Vi räddar dem till livet men sedan då?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi räddar dem till livet men sedan då?"

Transkript

1 September 2012 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ N Vi räddar dem till livet men sedan då? Om för tidigt födda barns rätt till stöd

2 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 De nya överlevarna... 4 Bristande medicinsk uppföljning och habilitering... 4 Behov av nationella riktlinjer... 5 Omhändertagandet i Tyskland ett gott exempel... 5 Allt fler för tidigt födda barn i specialisthabiliteringen... 5 Vi anser att... 6 Bristande stöd till barnen i förskola och skola... 6 Efterfrågan på metoder och resurser... 6 Skolorna behöver tillgång till kunskap... 6 Den nya skollagen stärker barnets rätt till stöd... 7 Ta tillvara forskningsresultat i skolans praktiska verklighet... 7 Vi anser att... 8 Försäkringar för för tidigt födda barn... 8 Konsumentombudsmannen drev ett ärende till domstol... 9 Vi anser att... 9 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ O

3 Förord Din son har slutat andas. Han är helt grå. Vi har fullt pådrag. Du kan inte besöka honom nu. De långa minuterna innan läkarna kommer ut igen känns som oändliga timmar. Ibland kommer inget lugnande besked. Men eftersom neonatalvården i Sverige är av så hög kvalitet kan de flesta prematurföräldrar pusta ut. Ett tag. För som förälder till ett för tidigt fött barn, lever man mer eller mindre i ovisshet under lång tid. Ingen är förberedd på den chock det innebär att ens bebis, som kanske inte väger mer än ett halvt kilo, väljer att komma ut, under dramatiska former, tidigare än beräknat. Frågorna är oändliga: kommer barnet att växa normalt? Hur infektionskänslig är sonen egentligen? Hur länge pågår sondmatning eller matning med knapp? Kommer hon att få koncentrationssvårigheter och få problem med att klara skolan? Vilka sjukdomar kan han drabbas av senare i livet? Den viktigaste frågan som många föräldrar ställer sig är givetvis vad de själva kan göra. Och vart de ska vända sig med sina frågor. Vi anordnade den 16 februari 2012 ett välbesökt kunskapsseminarium i riksdagen med rubriken Vi räddar för tidigt födda barn till livet - men sedan då? Där diskuterade barnläkare, föräldrar, habiliteringschefer och representanter från försäkringsbranschen sina erfarenheter av för tidigt födda barns situation. Syftet var att hämta in kunskap och ställa frågan om det krävs politiska åtgärder för att säkerställa att för tidigt födda barn får sina behov och rättigheter tillgodosedda, precis som andra barn. Vår slutsats är att politiska åtgärder behövs. Vi vill tacka alla som bidrog till att ge kunskapsseminariet både bredd och djup. I den här rapporten sammanfattar vi våra lärdomar från seminariet och lägger fram politiska förslag för att stärka för tidigt födda barns rättigheter. Tina Acketoft, riksdagsledamot (FP) och ledamot i riksdagens utbildningsutskott Jan Ertsborn, riksdagsledamot (FP) och vice ordförande i riksdagens civilutskott Barbro Westerholm, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson (FP) Sekreterare: Susanne Hagard Karin Liljeblad cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ P

