Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011"

Transkript

1 Intrauterina behandlingar som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 2 mars 2011

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad: mars

3 Förord Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beslutar Socialstyrelsen om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Sjukvårdshuvudmän som önskar bedriva rikssjukvård ska ansöka om tillstånd för detta hos Socialstyrelsen. Denna utredning är ett underlag till Rikssjukvårdsnämnden för beslut om huruvida intrauterina behandlingar ska definieras som rikssjukvård. Innebörden av ett sådant beslut är att verksamheten därefter förutsätter tillstånd att bedriva rikssjukvård och därmed inte får bedrivas fritt. Utredningen innehåller en precisering av de åtgärder som Socialstyrelsen föreslår ska ingå i intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Utredningen behandlar inte vid vilken eller vilka kliniker dessa verksamheter får bedrivas. Om Rikssjukvårdsnämnden beslutar att intrauterina behandlingar ska vara rikssjukvård, kommer landstingen att få söka tillstånd för att bedriva sådan verksamhet. Utredningens rapport har författats av Anders Eklund och Jonas Karnström, Socialstyrelsen. Eva Hersler Enhetschef Enheten Tillstånd 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 6 Bakgrund 6 Syfte och avgränsning 6 Metod och arbetsprocess 6 Identifiering av den högspecialiserade vården 10 Diskussion i den medicinska referensgruppen 10 Övergripande medicinsk beskrivning 12 Allmänt om intrauterina behandlingar 12 Intrauterin laserbehandling och intrauterin radioablation 12 Intrauterin transfusion 13 Intrauterin shuntbehandling 14 EXIT-procedur 15 Produktionsvolymer och remitteringsmönster 16 Kvalitetsregister och resultatmått 18 Konsekvenser för forskningens förutsättningar 19 Internationell utblick 20 Danmark 20 Finland 21 Norge 22 Storbritannien 23 Bör intrauterina behandlingar definieras som rikssjukvård? 24 Vilka intrauterina behandlingar bör ingå i en rikssjukvårdsdefinition? 25 Slutsatser 26 Förslag till beslut 27 Referenser 28 Bilageförteckning 30 4

5 Sammanfattning Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. Syftet med att inrätta viss medicinsk vård som rikssjukvård är att ge en hög vårdkvalitet och säkerställa en effektiv resursanvändning. För detta syfte har Rikssjukvårdsnämnden (RSN) etablerats. RSN beslutar om huruvida viss verksamhet ska definieras som rikssjukvård. För verksamhet som inrättats som rikssjukvård påbörjas en ansökningsprocess. Efter genomfört ansökningsförfarande får en eller två enheter tillstånd att bedriva den aktuella vården. Denna rapport syftar till att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om intrauterina behandlingar ska klassas som rikssjukvård eller inte. Rikssjukvårdsnämnden har fastställt kriterier för att definiera och inrätta högspecialiserad vård inom ett bestämt medicinskt område som rikssjukvård. Socialstyrelsen gör bedömningen att området intrauterina behandlingar i stort uppfyller dessa kriterier. Socialstyrelsen anser vidare att vissa av behandlingsformerna inom området bör definieras som rikssjukvård, då det bedöms få en positiv inverkan på vårdens kvalitet genom att förutsättningar skapas för att bygga upp erfarenhet och gynna fortsatt utbildning och utveckling inom området. 5

6 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen beslutar sedan år 2007 vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Syftet med rikssjukvården är att skapa förutsättningar för en god utveckling och en effektiv resursanvändning i den högspecialiserade vården. Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) 9a och b reglerar rikssjukvården. Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. För att få bedriva rikssjukvård krävs det tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndet är tidsbegränsat och förenat med villkor. Socialstyrelsens beslut i ärenden om rikssjukvård kan inte överklagas. Förslaget att utreda intrauterina behandlingar som rikssjukvård har kommit från Stockholms läns landsting och är ett av de områden som landstingen föreslagit att Socialstyrelsen ska utreda ur ett rikssjukvårdsperspektiv. Syfte och avgränsning Syftet med denna utredning är att ge Rikssjukvårdsnämnden ett underlag för beslut om huruvida intrauterina behandlingar ska definieras som rikssjukvård eller inte. Utredningen behandlar inte vilka sjukhus som bör få tillstånd att bedriva verksamheten vid ett eventuellt beslut att definiera intrauterina behandlingar som rikssjukvård. Socialstyrelsen kommer att påbörja en ansöknings- och tillståndsprocess efter ett sådant eventuellt beslut av Rikssjukvårdsnämnden. Metod och arbetsprocess Generellt utreder Socialstyrelsen verksamheter som är aktuella att klassas som rikssjukvård genom följande steg: a) Identifiering av den högspecialiserade vården. Socialstyrelsen gör identifieringen i samråd med en medicinsk referensgrupp, samt genom att analysera statistik över verksamheten. Syftet är att undersöka vilka delar av det aktuella området som eventuellt hör till den högspecialiserade vården. Identifieringen av den högspecialiserade vården är en förutsättning för vidare utredning, eftersom det endast är sådan som kan bli aktuell som rikssjukvård. b) Övergripande beskrivning av det aktuella området. Beskrivning görs med hjälp av en expert på sjukdomen eller tillståndet i fråga och dess 6

