Arbetshäfte trafik. Innehåll. Bilaga till Centrumplanen TRAFIK

Transkript

1 Sid 1 (49) Bilaga till Centrumplanen TRAFIK Marie Wallström Telefon marie.x.wallstrom@gavle.se Arbetshäfte trafik Det här arbetshäftet beskriver tidigare utredningar och åtgärder som har gjorts inom respektive trafikslag. Denna PM innefattar även en litteraturstudie över trafikens inverkan på stadslivet och hur handeln påverkas. Innehåll Trafikstrategi Gävle kommun... 2 Resvaneundersökning... 2 Miljöstrategiska programmet... 4 Gång... 5 Cykel (inkl parkering)... 9 Buss Tåg och spårvägar Bil (inkl parkering) Tunga transporter (inkl leveranser) Stadsliv och handel Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun, Gävle Besök Kyrkogatan 22 Växel Fax gavle.kommun@gavle.se

2 Sid 2 (49) Trafikstrategi Gävle kommun Enligt Gävle kommuns Trafikstrategi (antagen 2008) ska gående och cyklister prioriteras i första hand, kollektivtrafiken i andra hand och bilister i tredje hand. Längs stomlinjer prioriteras dock kollektivtrafiken i första hand. Bilisterna och tunga transporter prioriteras högst längs E4, rikväg 80 och Hamnleden. Gång, cykel och kollektivtrafik är betydligt mer kapacitetsstarka än biltrafiken och tar betydligt mindre yta i anspråk, så därför har dessa transportmedel högst prioritet i stadskärnan där utrymmet är begränsat. Gävle kommun prioriterar trafikslagen i stadskärnan i ordningen Först gång- och cykeltrafik Sen kollektivtrafik Sist biltrafik Resvaneundersökning Gävle kommun gjorde kommunomfattande resvaneundersökningar år 1997, 2006 och Av dem som tagit ställning i frågan i senaste resvaneundersökningen anser 75 procent att busstrafik ska prioriteras framför biltrafik och 80 procent anser att gång- och cykeltrafik ska prioriteras framför biltrafik. Andel år % 11% 14% 2% 64% 8% Till fots Cykel Tåg Buss Bil Annat Andel år % 2% 12% 14% 1% 8% Figur X: Färdmedelsfördelning för hela Gävle kommun (år 2006 till vänster, år 2012 till höger) Resvaneundersökningen från år 2006 visar att bilandelen för arbets- och inköpsresor ligger lägst i kommunen bland de som bor centralt i Gävle. Drygt hälften av alla deras arbets- och inköpsresor görs till fots eller med cykel. Ur ett hållbart resandeperspektiv är det därför fördelaktigt att satsa på fler boende centralt.

3 Sid 3 (49) Resande vardagsdygn Andel gång- och cykeltrafik Andel biltrafik Nynäs/Norr Villastaden/Fridhem Söder/Hemsta Totalt Gävle kommun Arbetsresor Inköpsresor Andel gång- och cykeltrafik Andel biltrafik Andel gång- och cykeltrafik Andel biltrafik Nynäs/Norr Villastaden/Fridhem Söder/Hemsta Totalt Gävle kommun Nynäs/Norr Villastaden/Fridhem Söder/Hemsta Totalt Gävle kommun Både resvaneundersökningen från 2006 och 2012 visar att en majoritet av gävleborna tycker att gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras framför bilen. Vet ej 33% Bil 17% Buss 50% Vet ej 24% Bil 16% GC 60%

4 Sid 4 (49) I resvaneundersökning år 2012 så gjorde gävleborna 46 % av alla sina inköpsresor i kommunens tre stora handelsområden centrumkärnan, Hemlingby och Valbo. I Valbo och Hemlingby står bilandelen för över 90 % jämfört med centrumkärnan där bilandelen är ca 40 %. Miljöstrategiska programmet I samrådshandlingen för Miljöstrategiska programmet för Gävle kommun så är målet att 33procent av alla resor görs med cykel år Jämfört med dagens 14 procentiga cykelandel så är det en bit kvar till målet i det Miljöstrategiska programmet. Samtidigt finns det en både nationell och kommunal målsättning att fördubbla kollektivtrafiken Bil Cykel Kollektivt/gång År 2012 År 2025 Rimlighet att nå målen Amsterdam är en av världens cykelvänligaste städer. I Amsterdam finns det ca cyklar och ca bilar. Cykelandelen är 38 procent, bil 37 procent och kollektivtrafiken står för 25 procent. I stadskärnan är cykelandelen 57 procent. Trots att det är så många som cyklar samtidigt som det är väldigt få som använder cykelhjälm så är risken väldigt liten att dödas i en cykelolycka i Amsterdam. Om Gävle kommun ska komma upp i en cykelandel på 33 procent och fördubbla kollektivtrafiken då krävs det att Gävle stad blir ett liten Amsterdam. För att åstadkomma detta krävs en hel del åtgärder, vilket inte på något sätt är omöjligt men det gäller att Gävle kommun är beredd att satsa både personella och ekonomiska resurser.

5 Sid 5 (49) Gång Bakgrund Gävle stads fördel är de relativt korta avstånden, att staden är relativt platt och att det mesta ligger ganska samlat. Hela planområdet för Centrumplanen ligger inom 30-området för centrum, så trafiksäkerheten och framkomligheten är god för gående. Drottninggatan är gågata och är det stora gångstråket i öst/västlig riktning. Kollektivtrafiken finns dessutom mitt i centrum. Nackdelen är ljud- och luftkvaliteten längs Rådhusesplanaden. Tillgänglighetsanpassning av gångstråk i centrum med ledstråk, ordnade passager och borttagande av enkelt avhjälpta hinder har påbörjats men det finns fortfarande en hel del kvar att göra innan centrum är tillgängligt för alla människor oavsett funktionsnedsättning. De stråk som var planerade att åtgärdas år 2010 har fortfarande inte åtgärdats år I och med Stortorget och Nygatans ombyggnad år 2010 har de gående fått en bättre miljö och ökad tillgänglighet. Centralplan är ett gångfartsområde som inte fungerar särskilt bra. Kyrkogatan mellan Hattmakargatan och Norra Centralgatan gjordes om till ett gångfartsområde år 2013.

6 Sid 6 (49) Gågator och gångfartsområden Nedan finns en sammanställning över längden gågator och gångfartsområden i några svenska städer. Gävle Drottninggatan Nygatan Centralplan 675 m 125 m 100 m 900 m Borås Österlånggatan Stora Brogatan Holmsgatan 750 m 400 m 175 m 1325 m Förslag: Bryggaregt, Västerbrogt. 550 m Linköping Nygatan St. Larsgatan Repslagaregatan Tanneforsgatan Tvärgator St. Torget 375 m 225 m 500 m 150 m 150 m 1400 m Förslag: Storgatan 400 m Uppsala Dragarbrunnsgatan Svartb.gt/Kungsängsgt. Tvärgator 300 m 500 m 800 m 1600 m Pågår: Dragarbrunnsgt (forts.) 850 m Västerås Stora gatan Vasagatan Smedjegatan Hantverkargatan Tvärgator St. Torget 400 m 400 m 225 m 250 m 300 m 1600 m Växjö Storgatan Sandgårdsgatan Klostergatan Bäckgatan 500 m 200 m 225 m 225 m 1150 m Örebro Drottninggt./Storgatan Köpmangatan Kungsgatan Nygatan Stortorget (gatudelen) 800 m 300 m 400 m 200 m 200 m 1900 m

7 Sid 7 (49) Gångtrafikmätningar Fotgängare har räknats manuellt vid 16 gatusnitt i centrala Gävle under tre dagar två jämförande år (år 2007 torsdag-lördag april samt torsdaglördag september år 2011). Vädret var likartat och normalt för årstiden och aktiviteter skedde på torget fredag och lördag under båda mätperioderna. Räkningarna har gjorts som stickprov om 10 minuter varje heltimme mellan kl10-21 under torsdag och fredag samt mellan kl10-17 under lördagen.

8 Snitt 1 Snitt 2 Snitt 3 Snitt 4 Snitt 5 Snitt 6 Snitt 7 Snitt 8 Snitt 9 Snitt 10 Snitt 11 Snitt 12 Snitt 13 Snitt 14 Snitt 15 Snitt 16 Sid 8 (49) Gångtrafikmängder per räknesnitt torsdag-lördag summerat finns sammanställt i diagram nedan År 2007 År En fast mätpunkt för gående testades under några månader under , och sedan år 2013 finns det åtta fasta mätpunkter på strategiska platser runt om i centrum. Framtid I centrum har de gående högst prioritet bortsett från stomlinjerna där busstrafikens framkomlighet prioriteras. För att centrum ska bli ännu mer attraktivt för gående så gäller det att det finns ett varierat utbud av handel, caféer, restauranger, aktiviteter, service och rekreationsområden. Till centrum ska gävlebor och besökare ta sig för upplevelserna. Centrum ska vara tillgängligt för alla och upplevas tryggt och säkert dygnet runt. Ljud- och luftkvaliteten ska vara god. Gavleån, Slottstorget och Esplanaden har potential att bli platser för avkoppling och möten. Övriga stråk och platser som behöver rustas upp är Drottninggatan, Nygatan och Södermalmstorg. Det är viktigt att Stortorget kopplas samman med Söder på ett bättre sätt så att avståndet däremellan upplevs kortare än vad det gör idag. Å-rummet är outnyttjat men med stor potential att bli ett trivsamt rekreationsstråk. Bruttolista åtgärder Tillgänglighet Gångfartsgata på Södra Strandgatan. Omnämns i ÖP Gävle stad C.T.9 Bredare gångyta Södra Kungsgatan. Har stöd i ÖP Gävle stad C.T.9 Förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta i gatumiljön; konstrastmarkering, ledstråk, kantstenar, bänkar, offentliga toaletter, skyltning Ökad tydlighet och säkerhet vid Centralplan

9 Sid 9 (49) Cykel (inkl parkering) Bakgrund Cykelvägnätet är generellt välutbyggt i Gävle, men centralt kan det vara lite otydligt och cykelbanorna går inte alltid den genaste vägen. I och med att hastighetsbegränsningen är 30 km/h i centrum så är det ur trafiksäkerhetssynpunkt egentligen inget som hindrar cyklister att cykla i blandtrafik med bilisterna. I dagsläget använder istället de flesta cyklister att cykla på trottoaren om det inte finns en separerad cykelbana. Totalt finns det ca 22 mil cykelvägar i Gävle kommun, vilket kan ställas i relation till bilvägarna som är cirka 40 mil. Alla cykelbanor i Gävle är dubbelriktade. Cykelplanen för Gävle kommun antogs år I den förordas Kyrkogatan som den snabba östvästliga förbindelsen genom centrum.

10 Sid 10 (49) Utredda alternativ för östvästlig förbindelse Norra Strandgatan Målade cykelfält, 1,25 meter breda på vardera sidan gatan. Det finns inte utrymme att bygga en separerad cykelbana om bussarna fortfarande ska kunna svänga i korsningarna med Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan. eventuellt cykelbox längst fram. Centrumplaneområdet ligger inom 30-området så därmed är det god trafiksäkerhetsstandard att ha blandtrafik. Fördelen med målade cykelfält är även att gatubredden minskar vilket dämpar hastigheten på bilarna. Skulle kunna bli det snabba cykelstråket. Kyrkogatan Förslaget är att hela Kyrkogatan blir gångfartsområde och att hela ytan är i samma plan. Bilister och cyklister skulle i så fall få köra men på gåendes villkor och merparten av alla bilparkeringsplatser skulle försvinna. Skulle även underlätta för varuleveranser. Med förhöjda korsningar avseende sidogatorna så blir det som fartgupp och bidrar till ökad trafiksäkerhet. Detta stråk skulle kunna vara ett snabbcyklat stråk större delen av dagen bortsett på morgonen när pendlingsresenärerna anländer med tåget och vandrar in mot stan. Drottninggatan Gågata där cyklisterna cyklar på gåendes villkor. Varuleveranser tillåtna och lastning lossning men annars inte en gata för motorfordonstrafik. Detta stråk kan vara en snabbcyklat stråk vissa tidpunkter på dygnet (kvällar, nätter och innan affärerna öppnar på morgonen). Nygatan Ett relativt snabbcyklat stråk med minskad framkomlighet sommartid med uteserveringar vid Stortorget. Flera trafikljus längs sträckan som gör att det blir en hel del stopp under sträckan.

11 Sid 11 (49) Cykelparkering Det är brist på cykelparkering i centrum. Antal cykelställ inventerades i januari Låsbart innebär att man har möjlighet att låsa fast cykelns ram i cykelstället/pollaren. I huvudsak är det tre olika modeller som används. Framhjulställen är oftast av äldremodell och många i mycket dåligt skick. Låsbara p-platser Område Kedja Pollare Framhjulställ Totalt varav med tak Sommaren 2002 genomfördes en inventering av antalet parkerade cyklar i cykelställen. Om cykel står med framhjulet i framhjulshållaren eller är place-

12 Sid 12 (49) rad med ramen i ramhållaren har cykeln bedömts vara korrekt parkerad i cykelstället. Totalt Framhjulsställ Låsbara Andel av cyklarna som ställs korrekt i cykelstället: 44 % 41 % 56 % Beläggningsgrad, cykelhållare: 31 % 28 % 51 % Beläggningsgrad, cykelställ: 59,05%? 77 % Andel fastlåsta cyklar:? 22,07%? Framtid Några nya cykelbanslänkar är planerade i centrala Gävle, vilka beskrivs i Gävle kommun Cykelplan från år Cykelbana längs Kyrkogatan har högst prioritet inom Centrumplanområdet när det gäller utbyggnad av cykelvägnätet, men det borde istället bli ett gångfartsområde där cyklister får cykla på gåendes villkor. Nygatan behöver också förbättras för cyklister. Likaså behöver Kaplansgatan och östra Brunnsgatan kompletteras med cykelbana. Åtgärderna för centrum beräknas kosta ca 10 miljoner. Cykeltunneln under järnvägen beräknades kosta 130 miljoner. Gävle kommun bör satsa på cykelfält längs bilvägar för att minska gatubredder och bilisternas hastigheter och samtidigt separera snabbcyklande cyklister från gående. Nackdelen med målade cykelfält är att de under vintern plogas bort. Trafiksäkerhetsmässigt är cykelfält betydligt säkrare än cykelbanor troligen beroende på att cyklisterna är mer synliga och de kommer i en riktning jämfört med cykelbanor som normalt är dubbelriktade. Cykelparkeringsmöjligheterna måste bli bättre i centrum, där det för närvarande råder brist på cykelparkering. Ju närmare centrumkärnan och stora målpunkter desto svårare är det att hitta en cykelparkeringsplats. Finns det inte ordnade cykelställ parkeras cyklarna lite hur som helst, vilket ger ett rörigt intryck och är dessutom ett hinder för synsvaga. Bruttolista åtgärder centrum Cykelvägnät Cykelbanan längs Kyrkogatan, prioritet 1 vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.7 Tunneln Nygatan, prioritet 1 vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.4 Cykelbanan längs Kaplansgatan, prioritet 2 vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.7 Cykelbanan längs Nygatan, prioritet 3 vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.7 Förbättrade cykelmöjligheter längs Norra Strandgatan vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.7 Cykelvägvisning Genomföra kampanjer för att minska cyklandet på trottoarer Skapa cykelfält längs bilvägar Cykelparkering Fler cykelparkeringsplatser centralt

13 Sid 13 (49) Buss Bakgrund Centrumhållplatsläget År 2000 utreddes tre alternativ för lokalisering av centrumhållplats i platserna 1 ; Rådhustorget, östra delen av Nygatan samt vid Stortorget. Av dessa alternativ ansågs Rådhustorget vara det lämpligaste läget för centrumhållplatsen. Olika förslag för hur centrumhållplatsen vid Rådhustorget skulle utformas utreddes och i slutet av år 2002 antog Kommunfullmäktige program för detaljplan för Rådhusesplanaden mellan Norra Strandgatan och Nygatan. Samrådsredogörelsen visade att kollektivtrafiken skulle få stora fördelar om sträckan utformades som bussgata men det fanns inte stöd att gå så långt i det skedet. Istället föreslogs bussarna få ändrad körriktning men bibehållen biltrafik i Rådhusesplanaden mellan Norra Strandgatan och Nygatan. Busshållplatserna skulle därmed flyttas till torg- och parksidan. Arbetet avbröts i början av år 2003 på grund av brist på investeringsmedel och osäkerhet i ombyggnadens trafikeringseffekter. En osäker fråga var bland annat om antagna framkomlighetsvinster för busstrafiken kunde uppnås. Linjenät År 2004 fick Gävle kommun ett nytt linjenät som genomfördes i sin helhet år Alla stomlinjer passerar idag Rådhustorget och därmed är bussen högst prioriterad på detta stråk. År 2011 gjordes ca 7,1 miljoner resor med buss i Gävle kommun. Stadsbussarna ökade resandet med ca 1 miljon resor under perioden juni 2010 till juni Stomlinje 2 är den mest trafikerade busslinjen med ca 1,8 miljoner resor per år. Vid Rådhustorget hoppade resenärer på varje dygn under Nuläge Med tanke på de stora bussresenärsflödena så behöver framkomligheten för bussarna förbättras genom centrum för att korta restiderna och göra det ännu mer attraktivt att ta bussen till centrum. För att öka framkomligheten finns det olika alternativ som har utretts för centrumhållplatsen vid Rådhuset. Samtidigt vill Gävle kommun utveckla områden vid Slottstorget, vilket kan komma att innebära en annan trafiklösning i området. Trafiklösningen vid Centrumhållplatsen och Slottstorget måste fungera var för sig men även ihop. De olika utformningsalternativen för Slottstorget som har utretts beskrivs under biltrafik. 1 Med centrumhållplats avses den hållplats som är tänkt att vara stadens mest centrala, med koppling både till centrumkärnan liksom regional kollektivtrafik och järnvägsstationen.

14 Sid 14 (49) Utredda alternativ Centrumhållplatsen År 2011 gjordes en konsultutredning för att titta på om utredning från år 2002 och dess olika gestaltningsalternativ fortfarande var genomförbara samt ge ett förslag på en långsiktigt möjlig lösning. Den utredningen förordar ett alternativ där dagens utformning kvarstår, men att Rådhusesplanaden mellan Nygatan och Norra Strandgatan endast är tillgänglig för gående, cyklister, busstrafik, taxi och varuleveranser. I dagsläget finns inte alternativet med att vända bussfärdriktningen och skapa in- och utsläpp på Rådhustorget med. Scenario Noll Scenario noll innebär att Gävle kommun behåller den trafikutformning som är idag. Fördelar Genom att behålla dagens lösning så ökar inte biltrafiken på kringliggande gator. Viss upprustning kan behövas, men investeringskostnaden blir låg. Nackdelar Bussarnas framkomlighetsproblem och bullersituationen längs Rådhusesplanaden kvarstår. Scenario A Scenario A innebär att Gävle kommun behåller den trafikutformning som är idag, men Rådhusesplanaden mellan Nygatan och Norra Strandgatan är endast tillgänglig för gående, cyklister, busstrafik, taxi och varuleveranser. Norra Gatan öppnas för biltrafik.

15 Sid 15 (49) Fördelar Busstrafikens framkomlighet förbättras i och med att köerna minskar och därmed minskar också restiderna i både nord/sydlig och öst/västlig riktning. Färre förbipasserande fordon längs Rådhusesplanaden gör även att säkerheten ökar för bussresenärer, gående och cyklister. Ur miljösynpunkt förbättras ljudoch luftförhållanden längs Rådhusesplanaden då antalet fordon och stopp minskar. Förslaget innebär även att inga stora investeringar behöver göras längs Rådhusesplanaden. En avstängning för biltrafik på Rådhusesplanaden innebär även en förändring av restidsrelationerna mellan de olika färdmedlen, till fördel för de prioriterade trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik då restiden med bil ökar något relativt sett övriga färdmedel. Nackdelar Även om miljön förbättras längs Rådhusesplanaden så ökar trafikarbetet något totalt sett. Trafiken ökar mest på Norra Gatan, Esplanadgatan, Norra Strandgatan och Kaplansgatan. Ur luftkvalitetssynpunkt är ökningen längs Esplanadgatan det mest problematiska. En strid ström av bilar är inte heller särskilt välkomnande för besökare som anländer till järnvägsstationen. Kvälls- och nattetid kan Esplanaden upplevas otrygg utan personbiltrafik närvarande. En avstängning av biltrafik från Rådhusesplanaden innebär att tillgängligheten med bil minskas. Ytterligare effekter Scenario A Prioritering innebär att något måste prioriteras bort, i syfte att förbättra för högre prioriterade trafikslag. Tillgängligheten för biltrafik till centrala parkeringsplatser i parkeringshusen kommer även fortsättningsvis vara god. Mer om trafikföringen av bil i centrala Gävle finns under Biltrafik. Effekterna av att stänga av biltrafiken förbi Rådhustorget skulle i ett första skede innebära att resande med bil som inte har målpunkt i centrum, logiskt nog väljer att ta en väg förbi centrum. Det betyder alltså att vägarna förbi centrum (men utanför avstängningen) skulle få ta emot en ökad biltrafikmängd. De simuleringar som gjorts och erfarenheter från tidigare avstängningar vid be-

16 Sid 16 (49) läggningsarbeten och liknande, visar på att det i första hand är Kaplansgatan och Centralplan som skulle få ökade bilflöden. På Södra och Norra Kungsgatan (utanför avstängningen) skulle bilflödet minska. Effekterna ur ett längre perspektiv har inte analyserats. Erfarenheter och forskning visar att man får det man planerar för. Ökar man tillgängligheten för biltrafiken, så ökar även mängden biltrafik. Likadant vid reducerad tillgänglighet; ju längre restid med bil, desto mer ökar den relativa attraktiviteten för övriga färdmedel. Det betyder att de totala biltrafikflödena på längre sikt sannolikt skulle minska även på det omkringliggande vägnätet till följd av en avstängning av Rådhusesplanaden, vilket även tidigare erfarenheter av avstängning av Nygatan visat. Effekten för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer har inte heller analyserats med hänsyn till hur mycket den förbättrade framkomligheten skulle kunna öka antalet besökare till centrum. För att skapa en attraktivare stadskärna där människor vill vistas så innebär det i vissa fall att bilisternas utrymme måste begränsas till förmån för gående och cyklister. Bilburna besökare som vill ta del av stadens utbud ska däremot även fortsättningsvis kunna ta sig till centrum och då ska det vara lätt att hitta en parkeringsplats.

17 Sid 17 (49) Scenario B Scenario B innebär att Gävle kommun ändrar bussarnas körriktning så att hållplatslägena blir inåt Rådhustorgssidan. Biltrafiken kör på samma sätt som den gör idag. Norra Gatan öppnas för biltrafik. Fördelar Scenario B underläggar för de bussresenärer som har byte vid Rådhuset och som måste korsa till andra sidan. Det finns ingen statistik tillgänglig hur många resenärer det kan handla om men det borde inte röra sig om särkskilt många. Flyttas busskurerna till Rådhustorgssidan så frigörs utrymme på trottoarsidan vid husfasaderna och det finns då utrymme för att göra en cykelbana där istället. Nackdelar Bussarnas framkomlighetsproblem och bullersituationen längs Esplanaden kvarstår. Bussrestiderna ökar väsentligt jämfört med övriga scenarior. Det dyraste alternativet att genomföra.

18 Scenario C Scenario C innebär att Gävle kommun vänder bussarnas körriktning så att hållplatslägena blir inåt Rådhustorgssidan. Personbiltrafiken dirigeras om och endast gående, cyklister, busstrafik, taxi och varuleveranser är tillåtna längs Esplanaden mellan Norra Strandgatan och Nygatan. Norra Gatan öppnas för biltrafik. Sid 18 (49)

19 Sid 19 (49) Fördelar: Scenario C underläggar för de bussresenärer som har byte vid Rådhuset och som måste korsa till andra sidan. Det finns ingen statistik tillgänglig hur många resenärer det kan handla om men det borde inte röra sig om särkskilt många. Flyttas busskurerna till Rådhustorgssidan så frigörs utrymme på trottoarsidan vid husfasaderna och det finns då utrymme för att göra en cykelbana där istället. Utan personbiltrafik skapas en bättre miljö för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Nackdelar: Bussarnas framkomlighetsproblem och bullersituationen längs Esplanaden kvarstår. Bussrestiderna ökar väsentligt jämfört med nollalternativet och scenario A men är något bättre än scenario B. Kvälls- och nattetid kan Esplanaden upplevas otrygg utan personbiltrafik närvarande. Det nästdyraste alternativet att genomföra. Scenario D Scenario D innebär att Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan görs dubbelriktade och den ena är dedikerad för biltrafik och den andra är dedikerad för busstrafik. Bussgatan har fyra körfält, två för hållplatslägen och två för dubbelriktad trafik som kör igenom centrumhållplatsen. Fördelar: Scenario D gör det möjligt för biltrafiken att även fortsättningsvis passera Rådhuset i nordsydlig riktning och samtidigt ökar busstrafikens framkomlighet eftersom den ena av gatorna längs Esplanaden blir bussgata. Nackdelar: Bullersituationen längs Esplanaden kvarstår. Träden i Esplanaden måste tas bort på ena sidan och det blir svårt att få plats med gc-trafik på båda sidor av bussgatan. Svårt att synka signaler om bilar och bussar ska byta riktning vid Nygatan. Bilparkering behöver tas bort norr om Nygatan om dubbelriktningen skulle gälla hela vägen upp till Hälsingegatan för att slippa riktningsbytet vid Nygatan.

20 Sid 20 (49) Scenario E Scenario E innebär att Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan utökas med ett körfält vardera mellan Norra Strandgatan och Nygatan så att det blir ett körfält som är dedikerat för bilar och två körfält för bussarna (en bussgata och ett fält för hållplatslägen) i vardera riktningen. Fördelar: Scenario E gör det möjligt för biltrafiken att även fortsättningsvis passera Rådhuset i nordsydlig riktning och samtidigt ökar busstrafikens framkomlighet eftersom ett körfält är bussgata i vardera riktningen. Nackdelar: Bullersituationen längs Esplanaden kvarstår. Träden i Esplanaden måste tas bort och det blir svårt att få plats med gc-trafik på båda sidor längs Norra Kungsgatan. Scenario F Scenario B eller C, men dubbelriktad trafik på Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan mellan Hälsingegatan och Norra Strandgatan alternativt Hamiltongatan. Fördelar: Scenario F innebär att trafiken inte behöver byta riktning på Nygatan. Cykelbanan kan vara på fasadsidan vilket underlättar i korsningen Norra Kungsgatan/Norra Strandgatan Nackdelar: Svårt att få till bra hållplatser norr om Drottninggatan utan att träd måste avverkas, gc-banan i Esplanaden måste flyttas och cirkulationsplatsen vid Hälsingegatan måste göras om. Om bilarna ska vara kvar behövs ett extra körfät så att bussarna har ett fält att köra på och ett fält för hållplatslägen. Bullersituationen längs Esplanaden kvarstår. Utredda alternativ östvästligt stråk Under år 2013 påbörjades etapp 2 utav utbyggnaden av Västra Nygatan från Stortorget till Kaplansgatan. Utformningen blir densamma som förbi Stortorget. Arbetsmiljöverket stoppade busstrafik över torget efter klagomål från busschaufförer som upplevde att det var osäkert och svårframkomligt. I och med utbyggnaden av etapp 2 så byggs i princip möjligheten bort att ha busstrafik på Nygatan förbi Stortorget. Linjestäckningen i östvästlig riktning har dragits om och resulterat i att den största regionala busslinjen 42:an har tappat resenärer vilket inte hänt på flera år. Scenario 0 Den nuvarande linjesträckningen är att bussar ut från Gävle åker från Centralstationen, Nygatan, Norra Rådmansgatan, Staketgatan ut på Västra Vägen. Bussar som åker in till Gävle åker Västra Vägen, Nygatan, Kaplansgatan, Norra Strandgatan, Muréngatan till Maxim.

21 Sid 21 (49) Fördelar: Det finns koppling till både Centralstationen och Stortorget. Det är relativt gott om utrymme så att bussen klarar av svängarna genom centrum. Nackdelar: Ur ett resenärsperspektiv så är det inte särskilt tydligt var och hur bussen gå när den har olika linjesträckningar i östvästlig riktning. Det blir mindre bekvämt för den som använder cykel till och från bussen eftersom det blir olika hållplatslägen och den som cyklar måste hämta cykeln vid en helt annan gata. Scenario A Linjesträckningen är den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Staketgatan, Esplanaden, Nygatan, Centralstationen och Muréngatan. Detta scenario innebär att en busshållplats byggs på det första kvarteret söder om Staketgatan och en gång- och cykelbana anläggs utmed Västra Vägen mot Kvarnparken.

22 Sid 22 (49) Fördelar: Samma linjesträckning vilket blir tydligt för bussresenärerna. Utrymmet är bra och gatorna är dimensionerade för tung trafik. Ingen gatuparkering försvinner. Nackdelar: Träd måste tas bort på det första kvarteret på södra sidan av Staketgatan. Scenario B Linjesträckningen är den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Ruddammsgatan, Centralstationen och Muréngatan. Genom Esplanaden blir det bussgata. Detta scenario innebär att nya busshållplatser byggs på Ruddammsgatan i närheten av Västra Vägen och Ruddammsgatan öppnas upp mot Västra Vägen.

23 Sid 23 (49) Fördelar: Samma linjesträckning vilket blir tydligt för bussresenärerna. Få 90 graders svängar genom centrum. Nackdelar: Ruddammsgatan måste öppnas upp mot Västra Vägen. Det kan bli lite svårt att få plats med busshållplatser och hitta lämpliga ställen för dem med tanke på boenden längs gatan och in- och utfarter. All gatuparkering måste tas bort. Ruddammsgatan måste byggas om eftersom den inte är dimensionerad för buss i linjetrafik. Antalet bullerstörda kan förväntas öka. Esplanaden öppnas och ett par träd tas bort. Scenario C Linjesträckningen är i princip den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Ruddammsgatan, Norra Kungsgatan/Norra Kansligatan, Nygatan, Centralstationen och Muréngatan. Detta scenario innebär att nya busshållplatser byggs på Ruddammsgatan i närheten av Västra Vägen och Ruddammsgatan öppnas upp mot Västra Vägen.

24 Sid 24 (49) Fördelar: Samma linjesträckning vilket blir tydligt för bussresenärerna. Nära till Stortorget. Nackdelar: Ruddammsgatan måste öppnas upp mot Västra Vägen. Det kan bli lite svårt att få plats med busshållplatser och hitta lämpliga ställen för dem med tanke på boenden längs gatan och in- och utfarter. All gatuparkering på västra delen av Ruddammsgatan måste tas bort. Ruddammsgatan måste byggas om eftersom den inte är dimensionerad för buss i linjetrafik. Antalet bullerstörda kan förväntas öka. Scenario D Linjesträckningen är den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Staketgatan, Stora Esplanadgatan, Centralstationen, Muréngatan.

25 Sid 25 (49) Fördelar: Nackdelar: Scenario E Linjesträckningen är den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Nygatan, Norra Strandgatan, Muréngatan till Maxim. Fördelar: Kvarnparken.

26 Sid 26 (49) Nackdelar: Scenario F Linjesträckningen är den samma både in och ut från Gävle och trafikerar Västra Vägen, Staketgatan, Fältskärsleden, Muréngatan. Fördelar: Nackdelar: Framtid Miljöstrategiska programmet innebär att Gävle kommun ska jobba för att fördubbla resandet med kollektivtrafiken. Som linjestrukturen ser ut ser ut i Gävle idag påverkas alla stadslinjer av framkomlighetsproblem i centrum. Antalet förseningsminuter per tidsenhet (timme) blir betydande, vilket leder till en mindre attraktiv trafik för resenärerna, en större miljöpåverkan och dyrare trafik att producera. Varje minuts försening under rusningstrafik kostar Stadsbussarna 230 kr (28 turer/avgångar blir försenade). Den mest kritiska tiden är måndag till fredag kl. 07:00-08:30 och kl 12:00-18:00. Detta innebär att bussarna inte ser någon konflikt med varutransporterna till butikerna, då de normalt klaras av på förmiddagarna. Ett enkelt svar på hur mycket plats Stadsbussarna behöver vid ett fördubblat resande är ett fördubblat utrymme. Den målgrupp Stadsbussarna i första hand riktar in sig på är bilister som åker till och från arbetet. Det är under de tider Stadsbussarna redan har många resande på bussarna som de även ska kunna erbjuda bilisterna ett attraktivt alternativ (snabbhet och komfort).

27 Sid 27 (49) Exempel. Idag 80 resande = 1 normalbuss (12 m) Upp 50% resande = 1 ledbuss (18 m) Upp 100% resande = 2 normalbussar (24 m) Dubbeldäckare kan delvis användas för att spara gatuutrymme, men samtidigt förlängs hållplatstiderna eftersom det tar längre tid att kliva av och på den typen av buss. Flera av dagens linjesträckningar är dessutom omöjliga att trafikera med dubbeldäckare. En konsekvens av att fler bussar kommer att behövas är sannolikt färre och längre hållplatslägen vid Rådhuset, för att få bättre flyt i trafiken. Bruttolista åtgärder centrum Framkomlighetsåtgärder vid Rådhuset har stöd i ÖP Gävle stad C.T.5 Åtgärder vid Slottstorget har stöd i ÖP Gävle stad C.S.6 Förbättrad information om alternativa färdvägar för de som åker bil mellan norra och södra Gävle Öppnande av Norra Gatan vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.2 Åtgärder Gävle Bro vilket har stöd i ÖP Gävle stad W.V.6 Ytterligare vägvisningsskyltar mot Gävle Bro och E4 Förbättrad hållplats vid Gävle Central vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.6 Åtgärder på Staketgatan vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.3 Mer hållplatsutrymme norr om Nygatan

28 Sid 28 (49) Tåg och spårvägar Bakgrund Spårvagnstrafik har tidigare funnits i Gävle, men togs bort år Med jämna mellanrum kommer frågan upp om Gävle borde återinföra någon form av spårburen kollektivtrafik, men helt nya spårvägssystem är troligen inte det bästa alternativet för den första fasen av kollektivtrafikens utbyggnad i svenska städer utanför storstadsområdena Malmö, Göteborg och Stockholm. Antalet påstigande behöver åtminstone tredubblas innan det skulle vara aktuellt att överväga spårväg på den mest trafikerade stomlinjen i Gävle. Gävle kommun bör istället satsa kraften på ett högprioriterat bussnät där bussgator och busskörfält fungerar som en separerad spårvägslinje men körs med buss. Med detta tankesätt så blir det lättare att ställa om till spårväg om det i framtiden finns ett behov av det. Enligt Jernhusen är det i snitt cirka 1,1 miljoner besökare i väntsalen varje år på Gävle Central (siffra från år 2011). Framtid Gävle ska i framtiden kunna ställa om till spårväg om det finns ett behov av det och genom att planera och tänka spårväg när bussens linjedragningar planeras underlättar för en sådan omställning. Kopplingen mellan Gävle Central och Centrumhållplatsen behöver förbättras genom tydligare skyltning och upprustning av Drottninggatan. Bruttolista åtgärder centrum Förbättrad hållplats vid Gävle Central vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.6 Ökad tydlighet och säkerhet vid Centralplan Upprustning Drottninggatan

29 Sid 29 (49) Bil (inkl parkering) Bakgrund I 1975 års Centrumplan anges att det på sikt skulle vara bilfritt längs Rådhusesplanaden mellan Norra Strandgatan och Staketgatan, Nygatan över och intill Rådhusesplanaden samt vid Stortorget, Drottninggatan mellan Centralplan och Kaplansgatan, Kyrkogatan intill Rådhusesplanaden, Ruddammsgatan över Rådhusesplanaden. Avstängningen i Rådhusesplanaden gällde inte busstrafik. Rådhusesplanaden i Nygatan stängdes delvis av under 1980-talet och resulterade att biltrafiken minskade och gav ökad framkomlighet för andra trafikslag. Biltrafiken fick inte korsa Nygatan i Rådhusesplanaden men kunde genom att svänga höger och vända i Nygatan ändå använda esplanaden som genomfartsled. Trots detta halverades trafikmängderna vid Rådhustorget. Trots de positiva effekterna så var det många som upplevde trafikregleringen som onödigt krångel och en onaturlig lösning. Kommunfullmäktige antog år 1992 en trafikpolitisk målsättning och strategi för Gävle centrum att: Centrum ska vara lätt att nå med olika trafikmedel Framkomligheten för kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafik prioriteras framför framkomlighet för biltrafik Genomfartstrafiken med bil bör så långt som möjligt begränsas I strategin ingick ett förslag att pröva en avstängning för biltrafiken mellan Norra Strandgatan och Nygatan och eventuellt del av Nygatan. I och med den dåvarande trafikregleringen i Rådhusesplanaden så mötte strategin mycket motstånd och istället tillsattes utredningen Öppna Rådhusesplanaden. Utredningens slutsatser var att en öppning kunde genomföras förutsatt att den kombinerades med ombyggnader i Rådhusesplanaden, Södra Kungsgatan, Slottstorget och på Nygatan. En öppning av Rådhusesplanaden var förenlig med 1992 års antagna trafikpolitiska mål först efter att nämnda åtgärder genomförts. Södra Kungsgatan smalnades av och en avsmalning till ett körfält vid Drottninggatan genomfördes, men trafikregleringen i Rådhusesplanaden hävdes år 1993, efter ett 12 år långt provisorium, utan att övriga åtgärder genomfördes, vilket resulterade i att biltrafiken ökade på Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan och framkomligheten för kollektivtrafiken minskade. Nuläge Framkomligheten för bilisterna är mindre god i de centrala delarna av Gävle, men däremot är tillgången på bilparkeringsplatser god även om vissa bilister uppfattar det som svårt att hitta en parkeringsplats i centrala Gävle. Bilister kan i allmänhet tänka sig att leta efter parkering ganska länge. Det är inte i första hand svårigheten att hitta parkeringsplats som avskräcker från att ta bilen till centrum utan för de flesta är kostnaden det avgörande. Centrum kan inte på samma sätt som externhandeln erbjuda gratis parkeringsplatser. Gratis

30 Sid 30 (49) parkering i centrum skulle inte leda till fler besökare utan det som händer är att de som arbetar i centrum använder parkeringarna, vilket sannolikt missgynnar centrumhandeln. Studier visar att om korttidsparkering prioriteras på bekostnad av långtidsparkering så förbättras kundernas parkeringsmöjligheter och förutsättningarna för fordon att leverera varor. Ökar omsättningen på parkeringsplatser så ökar tillgängligheten för fler bilburna kunder. Trafikflöden Undersökningar visar att nya gator generar ny trafik och omfördelar inte bara den befintliga. Tillskottet beräknas bli mellan procent. Forskning visar även att motsvarande trafikminskning uppnås om trafiklänkar tas bort. Utredda alternativ Slottstorget Alternativ 1 Cirkulation vid korsning Södra Kungsgatan/Hamiltongatan. Bussgata mellan Hamiltongatan och Kungsbron. Södra Rådmansgatan borttagen.

31 Fördelar Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och Slottstorget kopplas samman och avsaknaden av personbiltrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister. Inga kapacitetsproblem i korsningar oberoende vilket alternativ som väljs för Centrumhållplatsen. Bara bussgata söder om ån vilket ökar tillgängligheten till ån, bättre även på norra sidan eftersom trafikflödena minskar. Södra Rådmansgatan kan bli helt utan trafik Ska nog klara sig utan ingrepp på Kung Kristoffers park och Slottstorgets grönytan (svängradie bussar). Inga broar behöver breddas. Påverkar inte gc-stråk Sid 31 (49)

32 Sid 32 (49) Nackdelar Stora trafikökningar på kringliggande gator, framförallt på Parkvägen som redan är överbelastad. Alternativ 2 Bara norrgående bussar på Södra Rådmansgatan. Södra Kungsgatan dubbelriktad hela vägen. Fördelar Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och Slottstorget kopplas samman och avsaknaden av personbiltrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister.

33 Sid 33 (49) Nackdelar Kapacitetsproblem i korsningen Norra Kungsgatan/Norra Strandgatan om personbiltrafik ska vara kvar vid Centrumhållplatsen. Kungsbron behöver breddas. Ingen ökad tillgänglighet till ån. Slottstorget naggas i kanten, ingrepp både längs Södra Kungsgatan och lite på Södra Strandgatan. Får flytta gcstråket längs Södra Strandgatan lite söderut. Alternativ 3 Trafiken på Norra Strandgatan mellan Rådmansbron och Kungsbron tas bort och istället får all trafik köra runt på den södra sidan av Gavleån. Rådmansgatan tas bort och Södra Kungsgatan blir dubbelriktad hela vägen. Detta innebär att Kung Kristoffers Park möter Gavleån. Fördelar Kung Christoffers park utanför Rådhuset skulle kunna förlängas ner till Gavleån. Inga kapacitetsproblem i korsningar oberoende vilket alternativ som väljs för Centrumhållplatsen. Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och Slottstorget kopplas samman och avsaknaden av personbiltrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister. Betydligt bättre tillgänglighet på norra sidan ån, men samtidigt väsentlig försämring på södra sidan. Norra Strandgatan mellan Kungsbron och Rådmansbron kan bli helt utan trafik Nackdelar Ökad trafik på Södra Strandgatan mellan Rådmansbron och Kungsbron. Kungsbron behöver breddas. Kung Kristoffers park klarar sig. Ingrepp på Slottstorgets grönytan (svängradie bussar). Innebär definitivt ett intrång på Slottstorget och gång- och cykelstråket längs S Strandgatan förskjuts söderut. Alternativ 4

34 Sid 34 (49) 4a. Cirkulation vid korsning Södra Kungsgatan/Hamiltongatan. Bussgata mellan Hamiltongatan och Kungsbron för södergående bussar. Södra Rådmansgatan dubbelriktad. 4b. Cirkulation vid korsning Södra Kungsgatan/Hamiltongatan. Södra Kungsgatan mellan Hamiltongatan och Kungsbron tas bort och blir parkyta. Södra Rådmansgatan dubbelriktad.

35 Sid 35 (49) Fördelar 4a. Södra Kungsgatan skulle bara behöva ett körfält i form av en bussgata för södergående bussar, vilket skulle öka kopplingen mellan Slottstorget och Gävle slott och skapa en relativt lugn miljö. Bättre tillgänglighet till ån på södra sidan om bara buss är tillåten på Södra Strandgatan eller ingen buss alls. Inga ingrepp på Kung Kristoffers park eller Slottstorgets parkyta. Påverkar inte gcstråk längs S Strandgatan. 4b. Utan trafik på Södra Kungsgatan skulle öka kopplingen mellan Slottstorget och Gävle slott och skapa en relativt lugn miljö. Betydligt bättre tillgänglighet till ån på södra sidan, men betydligt sämre på norra. Södra Kungsgatan kan bli utan trafik. Inga ingrepp på Kung Kristoffers park eller Slottstorgets parkyta. Påverkar inte gc-stråk längs S Strandgatan. Nackdelar 4a. Kapacitetsproblem i korsningen Norra Rådmansgatan/Norra Strandgatan om personbiltrafik ska vara kvar vid Centrumhållplatsen. Rådmansbron behöver breddas. 4b. Kapacitetsproblem i korsningen Norra Rådmansgatan/Norra Strandgatan om personbiltrafik ska vara kvar vid Centrumhållplatsen. Rådmansbron behöver breddas. Alternativ 5 Tvärförbindelse från södra sidan av Kungsbron till norra sidan av Rådmansbron, som utgör bussgata för norrgående bussar. Cirkulation runt för övrigt trafik. Södra Rådmansgatan borttagen.

36 Sid 36 (49) Fördelar Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och Slottstorget kopplas samman och avsaknaden av personbiltrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister. Nackdelar Kapacitetsproblem i korsningar om personbiltrafik ska vara kvar vid Centrumhållplatsen. Vattenkontakten mellan Rådmansbron och Kungsbron försvinner. Alternativ 6 Rådmansgatan stängs och Södra Kungsgatan blir dubbelriktad hela vägen. Norrgående busstrafik får en separat bussgata och Södra Strandgatan mellan Rådmansbron och Kungsbron blir bussgata. Fördelar Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och grönytan på Slottstorget kopplas samman. Avsaknaden av motorfordonstrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister. Separat bussgata längs Södra Kungsgatan gör att bussen slipper fastna i bilköer. Nackdelar Södra Kungsgatan breddas och blir en stor barriär att korsa för gående och cyklister. All motorfordonstrafik få försämrad framkomlighet jämfört med idag. Detta gäller även busstrafiken där det är viktigt att undvika tvära svängar så långt som möjligt för att linjesträckningen ska vara snabb och komforten god för bussresenärerna. Alternativ 7 Rådmansgatan stängs och Södra Kungsgatan blir dubbelriktad hela vägen. Norrgående busstrafik får en separat bussgata fram till Kungsbron där biltrafiken måste stanna och släppa före bussen (Helsingborgmodellen).

37 Sid 37 (49) Fördelar Slottstorget blir en attraktivare plats då Stadsbiblioteket och grönytan på Slottstorget kopplas samman och även ner mot ån. Avsaknaden av motorfordonstrafik skapar en bättre miljö för gående och cyklister. Separat bussgata längs Södra Kungsgatan och stopplinje för bilarna gör att bussen slipper fastna i bilköer. Nackdelar Södra Kungsgatan breddas och blir en stor barriär att korsa för gående och cyklister. All motorfordonstrafik får försämrad framkomlighet jämfört med idag. Detta gäller även busstrafiken där det är viktigt att undvika tvära svängar så långt som möjligt för att linjesträckningen ska vara snabb och komforten god för bussresenärerna. Kungsbron måste breddas med minst 2 meter. Slutsatser Om personbiltrafiken ska vara kvar vid Centrumhållplatsen då är alternativ 1 och alternativ 3 de alternativ där det inte blir kapacitetsproblem i korsningar med rådande trafikflöden. I ett scenario där Rådhusesplanaden blir fritt från personbiltrafik på sträckan mellan Norra Strandgatan och Nygatan då fungerar alla föreslagna lösningar för Slottstorget. Nord-sydlig biltrafik De bilströmmar som inte har målpunkt i staden ska helst välja E4 för att förflytta sig mellan södra och norra delen av staden. För att åstadkomma detta bör Gävle kommun tillsammans med Trafikverket titta på hur området kring Gävle Bro kan förbättras samt kommunicera ut mot allmänheten att det är snabbare att välja E4 än att åka genom centrum. Att anordna infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiknätet skulle kanske också kunna vara ett alternativ för att minska biltrafiken i centrum. Minskad genomfartstrafik kan medföra att gatubredder inne i centrum kan minskas till förmån för gående och cyklister, vilket kan ge en trivsammare miljö och gynna handelns utveckling i centrum. Södra Kungsgatan är ur luftkvalitetssynpunkt en av de sträckor med sämst värden i Gävle kommun, vilket är ytterligare en anledning till att försöka minska genomfartstrafiken genom centrum. Genomfartstrafiken i centrum behöver flytta ut till framför allt E4.

38 Sid 38 (49) Testavstängning Hösten 2012 genomfördes en testavstängning på Rådhusesplanaden mellan Norra Strandgatan och Nygatan under tre veckors tid. Testavstängning avbröts en vecka tidigare än planerat efter massiva protester från företrädare från handeln. Utvärderingen av testavstängningen gjordes av WSP och trafikanalysen visade att biltrafiken minskade med fordon i centrum. Nedgången blev något starkare än vad som är normalt vid jämförbara tidperioder. Till viss del kan detta förklaras med stigande bensinpris, men det verkade som bilisterna hittade nya vägar. Övriga undersökningar såsom besökare i parkeringshus, mark- och gatuparkering, cykel och busstatistik visade på små skillnader jämfört med föregående år. Besökare i p-hus minskade något och markoch gatuparkering ökade men kompenserade inte fullt ut bortfallet från p- husen. Totalt 18 butiker lämnade material som gick att behandla statistiskt och av dessa var majoriteten lokaliserade i gallerior eller kring Stortorget. Utifrån det underlag som fanns kunde WSP konstatera att testavstängningen inte hade några statistiskt säkerställda effekter för butikerna kring Stortorget. Tidigare simuleringar År 2010 studerade Trivector vilka effekterna skulle bli på övriga gatunät om Norra Gatan öppnades för biltrafik och om Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan mellan Norra Strandgatan och Nygatan stängdes för biltrafik. Simuleringen visade att biltrafikanterna istället använder främst Kaplansgatan, Norra och Södra Strandgatan eller Norra Gatan och Stora Esplanadgatan.

39 Avstängning Norra Kungsgatan och Norra Rådmansgatan mellan Norra Strandgatan och Staketgatan utreddes år Sid 39 (49)

40 Sid 40 (49) Öppnande av Norra Gatan utreddes år Nummerskrivning I april 2013 genomfördes en nummerskrivning för att ta reda på hur stor andel utav trafiken (ej buss och taxi medräknat) som passerar Rådhustorget utan att ha något ärende eller målpunkt i centrum. Ungefär 50 procent var genomfartstrafik och störst andel var det på morgonen. Bilparkering Parkeringsplatser i Gävle centrum Inom den geografiska avgränsningen för Centrumplanen finns idag totalt 1230 parkeringsplatser i våra fyra parkeringshus. Inom samma område finns drygt 600 allmänna platser för kantstensparkering. Merparten av dessa ligger i delar av centrum där det inte finns konkurrerande förslag till användning av gatuutrymmet. De delar som kan påverkas av förslag i Centrumplanen omfattar totalt knappt 100 av dessa kantstensparkeringar. Alla dessa förslag kommer knappast att genomföras, varför antalet parkeringsplatser som behöver tas bort rör sig om några tiotal dvs en försumbar andel av det totala antalet parkeringsplatser.

41 Sid 41 (49) Fastighetsägare till parkeringshusen Diös är fastighetsägare till alla parkeringshusen bortsett från Nian där NRF är fastighetsägare.

42 Sid 42 (49) Parkeringszoner och beläggningsgrad Enligt parkeringsräkning gjord onsdag till söndag vecka 43 år Procentsatsen avser upptagna platser på mark- och gatuparkering (avser ej parkeringshus). Avgiftsbelagd tid är 9-18 på vardagar och 9-15 på lördagar. Kostnad parkering Eftersom kostnaden för bilparkeringsplatser är den främsta orsaken till att människor avstår att ta bilen till centrum så är det viktigt att i första hand se till att prissättningen ligger på en bra nivå för att sedan gå vidare med hur söktrafiken kan minskas. En omfattande söktrafik där bilister åker omkring på stadens gator och letar efter en ledig parkeringsplats, är tidsödande för den bilburna och innebär en onödig miljöbelastning. Parkeringsanvisningssystem Förutsätter samverkan mellan berörda fastighetsägare och parkeringsoperatörer. Framtid Med tanke på det begränsade utrymmet i centrum och stadens attraktivitet ska bilen ha en underordnad roll i centrala Gävle. Bilisterna är precis som alla andra trafikantgrupper en del av stadslivet, men i den centrala staden ska gående, cyklister och busstrafiken prioriteras. Bilarnas närvaro kan vara en trygghetsfaktor för gående och cyklister kvälls- och nattetid. Trafikregleringar som begränsar biltillgängligheten behöver inte vara av permanent karaktär utan kan variera både under dygnet men även under året.

43 Sid 43 (49) För att skapa en attraktivare stadskärna där människor vill vistas så innebär det i vissa fall att bilisternas utrymme måste begränsas till förmån för gående och cyklister. Förslaget är därför att begränsa bilarnas tillgänglighet vid Slottstorget och Rådhusesplanaden mellan Norra Strandgatan och Nygatan. Bilburna besökare som vill ta del av stadens utbud ska däremot även fortsättningsvis kunna ta sig till centrum och då ska det vara lätt att hitta ett ställe att parkera på. Utvecklingsförslagen för Slottstorget och Rådhusesplanaden påverkar inte antalet gatuparkeringsplatser. Eftersom kostnaden för bilparkeringsplatser är den främsta orsaken till att människor avskräcks att ta bilen till centrum så är det viktigt att i första hand se till att prissättningen ligger på en bra nivå för att sedan gå vidare med hur söktrafiken kan minskas. Förbättrad vägvisning ska göra det lättare att hitta till parkeringshusen i centrum. Dessutom skulle gatuparkering kunna ersättas med gemensamma parkeringsanläggningar för att på så sätt frigöra ytor till förmån för gående och cyklister. De bilströmmar som inte har målpunkt i staden ska helst välja E4 för att förflytta sig mellan södra och norra delen av staden. Bruttolista åtgärder centrum Bilvägar centrumområde På sikt eventuellt tidsbegränsad biltillgänglighet mellan Norra Strandgatan och Nygatan i Esplanaden Öppnande av Norra Gatan vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.2, men bara aktuell tom biltillgängligheten begränsas förbi Rådhustorget Åtgärder Staketgatan vilket har stöd i ÖP Gävle stad C.T.3 Cykelbana Nygatan och Kyrkogatan Begränsad biltillgänglighet Slottstorget Gångfartsområde förbi biblioteket på Södra Strandgatan Minska ner gatubredder och skapa cykelfält Bilparkering Se över prissättning på parkering Utreda möjligheten att anordna infartsparkering Tydligare skyltning till parkeringshus Satsa på parkering under mark Genomfartstrafik Förbättrad belysning av Gävle Bro Förbättrad vägvisning mot Gävle Bro och E4 Implementera Hastighetsplanen (sänkningar till 40 km/h nära centrumområdet, vilket gör det ännu mer gynnsamt att åka ut på E4) Genomför kampanj och föra ut budskapet att snabbaste vägen mellan södra och norra delen av Gävle är via E4 Bygg om Gävle Bro vilket har stöd i ÖP Gävle stad W.V.6 Belysning på E4 mellan södra och norra infarten till Gävle samt på rv 80 mellan Gävle och Valbo Köpstad Bygg Västerbågen (sista utvägen) Upprustning centrum Upprustning Drottninggatan (cykelställ, beläggning, belysning osv) Åtgärder västra Nygatan (ytterligare entre till Nian) Upprustning Å-stråket Ombyggnad Slottstorget