Vattenhålet. Säsongsarbetarnas SISTA RYCK sid 10. Skärpt konkurrens om TV-PUBLIKEN. på Vin & Sprit

Transkript

1 Söndag den augusti 2007 Tankbilarna går i skytteltrafik från Loka Brunn. Men trenden har en skitig baksida. sid 6 9 Vattenhålet DE ÄR SUGNA på Vin & Sprit sid 4 Säsongsarbetarnas SISTA RYCK sid 10 Skärpt konkurrens om TV-PUBLIKEN sid 19

2 KLUNK MED BISMAK Vatten på flaska har blivit en miljardindustri. Vi svenskar dricker buteljerat som aldrig förr. Men trenden slår mot miljön svenska lastbilstransporter krävdes förra året för att frakta fram flaskorna till butikshyllorna. TEXT: JAN ALMGREN FOTO: DAVID MAGNUSSON Transport men även tillverkningen av flaskor resulterar i ett koldioxidutsläpp i Sverige på cirka ca äfrr det totala antalet lastb akta ilst motsvarande ton årligen Koldioxidutsläpp från drygt normaluppvärmda villor ra buteljerat v atten på de nsporter som krävs fö ra svenska väg arna, per år tt lastbila rm returgla ed s, 33 cl Grafik: PALOMA PÉREZ LUCERO Fakta: JAN ALMGREN Foto: Volvo Källa: Coop Sverige, Sveriges Bryggerier, Konsumentföreningen Stockholm lastbilar m import ed erat oc kedjorn h as egna v arumärke n lastbil ar engå med ngsg las lastbilar med annan plaståtervinning lastbilar med PET, returflaskor, 1,5 liter lastbilar med plaståtervinning, 50 cl 530 l bil db k Trendigt miljöhot Den lätt skitiga tankbilen ger ett märkligt intryck mitt i skogen i idylliska Bergslagen. Jag kan inte låta bli att tänka på villaolja snarare än käll när jag betraktar de två tankcisternerna, trots att det just är det senare det handlar om. Det är här, vid väg 205, några mil nordväst om Grängesberg Spendrup hämtar allt sitt Loka. Tankbilarna kommer flera gånger per dag. Rör under det röda lilla pumphuset vid vägrenen slingrar sig ner till den ursprungliga källan 20 meter under jord. Det friska, porlande källvattnet, det där det talas om i all reklam, känns avlägset bredvid tankbilens tjocka gummislangar och munstycken. Jag sneglar in i skogen, mellan granarna, i ett fåfängt försök att få syn på någon vackert snidad 1800-tals brunn utan resultat. Uno Wetterskog har kört i snart tio år. Nu står han vid sin tankbil och beklagar med ett vänligt leende att den är så smutsig. Egentligen är det konstigt att man dricker massa kolsyrat med tanke på att vi har så fint kran här uppe. Men det är väl roligare och fräschare med bubblor, säger han och monterar vant fast slangen på pumphusets ventil. Miljöaspekten av att köra tankbil har jag inte tänkt mycket på. Men 6 N REPORTAGET vi har miljöklassade bilar, det känns bra. Vi svenskar dricker på flaska som aldrig förr. Samtidigt håller svenskt kran världsklass, enligt Livsmedelsverket. Drickandet har mer än fördubblats på tio år och förra året klunkade svenskarna i sig nästan 250 miljoner liter buteljerat. Cirka 80 miljoner liter var importerat. Smaksatt kolsyrat, med allt från citron, fläder till granatäpple, är den stora succén just nu. Branschen räknar med fortsatt snabb tillväxt så länge den globala hälsotrenden håller i sig. Buteljerat omsätter över 1 miljard kronor i Sverige och börjar nu långsamt närma sig läskförsäljningen. I en livsmedelsbutik blir man snabbt varse den rådande trenden. Mängder av flaskor överallt. Kylda 50 centilitersflaskor i närheten av kassan och större 1,5-liters på parad längre in i butiken. På Pressbyrån och Seven Eleven ser det likadant ut. Kolsyrat kan vara gott. Men det finns samtidigt skäl att känna oro. Till skillnad från kranvattnet måste allt buteljerat transporteras med lastbil eller tåg innan det når konsumenterna. Från butiken till hemmet blir det dessutom ofta ytterligare en biltransport. Det är dåliga nyheter för miljön. Över svenska lastbilstransporter krävs årligen för att få fram flaskorna vi handlar i butikerna, drygt en fjärdedel kommer från utlandet. De tusentals långtradarna och produktionen av själva flaskorna genererar mängder av koldioxidutsläpp i Sverige. Totalt ton. Det är enorma tal, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stock- Över svenska lastbilstransporter krävs årligen för att få fram flaskorna vi handlar i butikerna, drygt en fjärdedel kommer från utlandet. holm, som har tagit fram de nya uppgifterna, som kommer att presenteras i veckan. Siffrorna är uppskattningar och framräknade utifrån transportvolym och mängden liter som konsumeras i Sverige. Vi aktar oss för att komma med pekpinnar till konsumenterna. Men det är klart att man kan fundera på om på flaska är en onödig lyx. Och då menar jag inte i första hand att vi betalar gånger mer för flaskvattnet än för kranvattnet. Utan just att det tär på miljön, säger Louise Ungerth. Loka och Ramlösa är jättarna på marknaden. De två utkämpar just nu ett tufft krig om kunderna. Ramlösa, som sedan något år ägs av Carlsberg, är giganten som har tappat mark och som nu satsar på massiv marknadsföring för att komma tillbaka. Loka däremot har medvind och spottar ut nya smaker i hög takt. Kunderna är med på noterna. Lokas marknadsandel har ökat rejält och ligger i dag på nästan 30 procent. I pengar innebär det att Spendrup säljer för cirka en kvarts miljard kronor per år. Det finns en lång historik kring käll och naturligt mineral, som vårdas ömt både av Loka och Ramlösa. Brunnsdrickandet i Sverige blomstrade under hela 1800-talet och överlevde på sina håll en bra bit in på 1900talet, berättar folklivsforskaren Bengt af Klintberg. Han värjer sig mot att trenden skulle vara något nytt fenomen. Vi fortsätter egentligen en trend som varat i flera hundra år. Då som nu finns det nästan en religiös underton i drickandet. Vatten som symbol för renhet och friskhet. Det nya i dag är att förpackningen, själva flaskan har 9 7 Fakta Slutdrucket i San Fransisco San Fransisco förbjuder flask. Redan den 1 juli slutade staden köpa in buteljerat. Det nya förbudet, som omfattar stadens alla avdelningar, syftar till att motverka koldioxidutsläpp och att spara skattepengar. I stället ska från stadens egen reservoar användas. Källa: Konsumentföreningen Stockholm SvD Näringsliv söndag 19 augusti 2007

3 Peter Jonsson, driftschef på Spendrups anläggning i Grängesberg, övervakar produktionen av Loka-. Den nya linan har kapacitet att fylla flaskor i timmen. SvD Näringsliv söndag 19 augusti 2007 REPORTAGET N 7

4 Lastbilschauffören Uno Wetterskog tankar käll från det lilla pumphuset vid Loka Brunn. Helena Augustson, marknadschef för läsk och på Spendrups, försvarar det kolsyrade vattnet ur ett folkhälsoperspektiv. I dag har själva flaskan blivit en MODEACCESSOAR 9 blivit en sådan modeaccessoar. Trendiga tjejer och killar har en flaska med sig när de går på stan, säger Bengt af Klintberg. På Livsmedelsverket i Uppsala, drygt 20 mil öster om Loka Brunn jobbar Åke Bruce, läkare och professor. Han lägger ena benet över det andra och konstaterar inledningsvis att han gillar kolsyrat. Det släcker ofta törsten bättre än kran, tycker han. Men Åke Bruce är samtidigt störd över den utbredda föreställningen om att vuxna människor dagligen behöver pimpla, som han uttrycker det, för att må bra. Det är nonsens att det finns några specifika rekommendationer när det gäller hur mycket vi ska dricka. En frisk person klarar sig ofta helt utan tillskott. Man får i sig tillräckligt med vätska via kaffe, te, mjölk, måltidsdryck och även fast föda. Kött består till exempel av 60 procent. Lita på törstsignalen, säger Åke Bruce. Drick när du är törstig. Åke Bruce är också bekymrad över de koldioxidutsläpp som transporterna leder till. Livsmedelsverket undersöker just nu om myndigheten ska ta ett större ansvar på området miljö och utsläpp, berättar Åke Bruce. Hittills har man inte haft mandat att agera. Det kan snart bli ändring på det. Vi reagerar på den enorma mängd som transporteras på vägarna och de miljökonsekvenser det för med sig. Det svenska kranvattnet håller världsklass och att då exempelvis importera nere från Centraleuropa är märkligt, säger Åke Bruce. På Spendrups huvudkontor i Vårby i södra Stockholm sitter Helena Augustson tyst och funderar. Hon 7 Buteljerade droppar Vattenindustrins omsättning i Sverige (i miljoner kronor) N REPORTAGET 6 0 Explosiv ökning. Så mycket på flaska dricker svenskarna... Liter per invånare men fortfarande lite i jämförelse med övriga Europa Konsumtion i liter per person, 2006 Italien Spanien Frankrike Belgien Österrike Grekland England Norge Sverige Finland SvD Näringsliv söndag 19 augusti 2007

5 7 Fakta Varning Livsmedelsverket har tvingat Ramlösa att ha varningstexter på sina flaskor på grund av hög halt av flourid. Kran tillåts inte ha så hög halt av flourid. Bör ej intas regelbundet av barn under sju år. står det numera på Ramslöas flaskor. Liten lära Det finns tre olika typer av buteljerat : naturligt mineral käll bords Villkoren för naturligt mineral och käll är snarlika. Vattnet ska komma från en skyddad underjordisk källa och endast kolsyra får tillsättas. Vattnet ska tappas vid källan och får inte fraktas till produktionsanläggningen med tankbil. Åke Bruce (lilla bilden till vänster), professor på Livsmedelsverket, är orolig för miljökonsekvenserna av alla transporter. Monika Öberg, vikarierande funktionschef, och Peter Jonsson, driftschef, vid de två cisterner där Loka-vattnet förvaras. kastar en kort blick ut genom fönstret och säger efter viss betänketid: Tycker nog ändå att det känns lite orättvist. Vattentrenden har också en positiv folkhälsoaspekt. Människor dricker kolsyrat i stället för söt läsk, läskförsäljningen minskar ju. Det är goda nyheter för hälsan. Helena Augustson är marknadschef för läsk och på företaget och är noga med att påpeka att hon förstår att det kan finnas en oro för koldioxidutsläppen. Men vi ser inte kran och kolsyrat smaksatt som likvärdiga produkter. Jag dricker gärna kran ibland. Men vid många andra tillfällen dricker jag helst kolsyrat. Det är något annat. Vattentrenden har också en positiv folkhälsoaspekt. Människor dricker kolsyrat i stället för söt läsk. Helena Augustson marknadschef Spendrups Att just transporterna ska få bära hundhuvudet i debatten och klassas som en stor miljöbov känns fel helt enkelt. Helena Augustson är övertygad om att på flaska är en större produkt än läsk om sex sju år. Hur mycket pengar Spendrups tjänar på Loka vill hon inte berätta. Men det faktum att Loka numera tillhör företagets prioriterade varumärken visar att vattnet drar in mycket pengar. Samtidigt ska man ha klart för sig att marginalerna har sjunkit. Det är stenhård konkurrens där ute. För tio år sedan kunde vi ta 24 kronor för 1,5 liter kolsyrat käll. I dag säljer man vid kampanjtillfällen tre sådana flaskor för kronor. Det är klart att de slår mot lönsamheten, säger Helena Augustson. Utanför pumphuset vid väg 205 i Bergslagen tickar en gul äggklocka, tick, tack, tick,tack. Uno Wetterskog har satt den på drygt en timme. Det är den tid det tar att tanka de två cisternerna med. Man blir bra på att lösa korsord, säger han med ännu ett leende samtidigt som en lastbil sveper förbi och hälsar med en tutsignal. Uno Wetterskog höjer armen i en hälsning tillbaka innan tystnaden åter tar kommandot. Det är blött under tankbilen. Granarna reser sig mäktiga bakom det röda pumphuset och solen pressar på. Det blir varmt och jag blir törstig. På. Kallt kran , jan.almgren@svd.se Exempel på naturligt mineral: Ramlösa och Perrier. Bords är inte lika reglerat som naturligt mineral och käll. Här kan producenterna tillsätta salter och mineralämnen. Exempel på bords: Loka och Hwila. Marknadsandel buteljerat, maj 2006 Smaksatt, kolsyrat mest populärt, 2006 Total dryckeskonsumtion i Sverige Antal liter per invånare 2006 På väg att slås ihop till ett märke Vichy Nouveau: 11,3 % Bon Aqua (coca cola company): 1,9 % Ramlösa: 29,5 % Loka: 29,2 % Övriga: 10,6 % Egna märken (Xtra, Hemköp, Coop mm): 17,5% Under 1% ej kolsyrat smaksatt 2% ej kolsyrat stilla 39% kolsyrat icke smaksatt 59% kolsyrat smaksatt Kaffe (inkl snabbkaffe) Mjölk Läsk* Öl 51 Saft, drickfärdig 32 Te 29 Mineral 27 Juice, drickfärdig 23 Vin 20 Sprit *I läsk ingår kolsyrad läsk, stilldrink, cider, sportdryck och syrup Grafik: PALOMA PÉREZ LUCERO Fakta: JAN ALMGREN Källa: Sveriges bryggerier, Livsmedelsverket och Nielsen company SvD Näringsliv söndag 19 augusti 2007 REPORTAGET N 9