Regionalt utvecklingsprogram för Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt utvecklingsprogram för Skåne"

Transkript

1 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne ( ) 1 (38)

2 Förord Skåne behöver en gemensam bild om framtiden som kan vägleda planerings- och utvecklingsarbetet i Skåne. En viktig funktion för det regionala utvecklingsprogrammet är att ge uttryck för alla aktörers samlade viljeinriktning. Arbetsliv, boende, forskning och utveckling, kommunikationer, kultur, utbildning, miljö och klimat, folkhälsa samt näringsliv är viktiga verksamhetsområden. Att behandla fler områden och frågor samlat i ett program gör det möjligt att belysa konflikter och hitta synergier. Den tvärsektoriella dimensionen ger dessutom ett mervärde i samhällsplaneringen och kan uppmuntra till att nya idéer utvecklas. Det utvecklingsprogram som beslutades om 2004 ligger till grund för det nu aktualiserade utvecklingsprogrammet som blickar mot Skåne, Sverige och världen drabbades 2008 av en lågkonjunktur ungefär samtidigt som detta utvecklingsprogram aktualiserades. Utvecklingsprogrammet har fokus på tiden runt 2016 och naturligt lever vi med svängningar i ekonomin. Den lågkonjunktur vi nu kommit in är troligtvis svårare än många andra men får ändå ses som en naturlig växling i konjunkturen och då programmet är på längre tidshorisont tas ingen direkt hänsyn till nedgången i ekonomin. Den huvudsakliga målgruppen för det regionala utvecklingsprogrammet är de aktörer som arbetar med Skånes utveckling det vill säga kommuner, region, statliga myndigheter, näringslivet och föreningslivet. Delaktighet är en förutsättning för att utvecklingsprogrammet ska upplevas som gemensamt och för att vi ska nå visionen om ett livskraftigt Skåne och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Med ett utvecklingsprogram som många ställer sig bakom finns förutsättningar för att alla drar åt samma håll, vilket ger utvecklingsarbetet större genomslagskraft. Tanken är att programmet ska inspirera och bidra till insatser som får positiva effekter på utvecklingen i Skåne. Aktualiseringen av programmet vitaliserar utvecklingsarbetet som blir en spännande utmaning för alla aktörer. Skåne har en fantastisk potential som vi har att ta tillvara och göra det bästa av! Skåne i april 2009 Annika Annerby Jansson Ordförande regionfullmäktige 2 (38)

3 Innehållsförteckning Utvecklingsprogram för ett livskraftigt Skåne (sammanfattning) Ett livskraftigt Skåne vision för Övergripande målsättningar Tillväxt Attraktionskraft Bärkraft Balans 3. Utmaningar och insatser.. 11 Kunskapen Delaktigheten Miljön och klimatet Tillgängligheten Öresundsintegrationen 4. Operativa mål Genomförande och uppföljning..19 Bilagor 1. Skånes styrkor och svagheter, hot och möjligheter Sektorsprogram Vad har hänt i Skåne ? Utgångsläget Ord och förkortningslista Underlagsmaterial.35 3 (38)

4 Skånekarta 4 (38)

5 Utvecklingsprogram för ett livskraftigt Skåne (sammanfattning) Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne syftar till att ge vägledning och en gemensam bild för planerings- och utvecklingsinsatser. Programmet är uppbyggt med vision, övergripande målsättningar, utmaningar och ett begränsat antal operativa mål. En viktig funktion för det regionala utvecklingsprogrammet är att ge uttryck för alla aktörers samlade viljeinriktning. Genomförandet är helt beroende av de många aktörernas insatser som är Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer. Region Skånes roll är dels att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft i den regionala utvecklingen, dels att vara aktör i vissa av genomförandeprocesserna. Det utvecklingsprogram som beslutades om 2004 ligger till grund för det nu aktualiserade utvecklingsprogrammet som blickar mot Bärande i visionen om det livskraftiga Skåne är att Skåne finns i centrum i södra Östersjön och Öresundsregionen är en självklarhet. Mångfald ger möjligheter, hela Skåne växer och det är här de spännande jobben finns. Skåne är en magnet för kreativiteten, det finns starka internationella forskningsmiljöer och vi är världsledande i miljö- och klimatfrågor. Det finns ett varierat boende för alla behov och önskemål, spännande kultur och häftiga evenemang. En stark sammanhållning och tillit präglar Skåne, samverkan är ett honnörsord. För att nå visionen om det livskraftiga Skåne och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans står Skåne inför många utmaningar varav de viktigaste identifieras som: Kunskapen Skåne ska vara en ledande kunskapsregion. Världsekonomin globaliseras allt mer och kunskap blir en allt viktigare framgångsfaktor i konkurrensen. För att möta utmaningen måste vi bland annat fördjupa samverkan mellan universitet och högskolor, forskning, offentlig sektor, kultur och näringsliv, samt fortsätta satsningen på det kunskapsintensiva näringslivet och främja kompetensutvecklingen i arbetslivet i övrigt. Delaktigheten Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska. Att göra den sociala integrationen till en väl fungerande process är en förutsättning för Skånes utveckling. För att nå framgång måste vi fokusera på frågor som främjar sysselsättningen och entreprenörskapet i hela regionen. Vidare måste vi bidra till att skapa stödjande miljöer som en attraktiv skola, ett bra boende, ett kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Miljön och klimatet Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning - miljön och klimatförändringarna berör oss alla och klimatarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste bidra. Samtidigt som vi måste minska våra utsläpp behöver vi anpassa oss till de miljö- och klimatförändringar som vi vet kommer. Samhället måste anpassas till ett förändrat klimat. Medel att arbeta med kan vara energieffektivisering, bygga vallar, öka kapaciteten i järnvägsnätet, förbättra planering och samverkan om klimat och miljön samt utveckla förnybara energikällor som till exempel biogas. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs för Skåne. Tillgängligheten Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inom Skåne och med omvärlden. En utvecklad infrastruktur ökar Skånes förutsättningar för en positiv utveckling. Fokus i arbetet måste ligga på utvecklad kollektivtrafik för arbete, utbildning och fritid och ökade investeringar i järnvägsspår. I vägsystemet ska befintliga stråk förbättras, flaskhalsar undanröjas och trafiksäkerheten öka. Att utveckla den flerkärniga ortsstrukturen är viktigt för att stärka den regionala balansen. Den långsiktiga bostadsförsörjningen är en stor utmaning liksom att bryta det segregerade boendet. Öresundsintegrationen Integrationen i Öresundsregionen måste öka. Skånes potential kan stärkas ännu mer om integrationen över Öresund fortsätter och fördjupas. Målet är en gemensam bostads-, arbets- och utbildningsmarknad. För att nå dit måste alla väsentliga gränshinder i Öresundsregionen undanröjas. Bland annat krävs bättre samordning av prognos- och planeringsverksamhet samt ett ökat främjande av vardagsintegrationen. 5 (38)

6 1. Ett livskraftigt Skåne vision för 2016 Visionen om det livskraftiga Skåne visar på ett framtida önsketillstånd och vill skapa en bild som är utmanande, ger inspiration och energi i utvecklingsarbetet. Visionen ska ge vägledning för de aktörer som verkar för Skånes utveckling, en utveckling till gagn för boende, företag och besökare i Skåne. Skåne i centrum i södra Östersjön Skånes läge är unikt - centralt i södra Östersjöregionen där Skåne som en del av Öresundsregionen fungerar som en tillväxtmotor. Skåne är Sveriges port till kontinenten. Närheten till Köpenhamn och de stora marknaderna i södra Östersjöregionen, exempelvis norra Tyskland och Polen, ger fördelar. Skåne har en mycket hög tillgänglighet helt i nivå med centrala delar i Europa som till exempel Rom samt stora delar av Tyskland, Holland och Belgien. Den kommande Fehmarn Bält-bron och en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör kommer ytterligare att förbättra transporterna i södra Skandinavien och norra Europa. Skåne centrum i Södra Östersjön Öresundsregionen en självklarhet Tillsammans med Själland och Bornholm är Skåne nu en europeisk region att räkna med. Arbetspendlingen över Öresund har ökat från runt år 2008 till det dubbla Alla väsentliga gränshinder är undanröjda och vi rör oss enkelt på ett klimatsmart sätt i hela Öresundsregionen, väljer utbildning, arbetsplats eller bostad och handlar där det passar oss bäst. Vi går på operan i Köpenhamn eller njuter av konsten och miljön i Wanås, cyklar på Bornholm eller seglar i Öresund. Mångfald ger möjligheter I Skåne samsas ett tvärsnitt av nationaliteter och regionen karaktäriseras av öppenhet och tolerans ett samhälle med plats för många olika kulturer och livsstilar. Runt om i Skåne serveras mat från världens alla hörn. Gatulivet är utvecklat och blomstrar, det är lätt att röra sig i Skåne genom ett väl utvecklat transportsystem. Det finns storstad och landsbygd i nära symbios. I Skåne finns både vacker natur, nyskapande kultur, framstående forskning och framgångsrika exportföretag. Skog och kulturlandskap samt närheten till kontinenten lockar olika intressen. 6 (38)

7 Hela Skåne växer Skåne är unikt genom sin flerkärnighet, de korta avstånden och genom sin nära koppling mellan stad och land. Människor har arbete och sysselsättning i hela regionen och tar sig enkelt till jobb och utbildning både i de befolkningstäta områdena i västra Skåne och till de livskraftiga städerna och orterna i östra Skåne. Landsbygden är levande och den för Skåne så viktiga livsmedelssektorn blomstrar. Man kan bo och verka i alla delar genom fler arbetstillfällen och utbyggd kollektivtrafik med tåg och buss utan att miljön belastas i onödan. Attraktivt boende, bra utbildning och ett vitalt näringsliv har fått många människor att bo och verka i östra Skåne. Det är här de spännande jobben finns Alla vill bo och arbeta i Skåne. Näringslivet, universitet och högskolor samt inte minst forskningsbaserade företag blomstrar liksom en växande besöksnäring. Alla har arbete efter sin kompetens och förmåga oberoende av ålder, kön, etnicitet, funktionshinder med mera. Män och kvinnor väljer utbildning och arbete efter intresse. En ökad flexibilitet i arbetslivet har getts förutsättningar genom det livslånga lärandet. Grund- och gymnasieskolan i toppklass ger grunden för detta. Samhällsservicen håller en hög kvalitet och konkurrerar framgångsrikt om arbetskraften vilket bland annat ger en vård och omsorg i framkant. Magnet för kreativiteten I mötet mellan svenskt och danskt och den kultur som regionens många invånare med utomnordisk bakgrund tagit med sig, skapas nya upplevelser och subkulturer. Dessa möten leder till en ökad förståelse för att olikheterna är en tillgång och lockar till sig ungdomar och fler kreativa personer. Entreprenörskapet har bland annat lett till att flera produkter och tjänster inom biomedicin och IT, film och musik uppmärksammats internationellt. Starka internationella forskningsmiljöer Genom beslutet att etablera MAX IV och ESS-anläggningen stärks Sveriges, Danmarks och framförallt Skånes forskningsroll väsentligt. Regionen präglas av sin internationellt erkända roll i forskningssammanhangen. Det handlar bland annat om nanoteknik, cleantech, livsmedel och medicin som ligger i världsklass. Ledande i miljö- och klimatfrågor I Skåne har vi en bra miljö med ren luft, minskande luftföroreningar och buller, högt miljömedvetande och har uppnått EUs klimatmål. Skåne har även en ledande roll på miljö- och klimatområdet både avseende framstående forskning samt företag med internationellt hög miljökompetens och teknik som exporteras. När det gäller kollektivtrafiken är Skåne ett föredöme för andra regioner både inom och utom Sverige. Östersjön är nu ett renare hav med ett bärkraftigt fiskbestånd. Varierat boende för alla behov och önskemål Bostadsbyggandet har kommit igång ordentligt och alla grupper hittar idag sin drömbostad i flerkulturella områden där hälsan främjas genom social gemenskap och tolerans. Städerna och bostadsområdena är utformade på ett hållbart sätt. Tillgången på natur- och rekreationsområden är god i Skånes alla delar. Tillförlitliga och hållbara resmöjligheter i hela Skåne ger ett rikt utbud av arbetstillfällen, utbildning och service. Spännande kultur och häftiga evenemang Skåne är ett kulturellt centrum i Europa. Det finns gott om spännande upplevelser av hög klass runt om i landskapet som lockar besökare både från närområdet och mer långväga. Kulturutbudet är stort och mångfaldigt det finns något för alla. En utvecklad hållbar kulturturism där upplevelsearrangemang i världsklass samsas med kyrkor, slott och övriga kulturmiljöer. 7 (38)

8 Stark sammanhållning och tillit Skåningen är öppen och socialt aktiv i allt från lokala till globala sammanhang. Deltagandet i föreningslivet ökar stadigt genom idrotts- och kulturaktiviteter av olika slag samt engagemang i studiecirklar och annan folkbildning. Skåningarna känner sig trygga och tilliten är stark mellan människorna här. Samverkan är ett honnörsord Olika delar av Skåne samverkar och kompletterar varandra, ett samarbete som leder till stora fördelar för alla parter. Samspelet mellan universitet, högskolor, näringsliv, forskarparker, offentliga aktörer och föreningslivet skapar en gemensam handlingskraft och en bred erfarenhet som gör att regionen drar till sig såväl nationella som internationella forskningsmedel och etablering av nya företag. Samverkan med föreningslivet ökar välfärden, stärker demokratin, näringslivet och den långsiktiga samhällsutvecklingen. Även samverkan i Sydsverige, Öresund och södra Östersjöområdet ger kraft till Skånes utveckling. 8 (38)

9 2. Övergripande målsättningar De övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans förverkligar tillsammans visionen om ett livskraftigt Skåne ett långsiktigt hållbart samhälle. Målsättningarna för Skåne fångar den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna i begreppet hållbar utveckling. Visionen innebär att: Skåne, som en del i Öresundsregionen, fungerar som en tillväxtmotor i Sverige och södra Östersjöområdet Skåne är en dynamisk gränsregion med hög livskvalitet som attraherar människor i alla åldrar mångfalden främjas socialt, kulturellt och miljömässigt så att den bidrar till ett bärkraftigt samhälle varje regiondels utveckling stimuleras utifrån sina förutsättningar Vision och övergripande målsättningar för Skånes utveckling. Tillväxt innebär positiv ekonomisk utveckling, ger möjligheter till ökad sysselsättning och är ett viktigt medel för att nå välfärd. Tillväxten stärks när kunskap och kompetens, entreprenörsanda, miljövärden, kultur, idrott, livskvalitet med god hälsa, tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och andra kvalitativa resurser utvecklas. Ökad internationell, nationell och regional tillgänglighet samt ett gott företagsklimat är viktiga förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft liksom integrationen över Öresund som ytterligare ökar tillväxtpotentialen. Tillväxt på lång sikt är en utmaning i arbetet med att skapa en konkurrenskraftig region. Tillväxten skapas i regionerna och går det bra för Skåne går det bra för Sverige. Attraktionskraft innebär att Skåne är en tilltalande region att besöka, leva och verka i. Skåne, som en del i södra Sverige och Öresundsregionen ska vid en samlad värdering uppfattas som en av de bästa regionerna i Europa och ska vara ett attraktivt mål för besökande, investerare, mässor, konferenser och andra aktiviteter. Bärkraft innebär att Skånes tillgångar, mångfalden, kulturen och naturen ska brukas, vårdas, bevaras och utvecklas för kommande generationer. Invånarna i Skåne ska vara trygga, ha en god hälsa samt ha möjlighet att stå på egna ben, ta ansvar och med stöd av starka nätverk klara av livets utmaningar. Jämlikhet mellan olika grupper och jämställdheten mellan kvinnor och män främjas, barnen i Skåne får en bra uppväxt. Balans innebär att varje del av Skåne ska utvecklas på sina egna villkor och med beaktande av helheten. Lokala förutsättningar och resurser för tillväxt och hållbar utveckling ska främjas och tas 9 (38)

10 tillvara men det är också viktigt att identifiera svagheter och faktorer som hämmar utvecklingen och initiera insatser som motverkar dessa. Olikheterna är berikande, utgör en styrka och ger den dynamik som krävs för Skånes utveckling. Alla delar av regionen ska stimuleras och den flerkärniga strukturen ska stärkas. Utveckling i en del av Skåne sker inte på någon annan regiondels bekostnad. I ett Öresunds- och sydsvenskt perspektiv får Skånes alla delar en viktig roll. Social omsorg och den nära vården måste kunna erbjudas i hela Skåne och utbudet anpassas efter befolkningens behov. 10 (38)

11 3. Utmaningar och insatser De utmaningar som Skåne står inför är påverkade av den omfattande förändringstakt som sker i Skånes omvärld. Det handlar om demografiska förändringar, såsom migration och en åldrande befolkning med ökade krav på bland annat boende, vård och omsorg. Vidare handlar det om individualisering, digitalisering och globalisering, men också om exempelvis miljöhoten. Den rörlighet som innebär fria flöden över nationsgränser av varor, tjänster, människor och idéer är också en drivkraft till förändring. IT-utvecklingen tillsammans med övriga förändringsfaktorer skapar nya marknader och en hårdare konkurrens mellan företag på olika marknader med omfattande avregleringar som en av följderna. Företagen blir allt mer globala och lokaliserar arbetsintensiv verksamhet i länder med lägre lönekostnader medan mer kunskapsintensiv produktion söker sig till miljöer som kan erbjuda nödvändig kunskapsmassa. Den digitala tekniken och den globala ekonomin kan skapa större skillnader mellan stater, regioner, kommuner än idag. Företagen blir allt mer nätverksbaserade med en stor rörlighet, de fokuserar på sin kärnverksamhet och förlitar sig på kvalificerade underleverantörer. För att ett företag ska kunna överleva krävs en ständig förändringsförmåga. Främst fyra teknikområden bedöms få stor betydelse under de kommande åren: informationstekniken, miljötekniken, den nya biologin och materialtekniken. Till exempel är den medicinska tekniken ett område där framstegen inom informationstekniken, biovetenskaperna och materialtekniken tillsammans kan skapa helt nya områden. De regioner som ska kunna hävda sig i den ökande globala konkurrensen måste ha tillräckliga resurser inom infrastruktur, näringsliv, forskning, utbildning och kultur. Det är en utmaning för Skåne att ytterligare utveckla dessa konkurrensfördelar. Miljöfrågorna och klimatanpassning driver på samhällsutvecklingen och näringslivet och blir en viktig drivkraft i utvecklingen av ny teknik, nya material, nya transportmedel och ny infrastruktur. EU-medlemskapet medför fokus på tillväxt och sysselsättning men också på miljön och genom strukturfonderna kan nationella och regionala resurser växlas upp för att få större kraft i utvecklingsinsatser. För att nå visionen om det livskraftiga Skåne och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans står Skåne inför ett antal utmaningar varav de viktigaste identifieras som: Skåne ska vara en ledande kunskapsregion Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning Skånes tillgänglighet ska utvecklas Integrationen i Öresundsregionen måste öka Kunskapen Skåne ska vara en ledande kunskapsregion. Världsekonomin globaliseras och kunskap blir en allt viktigare framgångsfaktor i den internationella konkurrensen. Skåne har potential för att bli en ledande kunskapsregion. Såväl grundskolan som gymnasieskolan kan genom kommunala och statliga satsningar uppnå en betydligt högre kvalitet än idag. Kvalitetsförbättringar inom universitet och högskola kan locka studenter från både närområdet och världen i övrigt. En ökad internationalisering av utbildningen skulle kunna ge Skåne konkurrensfördelar globalt. Yrkesutbildningen sätts allt mer i fokus och det livslånga lärandet måste bli en självklarhet. Utbildning måste i högre utsträckning anknyta till behovet på arbetsmarknaden. De stora regionala skillnader som finns när det gäller befolkningens utbildningsnivå måste utjämnas. Nationella och internationella forskningsinstitutioner bör i större utsträckning lokaliseras till Skåne. Skåne kan bli världsledande på flera olika forskningsområden, där främst Lunds universitet redan idag har en hög kompetens. Det leder till utbyte med andra avancerade forskare och 11 (38)

12 forskningsinstitutioner, vilket i sin tur ger ytterligare framgång. En framstående forskning främjar ett kunskapsintensivt och högteknologiskt näringsliv som kan konkurrera på den globala marknaden. Samtidigt som Skåne har ett antal företag som präglas av högt kunskapsinnehåll kännetecknas stora delar av näringslivet av påtagligt låg utbildningsnivå och är utsatt för kraftig priskonkurrens. Kunskap och kreativitet är nära kopplat till kultur och kulturarv. Skåne och Öresundsregionen är redan idag en region med ett omfattande kulturliv som genom ytterligare satsningar kan leda till ännu större framgångar inom till exempel musik, film, konst och design men också inom spelsektorn och andra kreativa näringar. Kulturturism är en viktig del av besöksnäringen som har goda förutsättningar att växa. Nya gränsöverskridande samarbetsformer och entreprenörskap kan generera idag okända produkter och tjänster. För att möta utmaningen och bidra till Skånes tillväxt ställs krav på högre kvalitet i människors grundläggande utbildning samt tillgången till information, utbildning och lärande i ett livslångt perspektiv. Grogrunden för kvalificerad forskning ligger i högskole- och universitetsutbildningar som bygger på en kvalitativt bra barn- och ungdomsskola vilken ger kunskap och stimulans till fortsatta studier. Skånes mångfald måste speglas i lärmiljöerna med skiftande mötesplatser, nya pedagogiska arbetsformer och ett stort egenansvar för lärandet. Kvalificerat ledarskap är avgörande för kvaliteten i skolan. Entreprenörsinslagen i utbildningssystemen behöver förstärkas. Yrkesutbildning av olika slag och på olika nivåer med en stark koppling till arbetslivet, främjar tillväxten. Långsiktiga prognoser behövs kring arbetsmarknadens behov av framtida arbetskraft. Ett ökat regionalt perspektiv inom utbildningsområdet med individen i centrum och med ökad samverkan mellan olika utbildningsanordnare och arbetslivet krävs för att möta utmaningen om att bli en ledande kunskapsregion. Särskilda satsningar krävs på högskole- och yrkesutbildning i de regiondelar som har låg utbildningsnivå. För att stärka den internationella konkurrenskraften måste samverkan fördjupas mellan universitet och högskolor, forskning och näringsliv och fortsatta satsningar måste göras på det kunskapsintensiva näringslivet samt främja kompetensutvecklingen i arbetslivet över lag. Fler elever och studenter måste delta i internationellt utbyte, samtidigt som man till fullo utnyttjar hela Öresundsregionens utbildningskapacitet. Även närvaron av internationella studenter och forskare berikar regionen. Breddinsatser måste göras för att stödja det traditionella näringslivet, bland annat genom att stärka kompetensförsörjningen. Det handlar om till exempel ledarskapsutveckling, kompetens inom export, produktutveckling och design. En bättre anpassning måste ske mellan utbildningsutbud och arbetslivets behov av olika kompetenser. Utbildningssystemet måste motverka den könsmässigt och etniskt delade arbetsmarknaden. Ökade externa medel för forskning och forskningsmiljöer måste tillföras för att göra det möjligt att skapa den ledande kunskapsregionen och attrahera forskare av världsklass. Byggandet av ESSanläggningen och Max IV i regionen är särskilt angelägna etableringar. Genom samverkan och profilering mellan de skånska universiteten och högskolorna, offentlig verksamhet samt näringslivet förbättras förutsättningarna för att nå framgång. Skånes närhet till Köpenhamn och Europa ger oss komparativa fördelar på kunskapsområdet. Forskningssamarbetet i Öresundsregionen har kommit långt, vilket bland annat manifesteras i Öresund Science Region. Ytterligare initiativ för att stärka och fördjupa denna typ av samarbeten ska uppmuntras. Därutöver är det angeläget att stödja och utveckla system för kommersialisering av forskningsresultat, till exempel från den medicinska och kliniska forskningen i Skåne, som är på en hög nivå både nationellt och internationellt plan. Medicon Valley är ett tydligt framgångsexempel som kan tjäna som förebild för andra verksamheter där utbyggnad och utveckling av kluster och innovationssystem bedöms framgångsrikt. Skåne ska vara en aktiv och tydlig aktör i södra Östersjöområdet avseende bland annat utbildning, forskning och utveckling samt kultur. En ökad samverkan mellan kulturlivet, akademin och näringslivet men också med den idéburna sektorn måste komma till stånd, vilket leder till nya gränsöverskridande och dynamiska möten, som i sin tur alstrar nya tjänster och produkter. Öppenhet och tolerans ska prägla samverkan. Mångfalden bland människorna i Skåne måste i högre utsträckning tas tillvara för att öka kreativiteten och ge tillväxt och sysselsättning. 12 (38)

13 Delaktigheten Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska. Utanförskap är ett mångdimensionellt begrepp som det finns olika sätt att definiera: socialt, kulturellt, etniskt och politiskt. I Skåne finns idag stora grupper som står utanför i någon bemärkelse, utanför arbete eller utbildning, utanför bostadsmarknaden eller bor i bostadsområden med bristfällig anknytning till omgivande samhälle. Det finns en etnisk, social och ekonomisk segregation i regionen, inte minst i de större städerna. Det finns stora skillnader i livsvillkor mellan olika grupper i Skåne när det gäller sysselsättning, boende, skolresultat, hälsa med mera. Att göra integrationen till en väl fungerande process är en förutsättning för Skånes utveckling med påverkan på flera områden; hälsa, sysselsättning, boende och kultur för att bara nämna några. En förutsättning för att Skånes mångfald ska tas tillvara är dock att människors erfarenheter och förmågor bejakas. Till stor del handlar det om kunskap, inställning och att hitta sätt att spegla mångfalden. Det är i hög grad en fråga om attitydförändring och att bryta kategoriskt tänkande som till exempel att behandla utlandsfödda, funktionsnedsatta eller kvinnor respektive män som homogena grupper. Det krävs öppenhet och tolerans för olika livsstilar om Skåne ska kunna hävda sig som en framgångsrik region. Alla former av diskriminering måste motverkas. Delaktigheten ska öka genom att fler har sysselsättning, eget boende, utbildar sig, deltar i demokratiska val med mera. Delaktighet innebär att Skånes invånare känner tillhörighet, trygghet och tillit, upplever att de kan påverka och ser sammanhangen i samhället. Tillgång till god vård och omsorg är en grund för att kunna känna trygghet. Prioriterade insatser för att öka delaktigheten och bärkraften i Skåne är att skapa stödjande miljöer med en stimulerande och högkvalitativ skola, ett bra boende, ett kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Det gäller särskilt insatser för barn och ungdomar. Viktigt är också att skapa förutsättningar för att alla grupper i samhället får möjlighet att leva sina liv efter egna aktiva val, har tillgång till information och har möjlighet att uttrycka sig. Kultur har en unik förmåga att bidra till enskilda individers utveckling, till skapandet av identitet och delaktighet samt till den sociala förnyelsen och därigenom regionens tillväxt och attraktionskraft. Medverkan i föreningsliv som t ex idrottsrörelsen bidrar till ökad delaktighet i samhället och bör på olika sätt stimuleras. Föreningslivet måste bli mer öppet och anpassa sig till de nya krav som en befolkning i förändring ställer. Samhället bör stödja föreningslivets behov av bland annat ledarutveckling där folkbildningen bör kunna spela en viktig roll. Utgångspunkten för arbetslivet i Skåne är att alla som vill och kan arbeta, också ska ha möjlighet att göra det, utifrån sina egna förutsättningar. Globaliseringen ställer krav på anpassningsförmåga, eftersom den för med sig nya förutsättningar och ökad konkurrens. Sysselsättning, arbetsutbud och utanförskap på arbetsmarknaden är i hög utsträckning kopplade till globaliseringen. Att främja sysselsättningen är inte bara viktigt för den generation som befinner sig på arbetsmarknaden, utan också för barn och ungdomar. De påverkas positivt av att växa upp i familjer präglade av sysselsättning. Ett utanförskap hos föräldrarna riskerar att överföras till barnen. Ansvaret för att vända utanförskapet till delaktighet faller till stor del på kommunerna och olika tungt på olika kommuner, detta bör i ökad utsträckning axlas genom samverkan och gemensamma insatser mellan kommuner, statliga myndigheter och Region Skåne men också näringslivet. Skåne ska fortsatt fokusera på frågor som främjar sysselsättningen, ökar arbetsutbudet, bidrar till trygga och flexibla arbetsförhållanden och motverkar utanförskapet på arbetsmarknaden. Arbetsvillkoren och arbetsförhållandena måste därför främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gör det möjligt för så många som möjligt att träda in på, utvecklas och kvarstå på arbetsmarknaden. En prioritering är att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och att resurser satsas på de som befinner sig långt från arbetsmarknaden. En tidig identifiering av de arbetssökandes behov är mycket viktig och ett förstärkt samarbete med och stöd till särskilt de mindre arbetsgivarna stödjer matchningsarbetet. 13 (38)

