Översättning Gunilla Bergström Kai Häggman, docent i historia, har intervjuats som sakkunnig för artikeln. Full av livslust Den som är pigg till sinnet orkar leva med sina krämpor. Olga Johansson, 88, från Mäntsälä glad över sin hälsa. Att hon mår bra är dock inte någon självklarhet. Efter makens frånfälle för två år sedan led Olga av yrselanfall och rytmrubbningar. Läkaren skyllde på min höga ålder, vilket jag vägrade godkänna som diagnos. Jag bad dem undersöka vad hjärtbesvären beror på. Läkaren ordinerade en ny blodtrycksmedicin och dessutom hjärtmediciner för rytmrubbningarna. Blodtrycksmedicinen visade sig dock vara för stark. Efter en vecka började sängen gunga. När jag vände sida började världen snurra. Jag förlorade medvetandet och fördes till sjukhuset med ambulans. På sjukhuset lämnades blodtrycksmedicinerna bort på Olgas begäran. Hemma hankade jag mig fram. Jag var så svag att jag kände mig lycklig över att klara av att gå 100 meter med hjälp av gångstavar. Det var första gången jag lärde mig vad färdigmat är. Efter en vecka gick jag dock redan och handlade med kärran i ena handen och en stav i den andra. När syrsorna försvinner Ofta försvagas hörseln med åldern så att de höga ljuden försvinner först. Ibland kan hörselproblem också bero på någon sjukdom, såsom otoskleros eller Ménières sjukdom. Med ålderssynthet avses att ögats förmåga att anpassa sig avtar från och med medelåldern. Ögat klarar inte längre av att anpassa fokus till exempel till skrift på nära avstånd. Hos åldringar orsakas synproblem oftast av grå starr, glaukom, dvs. grön starr, och makuladegeneration. Forskardoktor, gerontolog Anne Viljanen poängterar att man inte ska godta hörsel- och synproblem som normalt åldrande utan alltid försöka åtgärda dem. En hörapparat kan hjälpa många med hörselproblem. Lämpliga glasögon hjälper bra mot ålderssynthet, och grå starr behandlas nuförtiden genom operation. Olga Johansson har en positiv inställning till livet. Olga började må bättre när medicinerna småningom försvann ur kroppen. Nu efter fyra månader är hon återställd, och också blodtrycket har blivit bra. Rytmrubbningarna kräver dock alltjämt hjärtmedicin, som orsakar henne litet yrsel. Yrsel hos seniorer kan bero på någon sjukdom, såsom Ménières sjukdom. De vanligaste orsakerna är dock lägesyrsel och ortostatisk yrsel. Enligt Anne Viljanen beror lägesyrsel på en störning i ett balansorgan i innerörat. Symptomen uppträder vid lägesändring, till exempel när man lägger sig efter att ha suttit. I sådana fall kan lägesbehandling vara till hjälp. Ortostatisk yrsel beror i sin tur på att blodtrycket plötsligt sjunker när man reser sig. Denna form av yrsel kan också bero på medicinering. Då gäller det att resa sig försiktigt från sängen. Det är skäl att se över medicineringen tillräckligt ofta, betonar Viljanen. A och O är att man nämner eventuella problem med sinnesorganen, att man berättar om man har fallit omkull och att man inte underskattar problemen. Viljanen höjer ändå ett varnande Det är inte så allvarligt. Benen far ibland lite hit och dit, och på seniordanserna skapar jag helt nya koreografier, skrattar Olga full av livslust. finger för risken att hamna i en ond cirkel: Rädslan för att falla omkull kan sluta med att man isolerar sig i hemmet. Den som inte rör sig får sämre funktionsförmåga och därmed ökad risk för att falla omkull på nytt, varnar Anne Viljanen. Skodonen ska vara stadiga, och i halt före är det skäl att använda halkskydd. Vid problem med rörelseförmågan eller balansen fyller olika hjälpmedel sin plats. Det är också skäl att ge akt på tryggheten i hemmiljön: medför mattor eller andra hinder risk för att man snubblar? Är belysningen tillräcklig? Finns det stödhandtag? Finns det platser där man kan vila sig utomhus och i trappuppgången? Sandas gångbanorna vintertid? Det är också viktigt att fråga direkt hur senioren klarar sig i vardagen: Har du fallit eller snubblat? Vistas du utomhus? na na u i t t o Behandla sjukdomen inte åldern. Bostöd direkt till hyresvärden Från och med början av november 2012 kan FPA mot fullmakt av bidragstagaren betala bostadsbidrag för pensionstagare direkt till hyresvärden. Medelpensionen euro/mån Den genomsnittliga totalpensionen var i fjol euro i månaden i fjol. Sammanlagt finns det redan pensionstagare. Nästan personer som bor utomlands fick pension från Finland. Strängare regler för pensionering Reglerna för olika slag av tidigarelagda pensioneringar skärps vid årsskiftet. Personer födda år 1954 kan från början av år 2013 gå i deltidspension enligt arbetspensioneringen tidigast efter fyllda 61 år. För tillfället är gränsen 60 år. Samtidigt slopas möjligheten till förtida ålderspension för dem som är födda 1952 eller senare. Långtidsarbetslösa som fått arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar mister möjligheten att övergå till ålderspension utan förtidsminskning vid 62 års ålder. Enligt folkpensionssystemet kan en långtidsarbetslös som får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar övergå till en icke-förtidsminskad ålderspension vid tidigast 63 års ålder istället för nuvarande 62 års ålder, dvs. från samma tidpunkt som rätten till ålderspension börjar enligt arbetspensionslagarna. Dessa ändringar gäller personer födda år 1958 och därefter. I och med dessa ändringar har också garantipensionen ändrats så att de som får ålderspension eller förtida ålderspension kan få garantipension tidigast vid 63 års ålder istället för nuvarande 62 års ålder. Målet för förändringarna är att på lång sikt förlänga arbetskarriärerna.

7 12 nn nn Stöd Stöd nn nn 13 Stöd för olika livssituationer Du får närmare information om FPA:s förmåner på och i broschyrerna. Hälsan Broschyrer Hälsa och rehabilitering, Flytta till Finland eller utomlands. Servicenummer Sjuk Rehabilitering FPA- och EU-kortet Handikappförmåner FPA-kortet och EU-kortet n Alla som har rätt till social trygghet i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få FPA-ersättning avdragen direkt från medicinpriset eller läkararvodet. Om du inte får ersättningen genast kan du ansöka om den inom 6 månader. n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland. n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Kortet kan du behöva om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- och EES-land och i Schweiz. Med kortet får du medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPAkortet som endast gäller i Finland. Läs mer om hur och var du får vård i olika länder på adressen Sjukvårdsersättningar n FPA ersätter en del av privatläkararvodena (60 % av FPAtaxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken ca 30 % av de verkliga kostnaderna. n Du hittar ersättningstaxorna på Tandvårdsersättningar n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen. Tandgranskningar ersätts endast en gång per år. Stöd under militärtjänsten De som fullgör militär- eller civiltjänst kan under tjänstgöringstiden får militärunderstöd för sig själv och sin familj. Militärunderstödet består av ett grundunderstöd, bostadsunderstöd, specialunderstöd och underhållsstöd. Dessutom kan FPA ersätta studielåneräntor som förfaller under tjänstgöringen. Militärunderstödet är beroende av den tjänstgörandes och dennes familjs nettoinkomster under tjänstgöringstider. Ansökan görs på blankett SA1r. FPA beviljar stödet tidigast från och med ansökningsmånaden. År 2011 fick personer militärunderstöd på i medeltal 310 euro i månaden och euro i året. Läs mer om militärunderstödet på eller fråga på servicenumret mån fre kl n Om din tandläkare ordinerar vård hos munhygienist får du arvodet ersatt enligt en särskild munhygienisttaxa. n FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder. n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete hos privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. n Läkemedelsersättningar n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort. n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2012 överstiger 700,92 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset. När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med ett Meddelande för apoteket. Det ska du ha med dig när du köper läkemedel resten av året. Då betalar du bara 3 euro per köp. n Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på adressen A n n i k a S ö d e r b l o m Reseersättning n FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken. n Om dina resekostnader under ett kalenderår överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort. n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt. n Taxiföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen. Sjukdagpenning n Om du är år och oförmögen att sköta ditt arbete på grund av sjukdom kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpenning redan då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPLeller LFöPL-försäkringen. n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. n Om du har små eller saknar inkomster kaan du efter 55 dagars arbetsoförmåga i en följd få en minimidagpenning på 22,96 e/vardag. n Ansökningstiden för sjukdagpenning är 2 månader. Partiell sjukdagpenning n Du kan börja få partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av din sjukdagpenning. Deltidsarbetet får inte riskera din hälsa eller tillfrisknandet. Du måste vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid %. Om du får heltidslön trots deltidsarbete betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren. Ansökningstiden är 2 månader. Rehabilitering n FPA har lagstadgad skyldighet att ordna rehabiliterande psykoterapi, yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp. n Engligt prövning beviljar FPA yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Här ingår även familjerehabilitering för barn. n FPA:s kurser finns på adressen Rehabilitering för ungdomar n För att undvika att åriga ungdomar med funktionshinder direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,96 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Rehabiliteringspenning n Rehabiliteringspenningen är avsedd för åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan ordnas av bl.a. FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning. n Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenningen. n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA enligt prövning bevilja rehabiliteringsstöd 9 e/dag. Handikapp- och vårdbidrag n Handikappbidraget för barn under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för vuxna (över 16 år) är avsett för perso- ner vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar. n Handikappbidragets grundbelopp är 89,18 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 208,09 e/mån och det högsta bidraget 403,50 e/mån. Det är skattefritt. n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Man måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalidpension, ålderspension. Det lägsta bidraget är 59,73 e, det förhöjda 148,69 e och specialvårdbidraget är 314,41 e mån. n Veteraner som får både fronttillägg och vårdbidrag till högsta belopp får ett skattefritt veterantillägg på 52,09 e. Tolkning n FPA kan bevilja personer med hörsel-, syn- och hörsel- eller talskada rätt till olika tolkningstjänster. Tolkning beviljas för arbete, studier, uträttande av ärenden och rekreation. n Kostersättning vid celiaki n Om du har celiaki och är över 16 år kan du ha rätt till en kostersättning på 21 e/mån. Stöd till företagshälsovården n Arbetsgivare och företagare får ungefär hälften av sina kostnader för företagshälsovård ersatta av FPA. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Arbetsgivare och företagare kan frivilligt även erbjuda sina anställda sjukvårdstjänster som företagshälsovård. n Hem&Familj Broschyrer Hem och familj, Pension, Flytta till Finland eller utomlands. Servicenummer Flyttning till/från Finland Bostadsbidrag Familjeförmåner Värnpliktiga Flyttning till eller från Finland n Om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland ska du meddela flyttningen både till magistraten och FPA. n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om du flyttar för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland. n I EU, EES-länder och i Schweiz är det vanligen arbetslandet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n Bostadsbidrag n Om du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter. n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster. n Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas 65 år fyllda men också yngre sjuk-, invalid-, arbets-, familje- eller garantipensionstagare. Fr.o.m kan bidraget också betalas direkt till hyresvärden. n Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag. n Studerande kan få bostadstilllägg (se studiestöd). n Värnpliktiga kan få bostadsunderstöd som en del av militärunderstödet. Militärunderstöd n Militärunderstödet tryggar familjens utkomst under militäreller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet. n Bostadsunderstöd ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under tjänstgöringstiden. Moderskapsunderstöd n Familjen får välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårdsprodukter och 140 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskaps understöd. Adoptionsbidrag n Adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år via en internationell adoptionstjänst kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bidragsbeloppet är beroende av barnets hemland. Föräldradagpenningarna n Mammor och pappor har rätt till föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenningar. n Moderskapspenning betalas under mammaledigheten (ca 4 månader). Om mammans arbete kan utgöra en hälsorisk under graviditetten kan hon eventuellt får särskild moderskapspenning redan i ett tidigt skede av graviditeten. n Faderskapspenning för 1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden, n Föräldrapenning till pappan eller mamman turvis (ca 6 månader). n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen. n Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapenningsperioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombinerat med 1-24 vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter föräldraledigheten. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. n Kvinnor i registrerat parförhållande kan få en dagpenningperiod motsvarande pappamånaden. n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca 9 månader). n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen fastsställda inkomsterna enligt samma princip som sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst. n Föräldrapenningen är fr.o.m. minst 22,96 euro/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet. Barnbidrag n Barn som bor i Finland får månatligen ett skattefritt barnbidrag från FPA tills de fyller 17 år. n Barnbidraget är 104,19 e/mån för det äldsta barnet, för det andra 115,13 e, för det tredje 146,91 e, för det fjärde 168,27 e och för det femte samt varje därpå följande barn 189,63 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 48,55 e/månaden. n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro. n De närmast följande utbetalningsdagarna är 26.10, 23.11, 21.12, 25.1., 26.2 och Stöd för barnavården n Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n Då ett barn inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 327,46 e/ mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 98,04 e och för barn under skolåldern 63,00 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 175,24 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan. n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 166,71 e/mån/barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är högst 140,19 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten. n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen. Partiell vårdpenning n En förälder som för barnets skull väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Även företagare kan få partiell vårdpenning. n Den partiella vårdpenningen är 93,77 e/mån. n Åland har eget stödsystem som sköts av kommunerna. Underhållsstöd n FPA betalar underhållsstöd för barn under 18 år, då en underhållskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag eller då bidraget är lägre än underhållsstödet. n Underhållsstöd beviljas också för utomäktenskapliga barn då faderskapet inte är fastställt samt för adoptivbarn, som en förälder adopterat ensam. n Stödet är 147,96 e/mån/barn. Specialvårdspenning n Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliteringseller anpassningsträningskurs. n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus. n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som har låga eller inga inkomster kan få 22,96 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet. Studier&jobb Broschyrerna Studier, Arbetslöshet Servicenummer Studerande Utan arbete Flyttning till/från Finland Studiestöd n Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas studerande som fyllt 17 år, bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån. Efter examen kan FPA bevilja räntebidrag till lånet. n Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. n Studiepenningen är e/

8 14 nn Stöd Bryderi n 15 nn mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina inkomster. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån. Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag. n Tumregeln är att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar ut studiestöd och e/ mån under de månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans. Det får du hjälp med räknaren på www. fpa.fi/berakningar. På e-tjänsten ser du dina studiestödsuppgifter och där kan du också annullera och återbetala studiestöd. n Om du har låga inkomster när du är utexaminerad kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder. n Åland har ett eget studiestödsystem. Skolresestöd n Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar alltid själv minst 43 e/mån. Alterneringsledig med ersättning n När du varit i arbetslivet i minst 10 år varav minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, om din arbetsgivare går med på det. För att du ska få alterneringsersättning måste nämligen din arbetsgivare förbinda sig att via arbetförmedlingen anställa en arbetslös person för den tid som du är ledig. n Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. n Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA. Grundtrygghet för arbetslösa n Om du är arbetslös, år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta möjliga tiden). n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat. Beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster (efter ett avdrag på 660 euro) och sociala förmåner. n FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbetssökande som arbetar på deltid eller sporadiskt. e t t j o b b p å f p a Lots för e-bilagorna Projektchef Oskari Vuorinen utvecklar möjligheterna att skicka bilagor elektroniskt till FPA. Hur bilagorna skickas har helt klart varit en felande länk i FPA:s e-tjänst. Snart kan kunderna elektroniskt skicka in allt på en och samma gång. Då behöver inga bilagor längre sändas till byrån separat, berättar Oskari Vuorinen. Han är ansvarig för att e-bilageprojektet avancerar och håller tidtabellen. Förutom att han har ledningsansvaret för projektet har han deltagit i planeringen av vad reformen ska omfatta. Projektet är en del av det större projekt som ska revidera förmånssystemen. Via e-tjänsten kan man förutom e-bilagor snart också sända krypterade meddelanden till FPA. I framtiden kommer tjänsten i samband med ansökan också att ge kunden en förteckning över vilka bilagor som behövs. Vuorinen började sin tjänst på FPA i november i fjol. Innan dess arbetade han inom industrin som ansvarig för utvecklingen av programvaror för små och medelstora företag. Att jobba på FPA har varit verkligt utmanande. Allt skiljer sig enormt från mina tidigare arbetsplatser - och det gäller verkligen allt, från verksamhetsfält till arbetsmetoder och praxis. Största överraskningen har varit att organisationen är så stor, men ändå på sätt och vis också liten. Det finns mycket folk och mycket att göra, men vissa frågor ligger i händerna på en eller några få personer. Det känns som om vissa ärenden sköts nästan som inom en familj. Milla Ikonen Översättning Gunilla Bergström Intresserad av FPA som arbetsplats? Se n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och som högst 31,36 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 5,06 e, för två 7,43 e och för tre eller flera barn 9,58 e/dag. Du kan söka arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande. n På Åland sköter arbetsförmedlingen arbetslöshetstryggheten. A n n i k a S ö d e r b l o m Tillägg för arbetslösa n Om du är arbetslös och deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster kan du i ersättning för uppehälle få 9 e eller 18 e/dag. På olika grunder kan du även få ett tillägg för sysselsättningsplan eller en förhöjningsdel till grunddagpenningen vars fulla belopp är 4,59 e/dag. Du får inte båda samtidigt. Även permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskydd. Resestöd n Om du har rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön i 4 månader få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet motsvarar arbetsmarknadsstödet och förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd. Integrationsstöd n Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet medan de integreras i Finland. Ansökan riktas till Arbets- och när-ingsbyrån, men utbetalas av FPA. Pension Broschyrer Pension Servicenummer Pensionsärenden Efterlevandepensioner Pension n Arbetspensionen är den primära pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpensionen och garantipensionen basutkomst. n Till folkpensionerna hör sjukpension för åringar, arbetslöshetspension för åringar födda senast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men då till minskat belopp. n Folkpensionen är högst 608,63 e/mån för ensamstående och 539,85 e/mån och för gifta och sambor. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 53,70 e/ mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 257,96 e/ mån eller mera och för gifta eller sambor 1 20,46 e/mån. n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöjning som är 21,23 euro/barn/ månad. n För pensionstagare som har bott utomlands eller som har tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel. Tillfällig sjukpension n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Garantipension n Garantipension kan beviljas pensionstagare vars bruttopension är mindre än 713,73 e/mån. För en ensamstående som saknar arbetspension är garantipensionen 105,10 e/mån och för gifta och sambon 173,88 e/mån. Garantipensionen är lägre för dem som tidigarelagt sin folkpension. Läs mera på fi/garantipension. Fronttillägg n Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken får ett skattefritt fronttillägg på 47,55 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett motsvarande tillägg, men inte till extra fronttillägg. Fronttilllägg kan även betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan nämnda tecken. Efterlevandepensioner n Familjepensionerna är efterlevandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt barn under 18 år. Även studerande barn i åldern år kan få barnpension. n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension på 313,90 e/mån i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet. n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 57,76 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 87,36 e/ mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Bildkryss 2/12 Skicka din bildkrysslösning senast till adressen Mitt i allt/fpa, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 2. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro. 1. Dementiker kan från och med år 2013 få FPA-rehabilitering till a) 65 års ålder b) 75 års ålder c) 99 års ålder 2. Om man inte talar något av de inhemska språken kan man uträtta sina ärenden med FPA genom a) att ha sin myndiga vän som tolk b) ha sitt minderåriga barn som tolk c) utomstående yrkestolk. Namn Adress E-post och telefon Pristagare i Bildkryss 1/2012: Stefan Gustafsson, Obbnäs, Barbro Johansson, Vanda, Maire Nylund, Borgå, Marja-Liisa Melkinen, Jyväskylä, Gun Aspfors, Kronoby 10 frågor om social trygghet 3. Årsjälvrisken för läkemedels kostnader kallas också a) läkemedelstrappa b) läkemedelsansvar c) läkemedelstak 4. Avgörande för handikappbidragsbetslut för astmatiska barn är a) hur belastande vården är b) föräldrarnas utmattning c) antalet använda läkemedel 5. År 2011 uppgick militär bidraget i medeltal till a) 850 euro i året b) euro i året c) euro i året 6. I samband med arbetslös hetsstöd planeras slopande av a) pappersmeddelanden b) behovsprövning gällande makars och makors inkomster c) behovsprövning gällande egna inkomser. Bildkryss 1/12 rätt lösning 7. Brottsbenämningen för missbruk av sociala tryggheten som överstiger euro kallas a) grovt bedrägeri b) oförskämt lurendrejeri c) allatiders bedrägeri 8. Moderskapsförpackningen innehåller cirka a) 15 produkter b) 40 produkter c) 50 produkter De rätta svaren hittar du här: 9. E-recepten ska vara i bruk i hela landet a) senast b) senast c) senast Lagen om folkpension stiftades år a) 1919 b) 1937 c) 1967 O l e b ä r lu n d 1a, 2c, 3c, 4a, 5c, 6b, 7a, 8c, 9a och 10b.