Språkstimulerande åtgärder för barn 0-2 år i Västmanland

Transkript

1 Språkstimulerande åtgärder för barn 0-2 år i Västmanland Kartläggning av samarbetet mellan folkbiblioteken och BVC kring gåvoböcker och föräldragrupper På uppdrag av Länsbibliotek Västmanland December 2007 Utredare Cay Corneliuson

2 1. Inledning 1.1 Uppdrag Utredare 3 2. Sammanfattning 3 3. Bakgrund 4 4. Förutsättningar i Västmanland 5 5. Verksamheten 5.1 Gåvoböcker Föräldragrupper Nätverk kring samarbete Information till funktionshindrade Information om medier på andra språk Andra aktiviteter för föräldrar och barn 0-2 år 8 6. Övergripande frågor 6.1 Mål för verksamheten Utveckling i förhållande till mål Resursberäkning och prioritering Kommunikation och marknadsföring 7.1 Kommunbibliotekens hemsidor Andra former för marknadsföring Intervjuer med BVC-personal 8.1 Beskrivning av verksamheten Samverkan med biblioteket de olika rollerna Synpunkter och erfarenheter Hinder och framgångsfaktorer enligt intervjuad personal 9.1 Hinder Framgångsfaktorer Summering 10.1 Verksamheten Kommunal barn/hälso- och kulturpolitik Bibliotekschefers roll Stöd från den regionala nivån Uppgifter på nationell nivå 15 Litteraturtips 16 Bilagor Uppdrag från Länsbibliotek Västmanland 17 Antal utdelade gåvoböcker och föräldragrupper i Västmanland

3 1 Inledning Debatten om människors läsvanor är intensiv och larmrapporterna är många. Problematiken handlar bl.a. om mäns och kvinnors olika läsvanor, läsvanor i olika socialgrupper, och framförallt, barns och ungdomars läsvanor. Föräldrarnas roll har kommit i förgrunden i och med att betydelsen av läsvanor i hemmet lyfts fram. Folkbiblioteken har arbetat med nyblivna föräldrar i många decennier, att dela ut bokgåvor och ordna föräldragrupper i samverkan med BVC tillhör en av de allra vanligaste uppsökande uppgifter. Just nu har flera stora projekt som drivs av länsbibliotek och behandlar samverkan kring nyblivna föräldrar slutförts och flera aktuella rapporter finns att ta del av. 1.1 Uppdrag Länsbiblioteket i Västmanland har arbetat med uppsökande verksamheten bland nyblivna föräldrar för att främja språkutvecklingen ända sedan 80-talet och flera insatser har gjorts för att utveckla den. Hösten 2007 beslutade länsbiblioteket att göra en kartläggning som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Kartläggningen skulle belysa hur alla inblandade parter i länet, dvs. länsbiblioteket, kommunbiblioteken, barnavårdscentraler och logopeder arbetar med gåvoböckerna till nyfödda barn och deras föräldrar. Likaså skulle andra aktiviteter som görs av kommunbiblioteken för barn 0-2 år och deras föräldrar undersökas. Till kartläggningen skulle läggas aktörernas synpunkter och erfarenheter, och nyckeltal skulle tas fram för att se i vilken utsträckning aktiviteterna når fram. Undersökningen skulle också innehålla en sammanfattning från varje kommun. 1.2 Utredare Undertecknad, Cay Corneliuson, som tillfrågats att göra kartläggningen, arbetar sedan 5 år som handläggare på Statens Kulturråd. Där ansvarar jag för flera statliga bidrag med anknytning till biblioteksutveckling och läsfrämjande: stödet till landets kommuner för inköp av barn- och ungdomslitteratur, stöd till utveckling av metoder för läsfrämjande och litteraturstöd till skolklassiker. Jag har tidigare arbetat som barnbibliotekarie, barnbibliotekskonsulent och projektledare inom folkbiblioteksväsendet. Jag har omfattande erfarenhet av uppsökande arbete bland föräldrar och barn i samverkan med BVC. Tillvägagångssättet vid den här kartläggningen har varit att utifrån ett färdigställt frågeformulär åka runt i kommuner och ställa frågor och reflektera. Alla kommuner utom en har fått besök. I de flesta fall har jag träffat barnbibliotekarier, i fyra kommuner har den biblioteksansvarige varit med under intervjun och i en kommun intervjuades barnsjuksköterskor och barnbibliotekarien tillsammans. I övrigt har BVC-personal intervjuats på BVC, eller via telefon. Det har varit svårt att få kontakt med BVC-personal och säkert finns det exempel på verksamhet som inte kommit med, särskilt gäller det Västeråsområdet. 2. Sammanfattning Verksamheten med gåvoböcker och föräldragrupper som den nu är utformad har initierats av länsbiblioteket och barnhälsovården i Västmanland. Den är väl känd och etablerad bland biblioteks- och barnhälsovårdspersonal, men former för verksamheten och verksamhetsgraden varierar mycket över tid och mellan kommuner. Andelen nyfödda barn som får gåvoböcker är hög, 81 %. Andelen föräldrar som deltar i föräldragrupper på biblioteket är 15 %. 3

4 Några av orsakerna till att nivån är ojämn och individberoende kan var att: Grundläggande styrdokument, överenskommelser och planer saknas eller är inte kända av personalen Samarbetsformerna och strukturer för samverkan saknas som regel, till exempel träffas man inte och planerar eller utvärderar Gemensamma uppföljningsbara mål saknas Hos enskilda personer finns däremot ofta personliga, kvalitativ mål. Länsbiblioteken har en viktig uppgift när det gäller att uppmärksamma aktuell forskning och administrera utbildning etc. Verksamheten kan vinna på att i högre grad vara kunskapsbaserad och utgå ifrån forskning och undersökningar Som det nu är utgår arbetsformer i hög grad ifrån: tradition. personlig erfarenhet antaganden om behov Verksamheten i kommunerna i övrigt har stor betydelse för nivå och utformning av den språkstimulerande verksamheten. Faktorer som påverkar positivt är: tydliga prioriteringar för barn när det gäller hälso- och kulturpolitik nivå på biblioteksverksamhet i övrigt, till exempel ger utbyggda skolbibliotek ökat resursutrymme stöd hos personalgruppen i övrigt kunnig och engagerad chef läsfrämjandeplan förankrad hos skola och barnhälsovård (fanns i en kommun) Faktorer som påverkar negativt: överblick över hur de olika insatserna samverkar saknas osäkerhet kring om verksamheten är prioriterad och på vilket sätt dåligt fungerande barnavårdscentral påverkar bibliotekets insats bristande kunskaper om medier och metoder för att nå nya svenskar lite kommunikation med funktionshindrade 3. Bakgrund Föräldrars bakgrund och utbildning har stor betydelse för barns språkutveckling det är något som ofta lyfts fram i olika undersökningar bland annat de som handlar om barns läsvanor och läsförståelse, nu senast i läsvaneundersökningen PIRLS Forskningen pekar också på att tidig stimulans har förhållandevis större påverkan än sena åtgärder. Individens språkförmåga är en förutsättning för att fungera i ett demokratiskt samhälle, den är också av stort intresse för kulturpolitiken. Mot den bakgrunden förefaller det som en viktig samhällelig insats att informera nyblivna föräldrar om språkutvecklingen och inspirera dem till att samtala, sjunga, ramsa och läsa högt för barnen för att främja den. I PIRLS redovisas bland annat att antalet barnböcker i hemmet minskar i Sverige, samtidigt som ett samband mellan barns läsförmåga och antal barnböcker påvisas. Mot den bakgrunden blir gåvoboksverksamheten viktigare. Verksamheten med språkstimulerande aktiviteter har en lång historia i Västmanland. Den har funnits i närmare 30 år, och bygger på ett frivilligt, sektorsövergripande samarbete 4

5 mellan barnhälsovård och läns- och folkbiblioteken. Redan 1989 deltog tre kommuner i ett projekt med En bok för alla för att dela ut Barnens första bok och samtala med föräldrar. Barnens första bok kom sedan att användas i hela landet för gratisutdelning till nyblivna föräldrar. Sedan 1996 har landstinget i Västmanland köpt in Barnens första bok för utdelning till alla nyblivna föräldrar i samverkan med biblioteken i länet. Bokinköpen har ombesörjts av länsbiblioteket i samverkan med stadsbiblioteket i Västerås. Utgångspunkten för samverkan är en gemensam prioritering av tidig språkstimulans för barn. Genom att läsa högt, sjunga, ramsa och samtala med barn kan språket tränas, skriver bibliotekskonsulent Christina Svensson i ett brev den 11 september 1995 till personalen. I brevet beskrivs också hur samarbetet praktiskt är tänkt att ta form. Presentkort ska delas ut på BVC och föräldrarna ska gå till biblioteket för att få en introduktion samt tips på läsning bland annat via broschyrer och boktipslistor. Landstinget betalar boken vilket tydligt ska framgå gjorde Länsbibliotek Västmanland en särskild satsning för att följa upp arbetet. Temat för en rad gemensamma möten var: böcker som ett redskap i de små barnens språkutveckling. Samordnaren för Barnhälsovården och bibliotekskonsulenten besökte samtliga BVC-sköterskor och samtal fördes utifrån en diskussionsguide i nio grupper om 6 12 deltagare. Det konkreta resultatet blev en resväska med ett lämpligt urval böcker som delades ut till alla barnavårdscentraler för att inspirera till samtal med föräldrar om vikten av tidig språkstimulans. BVC skulle också beställa och dela ut så kallade ABC-foldrar till föräldrar som riktar sig till barn i olika åldrar. Ett annat resultat var en fortbildningsinsats riktad till BVC-sköterskor, barnbibliotekarier och logopeder. En föreläsning per termin genomfördes. Hösten 2003 följdes arbetet upp med en ny omgång föreläsningar. Tankar och information uttrycktes i brev till personalen och det sammanställdes en Lathund kring arbetet med Barnens första bok. Den reglering på nationell nivå som har betydelse för verksamheten är bibliotekslagen och FNs konvention om barnets rättigheter. Enligt bibliotekslagen hör det till folkbibliotekens uppgifter att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier för att stimulera till läsning och främja språkutveckling. Folkbiblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter och erbjuda medier på olika språk med särskild anpassning för dessa grupper. Svensk biblioteksförening har antagit rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet 2003 som bygger på barnkonventionen. Rekommendationerna är tillgängliga på biblioteksföreningens hemsida. Många artiklar har anknytning till biblioteksverksamhet, till exempel har Västerås kommun i sin biblioteksplan lyft fram artiklarna 17, 29 och Förutsättningar i Västmanland Eftersom en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna för barns språkskicklighet är föräldrarnas utbildning och vana att läsa, är det faktum att utbildningsnivåerna generellt är låga i Västmanland ett viktigt incitament för verksamheten. Flertalet kommuner i Västmanland är gamla bruks- och industriorter. När biblioteks- och BVC personalen beskriver sina kommuner är det som regel det första de berättar, så det är en levande tradition. 5

6 Västmanland har en högre andel nya svenskar än riket generellt, 2006 var 14 % av befolkningen utrikes födda jämfört med i riket 12,4 %, vilket också är en anledning att arbeta med språkstimulans. 5. Verksamheten 5.1 Gåvoböcker Länsbiblioteket köper in böcker via Västerås stadsbibliotek. Bokförlaget skickar böckerna till biblioteken i kommunerna. Den bok som köps in av landstinget är Barnens första bok som ges ut av En bok för alla. Efter önskemål finns nu en alternativ bok om man så önskar för barn 2 och barn 3 i familjen. Länsbiblioteket ser till att presentkort trycks och skickas till biblioteken och barnavårdscentralerna. Det finns därefter två olika sätt att dela ut böckerna till föräldrarna: via biblioteket eller via BVC. Argumentet för att föräldrarna ska hämta boken på biblioteket är att de blir introducerade och får information om verksamheten när de kommer. Men flera kommuner (Skinnskatteberg, Norberg, Sala, Fagersta, Arboga, Hallstahammar) har konstaterat att statistiken för utdelade böcker är dålig beroende på att många föräldrar aldrig beger sig till biblioteket. Därför har de ändrat rutinen så att böckerna delas ut direkt av BVC-personal, antingen på BVC eller vid hembesök. Det förbättrar utdelningsstatistiken åtskilligt och flera av kommunerna anger att de delar ut böcker till 100 % av föräldrarna. Det arbetssättet ställer högre krav på bibliotekspersonalen att arbeta aktivt uppsökande för att nå föräldrarna på andra sätt. Om öppna förskolan är aktiv och har mycket verksamhet kan det ge tillfälle för biblioteket att medverka där. Så sker framförallt i en kommun (Sala), men mönstret finns i några fler. I en kommun exponeras biblioteket väl på BVC genom att boksnurror och broschyrer placeras där (Fagersta). Sammanfattningsvis delar 6 kommuner ut böckerna till föräldrarna via BVC, och 4 delar ut via biblioteket. Andelen föräldrar som får gåvoboken är hög, 81 %. Två kommuner bekostar också egna gåvoböcker som delas ut på biblioteket vid andra tillfällen (Arboga, Sala). 5.2 Föräldragrupper Det vanligaste är att BVC organiserar föräldragrupper och skickar dem till biblioteket vid ett tillfälle under föräldrautbildningen. Biblioteket är beroende av hur väl BVC fungerar för att deras träffar ska komma igång. I en kommun håller BVC på att byta huvudman, varför samarbetet ligger nere (Kungsör). I andra har samarbetet tidigare varit bra men nivån har sänkts på grund av personalbyte etc. (Köping, Kungsör). I en kommundel väljer BVC-personalen att inte samarbeta med biblioteket (Bäckby). I en kommun med en mycket omfattande verksamhet och aktivt bibliotek ordnas föräldraträffar på öppna förskolan där biblioteket deltar (Sala). I fyra kommuner nämns babycafeer som organiseras på olika sätt (Surahammar, Sala, Fagersta, Norberg). I en kommun har Öppna förskolan babycafeer, och gruppen besöker biblioteket några gånger om året (Sala). I en kommun organiseras babycafeet av biblioteket (Surahammar). 6

7 Flera barnbibliotekarier tycker att det är viktigt att sjunga och ramsa vid biblioteksbesöket (bl.a. Hallstahammar, Norberg), medan andra inte tycker att det ligger för dem (bl.a. Arboga, Köping). De förlitar sig på att sådan verksamhet finns på öppna förskolan. Ingen uttrycker egentligen några tankar om att teori och praktik borde hänga ihop. Det är positivt om det finns sånggrupper, men ingenting som verksamheten står och faller med. En bibliotekarie ser dock praktiken som mycket viktig, hon säger att målet med besöket är att engagera barnen så att föräldrarna ser det (Hallstahammar). En barnsköterska förklarar att om hon vet att gruppen ska till biblioteket så pratar hon inte så mycket om språkutveckling utan överlämnar det åt bibliotekarien. Samtidigt säger flera av bibliotekarierna att de haft svårt att motivera föräldrarna att höra på när de pratat mycket om språkutveckling. Därför har dragit ner på pratet till förmån för föräldrarnas sociala umgänge, eller rimmande och ramsande (bl.a. Surahammar, Västerås). I en del kommuner sker praktiken sjungandet och ramsandet i öppna förskolan. Det finns en osäkerhet om hur de olika insatserna förhåller sig till varandra. Det är sällsynt att bibliotek/bvc/öppen förskola träffas regelbundet och pratar om vilka moment som borde ingå i verksamheten och hur innehållet i de olika aktiviteterna förhåller sig till varandra. Det har förekommit i Fagersta, Sala, Köping. Öppna förskolan har självklart en viktig roll och ingår ibland som en part i samarbetet, men inte alltid. Verksamheten i de olika kommunerna fluktuerar starkt både kommunerna emellan och över tid i samma kommun (Köping). Andelen föräldrar, av alla nyblivna föräldrar, som deltar i föräldragrupper är 15 %. 5.3 Nätverk kring samarbete Intrycket var allmänt att det är ganska långt avstånd mellan de olika verksamheterna, fast enskilda personer kan ha mycket kontakt. Endast i en kommun fanns ett formellt sektorsövergripande nätverk för samverkan kring barn och ungdomar (Köping). I en kommun fanns ett nätverk inom barnhälsovården, men där deltog inte biblioteket (Fagersta). Flera kommuner har barnkulturgrupper som utarbetar och väljer kulturprogram, framförallt för skolelever (Arboga, Kungsör). I en kommun var nätverket informellt men väl fungerande och hade avknoppat en omfattande verksamhet (Sala). Den kommunen präglades av hög ambitionsnivå från politikerhåll och hade en profilerad politik med inriktning barn och unga. En viktig förutsättning för folkbibliotekets personal var att skolbiblioteken var utbyggda. Det gav ökat resursutrymme för folkbiblioteket. I den kommunen fanns också särskilda pengar för bokinköp till förskolan. Intrycket är att verksamheten i den kommunen präglades av en uppåtgående spiral som hade sin grund i en aktiv kommunal kulturpolitik. 5.4 Information till funktionshindrade På alla bibliotek fanns eller kommer att finnas någon form av äppelhylla (hylla med anpassade medier för funktionshindrade för barn) och frågan gavs hög prioritet av bibliotekspersonalen. Däremot var det sällan de kom i kontakt med familjer med funktionshindrade barn. Symbolen som tagits fram nationellt för äppelhyllor användes överallt. Intrycket är att beredskapen är god men att kommunikationen med funktionshindrade och deras familjer kan ökas. 7

8 5.5 Information om medier på andra språk De flesta bibliotek säger att de informerar vid behov om medier på andra språk. I en kommun delades boken I denna vida värld från En bok för alla ut till nya svenskar (Surahammar). Personalen uttryckte farhågor om vad som skulle hända med den om En bok för alla läggs ner. I flertalet kommuner beskriver BVC-personalen svårighet att nå nya svenskar med språkfrämjande åtgärder, framförallt i Hallstammar, Köping. Det är mestadels barnsjuksköterskor som beskriver problemet, medan bibliotekspersonalen har ett mer distanserat förhållande av naturliga skäl eftersom de inte får lika nära kontakt. Några säger kritiskt om verksamheten med gåvoböcker och föräldragrupper att den egentligen bara vänder sig till svenskar. Flera klagar över att det inte finns broschyrer och böcker att dela ut till dem. Den broschyr som finns och som tagits fram för nationellt bruk av Regionbibliotek Stockholm på ett 50-tal olika språk är inte generellt känd bland BVC personalen. På Internationella Bibliotekets webbplats finns numera också andra broschyrer att ladda ner. I några kommuner fungerar dock samarbetet med biblioteket och sköterskorna känner sig trygga med att biblioteket kan skaffa medier på andra språk (framförallt Norberg). Samtliga tycker att det vore positivt om Barnens första bok även fanns med en cd-skiva i så att alla kan ta del av sångerna och ramsorna. Flera barnsköterskor talar om hur ivriga människor är att lära sig svenska och att de gärna vill ha boken. Men alla kan inte melodierna till sångerna och ramsorna. Flera sköterskor säger att de ofta får frågor om tvåspråkighet. De säger också att problemen lättar när barnen börjar förskolan, då de lär sig svenska. En sköterska beskriver hur hon arbetar med att försöka integrera familjerna i grupperna men att hon tycker att det är svårt. Om hon försöker blanda grupperna blir invandrarföräldrarna marginaliserade i gruppen. Om hon tar dem för sig uppstår ingen kontakt (Arboga). En sköterska nämner att kvinnorna ofta inte vill komma ensamma till grupperna, vilket är problem om mannen arbetar och ingen annan släkting kan följa med (Köping). I en kommun ska verksamheten med svenska för invandrare finnas i angränsande lokaler vilket kommer att underlätta att nå nya svenskar (Norberg). Flera bibliotekarier informerar även i andra sammanhang, på föräldramöten i förskolor etc. om medier för funktionshindrade och på andra språk (bl.a. Kungsör). 5.6 Andra aktiviteter för föräldrar och barn 0-2 år I flera kommuner beskrivs programverksamhet, mest teaterföreställningar (bl.a. Sala, Kungsör, Arboga), men som regel finns inte så mycket föreställningar för så små barn som 0-2 år. I en kommun påpekar bibliotekspersonalen att teater och program för små barn är mycket efterfrågat och tankar finns på att ytterligare utöka den programverksamheten (Sala). I en kommun arbetar en förskollärare som assistent (Surahammar), vilket är en tillgång för barnverksamheten på flera sätt, hon ordnar musik- och sagostunder etc. I en annan kommun fanns två personer som ordnade sångstunder på ett professionellt sätt (Köping). Ett bibliotek ordnade lördagar med barnen för barn och föräldrar 2-5 år (Sala). 8

9 Sammanfattningsvis är rena program för åldersgruppen inte så vanliga. Den verksamhet som finns är föräldragrupper av olika slag till exempel babycafeer. Sångstunder på öppna förskolan eller i kyrkan är också vanliga. 6. Övergripande frågor 6.1 Mål för verksamheten En kommun har en färdig biblioteksplan (Västerås) medan de övriga nio ännu saknar sådana. Tre av kommunerna (Skinnskatteberg, Norberg, Fagersta) har tidigare påbörjat ett arbete med en gemensam plan, men arbetet har avstannat. En kommun deltar i ett projekt tillsammans med två kommuner från andra län (Kungsör) för att utveckla biblioteksplan. I den kommun som har en plan, den befolkningsmässigt största, varierar nivån på språkstimulerande verksamheten för barn 0-2 år mycket. Planen, som antogs 2006, är övergripande och ger inte stöd när det gäller konkreta samarbetsformer. Där står att det är viktigt att biblioteket blir en mötesplats för att minska klyftorna i samhället, det står också att mer offensiva insatser bör göras för att ge barn och unga möjligheter att utveckla läsning, språkförståelse och kommunikation språkligt. Under landstingets uppgifter står bl.a. att landstinget har ansvar för kompletterande service när det gäller talböcker och medier på andra språk. Det står också att landstinget ska delta i aktiva nätverk inom biblioteksområdet för att förbättra biblioteksservicen till innevånarna i länets kommuner. I biblioteksplanens bilaga hänvisas till tre artiklar i barnkonventionen som anknyter till biblioteksområdet, artikel 17, 29 och 30. Barnkonventionens artiklar är inte helt enkla att sammanfatta, men i dessa artiklar uttrycks bl.a. barnets rätt till tillgång till information från massmedier och konventionsstatens skyldighet att uppmuntra produktion och spridning av barnböcker, (artikel 17), vidare konventionsstatens plikt när det gäller syftet med barnets utbildning, att utveckla respekt både vad gäller föräldrarna, barnets språk och kulturell identitet samt vistelselandets och ursprungslandets nationella värden etc. (artikel 29). En kommun som har mycket uttalade ambitioner på politikernivå när det gäller barn och unga har också en väl utvecklad språkstimulerande verksamhet för barn 0-2 år - däremot finns ingen färdig biblioteksplan i den kommunen (Sala, gäller även Surahammar och Hallstahammar). Man kan notera att skolbiblioteken är utbyggda i den kommunen (Sala), vilket ger folkbibliotekets personal större utrymme att arbeta gentemot föräldrar och små barn på fritiden. Särskilda satsningar i kommunerna som handlar om barn och kultur eller barn och hälsa, vilket finns i flera kommuner, verkar stärka även den språkstimulerande verksamheten för små barn. I en av kommunerna är den läsfrämjandeplan som kommunerna ska bilägga den årliga ansökan om stöd för inköp av litteratur till Kulturrådet ett levande dokument (Hallstahammar). Planen är antagen av skol- och utbildningsnämnden och underskriven av BVC. Bibliotekspersonalen upplever planen som ett stöd och en garant för långsiktighet i verksamheten. I kommunen fanns också en ambitiös verksamhet som var väl förankrad i personalgrupp och ledningen. Läsfrämjandeplanen är ett exempel på ett dokument som kan vara en bilaga till biblioteksplanen och ge konkret vägledning till exempel för gäller samarbetsformer kring 9

10 läsfrämjande. Samarbetet mellan BVC, öppna förskolan och biblioteket ingår som en del i de flesta kommuners läsfrämjandeplaner. Kulturrådet borde rekommendera att läsfrämjandeplanen kopplas till biblioteksplanerna. 6.2 Utveckling i förhållande till mål På frågan hur länge verksamheten funnits och om den utvecklats svarar flera att den utveckling som funnits framförallt handlar om utveckling på det personliga planet; personalen har utvecklat sitt förhållningssätt gentemot föräldragrupperna. Ett annat exempel på utveckling är när gåvoböcker delas ut via BVC i stället för biblioteket. I de flesta kommuner beskrivs inte verksamheten med ett utvecklingsperspektiv i termer av mål och resultat. Hos barnbibliotekarier och barnsjuksköterskor finns däremot målsättningar som handlar om kvaliteten i utförande i förhållande till föräldragrupper och barn. T ex nämner en bibliotekarie att hennes mål är att hon vill engagera barnen så att föräldrarna ser det och blir uppmärksamma på hur de själva kan stimulera barnen (Hallstahammar). Det är ett reflekterat och högkvalitativt mål. I en annan kommun, där bibliotekschefen deltar i intervjun, nämns också ett kvantitativt mål: alla ska få en bok (Sala). För övrigt saknas som regel kvantitativa mål. Barnsjuksköterskorna är generellt sett mer bekymrade över alla som inte kommer till grupperna och har fler funderingar kring hur man skulle kunna göra för att nå dem. Ingen kommun arbetar med uppföljning och utvärdering bland föräldragrupperna. Siffrorna för andelen utdelade bokgåvor är ett mått på hur det gått för verksamheten. I hela Västmanland har 81 % av de nyfödda barnen fått en bokgåva. Av alla nyblivna föräldrar i Västmanland nås ungefär 15 % av föräldragrupper. Ambitionen är att nå alla förstagångsföräldrar, vilket i hela Sverige betyder knappt 50 % av alla som fått barn. Mot den bakgrunden är siffran 15 % låg. Tyvärr finns inga siffror att jämföra med för hela landet. Det kunde vara rimligt att verksamheten mättes i den nationella biblioteksstatistiken eftersom gåvoboksverksamhet och föräldragrupper enligt en av Kulturrådets enkätundersökningar är den allra vanligaste formen för uppsökande verksamhet på svenska folkbibliotek. Många uttrycker en önskan om dialog kring tyst kunskap (bl.a. Kungsör, Sala), förtrogenhetskunskap som man tillägnat sig genom erfarenhet och genom att utöva ett yrke, för att dela med sig och kunna ta del av andras erfarenheter. Det kunde vara ett stöd för alla att bättre nå målen, men speciellt för nyutexaminerade bibliotekarier. 6.3 Resursberäkning och prioritering Inget bibliotek har något färdigt svar på hur stor resurs som används till gåvoboks- och föräldragruppsverksamheten. Resursberäkningar och analyser över hur olika delar av biblioteksverksamheten förhåller sig till varandra görs inte, vilket gör det svårt att svara på frågan om verksamheten är prioriterad eller inte. Några svarade att verksamheten inte var prioriterad, vilket inte rimmade med uppfattningen man samtidigt hade att barn och unga var en prioriterad målgrupp på det övergripande planet. Ingen kunde säga vad prioriteringen konkret innebar när det gällde biblioteksverksamheten. Några säger att verksamheten är prioriterad på det viset att man inte säger nej till föräldragrupper vilket man ibland gör när det gäller skolklasser (Hallstahammar). Andra påpekar att man köper in media till små barn på ett prioriterande sätt. 10

11 Öppethållande är självklart prioriterat, men hur stor del av resursen det tar i förhållande till övrig verksamhet är inte känt. Barn och unga är kanske det tydigaste exemplet på en grupp som behöver initieras och inspireras för att bli biblioteksanvändare och kunna göra bruk av öppethållandet. Öppethållandet borde avvägas mot uppsökande verksamhet på ett tydligare sätt. 7 Kommunikation och marknadsföring 7.1 Kommunbibliotekens hemsidor De flesta hemsidorna ligger under kommunens hemsida. Kvaliteten på hemsidorna varierar mycket, även om inget bibliotek har en mycket omfattande information. Några hemsidor är inbjudande, nyligen uppdaterade och detaljerade (bl.a. Kungsör). Flera (fyra) har särskilda ingångar för barn och ungdom och på två presenteras den som har hand om barnverksamheten (Arboga, Kungsör, Sala, Västerås). Ingen hemsida informerar om gåvoböcker, och endast två informerar om föräldragrupper (Kungsör, Västerås). Anmärkningsvärt nog har den kommun som har den mest utvecklade verksamheten för barn 0-2 år den minst informativa hemsidan (Sala). Förutom öppethållandet finns ganska mycket länkar och tips om databaser etc. Principen för vad som ska presenteras verkar vara: 1/öppethållandet, 2/öppen verksamhet, dvs. program av olika slag, 3/sådant som är webbrelaterat som länktips. Sammanfattningsvis kan man säga att hemsidorna inte ger en bild av barnbiblioteksverksamheten som helhet. Inte heller används de som stöd för pågående verksamheten. Informations- och boktips som ges till olika grupper skulle t ex kunna ligga på hemsidorna för den som glömt något, inte besökt biblioteket eller bara är intresserad. Hemsidorna skulle kunna bidra till att göra innehållet i biblioteksverksamheten mera känd för allmänhet, politiker m fl. 7.2 Andra former för marknadsföring När det gäller gåvoböcker och föräldragrupper avvaktar biblioteken BVC och vidtar inga särskilda åtgärder för att informera om verksamheten. Inget bibliotek arbetar med kommunikationsplan, eller former för uppföljning med avsikt att utveckla verksamheten som fokusgrupper eller intervjuer. 8 Intervjuer med BVC-personal 8.1 Beskrivning av verksamheten Som tidigare nämnts sker utdelningen av gåvoböcker på olika sätt; sex kommuner delar ut böckerna via biblioteket och fyra via BVC. Anledningen till att dela ut via BVC är att nå fler föräldrar. Flera barnsköterskor delar ut böckerna vid hembesök. ABC-broschyrerna och språkväskorna nämns sällan aktivt, men de finns kvar, och i en kommun används språkväskan mycket aktivt varje dag (Fagersta, även Hallstahammar). 11

12 Ibland följer en sköterska med föräldragruppen till biblioteket men för det mesta inte. I någon kommun finns även grupper för omföderskor och särskilda grupper för pappor. I en kommun delas även boken Leva med barn av Lars Gustafsson ut via BVC. Samverkan med logopeder nämns på alla ställen enbart på det viset att barnsköterskorna remitterar barnen till logopeden när ett problem uppträder. 8.2 Samverkan med biblioteket de olika rollerna Som tidigare nämnts finns en osäkerhet om hur innehållet i de olika insatserna förhåller sig till varandra och det är sällan man träffas och pratar om det. Se stycket om föräldragrupper punkt 5.2. I en kommun har man ett gott samarbete kring nya svenskar, BVC förlitar sig på att biblioteket ska hjälpa till med media på de språk som är svåra att få tag på (Norberg). 8.3 Synpunkter och erfarenheter Flera barnsköterskor klagar över tidsbrist och urskuldar sig för allt de inte hinner med. Någon säger att det aldrig varit så stressigt som nu (Köping). De flesta verkar mycket engagerade i barns språkutveckling och berättar om samtal med föräldrarna kring det. Flera talar om målgruppen nya svenskar som ett bekymmer (Hallstahammar, Arboga). Barnsköterskorna upplever inte att de har rätt material att dela ut, bok finns inte på rätt språk etc. De flesta är nöjda med Barnens första bok, men flera tycker att boken är för svår för bokovana användare. Flera kommenterar att det borde finnas en cd-skiva i boken för att lyssna på melodier till ramsor och sånger. En sköterska talar om invandrarkvinnor som inte kommer om de måste gå ensamma till BVC. En annan talar om bekymmer att integrera dem i grupperna - om hon å andra sidan tar dem för sig blir det ingen integration. En sköterska talar om att medvetenheten om barns språkutveckling nu generellt sett är högre. Förr talade man mycket mer om kost och hälsa, nu generellt mer om barns utveckling. Hon ser det som en möjlighet att skicka barn med sen språkutveckling till biblioteket för att få tips på läsning och lyssning. Hon tror att barns språk generellt är sämre nu än förr; det är svårare för en utomstående att höra vad de säger. Det tolkar hon som om föräldrar ägnar mindre tid till att tala med barnen och därmed träna språket (Köping). Flera sköterskor oroar sig för att inte alla föräldrar nås av föräldragruppsverksamheten och funderar över hur man skulle kunna göra för att nå ut bättre. 9 Hinder och framgångsfaktorer för utveckling enligt intervjuad personal 9.1 Hinder Några bibliotek uttrycker att en förutsättning för utveckling är mera resurser i form av personal, men inte alls alla. De resursbehov man upplever kan ha att göra med vilken ambitionsnivå man har eller vilka idéer om utveckling som finns. När det gäller BVCpersonalen uttrycker de mycket missnöje med tidsbrist, även i förhållande till nuvarande verksamhet. Inget bibliotek ansåg att det behövdes mer mediepengar. De flesta ansåg att samplanering skulle förbättra verksamheten, och att bristen på sådan var ett hinder för utveckling. 12

13 Någon ansåg att dålig biblioteksmiljö var ett hinder för utveckling. Någon påpekade att det var viktigt med stöd av chefer som är insatta i viktiga biblioteksfrågor. Flera uttryckte att utbildning var viktig, men mera på ett allmänt övergripande plan, konkreta förslag till utbildning uttrycktes inte. På ett grundläggande plan var utbildad personal viktig, t ex i den kommun som saknade barnbibliotekarie och där verksamheten mer eller mindre låg nere. 9.2 Framgångsfaktorer I en kommun nämns ett gemensamt uppdrag för biblioteks- och BVC-personal som en framgångsfaktor (Västerås). Det skulle kunna hjälpa till att upprätthålla verksamhetsnivå och bidra till att skapa fastare former för kommunikationen mellan aktörerna. Gemensam sektorsövergripande utbildning sågs också som en framgångsfaktor. I de kommuner där det fanns resurspersoner på biblioteket som hade annan utbildning, som förskollärare och musikkunniga ansågs det som en framgångsfaktor (Surahammar, Köping). Utbyte och synliggörande av tyst kunskap återkommer i diskussionerna som något som kunde förbättra verksamheten. Stöd hos ledningen anser de flesta barnbibliotekarier vara en förutsättning för en bra verksamhet. I en kommun stod man inför ett chefsutbyte och där fanns en oro för att stödet inte skulle bli lika stort i framtiden. Stöd av enskilda personer blir viktigare om det inte finns styrdokument, mål och planer. De flesta nämner också stöd i personalgruppen som en framgångsfaktor. I flera kommuner nämns övergripande mål i kommunen som en framgångsfaktor och det är något som man gärna relaterar till (bl.a. Sala). Metoder för uppföljning nämns av framförallt en kommun. I den kommunen ses också uppföljningsbara mål som en framgångsfaktor (Sala). 10 Summering 10.1 Verksamheten Verksamheten med gåvoböcker och föräldragrupper är väl etablerad och känd av personalen både på folkbiblioteken och barnhälsovården. De ursprungliga idéerna och tankarna om hur samarbetet praktiskt ska gå till lever kvar, men verksamhetens omfattning och inriktning varierar mycket från kommun till kommun och i olika stadsdelar och över tid. Den lägsta nivån innebär att enbart gåvoböcker delas ut på biblioteket med presentkort från BVC och att det inte finns några föräldragrupper. Den mest utvecklade verksamheten innebär att biblioteket har olika former för uppsökande verksamhet i samarbete med öppen förskola i kombination med att föräldrarna får böckerna på BVC eller vid hembesök. Flera kommuner har dessutom egna gåvoböcker som delas ut vid andra tillfällen. Överblick över hur de olika insatserna i kommunerna samverkade saknades ofta. Att sjunga och ramsa ingick inte som en obligatorisk del på alla ställen. Oftast fanns det 13

14 någonstans, på öppna förskolan eller biblioteket, men det sågs inte som ett nödvändigt komplement till den teoretiska delen om barns språkutveckling. Att det oftast är mammor som besöker föräldragrupperna är inget som problematiseras, trots att det innebär att pappor inte nås av information om bibliotekets resurser. Ett samarbete med MVC skulle kunna medföra att pappor inkluderas i ökad utsträckning. Ett sådant projekt har just avslutats i Västra Götaland där den idén prövats. Att gåvoboks- och föräldragruppsverksamheten bedrivs som den gör idag beror dels av tradition (samarbete mellan bibliotek och BVC har funnits sedan 70-talet), dels på uppskattade behov hos föräldrar och barn. Däremot baseras verksamheten sällan på kunskaper om t ex generella informationsbehov hos föräldrar, eller på kunskap om resultat från gruppverksamhet bland föräldrar. I en magisteruppsats som heter Föräldrar i fokus! En studie av småbarnsföräldrars informationsbehov och barnbibliotekariers intentioner med föräldraträffar (Bibliotekshögskolan 2004), beskriver författarna bl.a. undersökningar av föräldrars informationsbehov, olika undersökningar om föräldragruppers funktion m.m. och resonerar om bibliotekets möjligheter att tillgodose olika behov Kommunal barn/hälso- och kulturpolitik Sammantaget ger barnhälsovårdens och länsbibliotekets satsning olika utfall i olika kommuner beroende på den barn/hälso- och kulturpolitik som bedrivs i kommunen. Det som kännetecknar kommuner med en utvecklad verksamhet är ett engagemang från kommunpolitikerna som resulterar i olika uttalade målsättningar vad gäller barn och ungdomar. I den kommunen som förefaller ha den allra mest omfattande verksamhet är skolbiblioteken väl utbyggda vilka ger folkbiblioteket utrymme att arbeta mer med föräldrar och barn på fritiden. Eftersom endast en kommun har en biblioteksplan går det inte att dra slutsatser om biblioteksplaners betydelse. I den kommunen fluktuerar verksamheten mycket trots planen. Den skulle kunna utvecklas med handlingsplaner, exempel på samverkan, best practise etc. De läsfrämjandeplaner som finns i de flesta kommuner skulle kunna ge konkret stöd även åt föräldragruppsverksamheten, det visar ett exempel från en av kommunerna. För att ge stöd och långsiktighet åt arbetet med att arbeta uppsökande med språkstimulerande åtgärder kunde ett gemensamt uppdrag vara en bra grund, vilket föreslås av en kommun. Som det nu är är verksamheten mycket individberoende och ibland stannar aktiviteten av beroende på att personal är föräldraledig, går i pension eller slutar. Särskilt i en kommun är det tydligt att nivån sjunkit väldigt mycket när flera engagerade personer försvunnit. En särskild problematik märks kring arbetet med det uppsökande arbetet när det gäller nya svenskar. Information om tillgängligt material når inte fram till föräldrar och barn och integrationen upplevs som bristfällig. I Norrby i Borås finns exempel på en familjecentral som har en integrerad biblioteksfunktion och en anställd barnbibliotekarie. Utvärderingen visar att många av de problem som beskrivs i kartläggningen av Västmanland har avhjälpts där. Biblioteken har god beredskap både när det gäller anpassade medier för funktionshindrade och medier på andra språk, däremot verkar de ha ganska lite kontakt med målgrupperna. Former för kommunikation kan behöva utvecklas vilket får betydelse för utvärdering/utveckling och marknadsföring. 14

15 10.3 Bibliotekschefers roll Stöd hos ledningen anser de flesta barnbibliotekarier vara en förutsättning för en bra verksamhet. De flesta nämner också att stöd i personalgruppen som en framgångsfaktor. Utvecklingen av verksamheten har varit svag, vilket kan bero på att man inte arbetar mot uppföljningsbara mål och inte gör uppföljningar eller utvärderingar. Barnbibliotekarier och BVC-personal har däremot egna personliga mål som handlar om kvalitet kring gruppverksamhet etc. Kunskaper om former för utvärdering både i syfte att utveckla och kontrollera resultat, kunde förbättras. Bibliotekschefer kan också göra ett strategiskt viktigt arbete genom att göra resursberäkningar och analysera de olika delarna av bibliotekets verksamhet i förhållande till varandra. Eftersom verksamheten anknyter till viktiga politiskt prioriterade samhällfrågor som integration, barns läs- och skrivförmåga, social inklusion etc. kan ett förtydligande av vilken verksamhet som finns och vad den kostar vara viktig. Bibliotekschefer skulle kunna delta i planeringen av verksamheten, hjälpa till med resursberäkning, målsättning, göra en bedömning av hur den förhåller sig till helheten, till öppethållandet, till övergripande prioriteringar i kommunen etc. Att utbyggd skolbiblioteksverksamhet kan få stor betydelse eftersom det frigör resurser för folkbiblioteket påvisas i en kommun Stöd från den regionala nivån Initiativet kommer från den regionala nivån och flera ambitiösa insatser har gjorts över tid för att utarbeta gemensamma rutiner, utbildning etc. Tyngdpunkten i de insatserna kan sägas ha legat på innehållet. För att upprätthålla verksamhetsnivå och stimulera utveckling behöver former för samverkan och aktivt arbete med mål utvecklas, även på regional nivå. Likaså kan metoder för uppföljning och utvärdering initieras. För att förbättra tillängligheten för grundläggande dokument kunde bibliotekens hemsidor användas. Här kunde också sådant som vänder sig till föräldrar, BVC-personal och öppna förskolan finnas. Länsbiblioteken har en viktig uppgift när det gäller att stötta utvecklingen av hemsidor och inspirera till diskussioner om principer för arbete med dem. Gemensam sektorsövergripande utbildning sågs som en framgångsfaktor, vilket redan är en av de uppgifterna som länsbiblioteket har. De flesta nämner utbildning generellt som viktigt, samtidigt som konkreta idéer inte uttrycks. Kanske behövs inspiration från studiebesök, rapporter etc. Utbyte och synliggörande av tyst kunskap återkommer i diskussionerna som en framgångsfaktor, vilket kunde vara en uppgift för länsbiblioteket att lyfta fram. De former för samverkan som efterlyses på kommunal nivå behövs även på regional nivå. En regional biblioteksplan och samverkansgrupp skulle vara ett stöd för verksamheten Uppgifter på nationell nivå Samordning borde även ske på nationell nivå för att stötta landsting och kommuner. Kulturrådets rapport Kulturliv och skola, hinder och framgångsfaktorer för samverkan visar att en obruten förankringskedja, dvs. att det finns politiska målformuleringar på nationell, regional och kommunal nivå, är en framgångsfaktor vid samverkan. 15

16 Kulturrådet kunde undersöka möjligheterna att redovisa antal utdelade gåvoböcker i förhållande till nyfödda barn i kommunerna i folkbiblioteksstatistiken. Likaså antalet föräldrar som nås av föräldragrupp. Kulturrådet kunde rekommendera att de läsfrämjandeplaner som varje kommun måste skriva för att få det statliga bidraget för inköp av barn-och ungdomslitteratur knyts till biblioteksplanerna. På den nationella nivån skulle landsomfattande kampanjer som t ex brittiska Bookstart kunna lyfta och stödja det lokala arbetet. Litteraturtips PIRLS 2006 : läsförmågan hos elever i årskurs 4 : i Sverige och i världen Föräldrar i fokus! En studie av småbarnsföräldrars informationsbehov och barnbibliotekariers intentioner med föräldraträffar. Holzhausen Henriksson, Fredrike; Klahr, Annica, Högskolan i Borås/(BHS) Aktuella projektrapporter Familjecentralen i Norrby, utvärdering: Med språket framför sig, Regionbibliotek Halland, Länsbibliotek Västerbotten Språket typ redan på skötbordet: Länsbibliotek Uppsala Tänk dig glädjen att få födas rätt in i språket, Regionbibliotek Västra Götaland 16

17 Kartläggning - Barnens första bok och föräldrar och barn 0-2 år Vad gör kommunbiblioteken i Västmanland? Samarbete med BVC och andra? Syfte: Att kartlägga hur länsbibliotek, kommunbibliotek, BVC och logopeder arbetar med Barnens första bok, som är gåvobok till alla nyfödda barn och deras föräldrar i Västmanlands län. Att kartlägga vilka övriga aktiviteter som görs av kommunbiblioteken i länet för barn 0-2år och deras föräldrar. Att samla in synpunkter och erfarenheter från kommunbiblioteken, BVC, logopeder om gåvoboken och övriga aktiviteter som görs av kommunbiblioteken för barn 0-2 år och deras föräldrar. Bakgrund - Barnens första bok gåvobok från landstinget Västmanland Länsbibliotek Västmanland har sedan 1996 köpt in Barnens första bok för att delas ut till alla nyfödda barn i länet genom biblioteken i länet. Antalet födda barn per år är ca 2500 i Västmanland. Länsbibliotek Västmanland Inköp av Barnens första bok. Hur ser samordning och samverkan mellan kommunbiblioteken, BVC, logopeder och Länsbibliotek Västmanland ut? Hur fungerar samverkan mellan länsbibliotek, kommunbibliotek, logopeder, BVC? Kommunbiblioteken Hur hanteras Barnens första bok på folkbiblioteken? Samarbete med BVC i kommunerna? Vilken verksamhet har kommunbiblioteken för föräldrar och nyfödda barn? Vad? När? Var? Hur? Vilka ceremonier vid hämtning av böckerna på biblioteket? I vilken utsträckning hämtas boken - hämtfrekvens? Skillnaden mellan utlämnade presentkort och hämtade böcker? Vilka andra aktiviteter görs för barn 0-2 år och deras föräldrar? Vad? När? Var? Hur? Deltar biblioteket i föräldrautbildningar? Vilka synpunkter, erfarenheter och förslag har kommunbiblioteket rörande: gåvoboken, övriga aktiviteter. BVC Hur hanterar BVC Barnens första bok? Hur och när presenteras gåvoboken för föräldrarna? När lämnas presentkortet ut? Hur går det till? Hur går utlämning av böckerna till? Aktiviteter mm vid överlämningstillfället? Förs samtal med föräldrarna om läsning och språkutveckling? Hur? När? 17

18 Vilka synpunkter, erfarenheter och förslag har BVC rörande: gåvoboken, övriga aktiviteter, samarbetet med kommunbiblioteken? Logopeder Vilken roll har logopederna i det här samarbetet? Vilka aktiviteter i mötet med barn 0-2 år har biblioteksaspekter? Vilka synpunkter, erfarenheter och förslag har logopederna rörande: gåvoboken, övriga aktiviteter, samarbetet med kommunbiblioteken? Redovisning för varje kommun Beskrivning vad som hänt och aktuell situation i varje kommun enligt ovan. Statistik m.m. Underlag Uppgifter tas fram genom studier av dokumentation och genom kontakter med berörda verksamheter. Sammanfattning hur har det varit? Förslag/Idéer för framtiden redovisas. Redovisning Utredaren gör skriftlig redovisning. Utredaren gör muntlig presentation av kartläggningen /Marja Östring 18

19 Kommuner Antal nyfödda 2006: Utdelade böcker 2006: Så många % får en bok: Antal föräldragrupper Antal barn i grupperna Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Så många % deltar i föräldragrupper Summa % % 19