Arbete för alla? Örebro universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete Arbete för alla? En intervjustudie om hur tre professioner inom introduktionsprogrammet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden Författare: C-uppsats socialt arbete 41-60p Seminariedatum: 16 januari 2008 Emma Gustavsson och Sandra Tjärnberg Handledare: Rúna Baianstovu Deniz Urban Karlsson

2 Örebro universitet Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats p Sammanfattning Titel: Arbete för alla? En intervjustudie om hur tre professioner inom introduktionsprogrammet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden Författare: Emma Gustavsson och Sandra Tjärnberg Handledare: Rúna Baianstovu Deniz och Urban Karlsson Många invandrare står idag utanför arbetsmarknaden. Att etableras på arbetsmarknaden och att bli självförsörjande är viktiga faktorer för en snabb integrationsprocess. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur tre professioner inom integrationsarbetet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter när det gäller invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Frågeställningarna som behandlas är: vilka strukturella hinder eller möjligheter kan identifieras i det kommunala integrationsarbetet och på vilket sätt påverkar hindren och möjligheterna invandrarnas möjligheter att erhålla ett arbete och därmed integreras i samhället. Utifrån en kvalitativ intervjustudie studerades tre professioners syn på strukturella hinder och möjligheter gällande invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden med hjälp av intervjuer med anställda inom Falköpings kommuns introduktionsprogram. Studien bygger på tidigare forskning inom ämnesområdet, diskriminering, marginalitetsbegreppet samt lokala och nationella riktlinjer. Respondenterna framhåller att strukturella hinder och möjligheter i tillträdet till arbetsmarknaden finns. Dessa tar sig uttryck genom diskriminerande beteende som negativa attityder och fördomar. Hinder och möjligheter som belyses i studien utgår i språket, kontakter samt bedömning av invandrares tidigare yrkeserfarenheter och utbildning. Arbetsmetoder som används för att minska invandrares svårigheter i tillträdet till arbetsmarknaden är meritportfölj, yrkesbedömning, validering samt personliga utvecklingstjänster. Introduktionstidens längd är ytterligare ett hinder som belyses och som påverkar möjligheterna för individerna att etableras på den svenska arbetsmarknaden och kan tänkas påverka individernas ställning i samhället utifrån marginaliseringsprocessen. Nyckelord: integration, immigration, invandrare, strukturella hinder, diskriminering, självförsörjning, introduktion

3 Örebro University The Department Behavioural, Social, and Legal Sciences Education of social work C-essay p Abstract Title: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants access to the Swedish labour market. Authors: Emma Gustavsson and Sandra Tjärnberg Tutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban Karlsson Today many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants access to the Swedish labour market. The main questions treated are: which structural obstacles or possibilities there are to be identified in the local work with integration and in which way the obstacles and possibilities affects the immigrants opportunities to obtain employment and there by be integrated in the society. By a qualitative interview study, three professions view on structural obstacles and possibilities for immigrants access to the Swedish labour market were investigated by interviews with employees within the introduction programme in Falköping. The study is based on earlier research; discrimination, the concept of marginality and local and national guidelines. The respondents point out that structural obstacles and possibilities in the establishment on the labour market exists. It expresses through discriminating behaviour such as negative attitudes and prejudice. Obstacles and possibilities that are highlighted in this study are within language, contacts and evaluation of immigrants earlier work experience and education. Methods that are used to minimise difficulties in immigrants establishment on the labour market are meritportfölj, yrkesbedömning, validering and personliga utvecklingstjänster. The time of introduction is another obstacle that is pointed out and affects the opportunities for the immigrants to get established on the Swedish labour market and may have affect on the individuals position in the society from the process of marginalization. Keywords: integration, immigration, immigrant, structural obstacles, discrimination, selfsufficiency, introduction

4 Förord Uppsatsskrivandet är en process med många vindlande vägar och tankar. Vi vill rikta ett stort tack till dem som varit med oss under denna resa och på olika sätt inspirerat och stöttat oss. Ett särskilt tack vill vi rikta till Introduktionsprogrammet i Falköpings kommun. Utan er välvilja hade detta arbetet kanske ännu ej sett sin första dag. Ni har också varit en stor källa till inspiration. Tack till Rúna Baianstovu Deniz som genom sitt handledarskap har hjälpt oss med inspiration och idéer när tankarna varit många men förslagen få. Tack även till Urban Karlsson för kommentarer och synpunkter under arbetets gång. Sist men absolut inte minst tack till Christer och David för att ni har funnits vid vår sida i såväl motgångar som medgångar. /Emma och Sandra

5 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 Föreliggande studie, syfte och frågeställningar... 1 Definitioner av centrala begrepp... 2 Diskriminering... 2 Integrationsarbete/integration... 2 Introduktionsprogram... 2 Invandrare Metod... 3 Val av metod... 3 Litteraturanskaffning... 3 Undersökningens utformning och tillvägagångssätt... 3 Urval... 3 Datainsamling, bearbetning och analys... 4 Validitet och reliabilitet... 4 Etik i undersökningen Kunskapsläge... 6 Integrationspolitiken en överblick... 6 Att integreras via arbete... 6 Utbildning, språk och yrkeserfarenheter... 7 Diskriminering Tolkningsram... 8 Kommunens övergripande mål med integrationsarbetet... 8 Meritportfölj, yrkesbedömning och validering en kort beskrivning... 9 Marginaliseringsprocessen... 9 Diskriminering Resultat och analys Falköpings kommuns övergripande mål med integrationsarbetet? Övergripande mål Arbetssätt för att uppnå målen med integrationsarbetet Diskriminering Identifierade hinder och möjligheter samt dess påverkan i integrationsarbetet Introduktionstiden Språkkunskaper och kompetenskrav Lokala insatser Meritportfölj, yrkesbedömning och validering Personliga utvecklingstjänster Sammanfattande slutsatser och diskussion Förslag till vidare forskning Litteraturförteckning Bilaga 1 Bilaga 2

6 1. Inledning All kunskap visar att tidig kontakt med arbetsmarknaden är den allra viktigaste vägen till egen försörjning och en snabb integration. (Programberedningen 2007, s. 6) De integrationspolitiska målen i Sverige är att lika rättigheter och möjligheter skall gälla för alla, oavsett etnisk bakgrund. Arbetet ska inriktas på individuellt stöd så att personen ifråga blir självförsörjande och med ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Dessutom ska integrationsarbetet motverka och förebygga diskriminering (Prop. 1997/98:16, s. 1). Det är stora skillnader mellan olika invandrargrupper och deras deltagandegrad på arbetsmarknaden. Särskilt svårt att etablera sig har nyanlända invandrare samt invandrare från Afrika och Asien (Prop. 1997/98:16, s. 12). Tidigare forskning påvisar att invandrare många gånger har en negativ särställning när det gäller tillträde till arbetsmarknaden i relation till den infödda befolkningen (Prop. 1997:98/16, s. 13). Studier om ojämlika förhållanden på arbetsmarknaden har hittills många gånger studerat individuella egenskaper hos invandraren. Exempel på individuella egenskaper som studerats är språksvårigheter, bristande utbildningsnivå samt deras tillämpbarhet i Sverige dessutom har fokus lagts på bristande social kompetens (SOU 2005:56, s. 69). Många invandrare i Sverige står idag utanför arbetsmarknaden. Hur det förklaras och kan förstås är ej enkelt utan beror på flertalet faktorer såväl individuella som strukturella (Prop. 1997/98:16, s. 13). Det finns ett flertal undersökningar som påvisar att en tidig anknytning på arbetsmarknaden medför en snabbare integrationsprocess för invandrarna. Att stå utanför arbetsmarknaden ökar därför risken för marginalisering, utanförskap och exkludering (Bevelander & Veenman 2004 s. 35f; Ds 2007:4, s. 7f; Social rapport 2006, s. 89; SOU 2006:59, s. 10;). Arbete är en viktig inkomstkälla och ger därutöver en möjlighet att möta andra människor på arbetsplatsen, vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för det samhälleliga deltagandet (Social rapport 2006, s.47f). Vikten av att ha en meningsfull sysselsättning påpekas också utifrån en samhällelig aspekt där arbete är en central del för att individen i ett vidare perspektiv ska ta del av demokratiska rättigheter och valmöjligheter samt att samhället tar tillvara på de resurser som invandrarna besitter (Ds 2007:4 s. 8; SOU 2006:59 s. 10). Den förlust av hemlandets språk, utbildning och kontaktnät som invandraren ställs inför i det nya landet innebär att det uppstår svårigheter att komma in på arbetsmarknaden i konkurrens med den infödda befolkningen. Dessutom behöver invandrarna lära sig att tyda nya sociala koder (Burns m.fl. 2007, s. 171; Hjerm & Schierup 2007, s. 104). När arbetsmarknadens karaktär har förändrats de senaste decennierna har även behovet av arbetskraft förändrats samt kvalifikationskraven har ökat. De ökade kvalifikationskraven har lett till att invandrare fått det svårare att etableras på arbetsmarknaden då deras utbildningsnivå inte alltid är tillräcklig eller kvalifikationerna ej anses tillämpbara i en svensk kontext (Behtoui i SOU 2006:60 s. 54; De los Reyes 2001, s. 73; Social rapport 2006, s. 54f; Prop. 1997/98:16, s. 13). Föreliggande studie, syfte och frågeställningar Andelen personer i Sverige med utländsk bakgrund förväntas även i fortsättningen att växa. Det är därför viktigt att arbeta för att stärka invandrares möjligheter till etablering på arbetsmarknaden (Ds 2007:4, s. 7). Det är bl.a. av detta skäl betydelsefullt att söka kunskap om hur skillnader mellan den infödda befolkningen och invandrare på arbetsmarknaden kan 1

7 Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lange, Anders & Westin, Charles (1981). Etnisk diskriminering och social identitet: forskningsöversikt och teoretisk analys: en rapport från Diskrimineringsutredningen. Stockholm: LiberFörlag Länsstyrelsen Västra Götaland (2007). Lokala överenskommelser för introduktion av nyanlända. m NE (2008). Integration Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Programberedningen (2007). Slutrapport från Programberedningen för integration i arbetslivet (2007). Yrkesidentitet före etnicitet Att synliggöra nyanländ kompetens. Sveriges Kommuner och Landsting. Prop. 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik. Stockholm: Regeringskansliet Regeringen 1 (2007) Budget Regeringen 2 (2007). Vårpropositionen Rijkschroeff, Rally & ten Dam, Geert & Duyvendak, Jan Willem & de Gruijter, Marjan & Pels, Trees (2005). Educational policies on migrants and minorities in the Netherlands: success or failure? Journal of Education Policy vol. 20 (4) s Silverman, David (2005) 2nd edition. Doing qualitative research: a practical handbook. London: SAGE Social rapport (2006), Socialstyrelsen ISBN: Artikelnr SOU 2006:59, Arbetslivets (o)synliga murar. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes SOU 2005:56, Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige. Betänkande av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes SOU 2007:50, Mångfald är framtiden. Slutbetänkande av Kommittén för samordning av Mångkulturåret Stockholm: Fritzes 24

8 SOU 2006:60, På tröskeln till lönearbete. Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes Styrdokument 1: Förslag till plan för innehåll, metod och genomförande av introduktionsprogrammet. Falköpings kommun Svedberg, Lars (1995). Marginalitet. Lund: Studentlitteratur Swärd, Hans & Starrin, Bengt (2006). Makt och socialt arbete. I Anna Meeuwisse & Sune Sunesson & Hans Swärd (red.). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

9 Bilaga 1 Intervjuguide INLEDNING - Berätta om dig själv och din funktion/roll i verksamheten. - Hur ser du på din roll i integrationsarbetet? VERKSAMHETSRELATERAT - Hur definierar du syftet med mål och integrationsarbetet - Hur ser du på ert arbetssätt för i förhållande till att uppnå syfte och mål med integrationsarbetet? Berätta och beskriv. - Vad fyller integrationsarbetet för funktion? - Hur arbetar ni generellt för att deltagarna ska bli självförsörjande? - Vad finns det för syfte med att målet ska vara självförsörjning? o Är målet självförsörjning för alla deltagare oavsett tidigare erfarenheter? - Hur ser du på de ekonomiska resurser som finansierar verksamheten - Om du fick bestämma, hur skulle du vilja fördela pengarna i verksamheten, ser du att det finns något speciellt som det skulle behövas lägga extra pengar på? ARBETSMARKNAD - Resonera kring möjligheter och hinder för lågutbildade immigranters tillträde till arbetsmarknaden. - Vilket behov av lågutbildad arbetskraft efterfrågas i Sverige enligt dig? - Utifrån de arbetsmarknadsrelaterade åtgärdsprogram som finns: o Resonera kring hur de är utformade för att nå lågutbildade immigranter? - Åtgärdsprogram som riktar sig till invandrare, hur ser du på dess utformning? o Vilka hinder stöter man på? - Är det rätt åtgärdsprogram? - Hur ser ni på arbetet med meritportfölj, yrkesbedömning och validering? Hur arbetar ni med detta? Är det effektivt? - Hur ser du på yrkeslinjen i arbetet? - Behovet av nätverk, hur ser det ut? - Resonera kring integrationsarbetets roll för möjligheterna att uppnå målet med att deltagarna ska bli självförsörjande. INTEGRATION FÖR LÅGUTBILDADE - Vilka möjligheter ser du att lågutbildade immigranter har när det gäller målet med integrationen att bli självförsörjande? - Hur arbetar ni specifikt för att de lågutbildade deltagarnas möjligheter att bli självförsörjande? - Ni arbetar för en tidigare och tydligare arbetsmarknadsinriktning, hur ser denna inriktning ut för de lågutbildade? - Hur ser du på yrkesspecifik svenska? o Hur fungerar det specifikt för lågutbildade immigranter? - Rimliga mål på lång sikt för låg- och korttidsutbildade vad gäller meningsfull sysselsättning. o Hur ser du på detta? 26

10 STRUKTURELLA HINDER OCH DISKRIMINERING - Finns det strukturella hinder i arbetet med lågutbildade immigranters tillträde på den svenska arbetsmarknaden? o Om det finns strukturella hinder, hur ser dessa ut? o Hur yttrar de sig? o Vilka konsekvenser får det för individen? o Vilka konsekvenser får det för arbetet? - Hur ser du på lågutbildades möjligheter till självförsörjning? o Hur ser du på deras möjligheter till att arbeta inom den reguljära arbetsmarknaden? - Ge exempel på när personer lyckats med integrering och tillträde till arbetsmarknaden. o Vilka faktorer tror du var avgörande? - Ge även exempel där man misslyckats och o Varför du tror att det blev så? - Finns det strukturell diskriminering som du uppfattar? o Hur angriper ni den i så fall? MATCHNING - Är det olika lätt eller svårt att matchas med arbetsmarknadsbehovet utifrån vilka tidigare erfarenheter deltagarna har? o Hur påverkar deras tidigare erfarenheter deras möjlighet till tillträde på den svenska arbetsmarknaden? - Vilka faktorer ser du som centrala för att deltagaren ska få tillträde till den svenska arbetsmarknaden? - Vilka hinder ser du som centrala för att deltagaren har svårt att få tillträde till den svenska arbetsmarknaden? Är det något du känner att du vill tillägga eller förtydliga? 27

11 Bilaga 2 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet Hej! Vi tackar på förhand att vi får komma till Dig den XX november kl. XX. Vi är två socionomstuderande, Emma Gustavsson och Sandra Tjärnberg, som läser sista terminen vid Örebro universitet. I vår c-uppsats har vi valt att studera om strukturella hinder och strukturell diskriminering påverkar integrationsarbetet när det gäller lågutbildade immigranters tillträde till den svenska arbetsmarknaden samt vilken roll integrationsarbetet i Falköpings kommuns har. De teman vi kommer att ställa frågor kring är: - Verksamheten - Strukturella hinder och diskriminering - Arbetsmarknad - Integration för lågutbildade Intervjun tar ca 1 timma och vi kommer båda två närvara vid samtliga intervjuer. Ditt deltagande i intervjun är frivilligt och du kan när som helst under intervjun välja att avbryta intervjun. Vi vill att du innan intervjun funderar på hur du ställer dig till frågan om anonymitet, det vill säga om du ser några hinder i att vi skriver ut Falköpings kommun i uppsatsen samt vilken profession och arbetslag du tillhör. Efter intervjuerna kommer dessa att skrivas ut som arbetsmaterial och du kommer att beredas möjlighet att respondera på utskriften av din intervju. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta oss. Med vänliga hälsningar Emma Gustavsson Sandra Tjärnberg 28