130 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 132 Svar på interpellation - Att röka vattenpipa - lika farligt som cigaretter (M)

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 130 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 131 Svar på interpellation - Asfaltsupplag på Rikstens gamla flygbana 33 (M) 132 Svar på interpellation - Att röka vattenpipa - lika farligt som cigaretter (M) 133 Svar på interpellation - Belastningsregistret (M) 134 Delårsrapport Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport är bilagd sist i ärendet 135 Svar på revisionsskrivelse angående pensionsmedelsförvaltning samt förslag på förändringar i gällande placeringspolicy 136 Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja 137 Ansökan om att få kvarstå i förtroendeuppdrag 138 Svar på motion - Enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum (M) 139 Svar på motion - Utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material (M)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Se över busshållplatsernas säkerhet (M) 141 Svar på motion - Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer (M) 142 Svar på motion - Utred möjligheterna till att förändra och modernisera SRV:s verksamhet (BP) 143 Svar på medborgarförslag - Bygg till läktare i Malmsjö skola 144 Svar på medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge 145 Anmälningsärenden 146 Valärenden 147 Nya motioner 148 Nya medborgarförslag Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Svar på interpellation från Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) angående ärendehanteringstider Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) har skrivit en interpellation angående kommunens bygglovverksamhet, med frågor om framförallt handläggningstider för påföljdsärenden. Kommunens myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen ska vara rättssäker, tydlig och effektiv. Samhällsbyggnadsnämnden har, bland annat genom två revisionsrapporter (våren 2010 och en uppföljning i september 2011), kunnat konstatera brister i verksamheten. Extra tydliga har dessa blivit vid införandet av den nya plan- och bygglagen. Nämnden ställde sig i november 2011 bakom en handlingsplan för att komma till rätta med dessa brister. Handlingsplanen ska regelbundet följas upp, bland annat genom ärendestatistik vid varje nämnd och fördjupade rapporter i samband med delårs- och helårsbokslut. En stor del av problemet har handlat om en avsaknad av fungerande rutiner och en ryggsäck med påföljdsärenden som av olika skäl inte blivit hanterade. Nämnden kan konstatera att den antagna handlingsplanen följs och följs upp och att verksamheten, steg för steg, förbättras. Under förra året genomfördes en bygglovenkät som gett värdefull ny input. Bygglovenkäten kommer framöver att genomföras årligen. Under våren kommer nämnden även, bland annat utifrån resultaten i bygglovenkäten, att uppdatera handlingsplanen från Botkyrkas medborgare har rätt att förvänta sig en kvalitativ och effektiv service. Nedan återfinns svar på frågorna i interpellationen. Fråga 1 och 2: Varför tar det så lång tid för kommunen att hantera ett ärende när handläggaren är överens med anmälaren om att fel (av tredje part) har begåtts och måste åtgärdas? Varför fastnar många enkla ärenden i kommunens byråkrati efter att handläggaren har hanterat ärendet? Frågan handlar om tillsynsärenden, det vill säga ärenden som kommer sig av misstanke eller anmälan om olovligt byggande. Årligen hanteras ca 80 bygglovrelaterade tillsynsärenden. Först ska det avgöras om den aktuella åtgärden är olovlig, alltså inte följer bygglov eller inte har bygglov. Om detta konstateras följer ett antal handläggningsmoment och beslut som ska leda till rättelse. Även ett påföljdsärende ska hanteras. Bygglovverksamheten har under senare år haft extra resurser för att i första hand hantera de tillsynsärenden som tyvärr har blivit liggande. Antalet gamla tillsynsärenden minskar stadigt, men det är ett tidsödande arbete med alla de handläggningsmoment som krävs. Successivt byggs också kompetens inom bygglovgruppen för att hantera alla nyinkomna tillsynsärenden vartefter de kommer in. Nämnden har i sin framåtsikt pekat på att bygglovhanteringen även framöver kommer att behöva prioriteras resursmässigt. Olika tillsynsärenden tar olika lång tid att handlägga. Ett enkelt ärende kan oftast avslutas omgående, om man snabbt kan konstatera att åtgärden inte innebär en överträdelse, eller om det olovligt utförda efter dialog med ägaren snabbt och enkelt rättas av fastighetsägaren. Normala tillsynsärenden kräver nämndens beslut. Hanteringen styrs av förvaltningslagen, som säger att ett ärende inte får avgöras innan den som beslutet är riktat mot fått ta del av allt som tillförts ärendet. Före nämndens beslut ska fastighetsägaren underrättas om anmälan, få 2-3 veckor på sig att svara och dennes svar ska sedan kommuniceras med den som anmält. Ett

4 normalt tillsynsärende kan ta runt 6 månader att hantera. Därtill bör man ge fastighetsägaren möjlighet att vidta rättelse. Ofta inser de att lov krävs och söker lov i efterhand, då vilar ärendet tills en lovhandläggare bedömer om lov kan ges eller rättelse sker. Ibland kan flera veckor krävas för att kunna vidta rättelse. Ett normalt ärende kan därmed ta 6-12 månader. Om ett beslut överklagas kan processen sträckas ut flera år innan beslutet vinner laga kraft. Det gäller både beslut i själva bygglovärendet och beslut om vitesföreläggande. Fråga 3: Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av den här typen av ärenden? Samhällsbyggnadsnämnden kommer även framöver att behöva prioritera resurser för hantering av tillsynsärenden. Arbetet fortskrider enligt den handlingsplan nämnden har antagit. Verksamheten har förstärkts under 2012 och 2013 för snabbare handläggning av tillsynsärenden. Äldre ärenden måste betas av och för nya ärenden måste balans uppnås mellan inkomna ärenden och avgjorda ärenden. Ytterligare resurser kan behövas under kommande år, men handläggningen kan också effektiviseras ytterligare. Exempelvis kan bättre informationsinsatser förhindra att en del tillsynsärenden ens uppstår. Fråga 4: Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Vi jobbar kontinuerligt med att öka effektiviteten i all verksamhet. Bygglovshanteringen är inte undantagen. Den årliga enkätundersökningen angående bygglovshanteringen kommer att ge väsentligt bättre möjligheter att följa upp arbetet utifrån ett medborgarperspektiv års enkät ger en bra bild av bygglovshanteringens svagheter och styrkor. Enkäten visar bland annat att informationen gällande den nya taxan får gott betyg och att den tekniska kontrollen har en hög servicegrad med korta handläggningstider. Den största utmaningen handlar om att förkorta handläggningstiden från att ansökan kommer in till beslut i ärendet. För nämnden är denna fråga högt prioriterad. Under 2013 kommer en rad förbättringsåtgärder att genomföras för en ökad kvalitet och en mer effektiv service. Bland annat arbetas det med en bygglovguide på webben, en uppdatering av praxis och rutiner, en utvärdering av den nya plan- och bygglovtaxan och olika former av kompetensutveckling av handläggare och chefer inom verksamheten. Serviceåtaganden vad gäller handläggningstidens olika faser diskuteras också. För att nämna några exempel. Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande (s)

5 INTERPELLATION Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter Nyberg (S) angående ärendehanteringstider. Olovligt byggande är ofta mycket kontroversiella ärenden som inte sällan väcker stor kritik. Ibland är det ärenden som på ett negativt sätt förändrar karaktären i ett bostadsområde. Andra gånger påverkas inte helhetsmiljön, men det sker ändå på de kringliggande fastigheternas bekostnad. Många Botkyrkabor delar sannolikt uppfattningen att ärenden om olovligt byggande ska vara beslutade inom rimlig tid. Speciellt viktigt är snabb hantering av ärenden då anmälaren är drabbad. Rimlig tid kan exempelvis anses vara 3 månader efter grannens anmälan till handläggaren, men senast 6 månader. Medborgare värderar bra information, gott bemötande, skyndsam handläggningstid och hög tillgänglighet. Därför bör det vara lätt att hitta information om sitt ärende och hanteringen bör ske snabbt, korrekt och rättsäkert. En utdragen process leder i regel till frustration hos den drabbade. Många medborgare funderar antagligen över om kommunen är för stor och byråkratisk eller om man inte ständigt förbättrar sina rutiner och agerande, som man måste göra i ett konkurrensutsatt företag. Vi förstår att alla ärenden ska utredas, vridas och vändas så att man utrett alla sidor av frågan och har en god grund att fatta beslut på. Alltför utdragna ärendehanteringstider är dock långt ifrån lagom, de är oacceptabla och skapar obehag hos den drabbade. Dessutom kan konflikter mellan grannar förlängas och förvärras av den långa tiden. Kanske bör man ha en "snabbfil" för enkla ärenden precis som när det gäller att få akuten på sjukhus att bli effektivare, d.v.s. smartare sortering och olika processer för olika typer av ärenden? Med hänvisning till ovan vill jag fråga samhällsbyggnadsnämndens ordförande följande: 1, Anser du att Botkyrka har ett problem med att många ärenden fastnar i byråkratiska processer? 2, Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av ärenden om olovligt byggande? 3, Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

6 Svar på interpellation från Anna-Marie Carlsson och Mattias Franzén (m) angående Asfaltsupplag på Rikstens gamla flygbana Anna-Marie Carlsson och Mattias Franzén (m) har skrivit en interpellation angående Riksten friluftsstad AB (RFAB) masshantering. Specifikt så handlar motionen om en oro över att massa i form av betong och asfalt lagras vid F18. Svar: 1) Är det vettigt med tanke på att detta är skyddsområde för Tullinge vattentäckt, där vi vet att en hel del föroreningar redan upptäckts så att vattenuttaget under en period har stoppats? RFAB har valt att använda sig av mellanlagringsplatser för utvecklingen av Riksten. Detta för att så långt som möjligt uppnå massbalans inom Friluftsstaden. Genom att återvinna massor istället för att förbruka jungfruligt material så sparar man på naturens resurser. Dessutom så kan man genom att använda sig av mellanlagring slippa transporter med tunga fordon igenom området. Detta minskar både utsläpp och buller och är även mer kostnadseffektivt. Betong är ett så gott som inert material, det vill säga att det inte ger ifrån sig farliga ämnen. Asfalt tillverkad innan 1970-talet kan där emot innehålla stenkolstjära, därför lagrar RFAB all asfalt på hårdgjord yta. Asfalt som har dokumenterat innehåll av stenkolstjära lagras separat under tältliknande konstruktioner. För att vara säker på vilken asfalt som innehåller stenkolstjära så har hela flygplatsområdet inventerats och provtagits med avseende på stenkolstjärhaltig asfalt. Detta gjordes innan all byggnation påbörjades. Mer om detta kan läsas i den masslagringsplan som RFAB tagit fram. 2) Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att se till att bråtet skyndsamt transporteras bort? I det här läget ser jag inte någon anledning att misstänka vare sig brott mot lag eller masshanteringsplan, därför ser jag inte heller någon anledning att i det här läget frakta bort massorna. Maria Gawell-Skog Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande (s)

7 Kommunfullmäktige Interpellation Till Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Maria Gawell Skog Asfaltupplag på Rikstens gamla flygbana 33 I förlängningen av Friluftsvägen mot söder kan man vid promenader i skogsbrynet längs med bana 33 (gamla beteckningen på F18) se att någon använder den gamla landningsbanan som upplag. Närmast bebyggelsen är det mest jord och sand men kommer man längre bort mot halkbanan är det närmast ett berg bestående av betong och asfaltrester i stora stycken. Vi vill därför fråga miljö och hälsoskyddsnämndens ordförande: 1. Är det vettigt med tanke på att detta är skyddsområde för Tullinge vattentäkt, där vi vet att en hel del föroreningar redan upptäckts så att vattenuttaget under en period har stoppats? 2. Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att se till att bråtet skyndsamt transporteras bort? Foto bifogas på sid 2. Anna-Marie Carlsson Mattias Franzén

8 Bilaga: Foto över bråtet längst med flygbana 33 i Tullinge

9 INTERPELLATION Kommunfullmäktige Till ordförande i Utbildningsnämnden Ebba Östlin (S) Att röka vattenpipa lika farligt som cigaretter En ny undersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning gjort visar glädjande nog att vi nu kan notera att rökning bland unga har sjunkit. Dock oroas vi av att trenden för att röka vattenpipa istället ökar kraftigt, och det har bl.a. blivit väldigt populärt vid utecaféer. Att börja röka vattenpipa är ofta en inkörsport till cigarrettrökning och är minst lika farlig som cigarrettrökning då även den tobaken innehåller nikotin samt att det är lika mycket kolmonoxid, tjära, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som cigarettrök. En vattenpipasession på en timme motsvarar röken från cirka 100 cigaretter. Vilken information finns i Botkyrkas skolor om vattenpipans skadliga effekt samt hur arbetar man preventivt med detta i våra skolor? Stina Lundgren

10 Svar på interpellation från Kia Hjelte (M) angående slagning i belastningsregistret vid anställning av personal inom vård-och omsorgssektorn. Kia Hjelte (M) har skrivit en interpellation angående slagning i belastningsregistret vid anställning av personal inom vård-och omsorgssektorn. Interpellationen grundar sig den motion som moderaterna lämnat in till kommunfullmäktige. Fullmäktige valde att i och med motionen uppdra åt personalutskottet att utreda frågan om utdrag ur belastningsregistret vid anställning av medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen och återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut. Denna interpellationen innehåller två frågor: 1) Hur har arbetet i personalutskottet fortskridit och vilka besluts har tagits? Personalutskottet har valt att avstyrka motionen med hänvisning till att utdrag ur belastningsregistret varken predicerar framtida beteende eller är det säkraste sättet att skaffa information om den arbetssökande. Därför vill personalutskottet istället vidarutveckla och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. 2) Kommer det att läggas fram något förslag om att det ska bli obligatoriskt att begära ett utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar inom vård- och omsorgsverksamheterna? Nej, i dagsläget finns det inga planer på att från personalutskottet lägga förslag på obligatoriska utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar inom vård- och omsorgsverksamheten. Att begära registerutdrag är en svår avvägning mellan arbetsgivarens behov av information om medarbetaren och medarbetarens integritet och möjligheter i samhället. Den nuvarande omfattningen anses rimlig och uppfyller lagens krav och syfte att skydda barn och ungdomar. Därför är det inte aktuellt att kräva fler grupper på utdrag ur belastningsregistret. Jens Sjöström Personalutskottets ordförande (s)

11 INTERPELLATION Kommunfullmäktige Till kommunstyrelsens ordförande, Katarina Berggren (S) Belastningsregistret Vi moderater skrev en motion angående slagning i belastningsregistret vid anställning av personal inom vård-och omsorgssektorn. Vi skrev den utifrån att det redan finns ett sådant arbetssätt när det gäller exempelvis barnomsorgen. Vi menar på att många inom vård- och omsorgens olika verksamheter är utsatta för människors/personalens agerande på samma intrikata och känsliga sätt. Vi vet att många äldre är oroliga över vilka personer de släpper in i sitt hem i form av hemtjänstpersonal, vi vet också att många anhöriga är oroliga för hur deras gamla och sjuka, som bor inom omsorgen, tas om hand. Motionen blev besvarad och den skulle behandlas i personalutskottet. 1) Hur har arbetet i personalutskottet fortskridit och vilka besluts har tagits? 2) Kommer det att läggas fram något förslag om att det ska bli obligatoriskt att begära ett utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar inom vård- och omsorgsverksamheterna? Kia Hjelte

12 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Delårsrapport (KS/2013:457) Beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2013 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar om tilläggsanslag och omfördelningar i ettårsplan 2013 enligt de förslag som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att vidta åtgärder i syfte att begränsa prognostiserade underskott i årets budget Kommunfullmäktige medger samhällsbyggnadsnämnden att överskrida årets budget med högst 5,8 miljoner på grund av de höga kostnaderna kopplade till vinterväghållningen och de nödvändiga åtgärderna i Fittja centrum. Kommunfullmäktige medger att 20 miljoner kronor disponeras av de medel som kommer att återbetalas till kommuner avseende premier för avtalsgruppförsäkringar i enlighet med det förslag som framgår i ärendet. Sammanfattning Utfallet på driftbudgeten för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 293 miljoner vilket är 20 miljoner kronor lägre än resultatet för motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret 2013 pekar i dagsläget mot ett överskott på 85 miljoner (före dispositionen på 20 miljoner kronor av AFA-återbetalningen) vilket är 30 miljoner bättre än den av kommunfullmäktige fastställda budgeten för Tar man hänsyn till de ombudgeteringar som skett och dispositioner som gjorts från kompetensfonden som har försämrat det budgeterade resultatet är överskottet i förhållande till budgeten ännu större.

13 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:457 Prognosen över budgetutfallet för verksamheternas nettokostnader innebär ett överskott på 33,2 miljoner kronor. Här ingår då återigen en ej förväntad intäkt på 60 miljoner kronor avseende återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkringar för åren 2005 och Sett enbart till utfallet för nämnderna uppgår underskottet till 30,1 miljoner vilket är en förbättring med drygt 10 miljoner kronor jämfört med den föregående prognosen. Utbildningsnämndens prognos innebär ett underskott med 13 miljoner. Även samhällsbyggnadsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt kommunstyrelsens exploateringsverksamhet räknar med underskott på belopp mellan 4-9 miljoner. Skatteunderlagsprognoserna är uppskrivna i förhållande till ettårsplan 2013 vilket medför ett bättre utfall för avräkningen mot de preliminära skatteintäkterna. Sammanlagt beräknas skatteintäkterna överstiga budget med drygt 21 miljoner. Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 470 miljoner för helåret 2013 vilket innebär en liknande nivå som under Baserat på investeringsvolymen bedömer vi att kommunens egen upplåning under resten av året kommer att öka med miljoner kronor. Den politiska ledningen har i slutfasen av arbetet med delårsrapporten lagt ett förslag om att disponera 20 miljoner kronor från de pengar som återbetalats från AFA. Detta gör att prognosen blir 20 miljoner kronor lägre än vad som framgår av själva rapporten. Frågan om kompensation för kommunens satsning på lägstalöner kommer att regleras så fort som vi fått underlag för hur kostnaden ska fördelas mellan olika nämnder. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Särskilda yttranden Karin Pilsäter (FP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Anders Thorén (TUP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Stina Lundgren (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till. - Kommunfullmäktige

14 SÄRSKILT YTTRANDE Delårsrapport Folkpartiet vill rikta skarp kritik mot att det i samband med delårsrapporten läggs förslag beslut till ökade kostnader som redan har betalts. Det finns inte någon möjlighet för Kommunstyrelsen att ta ställning till om det är ett bra förslag att lägga en halv miljon kronor, i deltagaravgift till produktionsbolaget och i marknadsföringskostnader, på att Dogge Doggelito skulle delta i TV-programmet Körslaget. Det är bara att acceptera att det redan är gjort, och beslutet fattats i rum där oppositionen inte har tillträde.

15 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 176: Delårsrapport Tullingepartiet ser allvarligt på årligen återkommande underbudgetering för vissa nämnder. Det är rimligt att berörda nämnder, i enlighet med ordförandeförslaget, uppmanas vidta åtgärder i syfte att begränsa prognostiserade underskott i årets budget. Kommunens eget lånebehov för finansiering av egna tillgångar har under perioden ökat med 40 miljoner. Totalt uppgår kommunens upplåning till miljoner vid utgången av augusti. Kommunen bör vara försiktig med en ökad upplåning som också innebär ökade räntekostnader. Angående medverkan i körslaget anser vi att deltagandet borde ha beslutats av kommunstyrelsen. Många kommuner deltar i körslaget för att stärka sina varumärken. Frågan är dock vilken effekt Botkyrkas medverkan har gett? Är det rimligt att använda skattepengar för att finansiera medverkan? Är det väl satsade pengar? Kommunens deltagande bör utvärderas. Anders Thorén (TUP) Therese Lind (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

16 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 176 Delårsrapport Vi kan till en början konstatera att, ännu en gång, skatteintäkterna för 2013 ser ut att bli högre än förväntat. Sverige och Botkyrka kommun är, vilket de senaste åren har visat, gynnade av att ha en stark och enad alliansregering som har prioriterat ordning och reda i statsfinanserna, prioriterat arbetslinjen och infört reformer som fyra (snart ett femte) jobbskatteavdrag, ROT, RUT och sänkt restaurangmoms. Det är fler som jobbar och betalar skatt och Sverige står idag ännu starkt, omgivet av länder som får skära ner i offentlig sektor. Botkyrka ser ut att gå mot ännu ett år med ett betydligt bättre resultat, 85 Mkr, än det som var budgeterat i ettårsplanen för En del av resultatet är dock ånyo av engångskaraktär (från AFA Försäkring). Tyvärr finns det återkommande problem att peka på även i denna delårsrapport. Det är givetvis inte bra att Vård- och omsorgsnämnden (VoN) och Utbildningsnämnden (UTBN) ser ut att fortsatt gå mot underskott. Underskottet i UTBN kan vi förstå till stora delar, som fler barn än prognostiserat i förskoleålder, där medel förstås måste tillskjutas. Vi ställer oss dock fortsatt tveksamma till hur 1-1 programmet har hanterats och hur Serviceförvaltningen (IT) tillåts gå med stora överskott på UTBN:s bekostnad. VoN har en annan, men alltför bekant, problembild, här beror underskotten på flera saker. En årlig, återkommande underbudgetering är en anledning. Många köpta platser i andra kommuner är en annan. Höga LSS-viten är en tredje. En hemtjänst som har varit svår att få kontroll över är en fjärde. Vidare ställer vi oss tveksamma till att kommunen, utan beslut i KS, har beslutat att lägga en bra bit över en kvarts miljon kronor på deltagande i TV4:s Körslaget. Förutom den rena avgiften till Meter Televison, så menar vi att även annonsvärden och tjänstemannatimmar bör läggas till totalkostnaden. Vi har ställt frågor kring de två sistnämnda posterna, men svaren lyser med sin frånvaro. Utöver detta så har deltaganden mer haft karaktären av att vara en PRkampanj för artisten Douglas Leon, Dogge, än som en kampanj för Botkyrka kommun. Vi skulle vilja se en utvärdering av kommunens medverkande i programmet, för att bli övertygade om att beslutet om deltagande var det korrekta.

17 Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

18 Särskilt yttrande Kommunfullmäktige Ärende: 134 Delårsrapport Sverigedemokraterna konstaterar att det återigen har underbudgeteras för vissa nämnder. SD anser att det är viktigt att dessa nämnder gör mer för att hålla sig inom budgetramarna. SD ansluter sig till ordförandeförslaget att dessa nämnder uppmanas att vidta åtgärder för att begränsa underskottet i årets budget. När det gäller kommunens lånebehov har vi vid några tillfällen uttryckt vår oro över att upplåningen ökar så kraftfullt som den gör och vill därför att kommunledningen blir mer återhållsam när det gäller upplåning som också innebär ökade ränteutgifter för kommunen. Kommunen har beslutat att delta i körslaget för att stärka kommunens varumärken. Vi ställer oss tveksamma till om det kan påverka kommunens varumärke både på kort och på lång sikt. Kommunens deltagande i körslaget bör därför utvärderas. För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg, Gruppledare

19 Särskilt yttrande Delårsrapport , (KS/2013:457) Kostnaderna för Rikstens skola har skenat och ligger över budgeterade medel i årets budget om ca 45 miljoner. Det är därför viktigt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att begränsa underskottet i årets budget och återkommer till kommunfullmäktige med en redogörelse till förslag samt en prognos för de kommande två åren. Vi efterlyser även att kommunfullmäktige får en fullständig redogörelse från kommunstyrelsen för hittills nedlagda kostnader i Hågelbyprojektet, vilket vi framförde för ett år sedan. Med anledning av regeringsbeslutet om strandskyddet vid och runt Hågelbyområdet kan ytterligare miljoner rulla iväg i händelse av att kommunen avser att lägga fram en ny detaljplan, vilket knappast kan kallas för en hållbar ekonomisk planering med kommuninvånarnas skattemedel. Då projektet tillika är en fråga som rör både miljö och ekonomi anser vi också att kommunstyrelsen bör kunna ta fram en prognos för projektet för såväl innevarande år som de närmaste två åren. I övriga delar av delårsrapporten har vi ingen större erinran utan avser att återkomma i april 2014 då årsredovisningen för detta år, 2013, föreligger. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas

20 1[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Delårsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2013 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar om tilläggsanslag och omfördelningar i ettårsplan 2013 enligt de förslag som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att vidta åtgärder i syfte att begränsa prognostiserade underskott i årets budget Kommunfullmäktige medger samhällsbyggnadsnämnden att överskrida årets budget med högst 5,8 miljoner på grund av de höga kostnaderna kopplade till vinterväghållningen och de nödvändiga åtgärderna i Fittja centrum. Kommunfullmäktige medger att 20 miljoner kronor disponeras av de medel som kommer att återbetalas till kommuner avseende premier för avtalsgruppförsäkringar i enlighet med det förslag som framgår i ärendet. Sammanfattning Utfallet på driftbudgeten för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 293 miljoner vilket är 20 miljoner kronor lägre än resultatet för motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret 2013 pekar i dagsläget mot ett överskott på 85 miljoner (före dispositionen på 20 miljoner kronor av AFA-återbetalningen) vilket är 30 miljoner bättre än den av kommunfullmäktige fastställda budgeten för Tar man hänsyn till de ombudgeteringar som skett och dispositioner som gjorts från kompetensfonden som har försämrat det budgeterade resultatet är överskottet i förhållande till budgeten ännu större. Prognosen över budgetutfallet för verksamheternas nettokostnader innebär ett överskott på 33,2 miljoner kronor. Här ingår då återigen en ej förväntad Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

21 BOTKYRKA KOMMUN 2[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 intäkt på 60 miljoner kronor avseende återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkringar för åren 2005 och Sett enbart till utfallet för nämnderna uppgår underskottet till 30,1 miljoner vilket är en förbättring med drygt 10 miljoner kronor jämfört med den föregående prognosen. Utbildningsnämndens prognos innebär ett underskott med 13 miljoner. Även samhällsbyggnadsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt kommunstyrelsens exploateringsverksamhet räknar med underskott på belopp mellan 4-9 miljoner. Skatteunderlagsprognoserna är uppskrivna i förhållande till ettårsplan 2013 vilket medför ett bättre utfall för avräkningen mot de preliminära skatteintäkterna. Sammanlagt beräknas skatteintäkterna överstiga budget med drygt 21 miljoner. Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 470 miljoner för helåret 2013 vilket innebär en liknande nivå som under Baserat på investeringsvolymen bedömer vi att kommunens egen upplåning under resten av året kommer att öka med miljoner kronor. Den politiska ledningen har i slutfasen av arbetet med delårsrapporten lagt ett förslag om att disponera 20 miljoner kronor från de pengar som återbetalats från AFA. Detta gör att prognosen blir 20 miljoner kronor lägre än vad som framgår av själva rapporten. Hur dessa pengar ska användas beskrivs i slutet av denna tjänsteskrivelse. Frågan om kompensation för kommunens satsning på lägstalöner kommer att regleras så fort som vi fått underlag för hur kostnaden ska fördelas mellan olika nämnder. Ärenden i samband med delårsrapporten Utökad budgetram för samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har i sin delårsuppföljning begärt att det tidigare beslutet om att få överskrida 2013 års budget med 5,6 miljoner kronor ska ändras så att man får en möjlighet att överskrida årets budget med 5,8 miljoner kronor. Bakgrunden är att SL har begärt att kommunen ska vidta ett antal åtgärder i anslutning till busshållplatsen i Fittja Centrum. Under sommaren har det varit omfattande skadegörelse vid platsen. För att kunna upprätthålla busstrafiken har SL krävt att kommunen ska vidta ett antal åtgärder. Dessa har kostnadsberäknats till knappt 700 tusen kronor. Då förvaltningen bedömer att detta inte kan klaras fullt ut inom det tidigare medgivna överskridandet hemställer man om att detta medgivande utökas med 200 tusen kronor. Resterande del tror man sig kunna klara genom de bespa-

22 BOTKYRKA KOMMUN 3[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 ringar som har genomförts under året. Kommunledningsförvaltningen tillstyrker för sin del detta förslag. Tilläggsanslag för medverkan i körslaget Under sommaren fick kommunen en förfrågan om deltagande i TVprogrammet Körslaget. Ersättningen för medverkan uppgår till 250 tusen kronor och avser ersättning till produktionsbolaget. Bedömningen var att detta skulle få en stor positiv effekt för kommunen och dess varumärke. Förslaget är att dessa pengar disponeras från kommunens anslag för oförutsedda behov. Utbildningsnämndens begäran om ersättning för utökade hyror Utbildningsnämnden har i ett beslut beslutat att begära 550 tusen kronor i tilläggsanslag för ökade hyreskostnader avseende förskolan Nyängsgården i Tullinge. Bakgrunden är att den ombyggnad som skett har kostat mer än de ursprungliga kalkylerna och att projektet tillfördes ytterligare 5 miljoner kronor. Detta har påverkat hyrorna som ökat med 550 tusen kronor. Kommunledningskontoret konstaterar att utbildningsförvaltningen i sin prognos räknar med ett överskott avseende lokalhyror för 2013 på cirka 3 miljoner kronor. Samtidigt är vi medvetna om att nämnden totalt sett har ett underskott i sin prognos på 13,3 miljoner kronor. För att inte förvärra situationen för 2013 föreslår kommunledningsförvaltningen att nämnden erhåller det aktuella beloppet som tilläggsanslag. Beloppet förslås bli finansierat genom att 550 tusen kronor disponeras från de medel som avsatts som reserv för lokaler i 2013 års budget. För 2014 ska utbildningsnämnden inrymma den ökade hyreskostnaden i den erhållna ramen. Utbildningsnämnden har i ett beslut beslutat om att begära ett tilläggsanslag på miljoner kronor avseende ökade hyreskostnader avseende Storvretsskolan från och med Kommunledningsförvaltningen föreslår att frågan hänskjuts till arbetet med flerårsplanen för åren Tekniska nämndens begäran om tilläggsanslag för om- och tillbyggnad av Storvretsskolan Tekniska nämnden har i ett beslut beslutat om att begära ett tilläggsanslag på 48,5 miljoner kronor för om- och tillbyggnad av Storvretsskolan. Bakgrunden är den färdigställda etappen som avsåg hus C uppvisade en ökad entreprenadkostnad med cirka 18 miljoner kronor. När projekteringen för hus A och B påbörjades konstaterades att hus B var i så dåligt skick att det måste rivas. Trots betydande bantningar i lokalprogrammet har de totala kostnaderna nu bedömts till 108, 5 miljoner kronor, vilket ska jämföras med budgeterade 60 miljoner kronor. Då kostnaderna kommer att belasta 2014

23 BOTKYRKA KOMMUN 4[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 års budget föreslår kommunledningsförvaltningen att de utökade kostnaderna tas upp i investeringsbudgeten för Omfördelning av investeringsmedel för Äldreboendet, Tornet Vård- och omsorgsnämnden har i beslut begärt att 15 miljoner ska omfördelas från Tekniska nämnden till vård- och omsorgsnämnden för anskaffning av inventarier och utrustning till äldreboendet Tornet. Detta utrymme ska enligt de inblandande förvaltningarna finnas i projektet. Kommunledningsförvaltningen har i ärendet efterfrågat en kalkyl för anskaffningen av inventarier. Något sådant material finns dock inte framme men vård och omsorgsförvaltningen arbetar med att ta fram ett sådant underlag. Mot den bakgrunden vill kommunledningsförvaltningen inte föreslå att det begärda beloppet ska överföras till vård- och omsorgnämnden. För att inte försena projektet föreslår vi i stället att nämnden inom en kostnadsram på 5 miljoner kronor får påbörja upphandlingen av inventarier och utrustning och att man snarast återkommer med ett underlag som redovisar för de beräknade kostnaderna. Investeringsanslag för naturporten vid Lida Sedan länge har en planering pågått för uppförande av en så kallad naturport vid Lida. Byggnaden ska innehålla information till besökande och rastutrymmen m.m. Projektet har i första hand drivits av samhällsbyggnadsförvaltningen och UBAB (Upplev Botkyrka AB). Ett belopp på 5 miljoner kronor har avsatts för ändamålet i kommunfullmäktiges investeringsram för särskilda ändamål. Kommunledningsförvaltningen föreslår nu att de avsatta medlen överförs till Tekniska nämnden som nu kommer att genomföra investeringen. Utökat anslag för inrättande av Svartkällsskogens naturreservat Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att avsätta ett belopp på 3 miljoner kronor för bildandet av Svartkällsskogens naturreservat. Vid detta tillfälle var man inte överens om den ersättning som skulle utgå till markägarna. Intrånget har av en utomstående värdera värderats till cirka 5 miljoner kronor. Kommunen och markägarna har tidigare stått långt ifrån varandra i uppfattning kring vilken ersättning som ska utgå. En kompromiss har nu kunnat nås som skulle innebära en ökad ersättning på 380 tusen kronor. I det belopp som tidigare avsatt ingick 200 tusen kronor för vissa övriga kostnader som uppstår när reservatet ska bildas. Dessa övriga kostnader kan spridas över flera år.

24 BOTKYRKA KOMMUN 5[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 I diskussion med företrädare för samhällsbyggnadsförvaltningen har framkommit att miljö- och hälsoskyddsnämnden eventuellt skulle kunna stå för vissa kostnader. Mot den bakgrunden föreslår kommunledningsförvaltningen att miljö- och hälsoskyddsnämnden i sin budget för åren ska avsätta 200 tusen kronor för dessa övriga kostnader. Resterande del tusen kronor täcks genom anslag från avsatta medel för oförutseda kostnader. Av detta belopp har 3 miljoner tillförts genom det tidigare beslutet. Genom att komma överens med markägarna undviker vi en process med markägarna vilken kan bli utdragen med kostnader för kommunen avseende juridisk bistånd. Samtidigt finns det dock en risk att kommunen inte erhåller 50 procent i kompensation från naturvårdsverket för den ersättning som överstiger den aktuella värderingen. Exploateringsprojekt, komplettering av budget för Hågelby och Tumba C På grund av ökade utredningskostnader i samband med planarbetena för Hågelby och Tumba Centrum har kommunledningsförvaltningen i samband med uppföljningen av exploateringsbudgeten konstaterat att det föreligger behov av utökade budgetanslag för de aktuella projekten. Hågelbyparkens ökade utredningskostnader har beräknats till tusen kronor och för Tumba Centrum är beloppet 900 tusen kronor. Det är kommunens ambition att dessa ökade kostnader ska täckas genom framtida markförsäljningar. Kommunledningsförvaltningen föreslår att de berörda exploateringsprojektens budgetar utökas med dessa belopp. Disposition av medel som återbetalats avseende inbetalda premier för avtalsgruppförsäkringar gällande åren 2005 och Den politiska ledningen lägger i anslutning till delårsrapporten ett förslag om att disponera 20 miljoner kronor av 60 miljoner kronor som kommer att återbetalas till kommunen. Förslaget är att fördela dessa medel på följande sätt: Utbildningsnämnden: Tekniska hjälpmedel (datorer och läsplattor) inom förskolan och grundskolan 6 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden: Upprustning och underhåll av gator, parker och vägar 10 miljoner kronor. Kommunstyrelsen: Kompetensfonden tillförs ytterligare 4 miljoner kronor

25 BOTKYRKA KOMMUN 6[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:457 Omfördelning av medel till KS-förfogande Med hänsyn till att anslaget till kommunstyrelsens förfogande i det närmaste är förbrukat föreslås att 500 tkr omfördelas från anslaget för täckning av lokalhyror hos kommunstyrelsen till anslaget för oförutsedda behov. Niclas Johansson Tf kommundirektör Rolf Gustafsson Tf ekonomichef Expedieras till Samtliga förvaltningar

26 Delårsrapport 2013:2 - perioden januari-augusti - prognos för helåret 1

27 INLEDNING DELÅRSBOKSLUTET Nettokostnaderna för kommunens verksamheter uppgick till miljoner under årets första åtta månader, en ökning med 4,5 procent jämfört med motsvarande period förra året. Under samma period har skatteintäkterna inklusive utjämning ökat med 4,2 procent. Resultat för perioden uppgår till 293 miljoner vilket är 20 miljoner lägre än förra året vid samma tidpunkt. Betydelsefulla bidragande orsaker till det positiva periodresultatet är en återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA försäkring och säsongsmässig minskning av personalens semesterlöneskuld. Tillsammans bidrar dessa poster till periodens resultat med 105 miljoner. Som vanligt vid denna tid på året redovisar även nämnderna lägre kostnader i förhållande till en linjär förbrukning vilket också bidrar till det positiva resultatet. Periodens resultat har belastats med retroaktiva löneökningar för perioden april till augusti där utbetalning sker i september. PROGNOS FÖR 2013 Prognosen för hela året pekar mot ett resultat på 85 miljoner. I förhållande till kommunfullmäktiges budget i november innebär resultatet en förbättring med 30 miljoner. Nämndernas prognoser pekar mot ett utfall som är 30 miljoner sämre än budget. Däremot finns poster av tillfällig karaktär som medverkar till att kommunens totala resultat förbättras. Kommunerna kommer i slutet av året att erhålla en återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar för åren 2005 och För Botkyrkas del räknar vi preliminärt med en återbetalning med 60 miljoner. Utvecklingen inom de finansiella marknaderna innehåller inslag som påverkar resultatet både positivt och negativ. På minussidan ligger den uppräkning av skulden för pensioner som blir följden av det låga allmänna ränteläget. De nämnda faktorerna tar i stort ut varandra. På plussidan ligger avkastningen från kommunens placerade medel för framtida pensioner. Denna ökade intäkt är dock inte tänkt att användas för att täcka kostnaderna för årets verksamhet och bör därför exkluderas när man bedömer årets resultat. Vi räknar med att investeringarna under året kommer att uppgå till omkring 470 miljoner. Det innebär en något högre investeringsnivå än förra året. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I enlighet med flerårsplanen innehåller ettårsplanen för mål fördelade på 6 målområden. Förvaltningarnas har i sina delårsrapporter gjort en egen utvärdering över hur långt man nått med sina åtaganden hittills under året. Läget kan kort sammanfattas enligt följande. Knappt hälften av åtaganden under två av målområdena har genomförts. För ett tredje område är andelen något lägre. För tre av målområdena stannar andelen genomförda åtaganden på ungefär 25 procent. En stor andel av åtagandena pågår och är delvis genomförda. Över 90 procent av åtagandena beräknas vara helt eller delvis genomförda till årets slut. Vi räknar med att uppfylla de tre ekonomiska mål som satts upp för 2013; Balanskravsresultatet ska uppgå till minst 1,8 % av skatteintäkter inklusive utjämning. Prognosen pekar mot ett balanskravsresultat om 2,7 procent. Minst 40 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för 2013 års budget. Prognosen innebär att drygt 60 procent av investeringarna finansieras inom ramen för budget. Kommunens egen externa upplåning ska inte överstiga 725 miljoner under Upplåningen beräknas understiga beloppsgränsen vid årets slut. DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKL- INGEN För ett år sedan präglades den internationella konjunkturen mycket av den akuta skuldkrisen bland flera av euroländerna i Europa. För tillfället tycks riskerna för en nära förestående spricka i valutaunionen vara över men liksom förra året kommer euroländernas produktion att backa Prognoserna för den svenska ekonomin bygger på att den internationella konjunkturen sakta återhämtar sig vilket pekar mot en inledningsvis långsam svensk uppgång med balans i samhällsekonomin mot Denna urveckling är långt ifrån självklar. En osäkerhetsfaktor är exportutsikterna som beror av den internationella ekonomiska utvecklingen och påverkar Sverige extra mycket som exportberoende land. En annan uppenbar risk är att staten tvingas till en betydligt mer åtstramande ekonomisk politik framöver vilket i så fall verkar hämmande på efterfrågan och på arbetsmarknaden. Kommunernas skatteunderlag ökar långsamt åren På grund av relativt låga pris- och löneökningar ökar ändå köpkraften. Som en följd av det antagna förbättrade konjunkturläget åren därefter ökar skatteunderlaget i snabbare takt vilket också åtföljs av snabbare kostnadsökningar. Vi kan förvänta oss stigande räntor framöver. Hur snart och i vilken takt beror på synen på den ekonomiska utvecklingen och på hur hushållens skulder förändras. 2

28 BEFOLKNING Under första halvåret ökade Botkyrkas befolkning med 716 personer. En ökning som innebär att vi nu är nästan Det senaste året var ökningen personer. Ökningstakten både för perioden och det senaste året är lägre än den var året innan dess. I ökningen ligger även en justering på 33 personer. Befolkningsökningen under första halvåret beror på ett positivt flyttnetto (antalet inflyttade minus antalet utflyttade) med 350 personer och på ett födelseöverskott (antalet födda minus antalet döda) med 333. Medelåldern bland kommunens anställda är 45 år för kvinnor och 46 år för män, vilket är oförändrat jämfört med samma period förra året. Av de anställda är 21,9 procent män och 78,1 procent kvinnor. Andelen män har ökat med 0,4 procentenheter. KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH MÅLOMRÅDEN MEDBORGARNAS BOTKYRKA MÅL Inom målområdet Medborgarnas Botkyrka har 28 procent av åtagandena genomförts till och med augusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda. Nu kan brukare och anhöriga nå personal inom hemtjänsten på telefon. Den nya telefonservicen är ett resultat av de förslag på förbättringar som kom fram på brukar- och anhörigmötet i mars. Äldreomsorgen arbetar med att fram och beskriva konkreta garantier för vad som är ett värdigt liv och välbefinnande inom äldreomsorgen i Botkyrka kommun. Vård- och omsorgsnämnden ska besluta om värdighetsgarantierna senare i höst. PERSONAL Antalet årsarbetare inom kommunens verksamheter var i juli Det är en ökning med 17 årsarbetare jämfört med samma period Jämför vi delarna som bildar antalet årsarbetare visar det att månadsavlönade (tillsvidare- och visstidsanställda) har ökat med 177 medan de timavlönade har minskat med 160. Årsarbetare per nämnd Årsarbetare Förändring juni juni 2013 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad 81 5 Tekniska nämnden 32-1 Miljö och hälsoskydd 25 3 Kultur och fritidsnämnd Arbetsmarknad och vuxenutbildning Utbildning Socialnämnden Vård och omsorg Kommunen totalt Utvärderingen av projektet för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld visar på positiva resultat, men att det krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete för att uppnå tydliga effekter. Projektet skulle ha avslutats vid halvårsskiftet, men fortsätter efter beslut i kommunstyrelsen året ut. Den nya vägledningsverksamheten för arbete och studier för vuxna Botkyrkabor har startat. Utvecklingen av verksamheten fortsätter under Satsningen på organiserad spontanidrott fortsätter tillsammans med föreningslivet. Spontanaktiviteter finns nu i samtliga fem kommundelar. En ny Botkyrkakarta med cykelvägar och besöksmål har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen. Socialpsykiatriska enheten samarbetar i ett projekt med Nationell samordning psykisk hälsa. Syftet är att hitta nya arbetsformer där brukare, anhöriga och personal bildar team som arbetar med kvalitetsförbättringar inom verksamheten. Barnperspektivet är en del av socialförvaltningens kvalitetsarbete. Förändringar i socialtjänstlagen medför högre krav på att göra barn delaktiga. Implementeringen av Barns rätt som anhörig, BRA, sätter fokus på barnets perspektiv. FRAMTIDENS JOBB Inom målområdet Framtiden jobb har 26 procent av åtagandena genomförts till och med au- 3

29 gusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda. Andelen Botkyrkabor mellan år som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd var i augusti 12,9 procent. Det är en ökning med 1,1 procentenhet jämfört augusti För kvinnorna är den öppna arbetslösheten högre än för männen. Däremot är andelen män som deltar i åtgärder större än för kvinnorna. Årets serviceundersökning riktad till näringslivet visar ett nöjd-kund-index på 66. Målet var satt till 75 och vid mätning 2011 var vårt index 67. I undersökningen ska den tillfrågade svara på frågor om hur man upplever bygglovshanteringen, brandtillsyn, miljötillsyn, markupplåtelser och serveringstillstånd. I Svenskt Näringslivs årliga ranking förbättrade sig kommunen med 76 placeringar. VÄLFÄRD MED KVALITET FÖR ALLA Inom målområdet Välfärd med kvalitet för alla har 47 procent av åtagandena genomförts till och med augusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda. Enligt preliminär betygsstatistik var 81 procent av kvinnorna och 78 procent av männen i gymnasieskolan behöriga till högskolan Betygen steg något för båda könen. Arbetet med att införa och genomföra KOMMi- JOBB går som planerat. Målet är att 50 personer ska påbörja en utvecklingsanställning från och med oktober. Samtliga förvaltningar är delaktiga i att ta fram lämpliga platser. Utmaningen med att hitta platser är bland annat övertalighet och förändrade kompetenskrav inom verksamhetsområdena. Av de som gått gymnasiala yrkesutbildningar har 68 procent arbete eller vidarutbildar sig. Mätningen gäller perioden juli till december För de som fått yrkesutbildning på Arbets- och kompetenscenter har 50 procent ett arbete, mätperiod för dessa var juli till september Arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden mål är att mer än 80 procent som ökat sin yrkeskompetens är i arbete eller vidareutbildning sex månader efter genomförda insatser. 55 procent av deltagarna i SFI och grundläggande vuxenutbildning arbetade sex månader efter utbildningens slut. För kvinnorna var andelen 43 procent och för männen 78 procent. Uppföljningen omfattar 268 personer varav vi fick kontakt med 133. Det är betydligt fler kvinnor än män som går en gymnasial vuxenutbildning. Detta trots att behovet sett till utbildningsnivå och förvärvsfrekvens är i stort sett lika stor för män som för kvinnor. Hittills i år har 701 kvinnor och 284 män gått en gymnasial vuxenutbildning. Det motsvarar 27 respektive 14 procent av målgruppen. Målet är satt till 25 procent inom respektive grupp. Jobbcentrum inom socialförvaltningen har sedan i februari arbetat med att utveckla och anpassa utbudet utifrån de som står längst ifrån arbetsmarknaden. För avgångseleverna i årskurs 9 ökade andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram. För flickor till 83 procent och för pojkar till 78 procent. Fortfarande är flickornas genomsnittliga betyg i form av meritvärden betydligt högre än pojkarnas men skillnaderna minskade 2013 till liknande differens som under Alla hemtjänstenheter har mätt tid hos brukare. Resultatet av resursmätningen visar att den direkta och indirekta tiden ligger på 66 procent i genomsnitt. Genomsnittet för riket är 60 procent. Med direkt tid menas tid när personal är tillsammans med brukaren. Den indirekta tiden är tid man gör åt brukaren utan att personen alltid är med, till exempel städning och matinköp. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka och mätning visar att det är åtta personal i genomsnitt som besöker en brukare under en 14- dagarsperiod. År 2012 var genomsnittet 17. Arbetet fortsätter med fokus på att minska antalet personer som besöker samma brukare. Projektet Tullinge station har genomförts och har bland annat omfattat åtgärder i gångtunnlar och förbättrad belysning. Socialförvaltningen utvecklar metoder för att kunna följa upp effekterna (slutresultatet) av en insats. Resursenheten för barn och unga har frågat hur personen upplever den allmänna tillfredsställelsen med insatsen sex månader efter avslut. Hittills i år har 90 avslutade behandlingsinsatser följts upp. Svaren poängsätts och resultatet blev i snitt 30 poäng av 32 möjliga. Elva ungdomsärenden har efter första halvåret följts upp. Mätningen visar att 82 procent inte återfallit i 4

30 kriminalitet, som kommit till socialtjänstens kännedom, sex månader efter avslutad insats. Socialförvaltningens genomsnittsliga utredningstider för barn och unga, personer med psykisk funktionshinder samt personer med missbruksproblem, har överträffat målet som sattes upp för Konstgjorda näringsdrycker har bytts ut mot hemmagjorda smoothies på en av enheterna på Alby ängs äldreboende. Resultatet av försöket har varit gott. Om resultatet fortsätter att visa positiva förändringar kommer vi att ersätta näringsdryckerna med smoothies på alla boenden. Från i år har alla fritidsgårdar en bemanning med minst tre fritidsledare per kväll vilket möjliggjorts genom samordning av verksamheterna på fritidsgårdar och fritidsklubbar. Kulturskolan erbjuder nya kurser i musik, dans och bild på Brunnaskolan och Borgskolan och samarbetar med Fittjapulsen i slagverksprojektet. Kulturskolekalaset arrangerades i Hallunda Folkets Hus och nådde därmed fler barn i de norra kommundelarna. GRÖN STAD I RÖRELSE Inom målområdet Grön stad i rörelse har 36 procent av åtagandena genomförts till och med augusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda Naturporten på Lida friluftsgård kommer att stå färdig i slutet på året. Projektet gröna skolvägar pågår vid Tallidskolan och Hammerstaskolan. Det handlar om sänkt hastighet, övergångsställen, skyltning med flera åtgärder. Earth Hour och Hållbarhetsveckan är en del i arbetet med målet att kommunen som plats ska vara fossilbränslefri år Genom arrangemangen når vi många aktörer inom närings- och föreningslivet, som vi behöver ha med oss i det långsiktiga omställningsarbetet. Under hösten påbörjas restaureringen av Madens dagvattenpark i Tullinge. Genom samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen invigs tre nya kulturspår i september. KULTUR OCH KREATIVITET GER KRAFT Inom målområdet Kultur och kretivitet ger kraft har 43 procent av åtagandena genomförts till och med augusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda Förnyat avtal mellan kommunen och Cirkus Cirkör ger fler Botkyrkabor möjlighet att ta del av olika verksamheter. Ett exempel är öppet hus en gång i månaden. Botkyrka internationella bokmässa har arrangerats för andra gången. Temat för året var Europa retrospektivt språk och identitet i dagens Europa. 51 ansökningar om medel ur Botkyrkas kreativa fond kom in i april. Fonden beviljar medel till projekt som genom kreativt eller kulturellt nyskapande bidrar till en positiv samhällsutveckling i Botkyrka. Arbetet med Tullinge idéhus pågår enligt plan med arkitekttävling, detaljplanearbete och medborgardialog. Äldre Botkyrkabor har genom projektet Kultur och hälsa fått möjlighet att se på föreställningar/konserter och att prova på själva. EN EFFEKTIV OCH KREATIV KOMMUNAL ORGANISATION Inom målområdet En effektiv och kreativ kommunal organisation har 20 procent av åtagandena genomförts till och med augusti. En stor andel pågår och är delvis genomförda Miljöenheten kommer under oktober månad att mäta andelen tjänsteärenden som görs med kollektivtrafik, med cykel eller till fots. I riktning mot en mer resultatinriktad verksamhetsstyrning och -uppföljning har ett stort arbete lagts ned under året. Det gäller främst kommunens årsredovisning för 2012 och förberedelser inför nämndernas ettårsplaner för Arbetet är inte avslutat utan kommer att fortsätta kommande år. Ett nytt informationssystem för kommunens fastigheter installeras under året. Dialogen med hyresgästerna kommer därmed att underlättas och förbättras. Hyresgästerna kommer även att få information om sin elförbrukning och hur den kan påverkas. I samband med att Alby sporthall renoveras monteras solceller på taket för att spara energi. 5

31 egendom. Undantag kan även göras för kostnader för vilka kommunen tidigare gjort avsättningar. EKONOMI KOMMUNENS EKONOMI 2013 PROGNOS Prognosen för 2013 pekar mot ett positivt resultat med 85 miljoner. I förhållande till budget innebär prognosen en förbättring med 55 miljoner. Prognosen innebär att verksamheternas nettokostnader ökar med 5,6 procent jämfört med Ökningstakten för skattintäkter inklusive utjämning ligger på 4,8 procent. Beräknat resultat 85,2 Avkastning pensionsmedel - 34,2 Disposition av medel avsatta för pensioner 20,0 Disposition ur kompetensfonden 10,0 Resultat VA verksamhet 0,2 Resultat enligt balanskravet 81,2 En avstämning mot balanskravet indikerar ett positivt resultat med 81,2 miljoner. KOMMUNALSKATT OCH UTJÄMNING Baserat på Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagets utveckling räknade vi i budget med att negativa skatteavräkningar skulle belasta 2013 med 36 miljoner. Enligt nuvarande prognos ökar skatteunderlagen för 2012 och 2013 något snabbare vilket gör att skatteavräkningarna stannar på minus 14 miljoner. Nämndernas prognoser har förbättrats med 10 miljoner jämfört förra delårsrapporten men innebär ändå ett underskott mot budget med 30 miljoner. Utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och exploateringsverksamheten redovisar de mest negativa prognoserna i förhållande till budget. I resultatet ingår jämförelsestörande poster (not 10). Dessa påverkar resultatet positivt med totalt 62 miljoner. Bland de kommungemensamma posterna finns återbetalning av premier för avtalsförsäkringar avseende 2005 och Utbetalningen sker i slutet av året och är preliminärt beräknad till 60 miljoner. Finansnettot påverkas positivt av utvecklingen på aktiemarknaden vilket under året har genererat en avkastning på kommunens pensionsplacering med 34 miljoner. I finansnettot ingår även en uppräkning av kommunens avsättning för framtida pensioner med 32 miljoner. Denna kostnad är en följd av det låga allmänna ränteläget och beslutas av en särskild kommitté med representanter bland annat från Sveriges Kommuner och Landsting. AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET Enligt kommunallagens balanskrav ska det finnas balans mellan kostnader och intäkter. För detta ändamål ska en särskild balanskravsavstämning upprättas. Vid tillämpningen ska undantag göras för eventuella realisationsvinster vid försäljning av fast Den snabba befolkningsökningen medför att kommunen även 2013 får del av den kompensation för eftersläpningseffekter som ingår som en faktor i skatteutjämningssystemet. Beloppet 2013 uppgår till 30 miljoner vilket är 4 miljoner lägre än vi räknat med i budget. Sammanlagt beräknas skatteintäkterna överstiga budget med 21 miljoner vilket är 3 miljoner bättre än prognosen i föregående delårsrapport. FINANSIELLA PLACERINGAR OCH PENS- IONSÅTAGANDE Kommunens pensionsskuld ökar kraftigt på grund av ändrad diskonteringsränta Kommunens har ett pensionsåtagande som totalt uppgår till cirka 2,2 miljarder kronor. Den största delen miljoner kronor avser pensioner som intjänats före Denna redovisas endast som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Resterande delar uppgår till 360 miljoner kronor och redovisas som en avsättning på balansräkningens skuldsida. Det senare beloppet har i sin helhet återlånats av kommunen och använts för att finansiera gjorda investeringar. För detta belopp påförs resultaträkningen löpande en marknadsmässig ränta som beräknats av KPA. Skulden storlek beräknas också av KPA. Beräkningen görs så att skuldbeloppet diskonteras med en antagen ränta. Under 2013 har skuldbeloppet skrivits upp kraftigt på grund av att diskonteringsräntan sänkts. Det har medfört att avsättningen på balansräkningen räknats upp med cirka 32 miljoner kro- 6

32 nor. Detta belopp redovisas som en kostnad i resultaträkningen för perioden. På liknande sätt har ansvarsförbindelsen ökat med 137 miljoner kronor och uppgår till miljoner. Denna skuldökning har inte belastat resultatet då kostnaderna för dessa pensioner bokförs som en kostnad först vid utbetalningen.. Kommunen gjorde 1999 en frivillig avsättning på 400 miljoner kronor för detta åtagande. Uppföljning av kommunens pensionsåtagande Den avsättning som kommunen gjort för framtida pensionsåtaganden hade i slutet av augusti ett värde på 614,8 miljoner kronor. I förhållande till årsskiftet innebär det en ökning med 37,7 miljoner eller 6,5 procent. Den positiva utvecklingen kan i första hand kopplas till utvecklingen på börsen. Ökningen är något bättre än det fastställda jämförelseindexet som för samma period hamnar på 6 procent. Samtliga tillgångsslag utom svenska aktier har haft en bättre utveckling än respektive jämförelseindex. Nedan följer en sammanställning över hur placeringen fördelas på olika tillgångsslag.: Mnkr Andel % Svenska aktier 106,1 17,3 Globala aktier 115,5 18,8 Svenska räntor 291,5 47,4 Alternativa i nvest. 86,3 14,0 Likvida medel mm 15,4 2,5 Summa 614,8 100 Botkyrka kommun 340 Kraftvärmeprojekt/ Handelsbanken 770 Söderenergi 350 Botkyrkabyggen Summa Med hänsyn till den planerade utförsäljningen av lägenheter från Botkyrkabyggen har 64 procent av lånen en bindningstid som understiger ett år. Detta ligger utanför den av kommunfullmäktige fastställda gränsen på 40 procent. Kommunfullmäktige har dock godkänt en avvikelse på denna punkt fram till dess att försäljningen genomförts. När försäljningen har genomförts kommer skulden att sjunka. Samtidigt räknar vi med ett ökat upplåningsbehov för kommunens egna investeringar. Vi bedömer att låneskulden totalt kommer att minska med miljoner fram till årsskiftet INVESTERINGAR Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 470 miljoner för hela Det är en något högre investeringsnivå än förra året då nettoinvesteringarna uppgick till 452 miljoner. Nämndernas prognoser slutar på betydligt över 500 miljoner, men vi bedömer att vissa investeringsutgifter kommer att skjutas något framåt i tiden. För närvarande är vi något underviktade i aktier med hänsyn till den oro som finns kring den ekonomiska utvecklingen. I samband med månadsskiftet kommer 15 miljoner som nu redovisas som likvida medel att placeras i DNBs hedgefond. Under sommaren har vi avvecklat den uppdelning som tidigare fanns med en rådgivande del och hela placeringen handhas nu av DNB (Den Norske Bank /tidigare Carlsson Investment Managment) som ett diskretionärt uppdrag. LÅNESKULDEN Kommunens upplåning beräknas minska Totalt uppgår kommunens upplåning till miljoner vid utgången av augusti när man räknar med den utlåning som sker till Botkyrkabyggen, Söderenergi och Handelsbanken finans. Den totala upplåningen har därmed sjunkit med cirka 61,5 miljoner sedan årsskiftet. Kommunens eget lånebehov för finansiering av egna tillgångar har under perioden ökat med 40 miljoner. Samtidigt har utlåningen till de bolag som ingår i Internbanken minskat något. Total upplåning miljoner kronor Beloppsmässigt dominerar bygginvesteringarna under tekniska nämnden. Bland de större aktuella projekten för året återfinns; Rikstens skola och sporthall Storvretsskolan, upprustning Förskola i Tumba, Vretarna Tornet, äldreboende i Norsborg Tumba äldreboende, brandskydd Gruppboende för vård- och omsorgsnämnden Violen, upprustning av förskolan Lövkojan, upprustning till gruppboende Hantverksgymnasiet, Skyttbrink NÄMNDERNAS BUDGETUTFALL Kultur- och fritidsnämnden Nämnden räknar med ett överskott med 0,3 miljoner i prognosen för helåret På Brantbrinks ishall gav taket vika under vintern vilket medfört att ishallen inte kunnat användas. Någon internhyra har 7

33 därför inte betalats. Högre kostnader till föreningar som drabbats och för underhåll på Hacksjöbanan har medfört att nämndens överskott blir lägre än vad som bedömdes i våras. Utbildningsnämnden Nämndens prognos över helårsutfallet anger ett underskott med 13,3 miljoner, en förbättring med 4,8 miljoner jämfört med prognosen i vårens delårsrapport. Kvarstående obalanser finns från 2012 för vissa grundskolor och för gymnasieskolan. Fler elever som väljer friskolor och fler elever i särskolan är tillsammans med driftkostnader för IT de huvudsakliga anledningarna till det befarade underskottet. Totalt finns det vissa avvikelser i antalet barn och elever i verksamheterna i förhållande till budget. De största avvikelserna ligger på grundskolan där antalet elever är ca 180 färre än beräknat medan fritidshemmen däremot har ca 100 fler barn. Det pågår ett arbete inom utbildningsnämnden för att anpassa verksamhet och ekonomi till budget. Grundskolorna har inför hösten justerat bemanning m m men dessa åtgärder räcker inte för att klara budget 2013 utan det beräknas kunna ske först Det ökade antalet elever som valt att gå i friskola påverkar ekonomin både för våra egna grundskolor genom minskade intäkter med 3 miljoner och genom ökade kostnader för administrativa ersättningar med 1 miljon. Fler elever inom särskolan på grundskolenivå beräknas dessutom medföra kostnader om 3,8 miljoner utöver budget. För gymnasieskolan följer elevantalet i stort budget. Behovet av språkintroduktionen för nyanlända elever ökar och beräknas överstiga budget med 3,5 miljoner. Även inom gymnasieskolan har det gjorts anpassningar som får full effekt först Totalt beräknas kostnaderna för gymnasieskolan överstiga årets budget med 8,6 miljoner. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens prognos visar på ett negativt resultat på 5,8 miljoner vid årets slut, en försämring med 0,2 miljoner jämfört med prognosen i delårsrapport 1. I samband med denna medgavs nämnden att överskrida årets budget med 5,6 miljoner för kostnader kopplade till vinterväghållningen. Akuta insatser för att säkerställa busstrafiken i Fittja centrum beräknas medföra ökade kostnader med 0,7 miljoner. Tekniska nämnden Prognosen för tekniska nämnden ligger i dagsläget på minus 2,0 miljoner kronor, en försämring med 0,3 miljoner jämfört med delårsrapporten i våras. De negativa utfallen fördelar sig med minus 1,8 miljoner på fastighetsenheten och 0,2 miljoner på VA verksamheten. En osäkerhetsfaktor är kostnaderna för att åtgärda fuktskador på norra kulturskolan. Detta har inte vägts in i prognosen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden redovisar ett överskott mot budget på 0,6 miljoner. Verksamhetsområde vuxenutbildning redovisar underskott med 0,5 miljoner. Anledningen är att antalet flyktingar ökat, vilket lett till fler SFI-elever. Det ökade antalet flyktingar medför också att fler deltar i samhällsorienteringen. Ny lagstiftning från maj ger dessutom alla invandrare som är folkbokförda i kommunen möjlighet att delta i samhällsorientering. Budgeterade medel för arbetsmarknadsåtgärder beräknas ge ett överskott på 0,5 miljoner, vilket består av ett överskott inom insatsen KOMMiJOBB på 1,1 miljoner. Att det sammantagna överskottet inte blir större beror på att verksamheten räknar med lägre intäkter från arbetsförmedlingen till följd av färre deltagare. Den centrala förvaltningen förväntas ge ett överskott. Övriga verksamheter bedöms ligga i nivå med budget. Socialnämnden Nämnden redovisar ett överskott för året på 2,8 miljoner. Det är en förbättring med 6,7 miljoner jämfört med vårens prognos. Alla verksamheter utom ekonomiskt bistånd inklusive flyktingmottagande redovisar överskott. Verksamhet barn och ungdom redovisar överskott på 7,4 miljoner, vilket till största del beror på färre institutionsplaceringar än budgeterat. Förvaltningen strävar i första hand efter att hitta lösningar på hemmaplan och använda HVB-hem före hem som drivs av statens institutionsstyrelse. Det är i allmänhet en bättre lösning för barnet/ungdomen och ger samtidigt lägre kostnader. En del av överskottet inom verksamhetsområdet beror på lägre kostnader för löner och kompetensutveckling till följd av stor personalomsättning. Det andra större överskottet gäller gemensam verksamhet som omfattar ledning, administration, samordningsförbundet, folkhälsa, boendestöd m.m. Överskottet beräknas bli cirka 3 miljoner och beror på att införandet av nytt verksamhetssystem löper över årsskiftet, lägre anslag till samordningsförbundet än budgeterat, lägre lönekostnader på grund av sjukskrivningar och att en ofördelad pott på 1,1 miljon inte kommer att förbrukas. Kostnaderna för det ekonomiska biståndet fortsätter att öka och prognosen för året är ett underskott mot budget på 9,4 miljoner. Jämfört med förra året ökar 8

34 nettokostnaderna med drygt fem procent. Det är det direktutbetalda biståndet som ökar, vilket beror på ökande biståndstider och kostnader för hotell, vandrarhem och härbärgen. Till en del täcks det av överskott för personal och sociala beredskapsarbeten. För att begränsa underskottet pågår en rad åtgärder. Det gäller bland annat genomgång av regelverk, arbetssätt och rutiner. Vård- och omsorgsnämnden Nämndens prognos innebär ett underskott mot budget på 3,9 miljoner. Jämfört med uppföljningen från i våras är det en förbättring med 1,8 miljoner. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 16,7 miljoner som beror på 20 fler externa årsplatser än budget och fler utförda timmar inom hemtjänsten. Av de externa platserna används 13 stycken för att klara evakueringen på Tumba äldreboende under tiden ombyggnaden av sprinklersystemet pågår. För verksamhetsområdet omsorg om funktionsnedsatta är det prognostiserade överskottet 6,0 miljoner. Överskottet för bostad med särskilt service beräknas till 13,4 miljoner, vilket främst beror på att nya gruppboenden startar först i slutet av året. Med anledning av att de egna gruppboendena inte startat har fler externa platser köps, vilket medför ett underskott för verksamheten med drygt 9 miljoner. För personlig assistans prognosticeras ett överskott på 3,3 miljoner som till stor del förklaras av färre utförda timmar än budgeterat. Central förvaltning och administration redovisar ett överskott på 6,9 miljoner. Överskottet beror på lägre driftkostnader främst vad gäller personal-, kapital- och konsultkostnader samt att införandet av det nya verksamhetssystemet fortsätter över årsskiftet. Det finns dessutom en central buffert som inte kommer att fördelas ut till verksamheterna. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett utfall för året som är i nivå med budgeten. I utfallet ingår en merkostnad på 5,5 miljoner som avser kommunens byte av teleoperatör. Förvaltningen räknar med att de kostnadsminskningar som uppstår under de närmaste åren kommer att överstiga kostnaderna för införandet. Att kommunstyrelsen klarar ett nollresultat för året beror på att resultatenheterna lämnar överskott och att förvaltningen vidtagit åtgärder för att begränsa förvaltningens gemensamma kostnader. Exploateringsverksamheten redovisar ett underskott mot budget på 8,7 miljoner. Den beräknade nettovinsten för året uppgår till 2,6 miljoner medan budgeten ligger på 11,3 miljoner. BOLAGENS EKONOMISKA PROGNOSER Någon koncernsammanställning görs inte i samband med tertialuppföljningarna. Vi redovisar här delårsresultat och prognos för hela året för de bolag som normalt ingår i koncernsammanställningen. Botkyrkabyggen redovisar för perioden januariaugusti ett överskott på 90 miljoner, vilket är nästan 4 miljoner lägre än för motsvarande period För helåret har bolaget prognostiserat ett överskott på 60 miljoner, vilket är 10 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet för Upplev Botkyrka AB redovisar för perioden januari-augusti ett resultat på 0,2 miljoner. För helåret 2013 är bolagets prognos ett resultat på minus 0,5 miljoner. Förklaringen till det prognostiserade utfallet är ett försämrat hyresnetto för Subtopia när uthyrningen av mellanhallen som nu överförts till kommunen. Hågelbyparken AB redovisar ett resultat på 0,3 miljoner för perioden januari-augusti en prognos för helåret på plus 150 tusen kronor. Periodutfallet är i paritet med föregående år. Det fina vädret har medverkat till att antalet besökare till parken har ökat. Södertörns Fjärrvärme AB redovisar för perioden januari-augusti ett resultat på 61 miljoner och en prognos för helåret på 89 miljoner. Prognosen följer i princip den fastställda budgeten för SRV AB redovisar för perioden januari-juni ett resultat på minus 3,5 miljoner. Prognosen för 2013 har nu reviderats ned till minus 3,7 miljoner. Såväl halvårsresultatet som prognosen för helåret ligger betydligt lägre än för motsvarande perioder under Förklaringen är minskade mängder verksamhetsavfall samt att 2012 innehöll vissa större engångsintäkter som påverkade resultatet i positiv riktning. Söderenergi redovisar ett resultat för perioden januari-augusti på 29,6 miljoner. Bolagets leveranser av värme har varit något högre än budgeterat under perioden på grund av att april varit kallare än normalt. Resultatet ligger bättre än budget men är något sämre än för motsvarande period under Helårsresultatet är beräknat till 66,7 miljoner vilket är nästan 12 miljoner bättre än budget. Resultat mnkr Utfall Prognos jan-aug helår 2013 AB Botkyrkabyggen 90,0 60,0 Upplev Botkyrka AB 0,2-0,5 Hågelbyparken AB 0,3 0,1 Södertörns fjärrvärme 61,0 89,0 SRV AB* -3,5-3,7 Söderenergi 29,6 66,7 9

35 *avser januari-juni 10

36 BUDGETUTFALL I AUGUSTI / HELÅRSPROGNOS 2013 DRIFTREDOVISNING Augusti Augusti Budget Prognos Mnkr förändr Avvikelse not 10/11 helår helår helår Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning -154,7-175,8 14% -276,2-276,2 0,0 Exploatering 0,0 0,0 11,3 2,6-8,7 Revision -1,7-1,8 7% -3,5-3,5 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -80,5-79,4-1% -142,7-148,6-5,9 Teknisk nämnd 11,2 6,2-0,5-2,5-2,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -2,9-4,4 56% -10,4-10,3 0,1 Kultur- och fritidsnämnd -125,8-138,6 10% -208,2-207,9 0,3 Arbetsmarknad- och vuxenutb nämnd -108,7-113,3 4% -195,3-194,7 0,6 Utbildningsnämnd , ,3 5% , ,6-13,3 Socialnämnd -317,7-327,5 3% -508,6-505,8 2,8 Vård- och omsorgsnämnd -555,9-568,7 2% -881,8-885,8-4,0 SUMMA NÄMNDER , ,7 4,9% , ,3-30,1 Gemensamma poster 2 299,4 316,0 5,5% 310,2 373,5 63,3 SUMMA , ,7 4,8% , ,8 33,2 PERIODENS BUDGET , ,7 11

37 RESULTATRÄKNING Augusti Augusti Helår Helår Mnkr Not utfall utfall budget prognos Verksamhetens intäkter 3,10 562,4 603,3 Verksamhetens kostnader , , , ,8 Avskrivningar 5-136,1-136,3-208,0-208,0 Verksamhetens Nettokostnader , , , ,8 Skatteintäkter , , , ,4 Generella statsbidrag och utjämning 7 877,1 925, , ,7 Finansiella intäkter 8 111,2 174,0 115,0 242,1 Finansiella kostnader 9-75,7-165,5-109,0-235,2 Resultat 1,10 313,2 293,1 29,8 85,2 BALANSRÄKNING Mnkr Augusti Augusti Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , ,0 Maskiner och inventarier ,3 154,8 144,9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotter- och intressebolag ,4 520,4 520,4 Långfristiga fordringar , , ,5 Summa anläggningstillgångar 7 041, , ,7 Omsättningstillgångar Exploateringsmark 16 27,6 5,8 16,4 Förråd 1,3 1,3 1,3 Kortfristiga fordringar 17,3 463,3 338,5 379,5 Kortfristiga placeringar ,7 585,6 557,1 Kassa och bank 19,3 5,5 7,6 3,7 Summa omsättningstillgångar 1 042,4 938,8 957,9 SUMMA TILLGÅNGAR 8 083, , ,6 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19) , , ,9 därav periodens/ årets resultat 313,2 293,1 154,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,4 362,1 314,8 Andra avsättningar 22 84,0 1,2 1,3 Skulder Långfristiga skulder , , ,4 Kortfristiga skulder 24,3 566, , ,3 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 8 083, , ,6 12

38 KASSAFLÖDESANALYS Augusti Augusti Bokslut Mnkr Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 313,2 293,1 154,4 Just för poster som inte ingår i kassaflödet ,0 183,4 155,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 465,2 476,5 310,3 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)/ minskning(+) av förråd o expl mark 33,9 10,6 45,2 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga placeringar ,7-28,5 10,8 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga fordringar 27-72,9 40,9-557,1 Ökning(+)/ minskning(-) av kortfristiga skulder ,7 165,8-966,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten -295,2 665, ,6 Investeringsverksamheten Nettoinvestering, materiella tillgångar -286,9-296,7-472,8 Nettoinvestering, finansiella tillgångar 523,8 0,0 527,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten 236,9-296,7 55,1 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 0,0 420,0 1434,3 Amortering av skuld -239,4-901,5-619,4 Ökning (-)/ minskning (+) av långfristiga fordringar 78,9 116,8 67,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -160,5-364,7 882,0 Årets/ periodens kassaflöde -218,8 3,9-220,7 Livkvida medel vid årets början 224,3 3,7 224,3 Likvida medel vid periodens/ årets slut 5,5 7,6 3,7 INVESTERINGSREDOVISNING Augusti Augusti Budget Prognos Mnkr helår helår Kommunstyrelsen 10,8 17,4 39,9 39,0 Samhällsbyggnadsnämnd 14,1 19,0 62,2 45,2 Teknisk nämnd 61,6 24,8 204,3 91,6 Kultur- och fritidsnämnd 6,1 2,0 5,3 4,8 Arbetsmarknads- och vuxenutb nämnd 0,3 0,3 2,5 2,5 Utbildningsnämnden 9,4 10,5 42,0 26,9 Socialnämnd 3,9 2,3 5,2 3,2 Vård- och omsorgsnämnden -0,4 0,9 8,6 8,6 Tekniska nämnden, långa byggprojekt 175,3 197,2 413,1 371,8 Avsatt för speciella ändamål 0,0 0,0 30,2 5,0 SUMMA 281,1 274,4 813,3 598,6 13

39 VERKSAMHETSMÅTT Augusti Bokslut Augusti Budget Prognos Utbildningsnämnden Antal årsplatser i förskola Antal elever i grundskolan, kommunen Botkyrka elever totalt, grundskolan Antal elever gymnasium, kommunen Botkyrka elever, totalt, gymnasieskola Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasial vuxenutbildning, årsplatser Grundläggande vuxenutbildning, årspl SFI, årsplatser Eftergymnasiala platser, Xenter Arbetsmarknadsprogram, heltidsplats Feriepraktik/sommarjobb Daglig verksamhet, årsplatser **viktat till helårsplatser Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Månadshushåll i genomsnitt Antal bidragsmånader totalt Genomsnittlig biståndstid per hushåll 6,37 6,33 6,31 6,30 6,43 Individuella stöd, antal årsplatser* Barn och unga ** Personer med psykisk funktionsnedsättning ** Personer med beroendeproblem ** *avser samtliga placeringstyper och boenden dock ej kontaktpersoner Vård- o omsorgsnämnd Hemtjänst, utförda timmar Hemtjänst, pris per timme Särskilda boenden Gruppboende inklusive Tre Källor Korttidsplatser Externa platser äldreomsorg, genomsnitt Bostad med särskild service, LSS Bostad med särskild service, planerade 5 12 Korttidshem, LSS Externa platser LSS, genomsnitt Antal brukare assistansersättning, SFB51* Timmar SFB51, LSS, ledsagar- och avlösarservice *SFB51, Socialförsäkringsbalken 51. Före detta LASS **Delårsutfallet är viktat till helårsplatser 14

40 NOTER Augusti Augusti Augusti Augusti Mnkr Not 1 Budgeterat resultat Not 5 Avskrivningar Kommunfullmäktige nov 89,3 55,0 Inventarier -21,9-23,3 Ombudgeteringar -9,6-15,2 Fastigheter och anläggningar -114,1-113,0 Disp ur kompetensfond -10,0-10,0 Summa -136,1-136,3 Summa 69,7 29,8 Not 6 Skatteintäkter Not 2 Gemensamma och interna poster Förskott 1 794, ,4 Intäkter Avräkning ,0 - Kalkylerad kapitaltjänst 224,2 232,4 Avräkning ,4 Schablonbidrag flyktingar 6,4 12,6 Preliminär avräkning ,3 - Satsbidrag minoritetsspråk 0,0 0,0 Preliminär avräkning ,4 Kalkylerad pension 79,3 85,1 Summa 1 836, ,4 Återbetalning AFA 64,1 59,9 Differens po pålägg 17,0 19,3 Not 7 Generella statsbidragsintäkter Summa intäkter 391,0 409,3 Inkomstutjämnings bidrag 578,7 626,4 Kostnadsutjämnings bidrag 158,5 161,2 Kostnader Kostnadsutjämning, LSS 31,8 30,8 Fastighetsskatt o försäkringar -3,5-10,4 Regleringsbidrag 27,7 26,1 Pensionsutbetalningar -45,4-48,4 Fastighetsavgift 80,5 80,7 Förändring, semesterlöneskuld 35,4 45,0 Summa 877,1 925,2 Förändring, timlöner mm 0,0 3,8 Nedskrivning interna fodringar 0,0 - Not 8 Finansiella intäkter Pensioner, avsättning -13,7-18,1 Ränteintäkter 79,1 126,5 Pensioner, avgiftsbestämd del -63,8-62,7 Utdelning/ränta, placerade medel 10,1 10,6 Finansiell leasing -1,6-2,5 Återföring, orealiserad förlust 10,0 3,5 Intern försäkring 1,3 - Realiserad vinst, placerade medel 5,4 22,1 Övriga kostnader -0,3 - Borgensavgift 5,9 10,4 Summa kostnader -91,6-93,3 Övriga finansiella intäkter 0,7 0,9 Summa netto 299,4 316,0 Summa 111,2 174,0 Not 3 Verksamhetens intäkter Not 9 Finansiella kostnader Taxor och avgifter 145,4 139,8 Räntekostnader -70,7-135,1 Externa bostads- och lokalhyror 52,0 56,2 Intern ränta under byggtid 11,9 10,9 Försäljning av verksamhet 87,4 85,9 Orealiserad förlust, plac medel -4,5-0,7 Bidrag från staten m. fl. 173,5 243,0 Realiserad förlust, plac medel -0,1-1,3 Övriga verksamhetsintäkter 104,1 78,4 Finansiell kostnad, pensioner -12,0-39,1 Summa 562,4 603,3 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,2 Summa -75,7-165,5 Not 4 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,6 Not 10 Jämförelsestörande poster Varor -176,4-167,7 Uppräkning av pensionsavsättning 0,0-32,2 Entreprenad och köp av verks -596,0-620,0 Avkastning pensionsmedel 20,9 34,2 Externa lokalhyror -63,6-62,2 Återbetalade försäkringsavgifter Bidrag och transfereringar -134,4-149,2 från FORA /AFA 64,1 59,9 Köp av tjänster och övriga Summa 85,0 61,9 Summa , ,0 Not 11 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar 136,1 136,3 Avsättningar, pensioner 15,7 47,3 Andra avsättningar 0,2-0,2 Summa 152,0 183,4 15

41 Mnkr Dec Augusti Dec Augusti Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mnkr Verksamhetsfastigheter Mark och fastigheter för annan verksamhet Ackumulerad anskaffning 4 240, ,0 Ackumulerad anskaffning 507,5 505,2 Ackumulerad avskrivning , ,8 Ackumulerad avskrivning -244,8-257,7 Ingående balans 262,7 247,5 Ingående balans 2 613, ,2 Under året investerat -2,2 0,0 Under året investerat 383,4 239,5 Under året avskrivet -12,9-8,7 Omklassificeringar 0,4 0,0 Nedskrivet 0,0 0,0 Omföringar mark -0,1 0,0 Utgående balans 247,5 238,8 Under året avskrivet -134,1-91,2 Varav mark 59,4 59,4 Nedskrivet -17,5-0,2 Utgående balans 2 845, ,3 Ingående balans Varav mark 46,1 48,0 Exploateringar (anläggningstillgång) Ingående balans 36,0 49,5 Publika fastigheter Under året investerat 13,9 11,5 Under året omklassificerat från Ackumulerad anskaffning 389,3 393,9 anläggningstillgångar markreserv -0,3 0,0 Ackumulerad avskrivning -140,1-151,4 Summa Exploateringsmark 49,5 61,0 Pågående projekt Ingående balans 249,2 242,5 Utgående balans 3 585, ,6 Omklassificeringar 0,3 0,0 Under året investerat 4,4 1,7 Not 13 Maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Under året avskrivet -11,3-7,5 Anskaffningsvärde 613,9 659,3 Utgående balans 242,5 236,7 Ackumulerad avskrivning -481,2-514,5 Varav mark 15,2 15,2 Ingående balans 132,7 144,9 Markreserv Under året investerat 46,0 33,7 Ackumulerad anskaffning 37,8 43,0 Försäljning/utrangering - - Under året avskrivet -33,2-23,8 Ingående balans 37,8 43,0 Omklassificeringar -0,6 - Under året investerat 5,2 - Avskrivning sålda/utrangerade inventarier - - Omklassificering till exploateringsfastigheter omsättningstillgångar - 0,0 Pågående nyanläggning - - Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar - - Nedskrivet - 0,0 Utgående balans 43,0 43,0 Utgående balans 144,9 154,8 Varav mark 43,0 43,0 Augusti Augusti Fastigheter för affärsverksamhet Mnkr 2012 Ackumulerad anskaffning 215,6 238,2 Not 14 Aktier och andelar Ackumulerad avskrivning -73,9-81,0 AB Botkyrkabyggen 473,2 473,2 Botkyrka Etablerings AB 0,1 0,1 Ingående balans 141,8 157,2 Hågelbyparken AB 0,6 0,1 Under året investerat 22,5 10,7 Upplev Botkyrka AB 3,2 3,1 Under året avskrivet -7,1-5,1 Södertörns Energi AB 5,0 5,0 Utgående balans 157,2 162,8 SRV Återvinning AB 0,3 0,3 Stockholmsregionens Försäkrings Varav mark 0,1 0,1 AB 7,7 7,7 Kommuninvest 7,0 3,7 Vårljus AB 0,8 0,8 Övriga 0,1 0,1 Bostadsrätter 26,3 26,3 Summa 524,4 520,4 16

42 Augusti Augusti Augusti Mnkr Mnkr 2012 Not 15 Långfristiga fordringar Not 20 Eget kapital Lån till kommunala bolag 2 123, ,3 Ingående eget kapital enligt balansräkningen 3 596,5 Lån till VA-anslutningar 0,0 0,0 Periodens resultat 313,2 Lån till Handelsbanken Finans 780,8 763,2 Utgående eget kapital 3 909,7 Övrig utlåning 0,1 0,1 Avgår kortfristig del -11,5-26,0 Not 21 Avsättningar för pensioner Summa 2 892, ,6 Pensioner enligt blandad modell 241,7 Not 16 Exploateringar (omsättningstillgång) Garanti-, visstidspensioner mm 6,5 December Augusti Löneskatt 60, Summa 308,4 Ingående balans 61,6 16,4 Not 22 Andra avsättningar Omföring från markreserv 0,3 0,1 Anslutningsavgifter VA-verksamhet* 45,6 Under året investerat kostnader -1,6 3,6 Övriga avsättningar 38,4 Under året investerat intäkter -35,8-14,3 Summa 84,0 Slutredovisade projekt kostnader -8,1 - * Under hösten 2012 rättades kontot för anslutningsavgifter fr o m Slutredovisade projekt intäkter 0,1 - årsbokslutet 2012 redovisas dessa som långfristig skuld. Summa 16,4 5,8 Augusti Augusti Not 23 Långfristiga skulder Handelsbanken 400,0 Not 17 Kortfristiga fordringar Swedbank - Kundfordringar 34,7 26,1 Nordea 351,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 157,8 144,2 Kommuninvest 2 460,0 Avräkning kommunalskatt 102,2 47,4 Gatukostnadsersättning - Upplupen fastighetsavgift 22,4 28,6 VA-anslutning - Momsfordran 14,5 16,5 Finansiell leasing 3,9 Skattekonto 0,4 0,5 Avgår kortfristig del - Skattefordran preliminär skatt 35,8 23,8 Summa 3 215,4 Koncernfordringar 0,0 1,5 Kortfristig del av lång fordran 11,5 26,0 Not 24 Kortfristiga skulder Upplupna arbetsgivaravgifter och preliminär Övriga fordringar 84,0 23,9 skatt 80,6 Summa 463,3 338,5 Kortfristig leasingskuld 2,2 För har omföring gjorts mellan kortfristiga fodringar och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 132,7 kortfristiga skulder. Kommande års amorteringar 0,0 Not 18 Kortfristiga placeringar Leverantörsskuld 100,8 Räntefonder 266,3 288,4 Semesterlöneskuld och lärarnas ferieskuld 89,2 Aktiefonder 183,6 183,0 Upplupna löner 51,1 Hedgefonder 94,6 99,0 Särskild löneskatt pensioner 19,2 Övriga placeringar 0,2 15,2 Pensioner avgiftsbestämd del 0,0 Summa 544,7 585,6 Kommuninvest 0,0 Övriga kortfristiga skulder 90,2 Not 19 Kassa och bank Summa 566,0 Bank 5,5 3,4 Postgiro - 4,2 Summa 5,5 7,6 Kommunen har valt att under 2012 och 2013 nyttja check- krediten som redovisas på skuldsidan. Limit på checkräkningskrediten är 200 mnk. 17

43 December Augusti December Augusti Mnkr Not 25 Leasingavtal Not 26 a Ingångna borgensförbindelser Finansiell leasing Södertörns Fjärrvärme AB 35,0 37,8 Nuvärdesberäknade minimileasavgifter Södertörns Energi AB 675,0 675,0 Förfaller till betalning inom 1 år -2,9-3,5 SYVAB 88,4 88,4 Förfaller till betalning inom 2-5år -7,1-7,8 Söderenergi AB 464,6 460,4 Förfaller till betalning senare än 5 år 0,0 0,0 SRV Återvinning AB 57,9 57,9 Summa -10,0-11,3 Hågelbyparken AB 1,1 1,1 Vid nuvärdesberäkningarna har diskonteringsräntan 4,5% använts Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,9 12,8 AB Botkyrkabyggen 250,0 250,0 Operationell leasing Eriksbergs industriområde 10,0 9,8 Förfaller till betalning inom 1 år 26,2 21,8 Norra Botkyrka Folkets Hus 30,4 30,0 Förfaller till betalning inom 2-5år 62,0 42,0 IFK Tumba 4,8 4,8 Förfaller till betalning senare än 5 år 54,8 46,2 Övriga föreningar 5,3 5,1 Summa 143,0 110,0 Bostadsrättsföreningar 1,4 0,0 Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 1,9 1,6 Summa 1 638, ,7 Not 26b Ingångna borgensförbindelser Botkyrka kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar har ingåtts ett regressavtal som fördelar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna. Vid ett eventuellt anspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande på storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiskförening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor. Not 27 Justering av jämförelseperiod För har omföring gjorts mellan kortfristiga fordringar, bank, postgiro och kortfristiga skulder. Negativa saldon på tillgångssidan har flyttats till skuldsidan och motsvarande har gjorts för positiva saldon på skuldsidan. 18

44 Revisionen i Botkyrka kommun Kommunfullmäktige Utlåtande avseende delårsrapport 2013 Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Vi har översiktligt granskat kommunens delårsrapport per En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Efter genomförd granskning kan vi konstatera följande: Delårsrapporten har upprättats enligt kommunala redovisningslagens krav. Delårsresultatet och lämnad helårsprognos bedöms förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Uppföljningen av verksamhetsmålen i delårsrapporten sker per målområde. Utifrån den beskrivning som finns bedöms resultatet i delårsrapporten i stort förenligt med fullmäktiges verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Ett observandum i sammanhanget är att vissa av målen följs upp först på årsbasis, via enkät till kommuninnevånare och brukare. Beskrivning av måluppfyllelsen är fortfarande ett utvecklingsområde, även om beskrivningen utvecklats i jämförelse med föregående delårsrapport genom att tendenser per målområde numera anges. För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande

45 Revisionsrapport Anders Hägg Marlene Bernfalk Sonja Moré Linda Yacoub Jan Nilsson Oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Botkyrka kommun

46 Granskning av delårsrapport 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 4 3. Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Förvaltningsberättelsens innehåll och struktur Resultatanalys och balanskravsavstämning Nämndernas budgetuppföljning och prognos 10 Bilaga: Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning 12 September 2013 Botkyrka kommun PwC

47 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens delårsrapport för perioden till Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är positivt med 293,1 mnkr, vilket kan jämföras med utfallet för motsvarande period 2012 som var 313,2 mnkr. Prognosen för helåret pekar mot ett överskott på 85,2 mnkr, vilket är 55,4 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 29,8 mnkr för Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet uppnås, både utifrån delårsresultat och årsprognos. Utifrån den översiktliga granskning som gjorts har vi inte uppmärksammat något som tyder på att räkenskaperna inte i allt väsentligt är rättvisande. Efter genomförd granskning lämnas i övrigt följande sammanfattande bedömning: Delårsrapporten har upprättats enligt lagens krav och huvudsakligen enligt övrig normgivning. Delårsresultatet och lämnad helårsprognos är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Uppföljningen av verksamhetsmålen i delårsrapporten sker per målområde. Utifrån den beskrivning som finns bedöms resultatet i delårsrapporten i stort förenligt med fullmäktiges verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Ett observandum i sammanhanget är att vissa av målen följs upp först på årsbasis, via enkät till kommuninnevånare och brukare. Beskrivning av måluppfyllelsen är fortfarande ett utvecklingsområde, även om beskrivningen utvecklats i jämförelse med föregående delårsrapport genom att tendenser per målområde numera anges. Sammantaget kan vi konstatera att kommunen har ett dokumenterat mål- och styrsystem. Utifrån de mål och ekonomiska ramar som läggs fast i flerårsplanen ska nämnderna i ettårsplanen precisera sitt åtagande samt beskriva hur de kan bidra till de av kommunfullmäktige fastställda målen. De olika målen följs upp av nämnderna i såväl tertialuppföljning som i årsredovisning. September 2013 Botkyrka kommun 1 av 12 PwC

48 Granskning av delårsrapport 2013 I tidigare granskning av kommunens mål- och styrsystem, som sammanfattats i en revisionsrapport daterad i september 2012, konstaterades behov av att utveckla kommunens mål- och styrsystem. Av kommunstyrelsens svar på revisionsrapporten framgår att långsiktigt utvecklingsarbete har startats upp i syfte att uppnå en effektiv ekonomi- och verksamhetsstyrning med fokus på mål och uppföljning som främjar en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. RUR är frivillig att tillämpa, men de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Hanteringen ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Möjlighet finns att retroaktivt reservera överskott från Sådana beslut inkl riktlinjer för hantering av reserven ska fattas under Vi rekommenderar att formellt ställningstagande sker i kommunen kring användning av resultatutjämningsreserv och att erforderliga politiska beslut i så fall tas under RKR har i maj 2013 publicerat en ny rekommendation om delårsrapport, som gäller fr o m räkenskapsåret Vi föreslår därför att kommunledningsförvaltningen går igenom denna rekommendation för att säkerställa att den fullt ut tillämpas i delårsrapport Detta bland annat med avseende på förvaltningsberättelsens innehåll, sammanställd redovisning, tillämpade redovisningsprinciper m m. Avslutningsvis vill vi betona vikten av att resultaträkningen rensas för samtliga interna poster, att differensen avseende leverantörsskulderna är utredd till årsbokslutet samt att investeringar aktiveras i anläggningsregistret så snart en investering färdigställts. Dessa områden kommenteras närmare i delavsnitt 3.1. September 2013 Botkyrka kommun 2 av 12 PwC

49 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner och landsting är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning inkl övriga föreskrifter September 2013 Botkyrka kommun 3 av 12 PwC

50 Granskning av delårsrapport Metod Granskningen har utförts genom: Analys av relevanta dokument Granska specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Intervjuer med berörda tjänstemän Granska om måluppfyllelsen redovisas på ett sådant sätt, så att den medger att fullmäktige ges tillräckliga förutsättningar för att bedöma periodens måluppfyllelse. Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på kommunledningsförvaltningen. September 2013 Botkyrka kommun 4 av 12 PwC

51 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari till augusti, vilket är i överensstämmelse med KRL där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Övrig normgivning, i form av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) avseende tilläggsupplysningar m m, kommenteras under rubriken bedömning. Kommunfullmäktiges föreskrifter för delårsrapporten återfinns i redovisningsreglementet, som har kompletterats utifrån tidigare granskning inom området. Det nu gällande reglementet fastställdes av kommunfullmäktige Anvisningar för delårsrapporten upprättas av kommunledningsförvaltningen och distribueras till förvaltningarna. Kommunens delårsrapport består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, drifts- och investeringsredovisning samt årsprognos. Däremot saknas en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper. Någon sammanställd redovisning i likhet med den i årsredovisningen upprättas inte i delårsrapporten, men däremot redovisas bolagens delårsresultat samt prognoser för helåret inklusive kommentarer. I delårsrapporten sker jämförelse mellan åren avseende noterna till balansräkningen med delårsbokslut 2012 för samtliga poster utom för not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar och not 13 Maskiner, inventarier och tekniska anläggningar där jämförelse i stället sker mot helår Eliminering av interna poster har inte skett fullt ut i resultaträkningen. I delårsresultatet ingår interna intäkter och kostnader avseende utbildningsnämnden med 47 mnkr. Intäkter avseende återbetalning av tidigare erlagda försäkringsersättningar avseende AFA-medel har klassificerats olika 2012 respektive 2013, vilket försvårar en analys av intäktsförändringen mellan åren. Ränteintäkter och räntekostnader kopplat till kommunens ränteswappar redovisas fr o m 2013 brutto, vilket innebär att såväl finansiella intäkter som kostnader ökat markant jämfört med föregående års delårsrapport. En differens finns mellan leverantörsreskontra och redovisning på cirka 5 mnkr. Problemet med brister i avstämningsrutinerna kvarstår sedan tidigare även om September 2013 Botkyrka kommun 5 av 12 PwC

52 Granskning av delårsrapport 2013 kommunens centrala ekonomifunktionen lagt ner mycket arbete på att utreda orsaken till differenserna och förbättra avstämningsrutinerna. Revisionen har för avsikt att göra en uppföljande granskning före årsbokslutet. Investeringar har inte aktiverats löpande under året, vilket innebär att avskrivningarna är för lågt bokförda. Aktivering görs i samband med bokslut. Vi har vidare granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten. Bedömning Vi bedömer att kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med lagens krav och i huvudsak enligt övrig normgivning. Noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har kompletterats i enlighet med synpunkter som lämnats vid tidigare delårsgranskningar. Underlagen till de olika balansposterna har ytterligare förbättrats sedan föregående delårsgranskning. Efter att ha granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten bedömer vi att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger de formella förutsättningarna för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer. Utifrån den översiktliga granskning som gjorts har vi inte uppmärksammat något som tyder på att räkenskaperna inte i allt väsentligt är rättvisande. I delårsresultatet ingår interna intäkter och kostnader avseende utbildningsnämnden med 47 mnkr. Det innebär att intäkter och kostnader är för högt redovisade, men det påverkar inte resultat och ställning. Inför årsredovisningen måste den uppmärksammade differensen avseende leverantörsskulder vara utredd. Investeringar ska aktiviteras i anläggningsregistret så snart en investering färdigställs. Detta så att avskrivning kan påbörjas. En beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper saknas helt i delårsrapporten. En fullständig beskrivning av redovisningsprinciper föreslås ingå och inte bara en hänvisning till att samma redovisningsprinciper tillämpas som i årsredovisningen. Detta eftersom läsaren av delårsrapporten inte ska behöva ha tillgång till årsredovisningen för att kunna bedöma redovisningen. September 2013 Botkyrka kommun 6 av 12 PwC

53 Granskning av delårsrapport God ekonomisk hushållning Finansiella mål Fullmäktige har i ettårsplan 2013 fastställt följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1,8 % av skatteintäkterna inkl utjämning Minst 40 % av investeringarna ska finansieras inom ramen för budgeten Kommunens egen externa upplåning ska inte överstiga 725 mnkr I bilaga har vi gjort en uppföljning av de finansiella målen utifrån delårsresultat och lämnad årsprognos. Bedömning Uppföljningen av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning bedöms ske på ett tillfredställande sätt i delårsrapporten. Delårsresultatet och lämnad helårsprognos bedöms vidare vara förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har i flerårsplanen lagt fast kommunens övergripande mål, som har bäring på god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Totalt har 13 mål formulerats inom 6 målområden, såsom: Medborgarnas Botkyrka Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse Kultur och kreativitet ger kraft En effektiv och kreativ kommunal organisation Utifrån detta har kommunens nämnder/förvaltningar fastställt åtaganden inom olika målområden. Nämnderna/förvaltningarna har i sina delårsrapporter gjort en egen utvärdering över hur långt man nått med sina åtaganden under året. Läget kan sammanfattas enligt följande. Knappt hälften av åtagandena under två av målområdena har genomförts. För ett tredje målområde är andelen något lägre. För tre av målområdena är andelen genomförda åtagande på ca 25 %. En stor del av åtagandena pågår och är delvis genomförda. På årsbasis beräknas över 90 % av åtagandena vara helt eller delvis genomförda. En övergripande redovisning av genomförda åtaganden/aktiviteter kopplade till de olika målområdena lämnas i förvaltningsberättelsen. Tendenser kring måluppfyllelsen anges numera. September 2013 Botkyrka kommun 7 av 12 PwC

54 Granskning av delårsrapport 2013 Bedömning Uppföljningen av verksamhetsmålen i delårsrapporten sker per målområde. Utifrån den beskrivning som finns bedöms resultatet i delårsrapporten i stort förenligt med fullmäktiges verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Vissa av målen följs vidare upp på årsbasis, via enkät till kommuninnevånare och brukare. Beskrivning av måluppfyllelsen är fortfarande ett utvecklingsområde, även om beskrivningen utvecklats i jämförelse med föregående delårsrapport genom att tendenser per målområde numera anges. Sammantaget kan vi konstatera att kommunen har en dokumenterat mål- och styrsystem. Utifrån de mål och ekonomiska ramar som läggs fast i flerårsplanen ska nämnderna i ettårsplanen precisera sitt åtagande samt beskriva hur de kan bidra till de av kommunfullmäktige fastställda målen. De olika målen följs upp av nämnderna i såväl tertialuppföljning som i årsredovisning. I tidigare granskning av kommunens mål- och styrsystem, som sammanfattats i en revisionsrapport daterad i september 2012, konstaterades behov av att utveckla kommunens mål- och styrsystem. Av kommunstyrelsens svar på revisionsrapporten framgår att långsiktigt utvecklingsarbete har startats upp i syfte att uppnå en effektiv ekonomi- och verksamhetsstyrning med fokus på mål och uppföljning som främjar en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet. 3.3 Förvaltningsberättelsens innehåll och struktur I förvaltningsberättelsen redovisas vissa viktiga händelser (ej särskild rubrik) under perioden samt en ekonomisk analys av utfall 1, prognos och balanskrav. I berättelsen redovisas även en omvärldsanalys med kommentarer kring samhällsekonomisk utveckling (konjunktur), befolkning och skatteunderlag. Personalperspektivet redovisas i form årsarbetare, medelålder och könsfördelning. Någon sjukfrånvaro redovisas inte. Förvaltningsberättelsen innehåller en detaljerad driftredovisning. En investeringsredovisning på motsvarande detaljeringsnivå finns också. I berättelsen presenteras också en uppföljning av nämndernas delårsutfall och ett koncentrat av nämndernas årsprognoser. I respektive nämnds delårsrapport finns en mer detaljerad information kring ekonomi och verksamhet, som sammantaget utgör ett referensmaterial till kommunens samlade delårsrapport. RKR har i maj 2013 publicerat en ny rekommendation om delårsrapport, som gäller fr o m räkenskapsåret Under avsnittet förvaltningsberättelse ska följande avsnitt vara minimum delårsrapportens förvaltningsberättelse: 1. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under eller efter delårsperiodens slut, men innan delårsrapporten upprättas, och som inte på annat sätt beaktas i delårsrapporten. 1 Finansiella nyckeltal redovisas inte. Däremot finns verksamhetsmått för vissa av nämnderna. September 2013 Botkyrka kommun 8 av 12 PwC

55 Granskning av delårsrapport Upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet. 3. En samlad, men övergripande, redovisning av investeringsverksamheten. 4. En redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. 5. En samlad bedömning av om målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. 6. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen. 7. Upplysningar om hur den kommunala koncernen definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av och hur den förändrats i sin sammansättning under delårsperioden (se rekommendation om sammanställd redovisning). En utvecklingspotential enligt ovanstående finns, främst när det gäller 1, 5 och Resultatanalys och balanskravsavstämning I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna för år 2012 och 2013 samt helårsprognos och budget för år Resultaträkning (belopp i mnkr) Utfall Delår 12 Utfall Prognos Budget Delår 13 helår 13 helår 13 Verksamhetens intäkter 562,4 603,3 *) *) Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar -136,1-136,3-208,0-208,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,0 Skatteintäkter 1 836, , , ,2 Generella statsbidrag 877,1 925, , ,6 Finansiella intäkter 111,1 174,0 242,1 115,0 Finansiella kostnader -75,7-165,5-235,2-109,0 Resultat 312,2 293,1 85,2 29,8 *) Budget är på detaljeringsnivån nettokostnader och avskrivningar, varför prognosen är på samma detaljeringsnivå. Prognosen för helåret pekar mot ett positivt resultat på 85,2 mnkr, vilket är 55,4 mnkr bättre än budgeterat. I resultatet ingår jämförelsestörande poster på netto totalt 61,9 mnkr. Den största posten avser återbetalning av försäkringsavgifter från AFA på sammanlagt 59,9 mnkr avseende 2005 och I delårsrapporten finns en sammanställning som redovisas prognos för budgetutfallet utifrån nämnderna (-30,1 mnkr), gemensamma poster (63,3 mnkr), skatt och utjämning (21,3 mnkr), finansnetto (0,9 mnkr) samt totalt (55,4 mnkr). September 2013 Botkyrka kommun 9 av 12 PwC

56 Granskning av delårsrapport 2013 Balanskravsavstämning finns i förvaltningsberättelsen och balanskravet kommenteras där. Balansutredande not saknas dock. Avstämning av balanskravet på helårsbasis, utifrån lämnad prognos, visar ett positivt resultat på 81,2 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att kommunen uppfyller balanskravet. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. RUR är frivillig att tillämpa, men de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Hanteringen ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Möjlighet finns att retroaktivt reservera överskott från Sådana beslut inkl riktlinjer för hantering av reserven ska fattas under Vi rekommenderar att formellt ställningstagande sker i kommunen kring användning av resultatutjämningsreserv och att erforderliga politiska beslut i så fall tas under Nämndernas budgetuppföljning och prognos Prognosen för nämndernas driftredovisning inkl gemensamma poster år 2013 visas i nedanstående tabell (belopp i mnkr). Driftredov per nämnd/verks Budget 2013 Årsprognos Avvikelse Kommunledningsförvaltningen/KS -276,2-276,2 0,0 Exploatering/KS 11,3 2,6-8,7 Revision -3,5-3,5 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -142,7-148,6-5,9 Teknisk nämnd -0,5-2,5-2,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -10,4-10,3 0,1 Kultur- och fritidsnämnd -208,2-207,9 0,3 Arbetsmarkn/vuxenutbildningsnämnd -195,3-194,7 0,6 Utbildningsnämnd , ,6-13,3 Socialnämnd -508,6-505,8 2,8 Vård- och omsorgsnämnd -881,8-885,8-4,0 Summa nämnder , ,3-30,1 Gemensamma poster 310,2 373,5 63,3 Totalt , ,8 33,2 Av tabellen framgår att totalavvikelsen mellan prognos och budget är +33,2 mnkr (inkl gemensamma poster). Nämnderna redovisar sammantaget ett underskott på 30,1 mnkr. Fyra av kommunens nämnder (exkl kommunstyrelsen i egenskap av facknämnd inkl exploateringsverksamheten) redovisar underskott, varav utbildningsnämnden (13,3 mnkr), samhällsbyggnadsnämnden (5,9 mnkr) samt vård- och omsorgsnämnden (4,0 mnkr) redovisar de beloppsmässigt största underskotten. De fyra övriga nämnderna redovisar överskott. September 2013 Botkyrka kommun 10 av 12 PwC

57 Granskning av delårsrapport 2013 Utifrån det prognostiserade årsresultatet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt tekniska nämnden att vidta åtgärder som begränsa prognostiserade underskott i årets budget. Vidare föreslår styrelsen att fullmäktige medger att samhällsbyggnadsnämnden att överskrida årets budget med högst 5,8 mnkr på grund av de höga kostnaderna för vinterväghållning samt de nödvändiga åtgärderna i Fittja centrum Anders Hägg Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig September 2013 Botkyrka kommun 11 av 12 PwC

58 Granskning av delårsrapport 2013 Bilaga: Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiellt mål, fastställt av kommunfullmäktige i ettårsplan 2013 Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1,8 % av skatteintäkterna inkl utjämning. Utfall delår 2013 Prognos helår 2013 Per augusti 2013 är Per helår 2013 utfallet 10,4 %. beräknas utfallet bli 2,7 %. Minst 40 % av investeringarna ska finansieras inom ramen för budget. Kommunens egen externa upplåning ska inte överstiga 725 mnkr under året. Per augusti 2013 har 100,0 % av investeringarna finansierats via avskrivningar och resultat. Per augusti 2013 är kommunens egen externa upplåning 340,0 mnkr. Per helår 2013 beräknas 60 % av investeringarna finansierats via avskrivningar och resultat. Baserat på investeringsvolymen bedöms kommunens egna externa upplåning understiga beloppsgränsen vid årets slut. September 2013 Botkyrka kommun 12 av 12 PwC

59 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på revisionsskrivelse angående pensionsmedelsförvaltning samt förslag på förändringar i gällande placeringspolicy (KS/2013:387) Beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse och överlämnar skrivelsen som svar på revisionsrapporten. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra föreslagna åtgärder med anledning av revisionsrapporten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslagen till förändringar av nuvarande placeringspolicy. Sammanfattning Revisionen har genomfört en granskning av kommunens förvaltning av pensionsmedel. Den sammanfattande bedömningen är att förvaltningen är ändamålsenligt reglerad genom den fastställda placeringspolicyn. Den säkerställer i huvudsak en tillräcklig intern kontroll och följsamheten bedöms som i huvudsak tillfredsställande. I rapporten finns en del förslag till förändringar av nuvarande rapportering samt vissa övriga påpekanden. Mot den bakgrunden har kommunledningsförvaltningen lagt ett förslag på åtgärder som är i linje med revisionens förslag. Dessa kan sammanfattas i följande punkter: En likartad rapportering för samtliga kvartalsuppföljningar i enlighet med rapportens rekommendation. En uppföljning av placeringens utveckling i förhållande till pensionsskulden ska redovisas i uppföljningsrapporterna. Punkten om en bedömning av utvecklingen för det närmaste året som finns i nuvarande placeringspolicy tas bort. Ändra nuvarande jämförelseindex avseende alternativa placeringar från SSVX30d + 2 % till OMRX-TBILL + 2 %

60 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:387 Därutöver föreslår kommunledningsförvaltningen en justering av nuvarande placeringspolicy avseende ränteplaceringar för att utöka möjligheterna till placeringar i företagsrelaterade ränteinstrument. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

61 1[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen /Svar på revisionsskrivelse angående pensionsmedelsförvaltning samt förslag på förändringar i gällande placeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse och överlämnar skrivelsen som svar på revisionsrapporten Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra föreslagna åtgärder med anledning av revisionsrapporten Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreslagen till förändringar av nuvarande placeringspolicy Sammanfattning Revisionen har genomfört en granskning av kommunens förvaltning av pensionsmedel. Den sammanfattande bedömningen är att förvaltningen är ändamålsenligt reglerad genom den fastställda placeringspolicyn. Den säkerställer i huvudsak en tillräcklig intern kontroll och följsamheten bedöms som i huvudsak tillfredsställande. I rapporten finns en del förslag till förändringar av nuvarande rapportering samt vissa övriga påpekanden. Mot den bakgrunden har kommunledningsförvaltningen lagt ett förslag på åtgärder som är i linje med revisionens förslag. Dessa kan sammanfattas i följande punkter: En likartad rapportering för samtliga kvartalsuppföljningar i enlighet med rapportens rekommendation. En uppföljning av placeringens utveckling i förhållande till pensionsskulden ska redovisas i uppföljningsrapporterna. Punkten om en bedömning av utvecklingen för det närmaste året som finns i nuvarande placeringspolicy tas bort. Ändra nuvarande jämförelseindex avseende alternativa placeringar från SSVX30d + 2 % till OMRX-TBILL + 2 % Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

62 BOTKYRKA KOMMUN 2[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 Därutöver föreslår kommunledningsförvaltningen en justering av nuvarande placeringspolicy avseende ränteplaceringar för att utöka möjligheterna till placeringar i företagsrelaterade ränteinstrument. Beskrivning av ärendet Bakgrund Revisionen har genomfört en granskning av kommunens förvaltning av pensionsmedel. Den sammanfattande bedömningen är att förvaltningen är ändamålsenligt reglerad genom den fastställda placeringspolicyn. Policyn säkerställer i huvudsak en tillräcklig intern kontroll och följsamheten bedöms som i huvudsak tillfredsställande. Kommunen fattade 1999 beslut om att sätta av 400 miljoner kronor av den försäljningslikvid som erhölls genom försäljning av kommunens bolag för el-distribution. Beloppet har från mitten av år 2000 förvaltas av olika externa förvaltare genom placeringar i olika aktie- och ränterelaterade placeringar. För ändamålet har kommunfullmäktige fastställt en placeringspolicy som styr hur pengarna kan placeras. Det långsiktiga målet är att placeringen ska ge en real avkastning (avkastning med avdrag för inflationen) på 3 procent som gör att placeringens värde ökar minst lika mycket som pensionsskulden. Avkastningen på placeringen varierar relativt kraftigt med hänsyn till utvecklingen på börsen. De första åren uppstod en negativ värdeutveckling då man i efterhand kunde konstatera börsen under denna period hade en kraftig nedgång. Det var först 2005 som värdet på placeringen nådde upp till det ursprungliga värdet igen. Med hänsyn till att placeringen avser en mycket lång tidsperiod bedömdes det ändå som att det var nödvändigt med ett en viss aktieandel för att uppnå det långsiktiga målet. Ser vi till hela den aktuella placeringsperioden har vi inte nått upp till en real avkastning på 3 procent. Totalt sett uppgår den årliga avkastningen för denna period till cirka 2,2 procent. Detta är dock en relativt kraftig förbättring i förhållande till senaste årsskiftet då motsvarande siffra låg på 1,5 procent. I mitten av september har siffran stigit ytterligare och ligger nu på cirka 2,5 procent. Ser vi till de senaste 5 respektive 10 åren har den reala avkastningen legat på 4,8 respektive 5,8 procent per år. De inledande 3 årens svaga börsutveckling har därmed påverkat avkastningen mycket negativt. De senaste årens avkastning har dock medfört att man närmat sig det långsiktiga målet

63 BOTKYRKA KOMMUN 3[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 om än i långsam takt. De senaste årens förvaltning har dock visat att det långsiktiga målet är möjligt att nå med nuvarande placeringsinriktning. Revisionsrapportens synpunkter på nuvarande förvaltning Som redovisats ovan har man i granskningen kommit fram till att pensionsmedelsförvaltningen i huvudsak är ändamålsenligt reglerad i den fastställda placeringspolicyn. I rapporten anser man dock att det finns vissa förbättringsområden varför man lämnat följande rekommendationer: Utifrån utfallet över den totala placeringsperioden bör placeringsstrategin ses över för att möjliggöra ett utfall som bättre harmoniserar med målet om 3 procents real avkastning. Utveckla rapporteringen så att frekvens och innehåll överensstämmer med placeringspolicyn. Stärk kopplingen mellan skuld och förvaltningsmedel genom uppdaterade beräkningar över pensionsbetalning/åtagandet som kopplas till utvecklingen av de placerade medlen. Kommentar till framförda rekommendationer Den första rekommendation som lämnas i rapporten är att placeringsstrategin bör ses över för att möjliggöra ett utfall som bättre harmoniserar med målet om 3 procents real avkastning. Vi kan förstå att man kan komma till denna slutsats med hänsyn till utfallet sett över hela perioden. Samtidigt anser vi dock att utfallet mätt över den senaste 10 årsperioden på ett tydligt sätt visar att placeringsstrategin ger ett utfall som överensstämmer med det uppsatta målet om en real avkastning på 3 procent. Som vi framhållit tidigare är huvudförklaringen till att målet inte har nåtts att de första 3 årens svaga avkastning. Orsaken till detta är i sin tur kopplad till tidpunkten när placeringen startade i mitten av år Detta var strax före den så kallade IT-kraschen och börsen stod då som högst innan den började falla kraftigt under de närmaste 2-3 åren. Vid denna tidpunkt var benägenheten att anpassa den taktiska allokeringen till rådande omständigheter inte så vanlig, vilket också medverkade till det svaga utfallet. Här finns nu ett mer utvecklat arbetssätt hos nuvarande förvaltare samtidigt som formuleringen av målet för förvaltningen har förändrats. Detta gör att vi tror att nuvarande placeringsstrategi är väl avstämt mot den uppställda målsättningen. Detta var också en viktig del av den analys som genomfördes i samband med att den nya placeringspolicyn arbetades fram under 2009.

64 BOTKYRKA KOMMUN 4[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 Nästa punkt som redovisats i rapporten är att vi bör utveckla rapporteringen så att frekvens och innehåll överensstämmer med placeringspolicyn. Enligt policyn ska rapportering ske efter varje kvartal samt i en årsrapport. Kvartalsrapporten har sammanställts av kommunledningsförvaltningen på det underlag som lämnas av förvaltaren. Under de senaste åren har rapporten efter andra kvartalet inte lämnats i särskild rapport utan tagits in som en del i delårsrapporten för perioden januari-augusti. Detta gör att den rapporteringen inte har varit lika omfattande som för de övriga kvartalen. När det gäller innehållet konstaterar man att det normalt inte sker någon avstämning mellan placeringen och den skuld som avsättningen ska täcka. Vi delar revisorernas synpunkt att detta behöver utvecklas och kommer att se på hur vi ska kunna förbättra rapporteringen på denna punkt. Normalt tar vi bara fram en pensionsskuldsberäkning två gånger om året då detta är förknippade med kostnader för kommunen. Denna skuldberäkning innehåller endast en beräkning av den aktuella skulden och utbetalningarna för de närmaste fem åren. Med denna information kan man göra en översiktlig avstämning mellan placeringen och skulden. För en mer exakt bedömning krävs en så kallad långtidsprognos som vi köper mera sällan. Vår avsikt är att fortsättningsvis ta ut en långtidsprognos vart annat år för att kunna göra en mer noggrann avstämning vid dessa tillfällen. I nuvarande policy finns uttalat att det i årsrapporten ska göras en bedömning av det kommande årets utveckling. Från kommunledningsförvaltningens gör vi bedömningen att detta är mycket svårt. Det känns inte möjligt att med någon större säkerhet bedöma börsens utveckling då dessa svängningar knappast kan förutses. Vi föreslår mot den bakgrunden att denna punkt i placeringspolicyn stryks i samband med att vi nu ser över denna. Den sista rekommendationen avser kopplingen mellan skuld och förvaltningsmedel genom uppdaterade beräkningar över pensionsbetalning /åtagandet som kopplas till utvecklingen av de placerade medlen. Som redovisats ovan delar vi revisionens påpekande på denna punkt. Avsikten är att utveckla detta i kommande rapportering så att man kan få en löpande uppfattning hur de båda delarna utvecklas i förhållande till varandra. Det finns också anledning att mera noggrant följa denna utveckling så att man anpassar dispositionerna från avsättningen till vad som är möjligt att ta ut i ett längre perspektiv. I rapporten påpekas även att jämförelseindexet för alternativa placeringar har justerats något i förhållande till det som finns angivet i placeringspolicyn. Som framgår av rapporten beror detta på att det angivna indexet delvis har blivit inaktuellt p.g.a. låg omsättning. Vårt förslag är att policyn uppdateras med det index som nu används som jämförelseindex. Mot den bak-

65 BOTKYRKA KOMMUN 5[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 grunden föreslår vi att nuvarande index SSVX30d + 2% ersätts med OMRX-TBILL + 2%. De olika indexen är mycket snarlika men det senare har fått en ökad användning under senare år och speglar utvecklingen på ett bättre sätt. Förslag till åtgärder med anledning av revisonens granskningsrapport Utifrån de rekommendationer och övriga synpunkter som framkommit i den framlagda granskningsrapporten lämnar kommunledningsförvaltningen följande förslag till åtgärder som ska genomföras så snart som möjligt dock senast i samband med årsrapporten för En likartad rapportering för samtliga kvartalsuppföljningar i enlighet med revisionsrapportens rekommendation. En uppföljning av placeringens utveckling i förhållande till pensionsskulden ska redovisas i uppföljningsrapporterna. Punkten om en bedömning av utvecklingen för det närmaste året som finns i nuvarande placeringspolicy tas bort. Ändra nuvarande jämförelseindex avseende alternativa placeringar från SSVX30d + 2 % till OMRX-TBILL + 2 % De förändringar som föreslås av placeringspolicyn har tagits in i den reviderade placeringspolicy som blir gällande om dessa förändringar godkänns av kommunfullmäktige. Förslag till utvidgade placeringsmöjligheter för ränteplaceringar Ut över de förändringar av placeringspolicyn som föreslås ovan har kommunledningsförvaltningen tillsammans med den upphandlade förvaltaren kommit fram till att det vore önskvärt att utvidga möjligheterna att placera i räntefonder som är inriktade på företagsobligationer och liknande instrument. Bakgrunden är att placeringar i statspapper för närvarande ger en mycket låg avkastning. En möjlighet till placeringar i företagsobligationer bedöms ge en högre avkastning till en måttlig ökning av kreditrisken. Samtidigt har den här typen av fonder i större utsträckning börjat placera i nya instrument som minskar ränterisken (FRN-obligationer som inte minskar i värde när räntan på obligationer stiger eftersom de har en rörlig ränta). Det gör att svängningarna i värdet minskar och att risken för att fonderna sjunker i värde reduceras. Denna möjlighet fanns i princip även i nuvarande utformning av men förvaltaren ansåg att skrivningen borde förtydligas och förenklas. Det ska framhållas att andelen som kan placeras i företagsrelaterade ränteinstrument höjs från 10 till 30 procent. Som en följd av detta höjs även andel som kan placeras i ett enskilt papper från 1 procent till 3 procent. Avsikten är dock

66 BOTKYRKA KOMMUN 6[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:387 att placeringarna ska ske i väldiversifierade fonder där man har många olika placeringar som gör att risken för att portföljen ska utvecklas negativt är mycket liten. Niclas Johansson Tf Kommundirektör Rolf Gustafsson Tf Ekonomichef

67 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Pensionsmedelsförvaltning På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område. Vår sammanfattande bedömning är att kommunens pensionsmedelsförvaltning är ändamålsenligt reglerad genom fastställd placeringspolicyn. Policyn säkerställer i huvudsak en tillräcklig intern kontroll inom området. Följsamheten till fullmäktiges fastställda policy bedöms som i huvudsak tillfredsställande. Vi grundar våra bedömningar utifrån följande: Legala krav (Kommunallagens regelverk) efterlevs Målsättning och måluppfyllelse följs upp löpande. Målsättning på en real avkastning på 3 procent har inte uppnåtts Ansvarsfördelning (delegation och dess återrapportering) fungerar tillfredsställande Placeringspolicyns placeringsriktlinjer efterlevs Placeringspolicyns etiska riktlinjer efterlevs i huvudsak Placeringspolicyns krav på rapportering och uppföljning efterlevs till viss del Vid granskningen har vi dock identifierat vissa förbättringsområden, varför vi lämnar följande rekommendationer: Målformuleringen avseende avkastning är tvådelad, dels ska avkastningen överstiga pensionsskuldens/-åtagandets diskonteringsränta, dels ska den genomsnittliga reala avkastningen vara 3 procent. Utifrån utfall över den totala placeringsperioden bör placeringsstrategin ses över för att möjliggöra ett utfall som bättre harmoniserar med målet om 3 procents avkastning. Utveckla rapporteringen så att frekvens och innehåll överensstämmer med placeringspolicyn. Stärk kopplingen mellan skuld och förvaltningsmedel genom uppdaterade beräkningar över pensionsutbetalning/-åtagandet som kopplas till utvecklingen av de placerade medlen.

68 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Vi önskar styrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av lämnade rekommendationer. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

69 Revisionsrapport Sofia Nylund Åsa Sandgren Maj 2013 Pensionsmedelsförvaltning Botkyrka kommun

70 Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning Bakgrund Revisionsfråga och kontrollmål Metod och avgränsning Granskningsresultat Inledande information Legala förutsättningar Mål och måluppfyllelse Ansvarsfördelning Placeringsriktlinjer Etiska riktlinjer Rapportering och uppföljning Utvärdering av delportföljer/förvaltare PwC

71 Granskning av pensionsmedelsförvaltning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning är att kommunens pensionsmedelsförvaltning är ändamålsenligt reglerad genom fastställd placeringspolicyn. Policyn säkerställer i huvudsak en tillräcklig intern kontroll inom området. Följsamheten till fullmäktiges fastställda policy bedöms som i huvudsak tillfredsställande. Vi grundar våra bedömningar utifrån följande: Legala krav (Kommunallagens regelverk) efterlevs Målsättning och måluppfyllelse följs upp löpande. Målsättning på en real avkastning på 3 procent har inte uppnåtts Ansvarsfördelning (delegation och dess återrapportering) fungerar tillfredsställande Placeringspolicyns placeringsriktlinjer efterlevs Placeringspolicyns etiska riktlinjer efterlevs i huvudsak Placeringspolicyns krav på rapportering och uppföljning efterlevs till viss del Vid granskningen har vi dock identifierat vissa förbättringsområden, varför vi lämnar följande rekommendationer: 1) Målformuleringen avseende avkastning är tvådelad, dels ska avkastningen överstiga pensionsskuldens/-åtagandets diskonteringsränta, dels ska den genomsnittliga reala avkastningen vara 3 procent. Utifrån utfall över den totala placeringsperioden bör placeringsstrategin ses över för att möjliggöra ett utfall som bättre harmoniserar med målet om 3 procents avkastning. 2) Utveckla rapporteringen så att frekvens och innehåll överensstämmer med placeringspolicyn. 3) Stärk kopplingen mellan skuld och förvaltningsmedel genom uppdaterade beräkningar över pensionsutbetalning/-åtagandet som kopplas till utvecklingen av de placerade medlen. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 1 av 11

72 Granskning av pensionsmedelsförvaltning 2. Inledning 2.1. Bakgrund Utifrån genomförd väsentlighet- och riskanalys samt en genomgång av kommunens invärlds- och omvärldsanalys har en granskning av pensionsmedelsförvaltning prioriterats. Det finns ett avsnitt i kommunallagen som reglerar att fullmäktige i kommuner och landsting ska meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Kommunstyrelsen i Botkyrka kommun beslutade att avsätta 400 mnkr från försäljningen av Energibolaget för att möta kommande pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen för pensioner. Styrelsen gav i uppdrag till kommunledningskontoret att utarbeta förslag till förvaltningsföreskrifter. Kommunfullmäktige antog ursprungligen särskilda föreskrifter för förvaltning av pensionsmedel som senare har reviderats i olika omgångar. Nu gällande placeringspolicy fastställdes av fullmäktige Revisionsfråga och kontrollmål Granskningen avser kommunstyrelsen och ska besvara följande revisionsfrågor: Är pensionsmedelsförvaltningen ändamålsenligt reglerad via policy och säkerställer denna en tillräcklig intern kontroll inom området? Är följsamheten till fastställd policy tillfredsställande? Revisionskriterier: Legala förutsättningar (Kommunallagens regelverk) Målsättning och måluppfyllelse Ansvarsfördelning (delegation och dess återrapportering) Placeringsriktlinjer och dess följsamhet Etiska riktlinjer och dess följsamhet Rapportering och uppföljning 2.3. Metod och avgränsning Granskningen genomförs via studier av policy, delegationsordning, uppföljningsrapporter, protokoll m.m. Dessutom intervjuas ekonomichef, chefscontroller, kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsledamot i kommunstyrelsen. Avgränsning sker utifrån ovan angivna revisionsfrågor och revisionskriterier. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 2 av 11

73 Granskning av pensionsmedelsförvaltning 3. Granskningsresultat 3.1. Inledande information Ursprungligen avsatte kommunen 450 mnkr. Av dessa var 400 mnkr avsedda för pensioner intjänade före 1998 samt 50 mnkr för individuell del för 1998/1999. Placeringen avseende den individuella delen löstes ut vid utbetalningen till individuella fonder. Den avsatta summan baserade sig inte på någon uträkning utan var det som man ansåg sig ha råd att avsätta vid försäljningen av kommunens energibolag. Några planer på ytterligare placeringar finns inte. Utgångspunkten var att pengarna skulle börja användas 2011 för att möta ökande pensionsutbetalningar, men tack vare goda resultat i kommunen har ännu inte några pengar lyfts från placeringen. I samband med upphandlingen av förvaltningstjänst för pensionsmedlen, våren 2011, delades placeringen upp i två portföljer, en diskretionär 1 och en rådgivande 2. Enligt uppföljning per den 31 december 2012 avser kommunen att se över den rådgivande portföljen p.g.a. den svaga utvecklingen och för att minska sina förvaltningskostnader Legala förutsättningar Enligt kommunallagen ska medel avsatta för pensionsutbetalningar förvaltas på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. I fullmäktiges föreskrifter ska det anges hur medlen ska förvaltas, fastställas vilken risk som är tillåten samt hur uppföljning och kontroll ska ske. Föreskrifterna ska omprövas så snart det finns skäl för det. Iakttagelser Kommunens placeringspolicy, Särskilda förskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser, uppfyller lagens intentioner avseende medelsförvaltning. Policyn finns upprättad och är fastställd av fullmäktige, Föreskrifterna anger hur medlen ska förvaltas och vilken tillåten risk placeringen av medlen medger. Föreskrifterna anger även hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske. Föreskrifterna har omprövats och ändrats när förändringar i förvaltningen har skett. 1 Förvaltning där förvaltaren själv tar beslut om hur de placerade medlen ska förvaltas. 2 Förvaltning där förvaltaren lämnar förslag på placeringar Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 3 av 11

74 Granskning av pensionsmedelsförvaltning 3.3. Mål och måluppfyllelse I placeringspolicyn finns det två övergripande mål med förvaltningen av avsatta medel. 1. att uppnå en god avkastning med betryggande säkerhet 2. att uppnå en jämn och förutsägbar utbetalning av pensionskapitalet över tiden Med god avkastning med betryggande säkerhet menas att kommunen ska ta finansiella risker i syfte att uppnå en avkastning på fonderat kapital som över tiden genererar en avkastning som överstiger skuldens diskonteringsränta. Därmed bidrar förvaltningen till att minska den finansiella bördan av pensionsåtagandet. Målet för förvaltningen är att den genomsnittliga avkastningen ska ha ett realt utfall på ca 3 procent per år räknat på portföljens tillgångar sett över en rullande femårsperiod. Med real avkastning avses nominell avkastning minus inflation mätt som förändring av konsumentprisindex (KPI). En jämn och förutsägbar utbetalningstakt är viktig för att uppnå stabilitet i förutsättningarna för den årliga driften. Iakttagelser Avseende det första målet säkrar man upp att placeringen ska ske med betryggande säkerhet genom policyns placeringsriktlinjer. Botkyrka kommun avsatta medel, 400 mnkr, hade ett värde på 577 mnkr den 31 december All avkastning som placeringen genererar återinvesteras i portföljen. Tabell 1 Utvecklingen för placeringarna jan-dec 2012 Utveckling, % Diskretionär Rådgivande Totalt Jämf.index Svenska aktier 16,3 16,1 16,0 16,7 Utländska aktier 11,2 10,0 10,6 9,9 Svenska räntor 3,8 5,0 4,4 3,2 Alternativa investeringar 3,4 1,3 2,1 3,2 Totalt 7,1 6,4 6,7 7,5 Den främsta anledningen till den något svagare utvecklingen jämfört med index är att portföljen i början av året hade en lägre andel aktier än normalportföljen. Uppföljning sker även av jämförelse över tid mot KPI i rapporteringen till kommunstyrelsen. Utvecklingen över åren ser ut enligt tabell nedan. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 4 av 11

75 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Tabell 2 Utvecklingen för placeringarna över längre tid Åren Fr.o.m. juni 2000 Värdeökning 18,2 % 44,7 % KPI 6,2 % 21,0 % Värdeökning minus KPI 12,0 % 23,7 % Genomsnittlig värdeökn/år 3,4 % 3,0 % Genomsnitt över KPI/år 2,2 % 1,5 % Tabellen visar att målet om KPI + 3 procent inte har uppnåtts. För hela perioden har endast halva avkastningskravet uppnåtts. För att förklara den relativt svaga utvecklingen sedan starten redovisas nedan årsvis utveckling från juni Tabell 3 Uppföljning av pensionsplacering ÅR 31- mar 30-jun 30-sep 31-dec Föränd. (mnkr) Föränd. (%) ,0 381,5-18,5-4, ,2 371,8 339,7 367,4-14,1-3, ,2 327,1 295,8 304,9-62,5-17, ,6 319,0 324,4 338,4 33,5 11, ,2 352,2 354,2 366,9 28,5 8, ,4 406,6 426,8 441,0 74,1 20, ,8 447,3 469,5 483,3 42,3 9, ,1 505,3 500,2 489,3 6,0 1, ,8 464,0 436,0 439,1-50,2-10, ,4 460,0 483,4 501,3 62,2 14, ,7 524,2 538,1 550,7 49,4 9, ,4 550,7 524,1 540,8-9,9-1, ,8 554,8 565,9 577,0 36,2 6, ,0 Som tabellen ovan visar inleddes placeringsperioden med tre år av nedgång vilket gjort att utvecklingen över tid inte varit så god. Även 2008 var ett år med större nedgång. Trots vissa år med god utveckling har utvecklingen för hela perioden inte varit i nivå med uppsatt mål. Värdet per den 31 mars 2013 var 597 mnkr. Diskonteringsräntan för ansvarsförbindelsen är tudelad mellan pensioner som avser pensionärer och pensioner som avser anställda. För pensionärer är räntan 1,75 procent och för anställda 0 procent enligt Sveriges Kommuner och Landstings Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. De olika räntesatserna beror på att Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 5 av 11

76 Granskning av pensionsmedelsförvaltning pensionärernas pensioner värdesäkras med prisbasbelopp medan anställdas pension värdesäkras med inkomstbasbelopp. Fr.o.m. 2013/14 sänks diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter, till 1 procent. Hur Botkyrkas pensionsåtagande fördelas mellan pensionärer och anställda finns inte framräknat. När det gäller utbetalning från pensionskapitalet har man hittills inte behövt använda de placerade medlen för att klara sina utbetalningar till pensioner. Enligt ettårsplan för 2013 och flerårsplan för kommer uttag ur pensionskapitalet göras kommande år enligt nedan. Tabell 4 Planerade uttag År Uttag 20 mnkr 22,5 mnkr 25 mnkr 27,5 mnkr 30 mnkr Även 2012 budgeterades ett uttag, på 17,5 mnkr, men detta har ej realiserats. Beräkningarna över hur mycket som ska tas ut årligen bygger inte på en aktuell pensionsberäkning. Den långsiktsberäkning över framtida årliga pensionsutbetalningar, från KPA, som redovisas i policyn är från En ny beräkning ska enligt uppgift beställas under Ansvarsfördelning Föreskriften tydliggör ansvarsfördelningen mellan fullmäktige, styrelse och ekonomichef enligt följande: Fullmäktige fastställer policyn och svarar därmed för de övergripande besluten avseende pensionsmedelsförvaltningen. Kommunstyrelsen bereder policy, säkerställer att förvaltningen sker i överenstämmelse med policy och lagregler samt ansvarar för löpande utvärdering i förhållande till fastställda förvaltningsmål. Kommunstyrelsen delegerar kommunfullmäktiges operativa förvaltningsuppdrag till ekonomiavdelningen/ekonomichefen. Ekonomichefen ansvarar för att det löpande arbetet avseende förvaltningen såsom efterlevnad till placeringspolicy, löpande rapportering till kommunstyrelsen och företräda kommunen gentemot externa parter Vid plötsliga oväntade händelser kan ekonomichef i samråd med kommundirektör ta initiativ som tillfälligt avviker från policyn. Iakttagelser Kommunfullmäktige fastställde nuvarande policy Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 6 av 11

77 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Enligt uppgift diskuteras placeringspolicyn sällan i kommunstyrelsen. Frågor diskuteras i allmänhet oftast främst på de politiska gruppträffarna och mer sällan i styrelsen. Oppositionen har i ett särskilt yttrande till årsredovisning 2012 påpekat att man anser att kommunen ej bör spekulera med avsatta pensionsmedel. Dessa synpunkter ska även ha framförts tidigare, muntligt. Den uppföljning som sker till styrelsen är den rapportering som sker kvartalsvis kring placerade medel. Denna information visar på värdeutveckling samt allokering per tillgångsslag jämfört med policyns normalvärde. I övrigt följer kommunstyrelsen inte upp policyn ytterligare. Det löpande arbetet sköts av chefscontrollern. Enligt uppgift sker emellertid alla beslut om förändringar i samförstånd mellan ekonomichef och chefscontroller. Vi noterar att hanteringen av placeringar i stor omfattning förlitar sig på chefscontrollern, eftersom han är den enda som arbetar aktivt med medelsplaceringen i kommunen. Detta innebär att organisationen är sårbar. När nuvarande chefscontroller var ekonomichef, var det emellertid endast en person involverad i de beslut som fattades. Enligt uppgift har det hittills inte skett några oväntade händelser som har inneburit en avvikelse från policyn. Hos kapitalförvaltaren finns en avdelning som kontrollerar att den förvaltare som handhar kommunens portfölj följer kommunens policy Placeringsriktlinjer I riktlinjerna anges kommunens förvaltningsfilosofi som delas upp i fyra principiella riktlinjer för förvaltningen, helhetsansvar, matchning, diversifiering samt långsiktighet. Dessutom regleras hur externa rådgivare får anlitas samt att förvaltning ska ske av extern förvaltare. Riktlinjerna anger även tillåtna tillgångsslag, allokeringsalternativ mellan räntor och aktier samt riskbegränsningar i övrigt. Policyn tillåter följande tillgångsslag med angivna spann för allokering: Tabell 5 Tillåtna spann per tillgångsslag Tillgångsslag Accepterat spann Min Normal Max Räntor och alternativa tillgångar Räntebärande värdepapper Alternativa tillgångar Aktier Svenska aktier Utländska aktier Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 7 av 11

78 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Övriga riskbegränsningar i policyn anger accepterade motparter och förvaltare, hantering av valuta- och likviditetsrisk samt derivatinstrument. Iakttagelser Kommunen anlitar DNB Sverige som förvaltare. I tabellen nedan presenteras allokering av placeringar per Tabellen visar att de investerade tillgångsslagen håller sig inom de spann som anges av placeringspolicyn. Tabell 6 Allokering per tillgångsslag per Tillgångsslag per Marknadsvärde Andel (%) Accepterat enligt policy Räntor och alternativa tillgångar % Ja Räntebärande värdepapper % Ja Alternativa tillgångar % Ja Aktier % Ja Svenska aktier % Ja Utländska aktier % Ja Totalt värdepapper % Ja En kontroll har gjorts för allokering under perioden till och kontrollen visar att tillgångsslagen har varit inom givna ramar under perioden Etiska riktlinjer Riktlinjerna innehåller etiska restriktioner utifrån kommunens etiska skäl och helhetssyn på förhållandet ekonomi och ekologi. Dessa innebär att placeringar inte medges i företag som har produktion eller försäljning inom hasardspel, pornografi, alkohol, tobak eller vapen som en väsentlig del av sin verksamhet. Dessutom ska direkta placeringar endast göras i företag som på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventionerna som Sverige har undertecknat. Avsnittet avseende etiska riktlinjer avslutas med följande: Vid placering i aktiefonder krävs att fonderna investeringsriktlinjerna i allt väsentligt överensstämmer med kommunens etiska riktlinjer. Vad allt väsentligt innebär framgår inte av riktlinjerna. Iakttagelser Enligt uppgift från kommunen hålls en löpande dialog med förvaltarna avseende de etiska kraven. De fastställda etiska kraven gör att kommunens placeringsmöjligheter minskar. Trots detta upplever man inte att kraven begränsar placeringsmöjligheterna i allt för stor utsträckning. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 8 av 11

79 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Vid granskningstillfället har kommunen placerat en större del av pensionspengarna i placeringsalternativ med utökade hållbarhetskriterier. Granskningen visar att tre av aktiefonderna saknar hållbarhetsprofil och kan därför inte jämföras med de etiska krav som framkommer av policyn. Emellertid friskriver sig kommunen från detta genom skrivelsen som nämns ovan. De aktiefonder som redovisar en hållbarhetsprofil kan anses falla inom de etiska krav som framgår av kommunens policy. Tabell 7 Aktuella fondplaceringar per utifrån etiska begräsningar Värdepapper Internationella konventioner Hasard -spel Pornografi Alkohol Tobak Vapen DNB Sverige Koncis Ja - < 0 % <5 % < 0 % <5 % Svenska aktiefonder Utländska aktiefonder DNB Sverigefond Ja - < 0 % <5 % < 0 % <5 % Enter Select Pro Ja Lannebo Småbolag Swedbank Robur Ethica Sverige MEGA Aberdeen Ethical World Fund A-ACC DNB Global Emerging Markets SRI A Ja <5 % <0 %/>5 % <5% <5% <0%/ >5% <5% < 0 % <5% < 0 % <5 % DNB Utlandsfond Ja <5 % < 0 % <5 % < 0 % <5 % Swedbank Robur Global Ethica MEGA Ja <5 % <0%/>5% <5 % <5 % <0%/ >5% Utifrån den friskrivning som framkommer i policyn är det inte möjligt att göra någon sammanfattande bedömning över hur kommunen uppfyller de etiska krav som ställs Rapportering och uppföljning Enligt policyn ska det en gång per år inhämtas aktuell uppgift om ansvarsförbindelsen från kommunens pensionsadministration. Utvecklingen i förhållande till prognosen ska utvärderas och kommenteras i kommunens årsredovisning. Under avsnittet rapportering och uppföljning anges vidare hur och när uppföljning ska ske. Vid årsrapporten ska något fler upplysningar lämnas. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 9 av 11

80 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Rapportering från förvaltaren till kommunen sker månatligen i form av tre rapporter, en för den diskretionära portföljen, en för den rådgivande samt en totalrapport för båda portföljerna. Iakttagelser För kvartal 1, 3 och 4 har chefscontroller sammanställt kvartalsrapport utifrån underlag från förvaltaren. Fjärde kvartalsrapporten avser även årsrapporteringen. Dock gjordes ingen rapportering för andra kvartalet. I stället hänvisar chefcontrollern till delårsrapport per augusti. En avstämning har gjorts huruvida rapporteringen uppfyller de krav som ställs i policyn. I tabellen nedan presenteras granskningsresultatet. Tabell 8 Uppföljning av policyns rapporteringskrav Rapporteringskrav enligt policyn Kv Kv Kv Aktuell värdering av tillgångar i förhållande till pensionsåtagande Nej Nej Kv4 2012/ ÅR 1) Delvis i ÅR Tillgångsportföljens totala avkastning under perioden, under året och Ja Ja Ja sedan start Procentuell fördelning av olika tillgångsslag Ja Ja Ja Utvärdering av delportföljer/ förvaltare mot jämförelseindex, med Ja Ja Ja tillämpning av vedertagna nyckeltal och riskmått Utvärdering av totalportföljen i förhållande till normalportföljen Ja Ja Ja Krav på årsrapport Redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet Ja Bedömning av det kommande årets utveckling Nej Utvärdering av uttag ur pensionsportföljen under året Ej aktuell Ny värdering av pensionsåtagandet utifrån underlag från pensionsadministratören Nej 1) Årsredovisning, i denna redovisas att placeringen motsvarar en tredjedel av kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 10 av 11

81 Granskning av pensionsmedelsförvaltning Uppföljningen av pensionsmedelsförvaltningen och utveckling av pensionsåtagandet/-skulden sker var för sig. Någon direkt koppling mellan åtagandet och gjorda placeringar finns inte. I kvartalsrapporterna sker ingen uppföljning av åtagandet/skulden. I årsredovisningen redovisas under avsnittet pensionsavsättning hur pensionsplaceringen är fördelad per tillgångsslag samt hur de har utvecklats. Delårsrapporterna för april och augusti redovisar en förenklad uppföljning. Uppföljningarna av placerade medel redovisas till kommunstyrelsen som anmälningsärenden och diskuteras sällan. Chefkontroller deltar ej vid dessa möten, eventuella frågor besvaras av ekonomichef Utvärdering av delportföljer/förvaltare Enligt policyn ska förvaltningsresultatet utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de marknader där investeringar görs. Av policyn framgår vidare vilka index som ska användas för de olika tillgångsslagen. Iakttagelser Vi har noterat att korrekt jämförelseindex används för alla utom ett tillgångsslag. Enligt portföljförvaltaren på DNB har indexet för alternativa placeringar bytts ut eftersom det som nämns i policyn är mindre lämpligt för alternativa investeringar. Orsaken är att det tidigare indexet har få dagliga noteringar p.g.a. låg omsättning vilket gör att indexet varierar mycket mellan olika dagar. Uppdatering av policyn p.g.a. ändrat index har inte gjorts Åsa Sandgren Projektledare Janne Nilsson Uppdragsledare Maj 2013 Botkyrka kommun PwC 11 av 11

82 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja (KS/2013:498) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner plankostnadsavtal och ramavtal med Aquavilla Produktions AB. Reservation Lars Johansson (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Aquavilla Produktions AB har under en längre tid fört en dialog med kommunen om att etablera flytande villor i Botkyrka. Parallellt har kommunen tagit fram ett detaljplaneprogram för Fittja där vi har tittat på möjligheten att etablera villor på vatten i Fittja. Kommunfullmäktige beslutade (KS/2007:1) att godkänna detaljplaneprogrammet Framtid Fittja och gav samtidigt samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för villor på vatten, och budget för detaljplanen sattes till kronor. Som en följd av detta har projektet nu förhandlat fram ett förslag på ramavtal och plankostnadsavtal med Aquavilla Produktions AB. Syftet med avtalen är att reglera vem som gör vad i planarbetet och enas om en ambitionsnivå. Ramavtalet syftar till att pröva en etablering med aquavillor med varierande storlek om kvm. Upplåtelseformen föreslås vara bostadsrätt eller äganderätt. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet

83 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:498 Yrkanden Lars Johansson (FP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Anna Herdy (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

84 YRKANDE Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja Förslag till beslut att ordförandeförslaget avslås Motivering Folkpartiet har hela tiden varit skeptisk mot att anlägga villor på vattnet på olika håll i kommunen. Vid gick emot detaljplaneprogrammet Framtid Fittja i denna del Vi har inte nu heller ändrat inställning. Bostäder på vatten kan ha sin roll i mycket tätbebyggda områden där det i princip inte finns några områden kvar på land att bygga på längre. Det finns också en risk att boende på vatten blir dyrare att bygga genom t ex högre anslutningskostnader för VA m.m- I Botkyrka och också i Fittja välkomnar Folkpartiet att fler bostäder byggs. Vi anser dock att dessa ska byggas på land då det finns gott om mark, också i attraktiva lägen att bygga. Mt den bakgrunden yrkar vi avslag på ordförandeförslaget i detta ärende.

85 Yrkande Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja, (KS/2013:498) Vi i BP yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut i rubricerat ärende. Vid genomgång av handlingarna i detta ärende anser vi att det finns åtskilligt som framstår som både attraktivt och spännande boende vilket kan komma ge en positiv bild av såväl Fittja som kommunen i sig. Detta är lite av ett nytänkande och om det skulle kunna förverkligas utan några större felaktigheter anser vi i BP att en satsning kan bli stimulerande, dock ser vi det självklart att en återkommande rapportering till kommunfullmäktige genomförs i och för att kunna bilda en uppfattning av värdet av projektet. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas

86 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 178 Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja Detta är ett spännande projekt som vi, i nuläget, bejakar. Vi behöver fler möjligheter till bostadskarriär i Norra Botkyrka och inte minst i Fittja. Erfarenheterna med Fittjaterrassen har ju givit för handen att ¼ av de som flyttat in har kommit utifrån kommunen. Ny skattekraft med andra ord. Det här projektet har ju potential att locka hit ännu fler utifrån att flytta hit. Vad vi inte ska hamna i är att vi subventionerar boendena på det sättet som blev fallet i just nämnda Fittjaterrassen, med ca kr per bostad (bostäder som sedan sålde slut på ett dygn). Därför bör tomträttsavgälden eller köpeskillingen vara så pass stor att kommunen får ett visst överskott av hela projektet. En tveksamhet är om vi ens bör sälja mark som är på vatten? Vi menar att tomträttsavgäld är att föredra, som blir en fast inkomst. Vad gäller ifråga om fastighetsskatt? Är det så att flytande villor är befriade så bör vi även se till att få in 6500 kr per bostad i fastighetsavgift (som när det gäller vanliga hus, tillkommer kommunen). Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

87 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2013: Villor på vatten i Fittja - ramavtal och plankostnadsavtal (KS/2007:1) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner plankostnadsavtal och ramavtal med Aquavilla produktions AB. Sammanfattning Aquavilla produktions AB har under en längre tid fört en dialog med kommunen om att etablera flytande villor i Botkyrka. Parallellt har kommunen tagit fram ett detaljplaneprogram för Fittja där vi har tittat på möjligheten att etablera villor på vatten i Fittja. Kommunfullmäktige beslutade (KS/2007:1) att godkänna detaljplaneprogrammet Framtid Fittja och gav samtidigt samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för villor på vatten, budget för detaljplanen sattes till kronor. Som en följd av detta har projektet nu förhandlat fram ett förslag på ramavtal och plankostnadsavtal med Aquavilla Produktions AB. Syftet med avtalen är att reglera vem som gör vad i planarbetet och enas om en ambitionsnivå. Ramavtalet syftar till att pröva en etablering med Aquavillor med varierande storlek om kvm. Upplåtelseformen föreslås vara bostadsrätt eller äganderätt.

88 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:498 Referens Heléne Hill Mottagare Kommunstyrelsen Ramavtal och plankostnadsavtal för villor på vatten i Fittja Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner plankostnadsavtal och ramavtal med Aquavilla produktions AB. Sammanfattning Aquavillor har under en längre tid fört en dialog med kommunen om att etablera flyttande villor i Botkyrka. Parallellt har kommunen tagit fram ett detaljplaneprogram för Fittja där vi har tittat på möjligheten att etablera villor på vatten i Fittja. Kommunfullmäktige beslutade (KS/2007:1) att godkänna detaljplaneprogrammet Framtid Fittja och gav samtidigt samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för villor på vatten, budget för detaljplanen sattes till kronor. Som en följd av detta har projektet nu förhandlat fram ett förslag på ramavtal och plankostnadsavtal med Aquavilla Produktions AB. Syftet med avtalen är att reglera vem som gör vad i planarbetet och enas om en ambitionsnivå. Ramavtalet syftar till att pröva en etablering med Aquavillor med varierande storlek om kvm. Upplåtelseformen föreslås vara bostadsrätt eller äganderätt. Bakgrund om företaget Aquavillor bildades år Då producerade företaget åtta Aquavillor som såldes i snabb takt. De producerade också fyra villor inför Bo01, dessa villor finns idag på Pampas Marina. Aquavilla består av ett antal olika bolag, bland annat Aquavilla AB, Pampas Marina AB och Aquavilla Produktions AB. De har nyligen startat ett projekt för att bygga sin egen produktionsanläggning där nya Aquavillor ska sättas ihop för att sedan levereras till sina ankringsplatser. Ekonomi Planarbetet finansieras delvis via plankostnadsavtal. Kommunen upprättar tillsammans med exploatören ett plankostnadsavtal som reglerar fördelningen av kostnaderna för detaljplanen. Aquavilla kommer att stå följande kostnader under detaljplanearbetet: Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post helene.hill@@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

89 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:498 Illustrationsplanen 3d-modell Illustrationsmaterial före och efter Bullerutredningen Dagvattenutredningen Förprojekteringen av bryggor inklusive teknisk försörjning Geotekniska utredningen Utredning om markföroreningar Kommunens övriga kostnader för att ta fram detaljplanen kommer att täckas av att vattenoch landområdet för exploateringen säljs eller att den upplåts med tomträtt. Vid försäljning möts kostnader för detaljplan och genomförandet i exploateringsbudgeten. Vid upplåtelse med tomträtt kommer markintäkten att inkomma till samhällsbyggnadsförvaltningens driftsbudget. Kommunen har även möjlighet att ta ut planavgift i samband med bygglov. Niclas Johansson Tf kommundirektör Heléne Hill Exploateringschef BILAGOR 1. Ramavtal 2. Plankostnadsavtal Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Exploateringschef Heléne Hill, klf Handläggare, Kristofer Uddén, sbf Ekonom Inger Larsson, sbf Planchef Anna-Bie Agerberg, sbf Gruppchef för mark och exploatering Agneta Engver, sbf Förvaltningsrätten, laga kraftbevis

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99 PROTOKOLLSUTDRAG 1[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Ansökan om att få kvarstå i förtroendeuppdrag (KS/2013:463) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att Peter Nyberg (S) får ha kvar sina förtroendeuppdrag för återstoden av mandatperioden med slutdatum enligt nedanstående sammanställning. - Ersättare i kommunstyrelsen (t.o.m ) - Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (t.o.m ) - Ersättare i Kommunförbundet Stockholms län (t.o.m ) - Ersättare i Mälardalsrådet (t.o.m ) Kommunstyrelsen beslutar för egen del: att Peter Nyberg (S) får ha kvar sitt förtroendeuppdrag för återstoden av mandatperioden med slutdatum enligt nedanstående. - Ordförande i klimat- och planeringsberedningen (t.o.m ) Reservationer Jimmy Baker (M), samt samtliga ledamöter för (TUP) och (KD) reserverar sig mot beslut till förmån för eget yrkande. Jäv Peter Nyberg (S) anmäler jäv och deltar inte i sammanträdet under behandlingen av ärendet. Protokollsanteckningar Katarina Berggren (S) lämnar en protokollsanteckning:

100 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:463 Kommunalråd och ordförande i nämnder nomineras till sina uppdrag av de politiska partierna. Socialdemokraterna i Botkyrka har inlett en intern process att tillsätta en ersättare när Peter Nyberg kommer lämna sina uppdrag under 2014 i samband med föräldraledighet. Att utse en ersättare till denna typ av uppdrag är en viktig process som vi avser hantera skyndsamt, men vi behöver några månader till på oss innan vi kan återkomma till Kommunfullmäktige kring förslag på ny ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Anders Peterson (M) och Petja Svensson (M) lämnar en protokollsanteckning: Under förutsättning att majoriteten har laglig grund för beslutet avstår vi från att delta i beslutet. Ärendet Peter Nyberg (S) har i e-postmeddelande meddelat att han kommer att flytta från Botkyrka kommun och ansöker om att få stanna kvar i sina förtroendeuppdrag för återstoden av mandatperioden trots att han framgent inte kommer att vara folkbokförd i kommunen. En person måste vara folkbokförd i kommunen för att vara valbar till kommunala förtroendeuppdrag. Av 4 kap. 8 kommunallagen framgår att om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör uppdraget genast. Kommunfullmäktige får dock besluta att en förtroendevald som valts av kommunfullmäktige (dvs. förtroendevalda i nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare) får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden trots att personen inte längre är folkbokförd i kommunen. De förtroendeuppdrag som Peter Nyberg innehar och som kommunfullmäktige fattat beslut om är: - Ersättare i kommunstyrelsen (t.o.m ) - Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (t.o.m ) - Ersättare i Kommunförbundet Stockholms län (t.o.m ) - Ersättare i Mälardalsrådet (t.o.m ) Kommunallagens formulering om krav på fullmäktigebeslut för att få kvarstå i förtroendeuppdrag kan tolkas så att det enbart gäller förtroendevalda i nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Peter Nybergs uppdrag i Kommunförbundet och i Mälardalsrådet skulle därmed inte omfattas av kravet på fullmäktiges godkännande för att kvarstå. Dock, eftersom kommunfullmäktige fattat beslut om att Peter Nyberg ska ha dessa förtroendeuppdrag, är det lämpligt att kommunfullmäktige i detta fall tar ställning till om Peter Nyberg ska kvarstå även i dessa uppdrag. Försla-

101 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:463 get till beslut innebär därmed att kommunfullmäktige medger att Peter Nyberg kvarstår i samtliga ovanstående uppdrag. De förtroendeuppdrag som Peter Nyberg innehar och som kommunstyrelsen fattat beslut om är: - Ordförande i klimat- och planeringsberedningen (t.o.m ) Förslaget till beslut innebär därmed att kommunstyrelsen för egen del medger att Peter Nyberg kvarstår i detta uppdrag intill mandatperiodens slut. De förtroendeuppdrag som Peter Nyberg innehar och som samhällsbyggnadsnämnden fattat beslut om är: - Ordförande i samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott (t.o.m ) - Ordförande i samhällsbyggnadsnämndens namnberedning (t.o.m ) Det är lämpligt att samhällsbyggnadsnämnden på motsvarande sätt fattar beslut i frågan om Peter Nyberg ska kvarstå i dessa förtroendeuppdrag intill mandatperiodens slut. Utöver ovanstående förtroendeuppdrag är Peter Nyberg ledamot i Södertörns Fjärrvärme AB (t.o.m ). Visserligen har kommunfullmäktige fattat beslut även om detta uppdrag, men eftersom detta styrs av bolagsordningen för Södertörns Fjärrvärme AB och inte av kommunallagen är detta uppdrag något som inte fullmäktige behöver godkänna. Detta förtroendeuppdrag kan således fortgå utan fullmäktiges godkännande då det inte är kopplat till valbarheten på samma sätt som Peter Nybergs övriga förtroendeuppdrag. Yrkanden Anders Thorén (TUP), Jimmy Baker (M) och Stefan Dayne (KD) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Anna Herdy (V) och Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.

102 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:463 Expedieras till: - Kommunfullmäktige

103 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 179 Ansökan om att kvarstå i förtroendeuppdrag Rent principiellt bör man avsäga sig uppdrag som ex. KF och rådsposter när man flyttar från kommunen. Vad säger lagens förarbeten, vad var intentionerna kring undantagen som får göras? Detta förfarande borde stämmas av mot SKL. Vi ville att ärendet skulle dras tillbaka så att vi skulle få ett tydligt underlag att ta ställning till. Vi tog upp frågan på gruppledarträffen, men möttes av beskedet från majoriteten att man inte hade för avsikt att komplettera ordförandeförslaget med något mer än det som finns där. Vi har själva tittat på förarbetena till berörd lag, kommunallag kapitel 4, 8: Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Fullmäktige får dock besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden. Lag (2002:249). I förarbetena utgår man dock från att det handlar om tillfällig flytt, exempelvis för studier eller liknande, men också utifrån ett scenario där "många" förtida avhopp skulle försvåra återsättning under mandatperioden. För oss ser det ut som att ett medgivandebeslut i KF förutsätter att den berörde endast avser avflytta från kommunen temporärt. I ärendet gäller det en slutgiltig avflyttning och kan således inte utgöra en godtagbar anledning för föreslaget beslut 1 : Enligt kommittén är utflyttning det vanligaste skälet till att lämna uppdrag i kommunen eller landstinget i förtid. I flertalet fall är det naturligt att den förtroendevalde som flyttar lämnar sina uppdrag. Detta eftersom den naturliga anknytningen till kommunen eller landstinget upphör. Det förekommer emellertid tillfällen då det kan finnas skäl att låta en förtroendevald som flyttar från en kommun eller ett landsting behålla sina förtroendeuppdrag, när det endast handlar om temporär bosättning i en annan kommun eller ett annat landsting. Även en sådan temporär flyttning leder normalt till ändrad folkbokföring. Särskilt för unga personer kan det vara aktuellt att under en period exempelvis studera på annan ort för att sedan återvända till kommunen. Ungdomarnas demokratikommission har föreslagit att en möjligt skall skapas för att det skall vara möjligt att förena förtroendeuppdrag med studier på annan ort. Regeringen anser att förtroendevalda som temporärt flyttar till en annan kommun för en period som överstiger sex månader och som enligt folkbokföringslagens 1 Se Rätt att behålla uppdrag trots flytt:

104 regler således skall vara folkbokförda i den nya kommunen, bör kunna få behålla sina uppdrag under resten av mandatperioden. Denna möjlighet kan exempelvis gälla förtroendevalda som flyttar till en annan kommun för att där bedriva högskolestudier. Möjligheten bör dock även finnas i andra situationer där flytten till den nya kommunen eller det nya landstinget inte är definitiv utan av tillfällig karaktär. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att avslå ärendet Jimmy Baker (M) Anders Thorén (TuP) Stefan Dayne (KD)

105 Yttrande Ansökan om att få kvarstå i förtroendeuppdrag, (KS/2013:463) Vi har tagit del av skrivelserna i ärendet och funnit att det enligt lag ej finns hinder för en förtroendevald att behålla sina uppdrag till vilka han har valts in av kommunfullmäktige i ett tidigare skede. Däremot kan det ifrågasättas om anständigheten av att kvarstå som förtroendevald vid en avflyttning från sin hemort, varvid det vid senare tillfällen kan framkomma synpunkter som kan skapa prejudikat för att underlätta för förtroendevalda att flytta från sin hemort såväl tidigare som senare under pågående mandatperiod. Med anledning av ovanstående meddelar vi kommunfullmäktige att vi ej deltar i beslutet i rubricerat ärende. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas

106 -----Ursprungligt meddelande----- Från: Nyberg Peter, klf Skickat: den 25 september :05 Till: Asp Anna, klf Ämne: Ansökan om att trots flytt till annan kommun vara kvar som förtroendevald under återstoden av mandatperioden Hej! Jag har bott i Botkyrka i 35 år. Kommunalpolitiska förtroendeuppdrag har jag haft sedan valet 1994, i kommunfullmäktige sedan valet Sedan 1 september 2004 är jag kommunalråd/heltidsarvoderad nämndordförande. I nuläget är jag ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i kommunstyrelsen, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ordförande i klimat- och planeringsberedningen mm. Jag är även styrelseordförande i Södertörns Fjärrvärme AB. Då mitt privatliv har fyllts med ett nytt innehåll vill jag ansöka om att kunna ha kvar mina förtroendeuppdrag i kommunen under återstoden av mandatperioden, trots att jag under hösten ( ) flyttar till min familj i Sollentuna kommun. Med vänliga hälsningar Peter Nyberg

107 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum (M) (KS/2012:184) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Edip Noyan (M) och Jimmy Baker (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Enklare om- och tillbyggnader av altaner och uterum. Motionärerna föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur kommunen kan förenkla hanteringen kring enklare om- och tillbyggnader i form av att upprätta ett särskilt ramverk med tydliga regler och riktlinjer. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen. Motivering Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad med hänvisning till nämndens yttrande. Samhällsbyggnadsnämnden har förståelse för motionens intentioner att förenkla hanteringen av bygglov men anför att plan- och bygglagen inte ger något stöd för kommunen att genom vanliga nämndbeslut reglera omfattningen av byggloven, utan att detta endast kan göras genom detaljplaner/områdesbestämmelser. Samhällsbyggnadsförvaltningen pekar dock på möjligheten att altaner och uterum skulle kunna komma att omfattas av nya rutiner för så kallade

108 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:184 okomplicerade ärenden vilket skulle snabba upp processen för bygglov i dessa fall. Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

109 Kommunfullmäktige MOTION Enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum Moderaterna vill förenkla för de av våra medborgare som vill göra om- och tillbyggnader av altaner och uterum. Kommunen skulle kunna ta fram ett särskilt ramverk med tydliga regler och riktlinjer för enklare om- och tillbyggnader. Om den enskilde medborgaren håller sig inom detta ramverk, så menar vi att det, i de allra flesta fallen, bör räcka med att medborgaren anmäler åtgärden i efterhand och att denne sedan får betala en låg avgift för den administrativa hanteringen av ärendet. Vi vill sträva efter att Botkyrkaborna ska trivas och vilja bo kvar i sina hus och i vår kommun. Om kommunen uppfattas som för rigid, med arrogant bemötande och därtill lika höga, eller högre bygglovsavgifter än grannkommuner med lägre skattesats, så riskerar vi att tappa såväl befintliga som potentiella Botkyrkabor. Vår ambition är vidare att kommunens detaljplaner ska vara mera tillåtande än vad som är fallet idag, detta oavsett kommundel, när det gäller människors möjligheter att själva kunna påverka och förändra sitt boende. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda hur vi kan förenkla hanteringen kring enklare om- och tillbyggnader av altaner och uterum i form av att upprätta ett särskilt ramverk med tydliga regler och riktlinjer. Edip Noyan Jimmy Baker

110 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Yttrande över motion om enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum (sbf/2012:253) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Jimmy Baker (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har förståelse för motionens intentioner om att förenkla hanteringen av bygglov för altaner och uterum. Om en lättnad av bygglovsplikten önskas kan kommunen genom bestämmelser i detaljplan/ områdesbestämmelser ange att viss åtgärd, om den utförs på ett visst sätt i enlighet med vissa riktlinjer, vara bygglovsbefriad. Detta kommer dock att kräva ett stort arbete för att genomföra. Plan- och bygglagen ger inte något stöd för att kommunen genom vanliga nämndbeslut reglerar omfattningen av byggloven, utan detta kan endast göras genom detaljplaner/områdesbestämmelser. Rent praktiskt innebär detta att det är svårt att sätta upp ett särskilt ramverk med regler som sedan på ett enkelt sätt ska kunna följas och därmed avgöra frågor om t ex brandrisk och konsekvenser för grannar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att utreda hur man kan förenkla hanteringen kring enklare om- och tillbyggnader av altaner och uterum. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

111 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:253 Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan yrkandet på bifall och sitt eget förslag till beslut, det vill säga att förslaget till kommunfullmäktige är att motionen anses besvarad. Ordföranden finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Maja Nilheim Christina Lood

112 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:253 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att utreda hur man kan förenkla hanteringen kring enklare om- och tillbyggnader av altaner och uterum. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har förståelse för motionens intentioner om att förenkla hanteringen av bygglov för altaner och uterum. Om en lättnad av bygglovsplikten önskas kan kommunen genom bestämmelser i detaljplan/ områdesbestämmelser ange att viss åtgärd, om den utförs på ett visst sätt i enlighet med vissa riktlinjer, vara bygglovsbefriad. Detta kommer dock att kräva ett stort arbete för att genomföra. Plan- och bygglagen ger inte något stöd för att kommunen genom vanliga nämndbeslut reglerar omfattningen av byggloven, utan detta kan endast göras genom detaljplaner/områdesbestämmelser. Rent praktiskt innebär detta att det är svårt att sätta upp ett särskilt ramverk med regler som sedan på ett enkelt sätt ska kunna följas och därmed avgöra frågor om t ex brandrisk och konsekvenser för grannar. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlades en lägesrapport och handlingsplan för bygglovverksamheten. Bland aktiviteterna i handlingsplanen föreslås att en rutin tas fram för att handläggningen av okomplicerade ärenden ska kunna snabbas upp. Detta kan i sin tur inne- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

113 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:253 bära en snabbare hantering för behandling av bygglov för altaner och uterum, om dessa faller inom ramen för så kallade okomplicerade ärenden. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maja Nilheim Stadsbyggnadschef

114 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 180: Svar på motion Enklare om- och tillbyggnad av altaner och uterum (M) Karaktären och miljön i Tullinge är en av Tullingepartiets kärnfrågor. Vi delar motionärernas uppfattning om att kommunen bör förenkla hanteringen kring enklare om- och tillbyggnader. Däremot är vi kritiska till att kommunens detaljplaner ska vara mera tillåtande än vad som är fallet idag. När planerna gjordes en gång i tiden var det knappast dagens byggnation som planförfattaren såg framför sig. Under mandatperioden har vi sett flera exempel på ärenden där enskilda, mer eller mindre seriösa aktörer, kraftigt förändrar karaktären i Tullinge. Kreativa byggmästare "överutnyttjar" gamla generösa detaljplaner som tillåter mycket hög exploatering. Resultatet blir att helheten i bostadsområdet fördärvas för den enskilda byggarens vinnings skull. Därför menar vi att dagens gamla detaljplaner istället för att bli mer tillåtande snarare bör kompletteras med tilläggsbestämmelser. Vi är för utveckling, men den måste ske på ett omsorgsfullt sätt, och inte på bekostnad av området som helhet. I förvaltningssvaret anges att nya rutiner för så kallade okomplicerade ärenden skulle kunna snabba upp processen för bygglov. Vi tror att processen även kan snabbas upp genom att förvaltningen prioriterar annorlunda. Anders Thorén (TUP) Therese Lind (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

115 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material (M) (KS/2012:186) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) och (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material. Motionärerna föreslår att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en policy för hur kommunens utrangerade material på bästa sätt ska kunna återanvändas. Dåvarande serviceförvaltningen har yttrat sig över motionen i en tjänsteskrivelse Motivering Serviceförvaltningen avstyrker motionen. De juridiska gränserna för vad en kommun kan företa sig på biståndsområdet är reglerade i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Bistånd till utlandet kan enligt nämnda lag vara kompetensenligt om det följer de i lagen uppställda kriterierna. Sådant bistånd som föreslås i motionen, det vill säga bistånd även inom Sverige, kan däremot inte anses falla inom kommunens kompetens. Förvaltningen anser därför att förslaget, med hänvisning till de legala ramar som styr den kommunala verksamheten, inte lagligen kan genomföras enligt förslagsställarnas intentioner. Ett alternativ till vad som föreslås i motionen

116 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:186 är att kommunen ser över och analyserar förutsättningarna för att inrätta en intern kommunal bytesservice. Yrkanden Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

117 Yrkande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 181: Svar på motion Utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material. Motionen om att skänka material till Ship to Gaza väckte stor debatt i kommunfullmäktige. I samband med den diskussionen uppstod bland annat följande viktiga frågor: 1, Hur ska kommunen hantera utrangerat kommunalt material? 2, Vilken typ av material får kommunen donera? 3, Till vilka organisationer får utrangerat kommunalt material doneras? Med en utarbetad policy kan kommunen tydliggöra spelreglerna. Botkyrka får en guide och vägledning till hur kommunen ska agera framöver, istället för att pröva allt från fall till fall. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen Anders Thorén (TUP) Therese Lind (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

118 Kommunfullmäktige MOTION Utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material Varje år byts utrustning och möbler ut i kommunen. En viss del av detta skulle säkerligen kunna användas på annat håll. En del av materialet kommer även fortsättningsvis transporteras till återvinningsstationerna. Till exempel skulle kommunen kunna söka samarbete med organisationer som kan förmedla vidare utrangerat kommunalt material till behövande mottagare, såväl inom landet som i andra länder. Vi anser inte att kommunen bör låsa sig vid en organisation, eller en enda plats som mottagare av materialet. Vi menar på att en policy bör utarbetas från kommunledningsförvaltningens sida och rutiner upparbetas, så att kommunens utrangerade material kommer till bästa möjliga användning utan behov av politiska beslut i varje enskilt fall. I första hand bör organisationer väljas som har ett ideellt syfte och som är uttalat ickepolitiska. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en policy för hur kommunens utrangerade material på bästa sätt ska kunna återanvändas. Kia Hjelte Jimmy Baker Yngve RK Jönsson

119

120

121

122

123

124

125

126 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material (M) (KS/2012:186) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) och (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion utarbeta en policy för utrangerat kommunalt material. Motionärerna föreslår att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en policy för hur kommunens utrangerade material på bästa sätt ska kunna återanvändas. Dåvarande serviceförvaltningen har yttrat sig över motionen i en tjänsteskrivelse Motivering Serviceförvaltningen avstyrker motionen. De juridiska gränserna för vad en kommun kan företa sig på biståndsområdet är reglerade i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Bistånd till utlandet kan enligt nämnda lag vara kompetensenligt om det följer de i lagen uppställda kriterierna. Sådant bistånd som föreslås i motionen, det vill säga bistånd även inom Sverige, kan däremot inte anses falla inom kommunens kompetens. Förvaltningen anser därför att förslaget, med hänvisning till de legala ramar som styr den kommunala verksamheten, inte lagligen kan genomföras enligt förslagsställarnas intentioner. Ett alternativ till vad som föreslås i motionen

127 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:186 är att kommunen ser över och analyserar förutsättningarna för att inrätta en intern kommunal bytesservice. Yrkanden Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

128 Kommunfullmäktige MOTION Se över busshållplatsernas säkerhet Botkyrka har en ambition att vara en hållbar kommun. Senast år 2015 är målet att kommunen ska vara fossilbränslefri. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör vi även försöka minska den negativa miljöpåverkan som utsläppen från våra medborgares bilar medför. Vi moderater vill gärna se att fler personer i vår kommun har möjlighet att lämna bilen hemma och ta sig till och från exempelvis arbetet, skolan, affären eller fritidsengagemanget med exempelvis bussen som transportmedel. På flera håll tvingas resenärer att välja mellan att stå antingen på vägbanan eller i diket, särskilt på landsbygden. Många barn, främst i våra mera glest befolkade delar, skjutsas till och från olika evenemang. Många föräldrar känner inte en tillräcklig trygghet i att låta sina barn stå och vänta på mer eller mindre trafikfarliga busshållplatser - som dessutom saknar både belysning och vindskydd. I Nynäshamns kommun, som också är en kommun med stora landsbygdsområden, har man tillsammans med SL och vägverket satt upp s.k. reflexsnurror för att resenärer kvällstid ska kunna påkalla busschaufförernas uppmärksamhet utan att riskera att bli överkörda i mörkret. Enligt framåtsikten påvisas en stor befolkningsökning, främst i de södra kommundelarna, Tullinge, Tumba och Grödinge. Vi bör ta hänsyn till att vi har medborgare som bor i glesbygdsliknande förutsättningar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda säkerheten runt busshållplatser i kommunen, ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att vid behov förbättra säkerheten på de busshållplatser som utredningen eventuellt påvisar inte håller en tillräcklig nivå, samt ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över möjligheten att installera reflexsnurror på de busshållplatser som saknar belysning. Petja Svensson Edip Noyan Christina Tibblin Mattias Franzén

129 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Yttrande över motion om "Se över busshållplatsernas säkerhet" (sbf/2012:254) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Det är Stockholms läns landsting, genom bolaget SL, som är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Kommunerna har i vissa sammanhang ett delansvar, t ex gäller detta vid utformningen, och således även för säkerheten, vid våra busshållplatser. Kommunen ansvarar för att anlägga själva hållplatserna, medan landstinget och SL har ansvaret för att utrusta desamma. Ansvaret för säkerheten vid busshållplatserna, är således delat mellan kommunen och landstinget. Kommunförbundet i Stockholms län har tillsammans med dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) och SL tagit fram en rekommendation till en gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län. Tre olika benämningar gäller; stadsstandard, landsbygdsstandard och minimistandard. De tre olika hållplatsalternativen ska alla vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Val av standard beror på antal resenärer och om det är stadskärna eller annan väg med mindre trafikintensitet. Det finns idag 251 busshållplatser i Botkyrka och av dessa är 199 (ca 79 %) helt eller delvis tillgänglighetsanpassade, (112 är helt tillgänglighetsanpassade (ca 45 %) )och 87 st är delvis tillgänglighetsanpassade, men måste kompletteras på något sätt. Kvarstår att helt tillgänglighetsanpassa är 50 st. Vi är medvetna om att en hel del jobb återstår för att vi ska få en fullgod säkerhet. Kommunen för därför kontinuerliga samtal med SL om säkerheten

130 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:254 och annat inom kollektivtrafiken. I detta sammanhang får också frågan om reflexsnurror, likt dem i Nynäshamn tas med. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att se över busshållplatsernas säkerhet. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige ska besluta att ge ett uppdrag om att utreda säkerheten runt kommunens busshållplatser, att ge ett uppdrag om att vid behov förbättra säkerheten, samt att ge ett uppdrag om att se över möjligheten till att installera så kallade reflexsnurror vid de busshållplatser som saknar belysning. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

131 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:254 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om Se över busshållplatsernas säkerhet Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att se över busshållplatsernas säkerhet. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige ska besluta att ge ett uppdrag om att utreda säkerheten runt kommunens busshållplatser, att ge ett uppdrag om att vid behov förbättra säkerheten, samt att ge ett uppdrag om att se över möjligheten till att installera så kallade reflexsnurror vid de busshållplatser som saknar belysning. Yttrande Det är Stockholms läns landsting, genom bolaget SL, som är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Kommunerna har i vissa sammanhang ett delansvar, t ex gäller detta vid utformningen, och således även för säkerheten, vid våra busshållplatser. Kommunen ansvarar för att anlägga själva hållplatserna, medan landstinget och SL har ansvaret för att utrusta desamma. Ansvaret för säkerheten vid busshållplatserna, är således delat mellan kommunen och landstinget. Kommunförbundet i Stockholms län har tillsammans med dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) och SL tagit fram en rekommendation till en gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län, (se bilaga 1, Gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län). Om denna standard skulle genomföras fullt ut skulle det enligt samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning finnas en fullgod säkerhet kring våra busshållplatser. Tre olika benämningar gäller; stadsstandard, landsbygdsstandard och minimistandard. De tre olika hållplatsalternativen ska alla vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Val av standard beror på antal resenärer och om det är stadskärna eller annan väg med mindre trafikintensitet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

132 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:254 Förvaltningen har gjort en omfattande inventering av samtliga busshållplatser i kommunen. I inventeringen redovisas brister och prioriteringsordning. Det finns idag 251 busshållplatser i Botkyrka och av dessa är 199 (ca 79 %) helt eller delvis tillgänglighetsanpassade, (112 är helt tillgänglighetsanpassade (ca 45 %) )och 87 st är delvis tillgänglighetsanpassade, men måste kompletteras på något sätt. Kvarstår att helt tillgänglighetsanpassa är 50 st. Förvaltningen har ett kontinuerligt arbete med ombyggnation och tillgänglighetsanpassning av busshållplatserna. Detta arbete höjer kvaliteten vid dessa och gör dem tryggare. Under innevarande år kommer ett tiotal busshållplatser att tillgänglighetsanpassas. Vi är dock medvetna om att en hel del jobb återstår för att vi ska få en fullgod säkerhet. Kommunen för därför kontinuerliga samtal med SL om säkerheten och annat inom kollektivtrafiken. I detta sammanhang får också frågan om reflexsnurror, likt dem i Nynäshamn tas med. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Bilaga 1: Gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län (KSL, Vägverket och SL )

133

134

135

136

137

138

139

140

141 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer (M) (KS/2012:552) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer. Motionärerna föreslår att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att se över utemiljöer vid samtliga förskolor och skolor och återkomma med förslag på olika ambitions- och kostnadsnivåer för en upprustning av utemiljöerna. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen. Motivering Tekniska nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Nämnden anför att fastighetsenheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetar med Naturskolan i syfte att utveckla och stödja utepedagogik. Mellan åren 2002 och 2010 genomfördes mindre åtgärder avseende utemiljön på förskolor. Upprustningsplaner har utarbetats i samarbete mellan fastighetsenheten, Naturskolan och utbildningsförvaltningen. Avslutningsvis konstaterar tekniska nämnden att större upprustningar endast sker i samband med om- och tillbyggnationer men att medel avsätts årligen av fastighetsenheten för underhåll av mark.

142 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:552 Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar i första hand återremiss av ärendet och i andra hand bifall till motionen, bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras i dag. Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

143 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 183 Svar på motion Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer (M) Vi anser att även Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden bör beredas möjlighet att yttra sig över vår motion, då frågan om utemiljöerna i allra högsta grad berör bägge dessa nämnder. Vi, i vår motion, valde proaktivt att vilja ge Utbildningsförvaltningen uppdraget att se över frågan, i samarbete med berörda förvaltningar. I detta fallet så är det ju enbart Tekniska förvaltningen som fått uppdraget, vilket vi ser som en smula märkligt, då det rimligen är på UF som expertisen kring pedagogiska utemiljöer finns. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att att i första hand återremittera ärendet för beredning i Utbildnings- respektive Kultur och fritidsnämnden i andra hand bifalla motionen Jimmy Baker

144 Kommunfullmäktige MOTION Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer Bättre skolresultat, ökad koncentration och friskare barn med lektioner i det fria, säger viss forskning gällande utomhuspedagogik 1. Vi kan t.ex. se att ju äldre våra barn blir, desto mindre vistas de utomhus. En del elever tar inte till sig i samma utsträckning som andra av en mer traditionell klassrumspedagogik. Ett möjligt tillskott att se närmare på kan vara ett större inslag av utomhuspedagogik. Denna kan ge vissa elever större möjligheter att ta till sig kunskap då dessa, genom att fler sinnen stimuleras, får prova på olika inlärningssätt. Men, hur ser då utemiljön på våra skolgårdar ut för förskolorna, grundskolorna och gymnasieskolorna? Används medel som är avsatta för skolgårdar rätt? En bra början är att göra en översyn över skolgårdarnas miljö och utseende och ställa sig frågorna om det är det trivsamt och pedagogiskt planerat och om det finns det möjligheter att förändra och förbättra? Vi Moderater är övertygade om att om man trivs med den fysiska miljön så mår man även bättre på arbetsplatsen och på skolorna. Det finns många förbättringsmöjligheter på området! Vi föreslår kommunfullmäktige att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att, i samarbete med berörda förvaltningar, se över utemiljöerna vid samtliga förskolor och skolor och återkomma med förslag på olika ambitions- och kostnadsnivåer för en upprustning av utemiljöerna. Jimmy Baker Christina Lundgren Lennart Lundell 1 Enligt bl.a. Göteborgs och Linköpings Universitet (

145 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Tekniska nämnden Dnrsbf/2012: Yttrande över motion - Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer (sbf/2012:619) Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Fastighetsenheten samarbetar med Naturskolan genom flera olika nätverk för förskolor och skolor i syfte att utveckla och stödja utepedagogik. På förskolorna är intresset för utemiljön starkt, både bland föräldrar och personal, eftersom en större del av verksamheten redan sker utomhus. Under åren genomfördes, med medel från verksamhetsnämnden på 2 mnkr, mindre åtgärder främst på förskolor. Upprustningsplaner av pedagogiska aktiviteter för utemiljön togs fram i nära samverkan mellan fastighetsenheten, Naturskolan och utbildningsförvaltningen. Säkerhetsbrister och ett visst utbyte av lekutrustning åtgärdades samordnat med det planerade underhållet. Större upprustningar sker endast i samband med om- och tillbyggnationer idag. Delar av fastighetsenhetens årliga underhåll avsätts för underhåll av mark men är i samma situation som övrigt fastighetsunderhåll där prioritering görs årligen. Ärendet Tekniska nämnden har fått rubricerad motion, väckt i kommunfullmäktige av Jimmy Baker, Christina Lundgren och Lennart Lundell, samtliga (M), för yttrande.

146 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2012:619 Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till: Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

147 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:619 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Motion - Upprustning av förskolornas och skolornas utemiljöer Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Den forskning som skett de senaste 20 åren stödjer uppfattningen att utemiljön på våra förskolor och skolor är mycket viktig för barns hälsa, välbefinnande samt kunskapsmässiga, motoriska och sociala förmågor. Detta kommer lätt i bakgrunden när skolan ska lösa många olika problem i undervisningen. Den nya läroplanen stödjer flera sätt att lära än de traditionella. Utepedagogisk metodik kan vara till stor hjälp och stöd i den vanliga undervisningen. Fastighetsenheten samarbetar med Naturskolan genom flera olika nätverk för förskolor och skolor i syfte att utveckla och stödja utepedagogik. På förskolorna är intresset för utemiljön starkt, både bland föräldrar och personal, eftersom en större del av verksamheten redan sker utomhus. Under åren genomfördes, med medel från verksamhetsnämnden på 2 mnkr, mindre åtgärder främst på förskolor. Upprustningsplaner av pedagogiska aktiviteter för utemiljön togs fram i nära samverkan mellan fastighetsenheten, Naturskolan och utbildningsförvaltningen. Säkerhetsbrister och ett visst utbyte av lekutrustning åtgärdades samordnat med det planerade underhållet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

148 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:619 Större upprustningar sker endast i samband med om- och tillbyggnationer idag. Delar av Fastighetsenhetens årliga underhåll avsätts för underhåll av mark men är i samma situation som övrigt fastighetsunderhåll där prioritering görs årligen. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Text

149 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2009: Svar på motion - Utred möjligheterna till att förändra och modernisera SRV:s verksamhet (BP) (KS/2009:39) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Ulla-B. Ludvigsson m.fl. (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utred möjligheterna till att förändra och modernisera SRV:s verksamhet. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att verka för att SRV Återvinning får möjligheter att förändra och modernisera sin verksamhet i syfte att ge bättre service till kommuninnevånarna och att återkomma med förslag om åtgärder till kommunfullmäktige. I motionen anförs att om man underlättar hushållens sophantering kan kommunen genomföra en modernare avfallshantering och ge bättre service samtidigt som man får ett hållbart samhälle i balans. Motionen blev remitterad till miljö- och hälsoskyddsnämnden för yttrande. Därefter omremitterades motionen till SRV Återvinning AB för yttrande SRV Återvinning AB har yttrat sig över motionen Motivering SRV Återvinning AB konstaterar att bolaget styrs av sina ägarkommuner bland annat genom avfallsplanen. I den finns klara mätbara mål för avfallshanteringen till år 2020 med delmål till SRV består av två delar. Den ena delen är hämtning, transport och behandling av hushållens sopor. Den andra delen är tjänster på den öppna marknaden till verksamheter och företag på Södertörn genom verksamheten på Sofielund. Denna del av SRV subventionerar hushållen med ca 20 miljoner kronor per år.

150 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2009:39 SRV är ett samhällsnyttigt bolag. Under de senare åren har utbildningssatsningar genomförts för skolklasser m.fl. Vidare har hushållen successivt erbjudits att sortera ut sitt matavfall. En förbehandlingsanläggning har uppförts och arbete pågår med att uppföra en biogasfabrik för att ta hand om matavfallet. Återvinningscentraler kommer alltid att behövas för grovsopor och trädgårdsavfall. Återvinningscentraler är mycket uppskattade av besökarna. För att möta behov och önskemål från företag och hushåll har öppettiderna successivt utökats. Av flerbostadshusen erbjuds redan 50 procent fastighetsnära insamling av olika fraktioner och grovsopor. Det är varken kommunen eller SRV som har ansvaret för återvinningsstationerna, utan Förpacknings- och tidningsproducenterna. I den statliga Avfallsutredningen föreslås dock att ansvaret ska övergå till kommunerna men så har ännu inte skett. Slutligen konstaterar SRV i sitt yttrande att den sista procenten farligt avfall är svår att få kontroll över. Tidigare samlades farligt avfall in via bensinstationer, men det fungerade inte och sköttes inte som tänkt. SRV tittar på olika system som är enkla för hushållen att utnyttja, bland annat genom röda lådor som omnämns i motionen. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

151 Yrkande Svar på motion Utred möjligheterna till att förändra och modernisera SRV:s verksamhet (BP), (KS/2009:39) Vi i BP yrkar att kommunfullmäktige bifaller motionen. Efter dryga 4½ år har vi så fått svar på vår motion som rör SRV:s verksamhet och om det går att förändra och modernisera denna. Det har uppenbart varit en besvärande fråga för de styrande, när man inte har besvarat motionen inom den tid som är överenskommen d v s inom 1 år skall såväl motioner som medborgarförslag bli besvarade. Vi kan notera att vår motion blev liggande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i 4 år, och då uppstår naturligen frågan, varför? I vår motion har vi belyst en del frågor som kommit från botkyrkabor och även tagit fram förslag till lösningar. Det är onekligen glädjande att en del genomförts och det kanske var det som gjorde att motionen behövde ligga till sig. Det senaste SRV nu tänker göra är att närmare studera de röda lådorna för miljöfarligt hushållsavfall, som har provats i bland annat Båstads kommun /NSR Återvinning. Då SRV och kommunen nu har genomfört och tillmötesgått de krav som vi tagit fram vore det mer naturligt att bifalla motionen och inte enbart anse den besvarad. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas

152 bp BOTKYRKAPARTIET Motion Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att verka för att SRV Återvinning får möjligheter att förändra och modernisera sin verksamhet i syfte att ge bättre service till kommuninvånarna och att återkomma med förslag om åtgärder till kommunfullmäktige samt i enlighet med motionens intentioner Vi i (bp) får ofta frågor och synpunkter från boenden i olika delar av kommunen angående sophantering och återvinning allt från lokala förhållanden i bostadsområdet till återvinningscentraler. Antalet upprörda botkyrkabor, som tycker att förhållande har försämrats, har ökat markant under senare tid och anledningen till detta är mycket varierande. Dålig service alternativt opraktiskt att genomföra källsortering, sopkärlens placering, tömningsintervall m.m. Dessutom ökad nedskräpning genom exempelvis skator och råttor, som uppehåller sig kring insamlingscontainrarna, vilka förorenar och kan ge smittospridning som följd. Villaägare som ofta måste köra med egen bil till återvinningscentralen med till exempel trädgårdsavfall är både kostsamt och tidsödande för den enskilde och dessutom varken miljövänligt eller särskilt transporteffektivt. Det är således inte bara SRV Återvinnings lastbilar som står för transporter utan även många enskilda. Värst har de som saknar egen bil eller t.ex. är handikappade eller äldre, som har svårt att själva nå en återvinningscentral. En fråga, om varför man skall ha ett sopkärl för icke-brännbart, som töms bara var 13:e vecka, uppkommer allt mer och mer. Behovet att bli av med papper, kartong och plast är mycket större och bör kunna tillgodoses på ett effektivare och smidigare sätt än vad som sker idag. Frågor och åsikter från kommunmedborgarna oavsett boendeform är både många och varierande. Det är därför nödvändigt att en allsidig, förutsättningslös granskning görs av SRV Återvinning eventuellt i samarbete med berörda förvaltningar i syfte att få en modernisering och förbättring av sophanteringen i kommunen för att kunna ge kommuninvånarna en god service samtidigt som man väsentligt förbättrar återvinningsgraden, minskar koloxidhalten från privat bilkörning och kan få bort de oerhört skräpiga miljöstationerna. Vi anser att en total analys genomförs med åtgärder för att underlätta hushållens sophantering som exempelvis underlätta för hushållen att källsortera i eller intill bostaden, hyresgästernas gårdscentral för sopor placeras annorlunda och med fack, samt m.fl. andra åtgärder. Här kan en utredning av SRV Återvinning även ta fram andra kommuner, ex. Helsingborg, Båstad som har annat system såsom de röda lådorna som är avsedda för hushållens miljöskadliga avfall, bl.a. färgrester och glödlampor. Vi i (bp) anser att om man underlättar hushållens sophantering kan kommunen genomföra en modernare avfallshantering och ge bättre service samtidigt som man får ett hållbart samhälle i balans. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Postadress: Box 239, TUMBA Tel: Pg: Besöksadress: K P Arnoldssons väg 1B, TUMBA Tel/fax: Org: E-post adress: bp@botkyrkapartiet.se Hemsida:

153 Yttrande över motion från Botkyrkapartiet daterad Mycket har hänt sedan motionen skrevs för 4½ år sedan både inom SRV återvinning och inom avfallsbranschen i stort. EUs avfallstrappa har fått mer och mer genomslag i kommuners och SRV miljöarbete. År 2012 var återvinningsgraden på SRVs anläggning Sofielund i Huddinge 98,7%. Den dryga procenten som deponeras innehåller material som vi definitivt inte vill ha tillbaka i våra kretslopp t ex asbest. EUs avfallstrappa innehåller fem steg där det högsta steget är att minimera och förebygga att avfall uppstår. Det lägsta steget innebär att lägga avfallet på deponi. Däremellan kommer energiåtervinning, materialåtervinning och återanvändning. Kommunerna styr SRV SRV styrs av sina ägarkommuner bland annat genom den Avfallsplan som kommunfullmäktige i Botkyrka antog hösten I den finns klara mätbara mål för avfallshanteringen till år 2020 med delmål till år Ägarkommunerna styr också SRV genom de taxor som årligen antas av kommunfullmäktige. Taxorna har de senaste åren öppnat upp för fler tjänster och blivit mer miljöstyrande. Botkyrka kommun har två ordinarie och två suppleanter i SRVs bolagsstyrelse. De beslutar om budget och affärsplan för SRVs verksamhet på kort och lång sikt. SRVs två delar SRV består av två delar. Den ena delen är hämtning, transport och behandling av hushållens sopor. I den delen ingår även återvinningscentralerna. SRV utför detta på uppdrag av kommunerna och verksamheten finansieras genom taxor. Den andra delen av SRV erbjuder tjänster på en öppen marknad till verksamheter och företag på Södertörn. Störst är verksamheten på Sofielund där SRV tar emot, sorterar, behandlar och förädlar avfall som sedan går till energiåtervinning eller återanvändning. Denna del av SRV subventionerar huhållsdelen med ca 20 mkr om året. Det gör att boenden i Botkyrka har en av landets lägsta avfallstaxor. Ingen vinst delas ut till ägarna utan den återinvesteras i bolaget. Samhällsnyttigt bolag SRV är ett samhällsnyttigt bolag vilket innebär verksamhet som inte är ekonomisk lönsam men som gynnar ett långsiktigt miljöarbete. Två exempel som styrelsen beslutat om de senaste åren är utbildningssatsningen på kretsloppsagenter och byggandet av en förbehandlingsanläggning. Utbildningssatsning SRV har en särskild informatör anställd med ansvar för skolinformation och studiebesök. Ett utbildningspaket har utarbetats som riktar sig till elever i årskurs fyra och fem. Undervisningen inleds med att SRVs informatör är en timme hos klassen i deras skola. Därefter får klassen med abonnerad buss besöka SRVs stora avfallsanläggning Sofielund. Efter besöket på Sofielund får klassläraren ett antal frågor/frågeställningar som klassen

154 ska arbeta med. När klassen arbetat klart får var och en i klassen ett diplom. Förra året blev ytterligare elever diplomerade kretsloppsagenter. Även några SFI-klasser från Botkyrka har fått en vuxenanpassad variant av utbildningen som ett led i deras miljöarbete. SRV har också bjudit in kostchefer och måltidspersonal till information om utsortering av matavfall och studiebesök på Sofielunds förbehandlingsanläggning. Förbehandlingsanläggning och biogasfabrik Att samla in och behandla all mat som inte äts upp så att det blir biogas och biogödsel är att sluta kretsloppet. När gasen används som drivmedel eller till uppvärmning blir det ingen växthuseffekt och restprodukten biogödsel går tillbaka till jord- eller skogsbruket. Av det skälet har en enig riksdag beslutat om nationella mål om insamling och behandling av matavfall. Sedan slutet av år 2011 har villahushållen i SRVs ägarkommuner succesivt erbjudits möjligheten att sortera ut sitt matavfall. För att kunna ta hand om matavfallet har SRV på Sofielund byggt en förbehandlingsanläggning som gör en slurry vilket är råmaterialet i biogasframställning. SRV har också en affärsöverenskommelse med ett privat bolag om att de ska bygga en fullskalig biogasfabrik bredvid SRVs anläggning på Sofielund. Det kommer att ge fordonsgas till Stockholms regionen vilket är mycket efterfrågat. Kunden i fokus I ett långsiktigt hållbart samhälle krävs det att avfallet sorteras så varje del hamnar rätt och kommer till nytta. För att det ska bli effektiv krävs att det gör vid källan, dvs hos hushållen. De flesta människor vill göra rätt och bidra till en miljövänlig avfallshantering. MEN det måste vara enkelt! Det ska vara lätt att göra rätt. Därför har villahushållen erbjudit tjänsten Sorterahemma som innebär att du kan sortera ut 10 olika fraktioner hemma vid tomtgränsen. Fraktionerna är matavfall, färgat och ofärgat glas, plast- och pappersförpackningar, tidningar, lampor, batterier, metallförpackningar och restavfall. Återvinningscentraler, ÅVC, kommer alltid att behövas för grovsopor och trädgårdsavfall för de som bor i villa eller fritidshus. ÅVC är mycket uppskattade av besökarna. Här finns alltid kunnig personal som kan hjälpa till med sorteringen som inte alltid är så lätt. För att möta behov och önskemål från företag och hushåll har öppentiderna succesivt utökas. Bland annat för att minska koldioxidutsläppen/transporterna med bil har SRVs styrelse föreslagit att antalet fria besök på ÅVC ska begränsas till 20 stycken per år. Ägarkommunerna kunde inte ena sig om antalet besök så ärendet drogs tillbaka. Av flerbostadshusen erbjuder redan 50% fastighetsnära insamling av olika fraktioner och grovsopor. Ett mål i kommunernas avfallsplaner är att SRVs kunder ska vara nöjda och det är de också. Vid senaste stora kundundersökningen, 2011, fick SRV ett nöjdkundindex, NKI, på 72 från hushållskunderna vilket är mycket högt. Ett genomsnittligt NKI för företag är 65.

155 Återvinningsstationer I Sverige finns det producentansvar på tidningar, förpackningar, elektroniska produkter och några varor till. Det innebär att den som framställer en vara t ex en burk soppa, ett kylskåp eller en Bamsetidning är skyldiga att ta hand om varan då den blir avfall. Vi konsumenter betalar för det när vi köper varan. Förpacknings- och tidningsproducenterna har gått samman och bildat företaget FTI som har ansvar för återvinningsstationerna som finns i bostadsområdena. Varken kommunerna eller SRV har ansvar för deras skötsel. Dock får bägge parter ta emot många kritiska synpunkter på dessa stationer. Den statliga Avfallsutredningen förslog i höstas bla att ansvaret för insamling av tidningar och förpackningar ska övergå till kommunerna och därmed SRV. Det har ännu inte kommit någon proposition från regeringen. Elektronikproducenterna har också slutit sig samman och bildat Elkretsen. Elkretsen betalar SRV för att samla in elektronikavfall från hushållen på återvinningscentralerna. Farligt avfall I Avfallsplanen finns målet att mängden felsorterat farligt avfall ska vara noll var det 0,43%. Det kan uppfattas som litet men farligt avfall på fel ställe tex i naturen eller avloppet kan gör mycket stor skada. Det visar sig i hela Sverige vara svårt att samla in den sista procenten farligt avfall. Tidigare samlades farligt avfall från hushållen in, förutom på ÅVC, på bensinstationer men det fungerade och sköttes inte som tänkt. Därför avvecklades den insamlingsvägen. De senaste åren har SRV erbjudit insamling av farligt avfall genom en lastbil som kommer en viss tid till en viss plats för att ta emot avfall. Inte heller den metoden har gett avsedd verkan. Systemet är för komplicerat/ inte tillräckligt lätthanterligt för kunden. SRV håller på att titta på olika system som är enkla för hushållen att utnyttja. Några av de vanligaste sakerna som felaktigt hamnar i soppåsen är exempelvis småelektronik, rengöringsmedel, sprayburkar, batterier, glödlampor och nagellack. En sådan lösning är ett samarbete med den lokala mataffären om att ställa upp ett skåp för insamling av denna typ av farligt avfall. SRV studerar även andra lösningar som tex insamling genom röda lådor som nämns i motionen. Svårt med avfallshanteringen Om man av ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan sköta sin avfallshantering har man rätt enligt socialtjänstlagen att få hjälp med det. Kommunen har skyldighet att pröva behovet av hjälp med att bli av med avfallet på samma sätt som gäller för biståndsbedömt stöd för matinköp, städning mm. Robert Falck VD

156 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på medborgarförslag - Bygg till läktare i Malmsjö skola (KS/2011:67) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag Bygg till läktare i Malmsjö skola. Förslagsställaren anför att avsaknaden av läktare försvårar för vänner och föräldrar att se matcher och att en läktare skulle gynna föreningsverksamheten. Tekniska nämnden har yttrat sig över förslaget och kulturoch fritidsnämnden Motivering Tekniska nämnden avstyrker förslaget och anför att det krävs mer yta än som projekterats och byggts för fast läktare i Malmsjö skola. Idrottshallen har kompletterats med utfällbara läktare för att tillgodose behovet av läktare vid idrottsevenemang. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft dialog med såväl skola som föreningar för att diskutera prioriteringar vid utformandet av nämnda hall och bedömning gjordes att läktare inte var prioriterat i förhållande till tillgänglig budget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

157 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Patrik Ek Patrik Ek Hej Malmsjö skola har just byggts klart och tyvärr kan vi som bor nära den och kommer att nyttja den i föreningsverksamhet att även den hallen blir utan läktare. Här hade kommunen chansen att bygga läktare, det rymdes i budget men det valdes bort. Det är svårt för föräldrar och vänner att se matcher när det bara finns en 70cm bred kant att stå på rad längs. Gör det rätt, bygg till läktare medans det fortfarande är en byggarbetsplats. Det främjar föreningsverksamheten mycket då det möjliggör för åskådare att se matcher. Kommunen kommer att kunna arrangera turneringar och större matcher i t.ex. innebandy eller handboll. Idrottshuset är fullbokat och kan inte täcka behovet.

158 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2011: Yttrande över medborgarförslag - Bygg till läktare i Malmsjö skola (sbf/2011:244) Beslut Tekniska nämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning För att bygga fast läktare i Malmsjö skolas idrottshall krävs mer yta än som har projekterats och byggts. Byggnaden kan inte byggas ut då marken och kringliggande byggnader inte tillåter mer utbyggnad runt idrottshallen. Idrottshallen har kompletterats med utfällbara läktare längs ena långsidan för att tillgodose behovet av läktare vid idrottsarrangemang. Dessa kan sedan fällas in när behovet inte finns och hallen får en större yta att nyttja. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget om att bygga läktare i Malmsjö skolas idrottshall. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till: Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

159 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:244 Referens Maud Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Begäran om yttrande över medborgarförslag - bygg till läktare i Malmsjö skola Förslag till beslut Tekniska nämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till Samhällsbyggnadsförvaltningens sammanfattning Sammanfattning För att bygga fast läktare i Malmsjö skolas idrottshall krävs mer yta än som har projekterades och byggts. Byggnaden kan inte byggas ut då marken och kringliggande byggnader inte tillåter mer utbyggnad runt idrottshallen. Idrottshallen har kompletterats med utfällbara läktare längs ena långsidan för att tillgodose behovet av läktare vid idrottsarrangemang. Dessa kan sedan fällas in när behovet inte finns och hallen får en större yta att nyttja. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att yttra sig om att bygga läktare i Malmsjö skolas idrottshall. Vid idrottsturneringar får publiken stå vid väggen för att kunna se arrangemang i hallen. Per Lindvall Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Kommunfullmäktkige Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

160 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden DnrKF/2011: Yttrande över medborgarförslag - Bygg läktare i Malmsjö sporthall (KF/2011:189) Beslut Kultur och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen är medvetna om att det ständigt finns behov av att bygga läktare och därmed erbjuda medföljande föräldrar och andra intresserade till idrottsutövande barn- och ungdomar alternativt erbjuda möjlighet till större matcher eller turneringar. I detta fall har dock Kultur- och fritidsförvaltningen en begränsad budget och prioriteringar måste därmed göras. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft dialog med skolan och föreningar för att diskutera prioriteringar och utformning av nämnda sporthall. I detta fall bedömdes det att läktare ej var prioriterat i förhållande till vilken budget som fanns tillgänglig. Nya Storvretshallen har läktare och kommer fungera som anläggning vid cuper, turneringar och större matcher.

161 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:189 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur och fritidsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Bygg till läktare i Malmsjö skola Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen är medvetna om att det ständigt finns behov av att bygga läktare och därmed erbjuda medföljande föräldrar och andra intresserade till idrottsutövande barn- och ungdomar alternativt erbjuda möjlighet till större matcher eller turneringar. I detta fall har dock Kultur- och fritidsförvaltningen en begränsad budget och prioriteringar måste därmed göras. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft dialog med skolan och föreningar för att diskutera prioriteringar och utformning av nämnda sporthall. I detta fall bedömdes det att läktare ej var prioriterat i förhållande till vilken budget som fanns tillgänglig. Nya Storvretshallen har läktare och kommer fungera som anläggning vid cuper, turneringar och större matcher. Ärende Patrik Ek har inkommit med medborgarförslag om den nya sporthallen Malmsjö sporthall. Han anser att det borde byggas en läktare i denna hall och därmed möjliggöra att arrangera turneringar och större matcher i anläggningen. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunstyrelsen Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

162 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge (KS/2012:462) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge. Förslagsställaren vill att kommunen bygger en gångled/motionsspår runt Malmsjön för att integrera sjön i orten på ett mycket bättre sätt samt öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de naturliga miljöerna i Grödinge. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över förslaget , 7 och samhällsbyggnadsnämnden Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. En gångled runt Malmsjön vore en omfattande och kostsam satsning. Eftersom det finns alternativa gångleder på relativt nära avstånd, anser kultur- och fritidsförvaltningen att detta inte bör vara en prioriterad åtgärd. Samhällsbyggnadsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Kommunen är i nuläget inte ägare till all mark som skulle behövas för att anlägga en gångled runt hela Malmsjön. Detta innebär att det skulle bli kostsamt att anlägga en gångled i enlighet med medborgarförslaget. Dessutom finns andra gångleder i närheten. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

163 Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer E-postadress Förslag Fredrik Björklund & Oskar Jonsson Fredrik Björklund & Oskar Jonsson Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge. Vi vill att kommunen bygger en gångled/motionsspår runt Malmsjön. Detta innebär att en väg genom skogen skulle röjas och en ordentlig stig skulle läggas. Till viss del kan man utnyttja redan existerande vägar, t.ex. den nya cykelbanan emot Grödinge Golfklubb längs riksväg 225. Motivering Den stora Malmsjön i Vårsta är väldigt naturvacker och har stor potential, därför är det synd att framkomligheten är kraftigt begränsad när man önskar att vandra runt sjön och endast på ett fåtal platser är det möjligt att nå ned till strandlinjen. Idag så gör Malmsjön lite annat än att utgöra den södra gränsen av Vårsta, en gångled skulle innebära att sjön integrerades i orten på ett mycket bättre sätt. Ett bra exempel är gånglederna vid Brosjön, Mellansjön och Övrasjön som är flitigt brukade av närborna. Gångleden skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de naturliga miljöerna i Grödinge. Utmed leden skulle man kunna bygga vindskydd och eldstäder, för att främja friluftslivet och för att locka till naturutflykter. Allt detta skulle bidra till att måla upp Botkyrka som en kommun som värnar om naturen och vill göra den tillgänglig för alla, oavsett om man är en barnfamilj som ska ut på utflykt, eller pensionär som vill gå ut med sin hund. Naturen är för alla, och det är dags att kommunen gör det till verklighet!

164 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012:307 2 Yttrande över medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge (KF/2012:307) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge. Förslagsställarna vill att kommunen anlägger en gångled runt Malmsjön. Motiveringen är att en gångled skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning En gångled runt Malmsjön vore en omfattande och kostsam satsning. Eftersom det finns alternativa gångleder på relativt nära avstånd anser kulturoch fritidsnämnden att detta inte bör vara en prioriterad åtgärd.

165 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:307 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge. Förslagsställarna vill att kommunen anlägger en gångled runt Malmsjön. Motiveringen är att en gångled skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Sammanfattning En gångled runt Malmsjön vore en omfattande och kostsam satsning. Eftersom det finns alternativa gångleder på relativt nära avstånd anser kulturoch fritidsförvaltningen att detta inte bör vara en prioriterad åtgärd. Bakgrund Det område som förslagsställarna talar om är ett mycket naturskönt område, och det stämmer att tillgängligheten till Malmsjön är begränsad. Malmsjön är dock en stor sjö, och att genomföra detta förslag bedöms vara ett stort och kostsamt projekt. Att det går trafikleder nära inpå sjön är också en svårighet. Med tanke på att det finns andra gångleder i naturen inom relativt nära avstånd så anser kultur- och fritidsförvaltningen att en gångled runt Malmsjön just nu inte bör prioriteras. Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

166 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge (sbf/2012:549) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget avslås. Sammanfattning Kommunen är i nuläget inte ägare till all mark som skulle behövas för att anlägga en gångled runt hela Malmsjön. Dessutom finns andra gångleder i närheten. Detta innebär att det skulle bli dyrt att anlägga en gångled i enlighet med medborgarförslaget, vilket gör att samhällsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Fredrik Björklund och Oskar Jonsson om att kommunen ska anlägga en gångled runt Malmsjön. Förslagsställarna anser att en sådan skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

167 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:549 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Fredrik Björklund och Oskar Jonsson om att kommunen ska anlägga en gångled runt Malmsjön. Förslagsställarna anser att en sådan skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Kommunen är i nuläget inte ägare till all mark som skulle behövas för att anlägga en gångled runt hela Malmsjön. Dessutom finns andra gångleder i närheten. Detta innebär att det skulle bli dyrt att anlägga en gångled i enlighet med medborgarförslaget, vilket gör att samhällsbyggnadsförvaltningen avstyrker förslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

168 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige Anmälningsärenden Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: Svar på medborgarförslag: - Fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen, dnr KS/2012:541 Beslut: Besvarat - Bygg ut bullervallen längs motorvägen E4-E20 Södertäljevägen vid Eriksberg, dnr KS/2013:78 Beslut: Besvarat - Hjärtstarter i Grödinge vid Eldtomta Café och färjeläget vid Skanssundet, dnr KS/2013:158 Beslut: Besvarat - Utomhusgymnastik i Storvretsparken, dnr KS/2013:164 Beslut: Bifall - Farthinder/övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen, dnr KS/2013:170 Beslut: Besvarat - Förbjud vedeldning i kaminer m.m. på Hammerstavägen, dnr KS/2013:236 Beslut: Avslag - Förläng eldningsperioderna, dnr KS/2013:276 Beslut: Avslag - Ungdomsledare och polis i området kring Eriksbergsåsen och Norsborg, dnr KS/2012:361 Revisionsskrivelse - Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie, dnr KS/2013:576

169 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen (sbf/2012:617) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden är medveten om de parkeringssvårigheter som finns i området kring Stökhagsvägen. Vi har för avsikt att se över parkeringsreglerna, så att det inte står långtidsparkerade bilar på området. Vi vill också upplysa om att det finns fler tillgängliga p-platser inom området Fittja äng. När det gäller förslagsställarens konkreta förslag om parkering på den yta som Assurföreningen disponerar, har kommunen under lång tid försökt att få till en lösning, utan att lyckas. Dessa ansträngningar fortsätter. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Lundqvist om att anlägga fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen i Fittja. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

170 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:617 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Lundqvist om att anlägga fler parkeringsplatser längs med Stökhagsvägen i Fittja. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen är medvetna om de parkeringssvårigheter som finns i området kring Stökhagsvägen. Vi har för avsikt att (i likhet med förslagsställarens förslag) se över parkeringsreglerna, så att det inte står långtidsparkerade bilar på området. Vi vill också upplysa om att det finns fler tillgängliga p-platser inom området Fittja äng. När det gäller förslagsställarens konkreta förslag om parkering på den yta som Assurföreningen disponerar, har kommunen under lång tid försökt att få till en lösning, utan att lyckas. Dessa ansträngningar fortsätter. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

171

172 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Leif Lundqvist Leif Lundqvist På Stökhagsvägen 1A intill Fittjaskolan finns en festlokal som tidigare hette Österns Assyriska Kyrka. Där förekommer ofta större sammankomster och parkeringsplatserna räcker då inte alls till med följd att det parkeras mängder av bilar längs gångvägar och gräsmattor i närheten av lokalen. Vid Fittja sporthall i andra änden av Stökhagsvägen tycks det också vara brist på parkeringsplatser. I samband med sport-evenemang står det ofta bilar på trottoarer och gator i omgivningen. Parkeringsplatser behövs också för Fittjaskolans personal. Det finns en relativt stor parkeringsyta längs Stökhagsvägens norra sida mellan kyrkan och sporthallen men tyvärr upptas en stor del av parkeringsytan sedan många år av en provisorisk(?) barack som disponeras av Assurföreningen i Fittja. Mitt förslag är att kommunen hjälper Assurföreningen (och ev. andra användare av baracken) att hitta ny lokal, och att den nerslitna baracken sedan rivs så att parkeringen kan återställas. Parkeringsreglerna bör också ses över så att man får bort långtidsparkerade fordon och får bättre omsättning på parkeringen (tidsbegränsning, p-tillstånd, p-skiva, avgift?) Allt naturligtvis i samråd med berörda föreningar och boende i angränsande radhus på Stökhagsvägen. Motivering Om förslaget genomförs slipper vi förhoppningsvis problemet med parkerade bilar på parkvägar och grönytor vid Stökhagsvägen och vi blir av med den fula slitna baracken på parkeringen intill Fittjaskolan.

173 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - Bygg ut bullervallen längs motorvägen E4-E20 Södertäljevägen vid Eriksberg (sbf/2013:72) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att det är många som är intressenter i detta medborgarförslag. Det är SL som ansvarar för arbetet vid Norsborgsdepån där tippmassorna finns, det är Stockholms stift som äger den mark där de tilltänkta massorna ska placeras och det är Trafikverket som förvaltar den aktuella vägen (E4-E20). Samhällsbyggnadsnämnden har ett uppdrag om att påbörja ett detaljplanearbete för Prästviken, frågan om bullerdämpande åtgärder kan då komma att aktualiseras. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att bygga ut bullervallen längs med motorvägen E4-E20 vid Eriksberg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

174 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:72 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Bygg ut bullervallen längs motorvägen E4-E20 Södertäljevägen vid Eriksberg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att bygga ut bullervallen längs med motorvägen E4-E20 vid Eriksberg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att det är många som är intressenter i detta medborgarförslag. Det är SL som ansvarar för arbetet vid Norsborgsdepån där tippmassorna finns, det är Stockholms stift som äger den mark där de tilltänkta massorna ska placeras och det är Trafikverket som förvaltar den aktuella vägen (E4-E20). Men eftersom förvaltningen har ett uppdrag om att påbörja ett detaljplanearbete för Prästviken, kan frågan om bullerdämpande åtgärder då komma att aktualiseras. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

175 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Ett förslag som gagnar oss som bor på södra sidan av Eriksbergsåsen. Vi störs av trafikbullret från E4-E20 Södertäljevägen. Av mätningar som utfördes före uppstarten av SL-depån vet vi att vi har skadligt höga bullernivåer från motorvägen. Jag har påpekat detta för trafikverket. Detta avfärdades dock trafikverket med motiveringen att man utfört en mätning år 2005 utan att skadliga nivåer uppmätts. Mitt förslaget är nu att delar av de massor som som blir över vid arbetet med tunnelarbetet kan användas för att bygga ut bullervallen längs motorvägen. Jag läste i dagens DN (29/1) att man hade uppmätt skadligt höga bullernivåer på Söder i Stockholm. De bullernivåer som man uppmätt där kommer endast på några ställen upp till nivåerna som mättes upp hos oss. Till saken hör att jag kan läsa i DN-s artickel att bullret påverkar sömnen, hjärtat, binjurar och buken. Att störas av bullret är en sak, att störas så att man får sjukliga förändringar i kroppsorgan anser jag vara mycket alvarligt. SL lovade att man skulle göra all för att kompensera oss boende så långt som möjligt och var därför villiga att utöka bullervallen med tippmassor om tillstånd gavs. Grannsamverkan Hammerstavägen/ Stig Goetzinger

176 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2013:68 62 Svar på medborgarförslag - Hjärtstarter i Grödinge vid Eldtomta café och färjelägret vid Skanssundet (von/2013:68) Beslut Vård- och omsorgsförvaltningen anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Medborgarförslaget avser att vård- och omsorgsförvaltningen förser Grödinge vid Eldtomta Café och Färjeläget vid Skanssundet hjärtstarter. Vård- och omsorgsförvaltningen instämmer med föreslaget om vikten av att hjärtstartare finns att tillgå på strategiska platser i kommunen. Sedan 7 januari 2013 finns ett beslut i kommunfullmäktige på att hjärtstartare ska införas på samtliga kommunens nuvarande och kommande mötesplatser för gruppen 60+. Dock anser förvaltningen inte att utplacering av hjärtstartare på andra ställen än på mötesplatser för gruppen 60+, är uppgifter för vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen anser att arbetet borde samordnas centralt i kommunen, exempelvis i samarbete med brandförsvaret.

177 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2013:68 Referens Christina Eriksson Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Medborgarförslag - Hjärtstarter i Grödinge vid Eldtomta Café och färjeläget vid Skanssundet Förslag till beslut Vård- och omsorgsförvaltningen anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Medborgarförslaget avser att vård- och omsorgsförvaltningen förser Grödinge vid Eldtomta Café och Färjeläget vid Skanssundet hjärtstarter. Vård- och omsorgsförvaltningen instämmer med föreslaget om vikten av att hjärtstartare finns att tillgå på strategiska platser i kommunen. Sedan 7 januari 2013 finns ett beslut i kommunfullmäktige på att hjärtstartare ska införas på samtliga kommunens nuvarande och kommande mötesplatser för gruppen 60+. Dock anser förvaltningen inte att utplacering av hjärtstartare på andra ställen än på mötesplatser för gruppen 60+, är uppgifter för vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen anser att arbetet borde samordnas centralt i kommunen, exempelvis i samarbete med brandförsvaret. Ärendet Medborgarförslaget avser att vård- och omsorgsförvaltningen förser Grödinge vid Eldtomta Café och Färjeläget vid Skanssundet hjärtstarter då många äldre bor i Grödinge och har långt till sjukhuset. Vård- och omsorgsnämnden har berett ärendet. Ansvaret för hjärtstartare i kommunen Forskning visar att det är livsavgörande hur snabbt en person får vård vid ett plötsligt hjärtstopp. Ett sätt att få igång hjärtat vid hjärtstillestånd och rädda liv är genom att använda sig av en hjärtstartare. Vård- och omsorgsförvaltningen instämmer därför om vikten av att hjärtstartare finns att tillgå på strategiska platser i kommunen. Sedan 7 januari 2013 finns ett beslut i kommunfullmäktige på att hjärtstartare ska införas på samtliga kommunens nuvarande och kommande mötesplatser för gruppen 60+. I dagsläget finns två mötesplatser: en i Tumba och Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post christina.eriksson3@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

178 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2013:68 en i Grödinge. Dock anser förvaltningen att utplacering av hjärtstartare på andra ställen än på mötesplatser för gruppen 60+, inte är uppgifter för vårdoch omsorgsförvaltningen. Förvaltningen anser att arbetet borde samordnas centralt i kommunen, exempelvis i samarbete med brandförsvaret. För att få ett helhetsgrepp om frågan bör inte bara behovet av hjärtstartare vid Grödinge vid Eldtomta Café och Färjeläget vid Skanssundet utredas, utan hela kommunens behov. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef

179 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Hjärtstarter i Grödinge vid Eldtomta Café och färjeläget vid Skanssundet Eskil Ek Eskil Ek Hjärtstarter i Grödinge vid Eldtomta Café och färjeläget vid Skanssundet Många äldre bor i Grödinge och har långt till sjukhuset.

180 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013:89 74 Svar på medborgarförslag - Utomhusgymnastik i Storvretsparken (KF/2013:89) Beslut Kultur- och fritidsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick medborgarförslaget Utomhusgymnastik i Storvretsparken. Förslagsställaren föreslår att utomhusgymnastik kunna organiseras i Storvretsparken under de varma månaderna på året. Som inspiration för hur de skulle kunna organiseras hänvisar han till liknande verksamhet som bedrivs av Friskis & svettis i Stockholmsområdet. Förslagsställaren skriver att utomhusgymnastiken är ett anspråkslöst sätt att motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen känner till att utomhusgymnastik är en populär aktivitet på många platser och instämmer i motiveringen att det är ett trevligt och enkelt sätt att motionera i det fria. Förvaltningen ska under året ställa frågan till i första hand Friskis & Svettis och det lokala föreningslivet och i andra hand till övriga aktörer på friskvårdsområdet om de är intresserade att bedriva sådan verksamhet i Tumba. Förvaltningen ska aktivt verka för att förslaget blir verklighet under 2014.

181 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:89 Referens Linus Söderling Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Utomhusgymnastik i Storvretsparken Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick medborgarförslaget Utomhusgymnastik i Storvretsparken. Förslagsställaren föreslår att utomhusgymnastik kunna organiseras i Storvretsparken under de varma månaderna på året. Som inspiration för hur de skulle kunna organiseras hänvisar han till liknande verksamhet som bedrivs av Friskis & svettis i Stockholmsområdet. Förslagsställaren skriver att utomhusgymnastiken är ett anspråkslöst sätt att motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. Sammanfattning Ett av kultur och fritidsförvaltningens viktigaste uppdrag är att verka för att det finns ett rikt idrotts och fritidsliv i Botkyrka som alla som vill kan ta del av. Föreningslivet och de ideella organisationerna är viktiga resurser för att nå målen på kultur- och fritidsområdet. Kultur och fritidsförvaltningen känner till att utomhusgymnastik är en populär aktivitet på många platser och instämmer i motiveringen att det är ett trevligt och enkelt sätt att motionera i det fria. Under 2013 prövas en liknande verksamhet på Fittja äng i samarbete med Fittjabadet. Förvaltningen ska under året ställa frågan till i första hand Friskis & Svettis och det lokala föreningslivet och i andra hand till övriga aktörer på friskvårdsområdet om de är intresserade att bedriva dylik verksamhet i Tumba. Förvaltningen ska verka aktivt för att förslaget blir verklighet under Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post linus.soderling@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

182 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:89 Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Ann-Christine Andersson Tf verksamhetschef Ungdom & förening Expedieras till Förslagsställaren

183 Till Kulturnämnden-och fritidsnämnden i Botkyrka FÖRSLAG OM UTOMHUSGYMNASTIK Friskis & Svettis brukar varje sommar ha utomhusgymnastik i några parker i Stockholm. Denna gymnastik är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Utomhusgymnastiken är en trevlig och nyttig verksamhet för människor att gymnastisera ute i det fria. Dessutom bidrar gymnastiken till ett aktivt inslag i parkerna. Man kan på ett anspråkslöst sätt motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. I nuläget är det dock enbart människor innerstaden som erbjuds dessa aktiviteter. Denna form av motion är något som även människor utanför Stockholms stad borde kunna ta del av utan att behöva tidskrävande och kostsamma resor till Stockholm för att kunna deltaga. Det är viktigt att stimulera fritidsaktiviteter i närområdet för att erbjuda innevånarna en aktivitet under sommarmånaderna. Aktiviteter fyller även en social funktion när människor träffas i gemensamma aktiviteter. En dylik verksamhet skulle på ett positivt sätt ge innevånarna i Botkyrka närhet till aktiv fritid under sommarmånaderna. Dessutom skulle det stimulera parken som en mötesplats för människor. Föreslås därför att undersöka möjligheterna med Friskis&Svettis att genomföra en dylik verksamhet i exempelvis Storvretenparken. Jens Wallén

184 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - Farthinder/övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen (sbf/2013:122) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har fastställt en hastighetsplan. I denna finns Storvretsvägen med över de gator som kommer att föreslås få en hastighetssänkning. Till en början kommer kommunen att skylta om till 40 km/h på större delen av vägen, förutom till de norra delarna av Storvretsvägen, (i riktning mot korsningen till Hågelbyleden), som kommer att få 60 km/h. Varje hastighetsförändring ska dock föregås av ett beslut om en lokal trafikföreskrift (LTF). När hastighetsändringen har genomförts, kommer både kommunen och polisen att bevaka området, för att senare utvärdera resultaten av hastighetsändringen. När detta är gjort kommer kommunen att ta beslut om eventuella ytterligare åtgärder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Paul om att angöra farthinder och/eller övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

185 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:122 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Farthinder/övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Paul om att angöra farthinder och/eller övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har fastställt en hastighetsplan. I denna finns Storvretsvägen med över de gator som kommer att få en hastighetssänkning. Till en början kommer kommunen att skylta om till 40 km/h på större delen av vägen, förutom till de norra delarna av Storvretsvägen, (i riktning mot korsningen till Hågelbyleden), som kommer att få 60 km/h. När hastighetsändringen har genomförts, kommer både kommunen och polisen att bevaka området, för att senare utvärdera resultaten av hastighetsändringen. När detta är gjort kommer kommunen att ta beslut om eventuella ytterligare åtgärder. En sådan kan t ex vara en avsmalning av vägen. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

186

187 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Daniel Paul Daniel Paul Sätta upp farthinder / övergångsställe mellan Storvretsvägen och Hålvägen. Det är ett stort antal boende i Storvretsvägen/Toppvägen som har ett parkeringsplats i garaget som ligger på andra sida vägen, alltså i Hålvägen/Storvretsvägen. De flesta (vuxna och barn)på väg till garaget korsar vägen rakt ut vid hörnet eftersom det är långt till befintliga övergångsställen och är helt oskyddade mot trafiken. På hela området gäller 50-hastighet och det händer att bilisterna kör km/h och är stort risk att någon blir påkörd.

188 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Förbjud vedeldning i kaminer m.m. på Hammerstavägen Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till miljöenhetens yttrande den 29 juli Medborgarförslaget innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Ett medborgarförslag ska handla om sådant som kommunen ansvarar för som exempelvis kultur- och fritidsverksamhet, parker, gång och cykelvägar med mera. Ett förslag får inte handla om myndighetsutövning mot enskilda personer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör bedömningen att förslaget inte är förenligt med vad ett medborgarförslag ska handla om. Ett förbud mot vedeldning på Hammerstavägen under byggperioden för Norsborgsdepån skulle innebära myndighetsutövning mot enskilda personer. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att kommunen ska förbjuda vedeldning i kaminer m.m på Hammerstavägen under åren när lastbilar på grund av depåbygget kör hela nätterna på Sankt Botvids väg. Anledningen till att förbud önskas är enligt förslagsställaren att rök från vedeldning och avgaser från bilar är lika farliga och innehåller ämnen som kan ge hjärtinfarkt, stroke, kemisk överkänslighet, allergier och astma. Vidare anser förslagsställaren att om vedeldning förbjuds blir luften bättre åtminstone på dagarna och kvällarna. Sign Beslutsexpediering

189 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:120 Referens Ulrika Elveskog Miljöenheten Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Förbjud vedeldning i kaminer m.m. på Hammerstavägen Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till miljöenhetens yttrande den 29 juli Medborgarförslaget innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att kommunen ska förbjuda vedeldning i kaminer mm på Hammerstavägen under åren när lastbilar på grund av depåbygget kör hela nätterna på Sankt Botvids väg. Anledningen till att förbud önskas är enligt förslagsställaren att rök från vedeldning och avgaser från bilar är lika farliga och innehåller ämnen som kan ge hjärtinfarkt, stroke, kemisk överkänslighet, allergier och astma. Vidare anser förslagsställaren att om vedeldning förbjuds blir luften bättre åtminstone på dagarna och kvällarna. Yttrande Ett medborgarförslag ska handla om sådant som kommunen ansvarar för som exempelvis kultur- och fritidsverksamhet, parker, gång och cykelvägar med mera. Ett förslag får inte handla om myndighetsutövning mot enskilda personer. Miljöenheten gör bedömningen att förslaget inte är förenligt med vad ett medborgarförslag ska handla om. Ett förbud mot vedeldning på Hammerstavägen under byggperioden för Norsborgsdepån skulle innebära myndighetsutövning mot enskilda personer. På Hammerstavägen finns 23 fastigheter. Flera av fastigheterna ligger i anslutning till den etableringsplats där in- och utfarten är för transporter av berg som sker på kvälls- och nattetid. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ulrika.elveskog@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

190 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:120 AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) har tillstånd av Mark- och miljödomstolen för att bygga depån för tunnelbanetåg vid Norsborg. I tillståndsprövningen har domstolen tagit hänsyn till olika miljöaspekter. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Christina Lood Miljöchef Expedieras till Marita Öun, Hammerstavägen 10, Norsborg Kommunfullmäktige

191 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Marita Öun Marita Öun Förbjud vedeldning i kaminer m m på Hammerstavägen under åren när lastbilar p g a depåbygget kör hela nätterna på S:t Botvidsväg. Rök från vedeldning och avgaser från bilar är lika farliga och innehåller ämnen som kan ge hjärtinfarkt, stroke, kemisk överkänslighet, allergier och astma. Förbjuds vedeldning blir luften bättre åtminstone på dagarna och på kvällarna. Rök från vedeldning och bilavgaser är lika farliga och innehåller bl a polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och benso(a)pyren som ökar risken för bl a cancer och hjärtrinfarkt, överkänslighet, allergier m m. Både jag och min unga dotter har under de senaste åren utvecklat överkänslighet mot vedrök p g a grannars vedeldning i kaminer m m. Vår överkänslighet förvärras hela tiden eftersom grannarna fortsätter att elda och vi är nu även överkänsliga mot bilavgaser (speciellt diselavgaser) och bl a parfym. När man har blivit överkänslig (det kommer smygande) räcker det med ett enda andetag av ämnet för att man ska bli dålig. Man får svårt att andas, man blir illamående, hjärtat slår i otakt ibland, man får ont i huvudet, magen, benen och man får koncentrationssvårigheter m m. Man mår sedan dåligt i dagar och blir bara långsamt bättre om man slipper andas in det man blivit överkänslig mot. Min unga dotters liv hann inte börja förrän det blev ett helvete p g a grannars vedeldning. Man utvecklar överkänslighet genom t ex långvarig utsättning för låga doser av kemikalier. Det finns ingen egentlig medicin mot överkänslighet. Avgaserna från lastbilarna kommer tillsammans med vedröken att göra luften väldigt farlig att inandas på vår gata. Vem på Hammerstavägen står näst på tur att få hjärtinfarkt eller kemisk överkänslighet, när lastbilarna har börjat köra? Dessvärre har jag väldigt ofta rätt när

192 jag hävdar något, har det visat sig. Därför bör all eldning i kaminer m m förbjudas under tiden lastbilarna från depåbygget kör nedanför oss. Vi är många som har ångest för avgaserna från lastbilarna. Med vänlig hälsning, Marita Öun,

193 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över medborgarförslag Förläng eldningsperioderna Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till miljöenhetens yttrande den 9 september. Sammanfattning Att förlänga eldningsperioderna är inte att föredra då personer med luftrörsoch andningsbesvär upplever obehag av rök från eldning av trädgårdsavfall. Dessa medborgare kan inte vistas utomhus under eldningsveckorna. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att förlänga eldningsperioderna. Förslaget är att tillåta eldning under två veckor på våren, med föregående veckoslut (samt valborgsmässoafton), och två veckor på hösten med föregående veckoslut. Yrkande Mattias Franzén (M) yrkar bifall till miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. Sign Beslutsexpediering

194 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:181 Referens Alexsandra Hellsten Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över medborgarförslag Förläng eldningsperioderna Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till miljöenhetens yttrande den 9 september. Sammanfattning Att förlänga eldningsperioderna är inte att föredra då personer med luftrörsoch andningsbesvär upplever obehag av rök från eldning av trädgårdsavfall. Dessa medborgare kan inte vistas utomhus under eldningsveckorna. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att förlänga eldningsperioderna. Förslaget är att tillåta eldning under två veckor på våren, med föregående veckoslut (samt valborgsmässoafton), och två veckor på hösten med föregående veckoslut. Yttrande Botkyrka kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (01FS 2009:196) tillåter enligt 10 eldning av trädgårdsavfall under veckorna 16 och 42, med föregående veckoslut samt valborgsmässoafton. Tidigare, fram till i början av 2000-talet, tillät lokala föreskrifter ingen eldning av trädgårdsavfall i Botkyrka kommuns tätorter. Anledningen till detta förbud, var av hänsyn till dem som har luftvägsproblem. Eldning utomhus av trädgårdsavfall ger ofta en kraftig rökutveckling. Många villor har i dag luftvärmepumpar för uppvärmning. Det innebär att dessa får in rökgaser via sitt uppvärmningssystem, det räcker således inte med att bara stänga dörrar och fönster för att skydda sig mot rök, även värmesystemet måste stängas av. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter E-post miljo@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

195 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:181 Det finns året runt, möjligheten att lämna trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Detta trädgårdsavfall lämnas till förbränning på fjärrvärmecentraler, där rökgaserna renas och värmen omhändertas, vilket är att föredra framför enskild utomhuseldning. Astma- och allergiförbundet uppmanar kommunerna att särskilt värna om grupper i samhället som kan få problem med dålig luft, genom att t.ex. förbjuda vedeldning på känsliga platser. Botkyrka kommun väljer att värna om känsliga grupper genom att begränsa utomhuseldningen till två veckor per år. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Christina Lood Miljöchef

196 Meddelande: Hej, Jag har en undran till er på kommunen. Varför kan inte Botkyrka följa Haninges exempel med eldningsveckor och förlänga perioden något? Taget från Haninge kommuns hemsida: På våren: Vecka (8-21 april) med föregående veckoslut samt valborgsmässoafton. På hösten: Vecka (7-20 oktober) med föregående veckoslut. Mvh Namn: Joakim Sommansson E-post:

197 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden DnrSN/2012: Yttrande över medborgarförslag - ungdomsledare och polis i området omkring Eriksbergsåsen och Norsborg, KS/2012:361 (SN 2012/164) Beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget är besvarat Ordföranden informerar förslagsställaren Sammanfattning Socialförvaltningen kan bekräfta förslagsställarens beskrivning av att det varit oroligt i området framförallt under sommarmånaderna när många ungdomar rör sig ute i området. Socialförvaltningen har ett ansvar när ungdomar är inblandade i brottslig verksamhet men ansvaret för att ingripa när det finns misstanke om brott ligger hos polisen. Socialförvaltningen bedriver arbete för att förebygga kriminalitet hos ungdomar och att förhindra att ungdomar som begått brott utvecklar en kriminell livsstil. Arbetet riktar sig mot hela kommunen och ibland är resurserna för begränsade för att täcka alla de delar i kommunen där det finns behov. Socialnämnden lämnar sitt yttrande till kommunfullmäktige och föreslår därmed medborgarförslaget vara besvarat.

198 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:164 Referens Sara Andersson Mottagare Socialnämnden Yttrande över medborgarförslag - Ungdomsledare och polis i området omkring Eriksbergsåsen och Norsborg, KS/2012:361 Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat Ordföranden informerar förslagsställaren Sammanfattning Socialförvaltningen kan bekräfta förslagsställarens beskrivning av att det varit oroligt i området framförallt under sommarmånaderna när många ungdomar rör sig ute i området. Socialförvaltningen har ett ansvar när ungdomar är inblandade i brottslig verksamhet men ansvaret för att ingripa när det finns misstanke om brott ligger hos polisen. Socialförvaltningen bedriver arbete för att förebygga kriminalitet hos ungdomar och att förhindra att ungdomar som begått brott utvecklar en kriminell livsstil. Arbetet riktar sig mot hela kommunen och ibland är resurserna för begränsade för att täcka alla de delar i kommunen där det finns behov. Socialnämnden föreslås besluta att medborgarförslaget ska anses vara besvarat. Ärendet Stig Goetzinger har väckt medborgarförslag om krav på ungdomsledare och polis i området omkring Eriksbergsåsen och Norsborg. Skälet till detta är att människor i området, enligt förslagsställaren, är rädda på grund av ungdomsgäng som ger sig på äldre. En äldre man med hund har blivit angripen och mannens hund har blivit sparkad. Socialnämnden har fått i uppdrag att slutligt besvara medborgarförslaget. Socialförvaltningen har berett ärendet. Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

199 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:164 Yttrande Om barn och ungdomar är inblandade i brottslig verksamhet har socialförvaltningen ett ansvar och de som drabbats kan kontakta förvaltningen och anmäla vad som hänt. Förvaltningen gör en bedömning om det behövs några insatser från socialförvaltningen. Det kan handla om insatser för den enskilde ungdomen eller generella insatser riktade mot en grupp av ungdomar och/eller föräldrar. Även om socialförvaltningen har ett ansvar i dessa frågor bör polisens ansvar understrykas och deras tydliga ansvar att ingripa vid misstanke om brott. Den som är utsatt för ett brott bör alltså därför polisanmäla det. Frågan om utökad polisiär närvaro i ett område är inte heller något som socialnämnden eller kommunen kan besvara. Socialförvaltningen kan bekräfta det som förslagsställaren beskriver. Förvaltningen har kännedom om att det periodvis är problem med grupper av ungdomar som rör sig i området och som är otrevliga och gränslösa. En del av dessa ungdomar är mycket unga. Förvaltningen har uppfattningen att problemen var som störst sommaren 2011 för att avta något under Generellt sett är problemen störst under sommarmånaderna. Socialförvaltningen har inhämtat information om nuläget och sektionen för förebyggande arbete rapporterar att det vid de senaste tillfällena då man fältat i området har det varit alldeles lugnt. Det faktum att det är vinter och dessutom varit mycket kallt har troligtvis i hög grad bidragit till lugnet. Socialförvaltningen har sex socialsekreterare anställda på resursenheten som områdessekreterare. I deras tjänster ingår bland annat att arbeta med fältverksamhet. En kväll i veckan fältar de i kommunens olika områden och tre eftermiddagar per vecka finns de ute i kommunens olika skolor. Fältarbetet sker i nära samarbete med polisen. Eftersom resurserna är begränsade prioriterar man delar av kommunen där man får signaler om att det är oroligt. Eriksbergsåsen och Norsborg är ett sådant område som man har prioriterat i perioder när man fått kännedom om att det varit oroligt där. Ibland är det oroligt på flera ställen i kommunen samtidigt och då kan det vara svårt att få resurserna att räcka till. Socialförvaltningens resursenhet har i det aktuella området också arbetat med insatser riktade till ungdomarnas föräldrar. Socialförvaltningen deltog under år 2012 i ett pilotprojekt, som syftade till, att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialtjänst, polis, skola och kriminalvård i arbetet med unga i ålder år, som riskerar att bli kriminella eller behöver stöd i att bryta med kriminella nätverk. Utfallet är positiv och arbete enligt modellen som kallas Sociala insatsgrupper, SIG kommer att fortsätta under år Ungdomar som tillhör målgruppen och hans/hennes föräldrar motiveras till att lämna samtycke till att socialtjänst,

200 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:164 skola, polis m.fl. kan samverka för ungdomens bästa utan att hindras av sekretessregler. Insatser inom ramen för sociala insatsgrupper är aktuella för en eller ett par enskilda ungdomar i den grupp som bidragit till oron i Eriksbergsområdet och Norsborg. Lotta Persson socialchef

201 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Krav på ungdomsledare och polis i området kring Eriksbergsåsen och Norsborg. Människor i detta område är rädda för att skadas till liv och hälsa, på grund av ett eller flera ungdoms gäng som ger sig på äldre, gärna äldre med små hundar. Gängen är väl kända av polisen efter att ha trakaserat gäster till och från restaurang Bocken. En äldre man har blivit antastad av ungdommarna och slagen. Då man inte rådde på den gamle mannen sparkade man och misshandlade hans hund. Osäkert om hunden överlever (en 10 årig dvärgpudel). Man och hund är mycket välkända runt Erikbergsåsen. Får det gå till på detta vis.förtydligas behövs väl inte om att många är mycket rädda och oroliga. Vad skall vi göra?????

202 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Exploateringsprocessen med Rikstens som fallstudie På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunens exploateringsprocess inte till alla delar är ändamålsenlig, då den inte uppfyller dagens krav på tydlighet och transparens. Botkyrka kommun är inne i ett expansivt skede och ingår i en kraftigt växande storstadsregion. Kommunens attraktionskraft ökar vilket bland annat visar sig i en ökad efterfrågan på bostäder och verksamhetslokaler. Mot denna bakgrund bedöms därför en väl fungerande exploateringsprocess särskilt viktig. Mot bakgrund av granskningsresultatet och kommunens tillväxtambitioner måste kommunen arbeta fram en ny exploateringsprocess, som i alla delar svarar mot de ökade krav på transparens och samordning som en effektiv process kräver. Kommunstyrelsen är ansvarig för exploateringsprocessen. En effektiv exploateringsprocess kräver vidare ställningstaganden kring tidigare aktualiserade frågor i olika revisionsgranskningar, såsom samhällsbyggnadsförvaltningens projektorganisations organisatoriska hemvist, projektorganisationens roll i förhållande till linjeorganisationen och samhällsbyggnadsförvaltningens breda uppdrag med tre nämnder som uppdragsgivare samt kommunledningsförvaltningen i exploateringsfrågor. Den nu gällande organisationen med en kommunledningsförvaltning respektive samhällsbyggnadsförvaltning, med breda uppdrag och skiftande verksamhetsområden är en följd av två huvudsakliga organisationsförändringar. Nuvarande kommunledningsförvaltningen med tolv verksamhetsområden bildades och nuvarande samhällsbyggnadsförvaltningen bildades , efter ett antal successiva sammanslagningar. Kommunstyrelsen har initierat en organisationsutredning för delar av kommunledningsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen med anledning av den översyn av kommunens fastighetsförvaltning som pågår. Mot bakgrund av denna organisationsöversyn, och det konstaterade behovet av att arbeta fram en ny exploateringsprocess för kommunen, blir det naturligt att detta arbete måste samordnas i en organisationsöversyn av hela samhällsbyggnadsförvaltningen.

203 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Av genomförda intervjuer framträder en tydlig bild av behovet av en översyn av organisationerna med hänvisning till: Gränsdragningsproblematik Myndighets- respektive verksamhetsansvar Den lagreglerade planprövningen Projektorganisationens roll och placering i kommunen Kraven på erfaren kompetens i projektorganisationen Kraven på ökad transparens/dokumentation Kraven på ökad effektivitet i kommunens exploateringsprocess vilket i sin tur ställer ökade krav på funktionalitet i närliggande processer såsom lokalanskaffnings- och investeringsprocessen Behovet av fastlagda system och rutiner för att garantera att all tillgänglig fakta/kunskap finns dokumenterad och tillgänglig inför ställningstaganden Tidigare genomförda revisionsgranskningar Den formella beslutsprocessen i exploateringen av Rikstens friluftsstad bedöms ha varit ändamålsenlig, utifrån granskade beslut. Det är en god spårbarhet i beslutsgången och i de fall underliggande beslutsunderlag varit föremål för granskning framstår dessa som tillfredställande. Exploateringsprocessen spänner över en lång tidsperiod, från 2001 fram till dagens datum. Vidare återstår en lång tidsperiod innan exploateringen av friluftsstaden är färdig. Under etapp 1-3 har vissa justeringar genomförts med anledning av konstaterade brister i processen. Främst gäller det framtagandet av Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt, att gälla från och med Där kopplas exploateringsekonomin ihop med kommunens årsbudget och flerårsplan. Vidare har ett nytt ramavtal mellan kommunen och Rikstens Friluftsstad AB arbetas fram, att gälla från och med etapp 4. I avtalet är huvudförändringen att kommunen övertar ansvaret för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya avtalet läggs en reviderad etappindelning för fortsatt planläggning, där kommunala tomter reserveras för att möjliggöra kommunal service. Till det nya ramavtalet har vidare ett reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram samt ett belysningsprogram tagits fram. Av intervjuerna framgår att bakom det nya ramavtalet ligger väsentliga problem i genomförandefasen vid byggande av vatten och avlopp samt anläggande av gator och parker. Det har handlat om brister i kvalitet i utförandet, underdimensionering av ledningar samt brister i bärighet m.m. Vidare upplevs att visionen för hela exploateringen av friluftsstaden varit otydlig under projektet gång. I detta sammanhang är det återigen viktigt att lyfta fram behovet av att en teknisk handbok för gata/park verksamheten tas fram, vilket tidigare framförts i revisionsrapporten som behandlade underhållet inom gata/park verksamheten. Syftet med teknisk handbok är att lägga fast standardnivåer som ska gälla vid anläggande av gata/park i kommunens planeringsprocesser.

204 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen När det gäller genomförandefasen och byggandet av Rikstens skola och renovering av Rikstenshallen hänvisas till revisionsrapporten Granskning av investeringsprojekt daterad maj 2013, där bristerna främst är hänförliga till avsaknad av lokalanskaffnings- och investeringsprocessen samt avsaknad av ändamålsenlig styrning och uppföljning. I de delar som är kopplade till exploateringsprocessen, vad gäller sporthallen, kan konstateras avgrävda ledningar med tillhörande komplikationer och i form av översvämning, med fördyrande åtgärder som följd. Någon formellt genomarbetad uppföljning av etapp 1-3 har inte genomförts, vilket är en brist mot bakgrund av att ett nytt ramavtal redan ingåtts. En uppföljning av etapp 1-3 har diskuterats. Av intervjuerna framgår att den gällande projektorganisationen är otydlig och funktionen är oklar. All form av processarbete bygger på att fakta och kunskap ska komma in så tidigt som möjligt i processen, detta för att tidiga beslut ska bygga på en så bred fakta/ kunskapsbas som möjligt. Därefter, under processens gång, är samordnings-, samarbets- och informationsprocedurerna viktiga för att säkerställa att aktuell fakta och kunskap uppdateras i processen och för att kunna korrigera ifall korrigeringsbeslut blir aktuell. Ansvarsfördelningen och komplexiteten i exploateringsprocessen kräver en hög grad av transparens i form av skriftlig dokumentation, kontinuerlig avstämning och uppföljning av att den visionen för exploateringsområdet hålls levande och blir verklighet. Ytterligare en faktor som måste beaktas och hanteras gäller när motstridiga intressen, som av naturliga skäl kommer fram/upp under processens gång. Dessa situationer kräver lyhördhet, samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Projektorganisationen för Riksten innebär att motparten formellt ingår i kommunens projektorganisation för exploateringen, bland annat genom att styrgruppens ordförande är Rikstens Friluftsstads AB:s projektchef samt att i genomförandegruppen är motparten sammankallande. Detta överensstämmer inte med fastställd projektmodell i kommunen, som även finns beskriven i riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. Vidare finns inget forum där kommunledningen i form av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör träffar ledningsgruppen med företrädare för enheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadschefen fanns överhuvudtaget inte med i projektorganisationen för etapp 1-3. Sammantaget bedöms projektorganisationen ha tydliga inslag av kommandostyrning, i stället för styrning genom samverkan och dialog. Vidare krävs väl utvecklade system och rutiner för att garantera att all information och kunskap finns tillgänglig och att transparens råder under processens gång. En ökad formalisering genom dokumentation ingår som en viktig del här.

205 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som finns och den komplexitet som råder i exploateringsprojekten ligger nyckeln till framgång i formerna för information, samordning och samarbetsvilja, vilket kräver ledarskap, ömsesidig samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Vi önskar styrelsens och nämndens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av lämnade rekommendationer. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

206 Revisionsrapport September 2013 Jan-Olov Larsén Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Botkyrka kommun

207 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod och redovisning Tidigare revisionsrapporter Begreppet markexploatering Lagstiftning och externt regelverk Kommunallag Plan- och bygglagen Redovisning av kommunmal markexploatering Iakttagelser och bedömning Internt regelverk Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt Lokalanskaffningsprocess Upphandlings- och inköpspolicy Iakttagelser Bedömning Organisation och ansvar Reglementen Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Tjänstemannaorganisation Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Delrapport översyn av organisation för fastighetsförvaltning Iakttagelser Bedömning Fallstudie av Riksten etapp Tillvägagångssätt Beslut fattade kring exploateringen Projektorganisationen Iakttagelser och bedömning Bilaga: Beslut rörande exploateringen av Riksten Februari 2013 Botkyrka kommun PwC

208 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har vi granskat kommunens exploateringsprocess. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är kommunens exploateringsprocess ändamålsenligt utformad? För att belysa exploateringsprocessen i praktiken har exploateringen i Riksten friluftsstad etapp 1-3 granskats. Med kommunen avses granskningsobjekten kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunens exploateringsprocess inte till alla delar är ändamålsenlig, då den inte uppfyller dagens krav på tydlighet och transparens. Botkyrka kommun är inne i ett expansivt skede och ingår i en kraftigt växande storstadsregion. Kommunens attraktionskraft ökar vilket bland annat visar sig i en ökad efterfrågan på bostäder och verksamhetslokaler. Mot denna bakgrund bedöms därför en väl fungerande exploateringsprocess särskilt viktig. Mot bakgrund av granskningsresultatet och kommunens tillväxtambitioner måste kommunen arbeta fram en ny exploateringsprocess, som i alla delar svarar mot de ökade krav på transparens och samordning som en effektiv process kräver. Kommunstyrelsen är ansvarig för exploateringsprocessen. En effektiv exploateringsprocess kräver vidare ställningstaganden kring tidigare aktualiserade frågor i olika revisionsgranskningar, såsom samhällsbyggnadsförvaltningens projektorganisations organisatoriska hemvist, projektorganisationens roll i förhållande till linjeorganisationen och samhällsbyggnadsförvaltningens breda uppdrag med tre nämnder som uppdragsgivare samt kommunledningsförvaltningen i exploateringsfrågor. Den nu gällande organisationen med en kommunledningsförvaltning respektive samhällsbyggnadsförvaltning, med breda uppdrag och skiftande verksamhetsområden är en följd av två huvudsakliga organisationsförändringar. Nuvarande kommunledningsförvaltningen med tolv verksamhetsområden bildades och nuvarande samhällsbyggnadsförvaltningen bildades , efter ett antal successiva sammanslagningar. Kommunstyrelsen har initierat en organisationsutredning för delar av kommunledningsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen med anledning av den översyn av kommunens fastighetsförvaltning som pågår. Mot bakgrund av denna organisationsöversyn, och det konstaterade behovet av att arbeta fram en ny exploateringsprocess för kommunen, blir det naturligt att detta arbete måste samordnas i en organisationsöversyn av hela samhällsbyggnadsförvaltningen. Av genomförda intervjuer framträder en tydlig bild av behovet av en översyn av organisationerna med hänvisning till: Gränsdragningsproblematik Myndighets- respektive verksamhetsansvar September 2013 Botkyrka kommun 1 av 34 PwC

209 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Den lagreglerade planprövningen Projektorganisationens roll och placering i kommunen Kraven på erfaren kompetens i projektorganisationen Kraven på ökad transparens/dokumentation Kraven på ökad effektivitet i kommunens exploateringsprocess vilket i sin tur ställer ökade krav på funktionalitet i närliggande processer såsom lokalanskaffnings- och investeringsprocessen Behovet av fastlagda system och rutiner för att garantera att all tillgänglig fakta/kunskap finns dokumenterad och tillgänglig inför ställningstaganden Tidigare genomförda revisionsgranskningar Den formella beslutsprocessen i exploateringen av Rikstens friluftsstad bedöms ha varit ändamålsenlig, utifrån granskade beslut. Det är en god spårbarhet i beslutsgången och i de fall underliggande beslutsunderlag varit föremål för granskning framstår dessa som tillfredställande. Exploateringsprocessen spänner över en lång tidsperiod, från 2001 fram till dagens datum. Vidare återstår en lång tidsperiod innan exploateringen av friluftsstaden är färdig. Under etapp 1-3 har vissa justeringar genomförts med anledning av konstaterade brister i processen. Främst gäller det framtagandet av Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt, att gälla från och med Där kopplas exploateringsekonomin ihop med kommunens årsbudget och flerårsplan. Vidare har ett nytt ramavtal mellan kommunen och Rikstens Friluftsstad AB arbetas fram, att gälla från och med etapp 4. I avtalet är huvudförändringen att kommunen övertar ansvaret för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya avtalet läggs en reviderad etappindelning för fortsatt planläggning, där kommunala tomter reserveras för att möjliggöra kommunal service. Till det nya ramavtalet har vidare ett reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram samt ett belysningsprogram tagits fram. Av intervjuerna framgår att bakom det nya ramavtalet ligger väsentliga problem i genomförandefasen vid byggande av vatten och avlopp samt anläggande av gator och parker. Det har handlat om brister i kvalitet i utförandet, underdimensionering av ledningar samt brister i bärighet m.m. Vidare upplevs att visionen för hela exploateringen av friluftsstaden varit otydlig under projektet gång. I detta sammanhang är det återigen viktigt att lyfta fram behovet av att en teknisk handbok för gata/park verksamheten tas fram, vilket tidigare framförts i revisionsrapporten som behandlade underhållet inom gata/park verksamheten. Syftet med teknisk handbok är att lägga fast standardnivåer som ska gälla vid anläggande av gata/park i kommunens planeringsprocesser. När det gäller genomförandefasen och byggandet av Rikstens skola och renovering av Rikstenshallen hänvisas till revisionsrapporten Granskning av investeringsprojekt daterad maj 2013, där bristerna främst är hänförliga till avsaknad av lokalanskaffnings- och investeringsprocessen samt avsaknad av ändamålsenlig styrning och uppföljning. I de delar som är kopplade till exploateringsprocessen, vad gäller sporthallen, kan konstateras avgrävda ledningar med tillhörande komplikationer och i form av översvämning, med fördyrande åtgärder som följd. Någon formellt genomarbetad uppföljning av etapp 1-3 har inte genomförts, vilket är en brist mot bakgrund av att ett nytt ramavtal redan ingåtts. En uppföljning av etapp 1-3 har diskuterats. September 2013 Botkyrka kommun 2 av 34 PwC

210 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Av intervjuerna framgår att den gällande projektorganisationen är otydlig och funktionen är oklar. All form av processarbete bygger på att fakta och kunskap ska komma in så tidigt som möjligt i processen, detta för att tidiga beslut ska bygga på en så bred fakta/ kunskapsbas som möjligt. Därefter, under processens gång, är samordnings-, samarbets- och informationsprocedurerna viktiga för att säkerställa att aktuell fakta och kunskap uppdateras i processen och för att kunna korrigera ifall korrigeringsbeslut blir aktuell. Ansvarsfördelningen och komplexiteten i exploateringsprocessen kräver en hög grad av transparens i form av skriftlig dokumentation, kontinuerlig avstämning och uppföljning av att den visionen för exploateringsområdet hålls levande och blir verklighet. Ytterligare en faktor som måste beaktas och hanteras gäller när motstridiga intressen, som av naturliga skäl kommer fram/upp under processens gång. Dessa situationer kräver lyhördhet, samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Projektorganisationen för Riksten innebär att motparten formellt ingår i kommunens projektorganisation för exploateringen, bland annat genom att styrgruppens ordförande är Rikstens Friluftsstads AB:s projektchef samt att i genomförandegruppen är motparten sammankallande. Detta överensstämmer inte med fastställd projektmodell i kommunen, som även finns beskriven i riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. Vidare finns inget forum där kommunledningen i form av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör träffar ledningsgruppen med företrädare för enheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadschefen fanns överhuvudtaget inte med i projektorganisationen för etapp 1-3. Sammantaget bedöms projektorganisationen ha tydliga inslag av kommandostyrning, i stället för styrning genom samverkan och dialog. Vidare krävs väl utvecklade system och rutiner för att garantera att all information och kunskap finns tillgänglig och att transparens råder under processens gång. En ökad formalisering genom dokumentation ingår som en viktig del här. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som finns och den komplexitet som råder i exploateringsprojekten ligger nyckeln till framgång i formerna för information, samordning och samarbetsvilja, vilket kräver ledarskap, ömsesidig samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. September 2013 Botkyrka kommun 3 av 34 PwC

211 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 2. Inledning 2.1. Bakgrund På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har vi granskat exploateringsprocessen, som utgör en viktig del i kommunens samlade planeringsprocess. Exploateringsprocessen innehåller de delar som slutligen gör att markanvändningen förändras och nybebyggelse uppförs. Var denna bebyggelse och anläggningar ska lokaliseras påverkas av ekonomiska, sociala och miljömässiga överväganden. Hur denna bebyggelse utformas påverkas av arkitektoniska och tekniska överväganden. Exploateringsprocessen har kopplingar till samtliga delar i kommunens övergripande planeringsprocess. På samma sätt som kommunens övergripande planeringsprocess går från vision till detaljerat genomförande innehåller exploateringsprocessen samma delar från tidigt skede/idé till genomförd byggnation med åtföljande utvärdering/slutredovisning som underlag för framtida planering. Med ovanstående bakgrund, och utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, har ovanstående granskning prioriterats och genomförts inom ramen för revisionsplan Revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är kommunens exploateringsprocess ändamålsenligt utformad? Utifrån revisionsfrågan avgränsas granskningen till nedanstående kontrollområden: Regelverk Organisation, ansvarsfördelning och samverkan Markanskaffning Fysisk planering/förkalkyl Byggskede Uppföljning/efterkalkyl Försäljning/avtal/slutredovisning För att belysa exploateringsprocessen i praktiken sker en fallstudie av exploateringen av Riksten etapp 1-3, inklusive medfinansiering av förbifart Tullinge. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden Metod och redovisning Granskningsmetod är dokumentstudier samt genomgång av lagstiftning, processer och lokala tillämpningsrutiner m.m. Detta har kompletterats via intervjuer med följande personer: Magnus Andersson, samhällsbyggnadschef Anna-Bie Agerberg, tf. enhetschef stadsbyggnadsenheten Christina Lood, enhetschef miljöenheten September 2013 Botkyrka kommun 4 av 34 PwC

212 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Ulrika Persson, enhetschef gata/parkenheten Maud Andersson Pekkanen, enhetschef fastighetsenheten John Staberg, enhetschef, vatten och avloppsenheten Agneta Engver Lindquist, gruppchef mark och exploatering, stadsbyggnadsenheten Nina Vesterli, projektledare, mark och exploateringsgruppen, stadsbyggnadsenheten Gunilla Melkersson, enhetschef ekonomienheten Inger Larsson, ekonom, ekonomienheten Rolf Gustafsson, chefscontroller kommunledningsförvaltningen Monica Blommark, controller kommunledningsförvaltningen Helene Hill, exploateringschef kommunledningsförvaltningen Lars Olson, planeringschef kommunledningsförvaltningen För att ge en överblick över process och tillämpningar redovisas i bilaga en sammanställning över samtliga beslut fattade i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, under perioden 2001 till kommunfullmäktiges beslut i juni 2012 gällande Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4. Samtliga beslut kommenteras kortfattat med en bakgrundsbeskrivning. Efter ett allmänt avsnitt om begreppet markexploatering redovisas granskningsresultatet i fyra avsnitt med vidhängande iakttagelser och bedömningar. Vidare finns ett avsnitt med sammanfattande bedömningar och rekommendationer, som återfinns först i revisionsrapporten. Rapporten har faktagranskats av intervjupersonerna Tidigare revisionsrapporter Tidigare genomförda granskningar som ligger inom ramen för den nu aktuella granskningen är redovisade i revisionsrapporterna: Exploateringsverksamheten, oktober 2008 Strategisk planering, december 2009 Bygglovsverksamheten, mars 2010 och Bygglovsverksamheten uppföljning av tidigare rapport, september 2011 Detaljplaneprocessen februari 2013 Granskning av investeringsprojekt maj September 2013 Botkyrka kommun 5 av 34 PwC

213 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 3. Begreppet markexploatering Markexploatering är ett begrepp som använts sedan länge för att beteckna den verksamhet som innebär att markanvändningen förändras och ny bebyggelse uppförs i ett område. Begreppet markexploatering innefattar i princip alla de åtgärder som är nödvändiga för att dels bygga bostäder, kontor, industrier m.m., dels komplettera bebyggelsen med gemensamma anordningar som gator, vägar, grönområden, va-system, värmeanläggningar, el- och telesystem. Det är en process som löper från inledande idé och initiativ till ny bebyggelse fram till dess att byggnader och anläggningar är färdigställda. Markexploatering är en tvärfacklig verksamhet där många ämnesområden är representerade. Var nybebyggelse och anläggningar ska lokaliseras påverkas av ekonomiska, sociala och miljömässiga överväganden. Hur bebyggelse och anläggningar ska utformas är ett arkitektoniskt och tekniskt problem. Dessutom är exploateringsverksamheten omgärdad av ett omfattande juridiskt regelsystem, som kan delas in i tre huvudområden: Lagstiftning för planläggning av mark och tillståndsprövning av olika byggnadsåtgärder, Regler för byggande, drift och finansiering av infrastruktur som vägar och ledningar och Lagstiftning kring tvångsförvärv av mark. Det synbara tecknet på en markexploatering är byggverksamheten. Byggandet är en del i exploateringen som förutsätter att ett stort antal andra aktiviteter har genomförts dessförinnan. Dessa aktiviteter kan delas in i följande huvudgrupper: Initiering av ett projekt, planering och projektering av markanvändning, byggnader och anläggningar, tillståndsprövning av myndigheter, markförvärv, finansiering, byggande och utvärdering. Markexploateringar är komplicerade eftersom många beslut och aktiviteter måste samordnas. En annan komplicerande faktor är att många aktörer eller intressenter berörs. Följande aktörer är aktuella vid en markexploatering: kommunen, fastighetsägare, byggherrar, byggentreprenörer, konsulter, byggmaterialindustrin, finansiärer, huvudmän för gemensamma anordningar, rättighetshavare i fastigheter, grannar, intresseorganisationer, kommuninvånare, myndigheter. Nybebyggelse representerar stora värden och leder till att markanvändningen låses fast under lång tid framöver. Det hör därför till ovanligheten att alla intressenter är eniga om hur ett markområde ska användas. Snarare är det regel att det finns, mer eller mindre, motstridiga intressen om såväl målet med exploateringen som medlen för att nå resultatet. Kommunen har många ansvarsområden som har samband med markanvändningen såsom skolor, förskolor, äldreomsorg, social omsorg, miljö- och hälsoskydd m.m. Därutöver är kommunen direkt engagerad i exploateringsprocessen i fyra andra roller: September 2013 Botkyrka kommun 6 av 34 PwC

214 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Kommunen beslutar hur marken ska användas genom översiktsplan och program m.m. och genom detaljplanläggning och tillståndsprövning och fungerar i detta avseende som myndighet. Kommunen har ett ansvar för teknisk infrastruktur såsom gator, parker och vatten och avlopp. Kommunen kan vara markägare. Kommunen kan vara byggherre och uppföra bebyggelse eller anläggningar. En positiv effekt av att kommunen har flera roller är att det skapar förutsättningar för en god samordning av olika aktiviteter. Det är dock inte oproblematiskt att sitta på flera stolar samtidigt, eftersom det finns risk för en sammanblandning av olika kommunal intressen som kan kollidera med myndighetsutövningen. Varje markexploatering är mer eller mindre unik och exploateringsprocessen måste därför anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet. Varje markexploatering har sina speciella särdrag. Det finns dock två centrala faktorer som särskilt påverkar hur exploateringsprojekt genomförs, nämligen markägarförhållandena inom området och fastighetsägarens/byggherrens roll i samband med upprättandet av detaljplanen. En målsättning med exploateringsprocessen är att den ska vara effektiv, dvs. att aktiviteter, aktörer och regelsystem ska samordnas på ett lämpligt sätt. Som underlag för ovanstående teoretiska redovisningarna och avvägningarna ligger Thomas Karlbros bok, Markexploatering juridik, ekonomi, teknik och organisation. Thomas Karlbro är professor i fastighetsvetenskap vid skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. September 2013 Botkyrka kommun 7 av 34 PwC

215 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 4. Lagstiftning och externt regelverk I denna granskning ska bedömningar göras kring ändamålsenligheten i kommunens exploateringsprocess. Mot bakgrund av detta kommenteras inte under denna rubrik den omfattande speciallagstiftning som omgärdar exploateringsverksamheten. I bilaga redovisas samtliga beslut fattade kring exploateringen Rikstens Friluftsstad, vilket utgår från att all speciallagstiftning tillämpats. Emellertid bör nedanstående lagstiftning beröras med hänvisning till ändamålsenligheten Kommunallag I kommunallagens 8 kap 1 framgår att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I proposition 2003/04:105 utvecklas förutsättningarna för god ekonomisk hushållning på följande sätt: Kommuner och landsting måste för att kunna styra verksamheterna säkerställa processer av betydelse för förutsättningarna att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Exempel på områden är verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy samt kompetensförsörjningsplaner. Kommunernas exploateringsprocess innefattar så gott som samtliga de moment för att styra sin verksamhet som ingår i begreppet god ekonomisk hushållning Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ingår som en viktig del i plan- och byggnadslagstiftningen, infrastrukturlagstiftningen och skydds och bevarandelagstiftningen. Lagstiftningen har under lång tid varit föremål för utredning kring överväganden för att skapa en enklare lagstiftning, i syfte att förenkla och snabba upp byggprocessen. Nu gällande plan- och bygglag är från Av Civilutskottets betänkande 2009/10:CU25 framgår att intentionerna bakom lagstiftningen är att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Nedan redovisas några viktiga nyheter i den nya plan- och bygglagen: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom 10 veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en byggrivnings eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Rätten att begära ett planbesked från kommunen införs, av vilket det ska framgå om kommunen tänker påbörja ett planarbete eller inte. Hänsyn tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna. September 2013 Botkyrka kommun 8 av 34 PwC

216 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Inom ramen för arbetet med att skapa ett enklare regelverk beslutade regeringen i november 2011 att tillsätta en särskild utredare för att se över bestämmelserna om genomförande av detaljplaner. Plangenomförandeutredningen lämnade ett första betänkande , med förslag om förenklingar i plan- och byggnadslagstiftningen för att effektivisera genomförandet av kommunala detaljplaner (SOU 2012:91 Ett effektivare plangenomförande). Utredaren föreslår bland annat att en kommun ska få finansiera sina gatubyggnadskostnader med en avgift baserad på en taxa, att förhandlingar om exploateringsavtal ska lagregleras samt att kraven preciseras för när en kommun ska kunna lämna över ansvaret för allmänna platser och komplicerade anläggningar till enskilda fastighetsägare. Avsikten är att minska krånglet och osäkerheten för inblandade parter, att tydliggöra ansvarsfördelningen och att därigenom öka förutsättningarna för snabbare processer och ett ökat bostadsbyggande. Plangenomförandeutredningen lämnade ett ytterligare betänkande i syfte att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande genom att korta tiden från idé till byggstart. I betänkandet (SOU 2013:34) en effektivare plan- och bygglovsprocess, föreslår utredaren följande förändringar i plan- och bygglagen, PBL: Större tyngd i kommunernas översiktsplanering med områdesplan. Färre steg i plan- och bygglovsprocessen. Begränsningar, som hindrar önskvärd bebyggelseutveckling, upphävs i gamla detaljplaner. Listan över bygglovsbefriade åtgärder utökas. Bostadsförsörjningen pekas ut i lagstiftningen som ett allmänt intresse Redovisning av kommunmal markexploatering Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger sedan ca tio år tillbaka ut rekommendationer om vad god redovisningssed innebär för området kommunal markexploatering. Redovisningslagstiftningen och god redovisningssed syftar till att åstadkomma en enhetlig och jämförbar redovisning i landet. En förutsättning för att exploateringsredovisningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt är att alla inblandade i processen har kunskap om de förutsättningar som gäller för redovisningen. Förkalkyler och budget måste naturligtvis vara upprättade enligt de principer som gäller för redovisningen. Vid upphandling och avtalsskrivning är det också en fördel om man så långt som möjligt tar hänsyn till de behov av uppdelning på olika poster som finns för redovisningsändamål. Rådet för kommunal redovisning har i mars 2012 kommit ut med en ny idéskrift kring redovisning av kommunal markexploatering. Detta bland annat mot bakgrund av nya redovisningsrekommendationer och den nya plan- och bygglagen (2010:900) trätt i kraft. Idéskriften är i sig inte normerande, men ambitionen är att på ett kortfattat och överskådligt sätt ge en samlad bild av gällande normering och reglering, samt ge praktisk vägledning om hur tillämpning av rekommendationer och reglering ska ske i olika situationer. September 2013 Botkyrka kommun 9 av 34 PwC

217 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 4.4. Iakttagelser och bedömning Den övergripande lagstiftningen i form av plan- och bygglag är föremål för omarbetning i syfte att förkorta processen från idé till färdigt byggnadsprojekt. I plangenomförandeutredningen som presenterades i betänkanden januari 2013 och maj 2013 är ambitionen att föreslå förenklingar och ökad tydlighet i reglerna för plangenomförandet. Enligt betänkandena är en av orsakerna, till problemen idag, den otydliga ansvarsfördelningen mellan kommunerna och byggherrarna. Det finns således behov av standardiserade regler och enhetlighet i landet och att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande genom att korta tiden från idé till byggstart. Kommunerna och företagen som investerar i byggnadsprojekt är betjänta av en tydlig ansvarsfördelning, vilket skulle öka den ekonomiska förutsägbarheten och underlätta bostadsbyggandet. Det handlar om att effektivisera en komplex process där många intressenters intressen och ambitioner ska förenas. RKR s nya idéskrift behöver beaktas i kommunens regelverk, främst i riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. September 2013 Botkyrka kommun 10 av 34 PwC

218 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 5. Internt regelverk Exploateringsprocessen omfattar samtliga delar som ingår i kommunens fysiska och ekonomiska planering och genomförande och blir därför omfattande. I det nedanstående redovisas kortfattat det interna regelverket som är aktuellt när det gäller exploateringsprocessen. Målsättning med exploateringsprocessen är att den ska vara effektiv, dvs. att aktiviteter, aktörer och regelsystem ska samordnas på ett lämpligt sätt. Det bör påpekas att samtliga rutiner och riktlinjer som ingår i kommunens interna regelverk är gällande för exploateringsprocessen såsom t.ex. reglemente för budgetansvar och intern kontroll samt redovisningsreglemente. I nedanstående avsnitt redovisas de för exploateringsprocessen närmast liggande regelverk Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt Kommunfullmäktige fastställde riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt, att gälla från och med Syftet med riktlinjerna är att klargöra ansvar och roller i planeringen och genomförande av exploateringsprojekt i kommunen. De visar också förutsättningarna för den ekonomiska redovisningen i projekten. Målsättningen är en smidig och effektiv exploateringsprocess som håller hög kvalitet och följer god redovisningssed. Exploateringsprojekt hanterar utveckling av tillgångar och det är viktigt att kostnader och intäkter följer respektive tillgång i den ekonomiska planeringen och redovisningen. Det är viktigt att skilja på mark som säljs, omsättningstillgångar, och till exempel gator och vägar och vatten- och avloppsledningar som ligger kvar i kommunens ägo, anläggningstillgångar. Därefter beskrivs exploateringsverksamheten i följande rubriker: Vad är ett exploateringsprojekt Exploateringsprocessens olika skeden Hur fördelas ansvar i exploateringsprocessen Exploateringsbudget Redovisningsprinciper Uppföljning Slutredovisning och slutrapport Under rubriken exploateringsprocessen olika skeden redovisas exploateringens olika skeden enligt följande: Idé och förstudiefas Planeringsfas Genomförandefas September 2013 Botkyrka kommun 11 av 34 PwC

219 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Det ursprungliga syftet med riktlinjerna var att hantera ekonomin i exploateringsprojekten/verksamheten. Illustrationsbilden med tillhörande textmassor under rubriken exploateringsprocessens olika skeden har därefter kommit att utgöra kommunens exploateringsprocess, vilket inte varit syftet eller vilket den inte utgör Lokalanskaffningsprocess Kommunstyrelsen har fastställt ett policydokument , i form av regler för lokalanskaffningsprocessen, som är en beskrivning av processen för anskaffning av lokaler och investeringar i fastigheter. Under 2010 genomförde en extern konsult på uppdrag av fastighetschefen och i dialog med kommunledningsförvaltningen en översyn av lokalanskaffningsprocessen. I konsultrapporten konstateras att kommunens styrdokument inte tillämpas i alla delar. Rapporten tar upp processens starka och svaga sidor, och bland de svaga dominerar frågor kring splittrat ansvar, otillräckliga beslutsunderlag, tidspress och ökade ambitioner efter att anslagen fastställts. Utifrån ovanstående analys lämnades i konsultrapporten förslag till en reviderad lokalanskaffningsprocess. Detta förslag överlämnades till kommunledningsförvaltningen för beredning inför politiska beslut. Beslut kring ny lokalanskaffningsprocess har ännu inte fattats, men planeras ske under hösten Upphandlings- och inköpspolicy Kommunfullmäktige har fastställt en ny upphandlings- och inköpspolicy, som även innehåller ett avsnitt kring intern kontroll inom detta område. Av upphandlings- och inköpspolicyn framgår att alla upphandlingar utöver direktupphandlingsgränsen ska hanteras av upphandlingsenheten, vilket uttryckligen även gäller entreprenader. I policyn framgår även vilken intern kontroll som ska genomföras inom området, bland annat när det gäller uppföljning av upphandlingskontrakt och avtal Iakttagelser Av intervjuerna framgår att riktlinjerna för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt avser just den ekonomiska hanteringen och utgör inte en fullständig beskrivning av exploateringsprocessen i kommunen. Riktlinjerna utgör emellertid en bra grund att bygga vidare på. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens exploateringsverksamhet. Kommunledningsförvaltningen håller i exploateringsbudgeten och har beställarroll gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen där arbetet i projekten utförs. Kommunledningsförvaltningen, genom dess exploateringschef är processägare och därmed ansvarig för utveckling av exploateringsprocessen och exploateringsbudgeten. All form av processarbete bygger på att fakta och kunskap ska komma in så tidigt som möjligt i processen, detta för att tidiga beslut ska bygga på en så bred fakta/ kunskapsbas som möjligt. Därefter i processens gång är samordnings-, samarbetsoch informationsprocedurerna viktiga för att säkerställa att aktuell fakta och kunskap uppdateras i processen och för att kunna korrigera ifall korrigeringsbeslut blir aktuell. Ansvarsfördelningen och komplexiteten i exploateringsprocessen kräver en hög grad av transparens i form av skriftlig dokumentation, kontinuerlig avstämning och uppföljning av att visionen för exploateringsområdet hålls levande och blir verklighet. Ytterligare en faktor som måste beaktas och hanteras gäller när motstridiga intressen, som av naturliga skäl kommer fram/upp under processens September 2013 Botkyrka kommun 12 av 34 PwC

220 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie gång. Dessa situationer kräver lyhördhet, samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Det är inom ramen för denna diskussion som de upplevda problemen med exploateringsprocessen går att söka. Det handlar inte om det övergripande formella ansvaret, som regleras i nämnds/styrelse reglementena och i riktlinjerna, utan i hur informationsutbytet och samarbetet går till i praktiken. Dessa delar måste formaliseras inom ramen för exploateringsprocessen. Det är helt naturligt att dessa projekt innehåller motsättningar vad gäller ekonomi och vilja exploatera (bygga bostäder) mot fullgoda lösningar vad gäller estetik och tekniskt utförande med efterkommande driftskostnadseffekter under lång tid. Som framgår av revisionsrapporten kring detaljplaneprocessen (februari 2013) kräver ovanstående ansvarsfördelning mycket väl utvecklade former för informationsutbyte och samarbete. Kommunledningsförvaltningen delar revisionens synpunkter på den punkten, men delar inte uppfattningen att formerna för information, samordning och samarbete behöver bli föremål för utvärdering och analys vilket är noterbart. Kommunledningsförvaltningen ser snarare att det behövs tydlig ledning samt ömsesidig samarbetsvilja, lösningsfokus och prestigelös inställning från båda berörda förvaltningar. Utifrån ovanstående tydliga svar tolkar vi att lösningen finnas inom välkända faktum kring vilkas ledarskap som brister, vem/vilka som inte har/är samarbetsvilliga, lösningsfokuserade och prestigelösa. Detta är sådant som i så fall måste åtgärdas för att därmed lösa problemen. Som tidigare nämnts i rapporten är kommunen inne i ett expansivt skede i en kraftigt växande storstadsregion. Kommunens attraktionskraft ökar vilket bland annat visar sig i en ökad efterfrågan på bostäder och verksamhetslokaler, vilket i sin tur innebär ökade krav på en väl fungerande exploateringsprocess. En väl utvecklad process kräver system och rutiner för att garantera att all information och kunskap finns tillgänglig och att transparens råder under processens gång. En ökad formalisering genom dokumentation ingår som en viktig del här. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som råder och den komplexitet som råder i exploateringsprojekten ligger nyckeln till framgång i formerna för information, samordning och samarbetsvilja vilket kräver ledarskap, ömsesidig samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Av intervjuerna framgår vidare att exploateringsprocessens genomförandeskede inte har samma status som de inledande planerande skedena. I detta sammanhang framförs vikten av att kommunens upphandlingsfunktion engageras i exploateringsprocessens planerande skeden för upphandling av konsulter som i genomförandeskedet för upphandling av entreprenader. Av upphandlings- och inköpspolicyn framgår att alla upphandlingar utöver direktupphandlingsgränsen ska hanteras av upphandlingsenheten, vilket uttryckligen även gäller entreprenader. Det som i skrivande stund ytterligare försvårar situationen är de organisatoriska oklarheter som råder vad gäller samhällsbyggnadsförvaltningen och personalomsättningen på nyckelpersoner både på samhällsbyggnadsförvaltningen som kommunstyrelseförvaltningen. September 2013 Botkyrka kommun 13 av 34 PwC

221 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 5.5. Bedömning Mot bakgrund av gjorda iakttagelser och kommunens tillväxtambitioner måste kommunen arbeta fram en ny exploateringsprocess, som i alla delar svarar mot de ökade krav på transparens och samordning som en effektiv process kräver. Kommunstyrelsen är ansvarig för exploateringsprocessen. En effektiv exploateringsprocess kräver vidare ställningstaganden kring tidigare aktualiserade frågor i olika revisionsgranskningar såsom projektorganisationens organisatoriska hemvist och projektorganisationens roll i förhållande till linjeorganisationen samt samhällsbyggnadsförvaltningens breda uppdrag med tre nämnder som uppdragsgivare samt kommunledningsförvaltningen i exploateringsfrågor. September 2013 Botkyrka kommun 14 av 34 PwC

222 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 6. Organisation och ansvar 6.1. Reglementen Kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsens reglemente (gällande från ) framgår styrelsens uppgift när det gäller denna granskning, främst i 1 punkterna 1, 3 och 4 enligt följande redovisning. I första hand har kommunstyrelsen till uppgift att med utgångspunkt från de övergripande beslut kommunfullmäktige fattat: 1. Leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet och ekonomi samt främja god samhällsutveckling 3. Leda och samordna arbetet med hållbar utveckling 4. Ange förutsättningar och riktlinjer för den fysiska planeringen se till att en tillfredställande markberedskap upprätthålls, initiera övergripande planering och se till att planläggning och plangenomförande sker i den omfattning som kommunens utveckling kräver samt främja samhällsbyggandet och bostadsförsörjningen Samhällsbyggnadsnämnden Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente (gällande från ) framgår nämndens uppgift enligt följande. I anslutning till vad som sägs i plan- och bygglagen och andra författningar inom plan- och byggnadsväsendet, det som föreskrivs om en nämnd i kommunallagen och lagen om nämnder för vissa trafikfrågor, ska följande gälla för samhällsbyggnadsnämnden enligt nedanstående beskrivning. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom ramen för plan- och byggnadsväsendet och har tillsynsansvaret över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag ska fullgöras av kommunen inom plan- och byggnadsväsendet. Samhällsbyggnadsnämnden är också ansvarig för verksamheterna gata och park samt markförvaltning. Nämnden är också kommunens trafiknämnd. Därefter preciseras nämndens uppgifter i 28 punkter. Därefter i ett nytt stycke framgår att samhällsbyggnadsnämnden ska ta tillvara de möjligheter plan- och bygglagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda. Vidare har nämnden till uppgift att med utgångspunkt från de förutsättningar och riktlinjer som kommunstyrelsen angett upprätta översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner Tjänstemannaorganisation Tjänstemannaorganisationen följer den ansvarsfördelning som framgår av kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens reglementen. September 2013 Botkyrka kommun 15 av 34 PwC

223 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Kommunledningsförvaltningen Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen med uppgift att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet och ekonomi samt främja god samhällsutveckling och hållbar utveckling. Vidare ska kommunledningsförvaltningen ange förutsättningar och riktlinjer för den fysiska planeringen, se till att en tillfredställande markberedskap upprätthålls, initiera övergripande planering samt se till att planläggning och plangenomförande sker i den omfattning som kommunens utveckling kräver samt främja samhällsbyggandet och bostadsförsörjningen. Kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen slogs samman till en gemensam förvaltning med tolv verksamhetsområden. Den nya kommunledningsförvaltningen bildades Avsikten med den nya organisationen är bland annat att tydliggöra de verksamheter som kommunstyrelsen ansvarar för enligt reglementet och svara upp mot de utvecklingsbehov som identifierats i rapporter och utredningar under 2011 och De utvecklingsbehov som identifierats gäller kommunövergripande processer där kommunledningsförvaltningen är processägare. Kommunledningsförvaltningen har tre huvudfunktioner nämligen ledning av kommunorganisationen, intern service och utveckling av Botkyrka som plats. Dessa tre huvudfunktioner består av tolv enheter/verksamhetsområden, nämligen kansli & juridik, ekonomi & styrning, upphandling, HR, IT & e-utveckling, internservice städservice respektive teknik & logistik, medborgarservice, kommunikation, samhällsutveckling, demokrati & mänskliga rättigheter, näringsliv samt trygghet & säkerhet. Kommunledningsförvaltningen har ca 420 medarbetare, 210 stycken inom det administrativa området och lika många inom intern service. Verksamhetsområdet/enheten för samhällsutveckling arbetar med att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och samhällsutveckling i samspel med omgivningen och genom medborgarnas inflytande, delaktighet och dialog. Enheten arbetar med att utveckla platsen Botkyrka genom att leda och samordna kommunövergripande miljö-, klimat-, och planeringsfrågor. Ansvarar för att kommunens långsiktiga utbyggnadsplaner omsätts i utbyggnadsprojekt. Vidare omfattar ansvaret omvärldsanalyser och att följa den regionala, nationella och internationella utvecklingen. Verksamhetens arbete omfattar också en årlig omvärldsanalys för att koppla omvärldsfaktorer till kommunens utmaningar för hållbart Botkyrka. Verksamhetsområdet/enheten samhällsutveckling har 10 ansvarsområden, nämligen: folkhälsa, social ekonomi och samhällsentreprenörskap, stadsutveckling & områdesarbete, strategisk samhällsplanering, exploatering och strategisk markplanering, översiktsplanering, programarbete och detaljplaneuppdrag, strategiskt miljöarbete inklusive avfall och energi hållbar utveckling och klimatarbete, remisser utredningar analyser statistik, strategisk investeringsplanering, projektgenomförande av t.ex Hågelby, Skicenter. Verksamhetsområdet/enheten exploateringar och strategisk markplanering ansvarar för kommunens exploateringsverksamhet. Exploateringsverksamheten leds av kommunens exploateringschef. Av dokumentet, riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt, gällande från och med , framgår följande under rubriken övergripande ansvar för exploateringsprocessen: Kommunstyrelsen ansvarar för exploateringsbudgeten. Kommunledningsförvaltningen genom dess exploateringschef är processägare och därmed övergripande ansvarig för utveckling av exploateringsprocessen och September 2013 Botkyrka kommun 16 av 34 PwC

224 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie exploateringsbudgeten. Exploateringschefen agerar ombud i avtal och upphandlingar och även beställare gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen enligt Botkyrka kommuns projektmodell. Exploateringschefen är föredragande i beredande organ till kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Under samhällsbyggnadsnämnden finns samhällsbyggnadsförvaltningen med åtta enheter nämligen administrativa-, ekonomi-, fastighets-, gata/park-, kart och mät-, miljö-, stadsbyggnads- och VA enheten. Förvaltningen har ca 120 medarbetare. Samtliga enheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen är i olika utsträckning direkt inblandade i exploateringsprocessen. Kommunstyrelsen äger ansvaret för exploatering och planering i tidigt skede, samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för myndighetshanteringen kopplat till planläggningen. Inom förvaltningen finns projektorganisationen organisatoriskt placerad. Denna ligger som en av tre grupper inom stadsbyggnadsenheten vid sidan av bygglovsgruppen och plangruppen. Exploateringsverksamheten bedrivs enligt Botkyrka kommuns projektmodell som beskrivs i riktlinjerna för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt Delrapport översyn av organisation för fastighetsförvaltning I samband med att kommunstyrelsen beslutade om den nya kommunledningsförvaltningen uppdrogs till kommundirektören att initiera en översyn av och utarbeta ett förslag till organisation av verksamheterna internservice och kommunens fastighetsförvaltning. Bakgrunden till att kommunens fastighetsförvaltning skulle ingå i utredningsuppdraget är den översyn av kommunens fastighetsförvaltning och organisation som gjordes En fortsatt organisationsöversyn enligt ovan har initierats och genomförts under våren 2013, som redovisas i delrapport daterad Delrapportens officiella status är oklar men har delgivits undertecknad vid två tillfällen under intervjuerna. Ett behov av att vidga organisationsöversynen att också omfatta en översyn av samhällsbyggnads-förvaltningens uppdrag och roll har identifierats som en konsekvens av den påbörjade översynen. Den föreslagna fortsatta organisationsöversynen berör såväl delar av kommunledningsförvaltningen som samhällsbyggnadsförvaltningen. Av delrapporten framgår en bild av fastighetsförvaltningen att problemen har historiska orsaker där en övergripande strategisk styrning saknats och att lokalförsörjningsprocessen varit undermålig. Av delrapporten framgår under rubriken resultat av utredningsarbetet punkten 5: Dialog har förts med och inom samhällsbyggnadsförvaltningen kring såväl externa som interna utmaningar med nuvarande breda uppdrag för samhällsbyggnadsförvaltningen och en nämndsstruktur med tre nämnder. Ett resultat av den dialogen och nulägesanalysen är att det ur flera perspektiv är angeläget att finna en bättre organisation för den verksamhet som nu är organiserad inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta har gjort att utredningen har breddats och komplexiteten i olika alternativ som behöver övervägas har ökat. September 2013 Botkyrka kommun 17 av 34 PwC

225 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Under punkten 7 under samma rubrik konstateras att i en omvärldsbevakning av tio kommuner med en likvärdig struktur på samhällsbyggnadsverksamheten är det ingen av kommunerna som har valt att organisera samtliga berörda verksamheter inom en och samma förvaltning som fallet är i Botkyrka. Under rubriken nuläge samhällsbyggnadsförvaltningen framgår: Förvaltningen rapporterar till tre nämnder, vilket inte är en optimal ordning. I synnerhet som nämndernas ärendemängd varierar starkt nämnderna emellan, liksom inslaget av myndighetsutövning. En utgångspunkt för en framtida organisation bör därför vara en större samstämmighet mellan förvaltnings- och nämndorganisation, vilket torde öka bland annat överblick och styrbarhet. En annan utgångspunkt är att renodla organisationen mer utifrån myndighets- respektive verksamhetsansvar. Det kan konstateras att nyligen genomförda revisionsgranskningar lyfter fram dels oklarheter i ansvar mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen i planerings- och exploateringsprocesserna, samt visar på stora brister i lokalförsörjnings- och investeringsprocesserna. De båda sistnämnda är sammankopplade med fastighetsförvaltningen och bör ses över och tydliggöras avseende ansvar och rutiner i samband med en översyn av organisationen. Frågan om lokalförsörjnings- och investeringsprocesserna har länge varit föremål för diskussion på kommunledningsnivå, utan slutligt ställningstagande. Med tanke på de mycket stora utmaningar som kommunen står inför vad gäller såväl underhåll som nyproduktion av kommunala fastigheter, och med tanke på de stora ekonomiska konsekvenser detta medför måste den framtida organisationen formas med stor hänsyn till dessa processer, samtidigt som dessa i sig ses över Iakttagelser Av intervjuerna framträder en tydlig bild av behovet av en översyn av organisationerna med hänvisning till: Gränsdragningsproblematik Myndighets- respektive verksamhetsansvar Den lagreglerade planprövningen Projektorganisationens roll och placering i kommunen Kraven på erfaren kompetens i projektorganisationen Kraven på ökad transparens/dokumentation i processerna Kraven på ökad effektivitet i kommunens exploateringsprocesser vilket i sin tur ställer ökade krav på funktionalitet i närliggande processer som lokalanskaffnings- och investeringsprocesserna Behovet av fastlagda system och rutiner för att garantera att all tillgänglig fakta/kunskap finns tillgänglig inför ställningstaganden och beslut i formella och informella organ inom ramen för exploateringsprocessen Tidigare genomförda revisionsgranskningar Av intervjuerna framträder tydligt angelägenheten av att påbörjad organisationsöversyn av kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen kommer tillstånd, samt att frågorna kring exploateringsprocessens effektivitet och tidigare påpekanden i revisionsrapporter beaktas. En viktig del i organisations- September 2013 Botkyrka kommun 18 av 34 PwC

226 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie översynen är att utöver att skapa en ändamålsenlig fungerande struktur även studera och föreslå system och rutiner för att garantera att de processer som är en del av organisationens funktion blir effektiva. Projektorganisationens roll och status är en viktig pusselbit vid bedömning av t.ex exploateringsprocessens ändamålsenlighet Bedömning Den nu gällande organisationen med en kommunledningsförvaltning respektive samhällsbyggnadsförvaltning med breda uppdrag och skiftande verksamhetsområden är en följd av två huvudsakliga organisationsförändringar. Nuvarande kommunledningsförvaltningen med tolv verksamhetsområden bildades och nuvarande samhällsbyggnadsförvaltningen bildades efter ett antal successiva sammanslagningar. Kommunstyrelsen har initierat en organisationsutredning för delar av kommunstyrelseförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen med anledning av den översyn av kommunens fastighetsförvaltning som pågår. Mot bakgrund av denna organisationsöversyn och det konstaterade behovet av att arbeta fram en ny exploateringsprocess för kommunen blir det naturligt att detta arbete måste samordnas i en organisationsöversyn av hela samhällsbyggnadsförvaltningen. September 2013 Botkyrka kommun 19 av 34 PwC

227 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie 7. Fallstudie av Riksten etapp Tillvägagångssätt Fallstudien har genomförts genom en genomgång av samtliga fattade beslut av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen under perioden september 2001 till juni 2012, då kommunfullmäktige beslutade om nytt ramavtal och planuppdrag för etapp 4. Genomgången av fattade beslut har legat som underlag för de intervjuer som genomförts Beslut fattade kring exploateringen I bilaga redovisas samtliga beslut fattats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen som berör exploateringen Riksten. Tidsperioden omfattar åren 2001 till 2012 och avser etapp 1-3, fram till och med att beslut fattats om planuppdrag för etapp 4 samt ett nytt ramavtal och reviderat gestaltningsprogram, miljöprogram och belysningsprogram. En kortversion av bilagan får nedanstående utseende Avsiktsförklaring om utveckling av området Förslag om samrådsprocess Program och ramavtal 2005 Information om planeringsläget Detaljplaneprogram etapp 1 Flottiljområdet samt samarbetsavtal med RFAB, gestaltningsprogram och miljöåtgärdsprogram 2006 Avtal ang. arbetsplan för väg 226 Detaljplaneprogram etapp 2 och 3 Riksten företagspark programsamråd Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Exploateringsavtal etapp 1 Flottiljområdet Detaljplan etapp 1 Flottiljområdet 2007 Rikstens företagspark antagande av program och planuppdrag 2008 Detaljplaneuppdrag etapp 3, medge byggnation av skola Exploateringsavtal etapp 2 Detaljplan etapp Inriktningsbeslut för åtaganden genomförandeplan Budget pågående exploateringsprojekt Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt 2010 Finansieringsavtal väg 226 förbifart Tullinge, etapp 1 Investeringsmedel för byggnation av Rikstenskolan och ombyggnad av sporthall 2011 Medfinansiering av förbifart väg 226 förbifart Tullinge Exploateringsavtal etapp 3 Slutrapport etapp 1 Köpeavtal Rikstens företagspark 2012 Planuppdrag etapp 4, nytt ramavtal, reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram och belysningsprogram September 2013 Botkyrka kommun 20 av 34 PwC

228 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Som framgår av bilagan och sammanställningen ovan är det en omfattande beslutsprocess som förevarit i exploateringsärendet. Processen omfattar en lång tidsperiod. Läget kan sammanfattas enligt följande: Idag har tre etapper av planläggningen genomförts för totalt 800 lägenheter av de totalt 2500 som finns angivna i det långsiktiga detaljprogrammet. Kommunen har förklarat sig positiv till att medfinansiera 30 mnkr i etapp 1a av förbifart Tullinge av den totala kostnaden om 490 mnkr som vägen är kostnadsberäknad till av vägverket. Rikstens Friluftsstad AB medfinansierar kommunens kostnad om 30 mnkr med 25 mnkr. RFAB har genom överenskommelsen inga förpliktelser för medfinansiering i kommande etapper av vägutbyggnaden. För byggande av Rikstensskolan och ombyggnad av Rikstens sporthall har i kommunens budget avsatts 170 mnkr, varav 20 mnkr avser Rikstens sporthall inkl markförvärv och förvärv av sporthallen. Utifrån tekniska nämndens uppföljning av fastighetsinvesteringar beräknas utfallet för Rikstensskolan etapp 1 bli 175 mnkr, d.v.s. ett budgetöverskridande på 25 mnkr. Etapp II kommer att bantas med målsättningen att kunna hålla projektets totalbudget. Rikstenshallen har ett beräknat utfall på 28,2 mnkr, d.v.s. ett budgetöverskridande på 8,2 mnkr. Denna punkt har indirekt koppling till exploateringsprocessen och mer direkt koppling till lokalanskaffningsprocessen. Slutrapport etapp 1 redovisar ett underskott om 3,4 mnkr beroende bland annat på ett markförvärv för köp av tomt för etablering av förskolan Nova Kommunen har av Skanska Sverige förvärvat mark för Rikstens Företagspark för 8,2 mnkr att finansieras genom det överskott som exploateringsprojektet bedöms ge när hela parken är utbyggd och tomterna sålda. Kommunen har ingått ett nytt ramavtal med Riksten Friluftsstad AB att gälla från och med etapp 4. Huvudförändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4 tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar liksom samordning med ledningsdragande verk. Till ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning för fortsatt planläggning där kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av kommunal service. Vidare har reviderade gestaltningsprogram och miljöåtgärdsprogram samt ett belysningsprogram tagits fram. Kommunen ersätter Rikstens Friluftsstad AB med 5 mnkr i samband med att kommunen övertar ansvaret för utbyggnad av allmänna anläggningar. Från och med gäller riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. Exploateringsekonomin kopplas till kommunens flerårsplan och ettårsbudget från att tidigare hanterats vid sidan av ordinarie processer Projektorganisationen För exploateringen av Riksten finns en fastlagd projektorganisation med två nivåer. Nivå ett med en strategigrupp, styrgrupp och en ledningsgrupp som rapporterar till nivå två som består av en arbetsgrupp som under sig har en plangrupp och en genomförandegrupp. September 2013 Botkyrka kommun 21 av 34 PwC

229 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Strategigruppen leds av kommunstyrelsens ordförande med följande deltagare; samhällsbyggnadsnämndens ordförande, kommundirektören, planeringschefen, exploateringschefen och projektledaren samt representanter från ledningen för Riksten Friluftsstad AB tre representanter. Styrgruppen leds av projektchefen för Riksten Friluftsstad AB med följande representanter; en representant från Rikstens Friluftsstad AB, exploateringschefen och projektledaren. Ledningsgruppen leds av exploateringschefen med följande deltagare; enhetscheferna för VA, gata/park, miljö, gruppchefen för plan, projektledaren och vid behov fastighetschefen samt områdeschefen liksom berörda representanter från andra förvaltningar. Arbetsgruppen leds av projektledaren med följande deltagare av delprojektledare inom plan, miljö, gata/park (2 st), VA, fastighet och kart/mät. Plangruppen leds av projektledaren med följande representanter; delprojektledare från plangruppen, gata/park, VA samt övriga från kommunen vid behov samt representanter från Rikstens Friluftsstad AB Genomförandegruppen leds av Rikstens Friluftsstad AB med följande representanter; projektledare, delprojektledare gata/park 2 stycken, VA samt entreprenörer och besiktningsman. Syftet med projektorganisationen ovan är att strategigrupp, styrgrupp och genomförandegrupp ska hantera samordningen och samarbetet med kommunen och RFAB och ledningsgrupp, arbetsgrupp och plangrupp utgör kommunens interna projektorganisation Iakttagelser och bedömning Den formella beslutsprocessen i ärendet har varit ändamålsenlig, vilket framgår av bilagan där samtliga beslut fattade i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen är redovisade. Det är en god spårbarhet i beslutsgången och i de fall underliggande beslutsunderlag varit föremål för granskning framstår dessa som tillfredställande. Exploateringsprocessen spänner över en lång tidsperiod fram till dagens datum och lång tidsperiod återstår innan exploateringen av friluftsstaden är färdig. Under etapp 1-3 har vissa justeringar genomförts med anledning av konstaterade brister i processen. Främst gäller det framtagandet av Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt att gälla från och med Där kopplas exploateringsekonomin ihop med kommunens årsbudget och flerårsplan. Vidare har ett nytt ramavtal mellan kommunen och Rikstens Friluftsstad AB arbetas fram att gälla från och med etapp 4. I avtalet är huvudförändringen att kommunen övertar ansvaret för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya avtalet läggs en reviderad etappindelning för fortsatt planläggning där kommunala tomter reserveras för att möjliggöra kommunal service. Till det nya ramavtalet har vidare ett reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram samt ett belysningsprogram tagits fram. Av intervjuerna framgår att bakom det nya ramavtalet ligger väsentliga problem i genomförandefasen vid byggande av vatten och avlopp samt anläggande av gator och parker. Det har handlat om brister i kvalitet i utförandet, underdimensionering av ledningar samt brister i bärighet m.m. Vidare upplevs att visionen för hela September 2013 Botkyrka kommun 22 av 34 PwC

230 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie exploateringen av friluftsstaden varit otydlig under projektet gång. Vidare har i de inledande etapperna anläggningsavgifterna för VA kvittats mot att RFAB utfört anläggningarna, vilket innebär värderingsproblem när dessa tillgångar ska tas upp i kommunens balansräkning. I detta sammanhang är det viktigt att återigen framföra behovet av att en teknisk handbok för gata/park verksamheten tas fram vilket tidigare påtalats i revisionsrapporten som behandlade underhållet inom gata/park verksamheten. Syftet med teknisk handbok är att lägga fast standardnivåer som ska gälla vid anläggande av gata/park i kommunens planeringsprocesser. När det gäller genomförandefasen och byggandet av Rikstens skola och renovering av Rikstenshallen hänvisas till revisionsrapporten Granskning av investeringsprojekt daterad maj 2013, där bristerna främst är hänförliga till avsaknad av lokalanskaffnings- och investeringsprocessen samt avsaknad av ändamålsenlig styrning och uppföljning. I de delar som är kopplade till exploateringsprocessen vad gäller sporthallen kan konstateras att befintliga ledningar grävts av i samband med exploateringen av området, vilket orsakat inläckage och omfattande fuktskador i hallen (spill- och dagvatten). Någon formellt genomarbetad uppföljning av etapp 1-3 har inte genomförts vilket är en brist mot bakgrund av att ett nytt ramavtal redan ingåtts. En uppföljning av etapp 1-3 har diskuterats. Av intervjuerna framgår att den gällande projektorganisation är otydlig och funktionen är oklar. All form av processarbete bygger på att fakta och kunskap ska komma in så tidigt som möjligt i processen, detta för att tidiga beslut ska bygga på en så bred fakta/ kunskapsbas som möjligt. Därefter, under processens gång, är samordnings-, samarbets- och informationsprocedurerna viktiga för att säkerställa att aktuell fakta och kunskap uppdateras i processen och för att kunna korrigera ifall korrigeringsbeslut blir aktuell. Ansvarsfördelningen och komplexiteten i exploateringsprocessen kräver en hög grad av transparens i form av skriftlig dokumentation, kontinuerlig avstämning och uppföljning av att den visionen för exploateringsområdet hålls levande och blir verklighet. Ytterligare en faktor som måste beaktas och hanteras gäller när motstridiga intressen, som av naturliga skäl kommer fram/upp under processens gång. Dessa situationer kräver lyhördhet, samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt. Projektorganisationen för Riksten innebär att motparten formellt ingår i kommunens projektorganisation för exploateringen, bland annat genom att styrgruppens ordförande är Rikstens Friluftsstads AB:s projektchef samt att i genomförandegruppen är motparten sammankallande. Detta överensstämmer inte med fastställd projektmodell i kommunen, som även finns beskriven på nedanstående sätt i riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. September 2013 Botkyrka kommun 23 av 34 PwC

231 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Vidare finns inget forum där kommunledningen i form av kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör träffar ledningsgruppen med företrädare för enheterna inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadschefen finns överhuvudtaget inte med i projektorganisationen för etapp 1-3, vilket justerats från och med etapp 4. Projektorganisationen har tydliga inslag av kommandostyrning i stället för styrning genom samverkan och dialog. Vidare krävs väl utvecklade system och rutiner för att garantera att all information och kunskap finns tillgänglig och att transparens råder under processens gång. En ökad formalisering genom dokumentation ingår som en viktig del här. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som råder och den komplexitet som råder i exploateringsprojekten ligger nyckeln till framgång i formerna för information, samordning och samarbetsvilja vilket kräver ledarskap, ömsesidig samarbetsvilja, lösningsfokus och ett prestigelöst förhållningssätt Jan Olov Larsén Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig September 2013 Botkyrka kommun 24 av 34 PwC

232 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Bilaga: Beslut rörande exploateringen av Riksten Redovisning av beslut rörande exploateringen av Riksten fattade av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen under perioden 2001 fram till dagens datum: Kommunfullmäktige ; Avsiktsförklaring om utveckling av Rikstensområdet i Tullinge. Syftet med avsiktsförklaringen är att beskriva en gemensam grund för det fortsatta arbetet, parternas roller samt tidsplan och arbetsprocess. Den gemensamma visionen innebär att en ny trädgårdsstad, Riksten, skall byggas under en period av år. Den planeras innehålla ca bostäder och ett tusen arbetsplatser. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslaget till avsiktsförklaring om utveckling av Rikstensområdet. Kommunstyrelsen ; Utbyggnad av Riksten förslag om att genomföra samrådsprocess. Kommunfullmäktige beslöt att godkänna en avsiktsförklaring mellan kommunen och Vasallen AB om utveckling av Rikstenområdet i Tullinge. Kommunledningsförvaltningen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för hur långt arbetet avancerat. Ett preliminärt program, som beskriver den huvudsakliga dispositionen av området, har tagits fram. Enligt detta skall bostadsbebyggelsen omfatta ca 2500 lägenheter, varav ca 350 studentlägenheter. Dessutom finns en miljökonsekvensbeskrivning av bostadsbyggandet m.m. Det preliminära programförslaget har två alternativ till vägsträckning för väg 226; ett norr om järnvägen och ett söder om den. I skrivelsen föreslås en precisering av programmet så att vägen förläggs söder om järnvägen. Kommunstyrelsen beslutar att genomföra samrådsprocess för justerat förslag till program för friluftsstaden Riksten. Kommunfullmäktige ; Förslag till program för Riksten och ramavtal med F18 Vasallen AB. Kommunledningsförvaltningen har i tjänsteskrivelse lagt fram ett förslag till program för utbyggnaden. Programmet har varit föremål för samråd. I det slutliga förslaget till program har vissa ändringar gjorts jämfört med samrådsförslaget. Bland annat har dragningen av förbifart Tullinge väg 226, preciserats och en plan för åtgärder för att förbättra trafiksituationen fram till dess att förbifarten byggts finns också med i programmet. Ett ramavtal har upprättats mellan kommunen och F18 Vasallen AB om principerna för det fortsatta arbetet samt fördelning av åtaganden och kostnader mellan parterna. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till Program för Riksten (mars 2003), samt att godkänna förslaget till ramavtal mellan F 18 Vasallen AB och Botkyrka kommun September 2013 Botkyrka kommun 25 av 34 PwC

233 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Kommunstyrelsen ; Utbyggnaden av Riksten information om planeringsläget. Kommunledningsförvaltningen har i skrivelse lämnat en rapport om planeringsläget i de olika delprojekt som finns inför utbyggnaden av Riksten. Informationen redovisas under följande punkter: 1. Program för Friluftsstaden Riksten-övergripande intentioner, 2. Detaljplaneprogram och detaljplan för Del 1, 3. Inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida - Riksten, 4. Vägutredning - Förbifart Tullinge (väg 226), 5. För bättringsåtgärder i befintligt vägnät, 6. Företagsparken och inre vägförbindelse, 7. Hacksjöbanan och motorbanan samt 8.Förskola och skola. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten. Kommunstyrelsen ; Detaljplaneprogram för Riksten, del 1, Flottiljområdet samt samarbetsavtal med Riksten Friluftsstad AB. Förslaget innebär en utbyggnad med ca 500 lägenheter i en första etapp. Programområdet indelas i flera detaljplaner med en successiv utbyggnad. Förslaget har varit ute på samråd. Kommunledningsförvaltningen har också överlämnat ett förslag till samarbetsavtal med markägaren, Riksten Friluftsstad AB. Avtalet reglerar bland annat frågor som rör detaljplaneprocessen. Till avtalet hör ett gestaltningsprogram för Riksten samt ett miljöåtgärdsprogram. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna detaljplaneprogrammet för Riksten, del 1, Flottiljområdet, att godkänna förslaget till samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB, att godkänna gestaltningsprogram för Riksten, att godkänna miljöåtgärdsprogram för Riksten, samt att uppdra till byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för etapp 1 inom del 1, Flottiljområdet, Riksten. Kommunstyrelsen ; Avtal angående arbetsplan för väg 226 vid Tullinge - Riksten. Vägverket upprättade under 2004 Vägutredning och miljökonsekvensbeskrivning, Väg 226 Tumba Flemingsberg via Riksten (f.d. F18). Utredningen var ute på samråd där kommunen genom kommunstyrelsen lämnade sitt yttrande I yttrandet förordar kommunen alternativ Tunnan och påpekar nödvändigheten av att snabbt komma igång med planeringsarbetet då tryggheten kring genomförandet av en ny vägdragning är väsentlig för det fortsatta arbetet med Friluftsstaden Riksten och Rikstens företagspark. Under hösten har en överenskommelse träffats mellan Friluftstaden Riksten AB (Peab), Vägverket Region Stockholm och kommunen. Överenskommelsen har formulerats i ett avtal, som innebär att Peab förskotterar pengar så att arbetet kan påbörjas omgående. För kommunens del innebär detta avtal begränsade åtaganden då kommunen endast har lovat att stå för kartmaterial. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till avtal angående finansiering av arbete för framtagande av arbetsplan för väg 226 förbi Tullinge i ny sträckning. Kommunstyrelsen ; Fortsatt detaljplaneläggning inom Riksten etapp 2 och 3. Program för Riksten godkändes av September 2013 Botkyrka kommun 26 av 34 PwC

234 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie kommunfullmäktige i maj För första delen, Flottiljområdet, har upprättats detaljplaneprogram som behandlats av kommunstyrelsen i mars Förslag till detaljplan 1 inom Flottiljorådet är nu klart för beslut om utställning. Tidigare har i programprocessen upprättats övergripande gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram samt samarbetsavtal mellan kommunen och Riksten Frilufts AB vilka behandlats av kommunstyrelsen i mars Dessa underlag skall utgöra underlag för arbetet med kommande detaljplaner. Föreligger nu också förslag till avtal att upprätta så kallad arbetsplan för förbifart Tullinge, väg 226, enligt alternativ Tunnan, d.v.s. det alternativ som kommunen förordat. I kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse framläggs förslag till uppdrag att upprätta detaljplaner för nästkommande etapper. Till grund för det fortsatt detaljplaneläggning ligger program för Riksten (2003) samt ovan nämnda program/utredningar. Riksten Friluftsstad AB har i en översiktsskiss redovisat vissa inriktningsförändringar utifrån Programmet (2003). Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt byggnadsnämnden att upprätta detaljplaner för planområdena etapp 2-3, varvid ska gälla samma planeringsförutsättningar som gäller för detaljplan 1, at uppdra åt kommunledningsförvaltningen att upprätta program för bergrumsmarken och genomföra samråd. Kommunstyrelsen ; Riksten Företagspark, programsamråd. Ett förslag till detaljplaneprogram för Riksten Företagspark har upprättats av tekniska förvaltningen på kommunledningsförvaltningens uppdrag. Programmet anger de områden som bedöms som möjliga att bebygga. Inriktningen ska vara mot bioteknik, medicinsk teknik och annan kunskapsintensiv verksamhet. Med den nya förbifarten kommer företagsparken att ligga ett stenkast från Flemingsberg. För att skapa Företagsparken Rikstens speciella profil krävs särskilda insatser. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att gå ut på samråd med förslaget till detaljplaneprogram för området Rikstens Företagspark, P-36-10, Botkyrka kommun. Kommunfullmäktige ; Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten. Som en del av planeringen för utbyggnaden av Riksten har det upprättats ett förslag till program för grönområdet, Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten. Programmet har utarbetats i samverkan med föreningslivet, Riksten Friluftsstad AB och andra berörda markägare och förvaltningar i kommunen. Förslaget har vidare varit föremål för medborgardialog. Man bör nu gå vidare med fördjupad utredning av områdets infrastruktur samt studera det mervärde som områdets skiftande historia kan innebära. På sikt bör en studie av förbättrad/alternativ vägdragning till Lida göras. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till inriktningsprogram för friluftsområdet Lida - Riksten med förslagna kompletteringar. September 2013 Botkyrka kommun 27 av 34 PwC

235 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Kommunfullmäktige xx, Kommunstyrelsen ; Riksten del 1 Exploateringsavtal. Kommunstyrelsen godkände detaljplaneprogrammet för Riksten del i Flottiljområdet och samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB (RFAB) och gav byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för del 1 inom nya stadsdelen Riksten. Förslaget till detaljplan har varit utställt och behandlats av byggnadsnämnden. För att reglera genomförandet av de intentioner som finns i detaljplanen har ett förslag till exploateringsavtal upprättats. Förslaget följer de intentioner som är fastlagda i tidigare ramavtal och samarbetsavtal. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslaget till exploateringsavtal. Kommunfullmäktige , Kommunstyrelsen ; Detaljplan för del av flottiljområdet m.m. i Riksten (36-09X). Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt för en första utbyggnadsetapp av Riksten friluftsstad. Samtidigt planläggs delar av den befintliga bebyggelsen i det f.d. kasernområdet. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till detaljplan för del av Flottiljområdet Riksten (36-09X) Kommunstyrelsen , Rikstens företagspark antagande av program och planuppdrag. Enligt ett beslut i kommunstyrelsen i februari 2006 har ett förslag till detaljplaneprogram för Riksten företagspark varit föremål för samråd. Kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till detaljplaneprogram med de ändringar som följer av att programområdet förändras. Kommunstyrelsen , Riksten Friluftsstad del 3 Detaljplaneuppdrag. För det första området i Riksten Friluftsstad har detaljplanen vunnit laga kraft, byggnationen har kommit igång och den första inflyttningen skett. För det andra området beslutade samhällsbyggnadsnämnden om utställning För det tredje området är det nu dags att ge ett planuppdrag. Målsättningen är att planen ska medge byggnation av en ny skola i Riksten och ca 50 bostäder. Utbredningen av område tre har bestämts utifrån möjligheten att skapa en fungerande stadsmiljö i centrala Riksten. Totalt kommer detaljplanerna för område 1-3 innebära möjlighet till ca 880 bostäder, inklusive studentbostäder. Det tidigare ställningstagandet att Riksten bara ska innehålla 800 bostäder tills det finns ett investeringsbeslut för en ny väg 226 runt Tullinge ligger fast och ska regleras i exploateringsavtalet. Plan och exploateringsavtal kommer att följa den praxis som utarbetats för område 1 och 2. Kommunstyrelsen beslutar att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för område 3 Rikstens Friluftsstad och att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att upprätta förslag till exploateringsavtal för område 3 med Riksten Friluftsstad AB. Kommunfullmäktige ; Riksten Friluftsstad, del 2 exploateringsavtal (KS/2008:304). För del 2 av friluftsstaden har samhällsbyggnadsnämnden godkänt förslag till detaljplan i augusti. För att September 2013 Botkyrka kommun 28 av 34 PwC

236 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie reglera genomförandet av de intentioner som finns i detaljplanen har ett förslag till exploateringsavtal upprättats. Förslaget följer de intentioner som är fastlagde i tidigare ramavtal och samarbetsavtal och har samma upplägg som i exploateringsavtalet för del 1. Allmänna anläggningar byggs ut av Riksten Friluftsstad AB, RFAB, på kommunens uppdrag. Kommunen debiterar sedan gatukostnadsersättning så att kommunens kostnad blir noll. Allmän platsmark överlämnas vederlagsfritt till kommunen. Riksten Friluftsstad AB utför och bekostar utbyggnad av de VA-anläggningar som krävs inom området. Någon ytterligare VA-anslutningsavgift kommer därmed inte att debiteras. Utbyggnad av kvartersmark styrs av ett kvalitetsprogram som också är en del av detaljplanen. För genomförandet har en projektbudget upprättats. Projektet visar ett totalt underskott om kronor som föreslås finansieras genom minskning av årets resultat. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna exploateringsavtalet med Riksten Friluftsstad AB, samt att godkänna förslaget till genomförandebudget för projektet. Kommunfullmäktige ; Riksten Friluftsstad, del 2 (36-12X) i Riksten detaljplan (KS/2008:318). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra den andra utbyggnadsetappen av Riksten Friluftsstad med ca 300 bostäder i bland annat tvåvåningsbebyggelse med inslag av tre våningar. Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för Riksten Friluftsstad, del 2 (36-12X). Kommunstyrelsen ; Inriktningsbeslut för åtaganden inom Riksten Friluftsstad genomförandeplan för (KS/2009:263). Planering och byggnation pågår för ca 800 bostäder inom Riksten Friluftsstad. I dagsläget har ca 120 bostäder sålts vilket innebär ca 500 boende i området. Fortsatt utbyggnad till de slutliga 2500 bostäder som Riksten kan rymma, enligt det program som togs fram 2003, avvaktar förbättrad vägkapacitet i form av förbifart Tullinge. Kommunledningsförvaltningen har i samarbete med Riksten Friluftsstad AB tagit fram en gemensam vision för hur Rikstenområdet ska utformas och upplevas av de boende i området de närmaste åren. Målsättningen omfattar hela Rikstenområdet och sammanfattas i en genomförandeplan. Planen ska ses som en viljeinriktning och ligga till grund för kommunen och bolagets planering och finansiering av åtgärder. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar ett förslag till beslut i en tjänsteskrivelse den 11 augusti Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till genomförandeplan som underlag för planering av kommunens åtaganden inom Riksten Friluftsstad. Kommunfullmäktige ; Pågående exploateringsprojekt fastställande av budget (KS/2009:429). Kommunledningsförvaltningen har utarbetat förslag till riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. Dessa riktlinjer ger förutsättningar för hantering av beslut om budget i exploateringsprojektens September 2013 Botkyrka kommun 29 av 34 PwC

237 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie olika faser. Det vill säga beslut om budget för programskede, detaljplanearbete och genomförandeskede. Tidigare har exploateringsprojekten i stor utsträckning hanterats vid sidan av ordinarie processer. Målsättningen är att budgeteringen av exploateringsprojekt i fortsättningen fullt ut ska knytas till processerna för ettårsplan och flerårsplan. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över de projekt där det finns ett tydligt fullmäktigebeslut om budgetbelopp för pågående exploateringsprojekt. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att fastställa budgetbelopp för pågående exploateringar. Kommunfullmäktige ; Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt (KS/2009:421). Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med att förtydliga ansvar och roller i exploateringsprocessen samt att utveckla den ekonomiska redovisningen för att tillgodose god revisionssed. Detta har skett genom att man tillsammans tagit fram förslag till riktlinjer och ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt i Botkyrka kommun. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att anta riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt. Riktlinjerna ska gälla från och med 1 januari Därefter beslutar kommunfullmäktige om 2 stycken justeringar i reglementena för kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ; Förbifart Tullinge finansieringsavtal för Projekt väg 226 (etapp 1 a) (KS/2009:527). Väg 226 mellan Flemingsberg och Tullinge har låg standard och kapacitetsbrister. Av den anledningen saknas förutsättningar att planlägga för att bygga bostäder och verksamheter främst i Tullinge. Den lösning som kommunens översiktsplan och regionplanen anvisar är en utbyggnad av länsvägen i nytt läge förbifart Tullinge. Vägverket har under tidigare år tagit fram förstudie och vägutredning för hela förbifart Tullinge samt inlett ett arbetsplanearbete, allt genom ett finansieringsavtal med Riksten Friluftsstad AB. Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur för innehåller utbyggnad av en första etapp av Förbifart Tullinge, på sträckan mellan trafikplats Högskolan och trafikplats Pålamalmsvägen. Kostnaderna är bedömda till 490 miljoner kronor och förslaget till länsplan förutsätter kommunal medfinansiering. För kommunen är det viktigt att skapa bättre förutsättningar för näringslivets utveckling och för bostadsbyggandet. Kommunens uppfattning är att den första etappen av Förbifart Tullinge säkerställer utbyggnad av verksamheter i Rikstens förtagspark och ett kontinuerligt byggande i Rikstens Friluftsstad med 100 nya bostäder per år fram till och med år Kommunens medfinansiering ska täckas av överskott från exploatering och markförsäljning. Kommunen har tillsammans med Vägverket September 2013 Botkyrka kommun 30 av 34 PwC

238 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie utarbetat en överenskommelse. Kommunen har den 21 december meddelat i en avsiktsförklaring att kommunen är beredd att medfinansiera vägutbyggnaden med 30 miljoner kronor under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner avtalet. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtalet med Vägverket Region Stockholm om medfinansiering av etapp 1 av Förbifart Tullinge. Kommunfullmäktige , kommunstyrelsen ; Riksten investeringsmedel för byggnation av Rikstenskolan och ombyggnad av Rikstens sporthall (KS/2011:6, KS/2009:222). Tekniska nämnden har hemställt om anslag för nybyggnation av Rikstens skola respektive ombyggnad av Rikstens sporthall. Totalt uppgår kostnaden till 160 miljoner kronor. I den summan ingår ej förvärvet av fastigheten. Kommunen har träffat avtal med PEAB Friluftstaden AB där förvärvet av fastigheten utgör en del av exploateringsavtalet. Kostnaden för marken inklusive sporthallsbyggnaden uppgår till 11 miljoner. I detta belopp ingår även anslutningsavgifter för va och gatukostnadsersättning som delvis finns med i tekniska nämndens kalkyl. I kommunens planering har 170 miljoner kronor avsatts för detta ändamål i ettårsplanen för 2011 med 95 miljoner och med 75 miljoner i flerårsplanen för år Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att bevilja ett investeringsanslag på 170 miljoner kronor för uppförande av Riksten skola och ombyggnad av Rikstens sporthall. Kommunfullmäktige ; Riksten medfinansiering av förbifart Tullinge (KS/2010:412). Kommunfullmäktige godkände i februari 2010 avtal med Trafikverket om en kommunal medfinansiering om 30 miljoner kronor. Kommunens medfinansiering ska täckas av överskott från exploateringen och markförsäljning. Kommunledningsförvaltningen har utifrån detta tagit fram förslag till avtal med Riksten Friluftsstad AB som innebär en medfinansiering från bolaget med 25 miljoner kronor. Detta är en slutlig reglering av bolagets medfinansiering av hela Förbifart Tullinge kopplat till de ca 2500 byggrätter som programmet från 2003 medger. Betalning av hela summan sker i samband med att den första etappen av förbifarten färdigställs. Åtagandet ska inte regleras med anledning av Trafikverkets eventuella krav på med finansiering för kommande etapper eller att ett genomförande av förbifarten till sin helhet fördröjs eller inte skulle bli av. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtalet med Riksten Friluftsstad AB om medfinansiering av Förbifart Tullinge. Kommunfullmäktige ; Riksten godkännande av exploateringsavtal, budget för genomförande och antagande av detaljplan 3 (KS/2010:470, KS/2010:392). Kommunstyrelsen gav i april 2008 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för den tredje etappen inom Rikstens friluftsstad. September 2013 Botkyrka kommun 31 av 34 PwC

239 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar förslag till detaljplan som medger nya bostäder liksom skola och förskola. Kommunledningsförvaltningen har parallellt med planläggningen utarbetat ett förslag till exploateringsavtal för att reglera ansvar och åtaganden mellan kommunen och exploatören Riksten Friluftsstad AB inför genomförande av detaljplanen. Förslaget följer de intentioner som är fastlagda i tidigare ramavtal och samarbetsavtal. Vissa förtydliganden har skett i de bilagor som reglerar rutiner för genomförande av de allmänna anläggningarna jämfört med exploateringsavtalen för detaljplan 1 och 2. Kommunen köper en tomt av RikstenFriluftsstad AB för etablering av en skola. I köpet ingår befintlig idrottshall. Riksten Friluftsstad genomför och bekostar utbyggnad av gator, parker och VA i området. Kommunen kommer att överta de allmänna anläggningarna när de är färdigbyggda. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att godkänna exploateringsavtal mellan kommunen och Riksten Friluftssatad AB, att fastställa kommunledningsförvaltningens budget för genomförande av detaljplan för Riksten Friluftsstad del 3 till kronor, att anta detaljplan för Riksten Friluftsstad Del 3 (36-13X). Kommunstyrelsen ; Rikstens friluftsstad etapp 1 slutrapport (KS/2011:156). Samhällsbyggandsförvaltningen har sammanställt en slutrapport för etapp 1 i Rikstens Friluftssatd. Rapporten är en ekonomisk redovisning liksom en uppföljning av projektets kvalitativa delar att dra lärdom av inför fortsatt utbyggnad. Kommunen äger ingen mark i nom Rikstens friluftsstad men tar över gatu- och parkanläggningar liksom va-anläggningar i samband med att varje etapp färdigställs av exploatören. Detaljplan 1 omfattade utöver detta även köp av tomt för etablering av förskolan Nova. I och med att kommunen inte förädlar egen mark finns inga intäkter som täcker kommunens kostnader. Kommunen gör ett ekonomiskt underskott om totalt 3,4 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen beslutar att godkjänna slutrapport för etapp 1 av Riksten friluftsstad. Kommunfullmäktige ; Riksten 11:8 ( (Rikstens företagspark) köpeavtal (KS/2011:335). Kommunstyrelsen gav i januari 2007 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för en första etapp av Rikstens företagspark. Avsikten var att få fram tomter för små och medelstora företag. Kommunen äger del av planområdet. Detaljplanen är färdig för antagande och avvaktar slutliga överenskommelser med övriga två fastighetsägare. Kommunledningsförvaltningen har efter förhandlingar med Skanska Sverige AB tagit fram ett förslag till avtal om köp av bolagets fastighet Riksten 11:8. Köpeskillingen uppgår till till 8,2 miljoner kronor och finansieras genom det nettoöverskott som exploateringsprojektet bedöms ge när hela företagsparken är utbyggd och tomterna sålda. Innan September 2013 Botkyrka kommun 32 av 34 PwC

240 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie detaljplanen slutligen kan föras upp för antagande arbetar kommunledningsförvaltningen för en liknande överenskommelse med Stockholms stad som också äger mark inom planområdet. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat köpeavtal med Skanska Sverige AB för fastigheten Riksten 11:8 och att ge exploateringsprojektet Rikstens företagspark 8,2 miljoner kronor i utökad budget för att finansiera köpet. Kommunfullmäktige ; Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 (KS/2012:256). Mellan Botkyrka kommun och Rikstens friluftsstad AB finns sedan 2003 flera ramavtal och samarbetsavtal som reglerar planläggning och exploatering av Rikstens friluftsstad. Hittils har tre etapper av planläggningen genomförts för totalt 800 bostäder av de totoalt 2500 som finns angivna i det långsiktiga detaljprogrammet för området. Under 2010 träffade kommunen avtal med Trafikverket om genomförande och kommunal finansiering av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad med ytterligare 1000 bostäder i en takt om i genomsnitt 100 bostäder per år. Kommunledningsförvaltningen har därför, i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, arbetat fram ett nytt ramavtal med Riksten friluftsstad AB för fortsatt planläggning av området. Huvudförändringen i avtalet är att kommunen, från och med etrapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar liksom samordning med ledningsdragande verk som detta innebär. Till ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning för fortsatt planläggning, där kommunal tomt reserveras i varje etpp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och likande. Kommunen och bolaget har inför fortsatt planläggning även gjort en översyn av övergripande programhandlingar för området med utgångspunkt från erfarenheter som vunnits i de tre etapper som hittils genomförts. Detta har resulterat i förslag till reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram och belysningsprogram. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att planläggningen av etapp 4 nu kan inledas. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till ca kronor vilket ska finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovstaxan. Projektet behöver särskild tilldelaning om 5 miljoner kronor för ersättning till Rikstens Friluftsstad AB i samband med att kommunen övertar ansvar för utbyggnad av allmänna anläggningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutar att godkänna reviderat gestltningsprogram, miljöåtgärdsprogram och belysningsprogram, godkänna ramavtal med Riksten Friluftsstad AB, godkänner tilldelning om kronor till projektet för ersättning till Riksten Friluftsstad AB i samband med att ramavtalet vinner laga September 2013 Botkyrka kommun 33 av 34 PwC

241 Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie kraft. Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad, ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till erforderliga avtal för genomförande av detaljplanen, faställer budget för detaljplanen till kronor. Senast aktuella handlingar: Stadsbyggnadsenheten ; PM Kostnadsbedömning för utbyggnad av del av DP 4 på Riksten. Socialnämnden ordförandeförslag ; Remiss samråd Rikstens friluftsstad del 4 (SN 2013:98). September 2013 Botkyrka kommun 34 av 34 PwC

242 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:19 Valärenden (KS/2013:19) Följande avsägelse har inkommit: Peter Nyberg (S), ledamot i kommunfullmäktige Shakhlo Altieva (MP), nämndeman vid Södertörns tingsrätt Elizabeth Bushby (TUP), ledamot i dialogforum Hallunda-Norsborg Elizabeth Bushby (TUP), ersättare i kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige beviljar avsägelserna och hemställer hos Länsstyrelsen om ny sammanräkning efter Peter Nyberg (S). Kommunfullmäktige förrättar följande fyllnadsval: AB BOTKYRKABYGGEN t o m Ledamot efter Nooshi Dadgostar (V) Bekir Uzunel (V) Stendalsvägen TULLINGE AB ALFÅGELN t o m Ledamot efter Nooshi Dadgostar (V) Bekir Uzunel (V) Stendalsvägen TULLINGE

243 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:19 FÖRBANDET 2 AB t o m Ledamot efter Nooshi Dadgostar (V) Bekir Uzunel (V) Stendalsvägen TULLINGE UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Nooshi Dadgostar (V) Yrsa Rasmussen (V) Storvretsvägen TUMBA SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Inger Brunér (S) Karin Blid (S) Krögarvägen NORSBORG SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Oskar Nederström (S) Åke Blid (S) Krögarvägen NORSBORG ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Yusuf Erdogan (S) Hanan Ashak (S) Postängsvägen NORSBORG DIALOGFORUM HALLUNDA NORSBORG t o m Ledamot efter Elizabeth Bushby (TUP) Emma Carlsson Estrada (TUP) Fågelvägen TULLINGE

244 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:19 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Elizabeth Bushby (TUP) Kjell Sjöberg (TUP) Stendalsvägen TULLINGE Kommunfullmäktige bordlägger följande val: VALNÄMNDEN t o m Ersättare efter Kurt Trogen (S) DIALOGFORUM TUMBA-STORVRETEN t o m Ledamot och vice ordförande efter Nooshi Dadgostar (V) DIALOGFORUM FITTJA t o m Ledamot och ordförande efter Bekir Uzunel (V) VALNÄMNDEN t o m Ersättare efter Tobias Ginman (S) DIALOGFORUM TUMBA-STORVRETEN t o m Ledamot efter Guillermo Ferrada (S) UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Annika Hiltunen (M) SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Shakhlo Altieva (MP)

245 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige Nya motioner Beslut Motionerna överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Följande motioner väcks: - Rådslag (MP), dnr KS/2013:575 - En mer flexibel hållning till nybyggnation (M), dnr KS/2013:607 - Högskoleprovet (M), dnr KS/2013:608 - Daglig fysisk aktivitet i skolan ger bättre skolresultat (M), dnr KS/2013:609 - Öka säkerheten i kommunalhuset (M), dnr KS/2013:610

246 Till Kommunfullmäktige Motion om rådslag Botkyrkaborna måste få mer makt över sitt närområde. Botkyrka kommun är redan bland de kommuner som satsar mest på samverkan med medborgarna. Vi erbjuder möjligheter som medborgarförslag, olika samråd och dialogforum. Men vi kan bli bättre. Föräldrar ska tillsammans med sina barn besluta hur lekparken i deras närområde skall se ut. Det skall finnas ett rådslag där ungdomarna får rösta om deras fritidsgård skall lägga pengar på en musikstudio, ett gym, andra aktiviteter eller varför inte en kombination av flera förslag? Äldre kanske vill ha mer ekologisk eller vegetarisk i sin matsedel? Jag vill att medborgarna blir medskapare i samhällets utveckling. Folkinitiativen visar att Botkyrka är en kommun där medborgarna bryr sig om sitt närområde. Många av Botkyrkas invånare vill delta i att forma samhället oftare än bara vart fjärde år. Att välja politiker, som den representativa demokratin erbjuder, räcker inte. Om medborgarna inte får känna sig mer delaktiga kan det skapa likgiltighet gentemot demokratin och det är en utveckling vi som politiker i Botkyrka inte ska acceptera. Vissa frågor ska vi politiker besluta om men det finns mycket som medborgarna själva skall få bestämma över. Vi måste i större grad lita på att medborgarna själva kan avgöra vad som är bra för dem i frågor som direkt berör deras vardag. Därför föreslår jag - att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att presentera ett förslag på hur vi kan införa beslutande rådslag, - att kommunen avsätter en summa för varje kommundel som invånarna själva får bestämma över, - Att rådslagen också skall ges mandat att göra egna alternativa utlåtanden vid sidan om tjänsteutlåtanden. Isak Betsimon (mp)

247 Kommunfullmäktige MOTION En mer flexibel hållning till nybyggnation Stockholm växer. Botkyrka är en del av Stockholm och inte någon isolerad ö som är oberoende av vår omvärld. De senaste årens kraftiga befolkningsökning visar detta. Prognoser pekar på att Stockholms län kommer att öka med mellan och människor varje år de kommande åren hade Botkyrka drygt invånare. Under 2012 passerade vi och under 2013 beräknas vi passera Detta innebär att trycket på kommunen ökar i form av behovet av en långsiktig planering. Under ett antal decennier har vi sett en utveckling där utanförskapet och trångboddheten har ökat i kommunen. Botkyrka behöver fler skattebetalare - inte färre. Vi måste göra det möjligt för fler att välja Botkyrka som plats att flytta till, bilda familj och leva sina liv. Med rätt fokus, inställning och erbjudande så kan Botkyrka bli ett förstahandsval av boendeort, och inte som så ofta idag vara andra- eller tredjehandsvalet. Vi bör därför erbjuda byggklara tomter, med låga markpriser och framdragen VA, IT, el. Detta för villor, radhus, flerfamiljshus och äldre- samt ungdomar. Vi behöver hitta fler sätt att locka inflyttare att bli nya Botkyrkabor. Exempel finns bl.a. från Norge och avfolkningsorter i Sverige där man exempelvis har VA-anslutningen redo och har tomten byggklar (till attraktivt pris). Där har man även tittat på lösningar som att ett hus ska ha uppförts inom ett visst antal år o.s.v. Vi vill inte hamna i en situation att man kan sälja av sin subventionerade tomt efter ett antal år till en vinst. Man kan därför villkora köpet av den byggklara tomten med att den ska bebyggas inom exempelvis tre, eller fem år, annars så häves köpet och tomten återgår till kommunen. Vi föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda huruvida vi kan införa en modell där vi kan erbjuda byggklara tomter, med framdragen VA, etc. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson

248 Kommunfullmäktige MOTION Högskoleprovet Botkyrka har en, relativt sett, högre ungdomsarbetslöshet för personer år än våra grannkommuner 1. Fler elever går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg än genomsnittet i länet 2 och andelen elever som går vidare till studier på högskola och universitet är lägre än i andra kommuner i länet. Många som gärna skulle vilja läsa vidare kommer helt enkelt inte in på högskolan och resulterar i en del fall att de möter en tuff situation på arbetsmarknaden, där kraven på sökande blir allt högre. Konsekvensen är i allt för många fall att personer med ambitioner men med otillräckliga betyg för att ta sig vidare hamnar i arbetslöshet och olika arbetsmarknadsåtgärder personer som med rätt uppmuntran, motivation och stöd skulle kunna studera vidare och efter examen ha betydligt bättre förutsättningar på arbetsmarknaden arbetsgivare, i allt högre utsträckning, eftersöker kvalificerad arbetskraft. Vägarna in till högre studier går via goda studieresultat, betyg och meritvärden men elever har också möjlighet att kvalificera sig för högre studier genom ett bra resultat på högskoleprovet 3. Genom att erbjuda alla elever att skriva föregående års högskoleprov så tränar eleverna upp sina färdigheter och sannolikheten att de klarar det skarpa högskoleprovet ökar. Detta i sin tur gör att fler elever sannolikt kan gå vidare till fortsatta högre studier. Alla skolor bör säkerställa att information om högskoleprovet och dess möjligheter når både elever och föräldrar/vårdnadshavare varje läsår och/eller termin. Erfarenheter visar att de flesta behöver skriva högskoleprovet två-tre gånger innan de uppnår sitt bästa resultat. Genom att erbjuda elever att skriva föregående års högskoleprov så tränar de upp sina färdigheter och sannolikheten att de klarar det skarpa högskoleprovet ökar. Detta i sin tur gör att fler elever kan gå vidare till fortsatta högre studier. Detta förslag ensamt löser naturligtvis inte alla bekymmer med vare sig 1 b1a &ownertype=0&propertyname=embeddedimg_dff c-9fe1- ecfe25db4b8c&filename=skl++3+okt+anette+b.pdf&attachment=false

249 ungdomsarbetslöshet eller utanförskap men skulle kunna vara en pusselbit för att ge fler Botkyrkaungdomar möjlighet till högre studier. Med en högskoleexamen så förbättrar man sina möjligheter på en redan tuff arbetsmarknad. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att erbjuda alla elever på gymnasiet, som själva vill och oavsett årskurs, att få möjligheten till att få skriva föregående års högskoleprov. Jimmy Baker Stina Lundgren

250 Kommunfullmäktige MOTION Daglig fysisk aktivitet i skolan ger bättre skolresultat Ett stort forskningsprojekt (Bunkeflo*) i Malmö har påvisat att daglig fysik aktivitet ger bättre skolresultat och har i snitt fått 8 % fler elever behöriga till gymnasiet, framförallt pojkars som utmärkte sig positivt i statistiken, med en ökning på hela 13 %. Den dagliga fysiska aktiviteten har tillfört att man helt enkelt orkar mycket mer under skoldagen. Eleverna klarar av att sitta still längre, de får en bättre motorisk förmåga, man kan koncentrera sig bättre och har till och med gett eleverna en bättre självkänsla. Malmö kommun, som har utrett effekterna av daglig motion för alla kommunens skolelever. Förutom positiva effekter kring elevers hälsa och skolresultat så har man även kunnat påvisa positiva ekonomiska effekter. Få insatser har så tydliga och positiva effekter som motion. Flera rapporter talar om sämre psykisk och fysisk hälsa och sämre skolresultat. Vi i Moderaterna i Botkyrka skulle gärna se att kommunen tar fasta på de goda effekter som regelbunden daglig motion har. Vi föreslår kommunfullmäktige att alla uppdra åt Utbildningsförvaltningen att se över hur alla kommunala skolor i Botkyrka kommun kan införa daglig, schemalagd fysisk aktivitet. Stina Lundgren Jimmy Baker Kia Hjelte *

251 Kommunfullmäktige MOTION Öka säkerheten i kommunalhuset En tredjedel av alla riksdagsledamöter och en sjättedel av alla kommun- och landstingspolitiker utsätts för hot 1. När man besöker exempelvis Stadshuset i Stockholm eller Riksdagen så är säkerheten mycket större än i Botkyrkas kommunalhus. Men även när man besöker andra kommuner runt om i länet, exempelvis Sundbyberg eller Haninge, så är det tydligt att man tar frågan om hot mot politiker och kommunala tjänstemän på största allvar. Vi skulle behöva se över hur vi kan införa ett ännu mer säkerhetsorienterat tänkande i kommunalhuset. Ett exempel på detta är att alla som kommer till huset måste registreras och besöksbrickor bör utfärdas för tillfälliga besökare, inklusive förtroendevalda. Detta skulle kanske innebära en del mindre förändringar av kommunalhusets entré, i ett eventuellt nytt kommunalhus i framtiden så utgår vi ifrån att detta inte kommer att vara ett problem. Vidare bör alla som arbetar för kommunen ha synliga ID-brickor, oavsett arbetsställe. Vi föreslår kommunfullmäktige att ge Kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur och på vilket sätt säkerheten i kommunalhuset kan förbättras. Christina Tibblin Jimmy Baker Catarina Ekeståhl 1

252 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Nya medborgarförslag Enligt kommunallagen får fullmäktige överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag. Förslag till beslut Följande medborgarförslag tas emot för besvarande: - Fartdämpande åtgärder vid förskolan Nova, dnr KS/2013:563 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad, dnr KS/2013:564 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden - Omprövning av beslut angående hjälp med snöskottning, dnr KS/2013:566 Besvaras av vård- och omsorgsnämnden - Skapa en extra textruta/funktion i formuläret för medborgarförslag på webben, så avsändaren kan få bekräftelse på inlämnat förslag, dnr KS/2013:503 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kommunledningsförvaltningen. - Tydligare skyltning om hastighetsbegränsningen 30 km på Tullingebergsvägen, dnr KS/2013:504 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Yta som kan spolas till isbana vintertid i Rikstens friluftsstad, dnr KS/2013:505 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten, dnr KS/2013:506 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden

253 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Bygg lekplats/lekpark, som passar barn i alla åldrar, i Riksten vid Hanvedens allé (fyra förslagsställare), dnr KS/2013:507 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden

254 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag ulf jonsson ulf jonsson Bor på gösta frohms väg i riksten på den delen som går upp mot förskolan nova. Bilar kör dagligen för fort här både boende och föräldrar som lämnar och hämtar. Mitt förslag är att sätta upp fartdämpande åtgärder förbi skolan. Då gatan ej trafikeras av bussar åligger inget hinder för fartdämpande åtgärder i form av gupp. Motivering Skapa ett säkert förskoleområde!

255 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Caroline Druse Förslag: Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad. Jag tänker mig en traditionell simhall, gärna med vattenland för barnen och stor utomhuspool för sommarmånaderna. Tänk om man kunde bygga en bassäng som en konstgjord sjö med strand ute på något av fälten, för att smälta in i omgivningarna. Det tror jag vore en dröm för oss boende i Riksten och alla andra i Tullinge. Ett inomhusgym vore också trevligt och varför inte ett spa med varma bubbelpooler utomhus för kalla vinterdagar. Motivering Jag tycker att det saknas en simhall i Tullinge. Vi är fler och fler som flyttar hit och de boende i här omkring måste åka till Huddinge eller Tumba för simskola etc. Och var vore en bättre plats att anlägga en sådan än i Riksten? För vad är ett friluftsområde utan simmöjligheter? ;o)

256