10 ATT REDOVISA RESULTAT I DIAGRAMFORM

Transkript

1 0 ATT REDOVISA RESULTAT I DIAGRAMFORM Rapporten hade kunnat sluta här men som en bieffekt av den andra utprövningen av Datorutvecklingsschemat Ordbehandling går det att redovisa utfallet i de skolor och klasser där vi prövat instrumentet. Detta redovisas enbart för att ge läsaren en uppfattning om på vilket sätt instrumentet kan användas och hur tillgängliga och överblickbara resultaten kan bli. Tills man vant sig vid vilken kontext värdena skall tolkas i är en grafisk redovisning i form av enkla stolpdiagram att föredra. Det finns dock ett problem med detta. Det är att vid första påseende är dessa diagram förvillande lika resultatredovisningar från normalfördelningsbaserade mätningar och instrument. De diagram som redovisas här har alltså ingenting med normalfördelningar att göra. Rent statistiskt är datan inte på den datanivån. Vi har här att göra med data på ordinalnivå, dvs i en ordning. Punkt väljer vad man klickar på kommer före punkt börjar använda sig av tangentbordet. Det är dock inte lika långa skalsteg mellan punkterna i DUS. Att datan ligger på ordinalskalenivå gör att man inte får beräkna t ex medelvärden. Trots detta är data av denna typ nog så användbar och pålitlig. Och man kan mycket väl göra procentfördelningar. Man skulle t ex kunna redovisa hur många % av eleverna i åk 9 som ett visst år har nått upp till resultatansvaret för åk 9, åk eller endast åk. Ett sådant material skulle kunna vara av värde inför ett nytt beslut om resurser till datorer eller lärarfortbildning. Låt oss börjar med att titta på följande diagram över en klass i åk. Detta dilemma brukar man hantera genom att inte beröra frågan i samband med t ex Likert-skalor.

2 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola:Björkhagen Klass : c Antal: Datum: / till åk till åk till åk 9 Diagram Björkhagens skola klass c november 99 Hur läsa diagrammen? De första orienteringspunkterna man bör ha med sig är de av lärarna rekommenderade pedagogiska resultatansvaren för åk, och 9. Respektlös Ordbehandling: backsteg = sudda, enter = ny rad, skift = stor och liten bokstav. rättighet i slutet v a åk ➌ Behov att förstå 9 Sparar filer på hårddisk och diskett, öppnar filer. datorns språk rättighet i slutet avåk ➏ Ordbehandling: lägger in ramar, tabeller och diagram. rättighet i slutet av åk➒ Det de deltagande lärarna menar är, att hit bör det gå att få alla elever med de yttre förutsättningar som idag finns på Stockholms alla skolor. Diagrammet skall läsas så att på den horisontella axeln anges steg i en utveckling. En elev som ligger på punkt eller steg 9 behärskar alltså de kompetenser som anges i punkterna till, eftersom det är förutsättningen för att eleven har tagit sig till punkt 9 i sin kompetensutveckling. På den vertikala anges antal elever som befinner sig på denna punkt (eller steg) i utvecklingen. I vissa fall procentandel av en elevgrupp som ligger på, under eller över en viss punkt.

3 Det kan framstå som att detta beskrivs lite väl övertydligt men missförstånden har varit många. En av orsakerna till detta är att många först inte ser att det kan vara så pass enkelt att identifiera vad en elev kan. Om man har DUS Ordbehandlingsschemat framför sig (sid 9) kan man direkt ur diagrammet (diagram ) läsa ut att i denna åk har elever endast uppnått att börja använda tangentbordet och inte bara musen. En elev är framme vid att börja använda sig av symbolerna för att börja styra datorn. En elev är framme vid att förstå hur datorns OS är uppbyggt med dialogrutor och menyer och kan därigenom stänga av datorn så att det inte blir trassel för nästa person som ska använda den. elever är framme vid att de har fått kläm på hur man i stort använder ordbehandlingsprogrammet, dvs vet hur man skriver ut och börjar ha daglig glädje av en ordbehandlare med allt vad det för med sig osv. Det man möjligen förvånas över är att elever av i en åk i en skola som är framåt i IT-sammanhanget ännu inte har glädje av ordbehandlarens möjligheter, dvs ännu inte nått punkt. Om vi fortsätter att läsa diagrammet (diagram ) kan vi konstatera att 0 av elever redan är framme vid och förbi det som lärarna i projektet anser borde vara en rättighet för alla elever i åk 9 i Stockholms skolor. Vitala frågor Med ett enda diagram av detta slag kan vi ställa frågan: Vilka elever skall IT-satsningen var till för? Ett motsvarande diagram över alla åk elever i hela Stockholm skulle göra frågan ännu intressantare. Vad är egentligen inriktningen för IT-satsningen? Vad fokuserar de olika skolorna och de enskilda lärarna? Vad läggs kraft och resurser på? De sex eleverna på punkt eller de eleverna som ännu inte är framme i det alla borde ha rätt till åk? Jag är övertygad om att det är frågor av detta slag politiker och föräldrar vill diskutera. Bedömaröverensstämmelse och trovärdighet Att det, framför allt i början, kan bli så att lärare, föräldrar och politiker tolkar de olika stegen i utvecklingsbeskrivningen lite olika är hanterbara (kalibrerings-) problem. I och med att bedömningskriterierna är öppet redovisade i förväg kan en förälder själv komma till skolan eller i hemmet Operativsystem DOS, Windows, Macintosh osv. Om de var sena i sin läs- och skrivutveckling är det av ännu större vikt att de kommit längre i sin datorkompetens.

4 med egna ögon se hur bedömningen stämmer med verkligheten. Om det finns behov och intresse kan man precis som i Toronto i Canada, i samband med Benchmark-projektet, göra en video där man visar hur de olika stegen i kompetensutvecklingen ser ut. Med en sådan video påskyndas processen med att få god bedömaröverensstämmelse. Alla hittillsvarande erfarenheter, även i samband med läs - och skrivutvecklingsschemat, visar att i bedömaröverensstämmelsen är betydligt lättare att hantera öppet på detta sätt än genom att dölja den genom att försöka skapa läraroberoende instrument baserade på resonemang om objektivitet. I och med att dessa bedömarneutrala instrument är svåra att för den oinvigde att ta ställning till, minskar deras trovärdighet. Diagram över klasser/grupper - I en en annan grupp åk elever ser det ut så här: Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Hässelby Villast. skola Klass: b Antal: 7 Datum:dec till åk till åk till åk 9 Diagram Hässelby Villastads skola klass b dec99 Om man lägger dem bredvid varandra är det lättare att se. Jag fick nyligen beskrivet för mig hur grundskolerektorerna i en kommun norr om Stockholm, när det visade sig att matematik-kunnandet enligt Skolverkets prov för åk var alarmerande dåligt, helt kunde glida ur problemet genom att ifrågasätta hur provet var konstruerat. Eftersom det inte gick att få fram kravnivån, pga provet var objektivt konstruerat, kunde hela utvärderingen avfärdas. Om man t ex hade kunnat kontra med att 70% av åk eleverna inte kan räkna ut 0% av 00 kr, hade det inte gått att komma undan från frågan och problemet.

5 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola:Björkhagen Klass : c Antal: Datum: / -9 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Hässelby Villast. skola Klass: b Antal: 7 Datum:dec Diagram till åk Diagram till åk Skillnaden är tydlig. elever ligger under resultatansvar för åk i den första (diagram ) och endast två i den senare klassen (diagram ). Klasserna kommer från likartade hemförhållanden, så den påtagliga skillnaden kan inte förklaras med socialgrupp. Notera att den första klassen har fler elever på eller över ambitionsnivån för åk 9 (punkt ). Skillnaden hävdar jag är att den andra klassen fått en mer systematisk inskolning i att bruka datorer. Lärarnas inriktning, ambitioner och kunskaper har en avgörande betydelse, om man vill få med sig alla. Låt oss se på två sexor: Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Kvarnbackaskolan Klass:åk Antal Datum: / till åk till åk till åk 9 Diagram Kvarnbackaskolan åk november 99 I denna :a är det ingen elev som är under nivån till åk och endast en elev är under nivån för det pedagogiska resultatansvaret för åk 9.

6 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Nytorpsskolan Klass: Antal: Datum:/ till åk till åk till åk 9 Diagram Nytorpsskolan åk /9-9 Ingen elev är vid eller förbi punkt i denna klass (diagram ). Alla elever är dock inte bedömda i denna klass, så jämförelsen måste tolkas med försiktighet. Skillnaden kan kanske till en del förklaras av social bakgrund, men så stora är troligen inte de sociala skillnaderna. Och läraren i den senare klassen har mycket lång erfarenhet av pedagogiskt arbete med barn och datorer. Jag menar att här skulle det kunna handla om skillnaden mellan en hel skola med en gemensam målsättning å ena sidan och en mycket kunnig men ensam lärare som ännu inte fått med sig sina kollegor, å den andra sidan. Det är den målinriktade skolan det är fråga om i den första sexan (diagram ). I den skolan som har den gemensamma målsättningen är det ett kollektivt ansvar att alla skall var med på tåget. Detta har i sin tur lett till en så stor medvetenhet att de öppet talar om att det är av stor betydelse att det finns tydliga kvinnliga datorkunniga förebilder. Det gäller nämligen att få med sig flickorna på ett djupare sätt. Jag har inte stött på en medvetenhet av detta slag tidigare. Detta är en av de faktorer som docent Lennart Grosin, med sin forskning om elevkunnande och skolklimat, pekar ut som betydelsefulla för att göra en bra skola till en bra skola. Grosin, L. (9) Kultur - Skola - Utveckling, Esselte Studium. Grosin,L (99) Skolklimat, prestation och uppförande i åtta högstadieskolor. Forskningsrapport. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. Grosin, L. Skolklimat, prestation och social anpassning i mellanstadieskolor. Rapport. Pedagogiska Institutionen, SU.

7 Vi tar och tittar på två klasser/grupper till: Diagram DUS Ordbehandling Skola: Södermalms Klass:,, Antal: 9 Datum: till åk till åk till åk 9 Diagram Södermalmsskolan åk,, 7 november 99 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Björngårdsskolan Klass/Grupp: åk +++ Antal: 0 Datum:9/ till åk till åk till åk 9 Diagram Björngårdsskolan +++, 9 december 99 Här (diagram och ) försvåras bedömingsmöjligheterna av skolans organisationsform. I skolor som väljer att organisera verksamheten årskurslöst / åldersintegrerat är det nog klokt att man redovisar eleverna 7

8 årskursvis, inte minst för att man skall kunna jämföra de pedagogiska effekterna mellan de två organisationsformerna. Vi har, när det gäller årskurslöst, ett växande ifrågasättandet inte minst från föräldrar. Det stora problemet är att den kritiken är lika grundlös som argumentationen för organisationsformen. Vi måste ta oss ur upp som en sol -syndromet och istället få bevis för att årskurslöst ger bättre resultat innan den försvinner bland trenderna. Det finns ett antal åk elever i båda klasserna och de är framme vid eller förbi det rekommenderade pedagogiska resultatansvaret. I en av dessa klasser finns det en kvartett pojkar som, om de hade gått i någon annan skola, hade diagnostiserats som dyslektiker på lågstadiet och sedan fått sitt skolarbete och arbetssätt format av detta. Istället valde skolan att se till att denna kvartett blev kunnigare i att hantera skolans datorer än de övriga eleverna. På detta sätt påverkade det deras identitet i en annan riktning. Lärarna såg också till att datorkompetensen och datorintresset drog med sig läs- och skrivförmågan. Idag är denna kvartett i åk de personer som ser till att skolans alla datorer fungerar som de ska och alltså står för servicen. De är dessutom medvetna om detta, med den stolthet och upplevelse av kompetens det medför. Ytterligare en intressant detalj är det som hände när en av lärarna höll på att placera in alla elever i förhållande till DUS. Hon upptäckte då att en av de elever som börjat i hennes grupp/klass i höstas, alltså en åk -elev, bara hade kommit till punkt. Hon var lite förvånad över detta, då han i övrigt var en framåt elev, väl i nivå med åk -eleverna. Pojken själv förklarade det hela lugnt och sakligt: Det är väl inte så konstigt, jag har ju ingen dator hemma. Men minst lika omtumlande för läraren var att det skulle behövas DUS för att hon skulle upptäcka det. I och med att han i övrigt var en så framåt individ hade hon tagit för givet att han också kunde datorer. Trots att det kan framstå som lite byråkratiskt och kontrollmaniskt att regelbundet kolla upp var varje elev befinner sig, är det god pedagogik och ett sätt att bry sig om varje elev.

9 Diagram över klasser/grupper åk 0 - Om vi går över till att titta på hur det ser ut på lågstadiet, kan vi börja med nedanstående åk. Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola:Gusta Vasa skola Klass : åk Antal: Datum:/ till åk till åk till åk 9 Diagram 7 åk Gustav Vasaskolan nov 99 Som vi kan se (diagram 7) är alla utom tre elever framme vid eller förbi det föreslagna pedagogiska resultatansvaret för åk (punkt ) att veta hur man gör när man skriver in själva texten i ett ordbehandlingsprogram. Vi kan jämföra med en annan åk. 9

10 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola:Östbergaskolan Klass: åk Antal: Datum:/ till åk till åk till åk 9 Diagram Östberga åk jan 99 I den förra (diagram 7) var det av som ännu inte var framme i punkt medan här (diagram ) är det 0 av, nästan hälften som inte är där. En stor del av förklaringen ligger nog i de två skilda sociala miljöer eleverna i Östbergaskolan respektive Gustav Vasaskolan kommer från. Här kommer ett annat vitalt demokratiskt dilemma upp. Rimligtvis borde skolhuvudmannen, Stockholms stad, med kännedom om de stora skillnaderna i utgångsläge i åk, se till att resurser omfördelas så att de elever som börjar i Östbergaskolan har lika stora möjligheter att nå miniminivån (punkt ) när de lämnar grundskolan, som de elever som börjar i Gustav Vasaskolan. Går det att bli överens om det? Får man bara upp frågan på dagordningen så kommer det att gå att nå stor enighet över blockgränserna. Men kommer det att gå att genomföra denna omfördelning mellan stadsdelarna/kommundelarna? Vem skall fatta dessa beslut och på vilka grunder? Ingen stadsdelsnämnd kommer att kunna fatta beslut om att i nedskärningstider lämna ifrån sig pengar till en mer behövande stadsdelsnämnd. Det skulle bara vara möjligt om vi hade ett bedömningssystem som alla förstod och respekterade för att det inte gick att manipulera. Dilemmat är idag stort. (Var ligger det yttersta skolhuvudmannaskapet?) 70

11 Vidare vilken kompetens hos lärare och vilken minsta utrustningsnivå behövs för att garantera varje elev att t ex komma till punkt? Vet vi det? Går det att ta reda på? I en av dessa klasser så ser det ut såhär ett halvt år senare i september i åk (diagram 9). Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola:Östbergaskolan Klass: åk Antal: 9 Datum:7/ till åk till åk till åk 9 Diagram 9 Östberga åk 7 sep 99 Alla utom en är framme eller förbi det pedagogiska resultatansvaret för åk. Vi har trots allt anledning att ha tilltro till vad skolan kan göra men det krävs en kompetent lärare som bestämt sig för att alla skall vara med. Nästa klass/grupp från Kvarnbackaskolan är en grupp som består av en sexåringar och ettor (diagram 0). Här är av barn redan framme så långt i sin datorkompetensutveckling att de nått det som satts upp som pedagogiskt resultatansvar till åk. av hälften är förbi pekboks - nivån, dvs förbi punkt, där t ex CD-n Pippi Långstrump hör hemma. 7

12 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Kvarnbackaskolan Grupp: åk 0+ Antal: Datum:/ till åk till åk till åk 9 Diagram 0 Kvarnbackaskolan åk 0 och, nov 99 Den är intressant att jämföra med åk från Örbyskolan (diagram ). Jämförelsen pekar på att gruppen från Kvarnbackaskolan är längre i sin utveckling än Örbyklassen. Det finns en intressant skillnad i den kända bakgrunden. Örbyklassen hade i jan 99 enbart tillgång till en enda PCdator i klassrummet och gavs medvetet ingen systematisk pedagogik, medan eleverna i Kvarnbackaskolan hade mött en systematisk pedagogik. Detta genomtänkta och medvetna val från Lasse Magnussons sida ger oss möjligheten att se att det spelar stor roll vad läraren gör och hur läraren gör. Det är nog en myt att det skulle räcka med att ställa in datorer i klassrummen så fixar eleverna resten. Om det vore sant så borde det räcka med att utrusta klassrummen med papper och penna och böcker så lär eleverna sig läsa och skriva själva. Trots att det är sant att det är eleven/barnet som lär sig att läsa och uppfinner skriftspråket själv, så krävs det en miljö och ett socialt samspel med vuxna och jämnåriga för att alla skall vara intresserade av att följa med. Det krävs en lärare som vet hur man kan använda datorer och som vet hur barn fungerar i olika åldrar, i grupp och individuellt, men som också vet hur barn brukar bära sig åt när de lär I det här fallet var det så att Lasse medvetet väntade med att göra något mer än att ge dem tillgång till teknikerna för att se vad som hände. Han visste nämligen att klassen skulle få ovanligt goda förutsättningar i åk (utrustningen började installeras i slutet av maj 99). Han ville också lära sig mer om ett klassrum dominerat av datorer innan han började. Dessutom ville han lära känna klassen i den vanliga miljön. 7

13 sig datorer, dvs som vet hur de generella dragen i utvecklingen ser ut. Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Örby Klass åk Antal: Datum: jan till åk till åk till åk 9 Diagram Örbyskolan åk jan 99 Denna klass (diagram ), Lasses etta i Örby från hösten 99, har blivit intressant av olika anledningar. En av anledningarna är att Lasse har gjort diagram över utvecklingsläget någorlunda regelbundet. Vi har fyra observationer jan (diagram ), september (diagram ) och november (diagram ) 99 samt januari 997 (diagram ). Mellan januari och september är det ganska små förändringar (diagram 0 och ). Betydligt mindre än i Karins klass mellan januari 99, åk, (diagram och 9) och september 99, åk. 7

14 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Örby Klass: åk Antal: 9 Datum: 7 sept till åk till åk till åk 9 Diagram Örbyskolan åk, 7 sept 99 Men se vad som händer från september till november i Lasses klass åk i Örbyskolan (diagram ). Diagram DUS Ordbehandling Skola: Örby Klass: åk Antal: 9 Datum: nov -9 Antal till åk till åk till åk 9 Diagram Örbyskolan åk, nov 99 7

15 Nu råkar alla vi som deltog i den seminariegruppen veta vad det var som hände. I september sker en stor förändring i klassrummet för denna klass och de andra tvåornas klassrum i Örbyskolan. En noga genomtänkt optimal utrustning är nu färdiginstallerad: stationära datorer plus en till läraren, portabla datorer plus en till läraren samt en overheadprojektor styrd från lärarens stationära dator och en scanner, allt uppkopplat mot en server och skrivare dit de övriga klassrummen med samma utrustning också är kopplade 7. Men sannolikt av större betydelse är en medveten systematisk pedagogik som förändrar kompetensläget. På två månader, mellan september och november, är alla utom fyra elever framme vid eller förbi det pedagogiska resultatansvaret för åk (diagram ) jämfört med att ingen var där i september (diagram ). Här finns det mycket att fundera över. 7 Det ACOT- klassrum (Apple Classrom Of Tomorrow) klassen nu disponerar är resultatet av att skolan blivit utvald som en av två i Europa, för att ingå i ett datorföretags, sedan 0 år, ständigt pågående forskningsarbete och utvecklingsarbete i skolor. När projektet startade i mitten av 0-talet började man med att datorer helt dominerade situationen. Eleven fick i vissa fall disponera varsin dator i klassrummet och en till hemma. I dag har man kommit så långt i sitt kunnande att man är nere i stationära och två portabla i klassrummet. Det man har lärt sig är bl a att datorerna inte får ta över och inte ens skall dominera klassrummet. Det finns en del sociala processer som man inte får hindra eller störa. Helst skall datorerna finnas så självklart i bakgrunden att de är genomskinliga, på samma sätt som papper och penna och böcker. Man går från kvantitet till kvalité. Fokus flyttas i ACOT:s inriktning mot samspelet dator - människa och vidare till de sociala processerna. För vidare information se Örbyskolan eller Örby DPC: 7

16 Alla i Åk i Örby Lika dramatisk är antagligen förändringen i hela gruppen av 7 elever i åk (diagram ). 9 av 7 :or är framme vid det pedagogiska resultatansvaret. Tänk om man hade ett jämförelsematerial eller ännu hellre ett diagram över alla :or i hela Stockholm. Diagram DUS Ordbehandling Skola: Örby Klass : Alla :or Antal: 7 Datum: 7 dec -9 Antal till åk till åk till åk 9 Diagram Örbyskolan samtliga elever i åk, november 99 Åter till Lasses klass. I januari 997 finns det inga registrerbara förändringar i Lasses klass (diagram ). Det är lika intressant och värt att fundera över. Det vore mycket värdefullt att veta var eleverna i denna klass befinner sig nu i sin kompetensutveckling. Är de kanske mätta på datorer eller fortsätter de att rasa framåt? 9 Om några år får vi nog veta det, när man i svensk skola börjat lära sig värdet av att regelbundet dokumentera elevernas kompetensutveckling, efter att ha upptäckt att eleverna vinner på det. Att sammanfatta och redovisa elevernas kompetensläge varje månad med DUS Ordbehandling tar som regelbunden rutin inte mer än minuter. Vilken Stadsdelsnämnd är först ute med att erbjuda ett referensmaterial? Kanske Vantör dit Örby hör. 9 En av lärarna förslagen möjlig förklaring är att i alla lågstadieklasser i Sverige stannar det mesta av det ordinarie skolarbetet upp från veckan före Lucia tills alla pratat färdigt om julens erfarenheter i mitten på januari. 7

17 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Örby Klass: åk Antal: Datum: jan till åk till åk 9 Diagram Örbyskolan åk jan 997 Diagram över klasser/grupper på högstadiet åk 7 - När det gäller högstadiet har vi haft sparsamt med material att tillgå. Problemen med att få loss lärare var störst när det gällde högstadiet. Då man betraktar diagrammen över dessa två :or (diagram och 7), kan man förundras över att det ser ut som det gör i de mellanstadieklasser vi har sett (diagram respektive ). Men att skapa förutsättningar för att de skall nå det pedagogiska resultatansvaret för åk 9 framstår inte som utopiskt. Det bör gå. Det är vad deltagande högstadielärarna har sagt. Den första åttan, A (diagram ) är ganska lik den åk som beskrivs i diagram. En rimlig förklaring är att de som klass mötte datorer först på högstadiet och egentligen först i åttan. Det vi kan se är en ganska samlad grupp. 0 av är framme vid eller förbi punkt 9. 77

18 Antal Diagram DUS Skola: Björkh Klass/Grupp: A Antal elever: datum: till åk till åk till åk 9 Diagram Björkhagens skola, klass A feb 99 B (diagram 7) hade något längre erfarenhet av datorer och spridningen är liter större. Antal Diagram DUS Skola: Björkh Klass/Grupp: B Antal elever: 0 datum: till åk till åk till åk 9 Diagram 7 Björkhagens skola klass B feb 99 7 av 0 är vid det pedagogiska resultatansvaret för åk samtidigt som 7 av 0 inte är framme där de bör vara då de lämnar åk 9. Låt oss då se på hur det ser ut i december 99 (diagram ). 7

19 Antal Diagram DUS Ordbehandling Skola: Björkhagens skola Klass/Grupp:9 a+b Antal: 9 Datum: dec till åk till åk till åk 9 Diagram Björkhagens skola klasserna 9 a +9b december 99 av 9 elever dvs % är ännu inte framme vid det föreslagna pedagogiska resultatansvaret för åk 9 dvs: Ordbehandling: lägger in ramar, tabeller och diagram.. Den kompetensen har föregåtts av och innefattar således också: 0 Ordbehandling: redigerar text, utnyttjar stavningskontroll. Arbetar med flera öppna program samtidigt, integrerar program, utbyter text och bild mellan program.. Vänder vi på det kan vi konstatera att av 9 är framme och förbi. Till bilden hör att alla de elever som ligger på punkterna och, dvs 7 elever, har datorer hemma. Ett problem är att jag inte fått klasserna redovisade var för sig. Detta försvårar tolkningen. Det kan vara så att det som många befarar träder fram. Det gäller att har föräldrar som har råd att förse dig med en hyfsad dator. Nästa fråga är vilken grupp har gynnats mest av det skolan har att erbjuda De % som ännu inte är framme vid punkt eller de 7 % som med god marginal passerat det föreslagna pedagogiska resultatansvaret? Den frågan ger inte denna studie något underlag för att besvara. 79

20 Något som borde vara möjligt att studera med detta bedömninsinstrument är om de förväntade överspridningseffekten mellan elever verkligen infinner sig. Den bild som ges i dessa två klasser är att så inte är fallet. Tillgång till datorer med för inte att de elever som behärskar datorer lär de som inte kan. Det vore fatalt att satsa resurser på den förhoppningen om den visar sig vara felaktig. Det kan dock vara så att de överspridningseffekten finns i åk - och i åk - eller bara i åk - men inte på högstadiet. Det finns kanske stor anledning att ta reda på detta med detta instrument. Till bilden hör att den ambitionsnivån, det pedagogiska resultatansvar, som av de deltagande lärarna föreslagits vara punkt DUS Ordbehandling, från vissa håll har ansetts vara löjligt lågt satt. Så lågt att det betraktats som bakåtsträvande. Om vi är beredda att se hur det faktiskt ligger till kan vi kanske gör något åt det rådande kompetensläget. Det kan dessutom göras både enklare och snabbare än vad vi anar. Några tänkbara slutsatser Jag har här i första hand försökt visa vad bedömningsinstrumentet DUS Ordbehandling och redovisning i form av diagram kan användas till och hur överblickbara och användbara dessa enkla stolpdiagram är. De slutsatser man skullekunna dra, även om underlaget inte är avsett för något annat än att illustrera användningen av, skulle DUSkunna vara:. Det är viktigt att se alla, så att man får med alla. Det finns en tendens som visar att i de klasser som fått systematisk introduktion till datorerna är spridningen mindre. Alla är med.. Systematiska och genomtänkta lärarinsatser ger tydliga resultat. Enbart tillgång till datorer gynnar möjligen några få elever eller ingen alls.. Ingen av dess kunskaper är nya. Det har andra påtalat och bekräftas i detta arbete. Slutsatsen borde bli: Lägg pengarna på fungerande lärarfortbildning. 0