4 De nya överlevarna Totalt föds cirka barn för tidigt i Sverige varje år, vilket motsvarar ungefär sex procent av alla barn. Av dem är ungefär 400 extremt för tidigt födda (födda i vecka 28 eller tidigare). Antalet för tidigt födda barn ökar, bland annat på grund av förbättrade fertilitetsbehandlingar och för att mödrarna är äldre än tidigare. De allra flesta av de för tidigt födda barnen kan idag få och får ett mycket bra liv. När president Kennedys son föddes för tidigt med lungproblem år 1962 gick hans liv inte rädda. Sedan dess har neonatalvården förbättrats enormt och fler och fler för tidigt födda barn överlever, trots svåra förutsättningar. Av de barn som vägde mindre än ett kilo när de föddes överlever i dag åtta barn av tio, vilket är en fantastisk utveckling. I dag finns det omkring barn och ungdomar under 18 år som har fötts för tidigt. 1 Barn som fötts för tidigt är inte färdigutvecklade. Hos de extremt för tidigt födda barnen, det vill säga barn som föds före graviditetsvecka 28, är vitala organ som lungor och hjärnan omogna. De har svårt att syresätta sin kropp. Hjärnans signaler går långsamt och den är känslig för förändringar i blodtrycket. Var tredje av de extremt för tidigt födda barnen drabbas av hjärnblödning, men de flesta av dem klarar detta utan men. För att skydda barnen så mycket som möjligt försöker neonatalvården efterlikna miljön i livmodern så långt det bara går, så att det är mörkt, varmt och ombonat samt relativt tyst. 2 Forskningen visar att det inte alls är självklart att ett barn behöver få hjärnskador av att barnets hjärna har utvecklats utanför livmodern. En forskargrupp på Karolinska Institutet har följt för tidigt födda barns utveckling och visat att barnens IQ-värde ligger på en normalfördelningskurva, men som är något förskjuten nedåt. Det innebär att gruppen som helhet har något lägre IQ än barn i stort, men att det finns för tidigt födda barn med såväl högt som normalt IQ-värde. 3 Majoriteten av de för tidigt födda barnen klarar sig som sagt relativt väl. Men ungefär var femte barn drabbas av allvarliga funktionsnedsättningar i form av till exempel cp-skador, synnedsättningar samt neuropsykiatriska problem som adhd och autism. Många av barnen får olika former av inlärningssvårigheter som dyskalkyli, det vill säga svårigheter att förstå matematik. Det finns också exempel på mer sällsynta funktionsnedsättningar hos extremt tidigt födda barn i form av syntolkningsproblem, som ansiktsblindhet, det vill säga svårigheter att känna igen personer. De för tidigt födda barnen löper också ökad risk att drabbas av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck samt psykoser som vuxna, jämfört med andra barn. 4 Bristande medicinsk uppföljning och habilitering Stora resurser satsas på neonatalvård i början av det för tidigt födda barnets liv för att hon eller han ska överleva och utvecklas utanför sin mammas livmoder. Den svenska neonatalvården synes ur ett internationellt perspektiv vara mycket framgångsrik. Enligt Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik, är vår neonatalvård bland de bästa i världen, både när det gäller överlevnaden för barn med mycket låg födelsevikt och att förebygga att barnen drabbas av funktionsnedsättningar. 5 1 Hugo Lagercrantz vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr Fredrik Hedlund: Från överlevnad till en vision om livslång hälsa. Tema: För tidigt född. Medicinsk Vetenskap Nr 2/ ibid 4 ibid samt Jacobsen och Lagercrantz DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet 5 Hugo Lagercrantz vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr 2012 cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ Q

5 Fortsatt utvecklingsarbete är dock viktigt för att minska hälsoriskerna för barnet. Mikael Norman, professor i barnmedicin med särskild inriktning på nyföddhetsvård, ser framför allt tre utvecklingsområden: bättre näringstillförsel, att minska riskerna för vårdrelaterade infektioner samt att utveckla omvårdnaden för att minska stressen för barnet under tiden som nyfödd. Forskningen visar att för tidigt födda barn har en större stresskänslighet än andra barn, vilket kan bero på att de har varit utsatta för stress under den första känsliga vårdtiden i sitt liv. 6 Lena Jacobson, överläkare och docent, samt Hugo Lagercrantz, professor vid Astrid Lindgrens barnsjukhus uppmärksammade i en debattartikel i Dagens Nyheter ( ) att de för tidigt födda barnen efter den första tiden med avancerad barnsjukvård inte får tillräckligt stöd för att hantera sina neuropsykologiska funktionsnedsättningar. De menade att det saknas kunskaper, resurser och organisation inom habiliteringen för att möta dessa barns behov. Jacobsen och Lagercrantz pekade på behovet att utveckla nya metoder för träning, specialpedagogik i skolan och stöd i vuxenlivet. 7 Behov av nationella riktlinjer Vid Folkpartiets kunskapsseminarium i riksdagen berättade professor Hugo Lagercrantz om vilka medicinska problem och svårigheter som en del av de för tidigt födda barnen drabbas av och menade att sjukvården måste följa upp barnen bättre. Han såg behov av nationella riktlinjer för neonatalvården och för medicinsk uppföljning av de för tidigt födda barnen. Han pekade också på att neonatalvården innebär svåra etiska ställningstaganden, vilket förstärker behovet av riktlinjer för vården. Under vårdtiden på neonatalavdelningen, har föräldrarna specialistteam att ställa frågor till. All vårdpersonal de träffar där är experter på för tidigt födda barn. När barnet väl är hemma, är det svårare att veta vart man som förälder ska vända sig. Husläkaren eller barnavårdscentralen har inte alltid rätt kompetens för att svara på prematurföräldrarnas frågor och tar inte alltid tillräckligt ansvar för att slussa vidare till rätt specialist. Som förälder kan det också vara svårt att veta vilka frågor man bör ställa, eftersom det är svårt att veta vilka eventuella komplikationer som kan inträffa. Omhändertagandet i Tyskland ett gott exempel Charlotte Nauter, dåvarande ordförande i Stockholms föräldraförening för prematurfödda barn, kunde vid seminariet vittna om vilka problem det innebär för en förälder att försöka navigera i sjukvårdsdjungeln. Som förälder har man inte tillräckligt stöd i detta, utan efter hand som föräldern upptäcker nya problem hos sitt växande barn får han eller hon försöka hantera det. Många av de närvarande neonatalläkarna och föräldrar till för tidigt födda barn bekräftade erfarenheterna av att det efter den första vårdintensiva sjukhustiden inte finns någon koordination eller sammanhållen medicinsk uppföljning av barnens fortsatta utveckling. När familjen saknar en fast, fungerande vårdkontakt hamnar familjen därför ofta på barnakuten, eftersom för tidigt födda barn ofta är känsliga för infektioner. Det är inte ett adekvat omhändertagande, menade barnläkarna. Föräldraföreningen lyfte fram det fortsatta omhändertagandet av för tidigt födda barn i Tyskland som ett gott exempel. Där kan barnet och dess föräldrar få en egen kontaktperson/koordinator i vården som håller samman familjens vårdkontakter. Allt fler för tidigt födda barn i specialisthabiliteringen Flera menade att barnhabiliteringen dels är underdimensionerad, dels saknar kunskap om en del av de funktionsnedsättningar som för tidigt födda barn kan drabbas av. Många av dessa barn behöver specialisthabilitering. Lena Dahlman, som är ordförande i Föreningen Sveriges Habiliteringschefer, bekräftade på seminariet behovet av att utveckla stödet till för tidigt födda barn. När 6 Fredrik Hedlund: Från överlevnad till en vision om livslång hälsa. Tema: För tidigt född. Medicinsk Vetenskap Nr 2/ Jacobsen och Lagercrantz DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ R

6 intensivvårdsperioden är över kommer många för tidigt födda barn behöva medicinsk uppföljning. Huvudansvaret för detta bör, enligt Lena Dahlman, ligga hos en barnneurolog. Allt fler för tidigt födda barn finns inom specialisthabiliteringen och där behövs såväl föräldrastöd som kognitiva och beteendeterapeutiska insatser samt hjälpmedelsutprovning. Lena Dahlman pekade på att en del barn får livslånga funktionsnedsättningar med omfattande behov av stöd från samhället. Det är också viktigt att uppmärksamma föräldrarna, som ger sina barn stöd och omvårdnad långt utöver det vanliga föräldraansvaret under barnets hela uppväxt och många gånger också under vuxenlivet. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för neonatalvården, samt för fortsatt medicinsk uppföljning och habilitering av för tidigt födda barn. föräldrar till för tidigt födda barn bör redan före utskrivningen från neonatalavdelningen erbjudas en vårdcoach/vårdkoordinator som är familjens kontaktperson i vården. Vårdcoachen ska fungera som spindeln i nätet vid de vård- och habiliteringskontakter som familjen behöver för sitt barn. barnavårdscentralerna, BVC, har ofta inte tillräcklig kunskap att möta behoven hos för tidigt födda barn och deras föräldrar. Varje landsting bör ha särskild barnläkarkompetens knuten till BVC för att möta dessa barns och föräldrars behov. I större städer bör det finnas underlag för en barnavårdscentral som är särskilt specialiserad på för tidigt födda barns behov. Bristande stöd till barnen i förskola och skola Charlotte Nauter berättade om den okunskap och/eller oförståelse som familjerna ofta möter hos förskola och skola. Som förälder får man vara expert på sitt barns särskilda behov och ofta kämpa för barnets rätt till stöd. Det är inte heller självklart att barnet får stöd och hjälp. Föräldraföreningen pekade också på att det är vanligt att de extremt för tidigt födda barnen är mer infektionskänsliga än fullgångna barn. En del barn har koncentrationssvårigheter eller är känsliga för höga ljudnivåer. Den vanliga förskolemiljön kan därför vara påfrestande. Efterfrågan på metoder och resurser Hugo Lagercrantz skrev, tillsammans med sin kollega Lena Jacobson på DN-debatt, om sina erfarenheter av att förskolan och skolan ofta inte möter behoven hos för tidigt födda barn. Dessa barn kan ibland drabbas av neuropsykologiska komplikationer som skapar svårigheter i vardagen i förskolan och skolan. Det kan handla om autism, adhd och olika former av koncentrationsstörningar. Det kan också handla om andra problem som ansiktsblindhet, som gör att barnet har svårt att känna igen sina klasskompisar eller sin lärare, eller bristande förmåga att orientera sig, vilket gör det svårt för barnet att hitta till skolan och till sitt klassrum. Barnen kan även drabbas av andra komplikationer som ger svårigheter i skolan. Dessa båda forskare pekade på att det i skolan saknas både specialpedagogiska metoder och resurser att ta hand om dem, och de är inte förväntade att ha några särskilda behov. 8 Skolorna behöver tillgång till kunskap Åsa Karle, regionchef hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättade på Folkpartiets seminarium att det inte finns någon samlad bild av stöd till för tidigt födda barn i skolan. Det är stora skillnader mellan olika skolor och kommuner när det gäller stöd till barn med särskilda behov. Hon betonade att barn är individer med olika behov och att det därför är omöjligt att göra en manual för stödinsatser. Erfarenheten från Specialpedagogiska skolmyndigheten är dock att alltför många 8 ibid cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ S

7 skolor använder sig av den förödande strategin vänta och se. Det är viktigt att sätta in stödresurser tidigt till de barn som behöver det. 9 Skolorna behöver kunskap, menade Åsa Karle. Rektor måste, som skolledare, ha tillgång till kompetens. Specialpedagogiska skolmyndigheten är en viktig samtalspart för förskolor, skolor och kommuner som behöver råd när det gäller specialpedagogik och pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Hon pekade på vikten av att pedagogerna i förskolan och skolan är vaksamma på vad som kan vara hinder för det enskilda barnet och att stödja, agera, men också utmana barnet. Åsa Karle betonade avslutningsvis rektors och förskolechefers ansvar, enligt den nya skollagen, att säkra att varje barn får det stöd som hon eller han behöver. Hon menade att det finns goda exempel på förskolor och skolor som lyckas se varje barns särart och agera därefter. Den nya skollagen stärker barnets rätt till stöd Den nya skollagen, som gäller sedan den 1 juli 2011, har stärkt rätten till särskilt stöd. Reglerna har också förtydligats om rektors ansvar att utreda behov och upprätta åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Om föräldrar upplever att deras barn inte får det stöd som hon eller han behöver kan skolans beslut om åtgärdsprogram, eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, numera överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Där har en del viktiga vägledande beslut fattats sedan den nya lagen trädde i kraft, till exempel om att kommunens ekonomi inte kan vara skäl att dra ner på det särskilda stödet till en elev. Den nya skollagen tydliggör också att det hos elevhälsan ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Vår bedömning är att skärpningarna och förtydligandena i skollagen kan ha stor betydelse för de föräldrar som upplever att deras barns skola inte vidtar tillräckliga åtgärder till stöd för barnets skolgång. Ta tillvara forskningsresultat i skolans praktiska verklighet Hugo Lagercrantz och hans kollega Lena Jacobsen menar att för tidigt födda barn har begåvningsreserver som kan stimuleras på ett tidigt stadium med särskilda interventionsprogram. Det finns exempel på för tidigt födda barn som har allvarliga funktionsnedsättningar, men samtidigt unika begåvningar. Om dessa unika begåvningar uppmuntras och tas tillvara på rätt sätt, kan de vara en stor tillgång, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället. Lagercrantz och Jacobsen pekar på att det går att öva upp barnens inlärningsförmåga under förskoleåldern, helt enkelt träna barnens hjärnor under kritiska perioder, eller så kallade fönster för inlärning. 10 Forskningsresultat behöver komma till större användning i skolans värld och då inte bara från den traditionellt pedagogiska forskningen. Det är därför utmärkt att det nu i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ingår representanter från olika vetenskapliga discipliner. Att öka kunskapen om nycklarna till inlärning är viktigt för alla barn, inte minst för de för tidigt födda barnen. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, pekar i boken Den lärande hjärnan - om barns minne och utveckling på att den kognitiva neurovetenskapen kan bidra till att hitta de barn som kan få inlärningssvårigheter i skolan så att de tidigt kan få rätt träning. Det finns till exempel datoriserade träningsprogram utvecklade för barn med dyskalkyli och olika arbetsminnesträningsmetoder som för tidigt födda barn - och förstås också andra barn - skulle kunna ha stor nytta av om de fick spridning. 11 Den finska modellen med tidig identifiering av barn med inlärningssvårigheter i samarbete mellan barnavårdscentral, förskola och skola och ett omedelbart intensivt stöd när svårigheter noteras, är intressant att studera. Tyngdpunkten läggs på tal-, läs- och skrivutveckling och under de senaste åren har även matematik lagts till som ämne inom den tidiga specialundervisningen. En multiprofessionell elevvårdsgrupp följer upp elever som får specialundervisning och individuella 9 Åsa Karle vid Folkpartiets seminarium i riksdagen om för tidigt födda barn 16 febr Jacobsen och Lagercrantz, DN Debatt Extremt för tidigt födda barn måste få hjälp senare i livet 11 Torkel Klingberg(2011) Den lärande hjärnan - om barns minne och utveckling. Natur och Kultur cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ T

8 planer görs för alla elever som överförs till specialundervisning. Utvecklingen och framstegen följs löpande upp och övergången från förskola till skola förbereds och följs upp noggrant. Av resultaten att döma har Sverige uppenbarligen mer att lära av Finland. 12 Vi anser att det blir en viktig uppgift för den vårdcoach, som vi föreslår ovan, att stötta barnet och dess föräldrar när det gäller att föra över kunskap till förskolan och skolan om barnets förutsättningar och behov. alla kommuner bör säkerställa att de kan erbjuda för tidigt födda barn, liksom andra barn med särskilda behov möjlighet till förskoleverksamhet i liten grupp, eller vistelse hos dagbarnvårdare. det i varje kommun ska finnas en resursenhet/kontaktperson som själv har, eller kan nyttja, specialistkompetens när det gäller barn som behöver särskilt stöd i förskolan och skolan. den Specialpedagogiska skolmyndigheten bör få i uppdrag att initiera pilotprojekt för att utveckla specialpedagogiska metoder och interventionsprogram utifrån forskningsrön om hur förskolan och skolan kan ta tillvarata barns inlärningsfönster. lärdomar bör dras från de finländska erfarenheterna av att med hjälp av multiprofessionella team tidigt identifiera och ge stöd till barn i förskolan med inlärningssvårigheter. Försäkringar för för tidigt födda barn Den 1 januari 2006 trädde en ny försäkringsavtalslag i kraft. Syftet var bland annat att stärka rätten till försäkring också vid personförsäkring, till exempel barn- och ungdomsförsäkringar som omfattar både olycksfall och sjukdom. Den s.k. kontraheringsplikten det vill säga försäkringsbolagens skyldighet att erbjuda en försäkring till den som ansöker om en sådan utökades från att tidigare endast ha avsett konsumentskadeförsäkring till att nu även omfatta personförsäkringar. Detta innebär att försäkringsbolagen måste göra en individuell bedömning av varje ansökan och inte längre kan avböja en försäkring schablonmässigt och utan motivering. Försäkringsbolagen ska bara kunna vägra någon att teckna personförsäkring om det finns särskilda skäl. Om någon vägras en försäkring, ska hon eller han kunna få sin rätt prövad i domstol. Många barn som fötts för tidigt nekas sjukförsäkring. Skälet kan till exempel vara för låg födelsevikt. Det finns skäl att tro att barnen nekas på schablonmässiga grunder, vilket är emot försäkringsavtalslagens syfte. I media har framkommit uppgifter om att den förändrade lagstiftningen inte fått genomslag hos försäkringsbolagen. För att utröna läget har riksdagens civilutskott beslutat följa upp reformen och givit riksdagens utredningstjänst i uppdrag att kartlägga hur de största försäkringsbolagen hanterar frågorna kring barn- och ungdomsförsäkringar. Erbjuds överhuvud sådana försäkringar till barn som fötts för tidigt och motiveras de avslag som förekommer? På seminariet deltog Gunnar Larsson, Konsumentombudsman, KO, och tillika generaldirektör på Konsumentverket. Barn och unga är en prioriterad grupp för Konsumentverket. Gunnar Larsson påpekade att även för tidigt födda barn har rätt till försäkring. Alla ärenden måste prövas individuellt. Bolag får inte hänvisa till att barnet är för tidigt fött, vilket sker idag. 12 Rydelius, Fischbein, Lahtinen m fl, SvD Brännpunkt Extra stöd bör sättas in tidigare cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ U

9 Konsumentombudsmannen drev ett ärende till domstol Konsumentombudsmannen, KO, kan företräda konsumenter i principiellt viktiga fall. I december 2011 förde KO ett ärende till domstol, där en för tidigt född flicka hade nekats sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn (barnförsäkring) av försäkringsbolaget Skandia, eftersom hennes födelsevikt var för låg. Efter att ansökan om stämning lämnats in till Stockholms tingsrätt, backade Skandia och gav flickan rätt att teckna en barnförsäkring. Sannolikt hade försäkringsbolaget gjort en otillåten schablonbedömning i strid mot försäkringsavtalslagen. Vi tror att även andra försäkringsbolag gör schablonbedömningar, eftersom de flesta för tidigt födda barn nekas barnförsäkringar. Det är bara ett fåtal försäkringsbolag som försäkrar för tidigt födda barn och då erbjuds försäkringar med särskilda villkor. Redan vid framläggandet av lagförslaget 2003/04 angav den dåvarande regeringen att framförallt frågan om kontraheringsplikten måste följas upp så att den verkligen får genomslag i praktiken. Regeringen avsåg att ge Konsumentverket i uppdrag att följa försäkringsbolagens praxis. Det angavs också att det kunde bli fråga för försäkringsbolagen att vara skyldiga att rapportera sina avslagsbeslut. Sådana föreskrifter kom emellertid inte att lämnas. Det står klart att syftet med försäkringsavtalslagen i dessa delar inte uppfylls som det var tänkt och det finns därför skäl till att fundera på om lagen bör ändras/skärpas ytterligare. Utöver den kartläggning som civilutskottet nu gör bör den aviserade översynen av kontraheringsplikten i försäkringsavtalslagen snarast bli föremål för en statlig utredning. Vi anser att försäkringsbolagen måste tvingas att följa försäkringsavtalslagen och erbjuda alla barn olycksfalls- och sjukförsäkringar samt att avslag motiveras efter en individuell prövning. konsumentverket måste övervaka att försäkringsbolagen följer försäkringsavtalslagen och dess syften. en statlig utredning bör tillsättas för att göra en översyn av kontraheringsplikten och försäkringsbolagens praktiska hantering av den. cçäâé~êíáéíiáäéê~äéêå~ V

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord

Läs mer

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för

Läs mer

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring?

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? - Vad har vi lärt av Freja? 2011-09-01 Daniel Eriksson Produktdirektör Kunderna äger Folksam Vårt övergripande mål är att ha branschens mest nöjda kunder Vår

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sida 1/7 Hälsodeklaration Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sjuk- och Olycksfallsförsäkring barn kan sökas för barn som är 0-15 år. Om försäkringen söks som direkt fortsättning från en motsvarande

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Specialpedagogik för alla

Specialpedagogik för alla 2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Yttrande över motion (FP) - "Vi investerar i barnen"

Yttrande över motion (FP) - Vi investerar i barnen 1 (4) 25 Yttrande över motion (FP) - "Vi investerar i barnen" Dnr BUN 2013/0165 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2013-03-06. Motion från Folkpartiet Liberalerna Vi investerar i barnen. Bakgrund

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Gäller fr. o m 2013-03-01 Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 11 27 17:54 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/insidan/barns hjarnor kan paverkas med ratt traning/ Insidan Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning Publicerad

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid Ingen självrisk Råd och tips på vår föräldrasajt www.tryggabarn.nu Snabb skadeservice ofta kan vi reglera

Läs mer

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

ANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP

ANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP Malmö stad Förskoleförvaltningen ANSÖKAN AVSER Fristående förskola Fristående pedagogisk omsorg ANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP Ny ansökan Tidigare ansökan beviljad. Antal timmar: Läsår: BARNETS PERSONUPPGIFTER

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet och annan pedagogisk verksamhet 743:5 Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antaget av Kommunfullmäktige 2014-09-25 Gäller fr

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)?

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-05-18 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2011-06-16 Har stadens grundskolerektorer tillräcklig

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-06-19 Stiftelsen Uppsala Musikklasser thorsson@edwardlynx.com Rektorn vid Uppsala Musikklasser annie.aberg@uppsalamusikklasser.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Uppsala

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Frukostmöte med Socialutskottet

Frukostmöte med Socialutskottet Frukostmöte med Socialutskottet 2014-11-26 Narkolepsiföreningen Sverige NFS Agenda Att leva med narkolepsi Gustav 17, Evelina 21 och Edvin 19 berättar Vaccineringen Behov av bättre behandling Forskning

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas Juridisk vägledning Granskad maj 2015 Mer om Skolskjuts Kommunen är i vissa fall skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfri skolskjuts Kommunens beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär

Läs mer