14 Delaktighet kräver ett jämställt samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter. För att nå ökad jämställdhet krävs insatser på flera områden. I politiken, i näringslivet och i organisationslivet krävs fler kvinnor i ledande befattningar; på arbetsmarknaden ska inte könsstereotypa föreställningar utan intresse och kompetens styra val av utbildning och yrke samt lön och i hemmet ska kvinnor och män uppmuntras att ta ett ansvar för barn och familj. Insatser från flera håll krävs för att mäns våld mot kvinnor upphör. Miljön och klimatet Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning miljön och klimatförändringarna berör oss alla och klimatarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste bidra. Skåne står inför en rad miljöutmaningar. Utsläppen från miljögifter och övergödande ämnen från lantbruket till luft, mark och vatten är en följd av att Skåne är en region med en stor agrar sektor som trots ansträngningar inte fått bukt med dessa utsläpp. Vägtrafiken genererar utsläpp i form av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten. Skåne som är tättbefolkat och har en omfattande transittrafik är hårt drabbade av farliga utsläpp från biltrafiken och fartygstrafiken runt Skånes kuster. Det finns mycket miljögifter i till exempel varor, avfall och slam. Den biologiska mångfalden och flera kulturmiljöer hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruket, skogsbruket och fisket. Anläggning av infrastruktur och bebyggelse exploaterar bland annat god åkermark, som är ett hot mot till exempel den långsiktiga livsmedelsförsörjningen och människors tillgång till områden för rekreation. De tätbefolkade västra delarna, har till exempel mycket lite tillgänglig allemansrättslig mark per invånare. Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning är globala utmaningar som också måste hanteras i Skåne. Människans aktiviteter ger utsläpp av växthusgaser som kraftigt påverkar klimatet. FNs klimatpanel uppskattar att jordens medeltemperatur kan öka med 1,1-6,4 grader de närmaste 100 åren. Redan nu syns effekter av klimatförändringen i samhälle och natur. Det finns en stor utmaning i att hantera såväl klimatpåverkan som klimatanpassning i Skåne, liksom i övriga världen. När klimatet förändras, förändras även förutsättningarna för människans möjligheter att bruka naturens resurser samt förutsättningarna för människors hälsa. Klimatförändringarna är inget hot mot livet på jorden, även om många arter kommer att försvinna, men de är ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad och världsordning. Vatten kommer att ha huvudrollen i de klimatförändringar som förväntas komma. Mer nederbörd på vissa ställen, extrema nederbördsmängder blir vanligare, mer torka på andra ställen och en höjd havsnivå är några förväntade effekter av klimatförändringarna. Eftersom miljöföroreningar är gränsöverskridande bedrivs klimatarbetet på flera nivåer; globalt, inom EU samt på nationell, regional och lokal nivå. Miljöarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste ta sitt ansvar. Offentliga organisationer, näringslivet, föreningslivet och enskilda är alla viktiga aktörer i miljö- klimatarbetet. För att komma till rätta med Skånes utmaningar på miljö- och klimatområdet krävs insatser på en mängd områden. För att få mest verkan bör ett begränsat antal insatsområden prioriteras. Klimatoch energifrågorna är prioriterade såväl internationellt som nationellt och bör även prioriteras i Skåne. Klimatutmaningen kan hanteras på flera sätt för att nå den övergripande målsättningen om bärkraft. Genom att vara väl förberedda när häftiga regn och värmeböljor kommer kan kostnaderna för incidenter minska och genom att ha kunskap om och beredskap för befintliga och nya sjukdomar kan vi minska lidande och begränsa spridningen. Genom att utveckla kunskap och produkter och genom klimatmedveten offentlig upphandling, tas möjligheten tillvara av teknik-, biologi- och marknadsutveckling, exempelvis växtförädling, översvämningshantering, klimatsmart kylning av hus vid värmeböljor. Det handlar också om att människorna känner sig trygga med hur företag och samhälle hanterar utvecklingen kring denna klimatutmaning. Utmaningen måste också hanteras genom att olika aktörer i Skåne drastiskt minskar sin klimatpåverkan. Befintlig bebyggelse kan energieffektiviseras kraftigt och all nybebyggelse bör byggas som lågenergihus, till exempel passivhus. På energitillförselområdet måste kraftansträngningar göras för en övergång till förnybara energislag och inom transportsektorn är en övergång till främst biogas, gärna i kombination med elhybriddrivning angelägen. Även vätgas kan på sikt vara ett miljövänligt bränsle. 14 (38)

15 En hållbar stadsutveckling med bland annat satsning på kollektivtrafik och en förtätning av bebyggelsen som utformas på ett hållbart sätt är ett annat prioriterat insatsområde. Östersjön och vattendrag i Skåne behöver skyddas mot bland annat utsläpp. På detta område krävs internationell samverkan. Den starka jordbruks- och livsmedelssektorn är av central betydelse för Skåne. För att motverka utsläpp från bland annat långa livsmedelstransporter krävs satsningar på hälsosam och närproducerad mat. En ännu större satsning på kollektivtrafik men också på miljövänliga bränslen, minskar utsläppen från biltrafiken. En satsning på att dels bibehålla befintliga natur- och rekreationsområden i Skåne dels att främja människors besök i dessa områden är också ett prioriterat område. Det är angeläget att hushålla med den värdefulla åkermarken, vårda och utveckla natur- och kulturmiljöer för rekreation, natur- och kulturupplevelser samt slå vakt om biologisk mångfald. Tillgängligheten Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inom Skåne och med omvärlden. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för tillväxt, ekonomisk utveckling och balans i regionen. En god tillgänglighet är också viktig för att Skåne ska vara attraktivt för besökande, boende och företagande. Till skillnad från många storstadsområden, har Skåne en tydlig flerkärning struktur där olika typer av orter kompletterar varandra. Förutom Malmö och Lund så är Helsingborg och Kristianstad tydliga centra med stor betydelse för produktion, handel och service. Därtill är många mindre kommunhuvudorter mycket betydelsefulla som stödjepunkter för sitt omland. Tätheten och flerkärnigheten innebär en stor potential för fortsatt regionförstoring och regionintegrering. Förutsättningar kan skapas genom förbättrad tillgänglighet mellan Skånes olika delar och inom regionens tätorter framför allt avseende relationen stad land, men också med fortsatt utveckling av den skånska landsbygden. Skåne ingår också i ett omvärldssammanhang med en mycket dynamisk utveckling i Öresundsregionen, Sydsverige och i Östersjöområdet. Det är viktigt att utveckla och anpassa tillgängligheten för både relationer inom Skåne som i relation till omvärlden. Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser skapar tillsammans med en utvecklad kollektivtrafik och bredband tillgänglighet och förutsättningar för en positiv utveckling. En utmaning är att klara den ökande efterfrågan på förbättrad tillgänglighet på ett klimat- och energieffektivt sätt då transporter står för en betydande del av dagens miljöproblem. Skåne är relativt tätbefolkat och har en hög befolkningstillväxt, främst i de västra delarna. Den alltmer integrerade bostads- och arbetsmarknaden i Skåne och Öresundsregionen ger unika möjligheter att öka den kritiska massan av arbetskraft och kompetens för näringslivet. Regionförstoring och tillgänglighet innebär inte nödvändigtvis fler och längre resor, utan kan betyda att man reser på kortare tid, kan välja effektivare resealternativ med minskad miljöbelastning och mindre påfrestning för hushållen. Detta är en stor utmaning avseende planering av bostäder, verksamheter och handel. Det är viktigt att bygga hållbara strukturer med goda förutsättningar för kollektivtrafik. För att nå målsättningarna om bärkraft och balans ligger fokus för den regionala trafikförsörjningen framöver på utvecklad kollektivtrafik och på investeringar i spår. Trafikförsörjningen inriktas på att tillfredsställa i huvudsak tre funktioner: arbetsresor, resor till och från utbildning samt fritidsresor. Betydande insatser behövs för att den regionala tågtrafiken ska utvecklas. Utökad kapacitet, tillfredsställande underhåll och i vissa fall utbyggnad av nya järnvägslinjer behövs för att möjliggöra en fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken. Busstrafiken, livlinan i kollektivtrafiken i många skånska kommuner, inriktas på fortsatt utveckling med ökade volymer och stärkt konkurrensförmåga gentemot biltrafiken, men också fortsatt strävan mot miljö- och klimatvänliga drivmedel. I den nationella och internationella persontrafiken är förbättrad tågtrafik viktig. Förbindelserna mot Mälardalen, Västkusten och den europeiska kontinenten vidareutvecklas och anpassas på sikt för höghastighetsförbindelser. Bilen kommer även i framtiden att ha stor betydelse för tillgängligheten. Det är därför viktigt att utveckla denna roll med lösningar som kan förenas med kraven på hållbarhet och energieffektivitet. Genom utveckling och införande av ny teknik för fordon, bränslen, transportsystem och styrning av trafik kan resursutnyttjandet höjas, miljö och säkerhet förbättras och en bättre anpassning till resenärernas behov ske. 15 (38)

16 För att bidra till balansen i Skåne ska vägarna förbättras i första hand i befintliga stråk så att flaskhalsar undanröjs, trafiksäkerheten ökar och tillgängligheten förbättras. I vissa delar behövs utökad kapacitet. De mindre vägarna är särskilt viktiga för landsbygden och de mindre tätorternas trafikförsörjning. Cykeltrafikens förutsättningar utvecklas för såväl pendling, rekreation som besöksnäringens behov. Uppgradering av Södra stambanan, Västkustbanan och E22 är de allra viktigaste satsningarna i den nationella infrastrukturen i Skåne. Stora behov finns också av andra järnvägsinvesteringar och av satsningar på den regionala infrastrukturen av vägar, bussterminaler, cykelvägar och kommunala gator. Trafiksäkerhetsarbetet bör drivas vidare på bred front. En andra fast förbindelse över Öresund (Helsingborg Helsingör) behöver etableras av både miljö-, tillgänglighets- och kapacitetsskäl för såväl person- som godstransporter. Detta för att binda samman Sverige och övriga Skandinavien till kontinenten. Möjligheten, genom den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält att förbättra tillgängligheten till övriga Europa och att utveckla miljövänliga transportlösningar, måste tas tillvara. I kommuner utan järnväg är bussen ett strategiskt färdmedel till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter med behov av ökad turtäthet till bland annat pendlingsorter och till järnvägsknutpunkter. Det är viktigt att utveckla den befintliga trafiken, men också att utveckla nya linjer för regional tågtrafik. Det gäller till exempel att ta tillvara de möjligheter som Citytunneln ger samt tågtrafik till nya orter i nordöstra och sydöstra Skåne. Nya typer av spårtrafik kan vara ett sätt att ge hållbar trafikförsörjning i och kring de större städerna i Skåne. De skånska hamnarna har tillsammans en viktig roll i Östersjösammanhanget och för den svenska utrikeshandeln. De ska ges förutsättningar att utvecklas så att effektiva, säkra och miljövänliga lösningar kan erbjudas. Effektiva godsstråk och landanslutningar till hamnarna ska möjliggöra att en större andel av godset transporteras med tåg och i intermodala transportlösningar. Sjöfarten bör utvecklas så att den kan ta hand om ökande volymer och en ökad andel av godset. Säkerheten till sjöss och beredskapen för fartygsolyckor behöver utvecklas. Flyget är viktigt för den globala och interregionala tillgängligheten och för besöksnäringen i Skåne. Dagens utbud med Københavns Lufthavne, Malmö Airport, Kristianstad Airport och Ängelholm Helsingborg Airport som kompletterar varandra är en av styrkefaktorerna för Öresundsregionen. Flyget har samtidigt stora utmaningar framför sig inom miljöområdet men också ur konkurrensperspektiv. Stadsmiljöer, offentliga lokaler och kollektivtrafiken ska tillgodose högt ställda krav på tillgänglighet för funktionshindrade. Tillgänglighet till IT-infrastruktur av hög kvalitet är viktigt för Skånes konkurrenskraft samt för företagens och hushållens informationsförsörjning. Det är viktigt att den vidareutvecklas och behandlas som en del av samhällsbyggandet, särskilt uppmärksamhet bör ägnas åt landsbygdens förhållanden. Den snabba befolkningstillväxten, regionförstoringen och de miljöproblem trafiken ger upphov till understryker behovet av en ökad samsyn mellan de skånska kommunernas översiktsplaner, utvecklingsprogrammet och infrastrukturplaneringen. Det krävs en samverkan för att planera för och utveckla robusta och hållbara fysiska strukturer avseende infrastruktur, bostäder, arbetsplatser, rekreation och grönstruktur. Ett regionalt perspektiv på planeringen är nödvändig. Det är också angeläget att samordna trafikplaneringen i Öresundsregionen, Sydsverige och södra Östersjöregionen. Bristen på bostäder kan hämma Skånes tillväxt och bostadsproduktionen måste totalt sett öka, men också få en inriktning som tillgodoser olika gruppers behov och stimulerar rörlighet på bostadsmarknaden. Många kommuner påtalar behovet av att bygga hyresrätter. Ny bebyggelse etableras i första hand i goda kollektivtrafiklägen för att skapa förutsättningar för effektiv 16 (38)

17 kollektivtrafik och minska bilberoendet. I östra Skåne finns mycket attraktiva boendemiljöer som tyvärr ofta är svåra att försörja med god kvalitet i kollektivtrafiken. Av balansskäl bör förutsättningar för utbyggnad av kollektivtrafik i sådana områden ges särskild uppmärksamhet. Den skånska bostadsmarknaden är tydligt uppdelad i skilda segment där upplåtelseformer, de boendes inkomster, etnicitet, förankring på arbetsmarknaden och liknande är starkt skiftande. Boendesegregationen och segmenteringen på bostadsmarkanden följs nära åt. Det finns tecken på att bostadssegregationen i Skåne reproduceras och förstärks. Bostadssegregationen måste ses i ett regionalt sammanhang, men planering för att motverka segregationen ligger huvudsakligen inom den primärkommunala sfären. En gemensam vision om minskad segregation och ökad samverkan mellan kommunerna bidrar till bärkraften och är en förutsättning för att man med planeringsåtgärder ska kunna motverka segregationen. Öresundsintegrationen Integrationen i Öresundsregionen måste öka ytterligare, många gränshinder återstår. Skånes potential kan få större utväxling om integrationen över Öresund fortsätter utvecklas för att uppnå en integrerad bostads- arbets- och utbildningsmarknad. Det är viktigt att integrationen mellan Skåne och Själland inte bara omfattar de västra delarna av Skåne utan att hela Skåne länkas in i integrationsprocessen. Förutom ekonomiska finns även sociala och kulturella vinster med en integration. Öresundsregionen kan bli en tillväxtmotor i Europa att räkna med som attraherar verksamheter, investeringar, arbetskraft liksom turister. De utmaningar som redovisats tidigare; kunskapen, delaktigheten, klimatet och tillgängligheten bör hanteras i ett Öresundsperspektiv. En viktig utmaning för Öresundsregionen är att skapa ett sammanhållet transportsystem som effektivt binder ihop hela regionen och som också erbjuder goda förbindelser med resten av Europa. Det finns en stor potential i att utveckla samverkan inom Öresundsregionen, samtidigt som Skåne i viss mån konkurrerar om arbetskraften med Själland. Integrationen kan fördjupas inom Öresundsregionen för att Skåne, tillsammans med Själland, ska bli den region i Norden som har högst antal sysselsatta inom högteknologisk produktion och forskning. Samarbetet över den dansksvenska gränsen kan stärka kvaliteten på forskningen och öka trovärdigheten för Öresundsregionen som helhet. Det är viktigt att samarbetet inom Øresund Science Region fördjupas samt att fler samarbeten av denna typ initieras och utvecklas. För att främja integrationen och bidra till Skånes tillväxt och attraktionskraft måste alla väsentliga gränshinder i Öresundsregionen inom skatte-, socialförsäkrings- arbetsmarknadsregler, avgifter med mera undanröjas. Även informations- och rådgivningsverksamheten kring lagstiftning och regelverk kan ytterligare utvecklas. Hela transportinfrastrukturen i Öresundsregionen behöver byggas ut så att flaskhalsar elimineras, vilket kräver omfattande satsningar från Sveriges och Danmarks regeringar som måste agera än mer transnationellt. För att uppnå en mer integrerad Öresundsintegration på arbetsmarknadsområdet bör prognos- och planeringsverksamhet liksom förmedlingen av arbete i högre grad samordnas mellan Skåne och Själland. På utbildningsområdet bör Öresundsuniversitetet än mer arbeta för Öresundsregionen som en integrerad utbildningsregion vad avser högre utbildning. Gemensamma utvecklingsinsatser kring yrkesutbildning bör stimuleras. Gemensamma ansträngningar bör göras för att utveckla den internationella konkurrenskraften, öka synligheten och kunskapen om Öresundsregionen samt stärka varumärket Öresund. Samarbetet måste utvecklas för att få fler stora evenemang till Öresundsregionen. Vardagsintegrationen bör främjas genom ökade kontakter inom föreningslivet och kulturlivet, genom att fler tar del av kulturarrangemangen på bägge sidor Öresund, genom en ökad mediebevakning av vad som händer i Öresundsområdet och genom främjande av en ömsesidig handel. 17 (38)

18 4. Mål För att nå visionen, de övergripande målsättningarna och hantera utmaningarna krävs konkreta insatser. Följande uppföljningsbara mål, angivna utan prioritetsordning, bedöms vara de viktigaste: Skåne ska bli en tillväxtmotor med en årlig tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) som överstiger genomsnittet för Sverige Samtliga regiondelar i Skåne ska ha fler inflyttare än utflyttare i alla åldrar Andelen av de förvärvsarbetande som har högst 45 minuters restid till arbetet med kollektivtrafik ska öka i alla Skånes kommuner Exportandelen från skånska företag ska öka mer än genomsnittet för Sverige Skåne ska ha ett näringsliv med påtagligt högre kunskapsinnehåll än genomsnittet i Sverige Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan Skåne och riket ska utjämnas till 2012 och Skåne ska ligga lägst en procentenhet över riksgenomsnittet år 2016 Resurserna till Skånes forskningsmiljöer ska öka mer än genomsnittet för Sverige Tilliten mellan invånarna i Skåne ska öka Andelen skånska elever som blir behöriga till gymnasie- och högskoleutbildning ska öka för att minst nå upp till riksgenomsnittet till år 2016 Genom särskilda insatser för de grupper som har sämst hälsoläge ska skillnaden i ohälsa mellan och inom de skånska kommunerna minska Skåne ska vara en av Europas mest öppna och dynamiska kulturregioner En väsentlig del av tillkommande bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service ska ske i goda kollektivtrafiklägen Ökad bostadsproduktion, minst 5000 lägenheter per år, i Skåne med en allsidig sammansättning vad gäller hustyper och upplåtelseformer Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka Den marina miljön runt Skåne ska ha en hållbar utveckling Järnvägens och sjöfartens andelar av godstransporterna ska öka Utbyggnad av hela E22 till motorväg genom hela Skåne ska vara påbörjad senast 2010 Kapaciteten i järnvägsnätet ska öka, särskilt viktiga avsnitt är Västkustbanan och Södra stambanan mellan Malmö och Lund Beslut om byggandet av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör ska tas före 2016 Energianvändningen ska effektiviseras Mängden koldioxidutsläpp föranledd av fossila bränslen ska minska i enlighet med de nationella klimatmålen Tillförseln av näringsämnen till hav och vattendrag ska minska 18 (38)

19 5. Genomförande och uppföljning Regional utveckling handlar om samverkan kring gemensamma visioner och övergripande mål för utvecklingsarbetet. Genomförandet av utvecklingsprogrammet är helt beroende av många aktörers insatser. Aktörerna är Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer. Region Skånes roll är att samordna arbetet med programmet, att verka som inspiratör och samlande kraft för den regionala utvecklingen men också att vara aktör i vissa av genomförandeinsatserna. Kommunerna kan utifrån sina respektive förutsättningar bidra till förverkligandet genom sin kommunala verksamhet, i olika projekt och insatser, en del i samverkan med andra aktörer. Länsstyrelsen har ansvar för att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar utvecklingsprogrammet samt att främja och samordna andra myndigheters insatser för regional tillväxt i länet. Det är viktigt att alla aktörer känner sig involverade i arbetet med programmet och bidrar till förverkligandet. En aktiv dialog kommer att föras med aktörerna under genomförandeperioden. Det regionala utvecklingsprogrammet ingår i ett sammanhang där de skånska kommunernas översikts- och utvecklingsplaner är viktiga att ta hänsyn till. På samma sätt har det regionala utvecklingsprogrammet att ta hänsyn till nationella strategier. I till exempel den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning finns tydligt fokus på innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande arbete. EU har i Lissabonstrategin uttalat att EU ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiskt kunskapsbaserade ekonomi, med fokus på tillväxt och sysselsättning. Inom FN fattas olika beslut och överenskommelser som har bäring även på regionala nivån, till exempel kring hållbar utveckling, barnkonventionen och överenskommelser om klimatet. Det är viktigt att det finns en överensstämmelse och en ömsesidighet mellan de olika programmen och aktörerna. Sambandet mellan FNs, EUs, Sveriges, Skånes och Skånes kommuners överenskommelser, strategier, utvecklingsprogram och planer. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. I statens förordning 2007:713 uttalas att det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Statliga insatser är viktiga för Skånes utveckling och i myndigheternas verksamhetsplanering ska därför insatser som bidrar till att uppnå målen i det regionala utvecklingsprogrammet beaktas. EUförslag (beslutad i RTN och styrelsen, på väg till regionfullmäktige) 19 (38)

20 programmen och andra finansieringsmöjligheter kan ses som verktyg för att realisera intentionerna i utvecklingsprogram och sektorsprogram. Region Skåne har ansvaret för att utarbeta programmet, i samråd med bland andra kommuner, näringsliv och organisationer, och för att samordna genomförandet av programmet. Detta utvecklingsprogram för Skåne innehåller övergripande vision och mål, prioriteringar är gjorda genom de områden som lyfts fram. Mer konkreta mål och åtgärder finns i sektorsprogram för till exempel infrastruktur, trafikförsörjning, tillväxt, landsbygd, folkhälsa, miljö och kultur. Dessa utarbetas för respektive sektorsområde. Ett stort behov finns att utveckla samverkan mellan utvecklingsprogrammet och sektorsprogrammen för att tydligare lyfta fram en helhet. I nedanstående bild finns tomma rutor som symboliserar att alla program inte finns medtagna. Det kan konstateras att det saknas regionala sektorsprogram inom en del områden där det finns behov av regional samverkan till exempel rörande boende och utbildning. Genomförandet sker sedan i form av insatser i det dagliga arbetet genom projekt, investeringar och andra handlingar hos de olika aktörerna. I bilaga 2 görs ett försök att lista de aktuella regionala sektors-programmen. Förverkligandet av visionen och målen utifrån det regionala utvecklingsprogrammet Ett regionalt utvecklingsprogram är ett komplext övergripande dokument och olika aktörer äger olika sakfrågor och processer genom vilka förverkligandet påverkas. De övergripande målsättningarna och de konkreta mål som sätts upp för det regionala utvecklingsarbetet ska följas upp, mätas och utvärderas. Programmet måste dock vara översiktligt eftersom analyser och konkreta förslag utvecklas i sektorsprogram och i andra styrdokument som exempelvis infrastrukturplaner, folkhälsostrategier, miljöprogram och kommunala översiktsplaner. Det är vanskligt att precisera mål i mätbara termer utan att föregripa eller i onödan låsa upp den mer detaljerade sektorsplaneringen. Det måste också konstateras att det inte heller är möjligt att objektivt mäta allt som är viktigt för individer och samhälle. Många parametrar är svåra att få precisa mått på och de kan då inte följas med samma lätthet som till exempel den ekonomiska utvecklingen. En uppföljning av specificerade mätbara mål inom skilda insatsområden ger naturligtvis en fragmentarisk bild av vad som händer i Skåne. Utvecklingen bestäms endast till en liten del av faktorer som kan påverkas genom ett utvecklingsprogram. Allt från ändrade regelverk, skattesystem, storskaliga förändringar i omvärlden till värderingsförskjutningar i olika befolkningsgrupper har mycket stor betydelse för i vilka spår utvecklingen kommer att löpa. För att följa upp målen presenteras årligen en skrift om utvecklingen i Skåne Hur har det gått i Skåne? Genomförandet och uppföljningen av utvecklingsprogrammet samt regional utveckling i stort 20 (38)

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne Johanna Hellsten Samhällsplanerare Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Strukturbild för Skåne

Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne - Grönstruktur i Skåne GR 21 september 2012 Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å

PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å TRYGGT, ATTRAKTIVT OCH UTHÅLLIGT Tryggt, attraktivt och uthålligt Piteå ska vara en möjligheternas

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Utbildningssystemet kompetensförsörjning

Utbildningssystemet kompetensförsörjning Rapport 2008 08 25 / GK Utbildningssystemet kompetensförsörjning I samtliga klusterinitiativ och nätverkssatsningar som pågår i Skåne är betydelsen av kompetensförsörjning och utbildningssystemens förmåga

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer