En förmån och ett politiskt instrument Om ekonomisk ersättning vid föräldraledighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En förmån och ett politiskt instrument Om ekonomisk ersättning vid föräldraledighet"

Transkript

1 Mamma-, Pappa- eller barnledighet? En förmån och ett politiskt instrument Om ekonomisk ersättning vid föräldraledighet Anna Lidgren, Examensarbete för jur. kand. examen, Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet, 2005

2 1 Inledning Föräldraledighet är våren 2005 ett brännande hett diskussionsämne. Det debatteras hur man kan göra för att få föräldrarna att dela ledigheten med småbarnen mer jämnt mellan sig. Det diskuteras om det är fäderna som inte vill ta ut ledighet, eller om det är mödrarna som hindrar dem från att vara hemma med barnen. Många menar att kvinnorna diskrimineras på arbetsmarknaden då de, på grund av männens ansvarslöshet, tvingas ta ut all ledighet. Andra menar att kvinnorna både vill äta kakan och ha den kvar när de både ska ha förmåner hemma och på arbetet. En del är rädda för att barnen ska sättas på dagis alltför tidigt för att papporna inte vill ta sitt ansvar, medan andra menar att det bästa för barnen är att sättas på dagis tidigt. Denna uppsats ämnar tydliggöra resonemanget kring föräldraledighet både ur ett historiskt och ur ett dagsfärskt perspektiv. Först ges en presentation av hur systemet ser ut idag. I den följande historiska återblicken beskrivs hur den ekonomiska ersättningen vid föräldraledighet har utvecklats från början av 1900-talet fram tills nu. Sedan redovisas resonemanget bakom de framtidsplaner som finns, och hur de politiska vindarna blåser. En översiktlig redovisning ges sedan av systemen i de nordiska grannländerna och i några EU-stater för att se om det finns något annat väl fungerande system och för att få en bild av hur Sverige står sig internationellt. Därefter analyseras det svenska systemet och vad förväntade förändringar skulle få för konsekvenser. Uppsatsen avslutas med egna reflektioner i en slutsats. 2

3 1 INLEDNING FÖRÄLDRAPENNINGEN IDAG INLEDNING SGI - SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST ERSÄTTNING PAPPADAGAR KOLLEKTIVA AVTAL FÖRÄLDRAPENNINGENS UTVECKLING INLEDNING TALETS BÖRJAN TALET INLEDNING MODERSKAPSHJÄLP - MODERSKAPSUNDERSTÖD SOU 1936: MODERSKAPSPENNING MÖDRAHJÄLP TALET INLEDNING ARBETARSKYDD SJUKFÖRSÄKRING TALET INLEDNING LAG OM ALLMÄN SJUKFÖRSÄKRING INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER SOU 1954: OBLIGATORISK MODERSKAPSFÖRSÄKRING MÖDRAHJÄLPEN TALET INLEDNING DEN ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGEN VÅRDBIDRAG TALET INLEDNING FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN TALET OCH FRAM TILL NU INLEDNING BÄTTRE ELLER SÄMRE?

4 4 FRAMTIDEN INLEDNING REGERINGENS FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGSUTREDNING POLITISKA VINDAR EN FRISTÅENDE FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING SKANDINAVIEN OCH EU INLEDNING DANMARK, NORGE OCH ISLAND EU ETT VÄLFUNGERANDE SYSTEM? HUR SER VERKLIGHETEN UT? KVOTERING - RÄTT ELLER FEL? HÖJT ERSÄTTNINGSTAK SGI - KONSEKVENSER FÖR JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KVINNOR OCH MÄN VEM SER TILL BARNET? EGET ANSVAR OCH SKIFTANDE BEHOV SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING FÖRFATTNINGAR OFFENTLIGT TRYCK KOMMITTÉBETÄNKANDEN PROPOSITIONER EUROPARÄTTSLIGT MATERIAL ÖVRIGA CITERADE LAGFÖRARBETEN M.M LITTERATUR PUBLICERAT MATERIAL ELEKTRONISKT MATERIAL

5 2 Föräldrapenningen idag 2.1 Inledning Bestämmelser om föräldrapenningförmåner finns i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Föräldraförsäkringen ger föräldrar rätt att vara hemma med sitt barn i 480 dagar med ersättning från försäkringskassan av dagarna är med en ersättning lika stor som sjukpenningen 2, dock lägst 180 kronor per dag. 3 (För barn födda före 2002 gäller 360 dagar respektive lägst 60 kronor per dag). De resterande 90 dagarna betalas ersättningen ut enligt lägstanivån, vilken är 60 kronor för alla. 4 Föräldrapenning beskattas som andra inkomster och är pensionsgrundande. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av det totala antalet föräldrapenningdagar. 5 En förälder kan dock överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern. Undantaget är 60 dagar med den högre ersättningsnivån som är icke överlåtningsbara, nämligen de så kallade pappa-/mammamånaderna. 6 I AFL anges att även en rättslig vårdnadshavare som inte är förälder men som har vård om barnet skall likställas med förälder i tillämpningen av lagen. 7 Detsamma gäller "den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans" 8, liksom den som har tagit emot ett barn i syfte att adoptera det. I samband med barnets födelse ges fadern tio s.k. pappadagar, som omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen. En gravid kvinna som är anställd, uppdragstagare eller egenföretagare i Sverige kan få havandeskapspenning i slutet av graviditeten. Havandeskapspenning betalas ut till kvinnor som har nedsatt arbetsförmåga 1 4 kap. 3 AFL. 2 Angående sjukpenning, se avsnitt 2.2 "SGI - Sjukpenninggrundande inkomst". 3 4 kap. 6 2 st. AFL. 4 4 kap. 6 1 o 3 st. AFL. 5 4 kap. 3 3 st. AFL. 6 4 kap. 3 6 st. AFL. 7 4 kap. 2 1 st. a) AFL. 5

6 på grund av graviditeten, om de har ett fysiskt påfrestande arbete eller inte får utföra arbetet på grund av risker i arbetsmiljön. I båda dessa fall betalas ersättning ut endast om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan. 9 Såvida inte kvinnan förbjudits sköta sitt arbete med stöd av arbetsmiljölagen kan havandeskapspennig betalas ut under högst 50 dagar, dock tidigast från och med den 60: e dagen före beräknad förlossning. 10 I de fall arbetsmiljölagen inte tillåter arbete kan kvinnan ha rätt till havandeskapspenning för varje dag som förbudet gäller, dvs. längre tid än 50 dagar. De sista tio dagarna före förlossningen kan dock ersättning inte betalas ut. Ersättningsnivån är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. 11 Ersättningen enligt 4 kap. AFL kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller (från och med år 2002) en åttondels dag. 12 Föräldrapenning kan som regel tas ut tills barnet har fyllt åtta år. 13 Sedan den 1 januari 1998 är ersättningen 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Maximal föräldrapenning är 7,5 gånger prisbasbeloppet, 14 dvs. för nuvarande knappt kr per månad. 2.2 SGI - Sjukpenninggrundande inkomst Vid beräkning av bl.a. en persons sjukpenning används SGI som ersättningsunderlag. SGI fastställs av Försäkringskassan utifrån individens beräknade årliga arbetsinkomst. 15 Har individen inte någon inkomst omfattas denne normalt inte av den allmänna sjukförsäkringen. SGI-skydd innebär att en person i vissa fall får behålla sin SGI trots att han eller hon inte längre har någon inkomst av arbete. Detta för att 8 4 kap. 2 1 st. c) AFL. 9 3 kap. 9 AFL kap. 9 3 st. AFL kap. 9 4 st. AFL kap. 7 1 st. AFL kap. 3 sista st. AFL kap. 2 2 st. AFL kap. 2 o 5 AFL. 6

7 förvärvsavbrottet bedöms som skyddsvärt av samhället. Vanliga skyddssituationer är sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet och studier. 16 Fyra principer reglerar detta skydd: 17 principen om anknytning till förvärvslivet, principen om att gynna ökat barnafödande, principen om det livslånga lärandet samt principen om samhällsnyttig verksamhet. Dessa fyra principer kan sägas motivera dagens skyddssystem. Inkomstbortfall som faller inom ramen för någon av dessa principer anses omfattas av skydd. Dock uppställs vissa kriterier. En person som studerar inom eget yrkesområde kan härleda sitt skydd ur principen om anknytning till förvärvslivet, så länge han eller hon är tjänstledig från sin anställning. För övriga studeranden är skyddet kopplat till studiefinansiering, och faller inom ramen för principen om det livslånga lärandet. 18 Vad gäller föräldrars SGI-skydd så får dessa enligt nuvarande system behålla sin SGI under ett år. 19 Därefter måste föräldern skydda sin SGI genom att antingen uppbära full föräldrapenning eller ha förkortad arbetstid och uppbära föräldrapenning som minst svarar mot arbetstidens nedsättning. Mellan det att barnet fyllt ett och två år kan föräldrapenningen betalas ut enligt en särskild beräkningsgrund. Om en förälders SGI har sänkts när barnet har fyllt ett år har föräldrarna rätt till föräldrapenning beräknad enligt lägst den SGI som gällde innan sänkningen eller enligt den högre inkomst som löneutvecklingen inom förälderns yrke medför. Denna särskilda beräkningsgrund ska också användas om en kvinna blir gravid på nytt innan barnet uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder. Även vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader från det att föregående barn fötts eller adopterats används denna beräkningsgrund. Den särskilda beräkningsgrunden gäller för all föräldrapenning som betalas ut till föräldern under denna tid, dvs. även föräldrapenning som avser ett äldre barn kap. 5 3 st. AFL. 17 Angående den följande diskussionen, se SOU 2003:50, s. 44, samt 3 kap. 5 3 st. AFL. 18 SOU 2003:50, s. 12 ff kap. 5 3 st. p. 5 AFL. 20 Angående detta stycke, se 4 kap. 6 sista st. AFL, samt SOU 2003:50, s. 18 f. 7

8 Den regel som innebär att en individ under ett pågående ersättningsfall, så länge som dennes SGI är skyddad, har rätt att få sin SGI anpassad efter löneutvecklingen inom sitt yrkesområde gäller även om individen inte längre arbetar inom yrkesområdet. 21 För egenföretagare, som inte har lön i formell mening, gäller dock inte rätten att följa löneutvecklingen. 22 Upprepade anpassningar av SGI-systemet har medfört att skyddsbestämmelserna har blivit både krångliga och svåra att tillämpa och administrera. Gränsdragningarna för vem som skall omfattas av SGI-skydd upplevs också som godtyckliga och orättvisa, varför en ändring av SGIsystemet är att vänta Ersättning Ersättningen vid föräldraledighet betalas ut enligt olika nivåer. Vissa nivåer är kopplade till att de blivande föräldrarna har kvalificerat sig till rätten till ersättning genom inkomst av arbete. För 390 dagar betalas föräldrapenningen enligt sjukpenningnivån. Föräldrapenning enligt så kallad sjukpenningnivå utgörs av 80 procent av SGI delad med 365, dock lägst 180 kr per dag. En förutsättning för att få ersättning enligt sjukpenningnivån under de första 180 dagarna är att föräldern har varit försäkrad för en sjukpenning som är högre än ett belopp om 60 kr i minst 240 dagar i följd före barnets födelse (eller den beräknade tidpunkten för födelsen). 24 I annat fall betalas föräldrapenning ut enligt grundnivån, för närvarande 180 kr per dag, för de första 180 dagarna. 25 För övriga 210 dagar som kan betalas ut enligt SGI finns inte motsvarande krav på viss tids försäkring. 26 Det är först efter det att de första 180 dagarna är uttagna, som föräldern kan välja att ta ut av de 90 så kallade lägstanivådagarna som ersätts med 60 kronor per dag. 27 En 21 SOU 2003:50, s. 19 f. 22 SOU 2003:50, s SOU 2003:50, s. 37 och kap. 6 1 o 2 st. AFL kap. 6 2 st. 2 men. AFL kap. 6 3 st. AFL kap. 6 2 st. 1 men o 3 st. AFL, samt SOU 2003:50, Bilaga, s

9 förälder som varit försäkrad både i ett annat EU- eller EES-land och i Sverige under en del av 240-dagarsperioden har möjlighet att lägga samman den utländska försäkringsperioden med den svenska för att uppfylla kvalifikationsvillkoret Pappadagar I samband med ett barns födelse eller adoption har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per barn. 29 Sedan den 1 juli 2001 kan dessa dagar under vissa förhållanden få användas av annan person än pappan. Dagarna får tas ut längst till och med den sextionde dagen efter den dag barnet har kommit hem eller den dag adoptivföräldern har fått barnet i sin vård. 30 Sedan den 1 januari 1998 är ersättningsnivån 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten Kollektiva avtal 32 Det försäkringsskydd som finns inom ramen för lagen om allmän försäkring kan kompletteras med t.ex. kollektivavtalad försäkring eller individuellt tecknad försäkring. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som reglerar villkoren på arbetsmarknaden och som träffas mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund. De kollektivavtalade försäkringarna kompletterar det lagstadgade försäkringsskyddet. Det förekommer att det kollektivavtalas om så kallad "föräldralön", som innebär att den föräldraledige får en kompensation från arbetsgivaren för sitt inkomstbortfall under ledigheten. För statligt anställda till exempel betalas under tid med föräldrapenning över grundnivå en ersättning ut med 10 % av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp och med 90 % för lön som överstiger 7,5 prisbasbelopp Enligt uppgift från "Beräkning av föräldrapenning 240dagarsvillkor" kap st. o 12 3st. AFL kap st. AFL kap st. AFL. 9

10 Försäkringsskyddet inom avtalsförsäkringarna kan påverka utnyttjandet av den allmänna försäkringen. I 3 kap. 4 a AFL förekommer en minskningsregel som reglerar det totala försäkringsskyddet. Den innebär att ersättningen från den allmänna försäkringen minskas i de fall den försäkrade erhåller ersättning från arbetsgivaren eller från avtalsförsäkring som överstiger en viss nivå. 32 Angående den följande diskussionen, se SOU 2003:50, Bilaga 7, s. 249 f kap. 3 Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). 10

11 3 Föräldrapenningens utveckling 3.1 Inledning År 1908 lämnades en motion in till riksdagen som föreslog införandet av en allmän moderskapsförsäkring. Riksdagen svarade med att kräva en närmare utredning med motivet att det för staten var "av synnerligen vikt, att den kvinna, som väntar sin nedkomst, må någon tid före förlossningen liksom någon tid efter densamma kunna, ostörd av näringsbekymmer och skadliga ansträngningar, förskaffa sig den vila och vård, som kräves för att väl fylla moderskapets plikter" 34 Genom årtiondena som följt därefter har samhällets syn på moderskapet ändrats. Inledningsvis var det modern som stod i centrum, periodvis har det varit barnens behov som prioriterats och i modernare tid har faderns relation till föräldraskapet varit en aktuell fråga. Motiven till utvecklingen av den ekonomiska ersättningen vid föräldraledighet har varit ömsom arbetsrättsliga, ömsom befolkningspolitiska. Den svenska attityden gentemot modern i arbetslivet kan övergripande förklaras genom skydds- respektive frigörelseaspekten 35. I svensk rätt var ursprungligen skyddsaspekten 36 den dominerande. I 1900 års lag 37 stadgades ett förbud mot arbete fyra veckor efter nedkomst för kvinnor i industriellt yrke som nyligen fött barn. I mitten av 1900-talet började dock frigörelseaspekten utvecklas, dvs. den åskådning som förespråkade kvinnans rätt att själv få avgöra om hon ville ta ledigt. Först på 1970-talet segrade detta synsätt dock. Den föräldraförsäkring som infördes med verkan från den 1 januari 1974 var könsneutral och särbehandlade därför inte kvinnor och män. Men i och med Sveriges inträde i Europeiska Unionen är det nu skyddsaspekten som åter dominerar. I ett direktiv från EG, med 34 Rskr 1908 nr 129, s Angående den följande diskussionen, se Eklund, Ronnie, Obligatorisk mammaledighet - nytt vin i gamla läglar, Normativa Perspektiv, Festskrift till Anna Christensen, Juristförlaget i Lund, 2000, s Skyddsaspekten innebär synsättet att kvinnan måste skyddas mot de faror som arbetslivet utsätter henne för. 11

12 verkan från och med 1 augusti 2000, krävdes att kvinnor skulle ta ut en ledighet om 14 dagar i samband med förlossningen. Efter diverse påtryckningar från EG-kommissionen införde Sverige denna två veckors obligatoriska barnledighet i samband med förlossningen. Den svenska historien har alltså gått från skyddsaspekt till frigörelseaspekt för att sedan falla tillbaka till skyddsaspekten igen i och med inträdet i EU talets början Det första förarbetet om moderskapsförsäkring lämnades år I arbetarskyddslagstiftningen fanns ett förbud för nyblivna mödrar att arbeta under tiden närmast efter nedkomsten, och man ville komplettera denna föreskrift med bestämmelser om rätt till ekonomiskt understöd för kvinnan. Eftersom lagstiftningens förbud endast gällde kvinnor i industriellt arbete skulle försäkringen begränsas till det området. Lagrådet avstyrkte förslaget då man ville vänta på en obligatorisk sjukförsäkring. Däremot antogs ett förslag om statsbidrag till sjukkassor för lämnande av moderskapshjälp. Fr.o.m lämnades denna moderskapshjälp till barnaföderska som varit sjukförsäkrad i minst 270 dagar, och dessa bestämmelser kom att gälla i stort sett oförändrade fram till År 1926 föreslogs på nytt att industriarbeterskor skulle få moderskapsunderstöd. Dessa kvinnor hade enligt arbetarskyddslagen rätt till ledighet två veckor före nedkomsten och var i princip skyldiga att avstå från arbete sex veckor därefter. Under sådan ledighet skulle kvinnan äga rätt till understöd av statsmedel med samma belopp som hel sjukpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen (dvs. ca två tredjedelar av den dagliga arbetsförtjänsten). Riksdagen fann att starka skäl talade för grundtanken men ville att behovsprincipen skulle beaktas och att man skulle överväga en utvidgning av hjälpen till en större del av befolkningen. År 1929 kom därför ett nytt förslag om bl.a. moderskapsunderstöd och om ersättning åt sådana barnaföderskor som pga. arbetarskyddslagens bestämmelser nödgades års lag (nr 75) angående minderårigas och qvinnors användande till arbete i industrielt yrke. 38 SOU 1954:4, s

13 avstå från arbetsförtjänst. Förslaget fick diverse kritik under remissförfarandet och omarbetades till ett nytt förslag som så småningom kunde leda till lagändringar år talet Inledning På 30-talet kom arbetet igång på allvar vad gällde att hitta en lämplig form för moderskapsunderstöd. År 1931 tillkom moderskapshjälpen, som innefattade både ersättning för barnmorskevård och ett kontant understöd kallat moderskapspenning. Moderskapshjälpen kompletterades av ett behovsprövat moderskapsunderstöd till de "mindre bemedlade". Tanken med moderskapsunderstödet var inte att utgöra en fullständig ersättning. Snarare ville man att kvinnorna i större utsträckning än dittills skulle ansluta sig till de frivilliga sjukkassorna, där de efter 1931 års reform kunde utfå mer substantiella förmåner än dem som utgick enligt understödsförordningen. Syftet med stödet var ursprungligen inte att premiera själva barnafödandet, vilket tydliggörs av att inte alla kvinnor omfattades av rätten till stöd. 40 I mitten av 30-talet uppkom dock ett plötsligt intresse för befolkningsfrågan då nativiteten i Sverige var stadigt sjunkande. 41 En befolkningskommission tillsattes med ansvar för en förbättring av moderskapsskyddet. Efter ett beslut av 1937 års riksdag infördes den förebyggande mödra- och barnavården. Vården var kostnadsfri. 42 Den proposition 43 som förelades riksdagen år 1937 innebar en rejäl höjning av statsbidraget till barnaföderskorna. Endast ca 8 % av barnaföderskorna kvalificerade inte till inkomstkravet för rätt till statlig moderskapspenning. Valde de att ansluta sig till sjukassan skulle även de komma i åtnjutande av statsbidraget SOU 1954:4, s Abukhanfusa, Kerstin, Piskan och Moroten - Om könens tilldelning av skyldigheter och rättigheter i det svenska socialförsäkringssystemet , Carlssons, Stockholm, 1987, s Abukhanfusa, a.a. s SOU 1954:4, s Prop 1937 nr

14 Vad gällde ersättning vid havandeskapsledighet tillkom åren 1936 och 1938 regler som gav kvinnor i statlig och kommunal tjänst rätt till 4 månaders ledighet, med bibehållande av större delen av lönen, i samband med nedkomst Moderskapshjälp - Moderskapsunderstöd Moderskapshjälp reglerades i 32 förordningen den 26 juni 1931 om erkända sjukkassor. Moderskapshjälp skulle utges åt kvinnlig medlem av erkänd sjukkassa, om hon omedelbart före nedkomsten varit medlem av kassan under oavbrutet minst 270 dagar. Hade kvinnan utträtt ur kassan men vunnit återinträde inom denna tid, fordrades för rätt till moderskapshjälp att hon omedelbart före utträdet varit medlem av sådan kassa under oavbrutet minst 270 dagar. Moderskapshjälp bestod av ett kontant understöd kallat moderskapspenning. Denna skulle motsvara den försäkrades normala sjukpenning, dock lägst 2 kr. per dag. Understödstiden fick inte understiga trettio dagar eller överstiga femtiosex. Två veckors moderskapspenning skulle tas ut före nedkomsten. Om kvinnan insjuknade under tiden kring nedkomsten, lämnades moderskapshjälp oberoende av om sjukpenning utgick samtidigt. Statsbidrag utgick med 75 kronor för varje barnbördsfall för vilket centralsjukkassa utgivit moderskapshjälp. 46 Då de nya bestämmelserna om sjukkassans moderskapshjälp trädde i kraft 1934 var 85 % av de kvinnliga medlemmarna i statsunderstödda sjukkassor tillförsäkrade sjukpenning med högst 2 kronor. Då understödstiden för moderskapshjälp regelmässigt var 42 dagar, uppgick ersättningen för det stora flertalet till 84 kronor. Antalet kvinnor som erhöll sjukkassans moderskapshjälp 1934 utgjorde drygt Moderskapsunderstödet, som reglerades i förordningen den 26 juni 1931 om moderskapsunderstöd (nr. 281), var tänkt som ett komplement till sjukkassornas moderskapshjälp, och var behovsprövat. Det utgjorde Abukhanfusa, a.a. s SOU 1954:4, s SOU 1954:4, s. 20 f., och Abukhanfusa, a.a. s SOU 1954:4, s

15 kronor (30 dagar à 1 krona minskat med anmälningsavgiften 2 kronor) och utgick år 1934 till mer än kvinnor. 48 Av alla barnaföderskor i landet kom 60 % i åtnjutande av någondera hjälpformen (14 % moderskapshjälp och 46 % moderskapsunderstöd) och statsverkets kostnader uppgick till närmare 1,7 miljoner kronor SOU 1936:15 I ett betänkande 1936 föreslogs genomgripande förändringar av hjälpverksamheten för barnaföderskor, då denna ansågs otillfredsställande i flera avseenden. Betänkandet förkastades i väsentliga stycken av regeringen men resulterade ändå i en proposition och två nya förordningar om moderskapsskydd, vilka sammantaget gav barnaföderskor avsevärt förbättrade förmåner. 50 Kommissionen ansåg i SOU 1936:15 att moderskapsunderstödet, som blivit den dominerande hjälpformen, var otillräcklig. Vidare stod alltför många kvinnor utan någon form av hjälp. Kategoriklyvningen mellan sjukförsäkrade och andra innebar att hjälpen för de ekonomiskt sämst ställda behovsprövades medan de bättre lottade kunde skaffa sig rätt till statsbidrag endast genom att gå in i sjukkassa. Kommissionen ansåg att hjälpsystemet inte skulle kunna reformeras utan att det förlorade sin grundkaraktär, och föreslog därför systemets upphörande. I stället skulle varje barnaföderska erhålla ett bidrag kallat moderskapspenning, och de som var i ytterligare behov av hjälp skulle få så kallad mödrahjälp. Bägge dessa stödformer skulle utgå direkt av statsmedel. 51 Moderskapspenningen var avsedd för de extra utgifter en barnsbörd normalt medförde. Då bidraget var avsett att täcka främst vissa kostnader av engångsnatur (resekostnader, hemhjälp de första dagarna efter förlossningen, utrustning till modern och barnet etc.) skulle det ha formen av ett fixt belopp. Mödrahjälpen var en stödform som främst skulle verka för att 48 SOU 1954:4, s. 17, och Abukhanfusa, a.a. s. 168 f. 49 SOU 1954:4, s Abukhanfusa, a.a. s SOU 1954:4, s. 17 f. 15

16 förhindra abort. Denna skulle utgå för de fall då moderskapspenningen inte räckte till och kvinnan till följd av havandeskapet eller förlossningen råkade i ekonomiskt nödläge. Hjälpen skulle utgå efter behovsprövning, i princip utan återbetalningsskyldighet Moderskapspenning Moderskapspenning reglerades i förordning den 11 juli 1937 om moderskapspenning (nr 338). Där angavs att kvinnor som inte var berättigade till moderskapshjälp, vilket i praktiken innebar andra än sjukkassemedlemmar, skulle erhålla moderskapspenning med 75 kronor, om de till lindrande av kostnader i samband med nedkomsten var i behov därav (1 ). Moderskapspenning lämnades endast till kvinna som författningsenligt skulle vara mantalsskriven i Sverige och svensk medborgare (2 1 st.). Inskränkningar i rätten till moderskapspenning förelåg såtillvida att kvinnor uteslöts därifrån, om de var intagna på straffanstalt eller därmed jämförlig anstalt, på tvångsarbetsanstalt, alkoholistanstalt, ungdomsvårdsskola eller anstalt för sinnesslöa, fallandesjuka eller kroniskt sjuka. Detsamma gällde om de av fattigvården mottagits till stadigvarande försörjning (2 2 st.) Mödrahjälp Mödrahjälpen reglerades i förordning den 11 juli 1937 om mödrahjälp (nr 339). Denna kunde utgå till kvinna som i anledning av havandeskap eller barnsbörd var i uppenbart behov av understöd (1 ). Mödrahjälp lämnades såväl svenska som utländska medborgare, dock under förutsättning att vederbörande författningsenligt skulle vara mantalsskrivna i landet (2 1 st.). Om en kvinna avlidit vid förlossningen, kunde hjälp utgå även till maken. Vid vård på vissa anstalter gällde inskränkningar i rätten till mödrahjälp motsvarande dem som stadgats för moderskapspenning (2 2 st.). Mödrahjälp lämnades i den form som för varje särskilt fall befanns lämpligast, i en eller flera poster, till ett sammanlagt värde av 600 kronor eller vid flerbörd 800 kronor. Hjälpen bekostades helt av statsmedel. De huvudsakliga ändamål till vilka hjälp brukade beviljas var klädes- och sängutrustning åt 52 SOU 1954:4, s

