Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011"

Transkript

1 Intrauterina behandlingar som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad: mars

3 Förord Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beslutar Socialstyrelsen om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Sjukvårdshuvudmän som önskar bedriva rikssjukvård ska ansöka om tillstånd för detta hos Socialstyrelsen. Denna utredning är ett underlag till Rikssjukvårdsnämnden för beslut om huruvida intrauterina behandlingar ska definieras som rikssjukvård. Innebörden av ett sådant beslut är att verksamheten därefter förutsätter tillstånd att bedriva rikssjukvård och därmed inte får bedrivas fritt. Utredningen innehåller en precisering av de åtgärder som Socialstyrelsen föreslår ska ingå i intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Utredningen behandlar inte vid vilken eller vilka kliniker dessa verksamheter får bedrivas. Om Rikssjukvårdsnämnden beslutar att intrauterina behandlingar ska vara rikssjukvård, kommer landstingen att få söka tillstånd för att bedriva sådan verksamhet. Utredningens rapport har författats av Anders Eklund och Jonas Karnström, Socialstyrelsen. Eva Hersler Enhetschef Enheten Tillstånd 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 6 Bakgrund 6 Syfte och avgränsning 6 Metod och arbetsprocess 6 Identifiering av den högspecialiserade vården 10 Diskussion i den medicinska referensgruppen 10 Övergripande medicinsk beskrivning 12 Allmänt om intrauterina behandlingar 12 Intrauterin laserbehandling och intrauterin radioablation 12 Intrauterin transfusion 13 Intrauterin shuntbehandling 14 EXIT-procedur 15 Produktionsvolymer och remitteringsmönster 16 Kvalitetsregister och resultatmått 18 Konsekvenser för forskningens förutsättningar 19 Internationell utblick 20 Danmark 20 Finland 21 Norge 22 Storbritannien 23 Bör intrauterina behandlingar definieras som rikssjukvård? 24 Vilka intrauterina behandlingar bör ingå i en rikssjukvårdsdefinition? 25 Slutsatser 26 Förslag till beslut 27 Referenser 28 Bilageförteckning 30 4

5 Sammanfattning Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. Syftet med att inrätta viss medicinsk vård som rikssjukvård är att ge en hög vårdkvalitet och säkerställa en effektiv resursanvändning. För detta syfte har Rikssjukvårdsnämnden (RSN) etablerats. RSN beslutar om huruvida viss verksamhet ska definieras som rikssjukvård. För verksamhet som inrättats som rikssjukvård påbörjas en ansökningsprocess. Efter genomfört ansökningsförfarande får en eller två enheter tillstånd att bedriva den aktuella vården. Denna rapport syftar till att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om intrauterina behandlingar ska klassas som rikssjukvård eller inte. Rikssjukvårdsnämnden har fastställt kriterier för att definiera och inrätta högspecialiserad vård inom ett bestämt medicinskt område som rikssjukvård. Socialstyrelsen gör bedömningen att området intrauterina behandlingar i stort uppfyller dessa kriterier. Socialstyrelsen anser vidare att vissa av behandlingsformerna inom området bör definieras som rikssjukvård, då det bedöms få en positiv inverkan på vårdens kvalitet genom att förutsättningar skapas för att bygga upp erfarenhet och gynna fortsatt utbildning och utveckling inom området. 5

6 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen beslutar sedan år 2007 vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Syftet med rikssjukvården är att skapa förutsättningar för en god utveckling och en effektiv resursanvändning i den högspecialiserade vården. Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) 9a och b reglerar rikssjukvården. Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. För att få bedriva rikssjukvård krävs det tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndet är tidsbegränsat och förenat med villkor. Socialstyrelsens beslut i ärenden om rikssjukvård kan inte överklagas. Förslaget att utreda intrauterina behandlingar som rikssjukvård har kommit från Stockholms läns landsting och är ett av de områden som landstingen föreslagit att Socialstyrelsen ska utreda ur ett rikssjukvårdsperspektiv. Syfte och avgränsning Syftet med denna utredning är att ge Rikssjukvårdsnämnden ett underlag för beslut om huruvida intrauterina behandlingar ska definieras som rikssjukvård eller inte. Utredningen behandlar inte vilka sjukhus som bör få tillstånd att bedriva verksamheten vid ett eventuellt beslut att definiera intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Socialstyrelsen kommer att påbörja en ansöknings- och tillståndsprocess efter ett sådant eventuellt beslut av Rikssjukvårdsnämnden. Metod och arbetsprocess Generellt utreder Socialstyrelsen verksamheter som är aktuella att klassas som rikssjukvård genom följande steg: a) Identifiering av den högspecialiserade vården. Socialstyrelsen gör identifieringen i samråd med en medicinsk referensgrupp, samt genom att analysera statistik över verksamheten. Syftet är att undersöka vilka delar av det aktuella området som eventuellt hör till den högspecialiserade vården. Identifieringen av den högspecialiserade vården är en förutsättning för vidare utredning, eftersom det endast är sådan som kan bli aktuell som rikssjukvård. b) Övergripande beskrivning av det aktuella området. Beskrivning görs med hjälp av en expert på sjukdomen eller tillståndet i fråga och dess 6

7 behandling. Beskrivningen ska ge en allmän överblick över området, samt redogöra för olika behandlingsmetoder och de sjukdomar eller tillstånd som behandlingarna avser. c) Produktionsvolymer och remitteringsmönster. En översikt över antalet ingrepp på svenska sjukhus under de senaste fem åren presenteras. Dessutom redogörs översiktligt för hur regionsjukhusen remitterar patienterna för de behandlingar som ingår i området. d) Resultatredovisning. Om resultatindikatorer och data finns för det aktuella området samlar Socialstyrelsen in och presenterar dessa uppgifter. I de fall data inte finns tillgängliga diskuteras hur detta kan avhjälpas, så att uppföljning i framtiden blir möjlig i det fall den aktuella verksamheten klassas som rikssjukvård. e) Forskningens förutsättningar. Vetenskapsrådet gör en analys av hur en centralisering skulle påverka förutsättningarna för forskningen inom området. f) Internationell utblick. Socialstyrelsen gör en överblick över hur den aktuella verksamheten bedrivs utomlands, med avseende på centralisering. I första hand undersöks förhållandena i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Vid behov kan översikten också innefatta andra länder. g) Sammanvägd bedömning. För att definiera ett helt område, eller delar av det, som rikssjukvård krävs att den sammanvägda bedömningen pekar mot att detta skulle innebära en högre vårdkvalitet, ett bättre resursutnyttjande eller både och. Bedömningen bygger på en analys av huruvida en klassificering av den aktuella vården som rikssjukvård leder till en högre vårdkvalitet och ett bättre resursutnyttjande. h) Förslag till beslut. Socialstyrelsen ger ett förslag till Rikssjukvårdsnämnden om huruvida det aktuella området, eller delar av det, bör definieras som rikssjukvård. Förslaget specificeras med åtgärdskoder och, vid behov, diagnoskoder. Olika utredningar om rikssjukvård har olika förutsättningar, vilket innebär att upplägg och innehåll kan variera. Utredningen om intrauterina behandlingar är dock gjord helt i enlighet med ovanstående modell. Medicinsk referensgrupp Till varje utredning om rikssjukvård utses en medicinsk referensgrupp. Den medicinska referensgruppen består av en till två representanter från respektive regionsjukhus. Representanterna förutsätts vara väl insatta i det område som utreds. Sjukhusen utser själva sina representanter. 7

8 Referensgruppens uppgift är initialt att hjälpa till med att identifiera den högspecialiserade vården inom det aktuella området. Vidare ska referensgruppen vara behjälplig i att utse en medicinsk expert och att identifiera relevanta patient- och specialistläkarföreningar. Gruppen ska också lämna sina synpunkter på det förslag om rikssjukvård som läggs fram inför Rikssjukvårdsnämnden. Det hålls två till tre möten per utredning med den medicinska referensgruppen och däremellan kan synpunkter och förslag hämtas in skriftligt. I referensgruppen för intrauterina behandlingar har det hållits två referensgruppsmöten (se bilaga 1 för en förteckning över gruppmedlemmarna). Den 4 september 2009 hölls ett första möte, där fokus låg på att gå igenom vad rikssjukvårdsbegreppet innebär och att identifiera den högspecialiserade vården inom området intrauterina behandlingar. Även frågan om val av medicinsk expert diskuterades. Det andra referensgruppsmötet hölls den 24 februari Vid detta möte diskuterades huvudsakligen huruvida området intrauterina behandlingar, eller någon del av det, bör definieras som rikssjukvård. Medlemmarna i referensgruppen fick också lämna synpunkter på den övergripande medicinska beskrivningen som författats av den expert som konsulterats (se nedan). Medicinsk expert Som en del i utredningen görs en övergripande beskrivning av det aktuella området (steg b). Beskrivningen ska vara opartisk och inte ta ställning till huruvida området föreslås definieras som rikssjukvård, eller vilka enheter som eventuellt ska få tillstånd att bedriva denna. För detta ändamål anlitas i regel en medicinsk expert inom området. Personen ska inte vara bunden till något av de sjukhus som kan komma i fråga att bedriva rikssjukvård inom det aktuella området. Den medicinska referensgruppen för intrauterina behandlingar var enig om att Torvid Kiserud, professor vid Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Bergen, skulle vara lämplig för detta uppdrag. Patientföreningar och specialistläkarföreningar När utredningen har kommit så långt att ett preliminärt förslag om rikssjukvård finns framtaget inbjuds de berörda patient- och specialistläkarföreningarna in till ett möte för att få ge sina synpunkter på förslaget. Dessa ges även möjlighet att skicka in skriftliga synpunkter på förslaget om rikssjukvård. För att få fram vilka föreningar som är berörda tillfrågas den medicinska referensgruppen inom det område som utreds om detta. Den medicinska referensgruppen för intrauterina behandlingar uppgav följande specialistläkarföreningar som berörda inom området: - Svensk förening för obstetrik och gynekologi - Svensk barnkirurgisk förening - Svenska barnläkarföreningen - Svensk förening för transfusionsmedicin - Svensk förening för medicinsk genetik. 8

9 När det gäller patientföreningar föreslogs Svenska Tvillingklubben. Inbjudan till möte skickades ut till samtliga ovan nämnda föreningar. Till mötet med specialistläkarföreningarna kom en representant vardera för Svenska barnläkarföreningen, Svensk förening för transfusionsmedicin och Svensk förening för medicinsk genetik. Vid mötet informerade Socialstyrelsen om rikssjukvårdsuppdraget och utredningen om intrauterina behandlingar som rikssjukvård samt det preliminära förslag som framtagits. Sammantaget ställde sig de närvarande representanterna positiva till förslaget om att inrätta intrauterina behandlingar som rikssjukvård och den definition som tagits fram. Svenska Tvillingklubben kunde inte närvara vid mötet med Socialstyrelsen och ett telefonmöte genomfördes istället. Även Svenska Tvillingklubben ställde sig positiva till förlaget om att inrätta intrauterina behandlingar som rikssjukvård men påpekade samtidigt vikten av information till patienterna, om varför de eventuellt måste remitteras vidare till ett sjukhus med rikssjukvårdstillstånd. Ingen av föreningarna har skickat in skriftliga synpunkter. Regional tjänstemannagrupp Socialstyrelsen konsulterar regelbundet en grupp bestående av tjänstemän från de olika sjukvårdsregionerna. Föreliggande utredning har presenterats för denna grupp vid tre tillfällen. Vid mötena den 2 november 2009 och 30 augusti 2010 föredrogs utredningen som informationsärende och vid mötet den 15 november 2010 presenterades ett preliminärt förslag till Rikssjukvårdsnämnden. Kommentar Under denna utrednings gång har Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset i Malmö slagits samman till Skånes universitetssjukhus. Då uppgifter inhämtats från de båda sjukhusen separat redovisas också uppgifterna separat i denna rapport. 9

10 Identifiering av den högspecialiserade vården Ett första steg i alla utredningar om rikssjukvård är att identifiera den högspecialiserade vården inom det aktuella området. Detta gör Socialstyrelsen genom att samråda med den medicinska referensgruppen och att analysera statistik över verksamheten. Diskussion i den medicinska referensgruppen Som nämnt ovan inkom förslaget att utreda området intrauterina behandlingar från Stockholms läns landsting. Detta förslag innehöll följande behandlingar i kombination med diagnoser eller tillstånd: intrauterin laserbehandling vid Twin-to-Twin Transfusion Syndrome (TTTS) intrauterina blodtransfusioner vid immunisering intrauterin shuntbehandling vid hydro-/chylothorax. Referensgruppen var överens om att man, för att ringa in den högspecialiserade delen av området, bör utöka denna lista något. Gruppen ansåg att dessa tre behandlingsmetoder generellt bör ingå, alltså inte enbart kopplat till dessa tre diagnoser. Dessutom ansåg gruppen att samtliga intrauterina transfusioner bör ingå, inte enbart blodtransfusioner. Vidare föreslogs att också intrauterina radioablationer och så kallad EXIT-behandling bör ingå, vilket ingen i gruppen opponerade sig emot. Också intrauterin behandling av diafragmabråck diskuterades, men slutsatsen blev ändå att inte inkludera denna, eftersom den i dagsläget främst är att betrakta som experimentell. Referensgruppen enades alltså om att följande behandlingsmetoder är att betrakta som den högspecialiserade delen av området intrauterina behandlingar: intrauterin laserbehandling intrauterina transfusioner intrauterin shuntbehandling EXIT-behandling intrauterin radioablationer. För alla dessa behandlingar gäller att de är invasiva, alltså att de innebär något slags ingrepp. Även medicinska intrauterina behandlingar förekommer, men ingår alltså inte i den avgränsning av den högspecialiserade delen 10

11 av området som referensgruppen enats om. Utöver detta finns det även intrauterina behandlingar som görs på icke gravida kvinnor, d.v.s. inte på foster. Det görs även intrauterina ingrepp i diagnostiskt eller utredande syfte genom fetoskopi. Inte heller dessa behandlingar och ingrepp ingår i avgränsningen. Inom området finns det utöver de fem behandlingarna ovan ett antal behandlingar som av den medicinska referensgruppen ansågs vara experimentella. Av den anledningen ansåg referensgruppen att dessa inte heller skulle ingå i avgränsningen av den högspecialiserade vården att utreda vidare som rikssjukvård. Behandlingarna som avses är: - endoskopisk eller öppen behandling av fetala diafragmabråck - endoskopisk och/eller öppen behandling av myelomeningocele - fetal genterapi - fetal stamcellsterapi - koagulation eller operation av sacrococcygela terratom - laserterapi vid vissa fetala missbildningar (CCAM) Av behandlingarna ovan är det endast fetal stamcellsterapi som utförts i Sverige på människa i dagsläget och gällande fetal genterapi pågår ett forskarsamarbete mellan en grupp i Sverige och grupper i Storbritannien. Det finns även andra intrauterina behandlingar som görs utomlands men som inte förekommit i Sverige ännu. Utöver detta görs även punktioner och tappningar för utredning och behandling som kan benämnas som intrauterina behandlingar. Dessa utförs på ett flertal av regionsjukhusen, men ansågs inte vara av så högspecialiserad art att de bör ingå i avgränsningen av den högspecialiserade vården att utredas vidare som rikssjukvård. När det gäller benämningen av området ansåg de flesta i den medicinska referensgruppen att intrauterina behandlingar är en adekvat benämning. Dock ansåg några att den skulle kunna förtydligas med att ange att det gäller invasiva behandlingar och att dessa behandlingar görs på foster. 11

12 Övergripande medicinsk beskrivning Som nämnts inledningsvis i denna rapport har Torvid Kiserud, professor vid Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Bergen, tjänstgjort som medicinsk expert i utredningen om intrauterina behandlingar. Kiserud har för Socialstyrelsens räkning författat en översikt över området. Denna översikt, som är skriven på norska, återfinns i bilaga 2. Nedanstående text har författats av Socialstyrelsen, men bygger till viss del på Kiseruds översikt. Allmänt om intrauterina behandlingar En intrauterin behandling innebär i regel en behandling av det ofödda barnet i livmodern. Behandlingen kan genomföras på flera olika sätt: genom att föra in ett instrument, genom ett litet snitt i moderns buk eller genom en mer omfattande kirurgisk öppning av livmodern. Öppna kirurgiska behandlingar är i regel mer riskfyllda och används i liten utsträckning i Sverige och resten av Europa, där man koncentrerar sig på de mindre invasiva metoderna. Att behandla foster skiljer sig mycket från behandlingen av barn och vuxna, varför det krävs en omfattande kunskap inom fosterfysiologi och utvecklingsdynamik för att förstå fostrets sjukdomar och ge en korrekt behandling. Även om området intrauterina behandlingar utvecklats snabbt under senare år, mycket beroende på framväxten av mer avancerad ultraljudsteknologi, är det i flera avseenden fortfarande i ett utvecklingsstadium. Nedan följer en beskrivning av de olika behandlingsmetoder som den referensgrupp som konsulterats i utredningen ansett utgöra den högspecialiserade delen av området. Intrauterin laserbehandling och intrauterin radioablation Tvilling-tvilling-transfusionssyndrom (TTTS) är ett tillstånd där enäggstvillingar har gemensam moderkaka och delvis gemensam blodcirkulation. Detta kan medföra blodförlust hos den ena tvillingen och övertransfusion, alltså en överbelastad blodcirkulation, hos den andra. Som en följd av detta uppstår underproduktion av fostervatten, lågt blodtryck samt risk för otillräcklig blodcirkulation i hjärnan hos den ena tvillingen och överproduktion av fostervatten, förhöjt hemoglobin, ökad blodviskositet och hjärtsvikt hos den andra. Tillståndet följer olika mönster och är olika allvarligt, men risken är generellt sett hög för fosterdöd och hjärnskada hos fostret. Ett sällsynt specialtillstånd av tvilling-tvillingtransfusion är akardisk tvillinggraviditet. Tillståndet innebär att den ena tvillingen saknar egen hjärtaktivitet och att dess blodcirkulation hålls igång av den andra tvillingen. Blodet pumpas då i omvänd riktning i navelsträngen och genom den akardiska tvillingen. Om denna extra cirkulationsbelastning blir för stor för den friska 12

13 tvillingen kan denna utveckla hjärtsvikt och överproduktion av fostervatten med risk för fosterdöd eller för tidig födsel. Tillståndet är mycket allvarligt och leder ofta till att den friska tvillingen avlider. Ett sätt att behandla TTTS och akardisk tvillinggraviditet är med intrauterin laserbehandling. Syftet med behandlingen är att stänga förbindelsen mellan den sjuka och den friska tvillingen. Detta görs genom att den värmeutveckling som laserstrålen åstadkommer koagulerar eller förstör vävnaden. För att genomföra ingreppet förs ett så kallat fetoskop, ett fiberoptiskt instrument, in genom bukvägg och livmodervägg in i livmoderns inre. Med hjälp av fetoskopet undersöks foster och moderkaka. Laserutrustningen förs in genom en sidokanal med hjälp av ett så kallat laserendoskop och laserbehandlingen genomförs sedan under fiberoptisk kontroll. Ultraljudsutrustning är nödvändig för den diagnostik som föregår ingreppet. Komponenter från den laserutrustning som används för ingreppet kan användas också för vissa andra behandlingar, exempelvis vid näthinneavlossning och som laserkniv vid neurokirurgi. Det laserendoskop som används är dock specifikt för just intrauterin laserbehandling. Även om intrauterin laserbehandling idag betraktas som en relativt säker metod är den inte riskfri. Bland annat finns risk att vid behandlingen oavsiktligt koagulera friska vävnader. Det kan ibland vara svårt att se tydligt under ingreppet, vilket kan försvåra behandlingen. Det krävs därför en viss vana vid dessa ingrepp för att de ska kunna utföras på ett säkert sätt. Vidare krävs att det vid den klinik där ingreppet genomförs finns en hög generell kompetens inom fostermedicin och också tillgång till välutvecklade kompletterande resurser, exempelvis fosteranestesi och neonatalogi. En alternativ behandlingsmetod vid akardisk tvillinggraviditet är intrauterin radioablation. Syftet med behandlingen är detsamma som för laserbehandlingen, det vill säga att stänga förbindelsen i blodcirkulationen mellan de båda tvillingarna. Med denna behandlingsmetod används dock istället för laser högfrekvent växelström, som skapar vibrationer och värme. Behandlingsformen kan vara att föredra om vävnaden som förbinder tvillingarna är tjock, full av vätska eller har riklig cirkulation. Radioablation används som behandlingsmetod för ett flertal andra sjukdomstillstånd, exempelvis inom kardiologi och vid behandling av leversvulster, så denna utrustning är inte specifik för just intrauterin radioablation. Liksom för intrauterin laserbehandling krävs också fetoskop och ultraljudsutrustning. Vidare finns vid intrauterin radioablation, precis som vid laserbehandling, alltid en risk att av misstag koagulera friska vävnader och eventuell skada kan bli ännu större än vad som är fallet vid laserbehandling. Det krävs därför en viss vana vid ingreppet för att det ska kunna utföras på ett säkert sätt. Metoden har dock många likheter med laserbehandling och kraven på organisation och kompetens är därför i stort desamma. Intrauterin transfusion Det kan vid flera olika sjukdomstillstånd vara aktuellt att genomföra en transfusion av blod eller trombocyter (blodplättar) till fostret. Det vanligaste tillståndet då intrauterin transfusion kan bli aktuell är vid anemi pga. immunisering. Detta innebär att antikroppar hos modern bryter ned fostrets röda 13

14 blodkroppar och eventuellt också hämmar bildandet av nya blodkroppar. Obehandlat kan tillståndet leda till hjärtsvikt hos fostret. Andra sjukdomstillstånd som kan leda till behov av transfusion är så kallad parvovirusinfektion, fosterblödning genom moderkakan och trombocytbrist. En intrauterin transfusion genomförs genom att en kanyl under ultraljudsvägledning förs in genom moderns buk- och livmodervägg för att punktera navelvenen vid moderkakan eller i fosterbuken. För att genomföra ingreppet krävs förstklassig ultraljudsutrustning, lokalanestesi, eventuella läkemedel för generell anestesi och muskelrelaxerande medel för fostret, blodvärmare, samt tillgång till en apparat för mätning av hemoglobin och hematokrit (de röda blodkropparnas andel av blodets totalvolym). Att genomföra en intrauterin transfusion är förknippat med vissa risker. Möjligt är att ingreppet leder till för tidig födsel, blödning, cirkulationskollaps och infektion. I värsta fall kan fostret avlida. Moderkakans position, fostrets läge, tvillinggraviditet, moderns hälsotillstånd, sjukdomar hos modern, nedsatt funktion i moderkakan och hämmad tillväxt och trombocytbrist hos fostret är alla komplicerande faktorer som kan påverka procedursäkerheten. Stor betydelse för hur riskfyllt ingreppet blir är hur långt graviditeten är gången en transfusion tidigt i graviditeten är betydligt mer riskfylld än en transfusion senare. Jämfört med laser- och radioablationsbehandling krävs för en intrauterin transfusion färre involverade och enklare teknisk utrustning. Ingen utrustning som är specifik för ingreppet krävs. Det krävs dock hög precision i den ultraljudsvägledda nålföringen. Den som utför operationen bör vara en rutinerad fostermedicinspecialist. Erfarenhet krävs emellertid inte bara av den läkare som faktiskt genomför ingreppet utan också av övriga involverade: blodbankstjänst, assistenter, eventuell anestesi och kliniskt laboratorium. Neonatal expertis bör också vara tillgänglig där ingreppet genomförs. Lika viktigt som ett gott tekniskt genomförande av transfusionen är vidare att hitta en indikation för ingreppet, identifiera optimal tidpunkt för behandling, göra en korrekt bedömning och justera för komplicerade moment. Intrauterin shuntbehandling Intrauterin shuntbehandling är ett sätt att behandla olika sjukdomstillstånd hos fostret som innebär en onormal vätskeansamling. Vätskeansamling kan förekomma på olika ställen i fostrets kropp, ha olika orsaker och kan ge upphov till varierande symtom. Vätskeansamling i bröstkorgen kan exempelvis bero på läckage av lymfa eller en vätskeproducerande lungmalformation. Konsekvensen av en vätskeansamling i bröstkorgen kan bli en förträngning av den ena eller båda lungorna, samt hjärtsvikt. En annan, inte ovanlig typ av vätskeansamling, är stopp i urinblåsan, vilket kan ha ett samband med en försämrad njurfunktion. Att genomföra en intrauterin shuntbehandling innebär i regel att föra in ett litet plaströr i fostret, för att på så sätt tappa ut den vätska som ansamlats. Under ultraljudsvägledning sticks först en hylsa genom moderns buk- och livmodervägg in till fostervattnet. Om vätskeansamlingen finns i fostrets bröstkorg förs ett specialinstrument sedan vidare in genom fostrets bröstvägg för att placera den ena änden av shunten i brösthålan. Därefter dras 14

15 instrumentet delvis ut för att låta den andra änden av shunten ligga i fostervattnet. På liknande sätt kan en shunt placeras i urinblåsan för att dränera ansamlat urin till fostervattnet. Dränaget lämnas ofta kvar till dess att barnet förlösts. Ingen kostsam utrustning specifik för intrauterin shuntbehandling krävs för att genomföra ingreppet. Införingen av hylsa och instrument innebär i sig en skada på livmoder och fosterhinnor, vilket kan innebära en risk för prematur födsel, blödning och infektion. Vidare finns en viss risk för att vid instrumentinföringen oavsiktligt skada fostrets lunga, hjärta, lever och tarmar. För att ingreppet ska kunna genomföras krävs lokal eller regional anestesi av modern och generell anestesi eller smärtlindring för fostret. Att genomföra en intrauterin shuntbehandling kräver skicklighet, både när det gäller själva inplaceringen av shunten och i att avgöra när denna behandling ska sättas in. Erfarenhet av ultraljudsvägledd nålföring krävs, samt också en gedigen fostermedicinsk kompetens. Det senare gäller inte enbart för den läkare som genomför ingreppet, utan också för sjukhuset i stort. Vidare är det nödvändigt att det finns tillräckliga kunskaper om anestesi för foster och moder samt att man har en välfungerande barnavdelning. EXIT-procedur Ex Utero Intrapartum Treatment (EXIT) innebär att göra en kejsarsnittsliknande operation, där barnet förblir oförlöst medan man frigör blockerade luftvägar innan förlossningen slutförs. Blockeringen kan utgöras av större halssvulster som komprimerar luftvägarna, eller otillräckligt utvecklade övre luftvägar eller ansikte, vilket åtgärdas med en krävande och ibland långvarig intubationsprocedur, eller ett kirurgiskt ingrepp. Under ingreppet är fostret delvis kvar i livmodern och man behåller en intakt navelsträng och moderkaka så att fostrets syretillförsel upprätthålls. För att säkerställa en normal funktion för moderkakan måste man se till att livmodern inte påbörjar några kontraktioner. Speciella tekniker används för att relaxera livmodern och begränsa blödningar som uppstår. Ingen särskild specialutrustning krävs utöver den som används för kejsarsnitt och motsvarande operationer, barnkirurgiska instrument och neonatal utrustning, som också är tillgänglig under andra, vanliga omständigheter. Däremot ställs höga krav på kompetens och organisation. Utöver en erfaren förlossningsläkare krävs specialister i anestesi, neonatologi, barnkirurgi, öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH) och eventuellt också andra specialister. Ingreppet ställer också stora krav på en välfungerande organisation och ett välfungerande samarbete mellan de involverade aktörerna. Att öva in och upprätthålla rutiner för att genomföra ingreppet är krävande. 15

16 Produktionsvolymer och remitteringsmönster För de fem behandlingar som referensgruppen identifierat som utgörande den högspecialiserade vården inom området intrauterina behandlingar saknas i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) koder som helt motsvarar dessa. Detta innebär att utdrag från Patientregistret (PAR) inte är till någon hjälp då det handlar om att åskådliggöra produktionsvolymer och remitteringsmönster för dessa behandlingar. Sjukhusen har därför tillfrågats om i vilken omfattning man under femårsperioden genomfört de behandlingar som här identifierats som högspecialiserade. Tabell 1 nedan åskådliggör sjukhusens svar. Tabell 1. Genomsnittligt antal genomförda intrauterina behandlingar per år på regionsjukhusen under perioden Behandling Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Totalt EXIT-behandling 0,8 0 0,2 0 1 Intrauterin laserbehandling Intrauterin shuntbehandling 2,2 0,6 1,6 0 4,4 Intrauterina transfusioner 17,8 6,4 3,8 0,4 28,4 Intrauterina radioablationer 0, ,6 Totalt 37,4 7 5,6 0,4 50,4 Källa: regionsjukhusen Fyra av sju regionsjukhus har alltså under den aktuella tidsperioden genomfört minst ett ingrepp inom den avgränsning som gjorts. Intrauterin transfusion är den enda behandlingen som genomförts på samtliga fyra sjukhus övriga behandlingar har utförts på ett till tre sjukhus. Karolinska universitetssjukhuset är det enda sjukhus som utfört samtliga behandlingar under tidsperioden. De intrauterina behandlingarna har ökat något i antal under de senaste åren, framför allt gäller detta på Karolinska universitetssjukhuset. Det ska noteras att flera sjukhus har anmält att man haft problem med att få fram korrekta siffror för verksamheten, varför uppgifterna ovan ska betraktas som något osäkra. Av dessa uppgifter kan ändå slutsatsen dras att regionsjukhusen systematiskt remitterar patienter inom området intrauterina behandlingar. Detta gäller för samtliga inom avgränsningen ingående behandlingar. För att tydliggöra hur remitteringsmönstren ser ut har regionsjukhusen också tillfrågats direkt om detta. Regionsjukhusen ombads att redovisa antal patienter som remitterats under femårsperioden och till vilket eller vilka sjukhus dessa pati- 16

17 enter remitterats. På Norrlands universitetssjukhus utförs inga av de behandlingar som ingår i avgränsningen som identifierats som högspecialiserade. Man uppger att det under tidsperioden har remitterats tre patienter till Karolinska universitetssjukhuset och en patient till Akademiska sjukhuset för intrauterina transfusioner. På Universitetssjukhuset Örebro utförs heller inga behandlingar inom avgränsningen. Sjukhuset har under perioden remitterat två patienter, en till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin transfusion och en till Akademiska som sedan skickades vidare till London för intrauterin radioablation. Akademiska sjukhuset utför själva intrauterina transfusioner, shuntbehandling och EXIT-behandling och har under perioden remitterat två patienter till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin laserbehandling och en patient för intrauterin radioablation. Till St Georges Hospital i London har Akademiska sjukhuset remitterat en patient för intrauterin laserbehandling och en patient för intrauterin radioablation. Universitetssjukhuset i Linköping har själva utfört några enstaka intrauterina transfusioner och har under perioden remitterat en patient till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin shuntbehandling. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har man själva utfört intrauterina transfusioner och några enstaka shuntbehandlingar. Sjukhuset har remitterat tolv patienter till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin laserbehandling eller radioablation. Universitetssjukhuset i Lund har själva utfört en intrauterin transfusion och i övrigt har man remitterat patienterna. Till Rigshospitalet i Köpenhamn har nio patienter skickats för intrauterina transfusioner, sex patienter för laserbehandling och en patient för shuntbehandling under perioden Dessutom har man skickat en patient till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterina transfusioner. På Universitetssjukhuset i Malmö utförs inga av de behandlingar som ingår i avgränsningen. Sjukhuset har remitterat fem patienter för intrauterina transfusioner, fyra patienter för laserbehandling och två patienter för shuntbehandling till Rigshospitalet i Köpenhamn och dessutom fyra patienter för intrauterina transfusioner till Hamburg under tidsperioden. Karolinska universitetssjukhuset utför, som tidigare nämnts, samtliga behandlingar inom avgränsningen själva. Det bör noteras att regionsjukhusen påpekat viss osäkerhet kring siffrorna även när det gäller denna del och att det har varit svårt att få fram det exakta antalet patienter som remitterats sedan Dock bedömer Socialstyrelsen att den ovanstående redovisningen av remitteringar bekräftar bilden av att regionsjukhusen systematiskt remitterar patienter för dessa behandlingar och att detta bekräftar bilden av att dessa behandlingar är att betrakta som högspecialiserad vård. Eftersom det är en fördel om rikssjukvårdsområden går att följa upp via patientregistret, och då det ofta innebär en ökad tydlighet om en eventuell rikssjukvårdsdefinition går att uttrycka med koder, är det tänkbart att initiera ett arbete i syfte att införa koder för dessa behandlingsmetoder i KVÅ om området skulle definieras som rikssjukvård. 17

18 Kvalitetsregister och resultatindikatorer Den medicinska referensgruppen ombads dels att ge förslag på vilka kvalitetsregister som kan vara användbara inom området intrauterina behandlingar, dels vilka resultatindikatorer som kan användas. Nedan listas de register som gruppen ansett vara relevanta inom området: Medicinska födelseregistret Tvillingregistret Missbildningsregistret Svenska barnkirurgiska registret Nationellt register för barnkirurgi Nationellt PeriNatalt Qvalitetsregister (PNQ). Som allmänt accepterade resultatmått inom intrauterina behandlingar har främst mortalitet nämnts av sjukhusen. Det har också påpekats att olika mått på morbiditet förekommer, men att dessa inte är tillräckligt utvecklade ännu. Sjukhusen ombads även att skicka in vilka register man rapporter till och vilka resultatindikatorer som dokumenteras för de olika behandlingarna. Detta redovisas i bilaga 3. 18

19 Konsekvenser för forskningens förutsättningar I samband med utredningen om huruvida viss verksamhet ska definieras som rikssjukvård får Vetenskapsrådet i uppdrag att se över hur forskningens förutsättningar skulle påverkas om den kliniska verksamheten inom området centraliserades. Vetenskapsrådet gör i detta syfte en sammanställning av forskningen inom det område som utreds. Vetenskapsrådet har skickat en förfrågan till universitetssjukhusen, i vilken forskare inom området intrauterina behandlingar har ombetts att redogöra för följande: sin forskningsportfölj sin publikationslista för de senaste fem åren vilka vetenskapliga tidskrifter som anses vara viktiga inom intrauterina behandlingar och om möjligt lista de tio mest betydelsefulla hur forskningen finansieras (både externa och interna forskningsmedel). Samtliga tillfrågade universitetssjukhus har besvarat Vetenskapsrådets förfrågan enligt ovan. I sin sammanställning (se bilaga 4) beskriver rådet forskningens omfattning och aktivitet genom en beskrivning av pågående och planerade forskningsprojekt vid de olika sjukhusen, samt via en så kallad bibliometrisk analys. Däremot drar inte Vetenskapsrådet några slutsatser avseende vilka konsekvenser en koncentration av verksamheten skulle få för forskningens förutsättningar. Vetenskapsrådet konstaterar dock att det är centralt för utvecklingen inom intrauterina behandlingar och för områdets framtida ställning nationellt och internationellt att både forskning av ren grundforskningskaraktär och forskning direkt anknuten till den kliniska verksamheten bedrivs och är av hög kvalitet. 19

20 Internationell utblick Danmark Huvudansvaret för hälso- och sjukvården i Danmark (5,5 miljoner invånare år 2008) åligger de fem regionerna. Här tillhandahålls all sjukhusvård och primärvård, samt läkemedel och viss psykiatri. Denna vård finansieras till största delen av bidrag från staten, men också till viss del av kommunerna. Den danska staten fastslår de övergripande målen för hälso- och sjukvården genom lagstiftning och svarar utöver detta bland annat också för tillsynsverksamhet och upprättande av vårdriktlinjer. Genom så kallad specialplanlægning kan staten också, genom Sundhedsstyrelsen, besluta att viss högspecialiserad vård, där behandlingen är komplex, sjukdomen sällsynt och resursförbrukning hög, ska definieras som en højt specialiseret funktion. Detta innebär att vården får tillhandahållas på maximalt tre sjukhus i landet. För att få bedriva områden som fått denna status krävs tillstånd från Sundhedsstyrelsen. Både regionerna och privata sjukhus har rätt att ansöka. Vilka sjukhus som får bedriva de högspecialiserade funktionerna anges i Sundhetsstyrelsens Specialeplan 2010 där det finns en specialevejledningen för de olika specialiteterna som gäller fr.o.m. den 1 januari Då det är första gången som den nya processen för specialplanläggning genomförs, sedan lagstiftningen ändrades 2006, så gäller Sundhetsstyrelsens Specialplanlægning og lands- og landsdelsfunktioner i sygehusvæsendet: Vejledning från 2001 fram till detta datum. Intrauterina behandlingar i Danmark Intrauterina behandlingar är i Danmark definierat som højt specialiseret funktion. I specialevejledning för gynekologi och obstetrik framgår att intrauterin transfusion, dränage och bedömning inför eventuell intrauterin operation ska bedrivas på Rigshospitalet i Köpenhamn. I underlaget till specilevejledningen uppges att det utförs transfusioner i Danmark per år på patienter. Sundhetsstyrelsen har godkänt en remittering till Tyskland för intrauterin operation under de senaste åren. 20

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Intrauterina behandlingar som rikssjukvård tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är

Läs mer

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Utvärdering och definitionsöversyn

Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Utvärdering och definitionsöversyn Intrauterina behandlingar som rikssjukvård Utvärdering och definitionsöversyn 2013 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Allogen stamcellstransplantation som rikssjukvård

Allogen stamcellstransplantation som rikssjukvård Allogen stamcellstransplantation som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 6 oktober 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 15 juni 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård för verksamheten behandling viss kraniofacial kirurgi

Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård för verksamheten behandling viss kraniofacial kirurgi Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 2015-0867 Landstingsstyrelsen Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Frågeblankett Patientförsäkring

Frågeblankett Patientförsäkring Sida /0 Om det finns otillräckligt med skrivutrymme fortsätt beskrivningen på egen bilaga. Sektion A Allmän information Företagets namn (där huvudverksamheten bedrivs) MF/007/ver Besöksadress Postnr Ort

Läs mer

Barnen med hjärtfel behöver forskning

Barnen med hjärtfel behöver forskning Barnen med hjärtfel behöver forskning Ledande experter om vården av barn med hjärtfel och vikten av forskning kring medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden, den 14 februari 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård

Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 3 oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008 Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en rekommendation för

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2001:14 (M) och allmänna råd Omskärelse av pojkar Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518 Bilaga 1 Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518 Arbetsprocess och beslutsordning 2016-06-03 Aktuellt läge våren 2016

Läs mer

Datum Dnr Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård avseende extraktioner av pacemakerkablage

Datum Dnr Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård avseende extraktioner av pacemakerkablage Sjukvårdsnämnd SUS Pelle Johnsson Divisionschef 0705-85 76 18 Pelle.Johnsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-06 Dnr 1601033 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård

Läs mer

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation

Tobaksfri i samband med operation Tobaksfri i samband med operation En patientsäkerhetsfråga Djamila Jortikka Landstinget Sörmland Temagrupp tobak i nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Djamila.jortikka@dll.se Mobil 0722-31 30 38 www.enrokfrioperation.se

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

BUDGET 2013, FORSKNINGSNÄMNDEN FOU-gemensamt VFU - Örebro universitet VFU - Övriga utbildningsanordnare 16 340 000 kr -6 000 000 kr 184 000 kr Forskningsbidrag inom ÖLL 71 801 000 kr * Landstingsbidrag

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Förslag att godkänna ansökan om tilläggsuppdrag inom vårdval förlossning

Förslag att godkänna ansökan om tilläggsuppdrag inom vårdval förlossning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-20 1 (5) HSN 1310-1164 Handläggare: Gunilla Berg 2015-03-18, P 6 P 3 Förslag att godkänna ansökan om tilläggsuppdrag inom vårdval förlossning

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Profilering och samordning av universitetssjukhusen i Skåne

Profilering och samordning av universitetssjukhusen i Skåne Datum Dnr Regiondirektör Sören Olofsson Profilering och samordning av universitetssjukhusen i Skåne Uppdrag Inom ramen för Region Skånes förnyelsearbete har undertecknade fått i uppdrag att genomföra en

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Regionala forskningsrådet

Regionala forskningsrådet Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer