Islam i religionsundervisningen Läromedel och samhällskrav

Transkript

1 Lärarprogrammet Islam i religionsundervisningen Läromedel och samhällskrav Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A--11/41--SE Handledare: Hans Christian Öster Institutionen för Kultur och kommunikation

2 Institutionen för Kultur och kommunikation LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete avancerad nivå LIU-LÄR-L-A--11/41--SE Titel Islam i religionsundervisningen Läromedel och samhällskrav Title Islam in religious education Textbooks and social demands Författare Sammanfattning Sverige kan idag påstås vara mångreligiöst, där en av religionerna som kan påträffas är Islam. Skolan skall i Sverige arbeta mot att befästa bl.a. ett tolerant synsätt hos eleverna. Trots denna riktlinje går det att påträffa skildringar i skolans religionsläromedel som inte kan påstås vara fullkomligt objektiva. Det har även genom bl.a. undersökningar framkommit, att det bland den svenska befolkningen kan finnas negativa tankegångar gentemot Islam. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa diskussionen om svenska religionsläromedels framställning av Islam samt att utifrån internationell forskning undersöka vilka krav samhället ställer på religionsundervisningen om Islam. Metoden för studien utgörs av en litteraturstudie där två avhandlingar, fyra artiklar och en underlagsrapport blivit lästa. Därefter har en analys genomförts, vilken kan betraktas såsom inspirerad av en manifest innehållsanalys. Genom analysen framkom följande fyra kategorier: Läromedelsframställningen av Islam, Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i förhållande till de olika former av Islam som finns i verkligheten, Undervisningen och elevernas attityder samt Den sociala samhällskontexten i skolan. Huvudfynden visar på bl.a. att utbildningen i religionskunskap kan behöva väga upp vissa bristfälligheter som kan påträffas i religionsläromedel. Skolans centrala uppdrag, att ge eleverna verktygen för ett kritiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning har även påträffats. Att se eleven i ett vidare perspektiv än enbart som elev och som lärare förhålla sin undervisning till detta, visas även vara väsentligt. Nyckelord Identitet, Islam, Litteraturstudie, Lärare, Läroböcker, Läromedel, Läroplan, Media, Muslimer, Religionsundervisning, Skolan, Tradition.

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DEFINITION OCH PROBLEMATISERING AV BEGREPPET MUSLIM METOD AVGRÄNSNINGAR LITTERATURSÖKNING Databassökning METODDISKUSSION LITTERATURGENOMGÅNG LÄROMEDELSFRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM FRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM OCH MUSLIMER I LÄROBÖCKER I FÖRHÅLLANDE TILL DE OLIKA FORMER AV ISLAM SOM FINNS I VERKLIGHETEN UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS ATTITYDER DEN SOCIALA SAMHÄLLSKONTEXTEN I SKOLAN DISKUSSION OCH SLUTSATSER LÄROMEDELSFRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM FRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM OCH MUSLIMER I LÄROBÖCKER I FÖRHÅLLANDE TILL DE OLIKA FORMER AV ISLAM SOM FINNS I VERKLIGHETEN UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS ATTITYDER DEN SOCIALA SAMHÄLLSKONTEXTEN I SKOLAN ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER...40 REFERENSLISTA...41

4 1. Inledning I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 kan man läsa att: Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpf 1994:2, s. 5). Vidare kan man i läroplanen för de obligatoriska skolformerna, Lpo 94 läsa att: Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver (Lpo 1994:1, s. 5). Ovanstående kan innebära att skolan skall förbereda eleverna för ett aktivt liv i samhället, där det finns vissa eftersträvansvärda kunskaper, vilka är önskvärda att eleverna skall förvärva. Den som lever i 2000-talets Sverige lever i en religiös pluralism (Andersson & Sander 2009, s. 15). Larsson (2009, s. 463) menar att det finns tendenser vilka visar att muslimer håller på att bli en del av det svenska samhället, men att detta inte utesluter att muslimer fortfarande skildras i negativa termer. I Lpf 94 står det skrivet att: Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpf 1994:2 s. 3). Likaså kan man i Lpo 94 läsa att: Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 1994:1, s. 3). Föregående belyser bl.a. det centrala kring att skolan arbetar mot förekomsten av kränkningar, men även vikten av att det finns en god kunskap för att motverka främlingsfientlighet. Alwall 1

5 (1999, s. 149) påvisar att den kommunala skolan skall vara tendensfri i sitt genomförande av undervisning i religion. Emellertid visar även Alwall (1999, s. 149) att det finns tveksamheter i hur väl detta i realiteten genomförs. Detta då det har framkommit kritik mot att bl.a. läromedlen i skolan kan visa på en skevhet i framställningen av de religioner, vilka inte är majoritetsreligioner (Alwall 1999, s. 149). Betraktar man det religiösa Sverige idag finner man en mängd olika religionsinriktningar bland befolkningen (Andersson & Sander 2009, s. 15). Vill man inta ett ställningstagande kring huruvida detta är en ny företeelse eller ej, krävs dock att vi problematiserar fenomenet mångreligiositet. Detta då en samling av människor är just en samling av individer där det kan finnas individuella preferenser när det kommer till bl.a. spörsmål vilka rör religiositet. Betraktas fenomenet ut ett historiskt perspektiv slås vi av att Sverige, som land, sedan långt tillbaka varit berikat av en pluralism när det kommer till befolkningen, då bl.a. samer och valloner under lång tid funnits i Sverige (Andersson & Sander 2009, s. 27). Dock kan det under bl.a talet påträffas en viss form av social kontroll vilken har kunnat inneha funktionen av att påverka samhället i en relativt enhetlig riktning, även religiöst. Detta då en majoritet av befolkningen levde på landet, där det sedvanliga levnadssättet var starkt (Andersson & Sander 2009, s. 28). Vidare går det även i den svenska historien att påträffa försök och ansträngningar för att uppnå ett religiöst homogent samhälle. Betraktas en regeringsstadga från 1655 finner vi en märkbar ansträngning för att göra landet religiöst homogent, då det genom bl.a. denna fastslogs att den enda tillåta religiösa tillämpningen var den evangelisk-lutherska (Andersson & Sander 2009, s. 29). Det skulle dröja ända fram till mitten av 1900-talet, närmare bestämt 1951, innan det i Sverige infördes religionsfrihet genom lagstiftning (Andersson & Sander 2009, s. 30). Larsson (2009, s. 463) menar att Islam utgör en av de största trosinriktningarna som finns idag. Även Sverige är berikat av muslimska medborgare, vilka främst anlänt till landet efter andra världskrigets slut (Larsson 2009, s. 463). Ser vi från första halvan av 1900-talet och fram tills idag, urskiljer sig en växande muslimsk befolkning i landet. Detta framkommer om man ser till den undersökningen, vilken genomfördes Antalet individer vilka ansåg sig vara muslimer vid tiden för denna undersökning var inte fullt 20 stycken beräknades dock den muslimska befolkningen i Sverige vara individer. Definitionen av 2

6 muslimer i föregående approximation grundades på någon form av härstamning till muslimska civilisationer eller kulturer (Larsson 2009, s. 483). Roth (1998, s. 13) visar på att skolan innehar en särskild förpliktelse när det gäller att förmedla kunskap som ett medel för att motverka fördomar, såsom fientliga inställningar till olika individer i det pluralistiska samhället (Roth 1998, s. 13). Roth (1998, s. 13) belyser även skolans centrala uppdrag då olika former av förhållningssätt till bl.a. nya svenskar, vilka bidrar till det mångkulturella samhället, kan påverkas under skolåren. Att det finns en möjlighet för skolan att effektivt motverka exempelvis negativa inställningar till olika individer. Hvitfelt (1998, s. 72) menar att den övervägande delen av svenska medborgare innehar en bristfällig kunskap kring religionen Islam. Genom föregående menas att de kunskaper eller uppfattningar svenskarna ändå innehar kan grunda sig på bl.a. skolans undervisning om Islam och den bilden massmedia framställer. Emellertid belyser Hvitfelt (1998, s. 73) en undersökning vilken genomfördes på 1990-talet. Denna visade att det fanns en övervägande negativ uppfattning gentemot Islam bland svenskarna, då 65 % av de deltagande respondenterna visade på negativa associationer till religionen (Hvitfelt 1998, s. 73). Grunden till mitt personliga intresse inför detta forskningsområde utgörs av en önskan att se vad forskningen visar när det gäller utvalda delar av skolans förhållande till Islam, hur skolans läromedel i religion skildrar Islam och vad som ytterligare bör visas hänsyn när Islam får utrymme inom religionsundervisningen. Då både läroplanen för de frivilliga skolformerna och läroplanen för de obligatoriska skolformerna belyser vikten av kunskap vid främjandet av tolerans kan det vara givande att se hur en del av kunskapen, framkommer i delar av skolans läromedel. Vidare kan det vara intressant att se om samhällets kontext inverkar på religionsundervisningen. Om det genom samhället finns aspekter vilka religionsundervisningen bör beakta. 3

7 2. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa diskussionen om svenska religionsläromedels framställning av Islam samt att utifrån internationell forskning undersöka vilka krav samhället ställer på religionsundervisningen om Islam Frågeställningar Vad säger den tidigare svenska forskningen om läroboksförmedlingen av Islam? Vad säger den tidigare internationella forskningen om samhällets krav på undervisning om Islam? 4

8 3. Definition och problematisering av begreppet muslim Slår man upp definitionen av muslim i Islam lexikonet (1994, s. 195) finner man en förklaring vilken utgörs av att en muslim har anammat religionen Islam, samt religionens förhållningssätt i levnaden. Dock visar Larsson (2009, s. 483) på en problematik när det gäller att fastställa innebörden av begreppet muslim, såsom vad det är för omständigheter som avgör om en individ är en muslim. Med andra ord huruvida det exempelvis är tillräckligt med rötter i ett muslimskt land eller om det är andra faktorer inblandade, såsom ett tilltalsnamn med koppling till Islam, för att en person skall benämnas muslim. Roald (2005, s. 20f) visar att användandet av termer såsom muslimer, kan få till stånd generaliseringar där det i realiteten finns en påtaglig mångfald. Att det inom en benämning av detta slag dels finns individer vilka ser sig själva som anhängare av religionen och dels de som inte betraktar sig själva som religiösa (Roald 2005, s. 20f). För att visa på olämpligheten i att använda muslim som ett begrepp genomförs ett jämförande perspektiv med Kristendomen, då det förtydligas att det kan upplevas missvisande att benämna ett lands invånare som enbart kristna (Roald 2005, s. 20f). Denna uppsats innehar ingen specifik, och för denna studie utarbetad, definition av begreppet muslim. De texter vilka ingår i studien där termen muslim kommer att påträffas, kommer istället att utgöras av de specifika författarnas nyttjande av ordet muslim. Många av dessa författare redovisar ingen egen definition av termen muslim och därav kommer föreliggande studie inte inneha någon enhetlig precisering av begreppets innebörd. Detta medför att ett brett perspektivet av, och därmed ej enbart den religiösa, innebörden av begreppet muslim kommer att dominera i följande studie. 5

9 4. Metod Metoden i föreliggande studie har utgjorts av en litteraturstudie. Att arbeta efter detta tillvägagångssätt kan innebära en genomgång av vad som tidigare presenterats i forskningsväg inom ämnet, varpå den utvalda forskningen utökas med en analys (Forsberg & Wengström 2008, s. 29) Avgränsningar Avgränsningarna till föreliggande litteraturstudie utgjordes av forskning som publicerades mellan åren 1991 och Tidsspannet utgörs därmed av 20 år. Den litteratur som ligger till grund för denna studie har vidare avgränsats till att omfatta publicerade vetenskapliga artiklar, på språken svenska och engelska. Jag var enbart intresserad av granskningar av läromedel i religionen Islam, därför refererade jag enbart vad dessa sa om läromedlens granskningar. Läromedelsgranskningarna, vilka innefattades i studien, utgjorde religionsämnets läromedel för gymnasiet och grundskolans senare år. Utöver läromedelsgranskningen refererades det till internationell forskning. Denna forskning inkluderades oavsett om den fokuserade på yngre eller äldre elever. Detta under förutsättning att den internationella forskningen, enligt mig, föreföll relevant även för de årskurser som föreliggande studie fokuserat på. Genom ovanstående framkom att studier publicerade tidigare än 1991 uteslutits. Likaså exkluderades vetenskapliga artiklar, vilka var utgivna på andra språk än ovan nämnda. Det bortsågs även från läromedelsgranskningar, än de som redogjorde för Islam på högstadie- och gymnasienivå. I de fall då den tidigare forskningen granskat läromedel som riktat sig till, för denna studie, relevanta och icke relevanta skolår, kom enbart de skolår vilka för denna studie var relevanta att beaktas. Övrig forskning, vilken föreföll vara väsentlig för studien, kom att inkluderas oavsett vilken åldersgrupp den tidigare forskningen genomförts sin studie utifrån Litteratursökning Litteratursökningen har genomförts via universitetsbibliotekets bibliotekskatalog under tidsperioden Då det påträffats litteratur vilken betraktats som relevant för 6

10 denna studie, har även en manuell sökning i de olika artiklarnas referenslistor tillkommit. Detta för att ytterligare finna forskning som kunnat vara tillämpbar i denna undersökning. Två avhandlingar har funnits genom den manuella sökningen. Då avhandlingarna blivit lästa under noggrannhet, visade det sig att en av avhandlingarna var av omfattande relevans för studien. Detta då den utifrån olika infallsvinklar diskuterar Islam i läromedel. Därav kom följande forskning att ingå i denna studie. Härenstam, K. (1993). SKOLBOKS-ISLAM- Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB. (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet, 1993.). Genom studiet av den andra avhandlingen visade det sig att denna behandlar vissa aspekter vilka ansetts vara av relevans för denna studie. Därav inkluderades även följande forskning i denna studie. Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället- En analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren Lund: KSF AB. (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet, 2007.). Ytterligare ett sätt har nyttjats för att påträffa litteratur. Det verkställdes genom att se över vilken kurslitteratur som tidigare blivit studerad. På detta vis påträffades följande artikel. Härenstam, K. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund. Stockholm: Skolverket. Denna text går att finna via skolverkets hemsida, Gå till publikationer, sök på fritext med sökorden, I enlighet med skolans värdegrund. Välj mer info under sökträffen I enlighet med skolans värdegrund?. Välj PDF-filen Religion Databassökning Databassökningen genomfördes under perioden Databasen Academic Search Premier nyttjades vid litteratursökningen och här genomfördes samtliga sökningar genom Advanced Search. Denna databas genererade tre olika artiklar till denna studie. 7

11 Den första sökningen genomfördes under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed) Journals. De sökord som nyttjades var pluralism AND school AND society. Sökningen genererade 240 träffar, varpå samtliga titlar lästes och följande artikel kom att ingå i denna studie. Knauth, T., Körs, A. (2011). The `contextual setting approach : a contribution to understanding how young people view and experience religion and education in Europe. British Journal of Religious Education. Vol. 33, s De övriga sökträffarna valdes bort, då de ej kunde sammankopplas med föreliggande studies syfte. Även den andra sökningen genomfördes under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed) Journals. De sökord som nyttjades var text books AND high school AND Islam. Sökningen genererade 2 träffar, varpå båda artiklarna lästes och en kom att ingå i följande studie. Phelps, S. (2010). Critical Literacy: Using Nonfiction to Learn About Islam. Journal of Adolescent & Adult Literacy. Vol. 54, s Den andra sökträffen valdes bort, då denna ej kunde sammankopplas med föreliggande studies syfte. Den tredje sökningen genomfördes ej under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed) Journals. Denna studie påträffades under ett försök att utvidga sökningen, för att ytterligare finna relevant forskning. Därefter lästes artikeln varpå beslutet att inkludera den i denna studie togs. De sökord som nyttjades var textbook AND upper secondary school AND Islam. Sökningen genererade 2 träffar, varpå en kom att ingå i följande studie. Otterbeck, J. (2005). What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks. Journal of Ethnic and Migration Studies. Vol. 31, s Den andra artikeln bortsågs från, då den ej upplevdes passa denna uppsats syfte. Ytterligare en sökmotor som nyttjades vid litteratursökningen var databasen ERIC. Sökningen vilken genomfördes var Advanced Search och en begränsning vilken användes var Peer Reviewed. De sökord som brukades var Islam AND School. Sökningen resulterade i 109 träffar, varpå samtliga titlar lästes och följande artikel kom att ingå i denna studie. Revell, L. (2010). Religious education, conflict and diversity: an exploration of young children`s perceptions of Islam. Educational Studies. Vol. 36, s De övriga sökträffarna bortsågs från, då dem inte upplevdes passa denna undersöknings syfte. 8

12 4. 3 Metoddiskussion Denna studies analys utgår ifrån en manifest innehållsanalys (jmf. Forsberg & Wengström 2008, s. 150f). Alla komponenter vilka skall finnas i denna form av analys, användes dock ej. Detta då undersökningen frångår de kvantitativa inslag som metoden i realiteten innehar (jmf. Forsberg & Wengström 2008, s. 150f). Orsaken till denna avvikelse är att de kvantitativa inslagen inte innehar någon relevans i den föreliggande studien. Genom föregående framkommer att denna studie bör betraktas som inspirerad av en manifest innehållsanalys. Fokus har varit att få fram bra underlag för denna litteraturstudie. Därav har litteratursökningen fått disponera den tid vilken behövts, för att finna relevanta artiklar och avhandlingar. Den erfarne forskaren kan emellertid troligen finna ytterligare relevant forskning, vilken ej kommer att påträffas i denna undersökning. Den forskning vilken presenteras och diskuteras är, med andra ord, troligen inte allomfattande i relation till vad som i forskningsväg har producerats. En orsak till detta kan utgöras av att vissa sökord inte blivit påtänkta, vilka hade kunnat resultera i ytterligare sökträffar och därmed mer forskning att bygga studien på. Forskningen vilken kommer att diskuteras och presenteras är artiklar och avhandlingar, som genom litteratursökningen påträffats och ansetts vara relevanta. Då en del av litteraturen är skriven på engelska kan det från min sida finnas andra tolkningar än vad dessa författare har som avsikt att förmedla. Med andra ord uttryckt, då engelska inte är mitt modersmål kan det i denna studie finnas andra tydningar av de engelska texternas budskap. En av artiklarna som finns med i uppsatsen är inte funnen via Academic Search Premiers kvalitetssäkring, Scholary (Peer Reviewed) Journals. Denna artikel, What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks, är dock författad av Jonas Otterbeck. Vid litteratursökningen var denna författare återkommande och det framkom att en del av det som är skrivet om muslimer i Sverige, är skrivet av Jonas Otterbeck. Med föregående i beaktande, samt efter att ha läst artikeln togs beslutet att inkludera denna skrift i uppsatsen. Artikeln fick därmed sin plats i uppsatsen genom författarens bakgrund och artikelns relevanta innehåll, istället för sökmotorns kvalitetssäkring. Då studien är en del av vägen mot en examen som gymnasielärare, var valet att innefatta litteratur vilken riktar sig mot den frivilliga skolformen ett givet val. Vid tidpunkten då arbetet 9

13 med studien påbörjades visade sig dock det innehållsliga stoffet bli något begränsat, därav togs beslutet att även inkludera litteratur vilken riktar sig mot grundskolans senare år. Att denna litteratur inkluderades i studien och inte litteraturen för grundskolans tidigare år, grundades på att grundskolans senare år ligger närmare den åldersgrupp och litteratur, vilken är av relevans när det kommer till min kommande examen som gymnasielärare. Bakom beslutet att inkludera grundskolans senare år i denna studie, fanns även faktorer såsom att kunskap kring vad eleverna läser och studerar under grundskolans senare år, kan vara väsentligt på gymnasiet. Det kan vara en fördel att inneha viss kunskap kring vad eleverna studerat när gymnasiet tar vid efter grundskolans senare år. Kunskap kring vad litteraturen innehåller på grundskolans senare år, kan hjälpa gymnasielärare att förstå vilken förkunskap eleverna kan inneha. Presentationen av litteraturgenomgångens första rubrik skiljer sig från presentationen av de övriga tre rubrikerna. Anledningen till denna differens är att studierna som utgör underlaget till den första rubriken innehar påtagligt olika utgångspunkter och att forskningen är genomförd utifrån olika perspektiv. Detta har bidragit till en problematik vid försök att tematiskt inordna forskningen. För att förstå forskningen krävs en del förkunskap kring ur vilket perspektiv forskningen är genomförd, vilket kunnat bidra till flertalet upprepningar. Då detta uppfattades kunna bli ett störningsmoment för läsaren och innebära svårigheter kring att följa textens uppbyggnad, gjordes istället valet att strukturera den första rubriken i litteraturgenomgången efter forskningen var för sig. De resterande tre rubrikerna kommer dock att presenteras tematiskt. Den föreliggande studien är inspirerad av en manifest innehållsanalys. Det innebär att forskningsmaterialet sorterats efter olika former av kategorier, vilka framträdde vid läsningen av stoffet (Forsberg & Wengström 2008, s. 150f). Materialet har lästs flertalet gånger och efter denna granskning framträdde vissa områden, eller kategorier. Forskningsmaterialet sorterades därefter in i följande områden: Läromedelsframställningen av Islam, Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i förhållande till de olika former av Islam som finns i verkligheten, Undervisningen och elevernas attityder samt Den sociala samhällskontexten i skolan. 10

14 6. Litteraturgenomgång Denna studie inkluderar två avhandlingar, fyra artiklar och en underlagsrapport. Avhandlingarna är studier vilka är genomförda i Sverige. Underlagsrapporten är även den en svensk studie. De fyra artiklarna som kommer att presenteras utgörs av en studie från Storbritannien, en från Tyskland, en från Amerika och ytterligare en studie från Sverige. Nedan följer en redovisning av de olika kategorierna, vilka urskilts via läsning av litteraturen. De olika påträffade kategorierna kommer nedan att inneha funktionen av rubriker. Då vissa av artiklarna berör flera kategorier, kommer dessa att påträffas under olika rubriker. Första gången en artikel eller avhandling nämns kommer det, i de fall då det framkommer, att ske en utförligare beskrivning av, den specifika, undersökningen eller granskningens syfte. Denna information kommer inte att upprepas i de fall, då den specifika hänvisningen återkommer Läromedelsframställningen av Islam Denna kategori kommer att presentera tre olika svenska studier. Dessa utgörs av Härenstams svenska avhandling från 1993, Härenstams svenska underlagsrapport från 2006 och Otterbecks svenska studie från Härenstam (1993, s. 89) granskar i sin avhandlig hur skildringen av Islam genomförs i diverse olika läroböcker. Målet med forskningen är att se hur väl de utvalda läroböckerna stämmer med, de för läromedlen relevanta, läroplanerna. Vidare granskas även skollitteraturen utifrån hur väl deras skildring stämmer med hur Islam beskrivs i skrifter, författade av muslimska författare (Härenstam 1993, s. 95f). I avhandlingen redovisar Härenstam (1993, s. 90) bl.a. granskningar av läroböcker vilka riktar sig mot den obligatoriska och den frivilliga skolformen. I relation till denna läromedelsgranskning påvisas vilka läroplaner som i denna analys är relevanta. Dessa utgörs av Lgr-80, för den obligatoriska skolan, samt Lgy-70 för den frivilliga skolformen. Vidare betonas att den obligatoriska skolan visar på vikten av saklighet och allsidighet (158), samt att läroplanen för den frivilliga skolformen betonar den komparativa aspekten mellan olika trosinriktningar (Härenstam 1993, s. 158f). I dessa läroplaner finns även en betoning på vissa centrala värden, såsom exempelvis tolerans (156) 11

15 och jämställdhet (156). Vidare visar styrdokumenten på det väsentliga i att eleven förvärvar färdigheter som möjliggör ett prövande förhållningssätt gentemot auktoriteter (Härenstam 1993, s. 156). Det ämnas att befästa färdigheter som gör att elever, vid olika former av schismer, föredrar en icke våldsam utgång (Härenstam 1993, s. 156). Vidare belyser Härenstam (1993, s. 159) att läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lgy- 70, gärna vill se att eleverna får studera religionerna i relation till varandra. Med andra ord uttryckt att det finns en komparativ aspekt i undervisningen. Här blir det centralt att beskrivningarna av religionerna är framställda på ett äkta och omsorgsfullt vis (Härenstam 1993, s. 159). Avhandlingens tredje del utgår vidare från olika indelningar, såsom Gud, Djihad och Kvinnan/Familjen (154) (Härenstam 1993, s. 154ff). Första analysen som Härenstam (1993, s. 158) genomför behandlar Gud (158). Härenstam (1993, s. 159) visar bl.a. på aspekten att eleverna kan påverkas av hur läroböckerna framställer gudsrelationen inom Islam. Att detta kan skapa inställningar hos eleverna när det kommer till aspekter såsom människans plats och roll i Islam, men även vilken roll och plats gud innehar i anhängarnas liv (Härenstam 1993, s. 159). När de muslimska (165) författarna redogör för gud påvisas en stark betoning av kvaliteter såsom förlåtande, enväldig samt nådefull. Det innebär dock ej att människan är guds marionettdocka, utan hon innehar en egen vilja (Härenstam 1993, s. 165). Emellertid visar avhandlingen att det går att finna läromedel för högstadiet, där denna negativa bild av gud påträffas (Härenstam 1993, s. 177). När det istället kommer till den frivilliga skolan, visas det på väsentligheten i att det finns en noggrannhet kring att man genomför likvärdiga jämföranden med varandra och därmed inte jämför exempelvis sedvana med ideal. I relation till de muslimska (187) företrädarnas bild av gud i Islam påvisas, att när det kommer till läromedlen för gymnasiet påträffas både litteratur vilka överrensstämmer med denna bild, men även skildringar vilka inte gör det (Härenstam 1993, s. 186f). Det belyses att en viss del av litteraturen, visar på betoningar av guds absoluta maktställning i relation till människan (Härenstam 1993, s. 264). Härenstam (1993, s. 265) visar här på att en del av det skolans styrdokument lägger vikt vid, inte sammanfaller med denna framställning av människan och Guds relation. Skolan bör befästa färdigheter såsom granskande av auktoriteter (265), medan vissa av läromedlen betonar individens underlägsenhet i relation till skaparen (Härenstam 1993, s. 264f). 12

16 Nästa analys utgår från termen djihad. Här påvisas att en vanlig förklaring av begreppet är det heliga kriget (202) (Härenstam 1993, s. 202). Enligt några forskare påvisas dock att föregående förklaring kanske inte är den korrekta (Härenstam 1993, s. 202f). Detta styrker bl.a. en av de muslimska företrädarna vilken menar att ordet istället bör betraktas som människans psykiska och fysiska ansträngning, för att leva i enlighet med och för religionen (Härenstam 1993, s. 204). Sammantaget visar Härenstam (1993, s. 206) att om man betraktar djihad ur ett forntida perspektiv finner man att ordet har brukats i den ifrågasatta betydelsen, även om denna benämning i realiteten inte innefattar termens olika nyanser. Vid granskningen av litteraturen vilken förekommer på högstadiet belyses att det finns en fokusering på samhället (Härenstam 1993, s. 208). Ämnet religion är på högstadiet en del av det samhällsorienterande blocket, vilket medför att det finns förväntningar på att ämnet skall ge samhällsinformation (218) (Härenstam 1993, s. 218). Det påvisas även att det vanligaste är att högstadielitteraturen visar på en koppling mellan djihad (208) och Heliga krig (208). Dock visar några av de granskade läromedlen på ytterligare perspektiv, då de belyser att det även går att finna heliga krig (208) inom ramen för Kristendomen (Härenstam 1993, s. 208f). Härenstam (1993, s. 218f) lyfter problematiken kring vad som stoffmässigt inkluderas respektive exkluderas. Här syftas det på att samhällsinformationen i läroböckerna kan utkonkurrera det utrymmet man väljer att tillägna religionens lära. Vidare belyses att en angreppspunkt utifrån samhällsinformation (218) även kan innebära en fara, då utsorteringen av innehållet kan komma att färgas av bl.a. journalisters redogörelser (Härenstam 1993, s. 218). I förlängningen menar Härenstam (1993, s. 218f) att det kan grundas uppfattningar hos eleverna där mediebilden ses som generell för samtliga anhängare av religionen. När det istället kommer till den frivilliga skolformens framställning av termen, visar sig en variation av preciseringen. Detta då bl.a. vissa av läromedlen visar på bredden och nyanserna i termen, när andra enbart visar på kopplingen till krig (Härenstam 1993, s. 213). Skolans styrdokument och definitionen av termen djihad (217) kan sammanfalla. Detta om förklaringen av begreppet istället utgörs av att försöka agera i samförstånd med ens personliga övertygelser, för att nå en angenämare tillvaro (Härenstam 1993, s. 217). Det kan även betonas att det inte finns någon representant från de muslimska författarna, som visar på någon form av korrelation mellan termerna djihad (217) respektive heligt krig (217) (Härenstam 1993, s. 217). Det kan uppstå en svårighet i att sammanföra framställningen av 13

17 fenomenet i läromedlen, med de färdigheter skolans styrdokument, Lgr-80, vill att eleverna skall besitta. Somliga läromedel betonar definitionen av djihad som heligt krig (265) medan en målsättning hos läroplanen är att främja ett avståndstagande till våldsamma lösningar (Härenstam 1993, s. 265). Vid tillfällen då styrdokumenten och läromedelsframställningen av något fenomen inte sammanfaller, skall styrdokumenten följas (Härenstam 1993, s. 217). Skolan kan med andra ord hamna i en situation där styrdokumenten kräver ett avståndstagande till denna aspekt av religionen (Härenstam 1993, 265). Emellertid belyses även att det, i avseendet på djihad (265), går att finna skildringar vilka visar på samförstånd med de muslimska författarnas redogörelser (Härenstam 1993, s. 265). Vidare belyses familjen och kvinnan (Härenstam 1993, s. 222). Via ett antal islamska synsätt påpekas bl.a. missförståndet kring att det finns en ojämn fördelning av rättigheterna till kvinnans nackdel. Enligt Härenstam (1993, s. 224) visar de muslimska författarna på att det finns olika uppgifter knutna till de olika könen, samt att denna fördelning härstammar från Islams heliga skrift. Dessa olika uppgifter utgörs bl.a. av att modern innehar en uppgift i att verka för familjesammanhållningen, medan maken i sin tur innehar det yttersta ekonomiska ansvaret (Härenstam 1993, s. 224). Islam lägger i hög grad fokus på familjen (Härenstam 1993, s. 226). En aspekt vilken belyses i ljuset av ovanstående är att det finns olika perspektiv på jämställdhet, beroende på om man betraktar fenomenet i ljuset av de muslimska företrädarna eller om man ser det utifrån skolans läroplaner. Skolan menar att termen jämställdhet (225) inte innefattar någon skillnad beroende på kön, utan att det skall vara lika när det kommer till både privilegier och förpliktelser (Härenstam 1993, s. 225). Ser man istället fenomenet ur de muslimska företrädarnas perspektiv framstår enligt Härenstam (1993, s. 226) mer en betoning på att till nästa generation befästa centrala värden, samt att jämställdhetstolkningen får anpassas till detta. Dock vill de muslimska (226) företrädarna betona att den heliga skriften inom Islam lägger fokus på att det inte finns någon differens i hur värdefulla kvinnor respektive män är (Härenstam 1993, s. 226f). När kvinnans situation i realiteten kan vara begränsande eller förtryckande i olika samhällen, behöver inte detta grunda sig på religionens troslära. I relation till det påvisas en problematik för skolan. Detta då det kan påträffas skillnader mellan vad religionen och skriften uppmanar till för normer, samt vad man faktiskt kan finna för sedvanor i vissa muslimska samhällen. Vidare visas det på att det finns en risk för att endast ett av de ovanstående perspektiven beskrivs i läromedlen. Skulle 14

18 det visa sig att ett läromedel bortser från troslärans reella uppmaning, kan det hända att man inte kan sammanföra de muslimska (229) företrädarnas beskrivningar med vad man kan finna i skolans läromedel (Härenstam 1993, s. 229). Vid granskningen av litteraturen, vilken riktar sig mot högstadiets läromedel, påvisas att det finns en betoning på olika levnadsvillkor (Härenstam 1993, s. 237). Det visas på att denna litteratur generellt väljer att frångå redogörelser för religionens egentliga lära, för att istället lägga fokus på olika samhällsvillkor. Även det anmärkningsvärda urvalet av information uppmärksammas, då det i somliga läromedel går att påträffa en viss betoning på kvinnlig könsstympning (Härenstam 1993, s. 242). När det gäller de granskade läromedlen för gymnasiet, påvisas vissa drag vilka liknar högstadielitteraturen (Härenstam 1993, s. 243; 247). Dock påvisas att det finns litteratur för den frivilliga skolformen som går att sammanföra med de muslimska (247) företrädarnas perspektiv (Härenstam 1993, s. 247). Att belysa det feminina könet anses vara förknippat med vissa svårigheter. Dessa utgörs bl.a. av att felaktigt, enligt de muslimska (254) företrädarna, utge något för att vara religionen. Detta skulle exempelvis kunna innebära att man likställer vissa samhällens levnadsvillkor med religionen. Det här skulle kunna bidra till att det skapas ett vi och dem perspektiv mellan eleverna och religionen i fråga (Härenstam 1993, s. 254). Ytterligare något det fokuseras på är att om det finns en önskan att visa på en islamsk sedvänja bör det finnas en noggrannhet kring vad man väljer, med hänsyn till att det finns något samband med religionens heliga skrift eller anhängarnas praxis. Detta då många individer kommer att förknippas med den exemplifierade sedvanan. Vidare konstateras att det vid belysandet av kvinnan även bör finnas utrymme för det muslimska synsättet (Härenstam 1993, s. 254f). Härenstam (1993, s. 255f) visar vidare på brister när det kommer till att ge likvärdiga skildringar av olika religioner. Den övervägande delen av läromedlen, för den frivilliga skolformen, belyser enbart kvinnan när det kommer till Islam istället för att belysa fenomenet vid framställningen av alla Abrahamitiska religioner (Härenstam 1993, s. 255f). Det visas även på att det i läromedlen ofta kan påträffas en förenkling av termen Islam, där man bortser från att visa de olika dimensionerna. Att läromedlen likställer Islam med och låter något samhällsförhållande representera hela Islam, istället för att visa på tolkningsutrymmet som påträffas i en världsreligion (Härenstam 1993, s. 271). 15

19 Sammantaget framhålls det att gymnasieskolans läromedel påvisar en mer korrekt bild av religionens lära, än vad man kan finna i högstadiets. Detta grundas på att det i den frivilliga skolformens läromedel finns färre antydningar om direkta motsvarigheter mellan diverse samhällssystem och religionen (Härenstam 1993, s. 247f). I ljuset av vad som redovisats, påvisas att det i läromedlens stoffurval finns en negativ trend. De muslimska (250) företrädarnas redogörelse av kvinnan innefattar ytterligare aspekter än den mindre positiva som läromedlen visar på (Härenstam 1993, 250). Härenstam (2006, s. 9) genomför i en underlagsrapport en prövning av bl.a. religionsläroböckers skildringar av Islam och Hinduism. Grunden för denna prövning utgörs av att se huruvida beskrivningarna av dessa religioner stämmer i relation till läroplanerna vilka riktar sig mot den frivilliga skolan, Lpf 94, samt den som den obligatoriska skolan utgår från, Lpo 94 och kursplanerna (Härenstam 2006, s. 4). Härenstam (2006, s. 4) utgår bl.a. från huruvida beskrivningarna i läromedlen visar på de mänskliga rättigheterna, vilka läroplanens värdegrund fastställer, såsom exempelvis att alla individer innehar samma värde. Ytterligare aspekter läromedlen granskas utifrån är huruvida kunskapsförmedlingen är saklig och allsidig (4) samt huruvida religionsframställningen i läroboken är adekvat (Härenstam 2006, s. 4f). Det visas även på perspektivet att när det genomförs ett urval, innebär detta att det sker en bedömning kring vad som är betydande kunskap. Innehållet som klarar denna gallring och kommer med i läroboken, kan få effekter för de inställningar eleverna skapar sig till trosläran i fråga (Härenstam 2006, s. 8). De följande läromedlen är avsedda för den obligatoriska skolan. Det första läromedlet utgörs av SOL 3000: Religion och liv 7-9 (Härenstam 2006, s. 10). Boken konstateras inneha vissa bra poänger såsom att den belyser Islams heliga skrift på ett sätt som visar på samstämmighet med läroplanen. Här framkommer även att den rådande andan under Islams historiska utbredning utmärktes av tolerans. Vidare visar läromedlet på vissa samhörigheter mellan de Abrahamitiska religionerna. Boken menas öka elevernas insikt kring vilken roll Jerusalem spelar inom religionen Islam, vilket anses bidra till att eleverna får en kunskap kring hur individer kan inneha olika perspektiv och inställningar till samma fenomen (Härenstam 2006, s. 14). Vid beskrivningen av Islams heliga skrift framkommer viss samstämmighet mellan skolans styrdokuments värden och av skriften framställda levnadsnormer (Härenstam 2006, s. 16

20 14). Läromedlet påvisar att det både finns sätt att förhålla sig till Islam, där man kan finna samstämmighet med skolans styrdokument och att det finns förhållningssätt till religionen där denna samklang kan vara svår att se (Härenstam 2006, s. 14). Dock menar Härenstam (2006, s. 14) att läromedlet lämnar en önskan kring att utveckla sin framställning av haditherna (14), då dessa innehåller värden vilka kan sammanföras med Lpo 94 respektive Lpf 94. Vidare framkommer att det finns vissa delar av läromedlet som kan ifrågasättas, exempelvis definitionen av Islam eller muslim. Detta då det önskas att preciseringarna berikas med fler förklaringar där termernas kopplingar till bl.a. fred eller frid (13) kan betonas (Härenstam 2006, s. 13). Ytterligare en bok som granskas är Religion- människor och tro (Härenstam 2006, s. 15). Helhetsintrycket av bokens framställning av Islam menas vara god. Det finns en nyansering kring termen Islam, där ordets koppling till både fred och lydnad framställs. Även Ramadan beskrivs på ett sätt som visar på samklang med skolans styrdokument, då det bl.a. betonas att högtiden ger en möjlighet att dela med sig till mer utsatta människor (Härenstam 2006, s. 17). Läromedlet påvisar även att den gyllene regeln (17) går att påträffa genom ett annat ordval inom Islam. Därav framstår att de kristna influenserna i skolans styrdokument inte behöver stå i kontrast till den islamska traditionen (Härenstam 2006, 17). Vidare betonar läromedlet att det inom en religion ryms en bred tolkningsvariation (Härenstam 2006, s. 17f). Läromedlet belyser även jämlikheten mellan de båda könen på ett positivt vis. Det går att, i läromedlet, finna en tolkning av religionen, vilken kan betraktas som feministisk (Härenstam 2006, s. 18). Sammantaget finns det en samstämmighet mellan det läromedlet väljer att belysa i sin skildring av Islam och de värden i skolans läroplan, som studien fokuserar kring, såsom att se till sin medmänniska (Härenstam 2006, s. 18). Den tredje läroboken som granskats är Kompakt: Religionskunskap (Härenstam 2006, s. 18). Utifrån granskningen nås slutsatsen att denna lärobok visar på övervägande samstämmighet med de utvalda värdegrundsformuleringarna. Vid beskrivningen av Allmosan påvisas att man skall hjälpa sin medmänniska. Något som innehar samklang med värden man kan finna i skolans styrdokument (Härenstam 2006, s. 20). Läromedlet förklarar termen Islam genom att visa på olika perspektiv, där både underkastelseperspektivet och ordets koppling till fred beskrivs. När det kommer till skildringen av termens relation till fred påvisas dock att för att 17

21 fredligt tillstånd skall inträda, bör alla individer tillkänna sig religionen Islam (Härenstam 2006, s. 20). Vidare påvisas att det finns viss problematik i uttryckssättet kring förklaringen av termen jihad, då boken likställer termen med heligt krig (20). När det kommer till beskrivningen av Koranen konstateras en negativ tendens i urvalet av information. Detta då det finns en fokusering på de regler efter vilka människan skall leva, vilka ej sammanfaller med de värden skolans styrdokument beskriver (Härenstam, 2006, s. 20). I båda dessa fall menas att en viss nyansering hade varit lämplig, för att ytterligare visa på samförstånd med styrdokumenten (Härenstam 2006, s. 20f). Följande läromedel som granskas är riktade mot religionskunskap för den frivilliga skolformen (Härenstam 2006, s. 21). Den första boken som ägnas uppmärksamhet är Religionskunskap för gymnasiet kurs A (Härenstam 2006, s. 22). Även vid denna granskning framkom slutsatsen att det finns, i huvudsak, harmoni mellan skolans värdegrund och textens framställning av Islam. Läromedlet visar på man kan finna liknande förgångna utvecklingar inom Islam och Kristendomen, när det kommer till bl.a. kvinnans situation och jämlikheten. Det påvisas att detta sammanfaller väl med vissa värderingar i skolans styrdokument (Härenstam 2006, 24f). Dock belyses att boken stundvis använder sig av formuleringar, vilka hade behövt ytterligare förklaringar. Här kan exempelvis förklaringen av begreppet Islam nämnas, där Härenstam (2006, s. 24f) menar på att det hade gynnat framställningen att inbegripa fler perspektiv av ordets innebörd än underkastelseperspektivet (Härenstam 2006, s. 24f). Läromedlet nämner samtida självmord som våldsdåd i förbindelse med skildringen, av kulturen och historien, kring Shiiterna. Trots att läromedlet klargör att de flesta anhängarna av religionen Islam tar avstånd från sådana illgärningar och sådant aggressivt beteende, önskas att ytterligare nyansering hade genomförts. Detta genom att visa på att våldsfenomen inte enbart påträffas inom Islam samt att de inte enbart kan knytas till religiösa grunder, utan även kan anträffas inom andra sfärer i samhället (Härenstam 2006, s. 23f). Något läromedlet även lämnar att önska, är en utförligare presentation och exemplifiering av Islams heliga skrift. Den information som presenteras utgörs till stor del av fakta om skriften, medan det ligger mindre fokus på substansen eller innebörden, vilket ytterligare hade kunnat visa på samstämmighet med skolans styrdokument (Härenstam 2006, s. 24f). 18

22 Människan och tron är nästa bok som granskas (Härenstam 2006, s. 25). Boken konstateras visa på en gedigen skildring av religionen Islam. Det finns bl.a. flera perspektiv inbegripna i förklaringen av begreppet Islam med kopplingar till både underkastelse- och fredperspektivet, samt att de Abrahamitiska religionerna framställs utifrån både överensstämmelser och olikheter. Båda dessa ting bidrar till att en samstämmighet med skolans styrdokument kan konstateras. De olika perspektiven på begreppet Islam och de förenade delarna av Abrahamitiska religionerna är nödvändiga för att eleverna inte skall uppleva denna tradition och etik som helt skild från den etik de själva fostras efter, i enlighet med skolans styrdokument (Härenstam 2006, s. 28). Vidare påvisas harmoni mellan styrdokumenten och hur läromedlet beskriver fastan, där det betonas att hänsyn skall visas till sin medmänniska (Härenstam 2006, s. 28). Könens roll inom Islam belyses även, där en nyanserad bild presenteras, men där kvinnans centrala roll när barnen är små även framkommer (Härenstam 2006, s. 28). Jihad beskrivs i läromedlet på ett nyanserat vis, där heligt krig (28) finns omnämnt tillsammans med förklaringen att det kan vara en personlig kamp mot en individs mindre smickrande egenskaper såsom självcentrering (Härenstam 2006, s. 28f). Att det finns variationer i hur man väljer att tolka och leva efter Islam betonas genom beskrivningen av hududstraffen (28), men det lyfts även in ett omgivningsperspektiv. Läromedlet pekar på och belyser att religionen kan utövas på olika sätt och formas olika beroende på vilket land och område en individ lever inom (Härenstam 2006, s. 28f). Vidare visar läromedlet på ett inifrånperspektiv, genom att låta en kvinnlig imam komma till tals. Påfallande genom hennes resonemang är att hennes redogörelse för Islam visar på hög samstämmighet med skolans styrdokument, högre samstämmighet än vad det aktuella läromedlet visar på. Detta då det bl.a. uttrycks en önskan från imamens sida att ytterligare beskriva de båda könens roller och situationer inom Islam (Härenstam 2006, s. 29). Dock påvisas att läromedlet ännu mera kunnat förbättra sin framställning genom att belysa de etiska delarna av Islams heliga skrift, vilka ligger i linje med de värden skolans styrdokument förespråkar. Läromedlet betonar istället de levnadsföreskrifter där differensen mot bl.a. det västerländska blir tydligt (Härenstam 2006, s. 28ff). Vidare undersöks läroboken Söka svar. Religionskunskap kurs A (Härenstam 2006, s. 30). Redogörelsen av religionen Islam, i detta läromedel, gör att det inte finns grund för någon negativ anmärkning. Boken menas bl.a. inrikta sig på att skildra det som förenar Islam och 19

23 andra religioner (Härenstam 2006, s. 33). Vidare visar läromedlet på olika perspektiv vid definieringen av begreppen Islam och muslim. Här belyser läroboken att begreppet muslim kan förklaras genom att ge sig själv till sin tro, samt att termen Islam förklaras genom överlämna/hängivenhet (33), men även kopplingen till fred, frid (33) betonas (Härenstam 2006, s. 33). Läromedlet visar vidare på att en tillvaro i enlighet med religionen Islam medför en god relation till Allah, omgivningen i stort, andra individer och sin egen person. Islam påvisas, till följd därav, innefatta hela, och allt inom, levnadssfären (Härenstam 2006, s. 33). Denna skildring visar på samstämmighet med värden i skolan styrdokument. Den här överrensstämmelsen visar sig även, när det kommer till redogörelsen kring etik. Skildringen kring människan och hennes plats, visar ytterligare på kongruens med styrdokumenten (Härenstam 2006, 33). Felaktiga föreställningar blir också åskådliggjorda (Härenstam 2006, s.33). Vid arbetet mot acceptans och insikten kring alla människors lika värde, menas denna bok utgöra ett bra medel (Härenstam 2006, s. 30f). Utifrån bl.a. en jämförelse med Härenstams (2006, s. 46f) forskning Skolboks-islam (47), påvisas konklusionen att religionsläromedlens skildrande av religionen, genomgått en progression som inte är negativ. Det poängteras dock att det fortfarande finns förbättringar kvar att göra, men till sist framkommer att det finns en mängd harmonier mellan läroplanernas värderingar och läromedlens skildringar av religionen Islam (Härenstam 2006, s. 46ff). Även Otterbeck (2005, s. 795) gör religionsläromedel till föremål för granskning. Genom denna granskning önskar Otterbeck (2005, s. 797) visa på att outtalade budskap finns i religionskunskapsläromedel, belysa dessa budskap samt tydliggöra orsaken till deras existens. Analysen påvisar att det kan finnas vissa felaktigheter i läromedel, exempelvis vid återgivande av något specifikt århundrade, och att det kan finnas omedvetet uppehållande av tendenser, såsom genomgående ordval i form av manliga förklaringar, vilket gör att språkhanteringen kan ifrågasättas (Otterbeck 2010, s. 799). Vidare betonas att de granskade läroböckerna kan inneha en fokusering på att få med mycket information, vilket kan leda till att vägledandet och förklarandet för läsaren som ett resultat av detta försummas. Att texten inte ger omständigheterna och att läsaren därmed kanske inte förstår texten eller innebörden i det som förklaras (Otterbeck 2005, s. 800f). Ytterligare något som påvisas är att det i de granskade läromedlen, kan finnas ett vinklat urval av fakta. Hudud straffen (801) används 20

24 bl.a. för att upplysa om sharia (801). Vidare belyses att det kan ske utsortering av kunskap utifrån väsentligheter inom Kristendomen som referensram. Att det vid urvalet och skildrandet av innehållsligt stoff, kan finns en jämförande benägenhet med Kristendomen som utgångspunkt för förklaringen (Otterbeck 2005, s. 802). Det kan behöva finnas en försiktighet kring skildrandet av Islams heliga skrift, då inbegripande av enbart negativa exempel från Koranen, kan vara diskutabelt (Otterbeck 2005, s. 802). Att vara vinklad i läromedlen kan vidare gynna ett polariserande tänk mellan muslimer och andra människor (Otterbeck 2005, s. 802). Avslutningsvis påvisar Otterbeck (2005, s. 808) att det finns en variation av dilemman i att framställa läroböcker. Detta då det bl.a. finns gränser för hur mycket utrymme man har att röra sig på. Ett läromedel bör uppfylla vissa ting, såsom exempelvis att förklara vilken kunskap som inkluderats och även vad som exkluderats. Vidare påtalas bl.a. vikten av att läsaren förstår ur vilket av religionens olika förhållningssätt och perspektiv, texten är utarbetad samt att läromedelsförfattare försöker minimera oriktigheter (Otterbeck 2005, s. 809f). Det bör finnas ett fokus på begripligheten, samt att det bör finnas en försiktighet berörande specifika ordval och förklaringar av vissa fenomen, för att undvika att befrämja schablonbilder (Otterbeck 2005, s. 809) Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i förhållande till de olika former av Islam som finns i verkligheten Denna kategori kommer att presentera tre olika studier. Dessa utgörs av Revells studie från Storbritannien 2010, Phelps amerikanska studie från 2010 samt Otterbecks svenska studie från Revell (2010, s. 208) genomför en studie som syftar till att utifrån den allmänna negativa framställningen av Islam, belysa etniskt brittiska barns tolkningar av religionen. Undersökningen genomförs via intervjuer med eleverna. Utifrån ett urval av bildmaterial, med olika former av kopplingar till Islam, fick eleverna resonera samt även svara på några frågor (Revell 2010, s. 209). Revell (2010, s. 211) belyser i sin undersökning att det finns en 21