17 sökanden och barnet, tandvård, kostförbättring, hemhjälp och inackordering i enskilt hem eller i mödrahem. Naturaformen var den normala utbetalningsformen med undantag av bidrag till förbättring av kvinnans kosthåll. I regel fick mödrahjälp inte avse tid senare än sex månader efter nedkomsten. Barnavårdsnämnden verkställde utredning och mödrahjälpsnämnden fattade beslut huruvida mödrahjälp skulle beviljas talet Inledning Även om 1937 års system för moderskapsskydd förblev i det närmaste oförändrat fram till mitten av 50-talet skedde stora förändringar i den praktiska verksamheten under 40-talet. Vad gällde de ekonomiska stödformerna som infördes på 30-talet så visade det sig att mödrahjälpsverksamheten fick en betydligt större omfattning än man vid dess planerande hade räknat med. Detta då ett avsevärt större antal mödrar än som förutsatts visade sig vara i det uppenbara behov av understöd i samband med barnsbörd som mödrahjälpen var ämnad för. År 1944 var t.ex. 47 % av barnaföderskorna hjälpta av mödrahjälp. 55 Den av sjukkassan utbetalda moderskapshjälpen utgick till % av alla barnaföderskor. Till följd av sjukkassornas ständigt växande medlemsantal ökade moderskapshjälpen utbetald av försäkringen från 24 till 76 % från 1938 till 1949, medan den behovsprövade moderskapspenningen för de som ej var berättigade till kassornas moderskapshjälp i motsvarande mån gick tillbaka, från 70 till 18 %. Verksamheten nådde sin höjdpunkt i samband med de stora barnkullarna i mitten av 1940-talet, då mer än barnaföderskor fick stöd i någondera formen. 56 Socialvårdskommittén kom med ett förslag till reformering av moderskapsskyddet, SOU 1946:60. Den ville ta bort den behovsprövade 53 SOU 1954:4, s SOU 1954:4, s. 23 f. 55 SOU 1946:5, s SOU 1954:4, s. 21 f. 17

18 mödrahjälpen och istället införa ett moderskapsbidrag. Förslaget föranledde aldrig någon proposition, men ger en upplysning om hur synen på moderskapsskyddet utvecklades under 40-talet, då man framför allt lyfte fram barnet och dess behov, till en central plats i argumentationen Arbetarskydd Under 40-talet diskuterades kvinnornas situation i arbetslivet, inför tillkomsten av 1949 års arbetarskyddslag. I den gällande arbetarskyddslagstiftningen fanns för sammanhanget tre viktiga punkter: En kvinna som fött barn fick inte användas till industriellt eller därmed likställt arbete under de sex första veckorna efter förlossningen, om det inte med läkarintyg kunde styrkas att hon utan men för sig eller barnet kunde börja arbetet tidigare. 2. Om en kvinna inom detta yrkesområde visade ett intyg skrivet av läkare eller barnmorska som föreskrev att kvinnan antingen sannolikt kunde vänta sin nedkomst inom två veckor, eller inom sex veckor och med hänsyn därtill hade ett behov av ledighet från arbetet, fick en sådan ledighet inte förvägras henne. 3. Kvinnor som ammade sitt barn fick inte förvägras erforderlig ledighet därför. I SOU 1946:60 diskuterades frågan huruvida Sverige skulle ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention angående kvinnors användande till arbete före och efter barnsbörd (Washington 1919). Denna konvention ställde upp en rad rättigheter (och skyldigheter) för kvinnan. Bland annat fick hon inte arbeta under de sex första veckorna efter förlossningen och var berättigad till ledighet sex veckor före beräknad förlossning efter förevisande av läkarintyg. Hon hade rätt till ett visst understöd för sig och sitt barn under hela den lediga perioden och var 57 Abukhanfusa, a.a. s. 178 f. 58 Angående följande diskussion, se SOU 1946:60, s. 473 f. 18

19 berättigad till fri vård av läkare eller barnmorska. Vidare var en ammande kvinna berättigad till en halvtimmes rast två gånger dagligen under arbetstiden för att amma sitt barn. Konventionen stadgade också ett visst uppsägningsskydd för kvinna som var borta från arbetet en längre tid pga. förlossning eller sjukdom som härledde sig från havandeskap eller barnsäng. 59 Enligt gällande svensk rätt fanns flera av konventionens punkter upptagna med större eller mindre förändringar. Rätt till ledigheten före beräknat förlossningsdatum utsträcktes till 6 veckor oavsett om behov av ledighet styrktes eller ej. Kommittén ansåg att risken för att kvinnor därmed skulle bli mindre efterfrågade i arbetslivet var liten och att de även till viss del skyddades av uppsägningsskyddet för gravida. I och med denna utsträckning av ledigheten uppfylldes konventionens motsvarande stadgande. 60 Vad gällde konventionens bestämmelse om obligatorisk ledighet efter förlossningen beslutades att ett generellt ledighetstvång inte skulle föreligga, utan modern skulle vara förbjuden att arbeta endast så länge en läkare ansåg det nödvändigt med hänsyn till moderns och barnets hälsa. En stark anledning till detta beslut var att ersättningsfrågan under bortovaron ännu inte var löst, och man fruktade att kvinnan skulle tvingas ta ett annat arbete under de sex veckorna för att försörja sig och att detta arbete kanske till och med skulle vara tyngre än det ordinarie. 61 Jämlikt konventionen skulle kvinnan i samband med barnsbörd vara berättigad till fri vård av läkare och barnmorska. En viss avgift skulle tas ut i samband med sjukhusvistelse, men denna var tänkt att kompensera för utgifter för kost. För hembesök av barnmorska kunde avgift för resa utgå SOU 1946:60, s. 475 f. 60 SOU 1946:60, s SOU 1946:60, s. 480 f. 62 SOU 1946:60, s

20 Det fanns ett visst uppsägningsskydd för gravida kvinnor 63, dock inte lika generöst som det enligt konventionen. Förbudet att avskeda en kvinna på grund av havandeskap, barnafödande eller barnledighet under högst sex månader gällde för kvinnor som sedan minst ett år haft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren. Någon vilja att utvidga förbudet fanns inte då man var rädd för att kvinnan skulle dölja sitt havandeskap för arbetsgivaren för att sedan kunna åtnjuta förmåner i form av uppsägningsskydd. 64 Kommitténs slutsats var att en fullständig ratifikation av konventionen inte var möjlig, bland annat på grund av konventionens krav på att kvinnan inte skulle arbeta de första sex veckorna efter förlossningen. Vidare förelåg i Sverige en behovsprövning vad gällde rätten till understöd för kvinnan och barnets uppehälle, och detta skilde sig från konventionen som gav alla kvinnor rätt till understöd i samband med ledighet vid havandeskap etc. Det var socialvårdskommitténs uppgift att komma med förslag till en fungerande ändring av understödet men till dess förslaget var antaget var konventionens krav inte förenligt med gällande svensk rätt. Även det mindre generösa uppsägningsskyddet för gravida kvinnor satte stopp för en ratifikation från Sveriges sida Sjukförsäkring Vid 1946 års riksdag beslöts att den frivilliga sjukförsäkringen skulle ersättas med en allmän och obligatorisk sjukförsäkring. Lag om allmän sjukförsäkring utfärdades den 3 januari 1947 och trädde efter vissa ändringar i kraft den 1 januari 1955, 66 se vidare avsnitt "Lag om allmän sjukförsäkring". 63 Lagen den 21 december 1945 (nr 844) om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m.m. 64 SOU 1946:60, s SOU 1946:60, s SOU 1954:4, s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:44

Regeringens proposition 2000/01:44 Regeringens proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet Prop. 2000/01:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 december 2000 Göran Persson Ingela Thalén

Läs mer

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Blivande förälder Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2009 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2009-04-22 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare 2005 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare 4 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare Produktion: Arbetsgivarverket, 2005 Layout: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders

Läs mer

en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1

en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare Om föräldraförmåner 2008:1 d Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad,

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad, Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-03-27 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 104.05 Till Socialdepartementet Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring

Läs mer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för tjänstemän

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa?

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Catharina Riedmüller En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? Examensarbete 20 poäng Handledare Jur dr. Per Norberg Ämnesområde Socialrätt Termin

Läs mer

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 2 Så funkar föräldraförsäkringen...

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN UMEÅ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Juridiska Institutionen 2006-11-24 Juristprogrammet, termin 9 20 poäng Handledare: Catharina Calleman UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN KÖNEN Jämställdhet kontra

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Frågor och svar om föräldraledighet

Frågor och svar om föräldraledighet Frågor och svar om föräldraledighet Att vara föräldraledig kan vara problematiskt på dagens arbetsmarknad. Uppsägning under ledigheten, omplacering vid återkomsten och sämre löneutveckling är saker som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation.

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Tjänstegruppliv Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Dessa avtalsvillkor gäller för ITP-P avdelning 2. För att ta del av bestämmelser

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet.

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet. 1 (5) VILLKOR FÖR GRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE Allmänna bestämmelser 1 Dessa villkor tillämpas på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor; SFS 2003:827 Utkom från trycket den 2 december 2003 Omtryck utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers

PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm. FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen Lia von Sivers 1 PROTOKOLL 2010-04-27 Stockholm Mål nr 5404-08 NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Gustaf Sandström, Anna-Karin Lundin, Annika Brickman, Kristina Ståhl och Anita Saldén Enérus FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1998:677 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Lag (1962:381) om allmän försäkring 1 of 47 21/09/2010 14:05 SFS 1962:381 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1962-05-25 Upphävandedatum: 2011-01-01 Omtryck: SFS 1982:120

Läs mer