Vi räddar dem till livet men sedan då?
|
|
- Rebecka Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 September 2012 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ N Vi räddar dem till livet men sedan då? Om för tidigt födda barns rätt till stöd
2 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 De nya överlevarna... 4 Bristande medicinsk uppföljning och habilitering... 4 Behov av nationella riktlinjer... 5 Omhändertagandet i Tyskland ett gott exempel... 5 Allt fler för tidigt födda barn i specialisthabiliteringen... 5 Vi anser att... 6 Bristande stöd till barnen i förskola och skola... 6 Efterfrågan på metoder och resurser... 6 Skolorna behöver tillgång till kunskap... 6 Den nya skollagen stärker barnets rätt till stöd... 7 Ta tillvara forskningsresultat i skolans praktiska verklighet... 7 Vi anser att... 8 Försäkringar för för tidigt födda barn... 8 Konsumentombudsmannen drev ett ärende till domstol... 9 Vi anser att... 9 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ O
3 Förord Din son har slutat andas. Han är helt grå. Vi har fullt pådrag. Du kan inte besöka honom nu. De långa minuterna innan läkarna kommer ut igen känns som oändliga timmar. Ibland kommer inget lugnande besked. Men eftersom neonatalvården i Sverige är av så hög kvalitet kan de flesta prematurföräldrar pusta ut. Ett tag. För som förälder till ett för tidigt fött barn, lever man mer eller mindre i ovisshet under lång tid. Ingen är förberedd på den chock det innebär att ens bebis, som kanske inte väger mer än ett halvt kilo, väljer att komma ut, under dramatiska former, tidigare än beräknat. Frågorna är oändliga: kommer barnet att växa normalt? Hur infektionskänslig är sonen egentligen? Hur länge pågår sondmatning eller matning med knapp? Kommer hon att få koncentrationssvårigheter och få problem med att klara skolan? Vilka sjukdomar kan han drabbas av senare i livet? Den viktigaste frågan som många föräldrar ställer sig är givetvis vad de själva kan göra. Och vart de ska vända sig med sina frågor. Vi anordnade den 16 februari 2012 ett välbesökt kunskapsseminarium i riksdagen med rubriken Vi räddar för tidigt födda barn till livet - men sedan då? Där diskuterade barnläkare, föräldrar, habiliteringschefer och representanter från försäkringsbranschen sina erfarenheter av för tidigt födda barns situation. Syftet var att hämta in kunskap och ställa frågan om det krävs politiska åtgärder för att säkerställa att för tidigt födda barn får sina behov och rättigheter tillgodosedda, precis som andra barn. Vår slutsats är att politiska åtgärder behövs. Vi vill tacka alla som bidrog till att ge kunskapsseminariet både bredd och djup. I den här rapporten sammanfattar vi våra lärdomar från seminariet och lägger fram politiska förslag för att stärka för tidigt födda barns rättigheter. Tina Acketoft, riksdagsledamot (FP) och ledamot i riksdagens utbildningsutskott Jan Ertsborn, riksdagsledamot (FP) och vice ordförande i riksdagens civilutskott Barbro Westerholm, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson (FP) Sekreterare: Susanne Hagard Karin Liljeblad cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ P
4 De nya överlevarna Totalt föds cirka barn för tidigt i Sverige varje år, vilket motsvarar ungefär sex procent av alla barn. Av dem är ungefär 400 extremt för tidigt födda (födda i vecka 28 eller tidigare). Antalet för tidigt födda barn ökar, bland annat på grund av förbättrade fertilitetsbehandlingar och för att mödrarna är äldre än tidigare. De allra flesta av de för tidigt födda barnen kan idag få och får ett mycket bra liv. När president Kennedys son föddes för tidigt med lungproblem år 1962 gick hans liv inte rädda. Sedan dess har neonatalvården förbättrats enormt och fler och fler för tidigt födda barn överlever, trots svåra förutsättningar. Av de barn som vägde mindre än ett kilo när de föddes överlever i dag åtta barn av tio, vilket är en fantastisk utveckling. I dag finns det omkring barn och ungdomar under 18 år som har fötts för tidigt. 1 Barn som fötts för tidigt är inte färdigutvecklade. Hos de extremt för tidigt födda barnen, det vill säga barn som föds före graviditetsvecka 28, är vitala organ som lungor och hjärnan omogna. De har svårt att syresätta sin kropp. Hjärnans signaler går långsamt och den är känslig för förändringar i blodtrycket. Var tredje av de extremt för tidigt födda barnen drabbas av hjärnblödning, men de flesta av dem klarar detta utan men. För att skydda barnen så mycket som möjligt försöker neonatalvården efterlikna miljön i livmodern så långt det bara går, så att det är mörkt, varmt och ombonat samt relativt tyst. 2 Forskningen visar att det inte alls är självklart att ett barn behöver få hjärnskador av att barnets hjärna har utvecklats utanför livmodern. En forskargrupp på Karolinska Institutet har följt för tidigt födda barns utveckling och visat att barnens IQ-värde ligger på en normalfördelningskurva, men som är något förskjuten nedåt. Det innebär att gruppen som helhet har något lägre IQ än barn i stort, men att det finns för tidigt födda barn med såväl högt som normalt IQ-värde. 3 Majoriteten av de för tidigt födda barnen klarar sig som sagt relativt väl. Men ungefär var femte barn drabbas av allvarliga funktionsnedsättningar i form av till exempel cp-skador, synnedsättningar samt neuropsykiatriska problem som adhd och autism. Många av barnen får olika former av inlärningssvårigheter som dyskalkyli, det vill säga svårigheter att förstå matematik. Det finns också exempel på mer sällsynta funktionsnedsättningar hos extremt tidigt födda barn i form av syntolkningsproblem, som ansiktsblindhet, det vill säga svårigheter att känna igen personer. De för tidigt födda barnen löper också ökad risk att drabbas av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck samt psykoser som vuxna, jämfört med andra barn. 4 Bristande medicinsk uppföljning och habilitering Stora resurser satsas på neonatalvård i början av det för tidigt födda barnets liv för att hon eller han ska överleva och utvecklas utanför sin mammas livmoder. Den svenska neonatalvården synes ur ett internationellt perspektiv vara mycket framgångsrik. Enligt Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik, är vår neonatalvård bland de bästa i världen, både när det gäller överlevnaden för barn med mycket låg födelsevikt och att förebygga att barnen drabbas av funktionsnedsättningar. 5 1 Hugo Lagercrantz vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr Fredrik Hedlund: Från överlevnad till en vision om livslång hälsa. Tema: För tidigt född. Medicinsk Vetenskap Nr 2/ ibid 4 ibid samt Jacobsen och Lagercrantz DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet 5 Hugo Lagercrantz vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr 2012 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ Q
5 Fortsatt utvecklingsarbete är dock viktigt för att minska hälsoriskerna för barnet. Mikael Norman, professor i barnmedicin med särskild inriktning på nyföddhetsvård, ser framför allt tre utvecklingsområden: bättre näringstillförsel, att minska riskerna för vårdrelaterade infektioner samt att utveckla omvårdnaden för att minska stressen för barnet under tiden som nyfödd. Forskningen visar att för tidigt födda barn har en större stresskänslighet än andra barn, vilket kan bero på att de har varit utsatta för stress under den första känsliga vårdtiden i sitt liv. 6 Lena Jacobson, överläkare och docent, samt Hugo Lagercrantz, professor vid Astrid Lindgrens barnsjukhus uppmärksammade i en debattartikel i Dagens Nyheter ( ) att de för tidigt födda barnen efter den första tiden med avancerad barnsjukvård inte får tillräckligt stöd för att hantera sina neuropsykologiska funktionsnedsättningar. De menade att det saknas kunskaper, resurser och organisation inom habiliteringen för att möta dessa barns behov. Jacobsen och Lagercrantz pekade på behovet att utveckla nya metoder för träning, specialpedagogik i skolan och stöd i vuxenlivet. 7 Behov av nationella riktlinjer Vid Folkpartiets kunskapsseminarium i riksdagen berättade professor Hugo Lagercrantz om vilka medicinska problem och svårigheter som en del av de för tidigt födda barnen drabbas av och menade att sjukvården måste följa upp barnen bättre. Han såg behov av nationella riktlinjer för neonatalvården och för medicinsk uppföljning av de för tidigt födda barnen. Han pekade också på att neonatalvården innebär svåra etiska ställningstaganden, vilket förstärker behovet av riktlinjer för vården. Under vårdtiden på neonatalavdelningen, har föräldrarna specialistteam att ställa frågor till. All vårdpersonal de träffar där är experter på för tidigt födda barn. När barnet väl är hemma, är det svårare att veta vart man som förälder ska vända sig. Husläkaren eller barnavårdscentralen har inte alltid rätt kompetens för att svara på prematurföräldrarnas frågor och tar inte alltid tillräckligt ansvar för att slussa vidare till rätt specialist. Som förälder kan det också vara svårt att veta vilka frågor man bör ställa, eftersom det är svårt att veta vilka eventuella komplikationer som kan inträffa. Omhändertagandet i Tyskland ett gott exempel Charlotte Nauter, dåvarande ordförande i Stockholms föräldraförening för prematurfödda barn, kunde vid seminariet vittna om vilka problem det innebär för en förälder att försöka navigera i sjukvårdsdjungeln. Som förälder har man inte tillräckligt stöd i detta, utan efter hand som föräldern upptäcker nya problem hos sitt växande barn får han eller hon försöka hantera det. Många av de närvarande neonatalläkarna och föräldrar till för tidigt födda barn bekräftade erfarenheterna av att det efter den första vårdintensiva sjukhustiden inte finns någon koordination eller sammanhållen medicinsk uppföljning av barnens fortsatta utveckling. När familjen saknar en fast, fungerande vårdkontakt hamnar familjen därför ofta på barnakuten, eftersom för tidigt födda barn ofta är känsliga för infektioner. Det är inte ett adekvat omhändertagande, menade barnläkarna. Föräldraföreningen lyfte fram det fortsatta omhändertagandet av för tidigt födda barn i Tyskland som ett gott exempel. Där kan barnet och dess föräldrar få en egen kontaktperson/koordinator i vården som håller samman familjens vårdkontakter. Allt fler för tidigt födda barn i specialisthabiliteringen Flera menade att barnhabiliteringen dels är underdimensionerad, dels saknar kunskap om en del av de funktionsnedsättningar som för tidigt födda barn kan drabbas av. Många av dessa barn behöver specialisthabilitering. Lena Dahlman, som är ordförande i Föreningen Sveriges Habiliteringschefer, bekräftade på seminariet behovet av att utveckla stödet till för tidigt födda barn. När 6 Fredrik Hedlund: Från överlevnad till en vision om livslång hälsa. Tema: För tidigt född. Medicinsk Vetenskap Nr 2/ Jacobsen och Lagercrantz DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ R
6 intensivvårdsperioden är över kommer många för tidigt födda barn behöva medicinsk uppföljning. Huvudansvaret för detta bör, enligt Lena Dahlman, ligga hos en barnneurolog. Allt fler för tidigt födda barn finns inom specialisthabiliteringen och där behövs såväl föräldrastöd som kognitiva och beteendeterapeutiska insatser samt hjälpmedelsutprovning. Lena Dahlman pekade på att en del barn får livslånga funktionsnedsättningar med omfattande behov av stöd från samhället. Det är också viktigt att uppmärksamma föräldrarna, som ger sina barn stöd och omvårdnad långt utöver det vanliga föräldraansvaret under barnets hela uppväxt och många gånger också under vuxenlivet. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för neonatalvården, samt för fortsatt medicinsk uppföljning och habilitering av för tidigt födda barn. föräldrar till för tidigt födda barn bör redan före utskrivningen från neonatalavdelningen erbjudas en vårdcoach/vårdkoordinator som är familjens kontaktperson i vården. Vårdcoachen ska fungera som spindeln i nätet vid de vård- och habiliteringskontakter som familjen behöver för sitt barn. barnavårdscentralerna, BVC, har ofta inte tillräcklig kunskap att möta behoven hos för tidigt födda barn och deras föräldrar. Varje landsting bör ha särskild barnläkarkompetens knuten till BVC för att möta dessa barns och föräldrars behov. I större städer bör det finnas underlag för en barnavårdscentral som är särskilt specialiserad på för tidigt födda barns behov. Bristande stöd till barnen i förskola och skola Charlotte Nauter berättade om den okunskap och/eller oförståelse som familjerna ofta möter hos förskola och skola. Som förälder får man vara expert på sitt barns särskilda behov och ofta kämpa för barnets rätt till stöd. Det är inte heller självklart att barnet får stöd och hjälp. Föräldraföreningen pekade också på att det är vanligt att de extremt för tidigt födda barnen är mer infektionskänsliga än fullgångna barn. En del barn har koncentrationssvårigheter eller är känsliga för höga ljudnivåer. Den vanliga förskolemiljön kan därför vara påfrestande. Efterfrågan på metoder och resurser Hugo Lagercrantz skrev, tillsammans med sin kollega Lena Jacobson på DN-debatt, om sina erfarenheter av att förskolan och skolan ofta inte möter behoven hos för tidigt födda barn. Dessa barn kan ibland drabbas av neuropsykologiska komplikationer som skapar svårigheter i vardagen i förskolan och skolan. Det kan handla om autism, adhd och olika former av koncentrationsstörningar. Det kan också handla om andra problem som ansiktsblindhet, som gör att barnet har svårt att känna igen sina klasskompisar eller sin lärare, eller bristande förmåga att orientera sig, vilket gör det svårt för barnet att hitta till skolan och till sitt klassrum. Barnen kan även drabbas av andra komplikationer som ger svårigheter i skolan. Dessa båda forskare pekade på att det i skolan saknas både specialpedagogiska metoder och resurser att ta hand om dem, och de är inte förväntade att ha några särskilda behov. 8 Skolorna behöver tillgång till kunskap Åsa Karle, regionchef hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättade på Folkpartiets seminarium att det inte finns någon samlad bild av stöd till för tidigt födda barn i skolan. Det är stora skillnader mellan olika skolor och kommuner när det gäller stöd till barn med särskilda behov. Hon betonade att barn är individer med olika behov och att det därför är omöjligt att göra en manual för stödinsatser. Erfarenheten från Specialpedagogiska skolmyndigheten är dock att alltför många 8 ibid cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ S
7 skolor använder sig av den förödande strategin vänta och se. Det är viktigt att sätta in stödresurser tidigt till de barn som behöver det. 9 Skolorna behöver kunskap, menade Åsa Karle. Rektor måste, som skolledare, ha tillgång till kompetens. Specialpedagogiska skolmyndigheten är en viktig samtalspart för förskolor, skolor och kommuner som behöver råd när det gäller specialpedagogik och pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Hon pekade på vikten av att pedagogerna i förskolan och skolan är vaksamma på vad som kan vara hinder för det enskilda barnet och att stödja, agera, men också utmana barnet. Åsa Karle betonade avslutningsvis rektors och förskolechefers ansvar, enligt den nya skollagen, att säkra att varje barn får det stöd som hon eller han behöver. Hon menade att det finns goda exempel på förskolor och skolor som lyckas se varje barns särart och agera därefter. Den nya skollagen stärker barnets rätt till stöd Den nya skollagen, som gäller sedan den 1 juli 2011, har stärkt rätten till särskilt stöd. Reglerna har också förtydligats om rektors ansvar att utreda behov och upprätta åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Om föräldrar upplever att deras barn inte får det stöd som hon eller han behöver kan skolans beslut om åtgärdsprogram, eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, numera överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Där har en del viktiga vägledande beslut fattats sedan den nya lagen trädde i kraft, till exempel om att kommunens ekonomi inte kan vara skäl att dra ner på det särskilda stödet till en elev. Den nya skollagen tydliggör också att det hos elevhälsan ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Vår bedömning är att skärpningarna och förtydligandena i skollagen kan ha stor betydelse för de föräldrar som upplever att deras barns skola inte vidtar tillräckliga åtgärder till stöd för barnets skolgång. Ta tillvara forskningsresultat i skolans praktiska verklighet Hugo Lagercrantz och hans kollega Lena Jacobsen menar att för tidigt födda barn har begåvningsreserver som kan stimuleras på ett tidigt stadium med särskilda interventionsprogram. Det finns exempel på för tidigt födda barn som har allvarliga funktionsnedsättningar, men samtidigt unika begåvningar. Om dessa unika begåvningar uppmuntras och tas tillvara på rätt sätt, kan de vara en stor tillgång, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället. Lagercrantz och Jacobsen pekar på att det går att öva upp barnens inlärningsförmåga under förskoleåldern, helt enkelt träna barnens hjärnor under kritiska perioder, eller så kallade fönster för inlärning. 10 Forskningsresultat behöver komma till större användning i skolans värld och då inte bara från den traditionellt pedagogiska forskningen. Det är därför utmärkt att det nu i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ingår representanter från olika vetenskapliga discipliner. Att öka kunskapen om nycklarna till inlärning är viktigt för alla barn, inte minst för de för tidigt födda barnen. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, pekar i boken Den lärande hjärnan - om barns minne och utveckling på att den kognitiva neurovetenskapen kan bidra till att hitta de barn som kan få inlärningssvårigheter i skolan så att de tidigt kan få rätt träning. Det finns till exempel datoriserade träningsprogram utvecklade för barn med dyskalkyli och olika arbetsminnesträningsmetoder som för tidigt födda barn - och förstås också andra barn - skulle kunna ha stor nytta av om de fick spridning. 11 Den finska modellen med tidig identifiering av barn med inlärningssvårigheter i samarbete mellan barnavårdscentral, förskola och skola och ett omedelbart intensivt stöd när svårigheter noteras, är intressant att studera. Tyngdpunkten läggs på tal-, läs- och skrivutveckling och under de senaste åren har även matematik lagts till som ämne inom den tidiga specialundervisningen. En multiprofessionell elevvårdsgrupp följer upp elever som får specialundervisning och individuella 9 Åsa Karle vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr Jacobsen och Lagercrantz, DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet 11 Torkel Klingberg(2011) Den lärande hjärnan - om barns minne och utveckling. Natur och Kultur cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ T
8 planer görs för alla elever som överförs till specialundervisning. Utvecklingen och framstegen följs löpande upp och övergången från förskola till skola förbereds och följs upp noggrant. Av resultaten att döma har Sverige uppenbarligen mer att lära av Finland. 12 Vi anser att det blir en viktig uppgift för den vårdcoach, som vi föreslår ovan, att stötta barnet och dess föräldrar när det gäller att föra över kunskap till förskolan och skolan om barnets förutsättningar och behov. alla kommuner bör säkerställa att de kan erbjuda för tidigt födda barn, liksom andra barn med särskilda behov möjlighet till förskoleverksamhet i liten grupp, eller vistelse hos dagbarnvårdare. det i varje kommun ska finnas en resursenhet/kontaktperson som själv har, eller kan nyttja, specialistkompetens när det gäller barn som behöver särskilt stöd i förskolan och skolan. den Specialpedagogiska skolmyndigheten bör få i uppdrag att initiera pilotprojekt för att utveckla specialpedagogiska metoder och interventionsprogram utifrån forskningsrön om hur förskolan och skolan kan ta tillvarata barns inlärningsfönster. lärdomar bör dras från de finländska erfarenheterna av att med hjälp av multiprofessionella team tidigt identifiera och ge stöd till barn i förskolan med inlärningssvårigheter. Försäkringar för för tidigt födda barn Den 1 januari 2006 trädde en ny försäkringsavtalslag i kraft. Syftet var bland annat att stärka rätten till försäkring också vid personförsäkring, till exempel barn- och ungdomsförsäkringar som omfattar både olycksfall och sjukdom. Den s.k. kontraheringsplikten det vill säga försäkringsbolagens skyldighet att erbjuda en försäkring till den som ansöker om en sådan utökades från att tidigare endast ha avsett konsumentskadeförsäkring till att nu även omfatta personförsäkringar. Detta innebär att försäkringsbolagen måste göra en individuell bedömning av varje ansökan och inte längre kan avböja en försäkring schablonmässigt och utan motivering. Försäkringsbolagen ska bara kunna vägra någon att teckna personförsäkring om det finns särskilda skäl. Om någon vägras en försäkring, ska hon eller han kunna få sin rätt prövad i domstol. Många barn som fötts för tidigt nekas sjukförsäkring. Skälet kan till exempel vara för låg födelsevikt. Det finns skäl att tro att barnen nekas på schablonmässiga grunder, vilket är emot försäkringsavtalslagens syfte. I media har framkommit uppgifter om att den förändrade lagstiftningen inte fått genomslag hos försäkringsbolagen. För att utröna läget har riksdagens civilutskott beslutat följa upp reformen och givit riksdagens utredningstjänst i uppdrag att kartlägga hur de största försäkringsbolagen hanterar frågorna kring barn- och ungdomsförsäkringar. Erbjuds överhuvud sådana försäkringar till barn som fötts för tidigt och motiveras de avslag som förekommer? På seminariet deltog Gunnar Larsson, Konsumentombudsman, KO, och tillika generaldirektör på Konsumentverket. Barn och unga är en prioriterad grupp för Konsumentverket. Gunnar Larsson påpekade att även för tidigt födda barn har rätt till försäkring. Alla ärenden måste prövas individuellt. Bolag får inte hänvisa till att barnet är för tidigt fött, vilket sker idag. 12 Rydelius, Fischbein, Lahtinen m fl, SvD Brännpunkt Extra stöd bör sättas in tidigare cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ U
9 Konsumentombudsmannen drev ett ärende till domstol Konsumentombudsmannen, KO, kan företräda konsumenter i principiellt viktiga fall. I december 2011 förde KO ett ärende till domstol, där en för tidigt född flicka hade nekats sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn (barnförsäkring) av försäkringsbolaget Skandia, eftersom hennes födelsevikt var för låg. Efter att ansökan om stämning lämnats in till Stockholms tingsrätt, backade Skandia och gav flickan rätt att teckna en barnförsäkring. Sannolikt hade försäkringsbolaget gjort en otillåten schablonbedömning i strid mot försäkringsavtalslagen. Vi tror att även andra försäkringsbolag gör schablonbedömningar, eftersom de flesta för tidigt födda barn nekas barnförsäkringar. Det är bara ett fåtal försäkringsbolag som försäkrar för tidigt födda barn och då erbjuds försäkringar med särskilda villkor. Redan vid framläggandet av lagförslaget 2003/04 angav den dåvarande regeringen att framförallt frågan om kontraheringsplikten måste följas upp så att den verkligen får genomslag i praktiken. Regeringen avsåg att ge Konsumentverket i uppdrag att följa försäkringsbolagens praxis. Det angavs också att det kunde bli fråga för försäkringsbolagen att vara skyldiga att rapportera sina avslagsbeslut. Sådana föreskrifter kom emellertid inte att lämnas. Det står klart att syftet med försäkringsavtalslagen i dessa delar inte uppfylls som det var tänkt och det finns därför skäl till att fundera på om lagen bör ändras/skärpas ytterligare. Utöver den kartläggning som civilutskottet nu gör bör den aviserade översynen av kontraheringsplikten i försäkringsavtalslagen snarast bli föremål för en statlig utredning. Vi anser att försäkringsbolagen måste tvingas att följa försäkringsavtalslagen och erbjuda alla barn olycksfalls- och sjukförsäkringar samt att avslag motiveras efter en individuell prövning. konsumentverket måste övervaka att försäkringsbolagen följer försäkringsavtalslagen och dess syften. en statlig utredning bör tillsättas för att göra en översyn av kontraheringsplikten och försäkringsbolagens praktiska hantering av den. cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ V
Behöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merSammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar
Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till
Läs merSOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring
SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merSka alla barn kunna få en bra barnförsäkring?
Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? - Vad har vi lärt av Freja? 2011-09-01 Daniel Eriksson Produktdirektör Kunderna äger Folksam Vårt övergripande mål är att ha branschens mest nöjda kunder Vår
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs merANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Läs merSituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Enskild motion MP1806 Motion till riksdagen 2018/19:1403 av Annika Hirvonen Falk (MP) Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merManual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat
Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merStöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Läs merInbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)
Läs merHälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn
Sida 1/7 Hälsodeklaration Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sjuk- och Olycksfallsförsäkring barn kan sökas för barn som är 0-15 år. Om försäkringen söks som direkt fortsättning från en motsvarande
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din
Läs merDatum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
Läs merADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11
ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan
Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merTillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan
2019-09-25 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2019/259-644 Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan Västerviks kommun genomförde 2019-09-02 tillsyn av fristående Martemeoförskolan
Läs merAnvisning för hantering av tilläggsbelopp
hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merHjälpredan. Utvecklingsstörning
Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merSkolskjuts. En rättighet som kan överklagas
Juridisk vägledning Granskad maj 2015 Mer om Skolskjuts Kommunen är i vissa fall skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfri skolskjuts Kommunens beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun
Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Gäller fr. o m 2013-03-01 Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merWilliam. Linn. Sofie. Linus
William Linn Sofie Linus Fatima Nina Leo Josef Tydliggör barns rättigheter i den nationella strategin för funktionshinderspolitiken. Informera barn om deras rättigheter och ge Barnombudsmannen rätt att
Läs merHFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)
HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning
Läs merR I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun
VERSION 1 DIARIENUMMER UN 2016.091 2017-02-23 R I K TLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Tilläggsbelopp För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun Antagna
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober
Läs merÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merStärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen
Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merStöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet
Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet Fortbildnings- och kompetensutvecklingsstöd för skolpersonal Många fler elever än man hittills trott har allvarliga svårigheter hemma. Enligt
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
Läs merArbetsmarknadsnämnden som vårdgivare inom elevhälsa
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Anna Almén 076-12 35 821 Amanda Hernbäck 08-508 35 511 Till Arbetsmarknadsnämnden den 31
Läs merFörslag och Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslagen.
2017-10-05 1-STY2017/172 Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Utbildningsdepartementet Yttrande över remiss Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning, SOU 2017:44,
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 86 En förälder till ett kroniskt sjukt barn har inte rätt till tillfällig föräldrapenning vid vård av barnet då barnets anpassade förskola är stängd och kommunen inte erbjuder något lämpligt
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merElever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014
2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka
Läs merElevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning
RIKTLINJE 1(5) Utfärdat av (Namn,, Enhet) Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Inriktning på elevhälsoarbetet 1 Resultat av självskattning och utvärdering 1 Elevhälsoteamets
Läs merMedfödd hypotyreos. 24 frågor och svar
Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?
Läs merÅterrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från
Läs merFunktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-10-03 Dnr.nr: U2017/02532/GV Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning
Läs merELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN
ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merUtredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och
Läs merRemissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)
2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (senaste revidering
Läs merVår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:
Vår referens: Sundbyberg 2014-05-12 Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: 000371 Skolverket 106 20 Stockholm Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt
Läs merBeslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn
Götene kommun för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Götene kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSpecialpedagogik för alla
2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet
Läs merRÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning
RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT
ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3
Läs mersenaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om
Stockholm 2018-08-26 Rädda assistansen! Nästan varje vecka ser vi exempel i media på barn och vuxna som nekats eller blivit av med sin assistans, och de som hamnar i tidningen är bara toppen på ett isberg.
Läs merUtredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05
U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning
Läs merHur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merSURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,
Läs merHjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0
Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...
Läs merRutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Läs merRåd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare
Uppdaterad 2017-02-15 Råd till skolans elevhälsa och studie- och yrkesvägledare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 3 4 4 4 5 5 5 5 6 7 8 8 Inledning Gemensamt för elevhälsa och studieoch
Läs merHar du barn under fem år?
Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner
Läs merVilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar
Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merAnsökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun
Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i s kommun Förskola/skola/fritidshem Aktuell vistelsetid tim/vecka:
Läs merVillkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
och annan pedagogisk verksamhet 743:5 Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antaget av Kommunfullmäktige 2014-09-25 Gäller fr
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor
Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom
Läs merSamhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF
Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen
Läs merRÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning
RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP
Malmö stad Förskoleförvaltningen ANSÖKAN AVSER Fristående förskola Fristående pedagogisk omsorg ANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP Ny ansökan Tidigare ansökan beviljad. Antal timmar: Läsår: BARNETS PERSONUPPGIFTER
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs mer