RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NY KONTORS- OCH LABORATORIEBYGGNAD, AVESTA

Transkript

1 Outokumpu Stainless AB LABORATORIEBYGGNAD, AVESTA UPPDRAGSNUMMER Underlag för detaljplan KARLSTAD Sweco Environment AB Linn Arvidsson 1 (25) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Linn Arvidsson Säkerhetsrådgivare Telefon direkt Mobil linn.arvidsson@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 SLUTSATSER 4 1 INLEDNING 5 2 AVGRÄNSNINGAR AVGRÄNSNING AV UNDERLAG GEOGRAFISK AVGRÄNSNING 5 3 DEFINITIONER RISK FARLIGT GODS ADR/ADR-S FARLIGTGODSOLYCKA 6 4 RISKBEGREPPET OCH RISKANALYS SAMHÄLLSRISK OCH INDIVIDRISK RISKBEGREPPET BEDÖMA/BERÄKNA RISK VÄRDERA RISK 7 5 PROJEKTGENOMFÖRANDE 7 6 UNDERLAG 8 7 BESKRIVNING AV OMRÅDET PLANEN TRAFIKSITUATION FARLIGT GODS 9 8 TÄNKBARA OLYCKOR 10 9 BEDÖMNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKOR AVKÖRNING AV FORDON VID TRAFIKOLYCKA FORDONSBRAND FARLIGTGODSOLYCKA BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKOR FORDONSBRAND FARLIGTGODSOLYCKA 12 2 (25)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRANDFARLIGA GASER GASER EJ BRANDFARLIGA, EJ GIFTIGA BRANDFARLIGA VÄTSKOR FRÄTANDE ÄMNEN ÖVRIGA FARLIGA ÄMNEN OCH FÖREMÅL RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅN INDIVIDRISK SAMHÄLLSRISK PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING LAGRING AV KEMIKALIER I BYGGNAD SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV NULÄGE FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER SÄNKT HASTIGHET BRANDSKYDDANDE BARRIÄR BRANDSKYDDAD FASAD DIKE SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING REFERENSER 24 3 (25)

4 SAMMANFATTNING Outokumpu Stainless AB planerar att etablera en ny byggnad för laboratorieverksamhet vid stålverket i Avesta. Etableringen innebär en byggnad för laboratorie- och utställningsverksamhet som kan fungera som möteslokal och visningsverksamhet. Etableringen innebär även en byggnad där kemikalier och gasol förvaras. Planområdet gränsar mot riksväg 68 som utgör primär transportled för farligt gods. För att möjliggöra största möjliga frihet i utformningen önskar bolaget att byggnadens närmaste del ska kunna placeras inom ca 20 meter från riksvägens närmaste vägkant. En riskutredning har därför genomförts. Riskanalysen innefattar identifiering och kvantifiering av risker, värdering av dessa samt sammanställning av riskreducerande åtgärder. SLUTSATSER Individrisken för personer inom planområdet ligger inom ALARP-zonen. Samhällsrisken inom planområdet ligger inom ALARP-zonen. Riskreducerande åtgärder skall därför värderas. Konsekvenser vid en eventuell olycka rör i första hand brand. Brandorsak kan vara både brandfarlig gas och brandfarlig vätska. Riskreducerande åtgärder rekommenderas för att minska sannolikheten för och konsekvensen av en eventuell inträffad olycka. Området bedöms kunna uppnå acceptabel risknivå om riskreducerande åtgärder vidtas. Effekten av ett antal åtgärder har beräknats. För att området ska uppnå fullgod säkerhet rekommenderas att följande skyddsåtgärder genomförs: o o o brandskyddande barriär som t.ex. vall eller plank av brandbeständigt material brandskyddad fasad i byggnad dike 4 (25)

5 1 INLEDNING Outokumpu Stainless AB planerar att etablera en ny byggnad för laboratorieverksamhet vid stålverket i Avesta. Etableringen innebär en byggnad för laboratorie- och utställningsverksamhet som kan fungera som möteslokal och visningsverksamhet. Etableringen innebär även en byggnad där kemikalier och gasol förvaras. Planområdet gränsar mot riksväg 68 som utgör primär transportled för farligt gods. För att möjliggöra största möjliga frihet i utformningen önskar bolaget att byggnadens närmaste del ska kunna placeras inom ca 20 meter från riksvägens närmaste vägkant. En riskutredning har därför genomförts. Utredningens syfte har i första hand varit att belysa vad som krävs för att göra etableringen möjlig. Om denna placering, trots åtgärder, visat sig vara omöjlig visar utredningen i andra hand på vilket minsta avstånd en etablering kan vara möjlig. 2 AVGRÄNSNINGAR 2.1 AVGRÄNSNING AV Denna rapport berör plötsligt inträffande händelser i samband med transporter av farligt gods på väg förbi planområdet. Eventuella långtidseffekter på grund av den normala trafiken såsom buller, avgaser etc. berörs inte. 2.2 UNDERLAG Beräkningar och slutsatser i denna rapport baseras på befintliga uppgifter i offentlig statistik, rapporter och övrigt befintligt underlag. Inga fältmätningar har utförts. 2.3 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Rapporten omfattar det preliminära detaljplaneområde som redovisades av Västmanland- Dalarnas miljö- och byggförvaltning i e-post 18 daterad som är beläget öster om Rv 68 och i princip omfattar nuvarande parkeringsområde. En olycka på Rv 68 i närheten av planområdet påverkar med stor sannolikhet även området väster om vägen. Dessa effekter behandlas dock inte i denna rapport. Planområdet beskrivs ytterligare i avsnitt 7. 3 DEFINITIONER 3.1 RISK Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för att en (negativ) händelse ska inträffa och de konsekvenser den medför. 5 (25)

6 3.2 FARLIGT GODS Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. 3.3 ADR/ADR-S ADR är den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg. ADR ska tillämpas vid transporter mellan stater som är fördragsparter till överenskommelsen samt mellan och inom EU:s medlemsstater. ADR-S är den svenska versionen av regelverket och innehåller förutom ADR:s regler tillägg som bara gäller för transport inom Sverige. 3.4 FARLIGTGODSOLYCKA Med farligtgodsolycka menas här en olycka där det farliga godset kommer ut i omgivningen. En tankbil som kör av vägen och välter utan att godset kommer ut i omgivningen är således ingen farligtgodsolycka. Om tanken däremot skadats så allvarligt att ett utflöde uppstår är det att betrakta som en farligtgodsolycka. 4 RISKBEGREPPET OCH RISKANALYS Risk upplevs mycket olika mellan olika människor. Ålder och kön har stor betydelse för hur risker uppfattas. Även inställningen till och graden av frivillighet eller kontroll över den aktuella aktiviteten påverkar uppfattningen om huruvida en risk är stor eller liten SAMHÄLLSRISK OCH INDIVIDRISK Risk kan beskrivas på olika sätt. Två vanliga mått är samhällsrisk/grupprisk och individrisk. Med samhällsrisk/grupprisk 5 menas risken för att ett visst antal människor, vilka som helst, omkommer vid en viss typ av olycka, t.ex. hur många människor som omkommer vid en farligtgodsolycka på en väg. Med individrisk 5 menas å andra sidan sannolikheten för att en viss individ, du eller jag, omkommer under ett år. Som regel förknippas individrisken med viss verksamhet, t.ex. bilkörning eller vistelse på viss plats, t.ex. en bostad invid en järnvägssträcka eller i närheten av en större industrianläggning. 4.2 RISKBEGREPPET Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olyckssituationer. Denna definition innebär därmed att man inte bara måste värdera vilka konsekvenser olyckssituationer kan leda till utan även hur ofta de förväntas inträffa, oberoende av varandra. Som värdemätare på konsekvensen används i denna rapport antal döda och skadade människor. 6 (25)

7 Skall man påverka risknivån till det bättre kan man sålunda verka för att antingen minska sannolikheten för en olycka eller genomföra åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna. 4.3 BEDÖMA/BERÄKNA RISK Det finns många metoder för att bedöma eller beräkna risken av en viss verksamhet, d.v.s. att genomföra en riskanalys. Val av metod beror i regel på vilken typ av verksamhet som står i fokus. Metodvalet påverkas även om riskanalysen skall vara av mer övergripande kvalitativ karaktär eller om en noggrannare så kallad kvantitativ analys skall göras. I avsnitt 11 beskrivs de metoder som används i denna rapport. 4.4 VÄRDERA RISK Då risknivån för en viss verksamhet beräknats uppstår frågan om risken kan accepteras eller om den måste reduceras med olika säkerhetshöjande åtgärder. Till skillnad från exempelvis Nederländerna finns ingen lagstadgad och enhetlig ambitionsnivå för acceptabel risk i Sverige. Ett flertal kriterier finns dock framtagna för olika sammanhang. De riskvärderingskriterier som använts i denna analys redovisas i avsnitt 10 i samband med presentation av sammanfattande riskbedömning och värdering av risknivå. 5 PROJEKTGENOMFÖRANDE Analysarbetet har genomförts i följande steg: 1. Granskning av ingående underlagsmaterial 2. Framtagning av olyckskatalog 3. Bedömning av sannolikhet för olyckor 4. Bedömning av konsekvenser av olyckor 5. Sammanfattande riskbedömning 6. Värdering av risknivån 7. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder 8. Beräkning av de säkerhetshöjande åtgärdernas effekt Erforderliga uppgifter om planområdet och dess omgivning har i första hand hämtats från Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltning och Outokumpu Stainless AB. 7 (25)

8 6 UNDERLAG Grundkarta och en översiktlig skiss över planområdets utbredning har erhållits från Eva Westlund, Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltning. Platsbesök genomfördes 17 november Information avseende planerad byggnad och verksamhet har erhållits av Anders Hansson, Outokumpu Stainless AB. Trafikverkets trafikstatistik ligger till grund för frekvensberäkningarna. Volym och typer av farligt gods som passerar planområdet har hämtats från MSB:s (dåvarande Räddningsverkets) kartläggning transportvolymer rörande farligtgods från september BESKRIVNING AV OMRÅDET Planområdet är beläget i Avesta tätort och utgörs till största delen av idag befintlig parkeringsplats. Riksväg 68 gränsar mot planområdet. 7.1 PLANEN Planens syfte är att möjliggöra ny byggnad för forskning och utveckling. Byggnaden ska även kunna användas vid studiebesök, seminarier och motsvarande verksamhet. Ca 70 % av byggnaden planeras att upptas av kontor. Preliminärt avses byggnaden uppföras i två plan men även tre plan kan komma att bli aktuellt. Bredvid huvudbyggnaden planeras en mindre byggnad för bland annat förvaring av de kemikalier och den gas som erfordras för verksamheten inom forskning och utveckling. Figur 1. Illustration över det preliminära planområdet 8 (25)

9 7.2 TRAFIKSITUATION Enligt Trafikverkets statistik 17 uppgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) förbi området till ± (7 %) fordon varav ± (8 %) tunga fordon. Av de tunga fordonen är hälften dragbil med släp och hälften enbart dragbil. 7.3 FARLIGT GODS I Sverige beräknas i genomsnitt ca 3 % av den tunga trafiken transportera farligt gods. Det finns inga indikationer på att Rv 68 skiljer sig i detta hänseende från det övriga svenska vägnätet. Detta innebär att ca 30 tunga fordon per dygn transporterar farligt gods förbi planområdet. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av dåvarande Räddningsverket kartlagt transporterade volymer farligt gods på olika svenska vägar under september månad Enligt denna kartläggning transporterades under månaden totalt mellan 100 och ton farligt gods längs väg 68 förbi Avesta tätort. Detta är givetvis mycket grova siffror. Enligt tillgänglig statistik 16 utgörs de dominerande farligtgodsklasserna förbi området av icke brandfarliga, icke giftliga gaser (ADR-klass 2.2), brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) samt frätande ämnen (ADR-klass 8). Dessutom förekommer en del transporter av farligt gods i ADR-klass 9 övriga farliga ämnen och föremål samt mindre volymer brandfarlig gas (ADR-klass 2.1). Tabell 1. Transporterade volymer farligt gods förbi planområdet ADR-klass Flöde per år Antal bilar per dygn , , , , , , , , ,7 9 (25)

10 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% ADR-klass Figur 2. Procentuell fördelning av farligtgodsklasser förbi planområdet 8 TÄNKBARA OLYCKOR En olyckskatalog är en sammanställning av tänkbara olycksituationer som bedöms ha avgörande inverkan på risknivån. För planområdet presenteras aktuell lista i Tabell 2. Olyckskatalogen avser olycksituationer som kan leda till skadade eller döda människor. Några av händelserna har i listan även kompletterats med möjliga följdhändelser som utreds vidare i samband med bedömning av sannolikhet för olycka och bedömning av olyckskonsekvenser. Tabell 2. Olyckskatalog för planområdet Händelse Avkörning av fordon - Krockvåld Miljöliga följdhändelser, kommentar Fordonsbrand Farligtgodsolycka - Brandspridning till omgivning - Brandspridning, kontakt med skadliga ämnen Tappad last 9 BEDÖMNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKOR 9.1 AVKÖRNING AV FORDON VID TRAFIKOLYCKA Enligt frekvensberäkningarna förväntas totalt ca 0,8 trafikolyckor (oberoende av om bilen transporterar farligt gods eller ej) inträffa per år på Rv 68 i höjd med planområdet. För att en normal trafikolycka ska påverka personer i planområdet krävs att olyckan leder till att ett eller flera fordon lämnar vägbanan. Dessutom skall fordonet komma så långt från vägbanan att det når planområdet. Rv 68 och planområdet befinner sig i 10 (25)

11 samma höjd. Vägen är rak förbi planområdet utan kraftiga kurvor eller höjdskillnader som påverkar risken för att avåkning skall ske en riktningen hos ett avåkande fordon.. En normal trafikolycka bedöms inte påverka personsäkerheten i planområdet och medför därför ingen ökning av risken. Denna typ av händelse redovisas därför inte vidare i denna rapport. 9.2 FORDONSBRAND Under åren rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) 12. Under motsvarande år rapporterades ca trafikolyckor med personskada per år. Detta ger en frekvens för brand i fordon vid olycka på 4,1*10-3 per år, dvs. 0,41 % av antalet fordonsolyckor leder till brand i fordon. 9.3 FARLIGTGODSOLYCKA I rapporten har det förväntade antalet olyckor med farligt gods beräknats enligt Väg- och trafikinstitutets rapportserie 387: Metoden refereras ofta till som VTI-metoden. I grunden för beräkningsmodellen ligger några antaganden. Sannolikheten för trafikolyckor som resulterar i farligtgodsolyckor skiljer sig inte från sannolikheten för motsvarande trafikolyckor som inte får denna typ av konsekvens. Farligtgodstransporter sker främst med tunga fordon. Det är inte sannolikt att en kollision med fotgängare, cyklist eller vilt åstadkommer sådana skador att godset kan läcka ut. Därför betraktas inte dessa olyckor utan endast singelolyckor med tungt fordon, kollision mellan tungt fordon och annat tungt fordon samt kollision mellan tungt fordon och annat fordon. Antalet olyckor är direkt proportionerligt mot det totala trafikarbetet. För att avgöra totalt förväntat antal olyckor används olyckskvoter (antal olyckor per miljon fordonskilometer) för olika väg- och trafikmiljöer. Olyckskvoterna innebär att antalet inträffade olyckor på en viss vägtyp divideras med det totala trafikarbetet på denna vägtyp för en viss tidsperiod. Olyckskvotens storlek samvarierar med ett antal olika faktorer som vägtyp (motorväg, stadsgata, grusväg etc.), hastighetsgräns, vägbredd, tätort/landsbygd, siktförhållanden och väglag. Utifrån de värden som anges i avsnitt 7.2 och 7.3 beräknas i genomsnitt 7,6*10-4 olyckor per år inträffa vid planområdet som är av så allvarlig art att ett utflöde av farligt gods sker. Annorlunda uttryckt innebär det att en olycka med farligtgodsutflöde kan förväntas ske per år. 11 (25)

12 10 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKOR Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olika olyckshändelser. För att kunna göra en riskvärdering av planområdet skall konsekvenserna av olika möjliga olyckshändelser bedömas. Detta sammanvägs med de bedömda sannolikheterna för respektive händelse (redovisade i avsnitt 9) och utgör grunden för den riskbedömning som presenteras i avsnitt 11. Konsekvenserna av en farligtgodsolycka kan vara skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen görs med hänsyn till de fysikaliska effekterna hos respektive farligtgodstyp, människors exponering och de lokala omständigheterna i övrigt. Viktiga konsekvenspåverkande faktorer är t.ex. förändrade godsmängder och godsslag, hastigheter och eventuella hinder i vägens närhet. När det gäller möjligheten att begränsa konsekvenserna av en olycka är räddningstjänstens insatsmöjligheter av betydelse. Insatstider, närhet till räddningsenheter och goda åtkomstmöjligheter till området är viktiga faktorer FORDONSBRAND Den mängd strålning som skulle komma att påverka området till följd av en olycka med brand i fordon beror bland annat av vilken typ av fordon som brinner (personbil, lastbil etc.), antalet fordon som brinner och var dessa fordon är placerade. Effektutvecklingen varierar mycket beroende på både typ och antal brinnande fordon. Beaktade scenarier presenteras i Tabell 3 nedan tillsammans med de konsekvensområden inom vilka allvarliga eller dödliga skador kan uppnås. Det avstånd inom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 vilket är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder). Tabell 3. Kritiskt avstånd med avseende på skadlig strålningsnivå för olika fordonsbrandsscenarier 12 Fordonstyp Utvecklad effekt (kw) Kritiskt avstånd strålningsnivå (m) Personbil (singelolycka) ,0 2-3 personbilar ,5 Tungt fordon inblandat ,0 Brand i fordon bedöms inte påverka personsäkerheten i planområdet och medför därför ingen ökning av risknivån inom området FARLIGTGODSOLYCKA Följden av en farligtgodsolycka kan resultera i skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen av olika typer av möjliga olyckor måste göras med hänsyn till fysikaliska effekter, människors exponering och lokala omständigheter i övrigt. Bedömningarna görs i två steg: 12 (25)

13 1. Bedömning av olyckseffekten Olyckseffekten beror på typ av farligt gods och presenteras ofta som det maximala riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom vilket dödsfall kan förväntas. För de typer av farligt gods som transporteras förbi planområdet i signifikanta mängder värderas värmestrålning och frätskador. 2. Bedömning av konsekvensen I detta steg värderas den skada på människor som olyckan kan leda till. Konsekvensen beror såväl på olyckseffekten som på hur många människor som befinner sig inom det maximala riskavståndet vid olyckstillfället. I tabellen nedan presenteras olyckseffekten som maximalt riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom planområdet. Tabell 4. Olyckseffekter med beräknade maximala riskavstånd för planområdet Klass Benämning Maximalt riskavstånd Klass 2.1 Brandfarlig gas 250 m Klass 2.2 Gas ej giftig, ej brandfarlig - Klass 3 Brandfarlig vätska 19 m Klass 8 Frätande ämnen Några enstaka meter Klass 9 Övriga farliga ämnen BRANDFARLIGA GASER För att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt trycksätts den så att den övergår i vätskefas (kondenseras). En behållare fylls till ca 80 % vilket innebär att den till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar av segt tryckkärlsstål som tål större deformationskrafter än till exempel en tank med brandfarlig vätska. Om behållaren skadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut blir konsekvenserna betydligt större om ämnet kommer ut i vätskefas än i gasfas. Brandfarliga gaser är t.ex. gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne som representerar brandfarlig gas i de flesta beräkningar är gasol. Gasol väljs som representativt ämne för brandfarlig gas dels för att gasoltransporter är relativt vanliga, dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga. Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa: 1. Om gasen antänds direkt uppstår en jetflamma. Värmestrålningen mot människor och byggnader blir betydande, i synnerhet i jetflammans riktning. Är utsläppet gasformigt blir skadorna begränsade till den närmaste omgivningen. Sker utsläppet i vätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av 13 (25)

14 värmestrålningen. I rapporten förutsätts att läckaget uppstår nära vätskeytan i tanken vilket innebär att utsläppet innehåller både vätska och gas. 2. Om gasen inte antänds direkt utan istället driver iväg i ett moln från platsen för utsläppet finns risk för en fördröjd antändning. Molnet antänds då av någon form av extern antändningskälla. Hur långt molnet driver innan det antänds beror bland annat på tillgång till antändningskällor, väderlek och områdets utformning. 3. Den tredje skadehändelsen är en s.k. BLEVE eller Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion. BLEVE riskerar att inträffa då en oskadad tank med tryckkondenserad gas värms upp. Detta kan inträffa då en transport får den ena tanken punkterad och en jetflamma uppstår som i sin tur värmer en annan, oskadad tank. Trycket i den oskadade tanken stiger och till slut brister den momentant. Tankens innehåll antänds och ett stort eldklot uppstår. BLEVE är ett mycket allvarligt skadeförlopp men sannolikheten för att det skall inträffa är mycket låg. Från det att en farligtgodsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå tar det oftast så lång tid att berörda områden hinner evakueras GASER EJ BRANDFARLIGA, EJ GIFTIGA Denna klass innehåller exempelvis gaser som kväve, helium och neon. Om gasen sprids inom ett slutet utrymme kan den orsaka syrebrist då luftens syre trängs undan. Gaserna kan även förorsaka köldskador då de ofta transporteras i kondenserad, djupkyld form. Utomhus utgör dessa gaser dock normalt ingen risk såvida inte området består av djupa svackor där gasen kan samlas. Sådana förhållanden råder inte vid planområdet och denna klass kommer inte vidare att behandlas i denna rapport BRANDFARLIGA VÄTSKOR Bensin, diesel, eldningsoljor och metanol är alla exempel på vätskor som enligt ADR-S klassas som brandfarliga vätskor. Bensin är den vätska som har lägst flampunkt och därför lättast antänds i jämförelse med diesel eller eldningsolja. Den sammanlagda sannolikheten för antändning av en läckande brandfarlig vätska vid en olycka uppgår enligt brittisk statistik till 6 % 1. Konsekvenserna av ett utsläpp med brandfarlig vätska beror inte så mycket på storleken på hålet som av storleken av den pöl som bildas ovan marken. Ju större pöl som bildas desto större blir branden och flammornas höjd om pölen antänds. En stor brand genererar vidare en hög strålningsvärme mot människor och byggnader i dess närområde. Vid konsekvensberäkningarna för respektive skadehändelse antas att 100 % av de individer som befinner sig inom avståndet för 3:e gradens brännskador kommer att avlida. Av dem som befinner sig utanför riskområdet överlever samtliga. 14 (25)

15 Tabell 5. Riskavstånd till 3:e gradens brännskador och brandspridning till byggnad Storlek på utsläppet Riskavstånd till 3:e gradens brännskador (m) Stort Medel Litet 7 8 Riskavstånd brandspridning (skadekriterium 15 kw/m 2 ) FRÄTANDE ÄMNEN I denna klass finns ämnen med frätande egenskaper. Exempel på sådana ämnen är svavelsyra, saltsyra och lut vilka samtliga ingår i många industriprocesser. För att denna klass skall kunna ge upphov till skador på människor måste de få i sig ämnet eller komma i annan direkt kontakt med det vilket innebär att sannolikheten för att ett större antal individer exponeras för ett läckage kan anses vara liten. Syror eller baser som kommer i kontakt med oädla metaller (zink, aluminium, magnesium och järn) kan i redoxprocesser bilda vätgas. Vätgas är en explosiv men mycket lätt gas. Det är således osannolikt att explosiva koncentrationer uppnås utomhus ÖVRIGA FARLIGA ÄMNEN OCH FÖREMÅL I denna klass finns ämnen som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas av definitionen för andra klasser. Det är därför en klass som består av en rad sinsemellan mycket olika ämnen och föremål. Exempel på gods som insorteras i klass 9 är asbest och asbesthaltiga blandningar, transformatorer och kondensatorer som innehåller PCB och därför kan bilda dioxiner vid brand, miljöfarliga ämnen och genetiskt modifierade organismer som inte är smittförande. Ämnen och föremål i denna klass utgör som regel ingen akut fara för människors liv och hälsa i händelse av olycka. För detta krävs längre exponering eller, i extrema fall, direkt kontakt med godset. Inga sådana skadehändelser har identifierats och ämnen i denna klass kommer inte att behandlas vidare i denna rapport. 15 (25)

16 11 RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅN Det saknas idag formella krav i svensk lagstiftning för acceptabel risk. De kriterier som istället används hämtas ofta från Räddningsverkets publikation Värdering av risk som utarbetats av Det Norske Veritas (DNV) 5. Kriterierna däri kan i princip sägas ha status av de facto-kriterier i Sverige. I denna riskanalys redovisas såväl individrisk som samhällsrisk i relation till dessa kriterier INDIVIDRISK Individrisk innebär sannolikheten för att en viss individ omkommer (drabbas) under loppet av ett år. Kriterier för individrisk används för att begränsa risken för enskilda individer i samhället med syftet att försäkra sig om att dessa inte utsätts för oacceptabelt stora risker. I denna analys har den platsspecifika individrisken beräknats vilket innebär risken för att en person drabbas när han/hon i någon mån kontinuerligt befinner sig inom området. I Tabell 6 redovisas de aktuella kriterier för individrisk som används i denna rapport 5. Tabell 6. Kriterier för individrisk Risk Maximalt tolerabel risk Försumbar risk Individrisk 1*10-5 per år 1*10-7 per år Ovanför den övre gränsen räknas risken som oacceptabelt hög och åtgärder måste vidtas. Nedanför den undre gränsen betraktas risken som acceptabel. Mellan de två gränserna finns ALARP-zonen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som hamnar i denna zon är i regel acceptabla om riskreducerande åtgärder genomförs där så är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Individrisken för planområdet redovisas i Figur 3. 1,000E-03 1,000E-04 Individrisk 1,000E-05 1,000E-06 1,000E-07 1,000E-08 1,000E Avstånd (m) Figur 3. Individrisk inom planområdet. Röd linje markerar gränsen för maximalt tolerabel risk. Grön linje markerar gränsen för acceptabel risk. I området mellan vägkant och 240 m in i planområdet bedöms individrisken befinna sig inom ALARP-zonen. 16 (25)

17 Individrisken är acceptabel utan åtgärder från 240 m från vägkant och bortåt. I området mellan vägkant och 240 m in i området befinner sig individrisken inom ALARP-zonen. Riskreducerade åtgärder behöver därför övervägas och värderas SAMHÄLLSRISK Samhällsrisk definieras som sambandet mellan frekvens av en oönskad händelses tänkbara scenarier och de konsekvenser som dessa genererar. Vanligtvis anges frekvensen i antalet händelser per år och konsekvenserna i antal omkomna. Kriterier för samhällsrisk används för att begränsa risken för utsatta befolkningsgrupper inom vissa lokala områden eller för samhället i sin helhet. Frekvenserna av alla de kombinationer som bidrar till påverkan av människor i området summeras och presenteras i form av F/N-kurvor ( Frequency of accidents kontra Number of fatalities ). En F/N-kurva är en graf som visar sambandet mellan händelsefrekvensen och antalet omkomna. Även kriterierna för samhällsrisk i form av F/N-kurvor har hämtats från Räddningsverkets publikation Värdering av risk 5. Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna: F = 10-4 per år för N = 1 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F = 10-6 per år och N = 1. Lutning på F/N-kurva: -1 F/N-kurvan presenteras i en logaritmisk skala och frekvenserna är kumulerade. Mellan de två linjerna finns ALARP-zonen (As Low As Reasonably Practicable). Samhällsrisken för planområdet redovisas i Figur 4. F 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,0 10,0 100,0 1000,0 N Figur 4. Samhällsrisk för planområdet. Röd linje markerar gränsen för maximalt tolerabel risk. Grön linje markerar gränsen för acceptabel risk. Samhällsrisken inom området bedöms befinna sig inom ALARP-zonen. 17 (25)

18 Samhällsrisken befinner sig inom ALARP-zonen. Riskreducerade åtgärder behöver därför övervägas och värderas PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING Som tidigare nämnts finns det i Sverige inga lagstadgade kriterier för att värdera om en risk är acceptabel eller ej. I Räddningsverkets rapport Värdering av risk anges de kriterier som i brist på annat fått status av de facto-kriterier i Sverige, se avsnitt 11.1 och Förutom dessa siffervärden gäller fyra principer för riskvärdering och värdering av riskminskande åtgärder vilka ska tas i beaktande. RIMLIGHETSPRINCIPEN En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt eller ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). PROPORTIONALITETSPRINCIPEN De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför. FÖRDELNINGSPRINCIPEN Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. PRINCIPEN OM UNDVIKANDE AV KATASTROFER Risker bör hellre realiseras i flera mindre olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i enstaka katastrofer. 18 (25)

19 11.4 LAGRING AV KEMIKALIER I BYGGNAD I Tabell 7 redovisas den förväntade ungefärliga årliga förbrukningen av gaser och kemikalier inom laboratoriedelen. Gaserna och kemikalierna avses att förvaras i den mindre byggnaden bredvid laboratoriebyggnaden. Endast mindre mängder kemikalier planeras att lagras momentant. De volymer som är aktuella bedöms inte vara så stora att de signifikant kan förvärra konsekvenserna av en inträffad olycka på RV 68. Tabell 7. Ungefärlig årlig använd volym kemikalier i laboratorieverksamheten. Den volym som lagras vid ett och samma tillfälle är inte fastställd för ögonblicket men är avsevärt lägre. Produkt Årligen använd volym Kvävgas Argon Gasol Salpetersyra Svavelsyra Fluorvätesyra Fosforsyra Myrsyra Aceton Natriumbromid Natriumklorid Järnklorid 19 tuber á 50 liter 12 tuber á 50 liter 800 kg 60 liter 30 liter 30 liter 20 liter 5 liter 35 liter 24 kg 56 kg 37 kg 11.5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV NULÄGE Både individrisken och samhällsrisken avseende olyckshändelser orsakade av trafiken på Rv 68 bedöms befinna sig inom ALARP-zonen. Risksituationen är således inte omedelbart godtagbar utan riskreducerande åtgärder. Riskreducerande åtgärder kan bestå av både åtgärder som minskar risken för en eventuell olycka och åtgärder som minskar konsekvensen av inträffade olyckor. Normalt rekommenderas en kombination av flera åtgärder. 19 (25)

20 12 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Konsekvenser vid en eventuell olycka rör i första hand brand. För att minska risken inom området kan ett flertal planeringsmässiga och fysiska åtgärder vidas. Här nedan listas ett antal möjliga åtgärder och deras påverkan på riskbilden. Observera att listan inte innebär en rekommendation om att samtliga åtgärder skall genomföras utan snarare är en redovisning av identifierade möjliga åtgärder att överväga sammantaget med andra planeringsöverväganden. Åtgärderna skall vidtas om de är ekonomiskt och praktiskt genomförbara i relation till nyttan av åtgärden. Där så har varit möjlig har även effekten av den föreslagna åtgärden beräknats SÄNKT HASTIGHET En sänkning av hastigheten på Rv 68 förbli planområdet medför en sänkning av sannolikheten för farligtgodsolycka. Då sänkta hastigheter också medför avsevärt lägre krockkrafter blir även de volymer farligt gods som strömmar ut mindre vilket i sin tur leder till mindre allvarliga konsekvenser. En sänkning av hastigheten från 70 km/h till 50 km/h sänker frekvensen för farligtgodsolycka från 1 olycka per år till 1 olycka per år. F 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,0 10,0 100,0 1000,0 N Utan åtgärder Övre alarp Nedre alarp Hastighet 50 km/h Figur 5. Riskreducerande effekt hos sänkt hastighet på Rv 68. Orange linje beskriver samhällsrisken om hastigheten på riksvägen sänks från 70 km/h till 50 km/h Samhällsrisken inom området sjunker avsevärt med denna åtgärd. I Figur 5 redovisas effekten av den sänkta hastigheten. I beräkningen har hänsyn främst tagits till den minskade sannolikheten för olycka. Följdeffekten, d.v.s. minskade konsekvenser (mindre utflödande volym farligt gods) har inte tagits med i beräkningen men leder förmodligen till att sänkningen av samhällsrisken är ännu större. Denna kvantifiering är dock svårare att göra. 20 (25)

21 12.2 BRANDSKYDDANDE BARRIÄR Planområdet ligger i samma höjd som vägen. En någorlunda tät konstruktion mellan vägen och planområdet, t.ex. en vall, kan fungera både som stopp för avåkande fordon och som barriär för värmestrålning och brandspridning från en olycka på vägen. En barriär är konsekvensreducerande då den minskar exponeringen för strålning från bränder vid olyckor på vägen oavsett om dessa orsakas av brandfarlig gas eller vätska. Erfarenhetsmässigt bör en sådan barriär uppföras till en höjd av 2,5-3 m för att uppnå önskad funktion. Barriären skall uppföras i ett material som står emot brandbelastning under 60 minuter. För att undvika solreflektioner och motsvarande fenomen som kan störa trafikanter på vägen bör barriären utföras i ett icke reflekterande material. Åtgärden är mycket effektiv ur risksynpunkt och innebär ökad frihetsgrad vid utformningen av byggnaderna inom planområdet då dessa i sig inte behöver bära någon riskreducerande effekt. Åtgärden kan upplevas som en avskärmning mellan planområdet och vägen då den även innebär en visuell barriär BRANDSKYDDAD FASAD Fasaden utförs i brandteknisk klass och den fasad som riktas mot Rv 68 utformas företrädesvis utan fönster. Krav ställs även på byggnadens svårantändlighet. Åtgärden är konsekvensminimerande genom att den minskar risken för brandspridning vidare in i byggnaden vid brand utanför. Om fasaden utförs brandskyddad bör dörrar och andra öppningar utföras brandskyddade. Brandteknisk klass skall vara tillräcklig för att räddningstjänst ska ges möjlighet att påbörja insats innan brandspridning har skett. En brandskyddad fasad bör kombineras med andra byggnadstekniska åtgärder. Utrymningsvägar till det fria i fasad mot Rv 68 bör om möjligt undvikas. Om utrymningsvägar mot vägen bedöms vara nödvändiga utifrån risken för t.ex. brand inuti byggnaden bör dock denna prioritering väga tyngre eftersom sannolikheten för brand är högre än sannolikheten för farligtgodsolycka. Byggnadens ventilationsöppningar bör placeras så att de är riktade bort från Rv 68. Den riskreducerande effekten hos de byggnadstekniska åtgärderna redovisas i Figur 6. Beräkningen utgår från att byggnad placeras på ett avstånd av 20 m från planområdets yttre gräns. 21 (25)

22 F 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,0 10,0 100,0 1000,0 N Utan åtgärder Övre alarp Nedre alarp Med brandskyddad fasad Figur 6. Riskreducerande effekt hos brandskyddad fasad. Blå kurva beskriver samhällsrisken utan riskreducerande åtgärder. Lila kurva beskriver samhällsrisken om byggnaden förses med brandskyddad fasad DIKE Förekomsten av ett dike mellan väg och område kan ha stor betydelse för konsekvenser vid eventuell olycka. Diket samlar upp utsläppta vätskor vilket minskar konsekvens vid pölbränder eftersom pölens utbredning koncentreras till diket. För att detta skall fungera tillfredsställande är det av stor vikt att det underhålls väl så att dikets profil inte växer igen och att diket inte grundas upp alltför mycket med tiden. 22 (25)

23 13 SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING Risksituationen inom planområdet är inte omedelbart godtagbar utan riskreducerande åtgärder. I avsnitt 12 beskrivs ett antal möjliga säkerhetshöjande åtgärder och deras påverkan på bilden. Störst betydelse för sannolikheten för olycka har hastigheten på Rv 68 förbi planområdet. En sänkning från 70 km/h till 50 km/h reducerar samhällsrisken. Konsekvensminimerande åtgärder utgörs i första hand av olika sätt att skydda besökande till området från brandpåverkan. Kvantifiering av effekten av brandskyddad fasad har gjorts och visar på mycket god effekt av denna åtgärd. Brandskyddad fasad bör åtföljas av andra byggnadstekniska åtgärder såsom utrymningsvägar och ventilationsintag riktade bort från Rv 68. Det är en fördel om byggnaden kan utformas så att delen närmast Rv 68 saknar fönster. Även en vall eller annan motsvarande konstruktion mellan Rv 68 och planområdet har god effekt för att minska samhällsrisken. Sammanfattande slutsats är att etablering av en kontors- och laboratoriebyggnad med besöksmöjligheter kan ske på ett avstånd av 20 m från Rv 68 om riskminskande åtgärder genomförs. 23 (25)

24 14 REFERENSER 1. Purdy, Grant (1993), Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Journal of Hazardous Materials, 1993, sidorna Upplevd risk, Skrift Nr.3 (1993). Riskkollegiets skriftserie. Gotab Stockholm 3. VTI rapporter 387:1-6, Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg, VTI, Linköping, Farligt gods - Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, B20-196/96, 1996, Statens Räddningsverk, Karlstad. 5. Davidsson m fl (1997), Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Statens Räddningsverk, Karlstad 6. Fischer, S. m.fl (1997), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker, Andra reviderade upplagan, FOA-R SE, Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm 7. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 1-5, Antagandehandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 8. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 6-7, Antagandehandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 9. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Samrådshandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 10. Olsson, Sara Wasting, Malén (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2000:01, Räddnings- och säkerhetsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 11. Sanglén, Håkan (2005), Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, rekommendationer med avseende på detaljplan Södra vägen, Brandteknik, Lunds universitet, rapport Midholm, Erik (2006), Detaljerad riskutredning Västerleden Västerås, WSP 13. Räddningsverket och Boverket (2006), Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Vägledningsrapport Samhällsplanering Skåne i utveckling, 2007:06, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods 24 (25)

25 15. Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trafikflöden farligt gods, september 2006, Trafikverket, Statistik över trafikflöde Rv Uppgifter om planområdet, Ewa Westlund, Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning, e-post daterat Muntliga uppgifter vid platsbesök , Anders Hansson, Outokumpu Stainless AB 20. Uppgift om årlig förbrukning, Anders Hansson, Outokumpu Stainless AB, e-post daterat (25)