Sammanfattning 4 DEL I - INLEDNING. Salems kommun en ung kommun 6

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 DEL I - INLEDNING Salems kommun en ung kommun 6 Fyra år med projektet Ung i Salem 6 Ung i Salem en barnoch ungdomssatsning 7 Målsättning och syfte med Ung i Salem 7 Målgrupp för Ung i Salem 8 Metodologisk approach 8 Statlig medfinansiering 8 Förväntade resultat 9 DEL II - PROJEKTET UNG I SALEM Projektstyrning 10 En ungdomssamordnare anställs, en projektplan utformas,.. 10 projektmedel äskas,.. 10 interna och externa nätverk etableras,.. 11 projektet följs upp och utvärderas 12 och resultatet tar form. 12 De fem delprojekten 12 Droger, kriminalitet och våld 13 Sammanfattning 13 Ungdomsgruppen en brygga mellan verksamheter 13 Skolan en arena för drogförebyggande arbete 13 Att mäta attityder till droger 14 Provinköp av tobak och folköl 14 Upplysning och antilangningskampanjer 14 Kompetensutveckling för professionella 15 Reviderad kommunövergripande drogpolicy 15 Mobbning, kränkande behandling och våld 16 Social öppenvård för barn och ungdomar 17 Folk- och ungdomshälsa 18 Värdegrund, demokrati och jämlikhet 19 Sammanfattning 19 2 (33)

3 Från elevråd till ungdomsting 19 Pennan som demokrativerktyg 20 Värdegrunden i skolan 20 Fritid och ungdomskultur 21 Sammanfattning 21 Salems Fritidsforum samverkan för en meningsfull fritid 21 Stöd till föreningsverksamhet 22 Den virtuella ungdomen 22 Unga dansare i rampljuset 23 Föräldrar och familjesfären 24 Sammanfattning 24 Farsor och Morsor i Salems kommun 24 Föräldraråd och Salems Skolråd 24 Folkbildning om barn, ungdomar och ungdomskultur 25 Familjestärkande insatser, samtalsgrupper och föräldrautbildning 25 Mötesplatser, spridning och påverkan 26 Sammanfattning 26 Olika former av mötesplatser och muntlig information 26 Skriftlig information 26 Virtuell information 28 Ung i Salem på kommunens hemsida 28 Ung i Salem på Plaskis.nu 29 Övrig spridning och påverkan 29 DEL III - RESULTAT OCH FRAMTID Samverkan, prevention och utveckling 30 Mål och förväntade resultat 30 Samverkan en röd tråd i preventionsarbetet 30 Prevention ett övergripande perspektiv 31 Utveckling ett långsiktigt förhållningssätt 31 Projektet i sin helhet 31 En kommungemensam modell för Ung i Salem 32 Övergripande mål för Ung i Salem 32 Målgrupper 32 Helhetssyn 32 Samverkan 32 Fördelning av ansvar 33 Styrning an modellen Ung i Salem 33 3 (33)

4 Sammanfattning 2002 sjösattes det fyraåriga barnoch ungdomsprojektet Ung i Salem med målsättningen att öka beredskapen att möta den kommande stora ungdomsgruppen i kommunen samt att komma till rätta med ett tilltagande drogmissbruk samt våld och kriminalitet bland kommunens ungdomar. En ungdomssamordnare anställdes med uppdrag att leda projektet. Målgrupperna för projektet har varit barn och ungdomar boende i Salems kommun (med fokus på åldersgruppen 10-16), föräldrar till barn och ungdomar boende i Salems kommun samt aktörer som direkt eller indirekt arbetar med eller kommer i kontakt med barn och ungdomar i Salems kommun. Projektet Ung i Salem har arbetat med fem delprojekt som, vart och ett, har utgjort olika delar i det övergripande projektet, nämligen: 1. Drog-, brotts- och våldsprevention 2. Värdegrund, demokrati och jämlikhet 3. Fritid och ungdomskultur 4. Föräldrar och familjesfären 5. Mötesplatser, spridning och påverkan Projektet Ung i Salem har årligen sökt och beviljats medel från länsstyrelsen inom ramen för den alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanen Under fyra år har projektet beviljats kr för den förebyggande verksamheten. Det direkt drog- och brottsförebyggande arbetet har byggt på samverkan mellan olika barnoch ungdomsverksamheter, bl.a. i kommunens ungdomsgrupp. Det drogpreventiva arbetet har inneburit bl.a. drogförebyggande arbete på skol- och fritidsarenan, drogvane- och provinköpsstudier, antilangningskampanjer och kompetensutveckling av personal samt utformning/revidering av policydokument rörande droger. Det brotts- och våldspreventiva arbetet har inneburit bl.a. ett kontinuerligt arbete mot mobbning och kränkande behandling, utformning av policydokument rörande kränkande behandling samt medverkan i utveckling av ett socialt öppenvårdsprogram. Under senare del av projektet har Ung i Salem också inbegripit det kommunövergripande arbetet med folkhälsa. Ung i Salem har under delprojektet värdegrund, demokrati och jämlikhet arbetat med olika former av ungdomsinflytande, alltifrån elevråd, ungdomsråd och fokusgrupper till Friends, föreningar, ungdomsförbund och ungdomsverksamheter. Våren 2005 arrangerades kommunens första ungdomsting i syfte att vitalisera och utveckla ungdomsinflytandet. Ungdomstinget permanentades som återkommande verksamhet hösten Alltsedan projektstart har en av huvudfårorna i projektet Ung i Salem varit utvecklingen av fritid och ungdomskultur, något som också är indirekt drog- och brottsförebyggande. Det konkreta syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka samverkan och utbudet av barnoch ungdomskulturella aktiviteter. Utvecklingen av nätverket Salems Fritidsforum har resulterat i en rad olika barnoch ungdomskulturella verksamheter, flera specifika barnoch ungdomsprojekt har bedrivits och föreningslivet har inventerats och fått stöd. Ung i Salem har sedan projektstart arbetat med föräldrar och familjesfären, bl.a. genom arbetet med nattvandring, samverkan och folkbildning. Ung i Salem har under hela projekttiden, slutligen, informerat och utvecklat information till ungdomar, föräldrar, tjänstemän, politiker och kommuninnevånarna i stort om barnoch 4 (33)

5 ungdomssituationen. Syftet med information är att ständigt hålla barnoch ungdomsfrågorna levande i kommunen och att upplysa kommunen om hur barnoch ungdomssituationen ser ut vilka barnoch ungdomsverksamheter som finns att tillgå. Ung i Salem har arbetat med information på tre sätt: muntligt, skriftligt och virtuellt. Projektet Ung i Salem har kontinuerligt följts upp och utvärderats internt sedan projektstart. Uppföljning och utvärdering har varit en förutsättning för att kunna värdera de olika insatserna i det preventiva arbetet. Parallellt med det interna utvärderingsarbetet utvärderades projektet externt av Tricconec AB årsskiftet 2004/05 i syfte att få en objektiv bild av projektresultatet. Den externa utvärderingen belyser måluppfyllelse, process- och kostnadsanalys samt effekter i ljuset av tre indikatorer, nämligen samverkan, prevention och utveckling. Projektet Ung i Salem har varit mer eller mindre framgångrikt i sin förebyggande målsättning i de olika delprojekten. Ett av de viktigaste resultaten är att projektet från år 2006 blev permanent i den kommunala verksamhetens budget och organisation inom ramen för modellen Ung i Salem. Det fortsatta uppdraget är att i kommunövergripande samverkan utveckla det breda förebyggande arbetet samt stödet till barn och ungdomar i riskzonen för droger, kriminalitet och ohälsa. Rönninge Björn Callmar Ungdomssamordnare i Salems kommun Säby torg 16, Rönninge , bjorn.callmar@salem.se eller 5 (33)

6 DEL I INLEDNING Salems kommun en ung kommun 2005 bodde totalt barn och ungdomar i åldrarna 0-24 år i Salems kommun, varav i åldrarna år. Det totala antalet invånare i Salems kommun var Det totala antalet barn och ungdomar utgör över en tredjedel av kommunens totala befolkning och gör således Salems kommun till en av länets ungdomstätaste. Majoriteten av de unga medborgarna i kommunen mår bra. Kommunen har fem grundskolor och, trots sin litenhet, en egen gymnasieskola. Ungdomar har en aktiv fritid där två tredjedelar av eleverna i år 7 är knutna till idrottsrörelsen. I år 9 och i gymnasiekolans år 2 är ungefär hälften av eleverna aktiva. Ett stort antal barn och ungdomar får kulturell stimulans i fritidsgårdsverksamheterna, på den kommunala musik- och dansskolan (kulturskola fr.o.m. 2006), i de kyrkliga församlingarna och i andra barnoch ungdomskulturella verksamheter. Den unga generationen kan också utöva inflytande genom bl.a. elevråd och ungdomsting. Det finns emellertid också de som befinner sig i en negativ spiral i livet och känner ett utanförskap i samhället. Det finns tecken på att antalet unga med psykisk ohälsa, framförallt unga flickor, ökar. Detta uttrycks i bl.a. missbruk och kriminalitet, utåtagerande beteende och självskadebeteende, skolk och skolsvårigheter samt lockelse till odemokratiska och extrema rörelser hos unga. Det uttrycks också i vissa barns och ungas hemförhållanden som präglas av missbruk, vårdnadstvister, psykisk ohälsa, kriminalitet eller ny relation i hemmet. Trots ett kontinuerligt arbete mot kränkande behandling utsätts unga för mobbning på skolarenan. Kommunens ungdomsmottagning tar också emot ett allt större antal ungdomar som har haft tidig sexualdebut, blivit gravida tidigt och tvingats göra abort och smittats av olika könssjukdomar. Ungdomar med HBT-läggning går ut med detta tidigare vilket medför en starkare psykisk stress. Ett stort folkhälsoproblem är det stora både utomhus- och inomhussupande hos ungdomar med högkonsumtion av alkohol. Dessa unga befinner sig mer eller mindre i riskzonen för drogmissbruk, kriminalitet och ohälsa. Salems kommun är på sina sätt unik men, i likhet med många andra kommuner, en mycket, mycket vanlig kommun när det gäller ungas förutsättningar till en god och trygg uppväxt och deras behov av att bli sedda och tagna på allvar. Fyra år med projektet Ung i Salem Fyra år har förflutit sedan barnoch ungdomsprojektet Ung i Salem sjösattes våren Lärare och elever har kunskapat sig genom fyra läsår. Skolpersonal, kompisstödjare och elevråd har kompetensutvecklats. Fritidsverksamhet och föreningar har sökt nya och gamla vägar till fritidssysselsättning. Biblioteket har fått ett ungdomsrum. Musikskolan har fått status som kulturskola våren Festivaler, musikaler och dansprojekt och genomförts. Kommunen har fått en ungdomsledd webbtidning Plaskis.nu och ett rullande ungdomsting. Kommunen har fått en egen fritidsfältorganisation. Föräldrar har följt sina små- och tonårsbarn i deras skolgång, fritidssysselsättning och övriga vedermödor. Familjeenheten har tagit emot barn och ungdomar och stött och blött olika metoder i arbetet med unga i riskzonen. En främlingsfientlig marsch har satt Salem på kartan och i mediernas ramljus fyra kalla decemberlördagar men, under de senaste två åren, minskat i omfattning. Och Ung i Salem har blivit ordinarie verksamhet. 6 (33)

7 Följande rapport är en slutrapport till projektet Ung i Salem och beskriver bakgrunden till projektet, vad som har hänt under de fyra projektåren och vad projektet har bidragit till inför det fortsatta arbetet med barn och ungdomar i framtiden. Ung i Salem en barnoch ungdomssatsning 2002 tillsattes en tjänst som ungdomssamordnare med ansvar att samordna och utveckla det drog- och brottspreventiva arbetet och arbetet med barn och ungdomar generellt i Salems kommun. Ungdomssamordnaren har tillika varit projektledare för det fyraåriga barnoch ungdomsprojektet Ung i Salem och är anställd av kommunstyrelsen i syfte att arbeta kommunövergripande gentemot förvaltningarna och deras respektive verksamhetsområde. Under 2002 utarbetades, parallellt med den konkreta verksamheten, en projektplan för Ung i Salem med målsättning och syfte, metodologisk approach, aktivitetsplan, plan för uppföljning och utvärdering samt ekonomiplan. Under planeringsarbetet utkristalliserades, vid sidan om själva projektstyrningen, fem delprojekt som, vart och ett, utgjort olika delar i det övergripande projektet, nämligen: 1. Drog-, brotts- och våldsprevention 2. Värdegrund, demokrati och jämlikhet 3. Fritid och ungdomskultur 4. Föräldrar och familjesfären 5. Mötesplatser, spridning och påverkan Målsättning och syfte med Ung i Salem Den övergripande målsättningen med projektet Ung i Salem har varit att: Öka beredskapen att möta den kommande stora ungdomsgruppen i kommunen. Komma till rätta med ett tilltagande drogmissbruk samt våld och kriminalitet bland kommunens ungdomar. Ett syfte med projektet Ung i Salem har varit att befästa men också vidareutveckla det arbete som redan initieras i ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att finna nya arbetsmetoder, samverkansformer och mötesfora i arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Syften med projektet kan sammanfattas enligt följande: Att utveckla ett kommunövergripande förhållningssätt till barn och ungdomar och därtill relaterade områden samt arbetssätt och metoder inom ramen för barnoch ungdomsområdet med målsättningen att stävja ett tilltagande drogmissbruk samt våld och kriminalitet bland kommunens ungdomar. Att utveckla samverkan mellan barn, ungdomar, föräldrar och kommunen, på politikeroch tjänstemannanivå och övriga aktörer i närsamhället genom nätverksbyggande, samarbete och samordning. Att initiera och genomföra samt stödja riktade aktiviteter och projekt samt skapa informationsfora och mötesplatser. Att utveckla beredskapen ytterligare att tillmötesgå och informera barn och ungdomar i frågor som rör droger och våld, med fokus på åldrarna Att skapa ett ökat engagemang och ansvarstagande för och en ökad samverkan kring barn och ungdomsfrågor i närsamhället. 7 (33)

8 Att sprida information om ungdomskultur, och därtill relaterade områden, droger, våld och ungdomsbrottslighet, generationsövergripande frågor, demokrati- och jämlikhetsfrågor, genus- och jämställdhetsfrågor, integrationsfrågor och goda exempel till samtliga kommuninnevånare. Målgrupp för Ung i Salem Målgrupp för projektet Ung i Salem har varit följande: Barn och ungdomar boende i Salems kommun (med fokus på åldersgruppen 10-16). Föräldrar till barn och ungdomar boende i Salems kommun. Aktörer som direkt eller indirekt arbetar med eller kommer i kontakt med barn och ungdomar i Salems kommun. Metodologisk approach Det preventiva arbetet i projektet Ung i Salem har integrerats i samtliga barnoch ungdomsarenor, nämligen: familjesfären, förskola och skola, fritids- och föreningsverksamhet, arbete och yrkeskarriär samt närsamhället. Det preventiva arbetet har dessutom byggt på ett brett barn och ungdomsperspektiv, såsom specifika barnoch ungdomsområden, progression i ett 0-20 perspektiv, risk-, skydds- och friskfaktorer, ungdoms- kontra vuxengenerationen, lokalt perspektiv samt kort- och långsiktiga perspektiv. Statlig medfinansiering Kommunstyrelsen, barnoch utbildningsnämnden samt socialnämnden har finansierat projektet Ung i Salem med kr per år. 2002, 2003, 2004 och 2005 beviljades utvecklingsmedel från Länsstyrelsen inom ramen för den drogpolitiska (alkohol- respektive narkotikapolitiska) handlingsplanen för arbetet med projektet. Projektet har också beviljats medel för specifika aktiviteter av andra bidragsgivare. Utvecklingsmedel till förebyggande insatser från Länsstyrelsen har avsett: Tjänst som ungdomssamordnare med ansvar för det förebyggande barnoch ungdomsarbetet i kommunen. Kartläggning av barnoch ungdomssituationen i Salems kommun. Utbildning av professionella i kommunens barnoch ungdomsverksamheter, föräldrar och ungdomar samt information till allmänheten. Förebyggande insatser i form av aktiviteter, projekt samt informations- och mötesfora. Utveckling och implementering av nyckelbärande aktiviteter i projektet Ung i Salem. Intern och extern uppföljning och utvärdering av projektet Ung i Salem. Implementering av Ung i Salem som ordinarie verksamhet. 8 (33)

9 Förväntade resultat Förväntade resultat för projektet Ung i Salem har varit följande: Att droganvändning, kriminalitet och våld bland barn och ungdomar i Salem minskar. Att relationen mellan generationerna stärks. Att tendenser till segregering mellan olika geografiska områden i kommunen motverkas. Att barn, ungdomar och vuxna tillsammans kan bli delaktiga kring barnoch ungdomsfrågor och att de befintliga och nya preventiva insatserna permanentas. Att kommunen kvalificerar sig som Årets ungdomskommun. Hur har projektets målsättningar införlivats under projekttiden? Nedan beskrivs mer ingående hur projektet har styrts upp och letts under projekttiden och hur de fem delprojekten har utvecklats. 9 (33)

10 DEL II PROJEKTET UNG I SALEM Projektstyrning Som projekt har Ung i Salem varit en tidsbegränsad verksamhet inom ett specifikt utvecklingsområde med en konkret målsättning. En strategi för hur projektet skulle styras och ledas var därför en nödvändighet för att projektet skulle kunna genomföras och generera ett resultat. En ungdomssamordnare anställs,... I januari 2002 tillsattes en tjänst som ungdomssamordnare i Salems kommun bl.a. med det övergripande ansvaret för utvecklingsprojektet Ung i Salem. Under det första projektåret gick en stor del av projekttiden till att integrera ungdomssamordnaren i befintliga och nya arbetsgrupper och i rollen som ungdomssamordnare samt att etablera denne i kommunen gentemot förvaltningarnas verksamheter, till alltifrån barn, ungdomar och ungdomsgrupper till kommunens politisk sfär, att inventera kommunens barnoch ungdomssituation samt marknadsföra projektet Ung i Salem. Ungdomssamordnaren har under projekttiden varit anställd av kommunstyrelsens stab och direkt underställd kommundirektören. I samband med att Ung i Salem blev ordinarie verksamhet 2006 har tjänsten även fortsättningsvis samma organisationstillhörighet. en projektplan utformas,.. Ett av de viktigaste initiala aktiviteterna under det första projektåret var att utforma en projektplan med bakgrund, målsättning, syfte, tillvägagångssätt, aktivitetsplan, budget och plan för uppföljning och utvärdering. Projektplanen arbetades fram i den s.k. ungdomsledningsgruppen. Mot bakgrund av ungdomssamordnarens uppdrag, nämligen att öka beredskapen att möta den kommande stora ungdomsgruppen i kommunen, samt att komma till rätta med ett tilltagande drogmissbruk samt våld och kriminalitet bland kommunens ungdomar utarbetades, vid sidan om själva projektstyrningen, aktivitetsplaner för fem delprojekt: 1. Drog-, brotts- och våldsprevention 2. Värdegrund, demokrati och jämlikhet 3. Fritid och ungdomskultur 4. Föräldrar och familjesfären 5. Mötesplatser, spridning och påverkan projektmedel äskas,.. Under projekttiden äskade Ung i Salem utvecklingsmedel från Länsstyrelsen i Stockholms län och beviljades medel enligt följande: 2002: äskade kr för och fick beviljat kr. 2003: äskade kr för och fick beviljat kr. 2004: äskade kr för och fick beviljat kr. 2005: äskade kr för och fick beviljat kr. 10 (33)

11 Under projekttiden har projektet äskat sammanlagt kr i utvecklingsmedel från Länsstyrelsen i Stockholms län för perioden och fått beviljat sammanlagt kr. Ung i Salem har också bidragit direkt eller indirekt till att specifika barnoch ungdomsprojekt beviljats externa medel: 2003 beviljades Ung i Salem kr av LIONS Club Salem för arbetet mot mobbning och kränkande behandling i samarbete med grundskolorna i Salems kommun beviljades Salems Fritidsforum kr från Landstingets kulturråd för arbetet med ett musikalprojekt beviljades Plaskis.nu kr av Skandia Idéer för Livet och kr av LIONS Club Salem för arbetet med en ungdomstidning beviljades Salems Fritidsforum kr av Skandia Idéer för Livet för arbetet med en barnoch ungdomsfestival beviljades Salems Fritidsforum kr från Landstingets kulturråd för arbetet med ett litteraturprojekt för ungdomar beviljas tjejgruppen Pinglor Med Stil kr från BRÅ för arbetet med att utveckla tjejgrupper mot droger och våld beviljades skolorna i Salems kommun kr från Rädda Barnens lokalförening för arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Sammanlagt har projektet dragit in ca kr i externa medel till kommunens barnoch ungdomsverksamheter. interna och externa nätverk etableras,.. En viktig förutsättning i projektet var att integreras i, vidareutveckla gamla och skapa nya samverkansgrupper och/eller nätverk som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Under hela projektet har Ung i Salem varit involverad i ett flertal både lokala och regionala samverkansgrupper och nätverk. Under de första projektåren fungerar den s.k. ungdomsledningsgruppen (med bl.a. nämndordföringar och förvaltningschefer) som referensgrupp i syfte att vara rådgivande stöd till projektet samt forum för avstämning och planering. Beslut i vissa ärenden togs i respektive facknämnd och kommunstyrelsen. Först under fjärde projektåret fick projektet en riktig styrgrupp genom kommunledningsgruppen (KLG). Avsaknaden av styrgrupp resulterade i vag styrning och otydliga uppdrag vilket innebar vissa svårigheter för ungdomssamordnaren. Detta tas bl.a. upp i den externa utvärderingen. I samband med att Ung i Salem blev ordinarie verksamhet 2006 finns en skräddarsydd styrgrupp. Under projekttiden initierades och implementerades olika lokala samverkansgrupper rörande a) droger, kriminalitet och våld, b) demokrati och jämlikhet, c) fritid och ungdomskultur samt d) föräldrar och familjesfären som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Dessa beskrivs närmare i samband med respektive delprojekt. Ung i Salem har också medverkat i ett antal regionala nätverk med fokus på det preventiva arbetet, projektstyrning och äskande av medel, bl.a. i ett nätverk av drogsamordnare rörande drogprevention i Stockholms län i samband med beviljade medel från Länsstyrelsen och 11 (33)

12 utbildning i preventionsvetenskap/precens och högskolan i Örebro. Vidare har Ung i Salem medverkat i ett nätverk av projektledare (LustNet) rörande projektstyrning, finansiering, EUprojekt samt uppföljning och utvärdering, och slutligen, ett regionalt nätverk mot rasism och främlingsfientlighet, bl.a. i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län anslöt sig kommunen till ett nätverk med representanter från Södertälje polisdistrikt samt Södertälje och Nykvarn kommun i syfte att utveckla en samverkan mellan polis, skola, fritidsverksamhet och social omsorg. Nätverket har utarbetat en gemensam handlingsplan kring problemområden såsom alkohol och droger, skadegörelse, störande mopedåkning, hot och våld samt beteendestörningar och attityder. projektet följs upp och utvärderas Projektet Ung i Salem har kontinuerligt följts upp och utvärderats internt sedan projektstart. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna värdera de olika insatserna i det preventiva arbetet. Parallellt med det interna utvärderingsarbetet utvärderades projektet externt av Tricconec AB årsskiftet 2004/05 i syfte att få en objektiv bild av projektresultatet. och resultatet tar form. Vid sidan om den verksamhet som har utvecklats och implementerats under projektet var en viktig målsättning att Ung i Salem skulle övergå från projektform till ordinarie verksamhet. Under 2005 utarbetades därför en plan för Ung i Salem som ordinarie verksamhet och en handlingsplan i form av en modell för hur kommunen skall arbeta med barnoch ungdomsfrågor i framtiden vad gäller organisation, ansvar och samverkan. Förslaget togs i den politiska facknämnderna och kommunstyrelsen under hösten 2005 och nådde sista instans i december 2005, kommunfullmäktige, där den gick igenom. De fem delprojekten Under det andra projektåret kom de fem delprojekten igång på allvar då inventeringsarbetet kunde sägas vara avklarat, ungdomssamordnaren integrerad i sin roll och projektplanen mogen att tillämpas. De fem delprojekten biskrivs närmare nedan. 12 (33)

13 Droger, kriminalitet och våld Delprojektet Drog-, brotts- och våldsprevention tar upp den negativa sidan av barnoch ungdomssituationen i Salems kommun och är mer konkret inriktat på prevention. Delprojektet är det delprojekt som omfattar flest aktiviteter men är för den del vare sig mer eller mindre viktigt än de övriga delprojekten. Sammanfattning Det direkt drog- och brottsförebyggande arbetet har byggt på samverkan mellan olika barnoch ungdomsverksamheter, bl.a. i kommunens ungdomsgrupp. Det drogpreventiva arbetet har inneburit bl.a. drogförebyggande arbete på skol- och fritidsarenan, drogvane- och provinköpsstudier, antilangningskampanjer och kompetensutveckling av personal samt revidering av policydokument rörande droger. Det brotts- och våldspreventiva arbetet har inneburit bl.a. ett kontinuerligt arbete mot mobbning och kränkande behandling, utveckling av policydokument rörande kränkande behandling samt medverkan i utveckling av ett socialt öppenvårdsprogram. Under senare del av projektet har Ung i Salem också inbegripit det kommunövergripande arbetet med folkhälsa. Ungdomsgruppen en brygga mellan verksamheter Ungdomsgruppen har under projektet varit en av de viktigaste samverkansgrupperna i det direkta förebyggande arbetet. Ungdomsgruppen består idag av representanter från socialförvaltningens familjeenhet, barnoch utbildningsförvaltningens psykolog- och kuratorsteamet och skolledargrupp, den kommunala fritidsverksamheten, miljö- och samhällsbyggnadskontoret, svenska kyrkans barnoch ungdomsverksamhet, landstingets enhet för socialmedicin, närpolis knuten till kommunen samt ungdomssamordnaren. Syftet med Ungdomsgruppen är att delge verksamheterna information om barnoch ungdomssituationen och samverka kring gemensamma insatser. Ung i Salem har också arbetat med tillfälliga grupper rörande t.ex. åtgärder för barn och ungdomar i riskzonen, föräldrastöd/utbildning, lokala öppenvårdsprojekt och program, inventering av metoder, skadegörelse, okynnesåkning, rasism och främlingsfientlighet, flickor i patriarkala familjeförhållanden, ungdomsmottagning och familjecentral m.m. Ett långsiktigt mål i Ung i Salem har varit att etablera ett lokalt ANT-råd med tjänstemän, föräldrar och ungdomar i syfte att skapa lokal samverkan kring det drog- och brottsförebyggande arbetet. Målsättningen att initiera ett ANT-råd med professionella har inte uppnåtts p.g.a. brist på personella resurser. Med anledning av Ungdomsgruppens mer framträdande roll är en lämplig lösning att dessa frågor ligger direkt under Ungdomsgruppen. Fr.o.m fick ungdomssamordnaren i uppdrag att leda Ungdomsgruppen och utveckla den till att bli mer operativ samverkansgrupp för Ung i Salem. Skolan en arena för drogförebyggande arbete Ung i Salem har medverkat i utvecklingen av ANT-undervisning och ämnet Livskunskap i skolan som metod för det primära drog- och brottsförebyggande arbetet. Projektet har bl.a. gett extra medel till och samordnat enskilda drog-, brotts- och våldsförebyggande aktiviteter i skola och fritidsverksamhet såsom skolteater, föreläsningar rörande rasism och främlingsfientlighet samt projektet Våga säga nej till droger och våld på en grundskola. Ungdomssamordnaren har också, i mån om tid, besökt grundskolornas år 7 och/eller 8 för 13 (33)

14 diskussion om drogvaneundersökning, attityder till droger, normer och livsvärderingar. Syftet med klassrumsbesöken har varit att ge eleverna direkt feedback på resultatet från drogvaneundersökningarna och möjlighet att reflektera över sina egna attityder till droger. Att mäta attityder till droger Ung i Salem har genomfört återkommande drogvaneundersökningar på respektive skola i Salems kommun i åk 7 och 9 (grsk) respektive åk 2 (gysk) i samarbete med Priv & Info. Hittills har 2002, 2003, 2004 och 2005 års drogvaneundersökning genomförts. Syftet med drogvaneundersökningen har varit att kontinuerligt kartlägga ungas attityder till droger i Salems kommun. Resultatet efter fyra undersökningar visar att droganvändandet har följt den nationella trenden på ett positivt sätt (med undantag för alkohol som åter steg i år och som ligger på genomsnittet för Stockholms län). Drogvaneundersökningarna har gett kommunen en möjlighet att styra det drogförebyggande arbetet gentemot barn och ungdomar och anpassa kompetensutveckling för professionella inom skola, fritid och socialtjänst samt informera bl.a. föräldrar om barnoch ungdomssituationen i kommunen. En nackdel har varit svårigheten att släppa skolspecifika resultat p.g.a. integritetsskäl, något som gör resultatet inte fullt så användbart på respektive skola. Provinköp av tobak och folköl Ung i Salem har tillika genomfört återkommande provinköp av tobak och folköl hos kommunens handlare och samarbetat med handlare i Salems kommun rörande det drog- och brottsförebyggande arbetet. Hittills har 2002 och 2004 års provinköpsstudie av tobak och folköl samt ett antal samverkansmöten med handlarna i Salem genomförts. Syftet med provinköpsstudierna har varit att kontinuerligt kartlägga tillgängligheten av tobak och folköl bland unga i Salems kommun. Provinköpsstudierna har, på liknande sätt som drogvaneundersökningarna, gett kommunen möjlighet att styra det drogförebyggande arbetet gentemot barn och ungdomar och anpassa kompetensutveckling för professionella inom skola, fritid och socialtjänst samt informera bl.a. föräldrar om barnoch ungdomssituationen i kommunen. Upplysning och antilangningskampanjer Under tre år har Ung i Salem arrangerat kampanjer mot droger, kriminalitet och våld i anslutning till Valborg/skolavslutning i samarbete med kommunens politiker, tjänstemän och ungdomsråd. En omfattande skärmutställning har utarbetats till detta ändamål och 2003 delades en skräddarsydd folder ut i detta ändamål. Syftet med kampanjen har varit att upplysa kommunmedborgare om riskerna med bl.a. lagning. Effekten av kampanjerna har i första hand varit information och upplysning. Ett 1000-tal personer har vid varje tillfälle tagit del av informationen och foldern delades ut i samtliga hushåll. En annan effekt rör samverkan då tjänstemän och politiker från olika förvaltningar/nämnder har samarbetat med ungdomar och träffat folk på byn. I synnerhet politiker har uppskattat att arbeta med kampanjerna. 14 (33)

15 Kompetensutveckling för professionella Fortbildning och utveckling av spetskompetens rörande droger, kriminalitet och våld har varit en viktig målsättning i projektet Ung i Salem. Våren 2003 arrangerade projektet Ung i Salem en lokal studiedag om drog- och brottsprevention med ett 50-tal deltagare från skola och fritidsverksamhet. Programmet inbegrep fyra föreläsningar rörande tullens arbete, droger på Internet, tecken på drogmissbruk samt ett lokalt preventionsarbete. Studiedagen 2003 kan sägas ha varit en pilotomgång i mindre skala inför den betydligt mer omfattande studiedag som arrangerades för skola, förskola, fritidsverksamhet och social omsorg våren Totalt 350 personer kunde delta på 10 olika föreläsningar fördelade på tre block: Tecken på drogmissbruk, Droger ur ett genusperspektiv, Ungdomars attityder till droger i Salems kommun, Tullens arbete, Droger på Internet, Lokalt preventionsarbete, Föräldrautbildningen Steg för Steg, Drogprevention på skolarenan, Hur prata med sina barn om droger samt Barn till drogmissbrukare. Under 2002/03 följde ungdomssamordnaren dessutom en utbildning i preventionsvetenskap (20 poäng) i regi av Preventionscentrum i Stockholm (PreCens) och högskolan i Örebro. Utbildningen avslutades hösten 2003 och la grunden till det preventionsvetenskapliga förhållningssättet i projektet. Syftet med kompetensutveckling har varit att, mot bakgrund av drogvaneundersökningarna, ge professionella kunskap och verktyg rörande ANT-området och stärka samverkan mellan de olika skolorna, fritidsarenan och socialtjänsten. Enligt utvärderingarna knutna till studiedagarna var en majoritet av deltagarna mycket nöjda. Kompetensutvecklingen har vitaliserat frågan om ANT och ökat kunskapen om ANT samt skapat en beredskap att möta ungdomar i drogfrågor och att arbeta med lokala handlingsplaner och förhållningssätt. Det har emellertid varit svårt att överblicka hur kunskaperna har tillämpats i skolundervisningen och på fritidsarenan och om dessa har gett någon effekt på ungas attityder till droger. Enligt regionala utvärderingar av det drogförebyggande arbetet förklarar man den fallande trenden i droganvändning med bl.a. satsningar på samordnade utbildningsinsatser av professionella, något som mycket väl också kan stämma med Salems kommun. Reviderad kommunövergripande drogpolicy Ung i Salem följer kontinuerligt utvecklingen av revideringen av kommunens drogpolicies och handlingsplaner rörande droger medverkade Ung i Salem i arbetet med att revidera den kommunövergripande drogpolicyn för fritid och föreningsliv påbörjades revideringen av den kommunövergripande drogpolicyn för Salems skolor med fokus på ANTundervisning. Policydokumentet har emellertid ej ännu tagits på politisk nivå. Syfte med utformning och revideringen av drogpolicydokument har varit att utveckla en samsyn rörande ANT-frågor i kommunen och stärka samverkan mellan bl.a. skola, fritid och socialtjänst. Policydokumenten har i första hand fungerat som en vägledning till de olika barnoch ungdomsverksamheterna i deras drogförebyggande arbete men har också tydliggjort och vitaliserat ANT-frågorna, skapat samordning kring drogfrågor, ökat information om drogsituationen och lagt grunden för olika satsningar i kompetensutveckling. 15 (33)

16 Mobbning, kränkande behandling och våld Det drog- och brottspreventiva arbetet måste vila på en strävan att finna orsakerna till varför barn och ungdomar börjar använda droger och inleder en brottskarriär. Mobbning och kränkande behandling på skol- och fritidsarenan kan vara fröet till en accelererande drog- och våldsspiral senare i adolescensen både hos den mobbade och hos mobbaren. Rasism och främlingsfientlighet har inbegripits i detta område. Samverkansgrupper rörande mobbing och kränkande behandling har utvecklats i olika konstellationer. Under projektet arbetade initialt ungdomssamordnaren och en ungdomssekreterare med ett antal unga kamratstödjare och skolpersonal från respektive skola. Syftet med samarbetet var att lyfta frågan om mobbning och kränkande behandling, ge kompisstödjare och team mot mobbning (TMM) större legitimitet, samarbeta med barn och ungdomar själva, skapa mötesplatser och sprida information, arrangera evenemang, samordna utbildning och främja en lokal samverkan kring frågor om mobbning och kränkande behandling. Under projektet har gruppen inventerat situationen i kommunen, arrangerat ett lokalt symposium om mobbning och kränkande behandling för samtliga kamratstödjare och en Friendsdag för samtliga år 5 samt gett ut en informationsfolder riktad till föräldrar. Under våren 2005 samarbetar skolorna med Ung i Salem rörande en stor utbildningssatsning mot mobbning och kränkande behandling riktad till nya och gamla kompisstödjare, skolpersonal som handleder kompisstödjare och skolpersonal generellt. Som ett resultat av projektet har samordningen av bl.a. Friendsutbildning implementerats i den ordinarie skolverksamheten. Ansvaret för samordningen ligger fr.o.m under ett rektorsområden. I samband med en årligen återkommande främlingsfientlig manifestation i kommunen har Ung i Salem initierat arbetet med en policy mot kränkande behandling i kommunens barnoch ungdomsverksamheter. Hösten 2004 genomförde Ung i Salem, i samarbete med organisationen Skolor mot Rasism, en studiedag för professionella inom skola och fritidsverksamhet rörande rasism och främlingsfientlighet. Studiedagen följdes tätt av temadagar/temakvällar för elever och föräldrar. Syftet med studiedagen var att skapa en beredskap för tendenser till ökad rasism och främlingsfientlighet blad unga i kommunen och lägga grunden till ett kontinuerligt arbete mot kränkande behandling. Effekten av satsningen blev att en samverkansgrupp mot kränkande behandling med representanter från skola, fritid och Ung i Salem bildades och utarbetade ett förslag till policy mot kränkande behandling som ett komplement till kommunens drogpolicy. Policyn remitterades till skola, fritid och socialtjänst 2005 och beslut i fullmäktige planeras till våren Arbetet med policydokumentet skapar en gemensam syn på kränkande behandling och ett gemensamt förhållningssätt i hur professionella hanterar frågorna i sina verksamheter. Policydokumentet skall fungera som en vägledning, ökar kunskapen om kränkande behandling, stärka samverkan och samordning kring arbetet mot kränkande behandling och lägga grunden för olika satsningar i kompetensutveckling. På längre sikt är arbetet mot kränkande behandling mycket viktigt när det gäller att motverka motsättningar och segregering. Fr.o.m kommer Ungdomsgruppen att arbeta diskutera frågor som rör mobbning och kränkande behandling samt revidera den förvaltningsövergripande policyn. 16 (33)

17 Social öppenvård för barn och ungdomar Ung i Salem har samarbetat med socialtjänsten och kulturoch fritidskontoret kring olika öppenvårdsprojekt för ungdomar i riskzonen anlitades en privat entreprenör med uppdrag att starta ett öppenvårdsprojekt för killar i riskzonen med gruppverksamhet och individstöd. Projektet fungerade bra initialt men fallerade då entreprenören försökte utöka verksamheten utan att kunna kontrollera vare sig innehåll eller omfattning. Positiva effekter blev dock att tre personer från projektet arbetar kvar som kontaktpersoner till ungdomar i Salem medfinansierade Ung i Salem ett kill- och tjejprojekt på fritidsgården Huset. Killprojektet drevs inom ramen för en DJ-verksamhet med relativ stor framgång. Flertalet av ungdomarna är nu i skola eller arbete. Tjejprojektet, Pinglor Med Stil (PMS), kom igång på allvar först under Samma år fick PMS medel från BRÅ i syfte att vidareutveckla tjejverksamheten. I slutet av 2005 startades ytterligare en yngre tjejgrupp, Phlikkor Med Själförtroende (PMS) med mentorer från den första gruppen. Syftet med gruppverksamheten är att fånga upp ett killar och tjejer i riskzonen som kanske redan hamnat i kriminalitet, arbeta med social kompetens och skräddarsydda aktiviteter samt att undvika placeringar enligt LVU. Familjeenheten har intensifierat arbetet med ungdomar i riskzonen och utvecklingen av lokala lösningar gentemot denna målgrupp. Sedan ett antal år har familjeenheten prioriterat utvecklingen av ett permanent socialt öppenvårdsprogram för barn och ungdomar under ledning av enhetens ungdomssekreterare. Ung i Salem har medfinansierat kompetensutveckling för familjeenhetens ungdomssekreterare, dels i samband med elev- och föräldraprogrammet Steg-för-steg, dels i föräldraprogrammet Föräldrastegen och ungdomsprogrammet ART (Aggression Replacement Training ). Steg-för-Steg testades på en pilotskola under 2005 och Föräldrastegen kommer att erbjudas under Ungdomssekreterarna har startat sin första ART-grupp under våren Föräldrastegen och ART är en del av det sociala öppenvårdsprogrammet. Kommunens familjecentral har under 2005 erbjudit föräldraprogrammet Positivt Föräldraskap Plus i samarbete med Studieförbundet Vuxenskola och är nu inne på sin tredje samtalsgrupp. Parallellt med det sociala öppenvårdsprogrammet arbetas det med en samverkansöverenskommelse med psykiatriska sektorn i Södertälje rörande mottagning för unga vuxna får kommunen utlokaliserade resurser från Mini Maria i Södertälje två dagar i veckan. 17 (33)

18 Folk- och ungdomshälsa Sedan 2005 har ungdomssamordnaren varit sammankallande för Folkhälsogruppen i Salems kommun. Gruppen representeras av professionella från både kommun och landsting. Under hösten 2005 har gruppen utarbetat en folkhälsopolicy mot bakgrund av det övergripande folkhälsomålet som togs i riksdagen Av de 11 delmålen kommer kommun och landsting att prioritera fem med start 2006, nämligen: 1. Trygga och goda uppväxtvillkor 2. Ökad hälsa i arbetslivet 3. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 4. Ökad fysisk aktivitet 5. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 18 (33)

19 Värdegrund, demokrati och jämlikhet Frågor som rör barn och ungdomars rätt till inflytande är avgörande ur ett preventionsvetenskapligt perspektiv men har också varit en av de svåraste frågorna att arbeta med i projektet Ung i Salem. Att utveckla medinflytande för barn och ungdomar är inte detsamma som att utveckla medinflytande i vuxenvärlden. Ungdomar kan upplevas vara ointresserade av politik om det politiska inflytandet innebär ett traditionellt politiskt åtagande. Ett viktigt förhållningssätt har därför varit att finna de former för medinflytande som engagerar den unga generationen. Sammanfattning Ung i Salem har under delprojektet värdegrund, demokrati och jämlikhet arbetat med olika former av ungdomsinflytande, alltifrån elevråd, ungdomsråd och fokusgrupper till Friends, föreningar, ungdomsförbund och ungdomsverksamheter. Våren 2005 arrangerades kommunens första ungdomsting i syfte att utveckla och vitalisera ungdomsinflytandet. Ungdomstinget permanentades som återkommande verksamhet hösten Från elevråd till ungdomsting Ung i Salem har sedan projektstart, i synnerhet i samarbete med kulturoch fritidskontoret, arbetat med utvecklingen av demokrati- och inflytandefrågor på barnoch ungdomsarenan. Syftet med detta demokratiarbete är att öka ungas inflytande i den offentliga processen, något som är indirekt drog- och brottsförebyggande. Salems Ungdomsråd (SUR) bildades 2001 och är knutet till kulturoch fritidskontoret, Ung i Salem och en grupp förtroendevalda. Kultur- och fritidskontoret och Ung i Salem har samarbetat med och fungerat som lots åt SUR rörande ungdomsinflytande och intresset för politik och samhällsfrågor i den yngre generationen. SUR har bl.a. arrangerat och medverkat i olika mötesplatser för politiker och ungdomar rörande situationen för barn och ungdomar i kommunen såsom temadagen Ung i politiken för åk 8 (2002), Öppet hus mot rasism och främlingsfientlighet (2002), opinionsunderökningar (2003), politikerbesök i åk 8 (2003), årliga teaterföreställningar, behandling av olika barnoch ungdomspolitiska frågor samt URIX ( ). SUR har också arrangemang ett mindre lokalt symposium om demokrati och elevinflytande i skolan för elevråd och aktörer som arbetar med elevråd (2003). Arbetet med SUR har varit positivt men också svårt, svårt inte minst vad gäller nyrekrytering av nya engagerade ungdomar. Aktiviteten i SUR har gått upp och ner. Ung i Salem hade tidigt kontakt med elevråden på grundskola och gymnasium men det var först under 2004 som ett konkret samarbete påbörjades i samband med tankarna på att arrangera ett ungdomsting i syfte att utveckla och vitalisera både ungdomsrådet och inflytandet. Ungdomstinget gick av stapeln i februari 2005 och satte, framgångsrikt, igång en konstruktiv barnoch ungdomspolitisk process. Ungefär 15 motioner behandlades under tinget varav runt hälften bifölls i Kommunfullmäktige. Ungdomstinget permanentades som återkommande verksamhet hösten Ung i Salem samordnade en utbildningsinsats för samtliga elevråd och skolpersonal hösten (33)

20 Pennan som demokrativerktyg Den ungdomsledda webbtidningen Plaskis.nu som fick luft under vingarna våren 2003 är Under hösten 2004 utlystes uppsatstävlingen Skrivkrampen i ett samarbete mellan den Plaskis.nu, Ung i Salem, Salems bibliotek, Salems församling och skolor/elevråd i Salems kommun. Syftet med tävlingen var att lyfta fram en viktig kulturform samt att låta ungdomar göra sina röster hörda. Uppsatstävlingen var på en och samma gång ett kulturoch demokratiprojekt. Värdegrunden i skolan Ung i Salem har också medverkat i ett värdegrundsprojekt (BoU) rörande värdegrunden i skolans organisation och undervisning, ungdomars normer och livsvärderingar samt kontinuerliga fördjupningsstudier (t.ex. implementeringen av Livskunskap och EQ, elev- och föräldrainflytande i skolan, mobbing och kränkande behandling). Resultaten av demokrati- och jämlikhetsarbetet har varit många. Det har bl.a. inneburit ett större inflytande i den yngre generationen, engagemang bland ungdomar, ett rikt utbud av aktiviteter, en ständig utveckling av inflytandearenor och möjligheten för barn och ungdomar att göra sina röster hörda. Uppsatstävlingen Skrivkrampen bidrog till att inrätta ett litterärt ungdomsrum på Salems bibliotek och utgivningen av en antologi med de vinnande bidragen. Ett demokratistipendium för aktiva ungdomar har också inrättats och kommer att utlysas för första gången våren Ytterligare ett resultat av projektet är att samordningen av elevrådsutbildning, men också kompisstödjarutbildning, förlagts i den ordinarie skolverksamheten. Ansvaret för samordningen ligger fr.o.m under ett rektorsområden. 20 (33)

21 Fritid och ungdomskultur Om det inte finns en väl utvecklad fritidsverksamhet börjar barn och ungdomar att droga och begå brott, heter det så ofta. Detta är både sant och falskt. Kultur- och fritidsverksamheter bär inte hela ansvaret för barn och ungdomars sociala utveckling men har, parallellt med en fungerande familj, social omsorg och skola, en mycket viktig preventiv potential. Sammanfattning Alltsedan projektstart har en av huvudfårorna i projektet Ung i Salem varit utvecklingen av fritid och ungdomskultur, något som också är indirekt drog- och brottsförebyggande. Det konkreta syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka samverkan och utbudet av barnoch ungdomskulturella aktiviteter. Utvecklingen av nätverket Salems Fritidsforum har resulterat i en rad olika barnoch ungdomskulturella verksamheter, flera specifika barnoch ungdomsprojekt har bedrivits och föreningslivet har inventerats och fått stöd. Salems Fritidsforum samverkan för en meningsfull fritid 2002 utvecklades en nätverksgrupp rörande fritid och ungdomskultur, Salems Fritidsforum (SF), som plattform för det preventiva arbetet med barn och ungdomar på fritidsarenan. SF har utvecklats och vuxit sedan starten och består idag av representanter från kulturoch fritidsenheten, Musik- och dansskolan, Fritidsgården Huset, Rönninge ungdomscafé, Salems församling, Salems missionsförsamling, Studieförbundet Vuxenskolan med Plaskis.nu, Salems Bibliotek och Ung i Salem. Syftet med gruppen är att samverka kring barnoch ungdomskulturell verksamhet i Salems kommun utifrån, utveckla både flick- och pojkorienterade fritidssysselsättningar, genomföra olika barnoch ungdomsarrangemang i Salems kommun (konserter, disco, festivaler, tematiska sommarläger, ungkulturdagar, tävlingar, projekt), lägga grunden för ett kulturskolekoncept samt äska medel för olika kulturverksamheter. Under fyra år har SF fungerat som nav i ett antal olika genomförda och planerade kulturprojekt såsom Luciakonsert (2002), Musikalprojekt Jesus Christ Superstar (2003 och 2004), Plaskis.nu (2003), Fejm i Salem (2003), Ungdomstidningen H2O (2004), Salem Barnoch ungdomsfestival (2004), Uppsatstävlingen Skrivkrampen (2004), Ungdomsläger i samband med decemberdemonstrationerna (2004 och 2005), Musikalprojekt Grease (2005), Salem Ungkulturförening (2005), Ung Salem Barn- och ungdomsfestival (2005), dansprojekt (2005), Ungdomsrum på Salems bibliotek (2006), antologin SKRIVKRAMP ungas ord om att vara ung, världen idag och framtiden (2006) samt IT-café (2006). Arbetet i Salems Fritidsforum har inneburit ett ökat utbud och en breddning av kulturaktiviteter, en positiv motvikt till negativa trender bland barn och ungdomar, positiv mediakontakt, ökat ungdomsinflytande, samverkan mellan olika aktörer, ökat resursutnyttjande, utveckling av ordinarie verksamhet på fritidsgårdarna, minskat institutionsberoende samt externa medel för barnoch ungdomskulturell verksamhet. Musik- och Dansskolan medverkar i Salems Fritidsforum, en viktig del i det förvaltningsövergripande samarbetet. Skolan har varit nyckelbärande i bl.a. musikalprojekt och festivalarrangemang. Skolan har också lagt grunden för att bli en kulturskola, något som också blir verklighet våren (33)

22 Salems Fritidsforum är idag en väl utvecklad nätverksgrupp och leds fr.o.m av kulturoch fritidskontoret i det fortsatta arbetet med samverkan kring barnoch ungdomskultur. Stöd till föreningsverksamhet En annan viktig del i projektet är samverkan mellan fritidsverksamhet, föreningsliv, föräldrar och ungdomar. Ung i Salem har också samarbetat med kulturoch fritidskontoret rörande stöd till och utveckling av föreningslivet i kommunen i syfte att öka sysselsättning och stärka föreningarna som drog- och brottsförebyggande arenor. Under 2003 och 2004 genomförde Ung i Salem en studie om idrottsföreningarnas förhållningssätt till barnoch ungdomsverksamhet och behov av kompetensutveckling, arrangerade möten med olika typer av föreningar samt en seminarieserie riktad till fritidsledare, Ledarskapsutveckling för barnoch ungdomsledare i Salems kommun. Under hösten 2003 startades dessutom en lokal juniorförening, "Junis i Salem", under IOGT- NTO, som bl.a. arrangerade filmkvällar och discon för juniorer i Salem. Den virtuella ungdomen Våren 2003 sjösattes kommunens första webbaserade ungdomstidning, Plaskis.nu, gjord av och för ungdomar i Salems kommun. Plaskis.nu är ett samarbetsprojekt mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Salems kommun. Syftet med projektet har varit att öka utbudet av fritidsverksamhet för barn och ungdomar i kommunen och utveckla en kulturform som inte tidigare varit etablerad i kommunen. Ung i Salem har haft ett nära samarbete med Plaskis.nu, bl.a. rörande stöd till ungdomsredaktionen i olika sammanhang, samarbete med ungdomsredaktionen kring olika projekt (UKM, Magasin H20, uppsatstävlingen Skrivkrampen, ungkulturförening, festivalerna 2004 och 2005) samt marknadsföring av kommunen barnoch ungdomsverksamheter. Plaskis.nu är dessutom en plattform för Ung i Salem i syfte att nå ungdomar virtuellt, bl.a. genom krönika Callmar s Corner. Om Salems Fritidsforum är det fysiska navet kring barnoch ungdomskulturell verksamhet är Plaskis.nu det virtuella. Utvecklingen av Plaskis.nu har genererat många positiva effekter: Public Relations: Plaskis.nu är det bästa Salems kommun har utåt vad gäller barnoch ungdomskultur vad gäller PR, positiva motbilder och omvärldskontakt. Utbud av ungdomskultur: utrymme för alla intressen, lokalinfo, musikkultur, nöjen, drama, foto, litteratur, film fritid och hobby, debatt med varierande debatteman, insändare med möjlighet till att tycka till, krönikor med varierande teman m.m. Kvalitet: professionslitet i hantverket, vilket bl.a. ses i förtroendet från musikbranschen. Besöksfrekvens: träffar och unika besökare i månaden Demokrati och ungdomsinflytande: ett konkret exempel på ungdomsinflytande, alla får vara med och får plats, mångfald bland ungdomar, Salem, Rönninge, Sverige och stort genomflöde av ungdomar. Meningsfull sysselsättning och framtidstro: drygt 100 ungdomar (40 i redaktionen) är knutna till Plaskis.nu, banar väg för framtiden, skapar inspiration och framtidstro, ger stärkt självförtroende för de ungdomar, lyfter fram talanger och ger bekräftelse. 22 (33)

Visa mer