Förord. Vi tackar alla som deltagit och bidragit till programmet. Bengt Svensson Ordförande kommunstyrelsen

Transkript

1

2 Förord Kommunen har länge arbetat med miljöfrågor och miljöhänsyn på en mångfald olika sätt. Miljöskyddsprogram, handlingsprogram för Agenda 21 och miljöbokslut har tagits fram och i förvaltningar har många angelägna åtgärder bidragit till miljöförbättringar. Genom detta miljömålsprogram tar vi ett ytterligare steg i riktning mot ett långsiktigt hållbart Klippan. Riksdagen har fastställt 16 nationella miljömål som beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är önskvärd. När kommunstyrelsen beslutade att ta fram ett lokalt miljömålsprogram var intentionerna att ta fram ett program med konkreta åtgärder och med mätbara indikatorer. Programmet ger en bakgrund och en dokumentation av miljötillståndet i kommunen. Ett hundratal indikatorer ska följa miljötillståndet och i handlingsprogrammet beskrivs över 60 åtgärder som är angelägna och möjliga att genomföra. Ansvar för åtgärderna på förvaltningsnivå har fastställts och över 70 lokala miljömål är antagna. För att vända trenden och skapa en hållbar utveckling för vårt samhälle krävs att vi agerar tillsammans nu och strävar åt samma håll. Programmet ska ge en gemensam plattform och vara en inspirationskälla för förvaltningar, allmänhet, organisationer och företag i det fortsatta miljöarbetet i hela kommunen. Vi måste alla bidra var och en på sitt sätt för att nå målen i programmet, skapa nya livsstilar, nya konsumtionsmönster och att ta ett enskilt ansvar. Genom detta miljöprogram har en process startat som ska leda till ett ständigt förbättringsarbete. Miljömålsprogrammet ska inte ses som ett heltäckande program som ska nå alla målen. Det ska vara ett levande dokument där vissa åtgärder avslutas och nya kommer till under programperiodens gång. Det är vår förhoppning att vårt miljömålsprogram ska bidra till utvecklingen mot ett hållbart Klippan så att vi kan överlämna ett samhälle till våra barn och barnbarn där de stora miljöproblemen är lösta. Vi tackar alla som deltagit och bidragit till programmet. Bengt Svensson Ordförande kommunstyrelsen Foto: Bertil Hagberg,, Patrik Axelsson, Ulla Ebelin-Kristsson, Eva Nylén Miljömålsprogram Klippans Kommun

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur och målsättning 3 Genomförande och uppföljning 5 Miljömålen 6 1 Begränsad klimatpåverkan 7 2 Frisk luft 16 3 Bara naturlig försurning 22 4 Giftfri miljö 27 5 Skyddande ozonskikt 33 6 Säker strålmiljö 36 7 Ingen övergödning 40 8 Levande sjöar och vattendrag 47 9 Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 90 Inriktningsmål strategier Effektivare energianvändning och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark vatten och bebyggd miljö 102 Bilagor 107 A Andra dokument med anknytning till miljö 107 B Organisation 107 C Åtgärdsförslag från allmänhetens möte 108 D Källor 109 E Förkortningar 112 F Förteckning figurer och tabeller 112 G Sändlista remissversion 113 Miljömålsprogram Klippans Kommun

4 Inledning Kommunstyrelsen beslutade att ta fram ett miljöhandlingsprogram för Klippans kommun där miljökvalitetsmålen, som är det uppdrag kommunen fått från staten, ska brytas ner till konkreta, mätbara och tidsbestämda delmål. Programmet är ett styrdokument för de kommunala nämnderna men vill också vara en inspirationskälla för skolor, föreningar, företag och enskilda invånare genom att vägleda och sprida kunskap. Detta program ersätter tidigare antagna styrdokument inom miljöarbetet. Programmet är ett nytt steg framåt för miljöarbetet i Klippan. Utgångspunkten är riksdagens sexton miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen har sikte på år 2020 och definierar det tillstånd för den svenska miljön som är önskvärt. Delmålen anger inriktning av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år De ska vara underlag för kommunens miljö- och målarbete lokalt. Av de sexton miljökvalitetsmålen finns det två mål som inte berör Klippans kommun och därmed inte tas upp, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö. Det övergripande målet är en hållbar utveckling som omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Bakgrunden till miljömålen är att vi skall överlämna ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer, där de stora miljöproblemen är lösta och där vår natur- och kulturmiljö håller hög kvalitet. Miljömålsarbetet och ekologisk hållbarhet vilar på fem grundläggande värden: Människors hälsa Den biologiska mångfalden och naturmiljön Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga En god hushållning med naturresurser Miljöproblemen är både ett enskilt och ett globalt problem. För att målen ska nås krävs att alla bidrar, engagerar sig och tar ansvar. Myndigheter, företag, frivilliga organisationer, länsstyrelser, kommuner, enskilda människor, regering och riksdag, alla måste delta och samverka. Struktur och målsättning Kommunen har antagit tre inriktningsmål för arbetet med hållbar utveckling och miljömålen. Inriktningsmålen är de samma som statens strategier för miljömålsarbetet. Dessa strategier är Effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorn. Giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö, och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Av de tre strategier har fokus lagts på den första strategin där mest miljöeffekter fås ut i förhållande till satsade resurser. Strategin för effektivare användning av energi och transporter har därför fått högre Miljömålsprogram Klippans Kommun

5 prioritet än de övriga två strategierna. Till den strategin har också en fördjupad rapport, Energiplan och klimatstrategi för Klippans Kommun 2006, tagits fram vilken beskriver kommunens utsläppskällor inom energi- och klimatområdet fördelat på de olika sektorerna samt innehåller mål och handlingsplan. En övergripande målsättning med programmet är: Att de lokala målen ska nås genom de tre inriktningsmålen / strategierna och genom åtgärder som är möjliga att genomföra lokalt. Att informera om målen i samband med offentliga kontroller och vid tillämpning av lagstiftningen, särskilt miljöbalken och plan- och bygglagen. Att målen ska integreras i översiktsplaneringen Miljömålsprogrammet är indelat i två delar, en del som beskriver de lokala målen utifrån de 14 nationella miljömålen som är relevanta för Klippans kommun och en del där åtgärderna grupperas utifrån de tre övergripande inriktningsmålen/strategierna som antagits av kommunfullmäktige. I miljömålsdelen finns varje mål sammanfattat med en bakgrund som ger en beskrivning av miljöproblemet samt hur miljötillståndet är på lokal nivå i Klippans kommun med uppgifter som så långt som möjligt har kunnat tas fram. Vidare föreslås lokala resultatmål. Varje miljömålsavsnitt avslutas med förslag på åtgärder/aktiviteter för att förbättra miljötillståndet. Framtagna åtgärder svarar inte alltid direkt emot resultatmålen utan bidrar till att uppnå det nationella miljömålet som helhet. Avsnittet avslutas med indikatorer för uppföljning av miljötillståndet för miljömålet. I strategidelen är åtgärder och indikatorerna fördelade efter strategier/inriktningsmål samt efter var ansvaret ligger finns den kommunala förvaltningen. Framtagande och samråd Programmet har arbetats fram under 2006 med underlag och statistik från olika förvaltningar i kommunen men också från länsstyrelsen och olika myndigheter. En projektgrupp med deltagare från samtliga förvaltningar i den kommunala organisationen har arbetat fram åtgärdsförslag utifrån miljötillståndet och miljömålen och de tre övergripande inriktningsmålen/strategierna. Miljömålprogrammet har sammanställts av Eva Nylén, projektanställd på Miljökontoret i Klippans kommun. Allmänheten, politiker och tjänstemän är alla betydelsefulla aktörer i miljömålsarbetet. Som en inledning på miljömålsarbetet bjöd kommunen in till en temadag i sessionssalen. Temadagen anordnades den 10 april då kommunen bjöd in till en diskussion kring miljömålen. Många engagerade medborgare diskuterade miljö i Klippans kommun. Många förslag framfördes under kvällen. Kring fyra olika teman; natur, boende, luft och vatten diskuterades miljömålen i rundabordssamtal. Sammanlagt kom 34 olika förslag och synpunkter fram under kvällen som också legat till grund för arbetet med programmet. Dessa synpunkter från medborgardialogen redovisas i bilaga C. Miljömålsprogram Klippans Kommun

6 Förslagen var många och nämnas kan miljövänliga transporter som samåkning, investering i etanolbilar och mer cykelvägar vilka ansågs som angelägna åtgärder. Minskad varmvattenförbrukning och minskad energiförbrukning är betydelsefullt för att minska negativ påverkan på miljön. Andra idéer som diskuterades var att iordningsställa tätortsnära strövstigar, värna våra fina vattendrag och anlägga våtmarker. Vikten av att bevara ett öppet odlingslandskap med åkertegar framfördes. Alla åtgärdsförslagen stämmer väl in med de nationella miljömålen. Förslag till miljömålsprogram har under december 2006 till januari 2007 varit ute på remiss för synpunkter. Remissen har gått ut till kommunens nämnder, intresseorganisationer, grannkommuner, förvaltningar, företag och myndigheter med flera för synpunkter (totalt 105 st). Totalt har 20 remissvar kommit in. En sammanställning över inkomna synpunkter finns i särskild skrivelse. Se bilaga F för sändlista. Programmet är kompletterat utifrån remissvaren. En politisk styrgrupp, styrgruppen för Agenda 21 arbete i Klippans Kommun, med politiker från olika partier har lett arbetet och framfört riktlinjer. Miljömålsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige. Genomförande och uppföljning De nationella miljömålen ska ses som det uppdrag som kommunen har fått av staten att utföra. Miljöarbetet ska ske överallt och på alla nivåer i den kommunala organisationen och miljömålen spänner över en mängd olika miljöfrågor. Programmets genomförande vilar på samtliga nämnder och förvaltningar. Det innebär att politiker och chefer har ansvaret för miljöfrågorna. Ansvarig nämnd kan begära anslag för genomförande av åtgärderna. Tre inriktningsmål har antagits Miljömålen har i kommunen sammanförts till tre strategier som har antagits av kommunstyrelsen såsom inriktningsmål för miljöarbetet i kommunen. Dessa inriktningsmål (strategier) bryts i internbudgeten ner till resultatmål med mått för måluppfyllelse enligt kommunens system för balanserad styrning. Till miljömålen och resultatmålen kopplas åtgärder som har skrivits fram av respektive förvaltning som också har ansvaret för genomförandet. Till varje åtgärd är en ansvarig nämnd utsedd som ska se till att åtgärden genomförs. Arbetet med hållbar utveckling är därmed integrerat i kommunens målstyrning och ingår i planeringsförutsättningarna genom att de beslutade inriktningsmålen ska brytas ner av varje förvaltning och uppnådda resultat ska redovisas årligen. Indikatorer/mått visar på hur miljötillståndet förändras. Uppföljningen ska visa vilka miljöförbättringar som gjorts under året genom indikatorer/mått. Där finns också indikatorer som hör samman med det nationella miljökvalitetsmålet men som inte mäter något specifikt lokalt mål. Miljömålsprogram Klippans Kommun

7 Inom vissa områden krävs fortsatt arbete med att ta fram relevant dataunderlag och indikatorer varför miljömålsarbetet ska ses som en process som kräver fortsatt arbete och utveckling. Redovisning i kommunens verksamhetsberättelse och miljöbokslut Alla åtgärder med angivna indikatorer/mått skall redovisas minst en gång per år i kommunens verksamhetsberättelse. Någon form av specificerad och heltäckande uppföljningsrapport som miljöredovisning/miljöbokslut ska tas fram årligen. Redovisningarna ska användas som utgångspunkt för att revidera de lokala miljömålen och för att fastställa nya åtgärder för miljömålen. På så vis ska miljömålsprogrammet vara ett levande dokument. I slutet av programperioden, som gäller , ska en översyn av miljömålsprogrammet ske då det ska revideras i sen helhet. Se nedanstående schematiska bild över hur delarna bildar helheten i arbetet med hållbar utveckling och miljömålen i Klippans Kommun. Vision Hållbar utveckling i Klippan Nationella miljömål/uppdrag 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Myllrande våtmarker 11 Levande skogar 12 Ett rikt odlingslandskap 13 God bebyggd miljö 14 Ett rikt växt- och djurliv Uppföljning Indikatorer/Mått Miljöbokslut/rapport Årsredovisning Inriktningsmål/Strategier Kommunen ska enligt miljömålsprogrammet verka för: Effektivare energianvändning och transporter Giftfria och resurssnåla kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Åtgärder/Aktiviteter Ansvar per förvaltning i miljömålsprogrammet Resultatmål Miljömålsprogrammet Figur 1 Uppföljning av miljömålsarbetet i Klippans kommun Miljömålen I följande kapitel redovisas varje miljömål var för sig. Miljömålsprogram Klippans Kommun

8 1 Begränsad klimatpåverkan Sveriges nationella mål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Detta innebär bland annat Den sammanlagda halten i atmosfären (räknad som koldioxidekvivalenter) av växthusgaserna stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige ska också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen av växthusgaser i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Bakgrund Hotet om klimatförändringar är troligen den svåraste miljöfrågan som människan ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet lika oavsett var de sker och effekterna av klimatförändringar berör alla. Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Jordens temperatur har ökat med cirka 0,6 C från slutet av 1800-talet till år Jämfört med stora delar av den industrialiserade världen har Sverige låga utsläpp per invånare, men de är mycket höga jämfört med u-ländernas utsläpp. Av den viktigaste växthusgasen, koldioxid, släpper vi i Sverige årligen ut drygt 6 ton per invånare, att jämföra med det globala genomsnittet på cirka 4 ton. Till detta kommer utsläpp från övriga växthusgaser. För att hejda den mänskliga påverkan på klimatet krävs att de genomsnittliga utsläppen på sikt minskar till 1 ton per invånare. En del av gaserna i jordens atmosfär till exempel koldioxid har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset från att nå ned till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut i rymden. Med andra ord har de ungefär samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 C kallare vid jordytan än det är idag. Växthusgaser (gaser som bidrar till växthuseffekten) har alltså ständigt funnits i atmosfären, men flera av dem uppträder nu i stigande halter som en följd av Miljömålsprogram Klippans Kommun

9 mänsklig påverkan. Dessa ökade utsläpp av växthusgaser har en förmåga att förstärka atmosfärens växthuseffekt och därigenom åstadkomma långvariga klimatförändringar. Utsläpp av koldioxid är den största källan till klimatpåverkan. Den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp är förbränning av fossila bränslen (olja, naturgas, diesel, bensin osv.). Andra växthusgaser är metan och djurhållning, lustgas (dikväveoxid) samt flourkolväten HFC. För att åstadkomma de förändringar som krävs för en hållbar utveckling och därmed för att säkra klimatet för kommande generationer behövs ett målinriktat och långsiktigt arbete inom samhällets alla områden. Klippans kommun kan genom sitt arbete med fysisk planering och energiplaner samt genom samverkan med aktörer inom transportsektorn påverka utvecklingen. Enligt Kyotoprotokollet och IPPC (Intergovernmental Panel on Climate Change, FN:s klimatpanel) ska en minskning ske av utsläppen av de sex växthusgaserna; koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid. Länder som skrivit under Kyotoprotokollet har förbundit sig att minska sina utsläpp under perioden med minst fem procent räknat från 1990 års utsläppsnivå. Sverige ska minska sina utsläpp med fyra procent till år Från år 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara mindre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. En växthusgaspåverkan på klimatet brukar anges i en s.k. GWP-faktor som anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid. Annorlunda uttryckt kan man räkna om utsläppen av olika växthusgaser till koldioxidekvivalenter. Exempelvis påverkar ett kilo metan klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I faktarutan visas växthusgaserna och deras påverkan på klimatet, s k GWP-värden (Global Warming Potential). Faktaruta GWP (100 år) Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 21 Dikväveoxid (N 2 0) 310 Flourkolväten HFC 134a Fluorkarboner FC (CF 4 ) Svavelhexaflourid (SF 6 ) Effekterna av klimatförändringar är svåra att förutse. Påverkan på jordbruk, samhällsbyggande, kultur och ekonomi, liksom ekosystem kan bli stora och negativa. Förändrat klimat kan innebära att havsytan stiger, havsströmmar förändras, ändrade vindoch nederbördsmängder och förskjutningar av jordens klimatzoner. En högre medeltemperatur kan betyda nordtyskt klimat i södra Sverige samt ökade nederbördsmängder. Hur är tillståndet i Klippan? Minskat koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen uppgick år 2003 till kg per invånare och år. Det är högt jämfört med Skåne där genomsnittet ligger på kg/inv. och riket där genomsnittet är kg/inv. Orsaken är industrins stora andel i Klippans kommun. Även transportsektorn har högre utsläpp i Klippans kommun än genomsnittet i Skåne. Utsläppen i kommunen har ökat med kg/inv. från 1990 års nivå som var kg/inv. Kg CO2/inv Koldioxidutsläppen utveckling fördelat på sektor Figur 2 Koldioxidutsläpp kg/inv. och år fördelat på sektor Källa: SCB energibalans Industrin bidrar mest med 47 procent av utsläppen. Transportsektorn svarar för 39 procent av koldioxidutsläppen och har ökat utsläppen med 43 procent vilket motsvarar kg CO 2 /inv. För perioden har hushållssektorn och servicesektorn minskat sina koldioxidutsläpp. Trafikarbetets ökning på olika vägavsnitt i kommunen framgår av tabell på nästa sida. Energi Hushåll Industri Service Transporter Miljömålsprogram Klippans Kommun

10 Väg Antal fordon per dygn 2006 Ökn i % Antal lastbilar per dygn Öken i % E4 Ö Ljungby V Krika Ö Krika Ö väg S Ö Ljungby N väg S väg S Ljungbyhed ton CO2 ekvivalenter Tabell 1 Trafikarbete på ett urval av vägar i Klippans kommun Källan: Vägverket Koldioxidmålet innebär en minskning med fyra procent av koldioxidutsläppen från 1990 års nivå till ton per år. Det motsvarar en minskning från dagens utsläpp på med ca kg koldioxid eller kg CO 2 /inv. Det behövs kraftfulla insatser för att nå målet. Till år 2050 ska de svenska utsläppen halveras. För att nå dit måste en långsiktig omställning av energisystem genomföras med övergång från fossila bränslen till förnybara bränslen och förnyelsebara energikällor. För övriga växthusgaser har en minskning skett totalt. Jordbruket och avfall svarar för de största utsläppen. Det är dock avfallssektorn som svarar för den största minskningen av utsläppen Utsläpp av övriga växthusgaser utöver koldioxid Metan Lustgas HFC Figur 3 Utsläpp övriga växthusgaser år 2003 Källa: Beräkning Klippans Kommun Produkter Energisektorn Deponier Husdjur stallgödsel Jordbruksmark Utsläpp av metan har minskat sedan 1990 beroende på minskad djurhållning och stallgödselhantering. Energisektorns utsläpp av metan ökar. Utsläpp från eldning med träbränsle och transporterna svarar vardera för hälften av metangasutsläppen från energisektorn. Metan Ton CO2 ekv 1995 Ton CO2 ekv 2003 För ändring Jordbruk ,7 Förbränning, transport ,9 Deponi Summa Tabell 2 Utsläpp metan omräknat till koldioxidekvivalenter Källa: Beräkningar Klippans kommun och Nårab Utsläppen av dikväveoxid N 2 O (lustgas) från transporter ökar kraftigt. Störst bidrag totalt ger avgång från jordbruksmark. Minskad stallgödselhantering har medfört minskade utsläpp. Se tabell nästa sida. Dikväveoxid Ton CO2 ekv 1995 Ton CO2 ekv 2003 För ändring Stallgödsel Jordbruksmark Förbränning, transport ,6 Summa ,2 Tabell 3 Utsläpp dikväveoxid omräknat till koldioxidekvivalenter Källa: Beräkningar Klippans Kommun Emissioner till luft av Flourkolväten (HFC) från anläggningar där länsstyrelsen och kommunen har tillsyn över uppgick år 2003 till 264 ton koldioxidekvivalenter. Minskad energianvändning Energianvändning totalt i kommunen uppgick 2003 till 890 GWh. Per invånare motsvarar det kwh/år. Av detta stod industrin för 45 % % Miljömålsprogram Klippans Kommun

11 procent, service för 10 procent, hushåll för 20 procent och transportsektorn för 25 procent. Service 10% Energianvändning 2003 (890 GWh) Hushåll 20% Transporter 25% Industri 45% Figur 4 Energianvändning per sektor 2003 Källa: SCB energibalans Energianvändningen har totalt ökat med 112 GWh eller 14 procent mellan Energiförbrukningen är hög i kommunen. Anledningen är industrins och transporternas högre andel i Klippans kommun. Industrins energianvändning är till stor del baserad på fossila bränslen som olja och naturgas. Elanvändningen är också betydande. Förbrukningen av energi inom sektorn är relativt konstant över tiden. Användningen av el har gått ner sedan början av 90-talet till förmån för naturgas och olja Bränslefördelning i industrisektorn 2003 Transporterna svarar för 25 procent av energianvändningen och för 38 procent av koldioxidutsläppet i kommunen. Diesel svarar för 53 procent och bensin för 47 procent av den totala förbrukningen. Nedanstående diagram visar förändring i trafiken på ett urval vägar. Se också Energiplan och klimatstrategin för ytterligare information. Antal fordon per dygn på ett urval vägavsnitt i kommunen Ökning i % Antal fordon E4 Åstorp- Ö Ljungby 21 Väster Krika 21 Öster Krika 21 Öster väg Söder Ö Ljungby 13 Norr väg Söder väg Söder Ljungbyhed År 1993 År 2006 Ökning i % 1993 till 2006 Figur 6 Förändring i antal fordon per dygn år 1993 jmf med år 2006 Källa: Vägverket I kommunen har flera transport- och logistikföretag etablerats på senare år. Etableringen innebär minskade transportavstånd regionalt men har en påverkan lokalt i kommunen. Av figur 7 framgår vilka vägavsnitt som påverkats av lastbilstrafik. 0% 6% 3% 22% 27% 3%2% 37% Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Naturgas Träbränsle Övrigt Fjärrvärme El-energi Figur 5 Bränslefördelning i industrisektorn 2003 Källa SCB Transportsektorn har haft en markant ökning av energianvändningen med 45 procent under perioden Antal lastbilar per dygn på ett urval vägavsnitt Antal lastbilar Ökning i % E4 Åstorp- Ö Ljungby 21 Väster Krika 21 Öster Krika 21 Öster väg Söder Ö Ljungby 13 Norr väg Söder väg Söder Ljungbyhed År 1993 År 2006 Ökning i % 1993 till 2006 Figur 7 Antal lastbilar per dygn på ett urval vägavsnitt. Källa Vägverket Miljömålsprogram Klippans Kommun

12 Positivt är att antalet resande med buss har ökat konstant sedan 2001 vilket framgår av figur 6. Resandeutveckling med buss alla linjer ökning med 36,3 % mellan Antal resor per år År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 I kommunen finns tre vattenkraftverk i Rönneå på sammanlagd installerad effekt 10,6 GW. Dessutom finns fyra mindre på totalt 140 kw. Vattenkraften producerade under 2003 sammanlagt 6,6 GWh förnybar energi. Figur 8 Resandeutveckling med buss Källa: Skånetrafiken För att nå målet om minskning med fyra procent till 2010 från år 2002 behövs en minskning till kwh/inv. Det motsvarar en minskning med kwh/inv. Utvecklingen innebär goda möjligheter att andelen förnybara energikällor i kommunen ska öka. 30 Totalt producerad förnybar energi Energianvändning per invånare 25 kwh/inv GWh resp % År 1990 År 1995 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 GWh Procent Industri Transporter Service Hushåll Figur 9 Energianvändning per invånare Källa: SCB energibalansökning av förnybara energikällor I kommunens översiktsplan anges att energin ska användas effektivt och att främst förnybara energikällor ska användas. Total producerad förnybar energi uppgick 2003 till 16,3 GWh. Det motsvarar ca 23 procent av den producerade energin i kommunen. Sedan 1995 har andelen förnybar energi stadigt ökat. I kategorin förnybara energikällor ingår energi som kommer från vattenkraft, vindkraft, och träbränsle. I kommunen byggs för närvarande en ny biobränsleeldad panncentral. När den står klar kommer andelen förnybara energikällor att öka kraftigt. Naturgasen i bränslemixen kommer att fasas ut. Förnybara energikällor i fjärrvärmen svarar idag för 9,7 GWh. Figur 10 Producerad förnybar energi Källa: Lst i Skåne samt SCB energibalans Miljömålsprogram Klippans Kommun

13 Resultatmål för Klippan Kommunen som geografiskt område Mål 1:1 Utsläppen från växthusgaser från källor inom Klippans Kommun ska år 2050 reduceras och vara halverade jämfört med utsläppsnivån Mål 1:2 Utsläppen av koldioxid inom Klippans Kommun ska år 2010 vara minst fyra procent lägre än 2006 års nivå. Mål 1:3 Energianvändningen per invånare skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år Mål 1:4 Totalt producerat förnybar energi ska öka till år 2010 med 60 procent. Mål 1:5 Utsläppen från vägtrafiken ska minska från 2004 års nivå. Kommunen som förvaltning Mål 1:6 Kommunens bilar ska köras på miljövänligt fordonsbränsle till år När man byter bilar ska utbyte ske till miljövänligt bränsle och bränslesnåla bilar. Mål 1:7 Kommunen ska fasa ut oljeberoendet i kommunala fastigheter till år 2010 Mål 1:8 Kommunen ska minska energiförbrukningen i den kommunala förvaltningen av el med 10 % till år 2010 från 2005 års nivå. Åtgärder/aktiviteter Åtgärderna är desamma som i kommunens energiplan och klimatstrategi Effektivare energianvändning Åtgärd/aktivitet Tid Kostnad Övriga aktörer Ansvar Å.1:1 Större investeringar, t ex installation av ventilation med värmeåtervinning, installation av datoriserade driftövervakningssystem, tilläggsisolering, utbyte av fönster till lågenergifönster. Större belysningsförbättringar Bedöms ge en besparing motsvarande 5 % t o m Del av åtgärderna kan eventuellt genomföras som självfinansierande energiinvesteringar, s.k. Perforance Contracting 2010 KS-f Å.1:2 Minska energianvändningen med 1 % på sin enhet genom att släcka efter sig, stänga element när man öppnar fönster samt stänga tekniskt apparatur på avstängningsknappen mm. BUN Å.1:3 Lag om energideklaration av byggnader väntas träda i kraft och innebär för kommunens del att alla byggnader större än 1000 m2 ska besiktigas och energideklareras av certifierad expert. Energideklarationen ska bl. a innehålla rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda. Genomförande av rekommendationer bedöms ge en KS-f Miljömålsprogram Klippans Kommun

14 besparing motsvarande 1 % t o m år 2010 Å.1:4 Utbildning av driftpersonal och nyttjare om energikostnader och besparingsmöjligheter. Energibesparingar i den dagliga driften genom anpassning av drifttider och temperaturer till verksamhetens behov, injustering och förbättringar av värme- och ventilationssystem, vid underhåll utbyte till energieffektiv belysning med närvarogivare mm. Bedömd besparing 5 % t o m 2010 KS-f Å.1:5 Energieffektiv gatubelysning genom avtal med Kreab om drift, underhåll och förnyelse av kommunens gatubelysning Löpande Kreab KS-t Effektivare transporter Åtgärd/aktivitet Tid Kostnad Övriga aktörer Ansvar Å.1:6 Eco-driving inom äldreomsorgen. Antal bilar är ca 31 och antal förare per bil 5st. Minskad bränsleförbrukning lit bensin 2007 SN Å.1:7 Utbildning ecodriving. Alla som kör minst 100 mil per år i tjänsten skall utbildas i ecodriving, sparsam körning. Erfarenheter visar att bensinförbrukningen minska med 13% /anställd KS Å.1:8 Samåkning Göra en speciell sida på Klippan.se där man kan söka samåkningskompisar MBN-m Å.1:9 Förbättrad infrastruktur i kollektivtrafiken Löpande KS-t Å.1:10 Barn och utbildningsnämnden ska aktivt verka för ökad samordning av skolskjutsar med Skånetrafiken BUN Å.1:11 Göra säkrare cykelvägar till skolorna för att öka barnens cyklande BUN KS Å.1:12 Miljöanpassning av egna transporter Löpande KS-t Å.1:13 Utbyggt cykelvägnät och förbättrad vägvisning för minskat resande med bil Vägverket KS-t Å.1:14 Cykelplan och cykelkarta tas fram samt information för ökad cykling KFN MBN-p KS-t Å.1:15 Förbättrad kollektivtrafik, turlagda bussar inom tätort i anslutning till buss och tågtrafik för ökad pendling med kollektivtrafik MBN-p KS-k Förnybara energikällor Åtgärd/aktivitet Tid Kostnad Övriga aktörer Ansvar Å.1:16 Kommunfastigheter använder eldningsolja ca 380 m³/år för uppvärmning. Avveckling av oljeanvändning skall ske genom anslutning till fjärrvärme där så är möjligt och installation av biopannor alt. värmepumpar på övriga ställen Målet är att minska resterande oljeanvändning med 2/3 till år KS-f Å.1:17 Naturbruksgymnasiet ansluts till fjärrvärme minskning olja 94 m³/år 2007 KS-f Miljömålsprogram Klippans Kommun

15 Å.1:18 Solfångare på friluftsbadet Östra Ljungby 2007 KFN KS-f Å.1:19 Åbyhem ansluts till fjärrvärme minskning av oljeanvändning 85 m³/år 2007 KS-f Å.1:20 Åtgärd för lokal produktion av biogas från avfall 2007 Nårab Å.1:21 Fjärrvärme utbyggnad Klippan genom nyanslutningar och förtätningar totalt cirka 98 abonnenter under 2007 och 128 abonnenter Kreab Å.1:22 Fjärrvärme utbyggnad Ljungbyhed genom nyanslutningar och förtätningar totalt cirka 36 abonnenter under 2007 och 36 abonnenter Kreab Strategisk planering och styrning Åtgärd/aktivitet Tid Kostnad Övriga aktörer Ansvar Å.1:23 I samband med omprovning av verksamheter enligt miljöbalken och EU direktiv övervägs bästa tillgängliga teknik Löpande MBN-m Å.1:24 Ta fram föreskrifter om vedeldning. Förslag till riktlinjer finns utarbetade av regionen 2007 MBN-m Å 1:25 Miljöanpassad strategisk trafikplan för ett miljöanpassat transportsystem (MATS) tas fram, som omfattar väg- och gatunät, järnväg, kollektivtrafik, cykel och gång. Resecentrum utvecklas. Åtgärder som gör det mindre attraktivt att använda bil: enkelriktning av centrala gator. Trafikplanering minska trafiken. Begränsa eller omfördela trafikflödet. Värna om pendelparkeringar och samåkningsmöjligheter Ks-t Å 1:26 Inköpspolicyn ses över och kompletteras Inom ramen för miljöanpassad upphandling ställs krav om minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning av varor och tjänster I överensstämmelse med EKU-delegationens förslag eller Vägverkets upphandlingskrav ställs krav om bästa miljöklass på transportjänster och entreprenadarbeten, fordon, lastbilar, arbetsmaskiner 2007 KS-e Information och folkbildning Åtgärd/aktivitet Tid Kostnad Övriga aktörer Ansvar Å.1:27 Energirådgivning Löpande MBN-p Miljömålsprogram Klippans Kommun

16 Indikatorer för uppföljning Begränsad klimatpåverkan Mål 2010 År 1990 År 1995 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 Mål Går vi åt rätt håll I 1:1 Koldioxidutsläpp totalt ton CO Industri Transport Service Hushåll Datakälla: SCB asp År 1990 År 1995 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 Mål I 1:2 Energianvändning kwh/inv totalt Industri Transport Service Hushåll Datakälla: SCB asp År 1990 År 1995 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 Mål I 1:3 Andel förnybar energi 25,1% 13,6% 20,7% 19,3% 26,8% 23,5% 60 % Datakälla: SCB asp Detta kapitel utgörs till stora delar av Klippans kommuns Energiplan och klimatstrategi Miljömålsprogram Klippans Kommun

17 2 Frisk luft Sveriges nationella mål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta innebär bland annat Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Bakgrund Tätortsluften kan ha höga halter av många hälsofarliga föreningar. Det är ett osynligt problem vars effekter märks först efter lång exponeringstid. Utsläppen har minskat i svenska tätorter men situationen är alltifrån bra och under senaste åren har inga ytterligare förbättringar skett. Luftföroreningar bedöms bidra till flera tusen dödsfall per år i Sverige. Mycket av de luftföroreningar som faller ner över Sverige kommer utifrån och på liknande sätt faller en stor del av Sveriges föroreningar ner i andra regioner. I dagsläget är det framför allt partiklar och marknära ozon som vållar problem. Det finns risk att mer än hälften av alla svenska tätorter inte kommer att klara miljökvalitetsnormer eller miljömål för dessa ämnen. Med andra ord kan ämnena fortsätta att uppträda i halter som anses kunna orsaka påtagliga hälsoeffekter. I flera tätorter utgör också halterna av kvävedioxid, VOC (lättflyktiga organiska ämnen) och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) ett betydande hälsoproblem. Däremot är halterna av bly, kolmonoxid och svaveldioxid knappast längre oroande sett ur hälsosynvinkel. Luftföroreningar påskyndar också nedbrytningen av metaller, kalksten, gummi, plaster och skadar kulturhistoriskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar. De viktigaste källorna till luftföroreningar är förbränning av fossila bränslen inom trafikoch energisektorn, men också vedeldning har betydelse. Utsläppen måste minska om vi ska komma till rätta med problemen. Luftföroreningar ger effekter på natur- och kulturmiljön. Svavel- och kväveföreningar orsakar försurning och förändrar markkemin som kan påverka flora och fauna. Kväveföreningar bidrar även till övergödning och påverkar den biologiska mångfalden. Övergödning kan leda till syrebrist och döda bottnar i sjöar och vattendrag. Kväveoxider bidrar också till ozonbildning som i sin tur påverkar bland annat växternas fotosyntes. I nedanstående tabell framgår effekter och källor till luftföroreningar. Miljömålsprogram Klippans Kommun

18 Luftförorening Effekter Källor Kvävedioxid Svaveldioxid Ozon Partiklar Tungmetaller Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Bidrar till ozonbildning. Ger övergödning och bidrar till försurning. Korrosion och nedbrytning av material. Ökar besvär av luftvägssjukdomar. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av material. Knappast någon betydelse ur hälsosynpunkt. Påverkar lungfunktionen och astmabesvär. Ger skador på växande gröda. Nedbrytning av papper, gummi, plats och textilier. Bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Påskyndar korrosion av metaller och material. Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Troligen inget stort luftmiljöproblem. Bidrar sannolikt till lungcancer. Bilavgaser. Arbetsmaskiner, uppvärmning, industrier. Uppvärmning, energiproduktion, industrier och sjöfart. Bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen under påverkan av solljus. Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier bidrar. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Utsläpp från fordon och vedeldning. Arbetsmaskiner och viss industri. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen orsakar cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. Bidrar sannolikt till extra cancerfall i Sverige. VOC bidrar till bildning av ozon. Tabell 4 Beskrivning luftföroreningar dess effekter och källor Bilavgaser. Vedeldning, utsläpp industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljökvalitetsnormer anger halter av luftföroreningar som inte får överskridas. De infördes med miljöbalken den 1 januari 1999 och är ett viktigt instrument för att förbättra luftkvaliteten. Miljökvalitetsnormerna anger de högsta godtagbara halterna för utvalda ämnen i utomhusluft. De är också ett viktigt styrmedel för att uppnå miljömålen. I miljökvalitetsmålet Frisk luft anges också utsläppsnivåer som ska nås till särskilda datum. I tabell 5 framgår exempel på värden för miljökvalitetsnormerna och miljömål som inte bär överskridas i utomhusluften. Ex. miljökvalitetsnormer och miljömål Ämne Halt som ej ska överskridas Miljömål Kolmonoxid μg/m 3 Kvävedioxider 40 μg/m 3 20μg/m 3 Svaveldioxid 20 μg/m 3 5 μg/m 3 Ozon 120 μg/m 3 (8 tim) 120 μg/m 3 Partiklar 50 μg/m 3 20 μg/m 3 Tungmetaller 0,5μg/m 3 Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) 0,0003 μg/m 3 Lättflyktiga organiska ämnen (VOC, bensen) 5 μg/m 3 1 μg/m 3 Partiklar 35 μg/m 3 Tabell 5 Vissa miljökvalitetsnormer och miljömål Miljömålsprogram Klippans Kommun

19 Hur är tillståndet i Klippan? Vägtrafik är den största källan till luftföreningar i utomhusluft. Biltrafiken har ökat kraftigt på flera vägavsnitt i kommen. Mellan har ökning uppgått till mellan procent. Genom kommunen går flera stora vägar, E4 och riksväg 21 och 13, vilka tidvis är starkt trafikerade (för trafikarbete se tabell 1 under Begränsad klimatpåverkan.). I Klippans kommun har luftmätningar genomförts under fyra olika veckor under vintern Mätning har skett av kvävedioxider (NO x ) och flyktiga organiska ämnen (VOC) i utomhusluft i gatumiljö. Mätplats har varit Storgatan 25 vilket är en plats med mycket trafikarbete. Minskade halter av kvävedioxid. Uppmätta värden har varierat mellan 17,8 μg/m 3 och 24,5 μg/m 3 och är veckomedelvärden. Värden i kommunen ligger under gränsen för miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Uppmätta halter ligger också under det årsmedelvärde ska underskridas enligt delmiljömålet för Friskt luft som innebär lägre halter än 20μg/m 3. Mätningar har också utförts av Skånes luftvårdsförbund. Vid mätpunkten öster om Perstorp har 4,5 μg/m 3 uppmätts och har legat så sedan mätningarna startade Uppmätta halter av bensen har varierat mellan 4,2 μg/m 3 och 7,7 μg/m 3.. Miljökvalitetsnormen 2010 om 5 μg/m 3 kan överskridas vid vissa tillfällen. Avtrappningsvärdet om 10μg/m 3 till 2005 klaras däremot. Miljökvalitetsmålet 1 μg/m 3 är långt från att nås idag. Svaveldioxid har mätts av Skånes luftvårdsförbund vid mätpunkt en mil öster om Perstorp. Samtliga år 2000/ /04 har halten legat på 1 μg/m 3. Värdet ligger långt under målvärdet. Lägre halter av ozon. Även ozon har mätts av Skånes luftvårdsförbund på två punkter en mil öster om Perstorp. Uppmätta värden var 53 μg/m 3 55μg/m 3. Sommarhalvårshalten av ozon under 2003/04 var den lägsta sedan mätningarnas start. Utsläpp av svaveldioxid kommer från förbränning av svavelhaltiga bränslen i vissa industriprocesser. Industrin svarar för 85 procent av utsläppen av svaveldioxid. Småskalig vedeldning bidrar med nio procent. Industrin har minskat utsläppen med 69 procent mellan 1990 till Totalt utsläpp uppgår till 71 ton per år. Överskridande av de uppsatta utsläppsvärdena är sällsynta i Sverige idag. kg/år Figur 11 Utsläpp av svaveldioxid fördelat på sektor Källa: Beräkning Lst Skåne Utsläpp av kvävedioxider. Transporterna bidrar mest och utsläppen uppgår till 59 procent. Industrin bidrar med en fjärdedel genom förbränning av eldningsolja och naturgas. Jordbruket bidrar med 12 procent genom förbrukning av diesel men förbrukningen över tiden minskar. Även transportsektorns bidrag har minskat sedan kg/år Utsläpp av svaveldioxid fördelat på sektor År 1990 År 1995 År 2000 År 2003 Hushåll Övriga tjänster Transport Figur 12 utsläpp av kvävedioxider fördelat på sektor Källa Beräkning Lst i Skåne Offentlig verksamhet Industri Jordbruk Utsläpp av kvävedioxider fördelat på sektor 0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2003 Hushåll Övriga tjänster Transport Offentlig verksamhet Industri Jordbruk Miljömålsprogram Klippans Kommun

20 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Utsläppen av VOC behöver minska för att minska effekterna av bildningen av marknära ozon vilket påverkar hälsan och växtligheten negativt. Totalt släpps ca 543 ton VOC ut i kommunen. Ca 51 procent av VOC kommer från transporterna och småskalig vedeldning bidrar med 47 procent. Hushållen utsläpp har ökat med 80 procent mellan åren 2002 och Småskalig vedeldning i bostadsområden i dåligt fungerande pannor och utan ackumulatortank kan innebära att halterna av vissa föroreningar tidvis kan vara höga. Det uppstår en mängd hälsofarliga ämnen vid dålig förbränning. I kommunen fanns år 2004 cirka småhus. En policy för vedeldning är angeläget. Förslag till riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning har tagits fram av Miljösamverkan i Skåne under Partiklar i utomhusluft. Under ca sex månader, februari-maj samt nov-dec, 2005 mättes partiklar PM10 i utomhusluft. Uppmätta värde ligger under gällande miljökvalitetsnorm. I kommunen kan det misstänkas att Storgatan tidvis kan ha höga luftföroreningsnivåer. Det är angeläget med insatser för att begränsa biltrafiken i centrum och framförallt på Storgatan. Mycket luftföroreningar härrör från vedeldning i småhus varför riktlinjer för småskalig vedeldning bör tas fram. Småskalig vedeldning bör ske i miljögodkända pannor med ackumulatortank. Stor del av energirådgivningens arbete inriktas på information och rådgivning kring uppvärmning i småhus. Arbetet ska främst inriktas på att minska utsläppen från trafiken. Vedeldningens föroreningar måste också minska. kg/år Utsläpp av NMVOC i Klippans kommun fördelat på sektor År 1990 År 1995 År 2000 År 2003 Figur 13 Utsläpp av NMVOC i Klippan Källa: beräkning Lst Skåne Hushåll Övriga tjänster Transport Offentlig verksamhet Industri Jordbruk Resultatmål i Klippan Kommunen som geografiskt område Mål 2:1 Halterna 20 mikrogram/m 3 som veckomedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år Mål 2:2 Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år Mål 2:3 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Klippans Kommun, exklusive metan, ha minskat till 532 ton från 543 ton år Mål 2:4 Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Mål 2:5 År 2010 ska den småskaliga vedeldningen till 70 procent ske i miljögodkända ved- pellets- och spannmålspannor med ackumulatortank. Miljömålsprogram Klippans Kommun

21 Åtgärder/aktiviteter För att nå miljömålet Frisk luft krävs åtgärder inom trafik- och energisektorn. Dessa åtgärdsförslag finns samlade under miljömålet Begränsad klimatpåverkan Åtgärd/Aktivitet Tid Kostnad Å 2:1 Utföra undersökningar om och mätningar av luftföroreningar. Luftkvalitetsmätningar Indikatorer för uppföljning Frisk luft Övriga aktörer Kommuner i nordvästra Skåne Mål 2010 Ansvar MBN-m Går vi åt rätt håll I 2:1 Halt av partiklar PM μg/m 3 Datakälla: Klippans Kommun I 2:2 Halt av partiklar PM 2,5 20 μg/m 3 Datakälla: Klippans Kommun I 2:3 Halt av kvävedioxider veckomedelvärde År ,8-24,5 μg/m 3 20 μg/m 3 Datakälla: Klippans Kommun I 2:3 Halt av kvävedioxid medelhalt År ,5 μg/m 3 20 μg/m 3 Datakälla: Skånes Luftvårdsförbund (Västra Torup och Kampholma) I 2:4 Halt av marknära ozon sommarhalvåret (öster om Perstorp) År μg/m μg/m 3 Datakälla: Skånes Luftvårdsförbund (Västra Torup och Kampholma) I 2:5 Utsläpp av bensen År ,2 7,7 μg/m 3 1 μg/m 3 Datakälla: Klippans Kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2003 Mål I 2:6 Utsläpp av VOC ton/år, minskning med 10 % från Datakälla: Länsstyrelsen i Skåne län År 2006 Mål I 2:7 Andel miljögodkända pannor ved och pelletspannor 524/ % 70 % Datakälla: Klippans sotningsdistrikt LJ Sot AB I 2:8 Infrastruktur vägar bil och cykel År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Mål Cykelvägnätets längd 25 km 29 km 31 km 33 km 34,8 km Vägnätets längd 102,3 km Datakälla: Tekniska kontoret Klippans Kommun År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Mål I 2:9 Antal resor per år med busstrafik Öka Datakälla: Skånetrafiken År 2003 År 2004 Mål I 2:10 Antal pendlare Datakälla: SCB kommunfakta I 2:11 Antal fordon per dygn på ett urval av vägar År 1993 År 1998 År 2002 År 2006 Mål Väg 21 väster Krika Minska Miljömålsprogram Klippans Kommun

22 Väg 13 norr väg Minska Datakälla: Vägverket År 2005 Mål 38 st I 2:12 Antal miljöanpassade bilar i kommunens förvaltning enligt Folksams kriterier 41% av 92 st Samtliga Datakälla: Ekonomikontoret Klippans Kommun År 2005 Mål I 2:13 Antal anställda som gått kurs i eco-driving 0 Samtliga Datakälla: Ekonomikontoret Klippans Kommun Miljömålsprogram Klippans Kommun

23 3 Bara naturlig försurning Sveriges nationella miljömål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Detta innebär bland annat Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Bakgrund Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Energiproduktion och transporter ger utsläpp av luftföroreningar som medför försurad mark och vatten i stora delar av Sverige. Nu minskar det sura nedfallet men i sydvästra Sverige är nedfallet på många ställen fortfarande större än vad naturen långsiktigt tål. Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med cirka 60 procent och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Minskningen är dock inte tillräcklig för att uppnå de nationella målen. Naturens återhämtning efter försurningen tar dessutom mycket lång tid. Särskilt tydligt är detta i landets sydvästra delar där man har en uttalad försurning av skogsmarken ned till flera meters djup. En femtedel av de svenska sjöarna är nu så försurade att procent av antalet växtoch djurarter försvunnit därifrån. I atmosfären omvandlas svaveldioxid och kvävedioxider till svavelsyra och salpetersyra som faller ned med regnet till marken. Luftföroreningarna kan färdas långa sträckor i lufthaven och stora delar av nedfallet i Sverige kommer från andra länder. Våra egna utsläpp har betydelse lokalt men exporteras till största delen över Sveriges gränser främst österut. Luftutsläppen av försurande ämnen påverkar ekosystemen, främst i sjöar, vattendrag och mark i barrskog. Skogsbruket bidrar genom intensiv plantering av barrskog och genom uttag av biomassa. Vid avverkning förlorar skogsmarken näring och kalkverkan. Särskilt stort blir förlusten vid uttag av GROT (grenar och toppar) som kan ske i samband med röjning, gallring eller föryngringsavverkning. Stormen Gudrun medförde att avverkningen i kommunen ökade med 50 procent och har därmed effekter på försurningen. Se vidare Ingen övergödning. Miljömålsprogram Klippans Kommun