Budgetunderlag inför Mål och budget 2014 och plan för för grundskolenämnden

Transkript

1 GSN-2013/ (21) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Budgetunderlag inför Mål och budget 2014 och plan för för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del Nämnden godkänner förvaltningens förslag till synpunkter på underlag inför Mål och budget år 2014 och plan för åren och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för avstämning. Nämnden begär hos kommunstyrelsen Nämnden begär att investeringsramen utökas med 5 mnkr för att möjliggöra digitalisering av undervisningen Sammanfattning I kommunstyrelsens förvaltnings PM finns förslag på generella uppräkningar på 2,1 procent. Uppräkningen ska inrymma kommande års löne- och kostnadsökningar. Ökningar över 2,1 procent kan innebära att verksamheten måste göra ytterligare effektiviseringar. De kommunala skolorna hade 2012 en ekonomi i balans totalt sett, men variationerna mellan skolorna är stora. Åtgärdsarbete pågår för att samtliga skolor ska vara i balans till Eftersom skolornas kostnader till cirka 90 procent består av personalkostnader har löneöversynen både i år och nästa år en stor betydelse för skolans ekonomi. Löneöversynens storlek går i dagsläget inte att bedöma. Elevantalsökningar i skolåren 6-12 år beräknas till cirka elever och i skolåren år till cirka 390 fram till För att klara elevökningen måste skolpaviljonger sättas upp fram till 2015 innan nya skolbyggnader blir klara. Förvaltningen lyfter fram några viktiga utvecklingsområden inför arbetet med mål och budget 2014 för att öka elevernas kunskapsutveckling Språkutveckling och matematik Lärande organisation Lokaler och elevgruppers storlek IT POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

2 GSN-2013/ (19) Beskrivning av ärendet Enligt kommunens budgetordning beslutar kommunfullmäktige om mål och budget i juni månad. Nämnderna fastställer därefter en verksamhetsplan i november, som redovisas i Kommunplanen till kommunfullmäktige i januari Vid ett utökat PPU-möte den 20 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år Redovisningen ligger till grund för en dialog om det ekonomiska utrymmet och den fortsatta budgetprocessen. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 27 maj. Kommunfullmäktige behandlar ärendet den 10 juni. Nämndernas budgetunderlag Kommunstyrelsens förvaltning har beräknat förslag till ekonomiska ramar för respektive nämnd för 2014 men även för perioden I de förutsättningar som tagits fram som underlag för den ekonomiska planen har hänsyn tagits till: volymer för vissa verksamheter lokalförändringar enligt beslutad resursfördelningsmodell generell uppräkning för samtliga nämnder om 2,0 procent I beslut om mål och budget utgör nämndernas budgetunderlag en viktig del av det samlade underlaget. Nämndens budgetunderlag ska innehålla en beskrivning av hur nämnden internt prioriterat inom och mellan verksamheterna utifrån nämndens ekonomiska situation i dagsläget och de ekonomiska ramarna. Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Uppgifter om prestationer, volymer eller motsvarande redovisas per verksamhet. Lokaler I ekonomiplanen har medel för tillkommande lokalhyror beräknats. Den föreslagna resurstilldelningen ska, under budgetprocessen, ytterligare stämmas av mot förutsättningar under den kommande planeringsperioden. Nämnden stämmer av preliminär beräkning med nämndens lokalförsörjningsplan och redovisar i budgetunderlaget. Investeringar Omfattning av planerade/uppskattade investeringar ska anges per verksamhetsområde. Beträffande investeringar för inventarier till följd av nybyggnation ska en avstämning göras med lokalförsörjningsplanen.

3 GSN-2013/ (19) Omfattning av de kommunövergripande investeringarna och exploateringarna inom samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas. Planeringstiden för investeringar och exploateringar är perioden Likviditetskonsekvenser och resultatpåverkan för respektive projekt och år ska framgå i underlaget. Förvaltningens synpunkter Hållbar samhällsutveckling Likvärdighet, jämställdhet Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var den anordnas. Skolan och förskolan har även ett särskilt ansvar för att bemöta de behov som varje barn och elev har i våra verksamheter. Frågan om likvärdighet lyfte skolinspektionen i sin rapport om Huddinges förskolor och skolor som en av de allra viktigaste. Skollagen betonar att all undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Vi ska därför säkerställa att det arbete som bedrivs i våra skolor och förskolor bidrar till att varje barn och elev utvecklas maximalt. Jämfört med riket är resultaten goda på en övergripande nivå i Huddinges skolor. Vi kan dock se skillnader mellan olika områden i Huddinge och därför ska vi vidta åtgärder för att höja kvaliteten i de skolor och förskolor där resultaten ligger lägre. Som ett led i vårt arbete för en likvärdig skola planerar Barn och utbildningsförvaltningen att lägga ett särskilt fokus på språkutveckling och matematik. Språk Språket är grundläggande i människors liv, genom språket interagerar vi med andra och med omvärlden. I en likvärdig förskola och skola ska alla barn och elever få många möjligheter att utveckla ett rikt språk eftersom ett rikt språk är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisning. Det talade och skrivna språket ingår idag i alla skolämnen och de flesta yrken ställer krav på språklig interaktion. Även i de yrken som tidigare var rena hantverksyrken krävs det idag förmåga att kunna tillgodogöra sig skriftlig information. Till exempel en bilmekaniker behöver kunna läsa manualer för avancerad elektronik och en byggnadsarbetare har många föreskrifter att förhålla sig till i sitt yrke. I Huddinge är omkring åtta procent av barnen under 18 år födda i ett annat land än Sverige. 43 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 27 procent. Detta är något som vi behöver ta i beaktande i vår undervisning. I Huddinge ser vi en tydlig skillnad i studieresultat mellan olika geografiska områden, där Vårby och Flemingsberg sticker ut åt det negativa hållet. Av detta kan man

4 GSN-2013/ (19) utläsa att elever i områden där många är av utländsk härkomst når kunskapskraven i lägre utsträckning. Både i Huddinge och i riket kan man även se att skillnaderna i studieresultat ökar ju äldre eleverna blir, något som tydligt visar sig bland elever med ett ytligare språk. En orsak till detta tros vara att mängden skriftlig information i undervisningen ökar och även blir mer avancerad, vilket drabbar elever med ett svagare språk i alla ämnen. Tittar man närmare på ämnet svenska som andra språk ser man att resultaten för ämnet i årskurs nio, i såväl Huddinge som riket, ohotat representerar högst andel elever som inte når kunskapskraven. I Huddinge är det nästan var tredje elev som inte når kunskapskraven i svenska som andraspråk i årskurs nio. 18 procent av dessa motsvaras av flickor och så många som 28 procent av pojkarna uppnår inte kraven i svenska som andraspråk. Vi kan alltså även se ett tydligt könsperspektiv på detta. Matematik Även när det gäller matematik kan vi konstatera skillnader i studieresultat mellan olika geografiska områden. Enligt såväl svenska som internationella undersökningar kan man se att elever med invandrarbakgrund inte lyckas lika bra i matematik som elever med svensk bakgrund. Men även för hela Huddinge kommun är resultaten, i relation till andra ämnen, förhållandevis låga när det gäller matematik. För tredje året i rad placerar sig matematik på topp fem bland de ämnen där elever i årskurs nio inte når kunskapskraven. Just i år är matematik det ämne, efter svenska som andraspråk, där en lägre andel elever når kunskapskraven. Detta har även uppmärksammats i våra gymnasieskolor där man uttrycker att eleverna nu har sämre kunskaper med sig inom matematik när de börjar i gymnasieskolan och att trenden håller i sig. Redan idag finns många goda exempel på matematik- och språkinlärning i våra skolor. Det är viktigt att vi tar tillvara på dessa goda exempel och att vi även säkerställer att den undervisning som bedrivs i våra verksamheter vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Vi ska nu kraftsamla för att ytterligare utveckla arbetet med språk- och matematikutveckling i Huddinge kommuns förskolor och skolor. Matematiklyftet Under åren pågår en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet med denna fortbildning är att öka elevernas måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen.

5 GSN-2013/ (19) Fortbildningen äger rum lokalt på skolorna och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Som stöd för lärarna kommer det att finnas särskilda matematikhandledare. Intentionen med denna fortbildning är att alla lärare som undervisar i matematik ska ha möjlighet att delta under något av dessa läsår. För läsåret 2013/2014 har vi ansökt om statsbidrag för 158 lärare från 8 grundskolor för att delta i Matematiklyftet. Statsbidrag kan erhållas för varje lärare som deltar och för de lärare som skall vara matematikhandledare. Schablonbeloppet för matematikhandledare motsvarar högst 20 procent av en genomsnittlig heltidslön. Under utprövningsomgången läsåret 2012/2013 motsvarade beloppet kr per matematikhandledare och läsår. För lärare som deltar i fortbildningen kommer ett mindre schablonbelopp att kunna erhållas som beräknas ligga mellan kronor per deltagande lärare. Storleken på schablonbeloppen kommer att fastställas i sambandet med beslutet om antal deltagande lärare den 8 mars Satsningen på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten Grundskolenämnden avsätter from miljoner kronor/år vilka ska användas till att höja kunskapsresultaten i grundskolan samt öka likvärdigheten. Mål och inriktning Målet är att genom insatsen höja kvaliteten på undervisningen och höja kunskapsresultaten på de skolor som omfattas av satsningen. Pengarna ska användas för att anställa extra kvalificerade lärare inom matematik med inriktning mot årskurserna 1-6. Vid urvalet av skolor har statistiskt underlag från kvalitetsavdelningen används och aspekter som måluppfyllelse, meritvärde och andel elever med svenska som modersmål beaktats. Även socioekonomiska faktorer har vägts in i urvalsprocessen. Inriktningen mot matematik grundar sig på att det är det ämnet som tillsammans med svenska som andraspråk utmärker sig, i negativ bemärkelse, gällande måluppfyllelse. Detta är inget unikt för just Huddinge utan följer ett nationellt mönster.

6 GSN-2013/ (19) Förutsättning och avgränsning Under 2013 anställs sex lärare. Tjänsterna är fördelade till Sjötorpsskolan, Östra Grundskolan, Visättraskolan, Vårby rektorsområde, Tomtbergaskolan samt Annerstaskolan. Lärarna ska ha egen undervisning, ta ansvar för ämnesmässig och pedagogisk utveckling på skolan samt vara delaktig i kommunens skolutvecklande insatser genom till exempel nätverk, seminarier eller annat kunskapsutbyte. Urval, anställning och utvärdering sker i samråd med barn- och utbildningsförvaltningens centrala förvaltning och respektive skola. Ekonomiska förutsättningar för 2014 och framåt Under 2013 anställs sex lärare för att höja kunskapsresultaten i grundskolan samt öka likvärdigheten. Satsningen med dessa extra lärare fortsätter under 2014 med syfte att öka likvärdigheten. Socioekonomiskt tillägg möjliggör lika villkor Förvaltningen har ett ständigt pågående utvecklingsarbete av resursfördelningssystemet. Under 2012 har vi genomfört en översyn av resursfördelningen av tilläggsbelopp där delarna kring ersättningssystemet för svenska som andraspråk och ersättningen för nyanlända elever haft ett särskilt fokus togs tilläggsbelopp som utbetalas till skolor vars elever deltar i svenska som andraspråk bort och ersätts av ett nytt tilläggsbelopp för nyanlända elever till Sverige de senaste tre åren. Förvaltningen ville i och med denna förändrade resursfördelning lägga särskilt fokus och resurser på nyanländas start i våra skolor och främja deras resultat. Detta innebär också ett ekonomiskt incitament för fler skolor att erbjuda skolgång för nyanlända. Kritik har generellt riktats till Sveriges skolor att elever läser svenska som andraspråk slentrianmässigt. Förvaltningen ville med denna förändring istället rikta resurserna till de nyanlända. Den socioekonomiska tilldelningen syftar till att förbättra ojämna villkor som kan råda mellan grundskolor i olika geografiska områden. Vi utgår idag från fördelningskriterierna föräldrarnas utbildningsbakgrund, andel invandrade elever för mindre än tre år sedan samt andel pojkar. Vi hämtar uppgifter om kriterierna från SCB för den socioekonomiska fördelningen två gånger per år. Vi kommer under 2013 att fortsätta analysera det socioekonomiska tillägget och vi fick dessutom av grundskolenämnden i december 2012 i uppdrag att inför verksamhetsplanen 2014 fortsätta översynen av fördelning och volym inom den socioekonomiska resursfördelningen med målsättning att öka den kompensatoriska faktorn.

7 GSN-2013/ (19) Vi kan se fyra olika möjliga modeller för förändring av den socioekonomiska fördelningen 1. omfördelning inom socioekonomiska kriterierna detta tror vi inte ger någon direkt effekt då resurserna fortsättningsvis skulle hamna hos samma skolor 2. omfördelning mellan grundbelopp och tilläggsbelopp medför att lärartätheten minskar på merparten av skolorna 3. i våra resultatuppföljningar kan vi se att den socioekonomiska faktorn inte är synlig i resultaten i årskurs 3, därefter blir den tydlig. Man skulle i och med det kunna fundera över en förändring i tilldelning mellan olika ålderskategorier F, 1-5 och utökning av den socioekonomiska ramen Vi kunde i utvärdering av den socioekonomiska fördelningen (GSN- 2012/494) utläsa följande i en jämförelse mellan tre skolområden i Huddinge: Vårbys kommunala skolor 36 elever går i åk 9 men har varit 130 under 10 år 15 % av eleverna går 7-10 år i VBY RO Visättraskolan- Annerstaskolan 100 elever går i åk 9 men har varit 207 under 10 år 25 % av eleverna går 7-10 år i VISÄ/ANN Kräpplaskolan- Kungsklippeskolan 51 elever går i åk 9 men har varit 69 under 10 år 63 % av eleverna går 7-10 år i KRÄ/KUN Vi har även tittat på gymnasiebehörigheten för dessa elever och då för de elever som slutat VT12 (variationen i procent beror på om man sökt högskoleförberedande eller yrkesförberedande program) 51,5-53,2 % behöriga till nationellt gymnasieprogram (VT12) 50,7-61,2 % behöriga till nationellt gymnasieprogram 88,7-100 % behöriga till nationellt gymnasieprogram Nöjda invånare Huddinge kommun har problem med mottagande av elever utifrån föräldrars förstahandsval, särskilt till förskoleklass och årskurs 1. Detta medförde för hösten 2012 att 180 barn anvisades annan skola än den de önskat. Vi är nu inne i slutfasen av ansökningarna för hösten 2013 och med 124 saknade ansökningar så har vi redan minst 235 barn som inte kommer att få sitt förstahandsval tillgodosett. Med anledning av detta ser vi dessutom en risk för ökande skolskjutskostnader när dessa elever kommer upp i årskurs 1 och högre.

8 GSN-2013/ (19) Det finns en stort och växande problematik när det gäller bristen på skollokaler. Orsaken är dels betydligt större elevantal i de yngre åldersgrupperna men även en ökande inflyttning. Den ser dock olika ut i kommunens olika områden. Enligt de nya befolkningsprognoserna så ser vi en lokalbrist växa fram i Segeltorp, Stuvsta-Snättringe och Sjödalen. Fram till 2022 kommer elevantalet totalt i kommunen att öka med cirka 3500 elever varav 1200 elever i ovan nämnda områden och det finns idag inga planerade skolor eller skoltomter i dessa områden. Vi är nu precis inne i formeringen av klasser i blivande förskoleklasser inför läsåret 13/14 och kan för skolorna i dessa områden se att förskoleklasserna kommer att bestå av cirka elever per klass. Kopplat till stora klasser finns dessutom ljudmiljön som blir sämre ju fler elever som samtidigt vistas i klassrummen. Detta gäller både elever och lärare, inte minst i ämnena idrott, musik och träslöjd. Med tanke på framtida behov är det i viktigt att hålla i minnet att det är en långdragen process att hitta lämpliga tomter, som exempel kan nämnas att Kästaskolan och den blivande skolan i Glömsta kommer att ta närmare 8 år att få färdigställd. Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Det finns stora utmaningar i förvaltningen när det gäller att säkerställa att elever når målen och att alla elever ges möjlighet att utifrån vars och ens förutsättningar utveckla sina förmågor. Det pedagogiska ledarskapet och chefskapet behöver stärkas. Chefer och ledare har en nyckelroll när det gäller att tydliggöra målen för verksamheten för medarbetarna, att visa på metoder och arbetssätt för att nå målen och följa upp det som sker. Chefer måste prioritera dialogen med sina medarbetare och leda dem i deras uppdrag och i deras utveckling samt ge dem återkoppling på det arbete som genomförs. Nya rutiner för chefsrekrytering har etablerats i syfte att säkerställa att de chefer som rekryteras till förvaltningen har rätt kompetens för dagens uppdrag som chef och ledare. Olika typer av chefsutbildningar genomförs i syfte att ge chefer goda förutsättningar att utöva sitt uppdrag. Resultatet av 2013 års medarbetarenkät kommer att analyseras och chefer kommer i ökad utsträckning kunna få stöd från förvaltningen när det gäller uppföljning och åtgärder. Förvaltningen lägger stort fokus på att medarbetare ska känna delaktighet i det som sker inom verksamheten och i de beslut som fattas. Arbetet med att återkoppla resultatet av medarbetarenkäten till

9 GSN-2013/ (19) medarbetarna och att medarbetarna ges möjlighet att påverka åtgärder som genomförs med anledning av resultatet är viktiga delar i detta arbete. Arbetet med att minska den arbetsrelaterade utmattningen fortsätter. Det finns ett fortsatt behov att avlasta rektor från administrativa uppgifter som konkurrerar med det pedagogiska ledarskapet. En betungande del, där rektor oftast inte har rätt kompetens, handlar om arbetsmiljö kopplat till lokaler, lokalers säkerhet m.m. Här rådet det t.ex. otydligheter kring gränsdragning mellan Huge, KUF och enheten. Sund ekonomi Generell uppräkning I kommunstyrelsens förvaltnings PM finns förslag på generella uppräkningar på 2,1 procent. Uppräkningen ska inrymma kommande års löne- och kostnadsökningar. Ökningar över 2,1 procent kan innebära att verksamheten måste göra ytterligare effektiviseringar. De kommunala skolorna hade 2012 en ekonomi i balans totalt sett, men variationerna mellan skolorna var stora. Åtgärdsarbete pågår för att samtliga skolor ska vara i balans till Eftersom skolornas kostnader till cirka 90 procent består av personalkostnader har löneöversynen både i år och nästa år en stor betydelse för skolans ekonomi. Löneöversynens storlek går i dagsläget inte att bedöma. Volymer Nämndens ram innehåller kompensation för volymförändringar. Avstämning och prognoser av antalet elever görs löpande och till de samlade delårsuppföljningarna, verksamhetsplanen 2014 och inför bokslutet. Detta gäller samtliga volymer. Grundskola Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av resterande barn/ungdomar. Antalet elever beräknas öka med 377 per år. Från att en större del av ökningen skett i de yngre åldrarna så ökar eleverna nu även i åldern år. Förvaltningens kommentar: Vi konstaterar att grundskolan fortsätter att växa. Vi konstaterar också att kommunens planering av nya skollokaler inte ligger i fas med elevantalet.

10 GSN-2013/ (19) Modersmål Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen volymberäkning. Följaktligen ingår den inte längre i den vanliga beräkningen av grundskolans volymer. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med drygt 40 elever per år. Förvaltningens kommentar: Vi noterar att volymtillskottet följer befolkningsökningen. Inom ram finns dock inte utrymme att göra utbyggnad för att höja andelen elever som läser modersmål. Volymtillskottet täcker bara nya elever på samma nivå som idag. Alla elever som är berättigade till modersmålsundervisningen erbjuds modersmålsundervisning, men trots detta har vi en stor mängd barn som idag inte deltar. Det kan finnas flera orsaker till detta. En av orsakerna kan vara en lång resväg till den skola där undervisning ges. Ett sätt att komma till rätta med detta är att erbjuda modersmålsundervisning på fler skolor. Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 3 och dels elever i skolbarnomsorg för åringar. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år respektive år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2014 beräknas att öka med 194 jämfört med kommunplan För 2015 och 2016 beräknas antalet elever öka med ytterligare 147 respektive 137 elever. Förvaltningens kommentar: Vi noterar att volymtillskottet följer befolkningsökningen. Inom ram finns inte utrymme att göra någon generell kvalitetssatsning som exempelvis ökad personaltäthet inom skolbarnsomsorgen. Utbyggnad inom de äldre barnen skolbarnsomsorg har tidigare år finansierats inom nämndens ram utan volymtillskott. Särskola Särskolans volymer avser elever i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever är i ekonomiplanen oförändrat jämfört med kommunplan Förvaltningens kommentar: Förvaltningen ser att gränsen mellan grundskola och grundsärskola blir allt mer flytande. Trots att vi har en befolkningsökning i skolåldrarna ökar inte volymen i särskola. Istället minskar volymen, en situation som inte är unik för Huddinge.

11 GSN-2013/ (19) Effektiva processer Huvudprocess Mottagande av nyanlända elever Skolverket har fått regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Man kommer att börja med grundskolan. Arbetet ska komma igång under 2013 och för de ämnen i vilka nationella prov finns beräknas materialet vara klart Övriga ämnen kan färdigställas tidigast hösten Breddning av materialet för att det även ska kunna användas i grundsärskolan genomförs löpande med start Efter ett inledande validerande samtal ska materialet användas av elev och lärare för att planera undervisningen framåt. Tillsammans med underlag från modersmålslärare, ämneslärare och elevhälsan ska den utgöra underlag för rektorns beslut om placering i årskurs. Även erfarenheter och kunskaper från andra sammanhang än formell skolundervisning ska vägas in. Materialet kommer dock inte att omfatta elevens psykosociala situation eller ge underlag för bedömning av särskilt stöd. Skolverket poängterar särskilt huvudmannens roll för ett lyckat mottagande och trycker på att det är där ansvaret för implementeringen av det nya materialet kommer att ligga. Man ser ett behov av utbildade handledare som kan stödja implementeringsprocessen. Handledare kan till exempel vara kommunens pedagogiska planerare för mottagandet eller annan lokal eller regional pedagogisk resursperson som är väl förtrogen med mottagande och undervisning av nyanlända elever. I Huddinge finns idag resurscentrum för nyanlända, RCN, som samordnar kommunens mottagande. RCN kan ta på sig handledaruppgiften men när det gäller grundskolan ser vi inte att det ryms inom nuvarande personalstat. Slutligen betonar också Skolverket samarbetet med modersmålslärarna för att kartläggningen ska kunna genomföras som tänkt. Man ser också behov av kontinuerlig fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla lärare som en del i uppföljningen efter kartläggningen. Elever som utmanar Vi fortsätter arbetet med att i allra största mån inkludera de elever som behöver stöd för att uppnå målen. De som behöver stöd kan vara till exempel elever med tal- och språksvårigheter eller elever med koncentrationssvårigheter. En av målsättningarna är till exempel att minska ansökningarna till tal- och språkklasserna för att istället ge stöd på plats i hemskolan.

12 GSN-2013/ (19) Här tänker vi oss ett fortsatt samarbete med specialpedagogiska skolmyndigheten och att vi håller oss à jour med pedagogisk forskning och arbetar evidensbaserat. För att lyckas med detta behöver vi kompetens höja lärarna ute på skolorna och vi tror att det kommer att finnas en kontinuerlig efterfrågan av detta. Vi ämnar därför inrätta ett Huddinge-know-how, ett levande center dit skolorna kan vända sig för råd och stöd, som ett komplement till elevhälsan. Här skall skolpersonal kunna få konkreta verktyg som enheterna har nytta av, det kan handla om förhållningssätt, undervisningsstrategier, tydliggörande pedagogik. Som förväntad effekt av detta räknar vi med en tryggare lärarkår, säkrare i sitt uppdrag, som vågar ändra perspektiv och förstår att barn lär sig olika och vågar ta in och se fördelarna med barns olika sätt att lära. Huddinge know-how blir ett pedagogiskt centrum i nära samarbete med ITpedagoger, externa aktörer, fortbildare med flera. Huddinge know-how kommer att jobba på flera olika sätt, platsbesök, observation av elev i lärmiljö, kartläggningsprocess, sätt att lära (kognitiv stöd), pedagogiskt material, tillverkning och utställning, kompensatoriska hjälpmedel, undervisningsstrategier, utbildning i olika bemötande av olika diagnoser och föreläsningar och pedagogiska caféer, showcase för rektorer. Stödprocess IT Under 2013 och 2014 fortsätter digitaliseringen av skolan och barn- och utbildningsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter för att stödja detta. Många olika satsningar och projekt med IT-verktyg genomförs också av barnoch utbildningsförvaltningens enheter. Förvaltningen följer också noga utvecklingsarbete inom detta område i vårt närområde, där kommuner gör generella satsningar på IT-verktyg för elever. E-strategi I ljuset av ovanstående arbetar förvaltningen i nuläget med att ta fram en tydlig e-strategi. Denna ska beskriva mål och syfte med IT i utbildningen, hur förvaltningen stödjer utvecklingen samt beskriva vad enheterna behöver göra själva för att vara del i det arbetet. I strategin beskrivs centrala saker förvaltningen gör för att stödja utvecklingen av IT i utbildningen; till exempel att från hösten 2013 anställa två IT-pedagoger. Dessa ska arbeta brett från förskola till gymnasium med information, inspiration, viss kompetensutveckling och stödja pedagognätverk för pedagogisk ITutveckling. Den ena tjänsten ska också ha fokus på kompensatoriska hjälpmedel för att medverka i arbetet med IT-stöd till barn/elever i särskilda behov. Till e-strategin kopplas en ambitionsbeskrivning från enheterna, där de

13 GSN-2013/ (19) anger när samtliga förskollärare/lärare på enheten har ett eget digitalt verktyg för sitt pedagogiska arbete med barn/elever. Skolorna beskriver också när de planerar att eleverna har ett eget, (alternativt i tidigare årskurser delar på ett), pedagogiskt verktyg. BYOD-nätet Det inför mål och budget 2013 beskrivna fjärde nätet för utbyggnad av kapacitet och moderna arbetsformer är under utrullning till enheterna. Kapacitetsutbyggnaden gick under arbetsnamnet fjärde nätet, men har nu namnet BYOD-nätet. Det är en viktig markering; BYOD står för Bring Your Own Device ta med ditt egna (IT)-verktyg. BYOD-nätet gör det möjligt att nå internet på skolan och förskolan med vilket IT-verktyg som helst skolans/förskolans eller en egen medtagen dator, lärplatta eller smartphone. Syftet är att möta behovet av att kunna arbeta, samarbeta och söka resurser på internet när som helst och var som helst ifrån i förskolornas och skolornas lokaler. Kommunikationsyta För alla skolformers del pågår det viktiga arbetet med att via upphandling ta fram en kommunikationsyta, där viktiga dokument som åtgärdsprogram och individuella utvecklingsprogram kan lagras och kommas åt av elever, föräldrar och skolpersonal. I skrivande stund är förvaltningens tilldelningsbeslut överklagat av de övriga företag som lade anbud, därmed står processen stilla. Office 365 BYOD-nätet är ett viktigt inslag i ambitionen att bygga in möjligheter för enheternas vidare utveckling i arbetet med IT i utbildningen. Förvaltningen utreder tillsammans med kommunens IT-sektion i en förstudie i samma anda möjligheten att använda Office 365 för att ge medarbetare, pedagoger och elever möjligheten att använda en helt nätbaserad tjänst för att arbeta och samarbeta med egna och gemensamma dokument var som helst ifrån, när som helst. Office 365 innehåller förutom förenklade, men fullt användbara versioner av Officepaketet, epostmöjligheter, kalender, lagring (så kallad molnlagring) och chatt med mera. Tjänsten är tänkt att utgöra samarbetsyta för elever med elever, elever med pedagoger och pedagoger med pedagoger. Ett införande av Office 365 skulle medföra ett antal anpassningar som kommunens IT-sektion behöver göra, vilket medför kostnader. Utvecklingen på skolor och förskolor mot att lärplattor i allt större utsträckning köps in för pedagogiskt bruk istället för datorer, innebär också att det blir viktigt att säkra funktionaliteten i Office 365 för denna utveckling. I förstudien kommer utvecklingsbehovet ställas mot funktionalitet och kostnader för ett tydligt beslutsunderlag.

14 GSN-2013/ (19) Lokalplanering Sammanfattande analys Förvaltningen bedömer att de ökade hyreskostnaderna under perioden kan klaras inom beslutad resurstilldelnings ram förutsatt att lokalmedel som inte förbrukas under 2013 och 2014 kan fonderas och föras över till kommande år. Därmed kan som under tidigare år hyreseffekterna balanseras mellan olika år så att kostnaderna utöver ram som uppstår 2016 kan klaras. Hyresberäkningarna nedan i tabellen inkluderar tillkommande hyra på 12,9 mnkr för Kästaskolan och mycket preliminärt beräknade hyreskostnader för Glömstaskolan på 18 mnkr exklusive hyra för skolans andel av hyran för den nu planerade fullstora idrottshallen. Den totala investeringskostnaden för båda de nya skolprojekten kan beräknas till minst cirka 560 mnkr exklusive idrottshall. Åtgärdsbehoven är omfattande i de tre äldre skolor som beskrivs nedan men kan inte närmare beräknas då endast inledande utredningar pågår. Grovt skattat bedöms dock investeringskostnaderna hamna i storleksordningen mnkr per skola. Det gäller Tomtbergaskolan byggd 1922, Kvarnbergsskolan byggd 1958 och Utsäljeskolan byggd Behoven av renoveringar, verksamhetsanpassningar och underhåll är så stora att de endast kan genomföras i etapper. Övriga utredningar som nu pågår utifrån gällande myndighetskrav och arbetsmiljölagstiftning avser Edboskolans kök/ventilation och matsal och Stenmoskolans ventilation och kapprum. Åtgärdsbehoven vid flera andra äldre grundskolor behöver inventeras den kommande treårsperioden. Det gäller Solfagraskolan, Mörtviksskolan och ytterligare åtgärder vid Trångsundsskolan. Hyreseffekter och investeringsbelopp kan ännu inte beräknas. Elevantalsökningar i skolåren 6-12 år beräknas till cirka elever och i skolåren år till cirka 390 fram till För att klara elevökningen måste skolpaviljonger sättas upp fram till 2015 innan nya skolbyggnader blir klara. Krav på skolpaviljongerna ställs vad gäller god inomhusmiljö, bra akustik och låg energiförbrukning. Beräknad tillkommande lokal- och hyreskostnad Skolgårdssatsningar 0,5 0,2 Flemingsberg/Kästa F-6 5,4 7,5 Glömsta/Enliden 4-9 exkl idrott 7,5 Snättringeskolan, kök o matsal 0,6 Hörningsnässkolan, kök o diskrum/tillgänglighet 0,5 Akustikåtgärder i vissa skolor 0,5 0,2

15 GSN-2013/ (19) Beräknad tillkommande lokal- och hyreskostnad Edboskolan, ombyggnad kök o lastkaj 0,4 0,6 Stenmosskolan, verksamhetsanp 0,3 0,7 Paviljonger Vistaskolan 1,2 0,7 Paviljonger Utsäljeskolan 0,8 Åtgärdsbehov i tre äldre skolor, KVA, TOM, UTS??? S:a Kostnader/hyra 4,8 7,8 15,0 Budgetram 8,0 8,0 8,0 Beräknad minskad hyreskostnad genom lokalavveckling Vistaskolan, paviljonger 0,3 1,0 Rödluvan 0,2 Summa minskad hyra 0,2 0,3 1,0 Pågående utredningar av renoveringsbehov och underhåll i äldre skolbyggnader Tomtbergaskolan F-6 (Huvudbyggnad 1922, tillbyggd 1943 och 1997). I en första etapp ska åtgärder utredas i paviljongen från talet vad gäller arbetsmiljön för de yngre eleverna F-3. Det handlar om tillskott av toaletter, tillgänglighet och alltför små entréer och kapprum. I en andra etapp utreds huvudbyggnaden från 1923 som har stora behov av nya installationer, tillgänglighet och verksamhetsanpassning. Kvarnbergsskolan 7-9 (byggår 1958). Kök och matsal är i behov av omfattande åtgärder utifrån gällande myndighetskrav och lagstiftning. Köket har stora arbetsmiljöbrister där lokalerna ligger i tre olika nivåer med olämpliga lyft och tunga arbetsmoment för personalen. Matsalen som ligger i källarplan har återkommande problem med översvämningar vid kraftiga skyfall. Tekniska installationer måste bytas ut. Tillgänglighetsbristerna är stora i alla byggnader. Markåtgärder tillkommer för att klara dagvattenhanteringen och skolgården behöver anpassas för att uppnå en god utomhus- och studiemiljö för eleverna. De åtgärdsförslag som hittills tagits fram innebär också en energieffektivisering där skolans energiförbrukning kan minskas med så mycket som 60 procent. Då behoven av åtgärder är stora i olika delar av skolan, föreslår förvaltningen ett genomförande i etapper. Etapp 1 bör omfatta de mest akuta renoveringsbehoven i kök och nybyggnad av matsalen. Etapp 2 föreslås omfatta huvudbyggnad och gymnastiksal.

16 GSN-2013/ (19) Utsäljeskolan F-6 (byggår1977). Omfattande verksamhetsanpassningar måste göras samtidigt med Huge Fastigheter AB:s underhåll och uppdatering av bland annat ny el- och ventilationsanläggning. Skolan saknar kapacitet för nuvarande elevantal och treparallelliga organisation och behöver därför byggas till. En äldre tillfällig skolpaviljong måste ersättas med permanent tillbyggnad. Dessutom måste en tillfällig paviljong uppföras för F-3 från höstterminen 2013 för att klara elevtillströmningen i de yngre åldrarna i hela kommundelen Segeltorp. Vistaskolans paviljongbehov fram till 2015 Vistaskolan måste kompletteras med en ny miljöanpassad paviljong även för läsåret 2014/2015 då fem klasser 6-åringar är på väg in medan endast två klasser lämnar skolan i årskurs 9. Eventuellt måste även kompletterande facksalar och lokaler för matsal hyras in. Åtgärderna beror på att man för flera år sedan inte hade påbörjat detaljplanearbete för behovet av nya grundskolor. Mark för nya paviljonger måste användas där den nu stora bollplanen ligger alternativt annan plats i närområdet. När Kästaskolan öppnar höstterminen 2015 kan en del av paviljonguppställningarna avvecklas. Mark för nya grundskolor Vi behöver påskynda planläggningen av fler grundskolor i centrala Huddinge. Ny grundskola för 700 elever och byggnad för fullstor idrottshall på fastigheten Glömsta 2:60 utreds för närvarande. Markfrågan har varit komplicerad utifrån tomtens yta och beskaffenhet. Ett genomförande bedöms kräva särskilda och relativt kostsamma markarbeten. Förvaltningen har begärt att Huge Fastigheter AB redovisar två hyresberäkningar för grundskola respektive idrottshall så att investeringsärenden kan beslutas både i grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden. Inför ett genomförandebeslut i nämnderna föreslås att kommunstyrelsens controllerenhet utreder hur framtida hyreskostnader kan fördelas utifrån respektive nämnds beräknade nyttjandegrad av idrottshallen. Förvaltningen har i remissvar på kommunens projektplan föreslagit att planläggning av mark för ny grundskola bör utredas snarast gällande fastigheten Solgård 2:22 alternativt annan närliggande mark. Platsen där nuvarande tekniska kontoret ligger föreslås också planläggas till grundskola. Behovet utgår ifrån den planerade bostadsexploateringen i Storängen med cirka 3000 bostäder och Huddinge centrum med cirka bostäder.

17 GSN-2013/ (19) Energieffektiva byggnader och god arbetsmiljö Förslaget till ny grundskola i Flemingsberg/Kästa som ska stå klar till höstterminen 2015 har en tydlig prägel av omtanke för elevernas och personalens arbetsmiljö. Skolgården har en bevarad naturskog med en stimulerande lekmiljö. Inriktningen är också att genom olika åtgärder så långt som möjligt kunna omhänderta dagvattnet inom den egna fastigheten. Samma ambition bör gälla Glömstaskolan som nu är under utredning. Energibesparingarna är betydande. Den sammantagna beräknade energiförbrukning av fastighets- och verksamhetsel beräknas för Kästaskolan till kwh/m2/år vilket kan jämföras med dagens förbrukning i befintliga grundskolor på 196 kwh/m2/år. Hållbarhetsmålen för framtida nya grundskolor bör vara desamma och med ännu större krav på minskad energiförbrukning. Förvaltningens bedömning av investeringsbehovet I beslutad Mål o budget för 2013 har grundskolenämnden för 2014 tillstyrkts 8 mnkr, varav 3 mnkr avseende lokalobjekt och 5 mnkr för ospecificerade ändamål inom nämnden. Ospecificerade investeringar Förvaltningen anhåller om en utökning av ramen för ospecifierade ändamål med ytterligare 5 mnkr. Under 2013 och 2014 fortsätter digitaliseringen av skolan och barn- och utbildningsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter för att stödja detta. Många olika satsningar och projekt med IT-verktyg genomförs också av barn- och utbildningsförvaltningens enheter. En utökad investeringsram möjliggör denna utbyggnad. Investeringar enligt lokalplan Förvaltningen bedömer att investeringsram för 2014 på 3 mnkr kommer att nyttjas för mindre investeringar i lokaler. För 2015 begär förvaltningen en utökad ram av investeringsanslag i samband med nybyggnationer av Kästaskolan. Förvaltningen bedömer att den preliminära ramen på 3 mnkr inte inrymmer aktuell satsning på bland annat IT. Vid nyttjande av investeringsanslag innebär det att kostnaden fördelas över 3 år, 5 år eller 10 år och belastar enheten med så kallad kapitaltjänstkostnad. Det är rektor som beslutar om vilka inventarieinköp som skolan ska göra. Kommande års kapitaltjänstkostnad finansieras med skolans grundbelopp.

18 GSN-2013/ (19) Tabell: Begäran om kompletterande investeringsanslag avseende inventarieinköp i samband med ny- och ombyggnationer av skolor utöver ram på 3,0 mnkr (belopp i mnkr) Objekt Flemingsberg/Kästa (3 mnkr i ram) 5,0 Glömsta/Enliden 15,0 S:a kompl investeringar enligt lokalplan 5,0 15,0 Karriärtjänster Karriär- och utvecklingstjänster är ett viktigt inslag i verksamheter som medvetet arbetar för att öka elevers måluppfyllelse och att alla elever ges möjlighet att utveckla sina förmågor. Sådana tjänster är också en viktig del i målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Karriär- och utvecklingstjänsterna ska vara ett resultat av en analys av de prioriterade utvecklingsbehov som finns i verksamheten. Olika typer av utvecklingstjänster behöver finnas. Det ska vara möjligt att göra karriär som lärare genom att vara en skicklig pedagog som når goda resultat med eleverna. Inom kort tas beslut om statliga medel för utveckling av karriärtjänster inom grundskolan och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Eftersom det finns statliga medel avsatta för att stimulera inrättandet av karriär- och utvecklingstjänster är det viktigt att de tjänster vi föreslår ansluter till utredningens förslag på förstelärare och lektorstjänster. Vi kommer även framgent att även arbeta med andra typer av karriärtjänster i skolan. Som exempel kan arbetslagsledare, ämnesansvar, IT utveckling, entreprenöriellt lärande, VFU handledning eller mentor för introduktionsperioden vara möjligheter att utvecklas. Uppdragen kan vara tills vidare eller tidsbestämda för en längre eller kortare period. För att få en tydlig koppling till det pedagogiska arbetet ska karriär- och utvecklingstjänster vara en del av en lärartjänst. Det är angeläget att inför varje specifikt uppdrag göra en noggrann analys av vilken kompetens som krävs för uppdraget. Den kompetens som krävs bör bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skickliga och erfarna lärare bör uppmuntras att skaffa sig en mer teoretisk påbyggnad som kan befästa deras beprövade erfarenhet i vetenskaplig teori. Förvaltningen avser att göra utrymme för karriärtjänsterna på samma sätt som med de implementeringsansvariga, IA, det betyder att de utöver ett arvode även har viss del av sin tjänstgöring riktad tidsmässigt för uppdraget. Vi tänker oss att beroende på uppdrag så skall förstelärare kunna ha mellan 0-30 procent av sin tjänst för uppdraget utöver arvodet. Detta betyder även att motsvarande mängd undervisning behöver täckas av andra lärare. Med en

19 GSN-2013/ (19) fullt utbyggd organisation siktar vi på cirka 90 lärare med i snitt 10 procent av sitt uppdrag inom tjänsten. Mentorskap/introduktionsår Vi fortsätter att utveckla stöd till de mentorer som arbetar med nyutexaminerade lärare som går sin introduktionsperiod i våra skolor. Vi erbjuder ett program för mentorer på Södertörns högskola om 7,5 högskolepoäng, vi har interna nätverk för mentorer och utvecklar formerna för detta arbete. Rekrytering/behörighet Personalförsörjningen är en ständigt aktuell fråga i en stor utbildningsförvaltning. För en väl fungerande verksamhet krävs medarbetare med rätt kompetens. Den nya skollagens förstärkta krav på rätt examen, behörighet och legitimation för lärare ställer ökade krav och kan leda till brist inom vissa lärarkategorier. För att säkerställa behörigheten i verksamheterna har en inventering av examina och behörigheter genomförts och fortsätter kontinuerligt. Analysen påverkar hur vi organiserar tjänstefördelningen och undervisningen för att öka behörigheten i klassrummen. Vidareutbildning för obehöriga lärare sker inom ramen för bland annat Lärarlyftet II. Jukka Kuusisto Utbildningschef Jan-Eric Johansson Grundskolechef Per Hjelm Biträdande grundskolechef Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten