Njurfunk. Graviditet och njurtransplantation - sid 13. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2012 Årgång 39

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Graviditet och njurtransplantation - sid 13. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2012 Årgång 39"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Graviditet och njurtransplantation - sid 13 Nummer 4, 2012 Årgång 39

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, RR 2010_024 Baxter Medical AB

3 INNEHÅLL 5 Symphony-studien har samlat mycket ny kunskap - Prof. Henrik Ekberg 10 IGA-nefrit- Bitr.överl. Sigrid Lundberg 13 Graviditet och njurtransplantation - Överl. Gunnela Nordén och Barnmorskan Ulla-Maj Andersson 17 Svenskt Njurregister - ett sammandrag av årsrapport - Öl. Staffan Schön/ Styrelsen för SNR 24 Nyheter från Transplantationsmöte - Dr. Nils Grefberg Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Erik Herland Sven-Erik Hammarlund Rolf Mattisson Lars Nordstedt Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Livskvalitet för hemodialyserande - Fil.mag. Susanne Andersson 28 Utdelning Njurfonden - Ordf. Håkan Hedman 30 När livet blir beroende av en maskin - Lisbeth Rinaldo Ansvarig utgivare: Lars Nordstedt Ställföreträdande ansvarig utgivare: Håkan Hedman Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus, helst i Word-format, skickas via e-post till: Diskett eller pappersmanus skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Ungdomsgruppens Malin Bergman Frej Jacobsson Annie Rinaldo Anders Larsson Njurfunks Harriet Hjelmqvist Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Fax: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Pg , Bg Tryckeri: Edita Västra Aros AB Amelie Ersmarkers fond. För ej beställt material ansvaras ej. Njurfonden (forskning)

4 Ledare Kvalitet i vården ger lägre kostnader och mer kvalitet i livet Håkan Hedman Nyligen deltog jag i ett symposium som arrangerades av Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (www.gpcc.gu.se). Personcentrerad vård är ett begrepp, som innebär att patienten är i centrum och att vårdorganisationen fungerar som ett partnerskap mellan patienten och vårdgivaren. Bland många intressanta presentationer vid symposiet fäste jag mig särskilt för ett tydligt klargörande från en sjukvårdsdirektör,att det är variationer i vården, bristande koordinering mellan vårdgivare och otillfredsställande kvalitet som ökar vårdens kostnader. Konklusionen blev att hög kvalitet minskar kostnaderna i vården. Sjukvårdens olika kvalitetsregister tillsammans med öppna jämförelser är idag den viktigaste förutsättningen, för att vård och behandling ska kunna uppnå en kvalitet, som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Svenskt Njurregister, SNR, (se artikel på sidan 17) visar i sina årliga rapporter att det råder stora variationer i kvalitèn mellan olika vårdgivare och kliniker. SNR:s rapporter visar även att vården hela tiden förbättras, vilket är positivt. Att bli jämförd med andra kliniker och vårdgivare, skapar per automatik ett incitament för både medicinskt ansvariga och andra beslutsfattare att utveckla och förbättra vårdens kvalitet. Njurvården i Sverige har under drygt 40 år genomgått en enorm utveckling och ligger i framkant i en internationell jämförelse. Resultaten efter njurtransplantationer är bland de absolut bästa i världen tack vare ett professionellt omhändertagande. Ett bra mått på utvecklingen är att medelåldern bland de personer, som är i aktiv uremivård, ökar stadigt. Ett annat kvalitetsmått som visar att vården har förbättrats är att den årliga dödligheten bland dialyserande minskat från 29,5 % till 19,4 % under en 20-årsperiod. Trots en positiv utveckling råder det skillnader i kvalitet mellan olika vårdgivare. Att verka för att vi får en jämlik njurvård i landet är en av Njurförbundets viktigaste uppgifter. SNR:s rapporter döljer inga missförhållanden. Frågan om dialysdos är en het diskussionsfråga. Det råder olika uppfattningar inom professionen och brist på vetenskapliga studier, som visar hur mycket dialys som är tillräckligt. I den här frågan bör dock patienternas egna erfarenheter väga tungt och få en avgörande betydelse. SNR använder standard-kt/v (stdkt/v) som innebär att man på matematisk väg får fram ett mått på dialyskvaliteten, och som gör det möjligt att jämföra klinikerna med varandra. Även om det finns förklaringar till vissa kvalitetsskillnader så krävs det förbättringar, eftersom många kliniker inte når upp till måluppfyllelsen stdkt/v >2. Dialyskvaliteten kan även mätas i antalet dialystillfällen per vecka och antal dialystimmar. Minst tre dialyser och 12 timmars behandling per vecka är de riktlinjer som gäller. Endast sex av landets dialyskliniker uppfyller målet och skillnaden är stor mellan de kliniker, som uppvisar god respektive låg kvalitet. Detta är oacceptabelt. Förutsättningen för bloddialys är tillgång till blodbanan. Kärlaccessen är den dialyserandes livsnerv. Det optimala är en välfungerande AV-fistel. SNR visar att många kliniker har svårt att leva upp till måluppfyllelsen och skillnaderna är även här stora. Situationen är otillfredsställande och den här frågan måste få högre prioritet i förbundets arbete, så att fler dialyserande har en fungerande AV-fistel redan vid dialysstart. Det är inte enbart uppfyllda behandlingsmål som optimerar njurvårdens kvalitet. Njurförbundets Riktlinjer för god njursjukvård innefattar olika krav, utöver rent medicinska, som krävs för att njurvården ska fungera tillfredsställande utifrån patientperspektivet. I ett inlett projekt hoppas förbundet inom kort kunna presentera hur ett urval av krav i riktlinjerna fungerar vid landets kliniker. God livskvalitet och uppfyllda behandlingsmål är som kommunicerande kärl. Hög kvalitet i vården innebär dessutom en kostnadsbesparing, vilket borde vara ett tydligt incitament för beslutsfattarna att medverka till en bättre vård. H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de i Nj u r för bu n det 4 NjurFunk nr

5 Symphony-studien har samlat mycket ny kunskap Symphony-studien är den största som någonsin genomförts med njurtransplanterade patienter. Syftet med studien var att finna den bästa kombination av läkemedel efter transplantation. Resultaten var entydiga och de flesta kliniker ute i världen tar idag hänsyn till dessa. Det är nu tio år sedan Symphony-studien först designades och redaktionen för Njurfunk har bett mig att sammanfatta hela historien. En del immunhämmande läkemedel kan påverka njurfunktionen negativt, särskilt om dosen är för hög. Det gäller ciklosporin (Sandimmun Neoral ) och takrolimus (Prograf eller Advagraf ). Ett annat immunhämmande läkemedel som anses helt sakna dessa bieffekter är sirolimus (Rapamune ). Syftet var att jämföra dessa läkemedel och samtidigt ge dem i lägre doser än tidigare för att minska biverkningarna. Var och en av dessa tre kombinerades med mykofenolatmofetil (CellCept ) och Prednisolon (kortison). Femton länder deltog I studien ingick 1645 patienter från 85 olika kliniker i 15 länder. Det blev därför den största studie som någonsin genomförts på nytransplanterade patienter. Resultaten efter ett år visade entydigt, att kombinationen med takrolimus var den bästa, både avseende njurfunktionen (Fig 1), njurens överlevnad (Fig 2; frihet från dialys) och andelen patienter som någon gång hade en avstötningsepisod (Fig 3). Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine 2007 (ref 1). Två år senare kunde vi göra en analys av data, som samlats in upp till tre år efter transplantationen, och fann att även på lite längre sikt kvarstod de första resultaten (ref 2). Med ett så här stort antal patienter, som aktivt bidragit genom sitt deltagande i studien, så fanns det all anledning för oss att gå vidare med fler analyser. Genom detta arbete skulle vi kunna samla mer kunskap och förbättra förutsättningarna för framtida patienter. Sammanlagt har vi gjort ytterligare 10 publicerade analyser och en sista analys är just nu på gång att bli publicerad. Jämförelser mellan länder Eftersom patienterna var opererade och uppföljda i så många olika länder från Australien, Europa och Nord- och Sydamerika, så fann vi anledning att jämföra resultaten i några länder. Länderna med flest deltagare var Spanien, Tyskland och Turkiet med patienter från varje land. Vi detaljstuderade resultaten i dessa länder och fann att det inte fanns några större avvikelser mot resultaten i studien som helhet. Gruppen med låg dos takrolimus var den bästa. Vissa skillnader kunde ses mellan länderna. Patienterna i Turkiet hade generellt något bättre njurfunktion och de i Tyskland hade en högre andel avstötningsepisoder (ref 3). Avstötningsepisoder I nästa analys fokuserade vi på akuta avstötningsepisoder (eller akut rejektion). Vi fann att i genomsnitt hade patienter som drabbats av en avstötningsepisod 10ml/min lägre glomerulär filtration (GFR; ett mått på njurfunktionen och det som ibland anges i procent). Avstötningsepisoden gav alltså en skada på njuren. Vidare ökade risken att tvingas återgå i dialys med 5 % efter en sådan episod. Både bland patienter som hade och patienter som inte hade haft någon avstötningsepisod var kombinationen med låg dos takrolimus den bästa avseende njurfunktion. Risken, för att få en episod, ökade om det var stor skillnad i vävnadstyp mellan patient och donator, och minskade med patientens högre åler och om dosen mykofenolatmofetil kunde hållas högre (ref 4). Biverkningar Avsikten med Symphony-studien var att ge lägre doser av läkemedlen till patienterna och därmed förhoppningsvis få mindre biverkningar. I nästa analys tittade vi därför särskilt på biverk- Henrik Ekberg NjurFunk nr

6 ningarna. Generellt var biverkningar vanligast i gruppen av patienter som fick sirolimus och detta ledde till att många (hälften) av patienterna i denna grupp avbröt studien i förtid. Infektioner av olika slag var de vanligaste biverkningarna. I takrolimus-gruppen rapporterades fler fall med diabetes efter transplantation och problem med diarré. Trots de lägre doserna så kunde man konstatera att de olika läkemedlen behöll sin profil av biverkningar (ref 5). Livskvalitet Ett viktigt mål med njurtransplantation är att få en bättre livskvalitet genom frihet från dialys, att kunna orka mer rent fysiskt och att få en bättre mental hälsa. Detta studerade vi hos en mindre grupp (156) patienter som deltog i Symphony-studien, de flesta i Spanien. De fick besvara ett antal enkäter vid transplantationen och sedan 3, 6 och 12 månader efteråt. Patienter som ingick i takrolimus-gruppen mådde vid 3 månader generellt bäst jämfört med de andra grupperna. Särskilt patienter som hade en god funktion i transplantatet. Andelen patienter bland dessa var högst i takrolimus-gruppen vid 6 månader. Särskilt de fysiska komponenterna av livskvalitet förbättrades under uppföljningstiden (ref 6). Dosinställningar Vid varje besök hos läkaren efter transplantationen tas blodprov för att mäta transplantatets funktion (kreatinin) men också för att mäta nivån på immunhämmande läkemedel i blodet. I Symphony-studien anvisades läkarna att sikta på låga nivåer, alltså med låga doser av ciklosporin, takrolimus eller sirolimus. Så t.ex. rekommenderade vi en nivå på 3 7 ng/ml för takrolimus. Det kan vara svårt att ställa in dosen av läkemedlen så att nivån hamnar rätt. Vi gjorde en analys av detta och fann att det var svårare än vi hade trott (ref 7). Bara hälften av patienterna låg inom det intervall (3-7 ng/ml) som vi rekommenderade i studien. Majoriteten (75 %) av patienterna låg mellan 4 och 11 ng/ ml. Detta är ett ganska stort intervall och nu efter studien är slutförd så använder vi snarare 5-8 ng/ml som ett bra riktmärke. Det var likadant för ciklosporin. Där skulle nivån ligga mellan ng/ml, men majoriteten låg snarare ng/ml. Nu rekommenderar vi ng/ml för CsA. För att gå vidare med analyser om betydelsen av doseringen av takrolimus har vi samarbetat med forskare som genomfört två andra studier som kallades FDCC och Opticept. Sammanlagt kunde vi då analysera mer än 1300 patienter som behandlats med takrolimus; de andra grupperna (ciklosporin och sirolimus) tog vi inte med här. I den första analysen studerade vi relationerna mellan njurfunktion å ena sidan och dosen mykofenolatmofetil respektive nivån av takrolimus å den andra sidan (ref 8). Vi fann att med en högre dos mykofenolatmofetil och med en lägre nivå av takrolimus så ökade njurfunktionen (Fig 4). Det är således ett bra riktmärke att ligga mellan 1,5 och 2g mykofenolatmofetil dagligen (gärna 2 g om man tål det) och med en nivå på 5-8 för takrolimus, gärna närmare 5 ng/ml. Naturligtvis måste också hänsyn tas till alla andra aspekter som den ansvarige läkaren för uppföljningen bedömer vara viktiga. Den andra analysen i detta samarbete har vi just slutfört. Den är ännu inte publicerad (ref 9). Där har vi jämfört patienter med högre eller lägre nivå av takrolimus än 5ng/ ml, uppmätt vid olika tidpunkter under första året efter transplantation. Vi studerade om risken för en avstötningsepisod påverkades om nivån var högre eller lägre än 5 ng/ ml. Så skedde dock inte. Det samma gällde för högre eller lägre nivå än 10ng/ml. Vidare fann vi att patienter som hade haft eller inte hade haft en akut avstötningsepisod inte hade annorlunda takrolimus-nivåer. Det här är mycket provokativa data. Det är en allmänt vedertagen hypotes att ju högre dos desto högre effektivitet. Dessa data tyder snarare på att med en viss uppnådd nivå så får man en effekt men denna effekt blir inte mer uttalad om nivån skulle höjas. Samverkan mellan läkemedel Slutligen har vi gjort ytterligare 4 analyser i Symphonystudien. Jag nöjer mig med att nämna dessa helt kort. I en analys studerade vi samverkan mellan mykofenolatmofetil och övriga immunhämmande läkemedel. Vi fann att nivån av mykofenolatmofetil var högre om man samtidigt tog takrolimus eller sirolimus och lägre vid kombinationsbehandling med ciklosporin (ref 10). I nästa studie försökte vi förklara varför vissa patienter behöver en förhållandevis hög dos av t.ex. takrolimus och andra patienter behöver en mycket lägre dos. Dessa skillnader har genetiska orsaker (ref 11). I de två sista analyserna tittade vi särskilt på olika parametrar för ämnesomsättning så som blodfetter och diabetes (ref 12) och urinsyra (ref 13). Tio spännande år Det har varit 10 år av spännande forskning och hårt arbete. När jag designade Symphony-studien hade jag ingen aning om hur framgångsrik den skulle bli. Många patienter transplanterade i Malmö och i Göteborg har deltagit i Symphony-studien. Jag hoppas att denna rapport nu så här långt i efterhand visar er en glimt av, hur oerhört mycket kunskap ert deltagande i studien har bidragit till att samla för oss läkare i Sverige, men också på många andra håll i hela världen. Denna kunskap bidrar redan till att våra resultat har fortsatt att förbättras. I Malmö har 94 % av våra patienter kvar sin nya njure med god funktion 5 år efter transplantationen (Fig 5). Det gäller om njuren kom från en avliden donator. Med en levande donator är resultaten ännu några procent högre. Det är mycket goda resultat även om vi fortfarande naturligtvis har problem som förhoppningsvis fortsatta forskningsinsatser kommer att lösa i framtiden. Te x t: H e n r i k Ek be rg öv e r l ä k a r e i t r a nspl a n tat ionsk i ru rgi Sk å n e s Un i v e r si t etssj u k h us i M a l mö prof e ssor i t r a nspl a n tat ionsk i ru rgi Lu n d s Un i v e r si t et 6 NjurFunk nr

7 Fig.1 Fig. 2 Fig. 3 NjurFunk nr

8 Fig. 4 Fig. 5 8 NjurFunk nr

9 Referenser 1. Reduced exposure to calcineurin inhibitors in renal transplantation. Ekberg H, m fl. New Engl J Med 2007; 357: Calcineurin Inhibitor Minimization in the Symphony Study: Observational Results at 3 years after Transplantation. Ekberg H, m fl. American Journal of Transplantation 2009; 9: Low toxicity regimens in renal transplantation: a country subset analysis of the Symphony study. Demirbas A, m fl. Transplant International 2009; 22(12): Characterization of acute rejection and associated risk factors in the Symphony study. Frei U, m fl. Clinical Transplantation. 2009; 24(4): Cyclosporine, takrolimus and sirolimus retain their distinct toxicity profiles despite low doses in the symphony study. Ekberg H, m fl. Nephrology Dialysis and Transplantation 2010; 25(6): Health-related quality of life of patients receiving low-toxicity immunosuppressive regimens: a substudy of the Symphony study. Oppenheimer F, m fl. Transplantation. 2009; 87: Gruppresa med semesterdialys i maj 2013 Diaverum genomför en gruppresa för hemodialyserande till Torremolinos i Spanien maj 2013 och erbjuder dialyserande från hela landet att delta. Avreseorter är Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. För närmare upplysningar kan ni kontakta Michaela Frykander på Heleneholmsdialysen i Malmö tel eller 7. The Challenge of Achieving Target Drug Concentrations in Clinical Trials: Experience from the Symphony Study. Ekberg H, m fl. Transplantation 2009; 87: Relationship of takrolimus exposure and mycophenolate mofetil dose with renal function after renal transplantation. Ekberg H, m fl.transplantation 2011; 92(1): Takrolimus predose concentrations do not predict the risk of acute rejection after renal transplantation: a pooled analysis from three randomised-controlled clinical trials. Bouamar R, m fl. (manuscript) 10. The pharmacokinetics of mycophenolate mofetil in renal transplant recipients receiving standard-dose or low-dose cyclosporine, low-dose takrolimus or low-dose sirolimus: the Symphony pharmacokinetics substudy. Grinyó J, m fl. Nephrology Dialysis and Transplantation 2009; 24(7): Influence of MRP2 on MPA pharmacokinetics in renal transplant recipients - results of the Pharmacogenomic Substudy within the Symphony study. Lloberas N, m fl. Nephrology Dialysis and Transplantation 2011; 26: Effect of different immunosuppressive regimens on the evolution of distinct metabolic parameters: evidence of the Symphony study. Claes K, m fl. Nephrology Dialysis and Transplantation 2012; 27(2): Uric acid levels have no significant effect on renal function in adult renal transplant recipients in the first year following transplantation: Evidence from the Symphony study. Meier-Kriesche H-U, m fl. Clinical Journal of American Society of Nephrology 2009; 4(10): Transplantationer räddar liv! Det behövs mycket forskning. Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond ger bidrag till transplantationsforskning Bankgiro: NjurFunk nr

10 Iga-nefrit Kronisk njursvikt utvecklas till följd av olika sjukdomsorsaker. Red. vill presentera de vanligaste sjukdomarna i sammanhanget och har bett Sigrid Lundberg, njurläkare som forskat på området IGA-nefrit att skriva om det och vi hoppas detta skall kunna bli den första i en serie olika artiklar. Sigrid Lundberg Den sjukdomsgrupp som kallas för glomerulonefriter består av flera sjukdomar, varav IgA-nefrit är den vanligaste. Glomerulonefrit innebär en inflammation i båda njurarna, som i första hand drabbar de små kärlnystan (glomeruli) där filtrationen av blodet sker. Sjukdomsbeteckningen IgA-nefrit härstammar från att en naturligt förekommande antikropp av typen immunoglobulin A (IgA) felaktigt inlagras i njurarna och där bidrar till en inflammationsprocess, som med tiden kan leda till ärrbildning i njurarna, förhöjt blodtryck och njurfunktionsförlust. Symtom Ett typiskt sjukdomstecken vid IgA-nefrit är synligt blod i urinen (hematuri) i anslutning till infektioner, vilket ofta leder till en tidig upptäckt av sjukdomen. Blodet i urinen ger i regel ingen smärta. Ibland förekommer dock viss tryckkänsla i njurtrakten när blödningen pågår. En del personer kan även få hudutslag, så kallad Henoch-Schönlein purpura, ledsvullnader och buksmärtor med slemhinneblödningar från tarmen i samband med IgA-nefrit. Symtomen från huden, lederna och buken går oftast över inom några veckor eller månader, medan njurproblemen brukar kvarstå. Många drabbade personer kan gå i flera år utan uppenbara symtom och njuråkomman upptäcks då ibland genom provtagning i samband med hälsokontroll, eller efter att sjukdomen lett till högt blodtryck eller symtomgivande njursvikt. IgA-nefrit kan misstänkas om ett urinprov visar både blod och en ökad halt av äggvita (proteinuri). Patienten är oftast en yngre person, med eller utan tecken till påverkad njurfunktion i form av förhöjt kreatinin i blodet. Det enda sättet, att med säkerhet fastställa diagnosen IgA-nefrit och skilja den från andra njuråkommor, är att ta en vävnadsbit från en av njurarna. Den undersöks sedan med mikroskop och specialfärgningar för IgA. I Europa får varje år personer per miljon invånare diagnosen IgA-nefrit, som är vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka en tiondel har en nära eller avlägsen släkting med njursjukdom, som dock inte behöver vara IgAnefrit utan även kan utgöras av en annan diagnos. Cirka var tredje person med IgA-nefrit har högt blodtryck i släkten, vilket möjligen skulle kunna vara en faktor som ökar risken att drabbas. Även om sjukdomen i de flesta fall har ett lindrigt förlopp, utvecklar var tredje till var fjärde person med IgAnefrit kronisk njursvikt med en njurfunktion under 10 % av den normala, vilket innebär ett behov av att ersätta den egna njurfunktionen med dialys eller njurtransplantation. Både genetiska faktorer och omgivningsfaktorer verkar ha inflytande på, hur sjukdomen yttrar sig hos olika individer. Vår förståelse av hur IgA-nefrit uppstår är än så länge begränsad. Mycket talar dock för betydelsen av ett felaktigt riktat immunförsvar mot bakterier, virus eller allergiframkallande ämnen i livsmedel, som kroppen kommer i kontakt med via slemhinnorna i luftvägar eller mag-tarmkanalen. 10 NjurFunk nr

11 Kronisk njursvikt och hjärt- kärlsjukdom När njurfunktionen under mer än 3 månaders tid ligger under 60 % av den normala, talar man om kronisk njurvikt. För definitionen av kronisk njursjukdom räcker det med avvikande urinfynd i form av protein (äggvita) och/eller blod i urinen under minst 3 månaders tid. Det är vanligt förekommande även vid lindriga former av IgA-nefrit. Kronisk njursvikt och kvarstående protein i urinen utgör två av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, som hjärtinfarkt och stroke, vid sidan om de välkända riskfaktorerna diabetes, rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, svår övervikt och hög ålder. Metabola rubbningar som är förknippade med kronisk njursvikt, t ex störningar i kalk-fosfat-balansen, en ökad bildning av reaktiva syreföreningar, som skadar celler och organ (så kallad oxidativ stress) samt en kvarstående låggradig inflammation, bidrar till den höga hjärt-kärl-risken som kronisk njursvikt medför. Målet för behandlingen vid kroniska njursjukdomar, som IgA-nefrit, är därför både att bromsa njurfunktionsförsämringen och att förebygga utvecklingen av ateroskleros, d.v.s. åderförkalkning. Det är av stor vikt att i tidigt skede iden. tifiera åtgärdbara riskfaktorer, för att förbättra behandlingen med både läkemedel och eventuellt nödvändiga livsstilsförändringar. Kända riskfaktorer för försämrad njurfunktion vid IgA-nefrit De tre viktigaste hittills kända riskfaktorerna för njurfunktionsförsämring vid IgA-nefrit är graden av äggvita i urinen och blodtrycksnivån under uppföljningen samt förekomsten av kroniska skador i njurarna, när diagnosen ställdes. En del studier talar för, att även andra faktorer, t ex kronisk inflammation, oxidativ stress, blodfettsrubbningar och genetiska förutsättningar kan bidra till i vilken takt njurfunktionen försämras. Nuvarande behandling vid IgA-nefrit Vid tidig diagnos och tecken på pågående höggradig inflammation kan immundämpande mediciner som kortison bromsa sjukdomen. I övrigt utgör läkemedel av typen ACE-hämmare eller angiotensin-receptor-blockerare en hörnsten i behandlingen genom sin effekt på både blodtrycket och äggvitan i urinen. Ofta krävs en kombination av dessa läkemedel för bästa sänkning av graden protein i urinen. Ytterligare blodtryckssänkande mediciner med annan verkningsmekanism kan behövas som tillägg, för att sänka blodtrycket till ett målblodtryck omkring 125/75. Vid tilltagande njurfunktionsförsämring tillkommer den medicinering, som gäller vid all form av kronisk njursvikt. Diskussion pågår om, vilken plats fiskolja och blodfettsänkande mediciner av typen statiner har, för att minska försämringstakten vid IgA-nefrit och andra former av kronisk njursjukdom, som inte orsakas av diabetes. Patientnära studier av IgA-nefrit Sedan 1994 har samtliga patienter med en säker diagnos av IgAN på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna tillfrågats om deltagande i en uppföljningsstudie. Den innebär frysförvaring av blod- och urinprover från diagnostillfället och i samband med ordinarie läkarbesök samt insamlande av kliniska uppgifter som njurfunktion, blodtryck och graden av protein i urinen en gång per år. Patienter har NjurFunk nr

12 även rekryterats vid njurmedicinska enheter på Danderyds sjukhus, Linköpings Universitetssjukhus och lasarettet i Falun. Med hjälp av det insamlade materialet har vi i forskargruppen bland annat undersökt samband mellan genetiska faktorer och risken för uppkomst av IgA-nefrit samt sjukdomens prognos. I mitt avhandlingsprojekt ingick fyra studier, där vi undersökte möjliga riskmarkörer för njurfunktionsförsämring, som är mätbara i ett vanligt blodprov. Dels var det markörer, som är kända för att delta i utvecklingen av ateroskleros, och dels en markör för pågående aktivering av en viss typ av vita blodkroppar, vilken anses ha särskild betydelse för den störda inflammationsreaktionen vid IgA-nefrit. Med tanke på riskerna, som är förknippade med upprepade njurbiopsier, skulle markörer för inflammation i blod eller urin kunna vara till stor hjälp i avvägandet av vilka patienter, som har mest nytta av en mer intensiv immundämpande behandling och för att följa effekten av den insatta behandlingen. Sammanfattningsvis kunde vi av dessa fyra studier dra följande slutsatser: (1) Inflammatoriskt aktiverade vita blodkroppar i blodet bidrar till en ökad oxidativ stress vid IgA nefrit och behandling med blodfettsänkande läkemedel av typ statiner kan motverka detta. (2) Balansen mellan ateroskleros-orsakande, så kallade onda blodfetter och ateroskleros-motverkande goda blodfetter, verkar ha betydelse för utvecklingen av svår kronisk njursvikt vid IgA-nefrit. (3) En markör i blodet (sil-2ra), som avspeglar en kontinuerlig stimulering av inflammatoriska vita blodkroppar, som kallas T- lymfocyter, påvisas hos personer med IgAnefrit i högre nivåer än hos friska personer. Nivån av denna markör, som för närvarande inte används i vanlig sjukvård, kan hjälpa till att identifiera personerna, som löper störst risk att utveckla snabb njurfunktionsförsämring. Fler studier behövs för att utvärdera, om denna markör kan vara till hjälp, för att identifiera vilka personer som har mest nytta av mera intensiv immundämpande behandling. (4) Fibroblast growth factor 23 (FGF23) är ett hormon, som har en betydande roll i regleringen av fosfatutsöndringen via njurarna. Det stiger i blodet redan vid lindrig njurfunktionsförsämring, när halterna av fosfat, kalk och bisköldkörtelhormon fortfarande ligger inom normalintervallet. I våra studier kunde vi se ett samband mellan förhöjda nivåer av FGF 23 och svårbehandlad proteinutsöndring i urinen samt sämre prognos för njursjukdomen. Mätning av FGF 23 skulle således kunna tjäna som en tidig markör för metabola rubbningar, som har betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, njursviktsrelaterad skelettsjukdom och försämring av kronisk njursvikt. FGF 23 kan även vara en indikator för befintliga kärlförändringar, som bidrar till ett ökat läckage av protein i urinen även, när den initiala, sjukdomsspecifika njurinflammationen befinner sig i ett lugnt skede. Protein i urinen i sig bidrar via cellerna, som normalt skall återuppta äggviteämnen från urinen, till en ospecifik låggradig inflammation i njurarna, som leder till ökad halt av inflammatoriska celler, ökad oxidativ stress och en ökad bindvävsomvandling och ärrbildning. Deltagande i internationella studier av IgA nefrit År 1983 bildades i Italien ett internationellt nätverk av njurmedicinskt inriktade läkare och forskare med särskilt intresse för IgA-nefrit. Syfte var att genom ökat internationellt samarbete påskynda kunskapsutvecklingen kring denna sjukdom och dess behandlingsmöjligheter. Nätverket har därefter stadigt vuxit i storlek och man träffas på möten i regel vartannat år. Inom ramen för detta samarbete framtogs år 2009 ett förslag till en enhetlig klassifikation av njurbiopsi-fynden vid IgA-nefrit. Det skulle göra det lättare att jämföra olika studier och att planera framtida gemensamma forskningsprojekt. Genom den europeiska njurmedicinska organisationen ERA-EDTA (European Renal Association- European Dialysis and Transplant Association) har därefter ytterligare ett nätverk bildats, kallat Immunonephrology Working Group, med inriktning på att studera och utbilda om sjukdomsmekanismerna och behandlingen vid olika former av kronisk inflammatorisk njursjukdom och transplantation. Kunskaper från de olika områdena kan berika varandra. Med stöd av ERA-EDTA startades även en större internationell studie, för att vidare utvärdera den föreslagna klassifikationen av IgA-nefrit och dess kliniska användbarhet, för att skräddarsy en individuell behandling. Samarbetet har blivit större än vad som kunnat anas i början och flera vetenskapliga undersökningar med flera deltagande sjukhus, så kallade multicenter-studier, är nu planerade. I dessa utgår man från det gemensamma patientunderlaget på över 1100 patienter med IgA-nefrit från över 50 olika länder, där även vi på Karolinska Universitetssjukhuset fortsätter att delta. Det handlar både om större studier om behandling med läkemedel, som i dagsläget är tillgängliga, men också om studier kring bakomliggande genetiska och inflammatoriska mekanismer till sjukdomens uppkomst. I ett längre perspektiv kan detta leda till, att man finner helt nya angreppspunkter i immunsystemet för att hejda sjukdomsförloppet. I framtiden kommer vi förhoppningsvis att ha tillgång till flertal olika markörer för diagnos och prognos, som kan underlätta att bedöma den enskilda personens risk för sjukdomen IgA-nefrit och prognosen för den som drabbats. Samtidigt fortsätter vi att lära oss mer om gemensamma mekanismer för försämring av kronisk njursjukdom och utvecklingen av ateroskleros/hjärt-kärlsjukdom och hur dessa kan förebyggas i tidigt skede. Jag vill rikta ett stort tack till alla patienter, kollegor och övriga medarbetare som har bidragit och fortsätter att bidra till våra studier kring sjukdomen IgA-nefrit, som genom det växande internationella samarbetet har fått helt nya möjligheter! Te x t: Sigr i d Lu n dbe rg MD, P hd Bi t r ä da n de öv e r l ä k a r e Nj u r m e dic i nsk a k l i n i k e n 12 NjurFunk nr

13 Graviditet och njurtransplantation Att bli gravid, föda barn och amma är ingen självklarhet för en kvinna med kronisk njursjukdom. Kvinnor i dialys har nedsatt fertilitet och blir nästan aldrig gravida och de få som blir gravida, klarar sällan att fullfölja graviditeten. Efter en lyckad transplantation är situationen en helt annan. Hälsa, krafter och fruktsamhet återkommer och med det hopp och planer för framtiden, planer som ofta innefattar barn. Ända sedan transplantationshistoriens tidigaste år har njurtransplanterade kvinnor, ofta mot läkares inrådan, blivit gravida och fött barn. Från läkarhåll har man alltså haft en ganska negativ inställning till graviditet. Idag har vi en positivare syn på graviditet men framhåller alltid att det blir en högriskgraviditet, där den ökade risken gäller modern, barnet och transplantatet. Individuell bedömning av varje patient är nödvändig. Hur vanligt är det? Det vet vi inte riktigt. Graviditeter är dock ovanligare hos njurtransplanterade kvinnor än hos kvinnor i en normal befolkning och det är ju inte så konstigt. Missfall och aborter är också vanligare och i en kanadensisk undersökning (1) granskade man transplanterade kvinnor under åren 1990 tom 2003 och fann då att 45% av graviditerna inte fullföljdes. Detta är sämre siffror än vad som rapporteras från frivilliga register. Där uppger man att ca 25% av graviditeterna slutar med missfall, abort eller fosterdöd och att alltså 75% slutar med att ett levande barn föds. Det största frivilliga registret är det amerikanska NTPR (National Transplant Pregnancy Registry), som funnits sedan 1991 och som bygger på frivillig rapportering från läkare, annan sjukhuspersonal och patienter, men det finns även andra frivilliga register. Något motsvarande svenskt register finns inte. Man räknar med att dessa frivilliga register innehåller ungefär 1/3 av de graviditeter som verkligen ägt rum. När kan man bli gravid? Fertiliteten återkommer snabbt efter transplantationen, om förloppet varit okomplicerat. Vi menar att man bör vänta med graviditet minst ett år efter transplantationen. Då har i allmänhet livet för patienten normaliserats och risken för akut rejektion (avstötning) och infektioner, t.ex. CMV-virusinfektion, avtagit. I USA och på många andra ställen har man velat att patienten skulle vänta i 2 år, men i USA backar man nu och menar att 1 år, ibland tom 6 månader, är tillräcklig väntetid innan patienten blir gravid. Störst chans att fullfölja en graviditet har man om patienten inte haft någon rejektion och njurfunktionen är god, dvs kreatininvärdet är lågt, blodtrycket fint (med eller utan lite blodtrycksmedicin) och urinen fri från äggvita. Patienter, som har dåligt fungerande njurtransplantat med besvärligt och svårreglerat blodtryck och äggvita i urinen, brukar vi avråda från graviditet. Med dålig njurfunktion ökar risken för transplantatförlust men även riskerna för missfall och fosterdöd och alltför tidig födsel, vilket i sin tur ökar riskerna för tillväxthämning och mentala skador hos barnet. Planering av graviditet En graviditet hos transplanterad kvinna bör vara planerad. Alla unga transplanterade kvinnor, som vill bli gravida, måste diskutera det med sin läkare. Det omvända gäller också. Alla läkare som sköter transplanterade kvinnor i fertil ålder måste ta upp frågan om graviditet. Vad har du för tankar och funderingar kring graviditet och barnafödande? På vissa håll menar man, att denna fråga bör tas upp redan i samband med utredningen till transplantation, men då är frågan mera omogen. Om patienten skall transplanteras med njure från avliden donator, vet man ju inte om det blir transplantation om 6 månader eller efter flera år. Om patienten vill bli gravid brukar vi remittera till gynekolog med erfarenhet av högriskgraviditeter. Gynekologen informerar om riskerna för fostret/barnet. Vid graviditetsönskemål måste medicinlistan noggrannt ses över. Vissa mediciner är olämpliga, tex Rapamune, Certican och MMF-familjen, dvs CellCept, Myfortic, Myfenax m fl. Vid behov måste alltså medicineringen ändras. Under graviditeten Så snart graviditet konstaterats, skall patienten kontakta sin transplantationsläkare, som i sin tur ordnar med snabb kontroll hos barnmorska och gynekolog. Har patienten diabetes behövs också diabetesläkarkontakt. Mycket god diabeteskontroll är då viktig under hela graviditeten. Den blivande mamman behöver komma på täta kontroller, var fjärde till sjätte vecka, lite beroende på omständigheterna och omväxlande till transplantationsläkare, gyne- NjurFunk nr

14 Gunnela Nordén Ulla-Maj Andersson kolog och barnmorska. Det är viktigt att blodtrycket ligger bra. Doserna av Sandimmun Neoral (cyklosporin) och Prograf (takrolimus) måste ofta ökas under graviditeten. Anemi (blodbrist) är vanligt och de flesta patienter behöver tillskott av järn (järntabletter). Våra gravida patienter får inte sällan behandling med erytropoietin (injektion NeoRecormon eller injection Aranesp, flera andra medel finns) för att hålla blodvärdet bra. Det allra, allra viktigaste är att patienten fortsätter att ta sina mediciner noggrannt och regelbundet. Att själv minska på medicinerna är att göra sig själv och barnet en riktig björntjänst. Risken för akut eller kronisk avstötning ökar kraftigt. Detta låter väldigt enkelt men det är det inte. Som transplantationsläkare måste man hela tiden ta upp denna fråga och poängtera hur viktigt det är, att patienten tar medicinerna och inte missar någon dos. Det finns alltid risk för att njurfunktionen försämras i samband med en graviditet. Risken är stor om patienten minskar på eller slarvar med medicineringen, se ovan. Men även om patienten är noggrann finns risker. I en stor amerikansk undersökning (2) nyligen granskades i detalj ett stort antal rapporter angående graviditeter hos njurtransplanterade kvinnor. I denna studie var 2412 kvinnor studerade med avseende på akut rejektion i samband med graviditet och 102 kvinnor (4.2%) hade drabbats och då fått akut rejektion. Vidare fann man att av 1353 kvinnor, som följts i 2 år efter graviditeten, hade 110 ( 8.1%) förlorat transplantatfunktionen helt. Frågan, om en graviditet är skadlig för ett njurtransplantat, är emellertid föremål för diskussion och de finns studier som antyder att graviditet inte påverkar njurfunktionen. Risker för modern Komplikationer kan uppstå under alla graviditeter. Vanliga graviditeskomplikationer är hypertoni (högt blodtryck), proteinuri (förekomst av äggvita i urinen), urinvägsinfektion och graviditetsdiabetes. Alla dessa är vanligare vid graviditet efter njurtransplantation. I NTPR rapporteras hypertoni hos 60% av kvinnorna och diabetes hos 10%. Den allvarligaste komplikationen är preeklampsi (eller graviditetstoxikos, tidigare hette det havandeskapsförgiftning), som kännetecknas av svår hypertoni, kraftig proteinuri, ödem (svullnad) i fötter och ansikte. Ibland försämras njurfunktionen påtagligt (kreatininvärdet stiger) och då kan också leverfunktion och koagulationen (blodlevringsförmågan) påverkas. Obehandlat leder detta till svåra generella kramper (eklampsi). Man måste då snabbt avsluta graviditeten och förlösa kvinnan. Preeklampsi kommer i allmänhet efter graviditetsvecka 18. Vi är väldigt uppmärksamma på ovanstående symptom och vid minsta misstanke läggs patienten in för observation och behandling. Artikelförfattarna, som båda har mer än 20 års erfarenhet av arbete med transplanterade patienter, har aldrig mött någon gravid kvinna med eklampsi, som alltså är mycket ovanligt. Risker för barnet Många barn föds friska. Riskerna för barnet är mycket beroende på mammans njurfunktion. Ju sämre njurfunktion,desto 14 NjurFunk nr

15 större risker. Riskerna ökar också om mamman drabbas av preeklampsi. Detta senare ger påverkan på placentan (moderkakan) med syrgasbrist för fostret och dålig fosterutveckling samt i allvarliga fall fosterdöd. Barn till transplanterade kvinnor är ofta lite mindre, beroende på att de föds några veckor för tidigt. Om barnet föds mycket för tidigt, finns risk för mentala störningar. Medfödda missbildningar Trots att mödrarna tar immundämpande mediciner under hela graviditeten, har dessa barn inte mer missbildningar än barn till friska kvinnor. Vi vet att om mamman tar ett MMF-läkemedel (Cell- Cept, Myfenax, Myfortic m fl) finns stor risk för missbildning. Vi byter därför alltid ut detta mot något annat när graviditet planeras. Förlossning Under hela graviditeten har patienten regelbunden och tät kontakt med specialistmödravården och deras barnmorskor. I slutet av graviditeten kan patienten behöva läggas in för observation och övervakning. En normal graviditet är 40 veckor, men många patienter föder lite för tidigt, ofta i vecka Många föder den naturliga vägen, dvs vaginal förlossning, men kejsarsnitt är vanligt, ca 50%. Amning Amning är det naturliga sättet att föda ett spädbarn, men huruvida man skall tillåta mödrar med ett njurtransplantat och pågående immundämpande behandling att amma är fortfarande ett kontroversiellt ämne. I USA avråder man från amning, men trots detta rapporterar NTPR att många kvinnor vill amma och verkligen ammar. Hos oss i Göteborg har vi tillåtit amning sedan slutet på 1990-talet om barnet är friskt och starkt. I USA är man idag inte helt tvärt emot amning, som ju har många fördelar, men fortsatt tveksamhet och återhållsamhet råder. Anledningen till tveksamhet och avrådan är förstås, att man är rädd för att barnet genom bröstmjölken skall få i sig skadliga mängder läkemedel. I en undersökning från Göteborg 1998 (3) fann vi icke mätbara mängder av ciclosporin i blodet hos spädbarn, som ammats av en mamma, som regelbundet intog detta läkemedel. Andra studier har dock påvisat såväl ciklosporin som takrolimus (ingår i Prograf och Advagraf) i barnets blod. Några allvarliga biverkningar av amning har på kort sikt (ett par års tid) inte kunnat iakttagas, men ordentliga och noggranna studier saknas. Framför allt har man oroat sig för att barnen på lång sikt skall få lättare hjärnskador. Det finns idag ingen studie som följt och observerat barn till transplanterade mödrar under längre perioder (10-20 år). Egna erfarenheter På Sahlgrenska Universitesjukhuset har vi idag gjort mer än 5000 njurtransplantationer. Vi känner till ett 90-tal kvinnor, som fullföljt mer än 100 graviditeter. De flesta kvin- NY BOK TRA Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN P ER ÅkE Z I l lén Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN är en bok för alla njurpatienter som önskar sig en ny njure och för dem som vill behålla sin transplanterade njure länge och väl. Att vara bra förberedd både i själen och i kroppen plus att veta mer om njurdonation stärker förutsättningarna för att bli transplanterad och för en säker egenvård för bästa resultat på kort och lång sikt. Vårdpersonal och patienter kan erhålla boken kostnadsfritt genom att mejla eller faxa Välkomna. Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB NjurFunk nr Astellas Pharma AB Box 21046, Malmö. Tel , Fax

16 norna har fött ett barn och ett fåtal kvinnor har fått två eller tre barn. En kvinna har fött barn med hjälp av IVF (provrörsbefruktning). Hälften av barnen är födda med kejsarsnitt. Dessvärre har vi ingen systematisk uppföljning, men vi hoppas mycket på vårt transplantationsregister, som nu byggs ut. och vid en uppföljning efter 2-12 år var fem kvinnor döda. Sammantaget rätt så komplicerat alltså. För lungtransplanterade är det ytterligare bekymmersamt, men för båda organen gäller att det går att bli gravid och föda barn, men att priset kan bli högt. I Göteborg avråder vi graviditet om patienten är lungtransplanterad. Hur är det med preventivmedel? Alla, som inte aktivt planerar för graviditet, skall skydda sig mot graviditet vid sexuellt umgänge. Alla preventivmedel är tillåtna och patienten får i samråd med sin gynekolog komma fram till vad, som är bäst för henne. Kan mammans njursjukdom överföras till barnet? Ja, men bara om mamman har någon form av ärftlig njursjukdom. Sådan sjukdom är ovanlig. Graviditet efter annan organtransplantation De flesta transplanterade kvinnor är njurtransplanterade. Den näst största gruppen är lever trans planterade. (I Sverige har man t.o.m gjort njurtransplantationer, mer än 2000 lever tran s plantationer, 800 hjärttransplantationer, nästan 700 lungtransplantationer och 500 pankreastrans plantationer, de flesta som kombinerade njure-pankreas transplantationer). De risker och komplikationer, som transplanterade gravida kvinnor drabbas av, är likartade och obe ro ende av vilket organ som transplanterats. Dock tycks levertransplanterade ha lite bättre förut sättningar med lite mindre komplikationer men med lika många levande barn födda. För hjärttransplantation gäller att de flestaa dem, ca 75%, är män och många kvinnor som trans plan teras är inte i fertil ålder. Det finns alltså betydligt mindre erfarenheter här. I Norden (i de här fallet Sverige, Danmark, Norge, Finland) hade t.o.m totalt 25 kvinnor genomgått 42 graviditeter med 25 levande födda barn som resultat. Två kvinnor drabbades av akut rejektion, två förlorade njurfunktionen Sammanfattningsvis kan sägas att många njurtransplanterade kvinnor idag vill och vågar satsa på graviditet och barnafödande. En graviditet måste planeras, gärna i samråd med den blivande barnafadern, transplantationsläkare, gynekolog och barnmorska. Under graviditeten behövs täta kontroller och ett nära samarbete med berörda parter. Vi vill betona att vi ger råd och riskinformation, men att beslutet om en graviditet alltid tas av kvinnan själv. Te x t: Gu n n e l a Nor dé n d o c e n t, öv e r l ä k a r e o c h Ul l a-m a j A n de r sson l e g s j u k sköt e r sk a o c h ba r n mor sk a, pat i e n t ko or di nat or Tr a nspl a n tat ionscentru m Sa h l gr e nsk a Un i v e r si t etssj u k h uset, G öt e borg Referenser Gill JS et al. Am J Transplant 2009; 9(7): Deshpande NA et al. Am J Transplant 2011; 11: Nyberg G et al. Transplantation 1998; 65(2): NjurFunk nr

17 Svenskt Njurregister SNR - ett sammandrag av årsrapport Svenskt Njurregister utvecklas och ger numera viktiga uppgifter för att hela tiden ytterligare förbättra njursjukvården runt om i landet. Redaktionen har bett de ansvariga för registret om en rapport. Den ger också viktig information till våra medlemmar om viktiga frågor, som direkt berör dem. Svenskt Njurregisters (SNR) registrering av patienter har nu vuxit, till att omfatta patienter i olika stadier av njursvikt, fler än de med behov av dialys eller transplantation. Idag innehåller SNR njursviktsdata över mer än patienter. SNR är sedan 2007 webbaserat och antalet kontaktpersoner har ökat till drygt 500 aktiva användare. Består av fyra delar idag Ursprunget till SNR är Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) som startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige. SNR kan idag sägas bestå av fyra delar med olika inriktning och olika grad av nationell täckning. I januari 2007 slogs srau samman med två njursviktsregister som nu utgör den så kallade CKD-delen av SNR samt med den tidigare dialyskvalitetsdatabasen SDDB. Numera ingår i SNR också DiAD (DialysAccessData- bas) som fungerat under ett par år och nått god nationell anslutning. Kärlaccess är ett fokusområde för praktiskt förbättringsarbete baserat på användning av registerdata. SNR har inlett ett samarbete med PROM-center i Linköping och kommer att medverka i utvecklingen av en svensk version av SF-36, ett program för undersökning av livskvalitet. Styrgruppen utses av Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening. Numera är även Svensk Njursjuksköterskeförening och Njurförbundet representerade i styrgruppen. Aktiv uremivård - dialys och njurtransplantation Den aktiva uremivården i Sverige har ökat kontinuerligt i omfattning sedan den började dokumenteras av srau Samtliga behandlingsformer har ökat och den sista decem- Ansvariga för Svenskt Njurregister samlade för fotografering på det kontaktmannamöte för de registeringsansvariga runtom i landet, som de arrangerade på Hotell Clarion på Arlanda i Stockholm den 4 december 2012: Fr.v. Anna-Lena Blom (administartiv samordnare), Susanne Gabara (administrativ samordnare) och styrelseledamöterna Maria Stendahl, KG Prütz, Gunilla Welander, Marie Evans, Staffan Schön, Lars Bäckman, Bengt Rippe (ordförande) och Agneta Aspegren Pagels (Håkan Hedman ingår i styrgruppen och deltog vid mötet, men är inte med på gruppbilden). NjurFunk nr

18 ber 2011 var 8752 patienter i behandling, 4909 med ett fungerande njurtransplantat, 3030 med hemodialys och 813 med peritonealdialysbehandling. Således hade närmare 56 % av totalantalet patienter med aktiv uremibehandling ett fungerande njurtransplantat. För hela landet ger detta att 923 per miljon invånare har aktiv uremivård (prevalens). Den årliga tillväxten har genomsnittligt varit 4,2 %. Tillväxttakten har minskat under de senaste åren. Antalet njurtransplanterade ökar dock kontinuerligt med cirka 150 per år. Även antalet hemodialyspatienter har ökat med en viss kontinuitet, medan antalet PD-patienter har varierat mer. Könsfördelningen har varit väsentligen oförändrad genom åren, 2/3 har varit män, 1/3 har varit kvinnor. Sedan 1998 har antalet nyupptagna patienter i aktiv uremivård varit drygt 1100 årligen. Detta är detsamma som 125 per miljon invånare och år (incidens). Incidenstalen har sedan ett drygt decennium legat mycket stabilt. Sverige har skiljt sig från många europeiska länder emedan incidenstalen i Europa i allmänhet ökat för varje år under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. I Sverige ses sedan fyra år snarast en viss årlig minskning i incidenstalet avseende patienter över 65 års ålder, medan detta tal varit mycket stabilt för patienter yngre än 65 år. Det finns länsvisa skillnader, vilket delvis beror på att län med lägre tal har en jämförelsevis yngre befolkning. Medelåldern bland patienter i behandling har ökat kontinuerligt och var vid senaste årsskiftet 59,25 år för samtliga, en ökning med cirka 7 år sedan Medelåldern vid start ökade successivt under 1990-talet för att sedan plana ut. Sedan 1998 har medelåldern vid start för män varit stabil på cirka 64 år. För kvinnorna har medelåldern vid start i allmänhet legat lägre än för män, men den har också varierat mer. Glomerulonefrit är den vanligaste uremiorsakande sjukdomen bland patienter i behandling. Det är det trots ett stort inflöde av patienter med diabetesnefropati, som är den vanligaste diagnosen bland dem som startar behandling. Antalet patienter med diabetes mellitus som dominerande eller bidragande orsak till njursvikt vid start av uremivård var 36 % av totalantalet nyupptagna i aktiv uremivård under Typ 2 diabetes ökade i början av 2000-talet. De senaste åren har denna ökning avstannat. Antalet nya patienter med typ 1 diabetes är i stort sett oförändrat år från år. Notabelt är dock att medelåldern vid start för typ 1 diabetiker har stigit från 45,6 år 1991 till 54,3 år under 2011, vilket tyder på en förbättrad förebyggande vård. De årliga mortalitetstalen (dödlighet) för hela uremipopulationen har i genomsnitt varit 13,0 % - för transplanterade 2,7 % och för dialyspatienter 25,4 %. Inom dialyspopulationen ses en tydlig minskning av mortaliteten, som har sjunkit sedan 1990-talet. Det skall noteras att överlevnaden relaterad till ålder och tid i behandling förbättras kontinuerligt över tiden, både för transplanterade och för dialyspatienter. Antalet njurtransplantationer har haft en positiv trend under i stort sett hela 2000-talet genomfördes 428 njurtransplantationer, vilket är det största årliga antalet någonsin i Sverige. Årligen förlorar mellan 120 och 140 patienter funktionen i sina njurtransplantat. De flesta av dessa patienter fortsätter aktiv uremibehandling i form av hemodialys. Chronic Kidney Disease (CKD) - njursvikt i tidigare stadier Det svenska CKD-registret (njursvikt men ej dialys- eller transplantationsbehov) är nu en fungerande del i SNR och de flesta kliniker i landet har anslutit sig. Med hjälp av registrering i njursviktsfasen kan vi nu få viktiga lärdomar om, hur vi lyckas med behandlingsinsatser syftande till att fördröja behovet av dialys. Idag registreras patientbesök på nästan alla njurmedicinska enheter i landet (47/50). De flesta enheter registrerar patienter, när GFR (njurfunktionen) är mindre än 30 ml/ min. Täckningsgraden för de anslutna klinikerna är dock varierande. De flesta klinikerna registrerar idag 2 besök per patient och år, medan en del kliniker registrerar så gott som alla besök. Den 31 december 2011 fanns 9210 aktuella (nu levande) CKD-patienter registrerade. Medelåldern vid registrering är 67 år. Av alla 8573 patienter med besök 2011 befann sig mer än 50 % i CKD-stadium 4 med en njurfunktion mellan 30 och 15 ml/min. Syftet med registreringen av CKD-patienter är att kunna följa den preventiva CKD-verksamheten ute på klinikerna, att kunna se hur bra mottagningarna är på att följa gemensamma behandlingsmål samt att förebygga försämring av njurfunktion och mortalitet. Tolkningen av resultaten bör dock göras med försiktighet, eftersom vi vet att det finns underliggande faktorer, som skiljer sig åt mellan olika delar i landet och olika kliniker. Samtidigt, som tiden för att lägga in data i registret är begränsad, finns det ett stort intresse för de mått, som registret kan rapportera. De kvalitetsrelaterade mått som redovisas för 2011 är: a. Blodtryck. Andel patienter (i CKD-stadium 3-4) som har ett blodtryck <140/90 mm Hg. b. ACEI/ARB (njurskyddande blodtrycksmedicin). Andel patienter med diabetes (i CKD-stadium 3-4) som är förskriven antingen ACE-hämmare eller AT2-receptorblockerare. c. ESA (blodstimulerande läkemedel). Andel patienter behandlade med ESA som har ett hemoglobinvärde mellan g/l. d. Fosfat. Andel patienter (i CKD-stadium 4-5) med P-fosfat <1, 8 mmol/l. e. Diagnos. Andel patienter med diagnos okänd / uremi UNS / diagnos saknas. För de flesta av jämförelserna kan vi se att det finns en generellt hög grad av måluppfyllelse. Bäst ser det ut för att uppnå fosfatmålet, där i princip alla kliniker nådde mer än 80 % måluppfyllelse. Vi kunde också se att andelen patienter med diabetes, som har ACE-hämmare eller ARB, ligger högt. Sämst var klinikerna på att nå upp till blodtrycksmålet. God kontroll av blodtrycket har visats medföra långsammare försämring av njurfunktionen och uppskjutet behov av dialys. Riktlinjerna vid CKD anger lägre värden 18 NjurFunk nr

19 (<130/80 mmhg) jämfört med normala behandlingsmål (<140/90 mmhg), särskilt vid kraftig äggvita i urinen. Det systoliska medelblodtrycket stiger med försämrad njurfunktion och med ökande ålder. Det diastoliska blodtrycket sjunker med ökande ålder och påverkas inte mycket av njurfunktionen. Vad den bristande blodtryckskontrollen kan bero på kan diskuteras, men klart är att högt blodtryck hos patienter med njursvikt är svårbehandlat och att det krävs både tät uppföljning och tillgång till flera olika läkemedel för att lyckas. Mer än hälften av patienterna var förskrivna antingen ACE-hämmare eller ARB och de flesta klinikerna når över 60 % för andelen patienter med diabetesnefropati, som är förskriven en ACE-hämmare eller en ARB. Anemi (blodbrist) vid kronisk njursvikt utvecklas i tilltagande grad, när njurfunktionen avtar. Hemoglobinvärdet kan påverkas redan, när njurfunktionen är nedsatt till cirka 60 % av den normala. Kronisk anemi medför minskad livskvalitet och fysisk prestationsförmåga. Den viktigaste orsaken till anemi hos CKD-patienter är otillräcklig utsöndring av erytropoietin, men andra orsaker som järnbrist och inflammation kan också ha viss betydelse. Måluppfyllelsen av behandling med ESA (blodstimulerande medicin) kan förbättras generellt. Andelen ESA-behandlade, som låg inom målvärdena, var dock något högre 2011 jämfört med Målet är att ligga mellan g/l. Avtagande njurfunktion medför tilltagande rubbningar i mineralmetabolismen. Förekomsten av höga fosfatvärden, låga kalkvärden och brist på D-vitamin ökar då GFR ligger under 40 ml/min. Högt fosfat och en ökad kalk-fosfatprodukt medför en ökad risk för åderförkalkning och CKD-stadier Njursvikt indelas i så kallade CKD-stadier. (CKD: Chronic Kidney Disease, engelska för kronisk njursjukdom). Njurfunktionen mäts i GFR och anges i milliliter per minut. Eftersom normala njurar renar cirka 100 milliliter blod per minut kan siffrorna för GFR tolkas ungefär som procent av normal njurfunktion. CKD-stadium Njurfunktion(GFR) Beskrivning i milliliter per minut (eller procent) 1 Över 90+protein i urinen Normal njur funktion men tecken på njursjukdom Lätt njursvikt Måttlig njursvikt Svår njursvikt 5 Under 15 Njursvikt i slutstadiet ökad dödlighet i patientgruppen. Mer än 90 % hade fosfatvärden inom godkänt målområde. 59 % av patienterna får D-vitamin förskrivet. Användningen ökar med sjunkande njurfunktion. Vissa kliniker Individuellt anpassad dialys För att varje patient är unik... Gambro har utvecklat verktyg för individuellt anpassad dialys (IQD) för att du ska kunna ge varje enskild patient den bästa vården vid varje enskilt dialystillfälle. Vill du veta mer om hur IQD kan förändra vardagen för dig och dina patienter, kontakta din lokala Gambro-representant. För att varje dialystillfälle är unikt... NjurFunk nr

20 20 NjurFunk nr

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

svenskt njurregister arsrapport 2014

svenskt njurregister arsrapport 2014 Svenskt njurregister arsrapport 214 Inledning 213 års data i SNR är nu bearbetade och presenteras härmed. Återigen publiceras årsrapporten både digitalt och i tryckt form då vi glädjande noterade ett

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Graviditet efter njurtransplantation

Graviditet efter njurtransplantation Tema: Bilda familj vid njursjukdom För att belysa vad det kan innebära att skaffa sig familj som kroniskt njursjuk presenterar vi en temadel i detta nummer. Docent Gunnela Nordén informerar om vad graviditet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Svenskt NjurRegister. Årsrapport 2011. Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet

Svenskt NjurRegister. Årsrapport 2011. Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Svenskt NjurRegister Årsrapport 2011 Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Inledning SNR (Svenskt NjurRegister) bildades 2007 efter sammanslagning

Läs mer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer 1 Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer Annette Lennerling,, leg sjuksköterska, med dr Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GöteborgG

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19 Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Nummer 3, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR)

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR) Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR), FAR14-120 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt NjurRegister/Swedish

Läs mer

Svenskt NjurRegister

Svenskt NjurRegister Svenskt NjurRegister Årsrapport 2012 Aktiv uremivård i Sverige 1991-2011 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Version 2012-09-24 Innehåll 1 SAMMANFATTNING OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Diabetes och kronisk njursvikt

Diabetes och kronisk njursvikt Diabetes och kronisk njursvikt I Riksförbundet för Njursjuka har många av medlemmarna diabetes som grundsjukdom och sedan har de fått njursvikt som komplikation till sin diabetessjukdom. Andra har fått

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg 21-22 april 2006 Sedan 1998 har Njurföreningen i Västsverige arrangerat Nationella Njurkonferensen vartannat år i Göteborg. Initiativtagare är docent Jarl Ahlmén

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund Patientinformation om Systemisk vaskulit Författad av Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken Universitetssjukhuset Lund Författarna: Daina Selga, specialist

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret Registerhållare Per Lewander, Landstinget i Östergötland Svenska Barnnjurregistret Årsrapport och Verksamhetsberättelse 2012-2013 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapporteringsperiod... 2 Bakgrund

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION

Levern och alfa-1. (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION Levern och alfa-1 (alfa-1-antitrypsinbrist) 1 ALPHA-1 FOUNDATION 2 Vad är alfa-1-antitrypsinbrist? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är en ärftlig sjukdom som förs vidare från föräldrar till deras barn

Läs mer