PD-kateter: exit-site infektioner och andra kateterproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PD-kateter: exit-site infektioner och andra kateterproblem"

Transkript

1 PD-MOTTAGNINGEN PM PD-kateter: exit-site infektioner och andra kateterproblem Skriven Börje Haraldsson Reviderad Annika Aldenbratt (Vårdenhetsöverläkare) Status Godkänd av Ingrid Petersson (Instruktionssjuksköterska, Gert Jensen (Verksamhetschef) PD-kateter 1 Infekterad kateterutgång 2 Grad av infektion 2 Normalt 2 Lätt irritation 2 Ytlig infektion 2 Djup infektion 2 Behandling av exit-site infektion 3 Misstänkt infektion 3 Infektion med Staf aureus 3 Infektion med KNS 4 Infektion med Pseudomonas 4 Profylax mot exit-site infektion 4 Tunnelinfektion 4 Kateterbyte 4 Synlig kuff vid exit-site 5 Åtgärder vid kontamination 5 Aggregatklämma aldrig öppnad 5 Aggregatklämman möjligen öppnad 5 Starkt misstänkt kontamination 5 Andra kateterproblem 6 Smärtor 6 Blodtillblandad PD-vätska 6 Långsamt/upphävt flöde 6 Vilande PD-kateter 7 Referenser 7 PD-kateter Det finns ett närmast oändligt antal olika katetrar med en eller två kuffar, raka katetrar, katetrar med knorr, eller med svanhals (swanneck), se bild över. Ingen av dessa är dokumenterat bättre eller sämre än någon annan. Det finns även en rad olika tekniker att lägga katetrar på med punktion över ledare, via titthålskirurgi eller genom laparotomi. Narkosen kan vara i form av lokal anestesi, spinal anestesi eller generell anestesi. Slutligen kan man lägga katetern på plats eller låta den ligga kvar subkutant tills den ska tas i bruk, enligt Moncrief. Ingen av metoderna har visat sig vara sämre eller mer överlägsen någon annan.

2 Infekterad kateterutgång Kateterutgången eller exit-site kan infekteras. Vilket bör åtgärdas beroende på omfattning. Grad av infektion Normalt Kateterutgången har en krusta. Den kan vara hudfärgad, rosa eller violoett. Ibland förekommer ett seröst sekret. Blödning kan förekomma och beror då oftast på drag i PDkatetern i kombination med skör vävnad. PD-katetern bör vara fixerad för att undvika drag i kateterutgånge. Klassas som exit-site infektion (ESI) grad 0, dvs ingen ESI. Lätt irritation Definition: Huden runt kateterutgången är rodnad, ev med blödning. Klassas som ESI grad 1. Åtgärd: Kan handläggas av patienten själv med hjälp av daglig omläggning med tvättning med klorhexidinsprit (alt. Alsolsprit). Odling är oftast onödigt och ingen antibiotika bör ges. Kontroll på PD-mottagningen vid försämring. Kateterutgångsinfektioner bör inspekteras av sköterska på PD-mottagningen en gång i veckan tills normalisering skett. Ytlig infektion Definition: Huden kring kateterutgången är kraftigt rodnad, svullen, öm, sekretion avpus, ev med blödning, men endast ytligt. Klassas som ESI grad 2. Åtgärd: Tag alltid odling och ge antibiotika innan odlingssvaret kommit, se nedan. (Omläggning som ovan). Djup infektion Definition: som ovan men djupare och mer utbredd infektion. Klassas som ESI grad 3. Åtgärd: Tag alltid odling. Medför risk för tunnelinfektion och peritonit. Överväg att ge Vancymycin 1 g i.v./ip. När skall en ESI antibiotikabehandlas? 1. Vid pus + positiv odling. Ge antibiotika enligt resistensbesked. 2. Vid sekretion med växt av S. aureus eller Pseudomonas även utan synlig retning av exit site. Kan tyda på infektion. Ge antibiotika enligt resistensbesked. 3. Vid sekretion med växt av KNS: Ge enbart lokalbehandling med klorhexidinsprit. Är troligen inte ESI. Koloniserad patient? För patient koloniserad av stafylokock aureus kan det kanske vara bra med Descutan eller Hibiscrubtvätt 1 gång/vecka för att tvätta bort den proteinrika sekretionen (som behöver tvålämne för att lösas upp) och klorhexidintvätt som vanligt 2 gånger/vecka.

3 Behandling av exit-site infektion Misstänkt infektion: T Heracillin 750 mg x 3 (K Dalacin 300 mg 1x3 vid pc-allergi) Avvakta odlingssvar. Infektion med S. aureus: Stafylokock aureus bildar ofta på ketetern en biofilm som under några veckor ökar i tjocklek. Penicilliner och cefalosporiner har relativt dålig effekt på bakterier i biofilmer. Behandling bör ges med preparat som kan penetrera biofilmen såsom Fucidin, Dalacin eller Rimactan. T. Heracillin 750 mg 1x3 + T. Fucidin 250 mg 2x3 i 4 veckor Börja med Heracillin i kombination med Fucidin. Vid biverkningar av Fucidin (gastrointestinala besvär är vanliga), kan kapsel Rimactan 150 mg 2x2 eller kapsel Dalacin 300 mg 1x3 ges istället. Dalacin innebär en något ökad risk för diarré orsakad av tarmbakterie Clostridium difficile. Leverstatus kontrolleras före start av behandling med Rimactan, samt efter 1 och 3 veckor. Måttlig transaminasstegring (ASAT, ALAT<3) kräver ingen justering av dosen. Rimactan interagerar med ett tjugotal läkemedel och kan drastiskt minska effekten av dessa mediciner främst genom att inducera ökad metabolism. Substanser vars effekt minskar med Rimactan är: atovakvon, buspiron, buprenorfin, ciklosporin, diazepam, digitoxin, digoxin, disopyramid, doxycyklin, fenytoin, glimepirid, glipizid, haloperidol, indinavir, israpidin, itrakonazol, ketokonazol, kinidin, klaritroymycin, kloramfenikol, kodein, losartan, metoprolol, morfin, midazolam, nelfinavir, nevirapin, nifedipin, nimodipin, nisolpidin, repaglinid, saquinavir, simvastatin, tacrolimus, terbinafin, teofyllin, triazolam, warfarin, zidovudin, zolpdiem, zopiklon, antikonceptionella medel, samt några till, var god se FASS om behovet av dosjustering. Vid resistens mot Fucidin eller Rimactan kan kapsel Dalacin 300 mg 1x3 ges som monoterapi.

4 Recidiv nr 1: Ge K. Rimactan 150 mg 2x2 + T. Fucidin 250 mg 2x3 i 4 veckor Recidiv nr 2: Byt kateter! Om det rör sig om en multipelt sjuk patient som svårligen kan genomgå en operations ens i lokalbedövning kan man överväga mer kronisk antibiotikaterapi. Infektion med KNS De första 10 (-14) dagarna efter påbörjad infektion är biofilmen tunn. Efter 2 veckor är biofilmen tjock och behandling bör då ges med preparat som penetrerar biofilmen såsom Fucidin, Dalacin eller Rimactan. KNS-infektion som varat kortare än 20 veckor: Vankomycin i.p 1 gång/vecka i 4 veckor KNS-infektion som varat mer än 2 veckor eller recidiv efter behandling med Vankomycin: K. Rimactan 150 mg 2x2 + T. Fucidin 250 mg 2x3 i 4 veckor om KNS är känsliga för dessa medel. Behandla med två antibiotika för att motverka resistensutveckling. Ge inte vankomycin. Infektion med Pseudomonas Även Pseudomonas bildar biofilm. Ge antibiotika enligt resistensbesked. Behandla med två antibiotika i 4 veckor. Vid första recidivet: Byt katetern i en seans. Utan kateterbyte är det risk för peritonit. Ge i.v. antitbiotika före operationen och 7 dagar postoperativt. Profylax mot exit site-infektion Skötsel av exit site: Tvätta kateterutgången, omgivande hud och katetern med klorhexidinsprit 2-3 gånger/vecka. Vid gastroenterit krävs extra noggrann tvätt- och handhygien. Fixera katetern väl. Litteraturen är fylld av goda råd om den bästa metoden att sköta området kring kateterutgången. Ingen metod är dock dokumenterat bättre än någon annan.

5 Tunnelinfektion Tunnelinfektion kan uppstå efter trauma mot tunneln t.ex. av hårt åtsittande kläder, livrem eller bilbälte. En normal vävnad kring PD-katetern och dess subkutana kuff är ej ömmande. Tunnelinfektion är ett allvarligt tillstånd förenat med ömhet, svullnad, infektion i och kring den subkutana kuffen. OBS! Huden ovan tunnelinfektionen kan vara helt normal liksom exit site. Ibland kan pus pressas ut vid tryck över kuffen. Ultraljud kan användas i diagnostiken. Tunnelinfektioner kan lätt spridas till bukhålan och ge peritonit. De kan vara svåra/omöjliga att kurera med enbart antibiotika. Katetern ska bytas, helst i en seans under pågående antibiotikaterapi. Kateterbyte Kateterbyte skall göras vid recidiv av peritonit och refraktär (terapiresistent) peritonit, peritonit med multipla enterala agens och vid tunnelinfektion såvida det inte finns direkta kontraindikationer. Kateterbyte skall starkt övervägas vid infektion med biofilmsproducerande agens som t.ex. S. aureus, KNS, Candida och Pseudomonas. Terapisvikt, utdraget förlopp, sent insatt terapi eller recidiv stärker indikationen ytterligare. Ingreppet bör ske under pågående antibiotikaterapi som bör fortsätta i 7 dagar postoperativt. Bytet kan göras i en seans, men en ny subkutan tunnel bör göras för den nya katetern. Vid infektion med svamp eller Pseudomonas görs kateterbytet normalt i två seanser. Efter PD-kateterbyte kan man använda APD under natten eller CAPD med torr dag i 2 veckor, vilket gör det möjligt att fortsätta med PD utan avbrott. Det passar särskilt för patienter med god restfunktion. Annars ges HD i två veckor för inläkning. Om man väljer två seanser så räcker det med ett intervall om 1-2 veckor. Längre intervall är sällan motiverat. Notera att det är viktigt att katetern är ordentligt fixerad så att man får en god inläkning av den nya katetern. Synlig kuff vid exit-site Kuffen kan avlägsnas om den irriterar huden. Det är ofta bäst att låta bli, såvida det inte föreligger ESI grad 2 eller 3. Konsultera kirurg vid tveksamhet. Ibland kan man behöva incidera huden vilket gör att det finns en infektionsrisk.

6 Åtgärder vid kontamination Vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar, aggregat m.m., görs först en sannolikhetsbedömning. Aggregatklämman aldrig öppnad Koppling/påse kontaminerad, men aggregatklämman (till buken) har aldrig öppnats! Åtgärd: 1. Om påsens koppling är kontaminerad, släng påsen och ta en ny, ingen annan åtgärd. 2. Om aggregatkopplingen är förorenad, byt aggregat, ge ej antibiotika, ingen annan åtgärd. Aggregatklämman möjligen öppnad Koppling/påse kontaminerad, klämman till buken möjligen öppnad! Osäkert om påsinnehåll runit in, alternativt läckage vid urtappning. Åtgärd: 1. Byt aggregat. Ej antibiotika. 2. Kontakt med PD-mottagningen (telefon) de närmaste dagarna. Kontrollera om patienten inte mår riktigt bra dagen (dagarna) efter. Fråga efter grumlighet. 3. Uppmana patienten att visa PD-påsar vid tveksamhet. Starkt misstänkt kontamination Helt säkerställd eller starkt misstänkt kontamination som skett nyligen, men inga symptom. Åtgärd: 1. Byt aggregat. Ge antibiotika i form av Ceftazidim 1 g + Vancomycin 1 g. i.p. i ett 6-timmarsbyte och som en engångsdos. 2. Kontakt med PD-mottagningen de närmaste dagarna, ev kontrollodling och CRP. 3. OBS! Oftast rör det sig om kontamination enligt punkt 1 som EJ skall antibiotikabehandlas.

7 Andra kateterproblem Smärtor En del patienter kan få buksmärta vid i- och/eller urtappning av PD-vätskan, särskilt initialt efter start av PD-behandling. Smärtor orsakas oftast av att katetern vidrör det parietala bladet av peritoneum som är innerverat med somatiska nervfibrer. Denna typ av smärta har ofta karaktären av hugg som kan vara intensivt och otrevligt. Besvären blir oftast bättre om flödeshastigheten minskas, om man har lägre höjd av påsen vid itappning, alternativt lägger påsen på en pall vid urtappning, eller om man lämnar lite vätska i bukhålan. Dessa åtgärder ger lägre drivande tryck och oftast reduktion av smärtan. Expektera. Oftast sker en spontan förbättring efter några dagar eller veckor. I yttersta nödfall kan man behöva byta katetern. Enstaka patienter tolererar ej tom buk utan känner då av katetern, vilket lättast avhjälpes med liten mängd PD-vätska i buken dygnet runt. Smärta i skulderregionen kan uppträda främst postoperativt. Beror på att innervation av vissa bukorgan går in på samma nivå i ryggmärgen som nerver från axeln, så kallad referred pain. Går över spontant på några dagar. Blodtillblandad PD-vätska Ingen orsak till oro. Anledningen kan vara: skavsår av katetern, menstruation, skör bukhinna, cystblödning, heparinanvändning, Waran eller (sällan) infektion. Expektans! Översyn av medicinering. Lugnande besked till patienten: Avvakta till nästa påsbyte. Telefonkontakt med PD-mottagningen för vidare instruktioner. Om ihållande större blödning bör naturligtvis malignitet uteslutas. Långsamt/upphävt flöde Ta det lugnt och börja alltid med minsta möjliga åtgärd! Flödesproblem kan debutera utan förvarning, men går oftast att åtgärda. Ett undantag är problem med nyanlagda katetrar. Ganska mycket arbete kan krävas, men framförallt tålamod. Primärt ej fungerande PD-kateter eller kateter med primärt dåligt flöde utred med buköversikt med kontrast. Knickad slang? Extraperitonealt läge? Kontrollera operationsberättelsen.

8 Orsaker: obstipation, avvikande kateterläge, fibrinplugg i katetern, tarmförband = ogynnsamt läge där tunntarm alternativt mesenterium eller peritoneum sugs fast i PDkatetern vid urtappning, mesenterieinväxt. Åtgärd: Första regeln kom ihåg att det sällan eller aldrig är bråttom! Ofta löser sig mindre flödesproblem av sig själv, bara man tillåter sig att vänta några timmar eller över en natt. 1. Om patienten kommer hemifrån, börja alltid med att koppla en påse och förvissa dig själv om flödet. Ibland har något av slangteknisk karaktär krånglat hemma, som patienten inte kunnat reda upp. Ta reda på om något fibrin har synts i den urtappade vätskan. 2. Om vätskan inte rinner ut från bukhålan, pröva att fylla på med ca 1 liter från den nya påsen (krama den gärna hårt för att öka trycket) och töm ut direkt. Detta fungerar ofta om orsaken är något mekaniskt hinder i eller runt katetern. 3. Hjälper inte detta, ge patienten Microlax/Laxoberal eller liknande. Detta är inte för att laxera patienten, utan för att öka tarmperistaltiken och förhoppningsvis flytta katetern. 4. Spola/ flusha katetern med fysiologisk koksalt (enligt särskilt PM). Om det inte finns något motstånd i katetern är det tveksamt om det finns något värde i ytterligare spolningar/instillat. Problemet beror då troligen på läget. 5. Om misstanke om fibrin finns, bör Heparin IE per liter instilleras i första hand. Eventuellt kan Actilyse användas (se särskilt PM). Avvakta effekten några timmar och försök med ett nytt påsbyte igen. OBS! glöm inte att patienten kan ha resorberat en del av vätskan i bukhålan under väntetiden. Vissa patienter har mycket fibrintrådar i dialysatet vilket ger flödesproblem. Dessa orsakas av ökad cirkulerad mängd fibrinogen och/eller minskad fibrinolytisk aktivitet i bukhålan. Generell inflammatorisk aktivitet med ökad mängd fibrinogen kan rubba balansen i.p. och ge fibrintrådar. Mesotelcellernas normala fibrinolytiska aktivitet kan hämmas vid t.ex. peritonit. Det kan också ses lokalt i anslutning till diafragma vid pneumoni/pleurit. Patienten kan själv, efter instruktion, ge heparin IE per liter under en vecka eller vid behov varvid problemen brukar försvinna. 6. Röntgen buköversikt kan göras för att kontrollera läget. För att undersöka om katetern är obstruerad kan man injicera kontrast i katetern under genomlysning. PD-sköterska behöver vara med. Detta kan påverkas genom lavemang och mycket korridors- och trappspring. Ofta leder inte undersökningen till något. PD-katetrar är röliga i fri bukhåla och ett oroande läge kan förbättras av sig självt. Om man har gott om tid, patienten behöver inte startas än t ex, kan man ordinera laxantia i 3-5 dagar samt dagliga promenader och ökad fysisk aktivitet. Ganska ofta kan detta göra att katetern åter hamnar i rätt läge, om felläge på röntgen och fungerar sedan utmärkt.

9 7. Om inget av ovanstående hjälper och det har gått en längre tid (1-2 veckor), bör katetern sannolikt bytas. Avvakta gärna även om patenten skulle behöva några/någon hemodialys(er) eftersom det ofta blir bra spontant. Vilande PD-kateter Om patienten tillfälligt överförs till HD alterantivt erhåller njurtransplantat, så ska PDkatetern snarast spolas med fysiologisk koksalt en gång (se särskilt PM). På PDmottagningen tas kateterförlängningen bort och slangen korkas. Heparin behöver inte användas. Inga ytterligare spolningar behövs.

Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat

Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat Utgåva 1 Komplikationer Pd-kateter Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-03-31 Giltighetsområde Njurenheten, Kalmar Dokumenttyp Rutinbeskrivning Utformad av Annika Thuresson Innehållsansvarig Peter Åkesson Dokumentansvarig

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Peritonitbehandling. Rutinbeskrivning. Bakgrund...2 Vad orsakar peritonit...2 Symptom vid peritonit...2

Peritonitbehandling. Rutinbeskrivning. Bakgrund...2 Vad orsakar peritonit...2 Symptom vid peritonit...2 Utgåva 1 Peritonitbehandling Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2014-01-02 Giltighetsområde Njurenheten, Kalmar Dokumenttyp Rutinbeskrivning Utformad av Annika Thuresson, Birgitta Lundberg, Maria Gustafsson Innehållsansvarig

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex p a t i e n t i n f o r m a t i o n P a t i e n t i n f o r m a t i o n Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Azatioprin (Imurel) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit med förhållandevis litet biverkningar

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Del 6_6 sidor_16 poäng

Del 6_6 sidor_16 poäng _6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Dessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal.

Dessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal. v ON-Q* smärtlindringssystem Riktlinjer För Patient Pump A Select-A-Flow * Variabel hastighetskontroll Klämma Filter Fastsättes På Kateter Slang B ONDEMAND * Bolusknapp Flödes-Kontroll C Fast Flödeshastighet

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik Extern otit Amanj Saber ÖNH-Klinik Hörselgångsanatomi Svagt S- format 25-31 mm lång 6-7 mm diameter Yttre 2/3 del är rörlig, huden på fibröst brosk. Hårväxt, vaxkörtlar och svettkörtlar Innre 1/3 del är

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE

VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE I varje seminariegrupp indelar ni er två och två och ser till att fallen är uppdelade i era smågrupper. Alla skall ha förberett alla case men Ni leder ert/era case och berättar

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten. IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-04-08 08.00-10.00

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-04-08 08.00-10.00 Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-04-08 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning: MEQ-fråga 9 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sex sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan ställda frågor. All

Läs mer