Beslut Nr 201/2012/2 Dnr ESAVI/392/04.09/2010. Givet efter anslag

Transkript

1 Södra Finland Beslut Nr 201/2012/2 Dnr ESAVI/392/04.09/2010 Givet efter anslag ÄRENDE Muddring av Kyrkvikens enskilda farled och inrättande av denna som en allmän lokal farled samt invallning av strandområdena och kvarhållande av Nagu Kyrkvikens båthamn, Pargas SÖKANDE ANSÖKAN Pargas stad Väståbolands stad har med en ansökan, som anhängiggjorts vid regionförvaltningsverket och senare kompletterats, anhållit om tillstånd för muddring av Kyrkvikens enskilda farled och ändring av denna till en allmän lokal farled samt invallning av strandområdena och kvarhållande av Nagu Kyrkvikens båthamn i Väståbolands stad. Väståbolands stad har antagit namnet Pargas stad. TIDIGARE BESLUT Västra Finlands vattendomstol har med sitt utslag nr 68/1982 C av beviljat dåvarande Nagu kommun tillstånd att uppmuddra Kyrkviken i Väcklax och Ernholms enstaka hemman samt i Prestgårdens by i Nagu kommun. Vattendomstolen har med sitt beslut nr 56/1990/3 av förlängt den i ovan nämnda beslut förelagda tiden för utförandet av arbetena t.o.m Muddringsarbetena har utförts åren Nagu kommun har vid Västra Finlands vattendomstol anhållit om tillstånd att fördjupa den muddrade vattenleden från pt 0.0 pt 3.0 så att vattendjupet vid normalvattenstånd skulle vara 2,0 m. Motiveringen till ansökan var att det med stöd av beslut nr 68/1982 uppmuddrade vattendjupet hade visat sig vara otillräckligt för de segelbåtar som hade bryggplats vid pt 4.0, med den påföljden att de vid lågvatten var instängda i Kyrkviken. Under handläggningen av denna ansökan yrkades det i en handräckningsansökan vid Västra Finlands vattendomstol gällande de redan utförda muddringsarbetena att Nagu kommun vid vite skulle åläggas utföra vissa åtgärder för återställande av förhållandena i tidigare skick. Västra Finlands vattendomstol har i sitt beslut nr 78 79/1995/3 av med anledning av de nämnda ansökningarna förordnat att en slutsyn i enlighet med vattenlagen skulle verkställas beträffande de med stöd av beslut nr REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND, ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND ymparistoluvat.etela@avi.fi tfn fax registratur.sodra@rfv.fi Huvudverksamhetsstället i Tavastehus Birger Jaarlin katu 15 PB 150, Tavastehus Verksamhetsstället i Helsingfors Bangårdsvägen 9 PB 110, Helsingfors

2 68/1982 C utförda muddringsarbetena och har samtidigt avslagit Nagu kommuns ansökan om fördjupande av vattenleden. Vattenöverdomstolen har med sitt beslut nr 88/1996 av upphävt vattendomstolens beslut till den del det gällde avslående av Nagu kommuns ansökan och har återförvisat ärendet till vattendomstolen. Vattendomstolen skulle utan anmälan fortsätta handläggningen av ärendet efter att ärendet gällande slutsyn avgjorts. Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut nr 47/2001/3 av gällande slutsyn beträffande muddringen av Kyrkviken utfärdat bestämmelser om det sätt, på vilket slutförandet av det muddringsprojekt som avses i Västra Finlands vattendomstols utslag nr 68/1982 C av skulle utföras. Framom annat skulle stränderna i Korssunden iståndsättas och förstärkas. Miljötillståndsverket har därtill förordnat att ersättningar skulle utbetalas åt ägarna till vissa fastigheter. Vasa förvaltningsdomstol har med beslut nr 02/0279/4 av vidhållit beslutet. Västra Finlands miljötillståndsverk har på grund av vattenöverdomstolens beslut nr 88/1996 återupptagit Nagu kommuns ansökan av och med sitt beslut nr 68/2004/3 av beviljat Nagu kommun tillstånd till muddring av småbåtsfarleden i Kyrkviken och förstärkning av stränderna under medelvattenståndet i Korssunden i Ernholm by på det samfällda vattenområdet RNr 876:2 i Nagu kommun på området mellan pålarna Det beviljade tillståndet gällde sundområdet mellan Korssund och Bredviken. Västra Finlands miljötillståndsverk har genom sitt beslut nr 81/2004/3 beviljat tillstånd bland annat för byggande av en träkaj inklusive brygga vid fastigheten Solberg RNr 2:136 på det samfällda området RNr 876:9 i Prästgården by i Nagu kommun. Nagu kommun har från och med början av år 2009 blivit en del av Väståbolands stad. 2 PLAN Beskrivning av projektet Sökanden har för avsikt att fördjupa den enskilda farleden från Korssundet till Kyrkvikens båthamn och genom sundet mellan Kyrkviken och Blömans fladan. Sökanden har även anhållit om tillstånd för inrättande av farleden som en allmän lokal farled, invallning av strandområdena längs farleden och kvarhållande av den redan byggda Kyrkvikens småbåtshamn. Projektets syfte är att underlätta båttrafiken till båthamnen och förbättra hamnens användbarhet. Projektet förbättrar även båttrafikens säkerhet i området. De planerade strandslänterna och stödmuren förhindrar strändernas fortsatta erosion och snyggar upp området.

3 Båthamnen Kyrkvikens båthamn har byggts på norra stranden av Kyrkviken för att betjäna båtförare, som uträttar ärenden i Nagu kyrkby. Hamnen har byggts i flere olika etapper. Den östra delen av den nuvarande hamnen har byggts med stöd av det ovan nämnda tillståndet, som beviljats av Västra Finlands miljötillståndsverk genom beslut nr 81/2004/3. Tillståndshavaren Nagu kommun, senare Väståbolands stad och numera Pargas stad, har förverkligat den västra hälften av träkajen, som beslutet gällde. 3 Farleden och muddringsarbetena Denna ansökan gäller en strandbrygga och två pontonbryggor väster om den tidigare byggda träkajen. Strandbryggans längd är 76 m och dess däck är på nivån N 60 +1,0 m. Pontonbryggorna är 40 m respektive 33 m långa. Båtplatsernas sammanlagda antal är ca 45 st. Därtill har sökanden anhållit om tillstånd för kvarhållande av två båtramper, som är belägna på östra och på västra sidan om den med stöd av Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 81/2004/3 byggda bryggan. I den ursprungliga ansökan ingick även en 33 m lång strandbrygga, som mestadels är belägen på fastigheten Kassan RNr 2:64 i Prästgården by i Pargas stad. Till denna del har sökanden återtagit ansökan Den nuvarande båtrutten, som i söder viker av från Erstan Nötö-farleden och går i riktning nordväst och sedan nordost genom Korssundet och Kyrkviken till Nagu gästhamn i Blömans fladan, har inget fastställt seglationsdjup. Farleden används huvudsakligen av lokala småbåtar för genomfartstrafik och trafik till Kyrkvikens båthamn. Vid farledens trånga passager har det uppstått erosion på grund av vattenströmningen och vågorna orsakade av båtar. På farledsområdet har utförts flere muddringar på och talen och massorna har deponerats på land. Farledens södra del från Korssundet till Bredviken har tidigare muddrats till ramningsdjupet MW ,0 m och stränderna har invallats eller skyddats med stödmurar. Det planerade farledsområdet är i medeltal m brett och som smalast i sunden ca 5 m. Farledens längd är ca 4 km och seglationsdjup 1,3 m. Farledsområdet norr om Korssundet muddras till ramningsdjupet MW ,8 m. Muddringsområdets storlek är ca 21 ha och muddermassorna uppgår till ca m 3 ftr. Muddringen utförs som sugmuddring. På två ställen på farledsområdet, i sundet mellan Kyrkviken och Blömans fladan samt i farledsdelen längst i väster i Kyrkviken, schaktas sammanlagt ca 100 m 3 berg. På en del ställen längs farledsområdet utförs även grävning av markområden. Muddermassorna deponeras på tre olika deponeringsområden. På deponeringsområde A, vars areal är ca m 2, kan deponeras ca m 3 massor till nivån MW ,63 m. På deponeringsområde B, vars areal är ca m 2, kan deponeras ca m 3 massor till nivån MW ,13 m. På deponeringsområde C, vars areal är ca m 2, kan deponeras ca

4 4 900 m 3 massor till nivån MW ,13 m. Deponeringsområdena förses med kantvallar, eftersom muddermassorna innehåller rikligt med vatten. Överströmningsvattnet leds kontrollerat tillbaka till havet. Deponeringsområdena anpassas till miljön efter att de torkat. 4 Strandslänterna Fastighetsuppgifter Längs med farledsområdet, särskilt i sunden, formas strandslänterna i lutningen 1:2 eller 1:3 och bekläs med stenmaterial. I sundet mellan Blömansfladan och Kyrkviken på det samfällda området RNr 876:8 i Prästgården by på den plats, där det schaktas berg, byggs en stödmur. Bryggorna, som detta ärende gäller, är belägna på de av sökanden ägda fastigheterna Nagu torg RNr 2:145 och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by i Pargas stad. Båtramperna är belägna på det samfällda vattenområdet RNr 876:9 i Prästgården by i Pargas stad på ett område, till vilket Nagu kommun redan beviljats bestående nyttjanderätt genom Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 81/2004/3. Den planerade farledens vattenområden hör till fastigheterna Ernholm RNr 1:179 i Ernholm by och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by samt till de samfällda vattenområdena RNr 876:8, 876:9 och 876:10 i Prästgården by och det samfällda vattenområdet , samtliga i Pargas stad. Muddring utförs längs hela farleden. Deponeringsområde A är beläget på den av Birgitta Franzén och Yngve Franzéns dödsbo ägda fastigheten Ernholm RNr 1:179 i Ernholm by i Pargas stad. Birgitta Franzén och dödsbodelägarna har gett skriftliga samtycken till deponering av muddermassor på den ifrågavarande fastigheten. Deponeringsområde B är beläget på fastigheterna Skuggäng RNr 2:101, Vikhem 2:132 och Kyrkviken 6:178, vilka ägs av sökanden samt på det samfällda vattenområdet RNr 876:10; samtliga belägna i Prästgården by i Pargas stad. Deponeringsområde C är beläget på det samfällda vattenområdet RNr 876:9 i Prästgården by och på fastigheten Ernholm RNr 1:179 i Ernholm by i Pargas stad. Det sammanlagda andelstalet för vardera samfällda vattenområdet (RNr 876:9 och 876:10) är 0, Den av sökanden ägda fastigheten Strandäng RNr 2:142 har en andel om 0, i vardera samfällda vattenområdet. Kim Lindblom, som äger fastigheten Solberg RNr 2:136, vars andel i vardera samfällda vattenområdet är 0,019200, har gett skriftligt samtycke till deponering av muddermassor på de samfällda vattenområdena. Catarina Ståhle-Nieminen, som äger 1/3 av fastigheten Fiskartorpet RNr 2:24, vars andel i vardera samfällda vattenområdet är 0,000600, har likaså gett skriftligt samtycke till deponering av muddermassor på de samfällda vattenområdena. Sökanden har anhållit om nyttjanderätt till de för projektet behövliga fastigheterna enligt följande:

5 5 Fastighetsbeteckning Areal (m 2 ) Användningsändamål Invallning av strandområden 300 Markområde som omvandlas till vattenområde 60 Vattenområde som omvandlas till markområde Invallning av strandområden 700 Markområde som omvandlas till vattenområde 100 Vattenområde som omvandlas till markområde Invallning av strandområden 10 Markområde som omvandlas till vattenområde Invallning av strandområden och stödmur 100 Markområde som omvandlas till vattenområde 100 Vattenområde som omvandlas till markområde Sökanden har ansett att fastigheternas värden och användbarhet ökar som en följd av projektet och har därför inte framfört något förslag till ersättningar för nyttjanderätten till de behövliga områdena. Planläggning I Nagu strandgeneralplan godkänd är stränderna invid projektområdet betecknade som områden för vattentrafik, by- eller småbåtshamn (LV), byområde (AT), områden för fritidsbebyggelse (RA) och rekreationsområden (V). Enligt detaljplaneändringen för Nagu centrum, som godkänts , har hamnområdet i Kyrkviken betecknats som småbåtshamn (LV). Havsområdet och dess användning Havsområdet utgörs av typisk innerskärgård, vars vattendjup i medeltal är 1,5 m. Stränderna är mestadels täckta av vass. Enligt den ekologiska klassificeringen av vattendrag har vattenkvaliteten utanför Pargas under åren varit nöjaktig. Kustvattnens tillstånd i Sydvästra Finland försämras huvudsakligen av lantbrukets diffusa belastning, men även av avloppsvatten från bosättning och industri, fiskodling samt näringsämnen, som kommer med vattenströmmarna från norra Östersjön. Havsvattennivåerna vid Åbo mareograf har under åren varit följande: HW (högvattenstånd) MHW (medelhögvattenstånd) MW 2005 (medelvattenstånd) MNW (medellågvattenstånd) NW (lågvattenstånd) +1,30 m +0,80 m 0,00 m - 0,49 m - 0,74 m Massorna, som ska muddras, består mestadels av lera och gyttjelera. Eftersom det utförts flere muddringar på området på och 2000-talen förekommer det enligt sökandens bedömning inte förorenade massor i ytsedimenten.

6 6 De vanligaste fiskarterna som påträffas i havsområdet vid Pargas är sik, öring, gös, abborre och gädda. Projektområdet utgör inte en betydande förekomstplats för fisk och det idkas inte heller betydande rekreations- eller yrkesfiske i området. På projektområdet finns inte sådana konstruktioner eller anordningar, vilka skulle orsakas skador eller men som borde ersättas. Det utförs inga åtgärder i anslutning till bron, som hör till regionalväg 180 St Karins Korpo. Det förekommer inga skyddsområden eller Natura 2000 områden i närheten av projektområdet. Projektets verkningar Projektet medför inte skadliga verkningar i havsområdets och strandområdenas tillstånd. Byggandet av stödmurar och strandslänter minskar strändernas erosion. Projektet medför inga förändringar i vattennivåerna, men strömningen i sunden förväntas öka. Den av muddrings- och deponeringsarbetena orsakade uppgrumlingen av vattnet är tillfällig och har inte någon betydelse för tillståndet i Kyrkvikens vattenområde. Efter fördjupningen av vattenområdena kommer vattenväxlingen att öka, vilket antas förbättra vattenkvaliteten. Vattenförvaltningsplanen TILLKÄNNAGIVANDE AV ANSÖKAN Projektet förbättrar förutsättningarna för båttrafiken i Kyrkviken genom att det möjliggör trafikering av större båtar än hittills. Under byggnadsarbetenas gång måste båttrafiken tidvis avbrytas på projektområdet. Projektet inverkar på fiskbeståndet och fisket genom att uppgrumlingen på grund av muddringen samt det eventuella bullret från arbetsmaskiner fördriver fisken från muddringsområdet och områdena invid deponeringsområdena. Dessa verkningar är tillfälliga och i övrigt försämrar projektet inte vattenområdets fiskproduktion och fiskeförhållanden. Projektet försämrar inte möjligheterna till rekreationsbruk av området. Projektområdet hör till Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Områdets ekologiska tillstånd har klassificerats som måttligt och det kemiska tillståndet som gott. Målet för vattenvården är att försämringen av vattnens tillstånd förhindras och att klassen måttlig/god uppnås år Projektet försvårar inte förverkligandet av de i planen presenterade åtgärderna för uppnående av målsättningarna. Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i regionförvaltningsverket och i Pargas stad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.

7 PÅMINNELSER, YRKANDEN OCH ÅSIKTER 7 SÖKANDENS FÖRKLARING 1) Ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral har ansett att tillstånd för projektet kan beviljas. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde klassas Stor- och Lill-Nagu vattenområdets ekologiska tillstånd som måttligt. Målet är att klassen god uppnås med nuvarande vattenförvaltningsåtgärder och tilläggsåtgärder senast år Projektet orsakar verkningar på vattendraget huvudsakligen under arbetstiden och utgör därmed inte ett hinder för uppnåendet av förvaltningsplanens målsättning. Deponeringsområdenas funktion bör uppföljas under arbetets gång. Då en bassäng blir fylld med vatten- och jordblandning bör pumpningen avbrytas för undvikande av okontrollerad överströmning eller alternativt bör pumpningen fortsätta till en annan bassäng. 2) Trafikverkets farledsenhet har förordat ansökan. Sökanden bör tillställa Trafikverkets kontor i Åbo ett farledsförslag för godkännande. Anläggande av officiella farledssäkerhetsanordningar är beroende av tillstånd. Farledshållaren ansvarar för upprätthållande av farleden och dess säkerhetsanordningar samt årliga service- och kontrollåtgärder. 3) AA (Björkkulla RNr 1:42, Ernholm by, Pargas) har framfört att vattnet i sundet mellan Blömansfladan och Kyrkviken fortsättningsvis har varit lerigt och ogenomskinligt. Före den i sundet utförda muddringen var vattnet klart. Påminnaren har befarat att den på hennes fastighet belägna simstranden har fördärvats för flere årtionden framåt. 4) BB och CC (Wikgrund RNr 2:35, Prästgården by, Pargas) samt DD har bett att passagen till fastigheten Wikgrund RNr 2:35 säkras vid förverkligandet av projektet och att den inte äventyras genom t.ex. deponering av muddermassor. Påminnarna har önskat att deras ombud i ärendet kontaktas i det skede då projektet förverkligas. Sökanden har tillställt sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har ansett att anmärkningen, som framförts av Ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral gällande noggrann planering och arbetstida uppföljning av muddermassornas hantering är motiverad. Sökanden kommer att fästa uppmärksamhet vid detta. Trafikverkets farledsenhet kommer att tillställas uppgifter om ramningen av den färdiga farleden samt övriga uppgifter gällande inrättandet av farleden som en officiell farled då projektet är slutfört. Sökanden har med anledning av AAs påminnelse konstaterat att menet på grund av att leran blandas i vattnet är tillfälligt och att fördjupandet av vat-

8 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE tenområdena främjar havsvattnets genomströmning, vilket är till nytta för viken. Sökanden har ansett att det inte orsakas oskäligt men av att enskilda rotklumpar sköljs ned i vattnet. Sökanden har med anledning av BB, CC och DD påminnelse uppgivit att spångarna som går till fastigheten Wikgrund RNr 2:35 har beaktats i deponeringsplanen. Deponeringsområdet sträcker sig inte till spångarna. Då deponeringsmassorna har torkat bildas det via deponeringsområdet en bättre passage till fastigheten än längs de nuvarande spångarna. Sökanden kommer att fästa uppmärksamhet vid den arbetstida passagen till fastigheten och vara i kontakt med påminnarnas ombud såsom i påminnelsen önskats. Processuellt avgörande Regionförvaltningsverket lämnar sökandens ansökan därhän till den del den gäller kvarhållande av den redan byggda bryggan invid fastigheten Kassan RNr 2:64 i Prästgården by i Pargas stad. 8 Motivering Sökanden har återtagit ansökan till denna del. Lagrum 16 kap. 22 vattenlagen (264/1961) Inrättande av allmän lokal farled Regionförvaltningsverket bestämmer på Pargas stads ansökan att Kyrkvikens farled i Pargas stad skall inrättas som allmän lokal farled och fastställer farledens läge och farledsområdet såsom dessa framförts i de till ansökan bifogade farledsplaneringsritningen nr 241 av i skala 1:2 000 och farledsplaneringsritningen nr 242 av i skala 1: Farledens seglationsdjup är MW ,3 meter. Farledens läge framgår av bilaga 2 och 3 till detta beslut. Inrättandet av farleden som en allmän lokal farled kan inte på förhand sett anses förorsaka skada, men eller annan förlust av förmån som skall ersättas enligt vattenlagen. Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Pargas stad tillstånd för 1) kvarhållande av de redan byggda bryggorna i Kyrkvikens båthamn i Nagu på fastigheterna Nagu torg RNr 2:145 och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by i enlighet med den till kompletteringen av bifogade situationsplanen av båthamnen (bilaga 6B) daterad (skala 1:500), 2) kvarhållande av de redan byggda båtramperna i Kyrkvikens båthamn i Nagu på det samfällda vattenområdet RNr 876:9 i Prästgården by, 3) muddring av vattenområdena längs Kyrkvikens farledsområde,

9 4) grävning av markområden som hör till fastigheterna Ernholm RNr 1:179 i Ernholm by och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by samt de samfällda vattenområdena RNr 876:8 och 876:9 i Prästgården by och det allmänna området , 5) anläggande av strandslänter på fastigheterna Ernholm RNr 1:179 i Ernholm by och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by samt på de samfällda vattenområdena RNr 876:8 och 876:9 i Prästgården by och det allmänna området och 6) byggande av en stödmur på det samfällda vattenområdet RNr 876:8 i Prästgården by, samtliga fastigheter och områden belägna i Pargas stad, i enlighet med den till ansökan bifogade planen samt den daterade plankartan nr 220 (skala 1:1 000), den daterade ritningen över områdena som skall muddras nr 221 (skala 1:1 000) och typtvärsnittsritningarna nr , daterade Regionförvaltningsverket beviljar tillståndshavaren bestående nyttjanderätt till de för ändring av markområden till vattenområden, utfyllnad av vattenområden till markområden och byggande av en stödmur behövliga områdena som hör till den fastighet och de samfällda vattenområden samt det allmänna område, vilka framgår av tillståndsbestämmelse 11) nedan. Om ersättning för den beviljade bestående nyttjanderätten förordnas i tillståndsbestämmelse 11). På förhand bedömt förorsakar byggnads-, muddrings- och deponeringsarbetena inte annan skada, men eller förlust av förmån som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 9 Tillståndsbestämmelser Farleden 1) Pargas stad skall hålla farleden och till den hörande anordningar i tillbörligt skick och för egen del sörja för att farleden används på så sätt att därav förorsakas minsta möjliga men och störning för den övriga användningen av havsområdet. Farleden skall utmärkas i enlighet med de bestämmelser som givits av trafikverket. 2) Farleden kan tas i bruk när muddringen, till vilken tillstånd har beviljats genom detta beslut, har utförts och farleden har utmärkts på behörigt sätt. 3) Pargas stad är ansvarig för skada, men och annan förlust av förmån som farleden och användningen av denna eventuellt medför.

10 Muddrings-, deponerings- och byggnadsarbeten 4) Pargas stad skall göra en skriftlig anmälan om ibruktagandet av farleden till regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral, miljövårdsmyndigheten i Pargas stad och Trafikverkets farledsenhet, kontoret i Åbo, inom 60 dagar efter ibruktagandet. Till anmälan skall fogas en karta som utvisar farledens slutliga läge och ett sjökort över farledsområdet. 5) Tillståndshavaren ansvarar för att hamn- och övriga konstruktioner hålls i behörigt skick. 6) Muddrings-, gräv-, utfyllnads- och deponeringsarbetena skall utföras möjligast kontinuerligt under tiden på ett sådant sätt att havsområdet och dess användning förorsakas minsta möjliga men. Arbetena, som utförs på vägområdet bör utföras i samarbete med väghållaren. 7) Mudder- och grävmassorna får deponeras i enlighet med planen på deponeringsområde A. Massorna får även deponeras på deponeringsområdena B och C under förutsättning att ägarna gett sina samtycken därtill eller på markområde som ägs av tillståndshavaren eller annat markområde på ett med ägaren avtalat sätt. Massorna ska deponeras så att de smälter in i miljön och så att de inte kan rinna tillbaka ut i havet. Tillståndshavaren bör under arbetstiden uppfölja deponeringsområdenas funktion. Då en deponeringsbassäng är full bör pumpningen av muddermassor avbrytas. 8) Tillståndshavaren bör under byggtiden utföra kontroll av arbetenas inverkan på vattenområdet på ett av ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral godkänt sätt. Ett förslag till kontroll skall tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i god tid på förhand för godkännande. 9) Efter slutförande av varje enskilt arbetsskede skall muddrings- och deponeringsområdena samt byggnadsplatserna och dessas omgivningar uppsnyggas och försättas i vederbörligt skick. Flytande växtlighet som lösgörs i samband med muddringsarbetena bör uppsamlas från vattenområdet. Byggnadsavfall skall avlägsnas. 10) De skador som eventuellt uppstår av arbetenas utförande och som omedelbart framträder skall utan dröjsmål ersättas, såvida annat ej avtalas. 11) Tillståndshavaren skall för den bestående nyttjanderätten till de för projektet behövliga områdena betala engångsersättningar enligt följande: 10

11 Fastighetsbeteckning Areal Ägare Ersättning m 2 Birgitta Franzén Yngve Franzéns dödsbo 510 euro m 2 Delägarna euro m 2 Finska staten/trafikverket 15 euro m 2 Delägarna 475 euro Motivering Ersättningarna för nyttjanderätten till de samfällda vattenområdena RNr 876:8 och 876:9 skall betalas till delägarna i förhållande till deras andelar. Ersättningarna skall betalas före inledandet av arbetena, dock senast ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft. På de försenade beloppen skall i enlighet med 4 1 mom. räntelagen betalas en årlig dröjsmålsränta, som är sju procentenheter högre än den i 12 avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. 12) Tillståndshavaren skall uppgöra regler för användningen av Kyrkvikens båthamn och utse en person som ansvarar för övervakningen av att reglerna följs. Reglerna samt den ansvarige personens namn och kontaktuppgifter skall finnas till påseende i hamnen samt tillställas miljövårdsmyndigheten i Pargas stad. 13) Arbetena skall påbörjas inom fyra år och slutföras inom fem år efter att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet och den beviljade nyttjanderätten annars förfaller. 14) Tillståndshavaren skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i Pargas stad och på ett ändamålsenligt sätt till ägarna till de fastigheter, på vilka arbeten utförs. 15) Sedan arbetena slutförts skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral, Trafikverkets farledsenhet, kontoret i Åbo samt miljövårdsmyndigheten i Pargas stad. Till meddelandet skall bifogas en karta och en ritning, av vilken framgår gräv-, muddrings- och deponeringsområdenas exakta lägen. Inrättande av farleden Kyrkvikens farled är nödvändig att hålla öppen för allmän båttrafik och inrättande av farleden som allmän lokal farled ökar säkerheten i sjötrafiken.

12 Den ifrågavarande delen av havsområdet uppfyller efter de muddringsarbeten, för vilka beviljats tillstånd genom detta beslut, skäligen de krav som kan ställas på en allmän lokal farled med beaktande av samfärdseln på havsområdet. Inrättandet av farleden förorsakar inte skada för utnyttjande av enskild fiskerätt och inte heller annan i 4 kap. 8 vattenlagen avsedd skada. Kvarhållande av båthamnen, muddringen och byggnadsarbetena Kvarhållandet av Kyrkvikens båthamn medför nytta i och med att personer som färdas med båt och anlitar tjänster i Nagu centrum erbjuds båtplatser i en fungerande och ordnad hamnmiljö. Muddringen av farleden förbättrar förutsättningarna för båttrafik i området samt underlättar båttrafiken till hamnen och förbättrar hamnens användbarhet. Invallningen av strandslänterna och byggande av stödmuren förhindrar strändernas fortsatta erosion på grund av vattenströmningen och båtarnas vågor samt snyggar upp området. Vattenområdet, på vilket båthamnen är belägen, har i strandgeneralplanen betecknats som områden för vattentrafik, by- eller småbåtshamn (LV) och i detaljplanen för Nagu centrum som småbåtshamn (LV). Kvarhållandet av hamnen kan inte anses orsaka betydande olägenheter i och med att genomförandet av projektet endast möjliggör sådan verksamhet som vattenområdet är ämnat för i planerna. Muddringen av vattenområdena och grävningen av markområdena samt det småskaliga utfyllandet av vattenområdena längs farledsområdet orsakar lokal uppgrumling av vattnet, som dock endast varar under arbetstiden och en kort tid därefter. Tidsperioden, under vilken gräv-, muddrings- och deponeringsarbetena får utföras har begränsats för att minska de av arbetena förorsakade menen. Tillståndshavaren äger de för båthamnen behövliga fastigheterna Nagu torg RNr 2:145 och Kyrkviken RNr 6:178 i Prästgården by i Pargas stad. Nagu kommun har genom Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 81/2004/3 beviljats bestående nyttjanderätt till det område av det samfällda vattenområdet RNr 876:9 i Prästgården by i Pargas stad på vilket båtramperna är byggda. Bestående nyttjanderätt till det för stödmuren behövliga området och områdena, som omvandlas från markområden till vattenområden samt vattenområdena, som fylls ut kan beviljas, eftersom byggandet i anslutning till Kyrkvikens farled är påkallat av allmänt behov. Regionförvaltningsverket har ålagt tillståndshavarna att erlägga ägarna till de behövliga områdena en ersättning om 1 euro/m 2 för den bestående nyttjanderätten. Beträffande de markområden, vilka ändras till vattenområden samt det för stödmuren behövliga markområdet, som tas i bestående bruk, har ersättningen beräknats till halvannan gång områdenas värde. Mudder- och grävmassorna får deponeras i enlighet med planen på deponeringsområde A på den i Ernholm by belägna fastigheten Ernholm RNr 1:179, vilkas ägare har gett samtycke därtill. Deponering av massor på deponeringsområdena B och C eller andra markområden, som inte ägs av 12

13 Vattenförvaltningsplanen Intresseavvägning tillståndshavaren, förutsätter överenskommelser med samtliga ägare av områdena. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde klassas Stor- och Lill-Nagu vattenområdets ekologiska tillstånd som måttligt. Målet är att klassen god uppnås med nuvarande vattenförvaltningsåtgärder och tilläggsåtgärder senast år Projektet orsakar verkningar på vattendraget huvudsakligen under arbetstiden och utgör därmed inte ett hinder för uppnåendet av förvaltningsplanens målsättning. På basen av det som ovan sagts är nyttan som fås av projektet betydande i förhållande till de skador, men eller andra förluster av förmåner som projektet förorsakar. Lagrum 19 kap. 3 1 mom. vattenlagen (587/2011) Utlåtande om påminnelser och yrkanden HANDLÄGGNINGSAVGIFT 2 kap. 6 2 mom., 8 och 11a, 4 kap. 2, 2a, 3 och 6 samt 11 kap. 3, 6, 14 och 14 a vattenlagen (264/1961) Regionförvaltningsverket konstaterar med anledning av BB, CC och DD påminnelse att deponeringsområde B enligt tillståndshavarens uppgift inte sträcker sig till spångarna som leder till fastigheten Wikgrund RNr 2:35 i Prästgården by i Pargas stad. Deponeringsområdet ifråga får användas endast om tillståndshavaren avtalar därom med samtliga delägare i det samfällda vattenområdet RNr 876:10 i Prästgården by i Pargas stad. Regionförvaltningsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av motiveringen till avgörandet och tillståndsbestämmelserna ovan. Handläggningsavgiften är euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. 13 Motivering Enligt 7 2 momentet statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken åren 2012 och 2013 (1572/2011) tas, om en prestation gäller ett ärende som inletts före ikraftträdandet av denna förordning, avgift för prestationen ut enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ansökan blev anhängig tillämpades statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009).

14 MEDDELANDE OM BESLUT Då beslutshandlingen omfattar flera sådana beslut som är avgiftsbelagda och som hänför sig till en helhet som tjänar samma ändamål, skall för behandlingen av ärendet ta ut en avgift som motsvarar avgiften för behandling av ett ärende i den högsta avgiftsklassen. Enligt tabellen i förordningens bilaga är handläggningsavgiften för ärendet i den högsta avgiftsklassen, bestämmande av allmän lokal farled, euro. Eftersom den arbetsinsats som behandlingen krävt har varit större än den som nämns i avgiftstabellen, har avgiften fastställts till ett 35 procent högre belopp än vad som anges i tabellen. 14 Beslut Pargas stad Kopia av beslutet Meddelande om beslut Pargas stad Miljövårdsmyndigheten i Pargas stad Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ Fiskerienheten (per e-post) Finlands miljöcentral (per e-post) Trafikverket, farledsenheten/kontoret i Åbo Trafikverket, vägavdelningen Enligt dpoesavi Annonsering på anslagstavlor Uppgift om givande av beslutet offentliggörs på anslagstavlan vid Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och beslutet kungörs på Pargas stads officiella anslagstavla.

15 SÖKANDE AV ÄNDRING 15 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över farleden Jukka Leinonen Hannu Kokko Nina Engberg Ärendet har avgjorts av miljöråden Jukka Leinonen (ordförande) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av miljöjurist Nina Engberg. NE/sl

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Södra Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Södra Finlands regionförvaltningsverks kontaktinformation besöksadress: Bangårdsvägen 9, Helsingfors postadress: PB 110, Helsingfors telefon: (växel) fax: e-post: ymparistoluvat.etela@avi.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

17 Bilaga 2

18 Bilaga 2