VERKSAMHETSPLAN FÖR

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN FÖR

2 Innehållsförteckning Sid 1(12 ) BESKRIVNING AV SAMVERKANSFORUM 2 GEMENSAMMA MÅL OCH AKTIVITETER 3 Verksamhetsmål Aktiviteter Intressebevakning mot omvärlden Service till medlemmarna Speciella projekt. 4 VERKSAMHET I NÄTVERKEN 5 Hållbar utveckling 5 Kvalitetskedjan.6 Regler och avtal.7 Arkitektur och kulturmiljö..9 Förvaltning (Drift och underhåll)..10 EKONOMI 11 BILAGOR Överenskommelse Bilaga 1 Nätverket för hållbar utveckling Projektbeskrivning Miljöanpassad produktupphandling Bilaga 2 Projektbeskrivning Branschnyckeltal, miljö Bilaga 3 Projektbeskrivning Hållbar utveckling i flera dimensioner Bilaga 4 Nätverket för regler och avtal Projektbeskrivning AB-regelverket Bilaga 5 Projektbeskrivning Erfarenhetsåterföring avseende leverantörer Bilaga 6 Projektbeskrivning Arbetsmiljö Bilaga 7 Nätverket för Arkitektur och kulturmiljö Projektbeskrivning Regeringens handlingsprogram fem år senare Bilaga 8 Projektbeskrivning Tillgänglighet Bilaga 9 Projektbeskrivning Utredning modell för projekt- Redovisningar på webben ( best practice ) Bilaga 10 Projekt och medverkan med särskild finansiering Bilaga 11

3 BESKRIVNING AV SAMVERKANSFORUM Sid 2(12 ) Samverkansforums verksamhet baseras på bilagd (Bilaga 1) överenskommelse som redovisar: Bakgrund Medlemmar Syfte och verksamhetsidé Vision och mål Verksamhetsområden och arbetssätt Organisation och styrning Samverkan med andra organisationer Ekonomi och finansiering Avrapportering och spridning av resultat Avtalstid Uppsägning Samverkansforum huvudsakliga verksamhet sker i fyra st. nätverk: Nätverket för hållbar utveckling Nätverket för kvalitetskedjan Nätverket för regler och avtal Nätverket för arkitektur och kulturmiljö Varje nätverk består av representanter från resp. medlemsorganisation. Utöver dessa nätverk kommer under 2005 att startas upp ytterligare ett nätverk, nämligen Nätverket för förvaltning (drift och underhåll) Nätverkens planerade verksamhet under 2005 redovisas i denna verksamhetsplan. Dessutom redovisas Samverkansforums gemensamma verksamheter.

4 GEMENSAMMA MÅL OCH AKTIVITETER Sid 3(12 ) VERKSAMHETSMÅL Ledningsgruppen kommer att driva aktiviteter för att sprida information om Samverkansforum samt utveckla rutiner för att implementera, utvärdera och följa upp resultaten av Samverkansforums arbete. AKTIVITETER Intressebevakning mot omvärlden Intressebevakning mot omvärlden ska inriktas mot att positionera Samverkansforum som en kraftfull aktör för att vara pådrivande inom utveckling av bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Bevakning kan ske genom olika aktiviteter som uppsökande informationsverksamhet, deltagande i seminarier, medverka i styrelser, utredningar och arbetsgrupper, hålla föredrag, utarbeta pressinformation, utarbeta riktade tidningsartiklar m.m. Följande bör fortlöpande bevakas: - FOU inom byggande och förvaltning (BIC, FORMAS, Universitet och Högskolor m.fl.) - Verksamheten inom BQR, UFOS, FIA, BKK m.fl. - Verksamheten inom branchorganisationer (Byggherreforum m.fl.) - Verksamheten kring den nationella byggsamordnaren Service till medlemmarna Det finns skal- och synergieffekter att vinna vid en samlad informationsspridning och ett gemensamt anordnande av olika utbildningsinsatser för den egna personalen i medlemsorganisationerna. Hemsida och e-post Samverkansforums hemsida ska fortsätta att utvecklas till att vara ett informationsnav som stöd för erfarenhetsutbyte mellan medlemsföretagen samt distribution av kallelser, protokoll och rapporter etc. Interna och externa intressenter ska enkelt få tillgång till information om Samverkansforums verksamhet. Projektresultat och andra nyheter kan informeras om genom artiklar på hemsidan eller genom nyhetsblad via e-post. Redovisning av projekt Genomförda projekt i nätverken ska redovisas i rapportform. Den gemensamma identitetsskapande rapportutformningen ska

5 Sid 4(12) användas. Miljöhänsyn ska tas vid val av utformning och vid val papperskvalitet. För att offentliggöra när en rapport är klar ska ett pressmeddelande när så är lämpligt sändas ut. Utformningen anknyter till rapporternas utseende. Aktuell sändlista tillhandahålls av Samverkansforums kansli. Seminarium Under senare delen av 2005 ska Samverkansdagen hållas för att sprida information om resultat från nätverkens arbeten samt ge information om aktuella och intressanta ämnen. Till Samverkansdagen inbjuds medarbetare från medlemsorganisationerna. Externa intressenter kan bjudas in till seminariet. Utbildning När en rapport är klar från ett projekt inom Samverkansforum kan den rendera i ett utbildningsbehov i medlemsföretagen. Även så kan externa utvecklingsprojekt och rapporter generera ett utbildningsbehov. Utbildningsbehovet kan tillfredsställas genom att utarbeta PowerPoint-presentationer eller genom att anordna korta kurser. Under 2005 ska ledningsgruppen utreda hur gemensam utbildning lämpligen kan organiseras, genomföras och finansieras samt även ge konkreta förslag till aktuella utbildningar 2006 inkl. kostnader. Speciella projekt Speciella projekt är sådana projekt/aktiviteter som inte har anses höra hemma inom något av nätverken. Projekten sorterar då direkt under ledningsgruppen. Under 2005 är följande speciella projekt aktuella: Samverkansforums verksamhet har fokus på nätverken. M.a.o. ska den faktiska och påvisbara nytta som medlemsorganisationerna har av nätverkens verksamhet kunna ställas mot och motivera kostnaderna för att vara medlem i Samverkansforum. Det är därför viktigt att utvecklingen av och inriktningen på resp. nätverks verksamhet och resultat årligen (ut)värderas vid årets slut och att resultatet av utvärderingen redovisas i årsredovisningen. Under 2005 ska ledningsgruppen utarbeta former för en årlig (ut)värdering av såväl nätverkens verksamhet som av de gemensamma aktiviteterna samt genomföra densamma. I takt med att verksamheten i nätverken utvecklas ökar behovet av samordning mellan nätverken. Många utvecklingsprojekt berör fler än ett nätverk. Under 2005 ska ledningsgruppen och nätverken diskutera och utveckla arbetsformer för att uppnå erforderlig samordning mellan nätverken. Ev. studieresa för ledningsgruppen och ordföranden i nätverken.

6 Verksamhet i nätverken Sid 5(12) NÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Mål Nätverket skall vara en drivande kraft i utvecklingen av miljöarbetet inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Genom gemensamma projekt ges förutsättningar att höja kompetensen inom området. Detta ger förutsättningar att tydliggöra den offentliga sektorns krav och ambitioner, vilket är drivande kraft i förändringsarbetet mot en hållbar utveckling. Verksamhet Möten Nätverket planerar att mötas fem gånger under Dessutom kommer arbetsgrupper med deltagare från nätverket att mötas för att driva utvecklingsprojekt enligt nedan. Utvecklingsprojekt Under 2005 skall nätverket för hållbar utveckling arbeta med följande utvecklingsprojekt och aktiviteter: 1. Miljöanpassad produktupphandling (Bilaga 2) Målet för projektet är att projektet skall undersöka vad LOU säger om konkurrenshämmande inverkan på krav i miljöhänseende. Inventera vad det finns för goda exempel idag inom Samverkansforum och hur det går att vidareutveckla för upphandlingar av produkt/material. Det är viktigt att miljöfrågorna får ett genomslag vid upphandlingsprocessen dels för att föra utvecklingen framåt och att värna miljön. 2. Branschnyckeltal, miljö (Bilaga 3) Målet för projektet är att hitta gemensamma nyckeltal för att kunna jämföra oss med varandra. För detta måste vi finna gemensamma metoder hur dessa ska mätas, vilka enheter som ska användas för att kunna öka statliga byggherrar och förvaltares miljöprestanda. 3. Hållbar utveckling i flera dimensioner (Bilaga 4) Målet för projektet är att tydliggöra vad begreppet Hållbar utveckling innebär och vilka ägarens förväntningar är på våra organisationer när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Målet är också att sammanställa de möjligheter som finns inom organisationerna att arbeta med hållbarhet i alla dess tre dimensioner och de strategiska värden detta skulle kunna ha.

7 Sid 6(12 ) Övriga aktiviteter Nätverket följer de forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs och vars resultat kan vara användbara inom nätverkets arbetsområde. Samverkansforum deltar i arbetet inom Byggsektorns kretsloppsråd och respektive medlemsorganisation kommer att ges ett åtagande för att genomföra de aktiviteter som följer av det miljöprogram som är under färdigställande. KOSTNADER Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. Utvecklingsprojekt 2005 Miljöanpassad produktupphandling kr Branschnyckeltal Miljö kr Hållbar utveckling i flera dimensioner kr Projekt från 2004 (slutförande) kr NÄTVERKET FÖR KVALITETSKEDJAN Mål Mål för nätverkets verksamhet är att, utifrån vad som gäller för Samverkansforum, genom aktiv samverkan stärka och utveckla kvalitetsarbetet i statligt byggande och förvaltning. Verksamhet Möten Kvalitetsnätverket avser att regelbundet träffas för att utbyta erfarenheter. Fyra halvdagsmöten per år planeras. Mötesplats roterar mellan medlemmarna. Stående dagordning skall finnas men varje möte behandlar dessutom ett bestämt tema. Temat kan lämpligen röra områden med anknytning till den besökta medlemsorganisationen. Arbetet kommer under år 2005 i första hand att fokuseras på erfarenhetsutbyte mellan deltagande organisationer. Aktuella områden att utbyta erfarenheter kring är: - Principer för dokumentationskrav för anläggningar och fastigheter - Påståendet att konsultbranschen blivit sämre bör analyseras - Möjligheter till fördjupad samverkan mellan beställare och leverantörer

8 Sid 7(12) - Principfrågor rörande ledningssystem, t.ex. processorientering, samt ev. behov av IT-stöd för detta - Förberedande av lämpligt demonstrationsprojekt till verksamhetsåret 2006 Inom ämnesområdena planeras kortfattade rapporter eller minnesanteckningar att sammanställas för att redovisa resultatet av erfarenhetsutbytet. Utvecklingsprojekt Utöver eventuella fördjupade studier av ovanstående områden planeras inga nya projekt att påbörjas. Övriga aktiviteter Erfarenhetsutbyte genom att följa upp våra bästa misstag t ex vad avser fuktskador, mögelproblem, kvalitetsstyrning etc. Följa arbetet vad avser förlängd garantitid Kostnader Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg för deltagande i eventuella projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. Kostnader för konsult eller föreläsararvoden i samband med nätverksträffar uppskattas till kr. NÄTVERKET FÖR REGLER OCH AVTAL Mål Nätverket Regler och avtal ska ha som målsättning att samordnat skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i vår roll som statlig byggherre och förvaltare genom: Erfarenhetsåterföring Erfarenheter av egna tillämpningar av regler och avtal förmedlas till nätverket. Tillämpning av vunna erfarenheter Erfarenheter tas tillvara och tillämpas i den omfattning som bedöms möjliga och lämpliga. Utveckling av regler och avtal Kritisk granskning av regler och avtal följt av förslag till revidering, komplettering eller avveckling.

9 Sid 8(12 ) Informationsutbyte Öppet och aktivt utbyte av information för att förstärka kompetensen och för att undvika att uppfinna hjulet på flera ställen. Verksamhet Möten Nätverket Regler och avtal planerar att mötas hos någon av medlemmarna enligt ett rullande schema ca 5-8 gånger per år. På dagordningen kommer bl a att finnas redovisning av kunskap och erfarenheter, goda exempel, liksom bearbetning av frågor som är kopplade till nätverkets projekt. Som komplement kommer sannolikt ett antal telefonmöten att hållas, i första hand för projektarbetet. Finns därutöver lämpliga studieobjekt, kommer nätverket även att arrangera studiebesök. Nätverket har etablerat kontakter med bl a NOU, BKK och Kammarkollegiet. Utvecklingsprojekt Nätverket planerar att arbeta med följande projekt och intresseområden: 1. Erfarenhetsåterföring avseende leverantörer (Bilaga 5) Målsättningen för nätverket är att skapa en rutin för systematisk erfarenhetsåterföring avseende konsulters och entreprenörers insatser i genomförda projekt. 2. Arbetsmiljö (Bilaga 6) Projektets målsättning är att tydliggöra regelverket och hur arbetsmiljöansvaret ska utövas av i första hand byggherrar och anläggnings- och fastighetsförvaltare. 3. Lagen om offentlig upphandling (Bilaga 7) Nätverket skall utveckla kunskapen om vad lagen säger och få en gemensam syn på hur den ska tolkas och tillämpas. 4. AB-regelverket (Bilaga 8) Målsättningen för nätverket är att nära följa tolkning och tillämpning av AB 04. Målsättningen är också att nära följa och påverka BKK:s arbete med den förväntade revideringen av ABT samt i mån av behov ge underlag till nätverksmedlemmarnas individuella synpunkter till BKK. Kostnader Kostnader för medlemmarnas egen tid och utlägg, deltagande i projekt och aktiviteter betalas av medlemmens egen organisation. För gemensamma utlägg och för konsultmedverkan inom projekten har budgeterats kr.

10 Sid 9(12 ) NÄTVERKET FÖR ARKITEKTUR OCH KULTURMILJÖ Mål Nätverket har som uppgift att skapa förutsättningar för ett kompetent och kraftfullt agerande i arkitektur och kulturmiljöfrågor genom att fungera som ett forum där utbyte av erfarenheter och inhämtning av idéer och inspiration sker. Verksamhet Seminarier kring aktuella teman Nätverket planerar att under 2005 träffas i seminarieform 3-4 heldagar. Aktuella teman är: Designåret 2005 Arkitekturpedagogik och utbildning Projektredovisningar på webben ( best practice ) Tillgänglighet Programskedet Upphandling av arkitekt- och konsulttjänster Utvecklingsprojekt Regeringens handlingsprogram för arkitektur 5 år senare (Bilaga 9) Bakgrunden är att verken skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. I november 1998 gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att formulera sin arkitekturpolicy / kvalitetsprogram för arkitektur. Syfte med projektet: Utvärdera och följa upp regeringens handlingsprogram Sprida exempel på bra arkitektur och design både inom resp. organisation och till samhället i övrigt Verka för förnyade krav och medel från regeringen med målsättningen att skapa god arkitektur och kulturmiljö Under året har verkens kvalitetsprogram utvärderats av Statskontoret. Ett seminarium har genomförts och en rapport färdigställts. Följdaktiviteter är t.ex. att ta fram stödjande utbildningsmaterial. Planer på filmproduktion och tillhörande utställning med katalog kommer att diskuteras under Tillgänglighet (Bilaga 10) Projektets syfte är att verken ska utbyta erfarenheter från arbetet med tillgänglighetsfrågor. Första steget är att en seminariedag på temat anordnas och ligger till grund för att formulera gemensamma aktiviteter. Projektbeskrivning utarbetas senare.

11 Sid 10(12) Utredning av modell för projektredovisningar på webben (Bilaga 11) De statliga verken har till uppgift att vara förebildliga, genom att vara föredömen ska branschen som helhet påverkas på ett positivt sätt. I Statskontorets utvärdering framkommer behovet av att göra projekten kända, samt att också informera om på vilket sätt man åstadkommit det goda resultatet. Målgrupper är anställda vid verken, hyresgäster, byggbranschen och allmänheten. Syfte med projektet: Att kartlägga hur de statliga verken idag redovisar sina projekt och projekterfarenheter. Att utreda vilka konsekvenser en gemensam satsning av projektredovisningar skulle ge. ( best practice ) Kostnader Kostnader för medlemmarnas egen tid, deltagande i projekt och utlägg betalas av medlemmens egen organisation. Utvecklingsprojekt 2005 Regeringens handlingsprogram- 5 år senare Designåret 2005: Utbildningsmaterial Seminarium med externa föreläsare Tillgänglighet Arbete ej påbörjat. Projektbeskrivning saknas Utredning modell för projektredovisningar på webben ( best practice ) kr kr kr kr NÄTVERKET FÖR FÖRVALTNING (DRIFT OCH UNDERHÅLL) Under 2005 ska ett nytt nätverk bildas och följande aktiviteter genomförs: - Medlemmar i nätverket utses hos resp. medlemsföretag. - Nätverket etableras och utser ordförande och sekreterare. - Nätverket formulerar övergripande mål för sin verksamhet samt arbetar fram vilka områden som nätverket ska verka inom. - Nätverket utarbetar förslag till verksamhetsplan inkl. budget för Nätverket påbörjar erfarenhetsutbyte m.m. i mån av möjlighet. Budget för kr.

12 EKONOMI För verksamhetsåret 2005 föreslås budget: SID 12(12) INTÄKTER Medlemsavgifter 2005 Överskott från 2004 Totalt kr kr kr KOSTNADER Gemensamma kostnader Kansli Ledningsgrupp, gemensamma aktiviteter som samverkansdag, speciella projekt, mm Byggsektorns kretsloppsråd Hemsida (fasta avgifter) kr kr kr kr NÄTVERKEN Hållbar utveckling Kvalitetskedjan Regler och avtal Arkitektur och kulturmiljö Förvaltning Summa kostnader kr kr kr kr kr kr Ev. projekt och medverkan med särskild finansiering UFOS kr Redovisning av ovanstående projekt och medverkan framgår av bilaga 12. Ev. genomförande/medverkan sker först efter beslut av styrgrupp eller av enskilda medlemmars ledning. Kommentarer till budget Kansliet planeras att bemannas med en resurs som arbetar 80 % av ordinarie arbetstid. Lönekostnader uppgår till kr. I budgeten ingår även kontorskostnader, resekostnader, mm för kansliet. Kansliet kommer att vara en resurs såväl för Samverkansforums gemensamma aktiviteter som för nätverken. I budgeten för ledningsgrupp mm ingår budgetreserv med ca kr.

13 Sid 12(12) Medlemsavgifter fördelas enligt följande: Fastighetsverket Fortifikationsverket Vägverket Banverket Luftfartsverket Specialfastigheter Vasallen Jernhusen Sjöfartsverket Naturvårdsverket Svenska kraftnät Riksdagens förvaltning Riksantikvarieämbetet Faktor 1,0 Faktor 0,5 x x x x x x x x x x x x x För att finansiera föreslagen budget för 2005 föreslås följande medlemsavgifter: Faktor 1 => 90 kr Faktor 0,5 => 45 kr

14 Överenskommelse avseende Bilaga 1 Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare 1. BAKGRUND Regeringen har i november 1999 genom Miljödepartementet givit Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket i uppdrag att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd m.m. Uppdragets syfte är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. I uppdraget har regeringen även betonat vikten av att generellt främja formerna för en samverkan mellan byggherrar och förvaltare i syfte att ge förutsättningar för utveckling inom de angivna områdena. En sådan samverkan kan dels fokusera på anpassningar av resultat från gemensamt kvalitetsarbete, men även avse andra områden där motiv finns för ett bredare erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling mellan byggherrar och förvaltare. Behovet av denna typ av samverkan inom det statliga området har tydliggjorts genom det samarbete som pågår sedan ett antal år tillbaka i form av det s.k. Statliga nätverket för entreprenad- och kvalitetsfrågor. Remissbehandlingen av förslaget att bilda ett Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare har också bekräftat ett intresse för en utvidgad samverkan. Denna överenskommelse avser att ge förutsättningar för en fortsatt och utökad samverkan inom det statliga området av ovan angivet slag. Överenskommelsen ersätter i dessa delar det samarbete som skett inom det ovan nämnda nätverket. 2. MEDLEMMAR Medverkan i Samverkansforum är frivilligt och öppet för byggande och förvaltande statliga verk samt statligt helägda bolag. Anslutning till denna samverkan sker genom att respektive organisation skriftligen till Samverkansforum meddelar att man önskar medverka i arbetet med iakttagande av de villkor som anges i denna överenskommelse. Till anmälan lämnas även uppgift om vilka representanter i styrgrupp respektive ledningsgrupp som organisationen utsett. 3. SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Syftet med Samverkansforum är som ovan angivits att skapa förutsättningar för ett brett erfarenhetsutbyte och utveckling i gemensamma frågor bland statliga byggherrar och förvaltare. Verksamhetsidén har formulerats på följande vis: Att genom aktiv samverkan stärka och utveckla statligt byggande och förvaltning. 1 (5)

15 Bilaga 1 4. VISION OCH MÅL Samverkansforum ska bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såväl inom Sverige som i ett internationellt perspektiv. Visionen har formulerats på följande vis: Helt rätt i statligt byggande och förvaltning. Detta innebär nöjda kunder och ändamålsenliga produkter genom att statliga byggnader och anläggningar med tillhörande tjänster uppfyller samhällets och brukarnas/nyttjarnas krav. Visionen om helt rätt ska sporra alla berörda till engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom statligt byggande och förvaltning samt även stimulera andra aktörer inom sektorn. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan utarbetas med konkreta mål och aktiviteter inom prioriterade verksamhetsområden. 5. VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH ARBETSSÄTT Arbetet i Samverkansforum ska med utgångspunkt i ovan angivna syfte och verksamhetsidé kunna omfatta följande exempel på verksamhetsområden: Arbetsmiljö Arkitektur och Kulturmiljö Hållbar utveckling Kompetens- och metodutveckling Kvalitetskedjan Regler, avtal m.m. Robusthet Teknikutveckling Tillämpning och utveckling av standarder Utveckling av bygg- och förvaltningsprocesser Utveckling av upphandlingsprocessen Arbetssättet inom dessa områden skall präglas av helhetssyn och samverkan, varvid arbete med erfarenhetsåterföring och sökande av Best Practice är viktiga beståndsdelar. Insatser för information och implementering i organisationerna av framkomna resultat är avgörande för framgång. 2 (5)

16 6. ORGANISATION OCH STYRNING Samverkansforums organisation illustreras av nedanstående bild. Bilaga 1 Samverkansforum Styrgrupp Kansli Ledningsgrupp med arbetsutskott Speciella projekt Nätverk Nätverk Nätverk Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt STYRGRUPP Styrgruppen är högsta beslutande organ och består av representanter för medverkande organisationers högsta ledning. Ordförande beslutas av styrgruppen. Styrgruppen fastställer verksamhetsidé, vision och strategiska mål samt fastställer årlig verksamhetsplan och budget jämte årsavgifter. LEDNINGSGRUPP Ledningsgruppen är Samverkansforums verkställande ledning och består av en representant från varje medlem. Ordföranden beslutas av ledningsgruppen. För det löpande arbetet tillsätter ledningsgruppen ett arbetsutskott med tre ledamöter från ledningsgruppen och ordförande i etablerade nätverk. Ledningsgruppen utarbetar årligen förslag till verksamhetsplan, budget och årsavgift. Ledningsgruppen ansvarar för handläggning (ansökningar etc) och beslut kring finansiering av projekt, såväl inom nätverk som speciella projekt. Ledningsgruppen bevakar att erforderlig samordning sker mellan nätverksgrupper. Ledningsgruppen ansvarar för att information om resultat från Samverkansforums verksamhet sprids på lämpligt sätt till medlemsorganisationerna för att underlätta implementering genom t ex internet, seminarier, publikationer, utbildningar etc. 3 (5)

17 Bilaga 1 Kansli Samverkansforums verksamhet administreras av ett kansli lokaliserat till någon av medlemmarna. Nätverk och projekt Arbetet inom samverkansforum sker i nätverksgrupper kopplade till ett eller flera prioriterade verksamhetsområden. Nätverken möts kontinuerligt för att diskutera frågor samt initiera och genomföra projekt inom sitt ämnesområde enligt fastställd verksamhetsplan. Nätverken utformar själva lämpliga arbetssätt. Projekt som inte kan anses höra hemma inom ett nätverk benämns Speciella projekt. De initieras och följs upp av ledningsgruppen. I nätverken och projekten deltar personer från medlemmarna i Samverkansforum samt vid behov även adjungerade personer från andra organisationer och myndigheter. 7. SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER I genomförandet av arbetet inom Samverkansforum kommer behov av samverkan med andra organisationer/motsvarande att föreligga. Kontaktytor bör således skapas gentemot FoU- och utbildningsorgan Branschorganisationer Myndigheter 8. EKONOMI OCH FINANSIERING Medlemmarna i Samverkansforum svarar för sin egen tid och sina egna kostnader för resor och utlägg för sin respektive medverkan i styrgrupp, ledningsgrupp, nätverk, projekt och annat deltagande i beslutade aktiviteter. Kostnader för kanslifunktionen täcks via årsavgift från deltagande medlemmar, medan finansiering av projekt beslutas från fall till fall. Finansiering av projekt kan ske genom intresserade medlemmar eller andra finansiärer. Inledningsvis beräknas resursbehovet för kansliet till en halvtidstjänst. Fastställd årsavgift faktureras deltagarna i januari varje år. 9. AVRAPPORTERING OCH SPRIDNING AV RESULTAT Den årliga verksamhetsplanen ska innehålla en plan för information avseende verksamheten och dess resultat. Medlemmarna har full frihet att besluta om hur och i vilken omfattning resultat av projekt ska implementeras i sin egen organisation. Medlemmarna har även rätt att vidareutveckla projektresultaten. I samband med styrgruppens årsmöte ska förutom sedvanliga beslut även ges tillfälle till information om genomförd och pågående verksamhet inom Samverkansforum. Resultat från verksamheten inom Samverkansforum ska årligen sammanställas i en verksamhetsberättelse som också beskriver effekter av det gemensamma arbetet. En utvärdering bör göras i slutet av år 2003 med avseende på nytta för medlemmarna som underlag för beslut om fortsatt verksamhet. 4 (5)

18 Bilaga AVTALSTID Denna överenskommelse träder i kraft och skall gälla till och förlängs därefter med ett år i sänder. 11. UPPSÄGNING Deltagande organisation äger rätt att säga upp sitt medlemskap till kalenderårsskifte med iakttagande av sex månaders uppsägningstid. Uppsägning skall vara skriftlig. Stockholm den 29 maj Banverket Fastighetsverket Fortifikationsverket.. Jernhusen AB Luftfartsverket Naturvårdsverket... Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Specialfastigheter AB.. RiksdagsFörvaltningen Vasallen AB Vägverket Svenska Kraftnät 5 (5)

19 NÄTVERKET HÅLLBAR UTVECKLING Bilaga 2 Projektbeskrivning för projektet MILJÖANPASSAD PRODUKTUPPHANDLING En förutsättning för genomförande av detta projekt är att blir ett samarbetsprojekt med andra nätverk. 1. BAKGRUND En central del i ett projekt är att ha relevanta krav på ingående materiel/material så att detta uppfyller ställda miljökrav. Dessa krav har i dag många gånger varit oprecisa och luddiga. Vid upphandlingar har det också ifrågasatts om miljökrav kan ställas över huvud taget och i så fall om det går, till vilken nivå, så att det inte blir konkurrenshämmande. 2. Mål för projektet Projektet skall undersöka vad LOU säger om konkurrenshämmande inverkan på krav i miljöhänseende. Inventera vad det finns för goda exempel idag inom Samverkansforum och hur det går att vidareutveckla för upphandlingar av produkt/material. Det är viktigt att miljöfrågorna får ett genomslag vid upphandlingsprocessen dels för att föra utvecklingen framåt och att värna miljön. 3. Beskrivning av projektet Projektet delas in i tre områden: Område 1: Undersök vad LOU säger om konkurrenshämmande inverkan där miljökrav ställs och om det finns gränsdragningar som kan göras, hur långt eller vad som kan ställas som krav. Område 2: Inventera inom Samverkansforum vad som finns inom området upphandling av materiel/material med krav på miljöanpassning och utveckla dessa goda exempel till förslag att användas i upphandlingar. Undersökningen skall i första hand gälla Samverkansforum men kan också omfatta andra goda exempel. 4. Tidplan Projektplanering våren 2005 Upphandling konsult hösten 2005 Delrapportering december 2005 Slutrapportering våren 2006

20 5. Kostnader Konsult 50 tkr tkr 2006 Tryckning 10 tkr 2006 Totalt 160 tkr Bilaga 2

21 Bilaga 3 Projektbeskrivning för projektet BRANSCHNYCKELTAL, MILJÖ 1. Bakgrund Alla statliga byggherrar och förvaltare arbetar mot ett gemensamt mål, att bidra till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Att arbeta med miljömålen innebär oftast att man sätter upp mål inom den egna verksamheten och följer upp detta. Men vad innebär resultatet? Är vi bra eller är resultatet dåligt? För att statliga byggherrar och förvaltare ska få ett incitament till att bli bättre måste vi kunna jämföra oss med varandra. För att kunna jämföra oss måste vi ha ett gemensamt synsätt till hur vi mäter och vad som ska mätas. 2. Mål för projektet Målet för projektet är att hitta gemensamma nyckeltal för att kunna jämföra oss med varandra. För detta måste vi finna gemensamma metoder hur dessa ska mätas, vilka enheter som ska användas för att kunna öka statliga byggherrar och förvaltares miljöprestanda. 3. Beskrivning av projektet Projektet ska: Fas 1: Kartlägga hur de olika verksamheterna inom Samverkansforum arbetar idag med miljönyckeltal. Hur mäter man, vad mäter man och vilka enheter används? Fas 2: Workshop där samtliga medlemmar i Samverkansforum bjuds in för att diskutera hur vi skulle kunna mäta, vad vi vill ha för nyckeltal. (Det kan kvävas två möten då nyckeltalen på energisidan är en omfattande fråga). Fas 3: Sammanställning i en rapport med förslag på olika miljönyckeltal ev. inom olika områden då det kan vara svårt att jämföra bygg- och anläggningssidan. Nyckeltalen bör vara sådan att liknande verksamheter kan jämföras med varandra. 4. Tidsplan för 2005 April Upphandling av konsult till fas 1 kartläggning Maj Redovisning av konsult av fas 1 Juni Workshop 1: Miljönyckeltal, vad ska vi mäta och hur? September Ev. workshop 2: Fortsättning av ws1 Oktober Sammanställning av rapport och november december januari 06 förslag till nyckeltal Tryckning av rapport

22 Bilaga 3 5. Slutredovisning Resultatet kommer att redovisas i en skriftlig rapport samt föredras muntligt vid Samverkansdagen hösten Kostnader Konsult Tryckning Totalt 50 tkr 10 tkr 60 tkr

23 Bilaga 4 Projektbeskrivning för projektet HÅLLBAR UTVECKLING I FLERA DIMENSIONER 1. BAKGRUND Begreppet Hållbar utveckling myntades år 1987 i Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid. En hållbar utveckling beskrivs i rapporten som "en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov". En hållbar utveckling innehåller tre dimensioner, en ekologisk, en ekonomisk och en social. Alla dessa tre dimensioner måste samverka för att utvecklingen ska anses vara hållbar. För de flesta företag har hållbarhetsarbetet kommit att mest handla om arbete med miljöfrågor. På senare tid har dock allt fler företag börjat arbeta även med etiska och sociala frågor. Vissa företag har i stället för miljöredovisningar presenterat hållbarhetsredovisningar. Regeringen har sedan år 2002 en strategi för hållbar utveckling och ett kansli för hållbar utveckling har inrättats. Regeringens initiativ Globalt Ansvar syftar till att stimulera företag att bli ambassadörer för mänskliga rättigheter, drägliga ekonomiska och sociala villkor samt en god miljö. Ett urval av statligt ägda företag uppmanades våren 2004 att rapportera om hur man arbetar med de frågor som Globalt Ansvar omfattar. 2. MÅL FÖR PROJEKTET Målet för projektet är att tydliggöra vad begreppet Hållbar utveckling innebär och vilka ägarens förväntningar är på våra organisationer när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Målet är också att sammanställa de möjligheter som finns inom organisationerna att arbeta med hållbarhet i alla dess tre dimensioner och de strategiska värden detta skulle kunna ha. 3. BESKRIVNING AV PROJEKTET Projektet ska: Beskriva innebörden av begreppet Hållbar utveckling, dels definitionsmässigt, dels vad gäller de trender som finns idag. Ta reda på vad ägaren (staten) har för syn på begreppet och vad man förväntar sig att arbete med hållbar utveckling inom statligt ägda företag och organisationer ska innefatta. Kontakter tas med de departement som Samverkansforums organisationer har som sakdepartement samt med regeringens kansli för hållbar utveckling. Kartlägga hur man arbetar med hållbarhet inom Samverkansforums organisationer. Använder man begreppet Hållbar utveckling? Vilka hållbarhetsfrågor arbetar man med?

24 Bilaga 4 Studera hur de företag som ligger långt framme i hållbarhetsarbetet arbetar. Hur mäter man och redovisar hållbarhet? Sammanställa hållbarhetsfrågor som skulle vara möjliga och strategiska för Samverkansforums organisationer att arbeta med. 4. TIDPLAN April -05: Projektstartmöte Maj -05: Upphandling av konsult för utredning och kartläggning Maj-september -05: Utrednings/kartläggningsarbete September -05: Avstämningsmöte Oktober-november -05: Kompletteringar och rapportskrivande December -05: Tryckning av rapport 5. SLUTREDOVISNING Resultatet kommer att redovisas i en skriftlig rapport samt eventuellt även föredras muntligt vid Samverkansdagen hösten KOSTNADER Konsult Tryckning Totalt 80 tkr 10 tkr 90 tkr

25 Bilaga 5 Projektbeskrivning för projektet ERFARENHETSÅTERFÖRING AVSEENDE LEVERANTÖRER 1. Bakgrund Vid anbudsutvärdering i tjänste- och entreprenadupphandlingar är den offererade projekt-organisationens erfarenhet och kvalifikationer ett viktigt utvärderingskriterium. Vi, som upphandlare eller projektledare, bör i samband med projektavslut skaffa oss kunskap om hur konsulter och entreprenörer har fungerat i projektet. 2. Mål för projektet Målsättningen för nätverket är att skapa en rutin för systematisk erfarenhetsåterföring avseende konsulters och entreprenörers insatser i genomförda projekt. 3. Beskrivning av projektet Inventera hur vi arbetar och identifiera existerande rutiner såväl inom våra organisationer som externt (exv via träffar med upphandlare och projektledare utanför nätverket). Med utgångspunkt i detta utarbeta en rutin som vi tror på. Frågan behandlas hos respektive nätverksmedlem och diskuteras under ordinarie nätverksmöten. (Nätverksgruppen sammanträder 5-8 gånger per år.) 4. Kostnader Kostnaderna bedöms kunna ligga inom nätverkets budget. 5. Tidplan Projektet drivs vidare under 2005 och avslutas Slutredovisning Rapport med rutinbeskrivning. 7. Implementering/utbildning Implementering i respektive organisations kvalitetssystem/ledningssystem.

26 Projektbeskrivning för projektet ARBETSMILJÖ Bilaga 6 1. Bakgrund Från att ha varit ett område, som av många byggherrar och förvaltare behandlats styvmoderligt, har frågan fått en alltmer framträdande roll i bygg- och anläggningsbranschen. Fortfarande finns dock en viss okunskap om regelverket och hur det ska tillämpas. 2. Projektets mål Projektets målsättning är att tydliggöra regelverket och hur arbetsmiljöansvaret ska utövas av i första hand byggherrar och anläggnings- och fastighetsförvaltare. 3. Projektbeskrivning Projektet bör inledas med att en sammanställning över gällande regelverk presenteras lagar, förordningar och författningar. Projektet bör därefter innehålla följande aktiviteter: Studie och redovisning av hur systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs hos ett antal myndigheter/företag ( goda exempel ). Sammanställning över hur arbetsmiljöansvaret kan utövas i planerings-, projekterings-, bygg- och förvaltningsskedena. Sammanställning av de viktigaste frågorna och svar på dessa. Konkreta exempel på arbetsmiljöplaner, policydokument mm. Beskrivning av civilrättsligt och straffrättsligt ansvar och exempel på rättsfall. Projektet behöver sannolikt inte starta från noll, eftersom området i varierande omfattning har bearbetats av företag och myndigheter, både innanför och utanför Samverkansforums ram. 4. Kostnader xxxxx 5. Tidplan Projektet drivs under 2005 och avslutas med en slutrapport 200xxx-xx. 6. Åtgärder

27 Xxxxxxxxxx Bilaga 7 Projektbeskrivning för projektet LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING (LOU) 1. BAKGRUND Lagen om offentlig upphandling (LOU), SFS 1992:1528 har funnits i ca 10 år, och kunskap om hur lagen skall tolkas har med tiden växt fram. Lagtexten är dock föremål för ändringar, vilket innebär att nya frågor om tolkning och tillämpning uppstår. 2. MÅL FÖR AKTIVITETEN Målsättningen för nätverket är att utveckla kunskapen om vad lagen säger och få en gemensam syn på hur den skall tolkas och tillämpas. 3. BESKRIVNING AV AKTIVITETEN Frågan behandlas under ordinarie nätverksmöten. (Nätverksgruppen sammanträder 5-8 gånger per år.) Kontakter har etablerats med NOU och planeras att fortsätta. 4. KOSTNADER Kostnaderna bedöms kunna ligga inom nätverkets budget. 5. TIDPLAN Lägesrapport SLUTREDOVISNING Rapport. 7. IMPLEMENTERING/UTBILDNING Seminarier, information i respektive organisation.

28 Bilaga 8 NÄTVERKET REGLER OCH AVTAL Aktivitetsbeskrivning för intresseområde AB-REGELVERK 1. Bakgrund AB/ABT utgör en central del i våra avtal med leverantörer. AB 92 har under 2004 ersatts av AB 04. Som en naturlig fortsättning förväntas Byggandets Kontraktskommitté (BKK) revidera ABT Mål för aktiviteten Målsättningen för nätverket är att nära följa tolkning och tillämpning av AB 04. Målsättningen är också att nära följa och påverka BKK:s arbete med den förväntade revideringen av ABT samt i mån av behov ge underlag till nätverksmedlemmarnas individuella synpunkter till BKK. 3. Beskrivning av aktiviteten Frågorna behandlas under ordinarie nätverksmöten. (Nätverksgruppen sammanträder 5-8 gånger per år.) 4. Kostnader Kostnaderna bedöms kunna ligga inom nätverkets budget. 5. Tidplan Ämnet hanteras tills vidare som en kontinuerlig aktivitet inom nätverket. 6. Redovisning Diskussioner och ståndpunkter redovisas normalt i protokoll från nätverksmöten. 7. Implementering/utbildning Seminarier, information i respektive organisation.

29 Bilaga 9 Projektbeskrivning för projektet REGERINGENS HANDLINGSPROGRAM 5 ÅR SENARE 1. BAKGRUND Verken skall verka för att de statliga målen i den av regeringen utarbetade handlingsplanen för arkitektur, formgivning och design uppnås. I november 1998 gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att formulera sin arkitekturpolicy / kvalitetsprogram för arkitektur. Regeringen har utsett 2005 till ett designår. 2. MÅL FÖR PROJEKTET Utvärdera och följa upp regeringens handlingsprogram. Sprida exempel på bra arkitektur och design både inom resp. organisation och till samhället i övrigt. Verka för förnyade krav och medel från regeringen med målsättningen att skapa god arkitektur och kulturmiljö 3. BESKRIVNING AV PROJEKTET Ett arkitekturseminarium har tillsammans med kulturdepartementet genomförts under En rapport från seminariet har producerats och distribuerats. Materialet kommer under 2005 att bearbetas till ett undervisningsmaterial som verken ska kunna använda i sin interna utbildningsverksamhet. Kontakt är etablerad med kulturdepartementet/ utbildningsdepartementet och det under året inrättade rådet för arkitektur, formgivning och design. Tidigare föreslagna aktiviteter i form av utställning resp. filmproduktion avvaktas pga. oklar målgrupp. Kostnader utgår. 4. KOSTNADER 50 tkr Extern redaktör / projektledare för upprättande av undervisningsmaterial 30 tkr Externa föreläsare vid seminarier Övriga kostnader står resp. organisation för. 5. TIDPLAN Utbildningsmaterial klart SLUTREDOVISNING Utbildningsmaterial som powerpoint-redovisning samt i PDF format för utskrift.

30 Bilaga 9 7. IMPLEMENTERING / UTBILDNING Resp. nätverksdeltagare utarbetar en plan för hur den tryckta rapporten ska spridas och nyttjas i den egna organisationen samt hur det tillhörande utbildningsmaterialet ska användas.

31 Bilaga 10 Projektbeskrivning för projektet TILLGÄNGLIGHET (Utarbetas senare)

32 Bilaga 11 Projektbeskrivning för projektet UTREDNING MODELL FÖR PROJEKT- REDOVISNINGAR PÅ WEBBEN ( best practice ) 1. BAKGRUND De statliga verken har till uppgift att vara förebildliga; genom att vara föredömen ska branschen som helhet påverkas på ett positivt sätt. I Statskontorets utvärdering (publikation nr 2004:114) framkommer behovet av att göra projekten kända, samt att också informera om på vilket sätt man åstadkommit det goda resultatet. 2. MÅL FÖR PROJEKTET Målet med utredningen är att analysera om en för de statliga verken gemensam informationssatsning på projektredovisningar kan få en positiv effekt på byggsektorn och allmänheten. Målgrupper är anställda vid verken, hyresgäster, byggbranschen och allmänheten. 3. BESKRIVNING AV PROJEKTET Steg ett är att kartlägga hur de statliga verken idag redovisar sina projekt och projekterfarenheter. Steg två är att utreda vilka konsekvenser en gemensam satsning på projektredovisningar skulle kunna ge. (jämför best practice systemet inom rethinking construction-projektet i England). 4. KOSTNADER Nätverket ansöker om kr för genomförandet av utredningen. 5. TIDPLAN Slutrapport SLUTREDOVISNING Rapport som underlag för beslut om eventuell fortsatt gemensam satsning. 7. IMPLEMENTERING Beror av beslut.

33 Projekt och medverkan med särskild finansiering Bilaga 12 UFOS Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Samverkansforum, Fortifikationsverket, Akademiska Hus ingår i Utveckling av fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) U.F.O.S driver utvecklingsprojekt inom områden som är angelägna och viktiga för offentliga fastighetsförvaltare. Projekten ska väcka frågor och debatt men också resultera i användbara och praktiska verktyg och hjälpmedel inom fastighetsområdet. Kommuner, landsting och representanter från staten har en aktiv roll då det gäller att prioritera och styra utvecklingsprojekten. Projektresultaten ges i huvudsak ut i form av lättillgängliga skrifter. Samverkansforum föreslås ingå i UFOS även under 2005 för att representera de statliga förvaltarna. Fortverket har tillsvidare valt att enskilt vara medlem i UFOS även under Samverkansforum representeras i UFOS av Fastighetsverket och Specialfastigheter.