7 behandling. Beskrivningen ska ge en allmän överblick över området, samt redogöra för olika behandlingsmetoder och de sjukdomar eller tillstånd som behandlingarna avser. c) Produktionsvolymer och remitteringsmönster. En översikt över antalet ingrepp på svenska sjukhus under de senaste fem åren presenteras. Dessutom redogörs översiktligt för hur regionsjukhusen remitterar patienterna för de behandlingar som ingår i området. d) Resultatredovisning. Om resultatindikatorer och data finns för det aktuella området samlar Socialstyrelsen in och presenterar dessa uppgifter. I de fall data inte finns tillgängliga diskuteras hur detta kan avhjälpas, så att uppföljning i framtiden blir möjlig i det fall den aktuella verksamheten klassas som rikssjukvård. e) Forskningens förutsättningar. Vetenskapsrådet gör en analys av hur en centralisering skulle påverka förutsättningarna för forskningen inom området. f) Internationell utblick. Socialstyrelsen gör en överblick över hur den aktuella verksamheten bedrivs utomlands, med avseende på centralisering. I första hand undersöks förhållandena i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Vid behov kan översikten också innefatta andra länder. g) Sammanvägd bedömning. För att definiera ett helt område, eller delar av det, som rikssjukvård krävs att den sammanvägda bedömningen pekar mot att detta skulle innebära en högre vårdkvalitet, ett bättre resursutnyttjande eller både och. Bedömningen bygger på en analys av huruvida en klassificering av den aktuella vården som rikssjukvård leder till en högre vårdkvalitet och ett bättre resursutnyttjande. h) Förslag till beslut. Socialstyrelsen ger ett förslag till Rikssjukvårdsnämnden om huruvida det aktuella området, eller delar av det, bör definieras som rikssjukvård. Förslaget specificeras med åtgärdskoder och, vid behov, diagnoskoder. Olika utredningar om rikssjukvård har olika förutsättningar, vilket innebär att upplägg och innehåll kan variera. Utredningen om intrauterina behandlingar är dock gjord helt i enlighet med ovanstående modell. Medicinsk referensgrupp Till varje utredning om rikssjukvård utses en medicinsk referensgrupp. Den medicinska referensgruppen består av en till två representanter från respektive regionsjukhus. Representanterna förutsätts vara väl insatta i det område som utreds. Sjukhusen utser själva sina representanter. 7

8 Referensgruppens uppgift är initialt att hjälpa till med att identifiera den högspecialiserade vården inom det aktuella området. Vidare ska referensgruppen vara behjälplig i att utse en medicinsk expert och att identifiera relevanta patient- och specialistläkarföreningar. Gruppen ska också lämna sina synpunkter på det förslag om rikssjukvård som läggs fram inför Rikssjukvårdsnämnden. Det hålls två till tre möten per utredning med den medicinska referensgruppen och däremellan kan synpunkter och förslag hämtas in skriftligt. I referensgruppen för intrauterina behandlingar har det hållits två referensgruppsmöten (se bilaga 1 för en förteckning över gruppmedlemmarna). Den 4 september 2009 hölls ett första möte, där fokus låg på att gå igenom vad rikssjukvårdsbegreppet innebär och att identifiera den högspecialiserade vården inom området intrauterina behandlingar. Även frågan om val av medicinsk expert diskuterades. Det andra referensgruppsmötet hölls den 24 februari Vid detta möte diskuterades huvudsakligen huruvida området intrauterina behandlingar, eller någon del av det, bör definieras som rikssjukvård. Medlemmarna i referensgruppen fick också lämna synpunkter på den övergripande medicinska beskrivningen som författats av den expert som konsulterats (se nedan). Medicinsk expert Som en del i utredningen görs en övergripande beskrivning av det aktuella området (steg b). Beskrivningen ska vara opartisk och inte ta ställning till huruvida området föreslås definieras som rikssjukvård, eller vilka enheter som eventuellt ska få tillstånd att bedriva denna. För detta ändamål anlitas i regel en medicinsk expert inom området. Personen ska inte vara bunden till något av de sjukhus som kan komma i fråga att bedriva rikssjukvård inom det aktuella området. Den medicinska referensgruppen för intrauterina behandlingar var enig om att Torvid Kiserud, professor vid Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Bergen, skulle vara lämplig för detta uppdrag. Patientföreningar och specialistläkarföreningar När utredningen har kommit så långt att ett preliminärt förslag om rikssjukvård finns framtaget inbjuds de berörda patient- och specialistläkarföreningarna in till ett möte för att få ge sina synpunkter på förslaget. Dessa ges även möjlighet att skicka in skriftliga synpunkter på förslaget om rikssjukvård. För att få fram vilka föreningar som är berörda tillfrågas den medicinska referensgruppen inom det område som utreds om detta. Den medicinska referensgruppen för intrauterina behandlingar uppgav följande specialistläkarföreningar som berörda inom området: - Svensk förening för obstetrik och gynekologi - Svensk barnkirurgisk förening - Svenska barnläkarföreningen - Svensk förening för transfusionsmedicin - Svensk förening för medicinsk genetik. 8

9 När det gäller patientföreningar föreslogs Svenska Tvillingklubben. Inbjudan till möte skickades ut till samtliga ovan nämnda föreningar. Till mötet med specialistläkarföreningarna kom en representant vardera för Svenska barnläkarföreningen, Svensk förening för transfusionsmedicin och Svensk förening för medicinsk genetik. Vid mötet informerade Socialstyrelsen om rikssjukvårdsuppdraget och utredningen om intrauterina behandlingar som rikssjukvård samt det preliminära förslag som framtagits. Sammantaget ställde sig de närvarande representanterna positiva till förslaget om att inrätta intrauterina behandlingar som rikssjukvård och den definition som tagits fram. Svenska Tvillingklubben kunde inte närvara vid mötet med Socialstyrelsen och ett telefonmöte genomfördes istället. Även Svenska Tvillingklubben ställde sig positiva till förlaget om att inrätta intrauterina behandlingar som rikssjukvård men påpekade samtidigt vikten av information till patienterna, om varför de eventuellt måste remitteras vidare till ett sjukhus med rikssjukvårdstillstånd. Ingen av föreningarna har skickat in skriftliga synpunkter. Regional tjänstemannagrupp Socialstyrelsen konsulterar regelbundet en grupp bestående av tjänstemän från de olika sjukvårdsregionerna. Föreliggande utredning har presenterats för denna grupp vid tre tillfällen. Vid mötena den 2 november 2009 och 30 augusti 2010 föredrogs utredningen som informationsärende och vid mötet den 15 november 2010 presenterades ett preliminärt förslag till Rikssjukvårdsnämnden. Kommentar Under denna utrednings gång har Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset i Malmö slagits samman till Skånes universitetssjukhus. Då uppgifter inhämtats från de båda sjukhusen separat redovisas också uppgifterna separat i denna rapport. 9

10 Identifiering av den högspecialiserade vården Ett första steg i alla utredningar om rikssjukvård är att identifiera den högspecialiserade vården inom det aktuella området. Detta gör Socialstyrelsen genom att samråda med den medicinska referensgruppen och att analysera statistik över verksamheten. Diskussion i den medicinska referensgruppen Som nämnt ovan inkom förslaget att utreda området intrauterina behandlingar från Stockholms läns landsting. Detta förslag innehöll följande behandlingar i kombination med diagnoser eller tillstånd: intrauterin laserbehandling vid Twin-to-Twin Transfusion Syndrome (TTTS) intrauterina blodtransfusioner vid immunisering intrauterin shuntbehandling vid hydro-/chylothorax. Referensgruppen var överens om att man, för att ringa in den högspecialiserade delen av området, bör utöka denna lista något. Gruppen ansåg att dessa tre behandlingsmetoder generellt bör ingå, alltså inte enbart kopplat till dessa tre diagnoser. Dessutom ansåg gruppen att samtliga intrauterina transfusioner bör ingå, inte enbart blodtransfusioner. Vidare föreslogs att också intrauterina radioablationer och så kallad EXIT-behandling bör ingå, vilket ingen i gruppen opponerade sig emot. Också intrauterin behandling av diafragmabråck diskuterades, men slutsatsen blev ändå att inte inkludera denna, eftersom den i dagsläget främst är att betrakta som experimentell. Referensgruppen enades alltså om att följande behandlingsmetoder är att betrakta som den högspecialiserade delen av området intrauterina behandlingar: intrauterin laserbehandling intrauterina transfusioner intrauterin shuntbehandling EXIT-behandling intrauterin radioablationer. För alla dessa behandlingar gäller att de är invasiva, alltså att de innebär något slags ingrepp. Även medicinska intrauterina behandlingar förekommer, men ingår alltså inte i den avgränsning av den högspecialiserade delen 10

11 av området som referensgruppen enats om. Utöver detta finns det även intrauterina behandlingar som görs på icke gravida kvinnor, d.v.s. inte på foster. Det görs även intrauterina ingrepp i diagnostiskt eller utredande syfte genom fetoskopi. Inte heller dessa behandlingar och ingrepp ingår i avgränsningen. Inom området finns det utöver de fem behandlingarna ovan ett antal behandlingar som av den medicinska referensgruppen ansågs vara experimentella. Av den anledningen ansåg referensgruppen att dessa inte heller skulle ingå i avgränsningen av den högspecialiserade vården att utreda vidare som rikssjukvård. Behandlingarna som avses är: - endoskopisk eller öppen behandling av fetala diafragmabråck - endoskopisk och/eller öppen behandling av myelomeningocele - fetal genterapi - fetal stamcellsterapi - koagulation eller operation av sacrococcygela terratom - laserterapi vid vissa fetala missbildningar (CCAM) Av behandlingarna ovan är det endast fetal stamcellsterapi som utförts i Sverige på människa i dagsläget och gällande fetal genterapi pågår ett forskarsamarbete mellan en grupp i Sverige och grupper i Storbritannien. Det finns även andra intrauterina behandlingar som görs utomlands men som inte förekommit i Sverige ännu. Utöver detta görs även punktioner och tappningar för utredning och behandling som kan benämnas som intrauterina behandlingar. Dessa utförs på ett flertal av regionsjukhusen, men ansågs inte vara av så högspecialiserad art att de bör ingå i avgränsningen av den högspecialiserade vården att utredas vidare som rikssjukvård. När det gäller benämningen av området ansåg de flesta i den medicinska referensgruppen att intrauterina behandlingar är en adekvat benämning. Dock ansåg några att den skulle kunna förtydligas med att ange att det gäller invasiva behandlingar och att dessa behandlingar görs på foster. 11

12 Övergripande medicinsk beskrivning Som nämnts inledningsvis i denna rapport har Torvid Kiserud, professor vid Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Bergen, tjänstgjort som medicinsk expert i utredningen om intrauterina behandlingar. Kiserud har för Socialstyrelsens räkning författat en översikt över området. Denna översikt, som är skriven på norska, återfinns i bilaga 2. Nedanstående text har författats av Socialstyrelsen, men bygger till viss del på Kiseruds översikt. Allmänt om intrauterina behandlingar En intrauterin behandling innebär i regel en behandling av det ofödda barnet i livmodern. Behandlingen kan genomföras på flera olika sätt: genom att föra in ett instrument, genom ett litet snitt i moderns buk eller genom en mer omfattande kirurgisk öppning av livmodern. Öppna kirurgiska behandlingar är i regel mer riskfyllda och används i liten utsträckning i Sverige och resten av Europa, där man koncentrerar sig på de mindre invasiva metoderna. Att behandla foster skiljer sig mycket från behandlingen av barn och vuxna, varför det krävs en omfattande kunskap inom fosterfysiologi och utvecklingsdynamik för att förstå fostrets sjukdomar och ge en korrekt behandling. Även om området intrauterina behandlingar utvecklats snabbt under senare år, mycket beroende på framväxten av mer avancerad ultraljudsteknologi, är det i flera avseenden fortfarande i ett utvecklingsstadium. Nedan följer en beskrivning av de olika behandlingsmetoder som den referensgrupp som konsulterats i utredningen ansett utgöra den högspecialiserade delen av området. Intrauterin laserbehandling och intrauterin radioablation Tvilling-tvilling-transfusionssyndrom (TTTS) är ett tillstånd där enäggstvillingar har gemensam moderkaka och delvis gemensam blodcirkulation. Detta kan medföra blodförlust hos den ena tvillingen och övertransfusion, alltså en överbelastad blodcirkulation, hos den andra. Som en följd av detta uppstår underproduktion av fostervatten, lågt blodtryck samt risk för otillräcklig blodcirkulation i hjärnan hos den ena tvillingen och överproduktion av fostervatten, förhöjt hemoglobin, ökad blodviskositet och hjärtsvikt hos den andra. Tillståndet följer olika mönster och är olika allvarligt, men risken är generellt sett hög för fosterdöd och hjärnskada hos fostret. Ett sällsynt specialtillstånd av tvilling-tvillingtransfusion är akardisk tvillinggraviditet. Tillståndet innebär att den ena tvillingen saknar egen hjärtaktivitet och att dess blodcirkulation hålls igång av den andra tvillingen. Blodet pumpas då i omvänd riktning i navelsträngen och genom den akardiska tvillingen. Om denna extra cirkulationsbelastning blir för stor för den friska 12

13 tvillingen kan denna utveckla hjärtsvikt och överproduktion av fostervatten med risk för fosterdöd eller för tidig födsel. Tillståndet är mycket allvarligt och leder ofta till att den friska tvillingen avlider. Ett sätt att behandla TTTS och akardisk tvillinggraviditet är med intrauterin laserbehandling. Syftet med behandlingen är att stänga förbindelsen mellan den sjuka och den friska tvillingen. Detta görs genom att den värmeutveckling som laserstrålen åstadkommer koagulerar eller förstör vävnaden. För att genomföra ingreppet förs ett så kallat fetoskop, ett fiberoptiskt instrument, in genom bukvägg och livmodervägg in i livmoderns inre. Med hjälp av fetoskopet undersöks foster och moderkaka. Laserutrustningen förs in genom en sidokanal med hjälp av ett så kallat laserendoskop och laserbehandlingen genomförs sedan under fiberoptisk kontroll. Ultraljudsutrustning är nödvändig för den diagnostik som föregår ingreppet. Komponenter från den laserutrustning som används för ingreppet kan användas också för vissa andra behandlingar, exempelvis vid näthinneavlossning och som laserkniv vid neurokirurgi. Det laserendoskop som används är dock specifikt för just intrauterin laserbehandling. Även om intrauterin laserbehandling idag betraktas som en relativt säker metod är den inte riskfri. Bland annat finns risk att vid behandlingen oavsiktligt koagulera friska vävnader. Det kan ibland vara svårt att se tydligt under ingreppet, vilket kan försvåra behandlingen. Det krävs därför en viss vana vid dessa ingrepp för att de ska kunna utföras på ett säkert sätt. Vidare krävs att det vid den klinik där ingreppet genomförs finns en hög generell kompetens inom fostermedicin och också tillgång till välutvecklade kompletterande resurser, exempelvis fosteranestesi och neonatalogi. En alternativ behandlingsmetod vid akardisk tvillinggraviditet är intrauterin radioablation. Syftet med behandlingen är detsamma som för laserbehandlingen, det vill säga att stänga förbindelsen i blodcirkulationen mellan de båda tvillingarna. Med denna behandlingsmetod används dock istället för laser högfrekvent växelström, som skapar vibrationer och värme. Behandlingsformen kan vara att föredra om vävnaden som förbinder tvillingarna är tjock, full av vätska eller har riklig cirkulation. Radioablation används som behandlingsmetod för ett flertal andra sjukdomstillstånd, exempelvis inom kardiologi och vid behandling av leversvulster, så denna utrustning är inte specifik för just intrauterin radioablation. Liksom för intrauterin laserbehandling krävs också fetoskop och ultraljudsutrustning. Vidare finns vid intrauterin radioablation, precis som vid laserbehandling, alltid en risk att av misstag koagulera friska vävnader och eventuell skada kan bli ännu större än vad som är fallet vid laserbehandling. Det krävs därför en viss vana vid ingreppet för att det ska kunna utföras på ett säkert sätt. Metoden har dock många likheter med laserbehandling och kraven på organisation och kompetens är därför i stort desamma. Intrauterin transfusion Det kan vid flera olika sjukdomstillstånd vara aktuellt att genomföra en transfusion av blod eller trombocyter (blodplättar) till fostret. Det vanligaste tillståndet då intrauterin transfusion kan bli aktuell är vid anemi pga. immunisering. Detta innebär att antikroppar hos modern bryter ned fostrets röda 13

14 blodkroppar och eventuellt också hämmar bildandet av nya blodkroppar. Obehandlat kan tillståndet leda till hjärtsvikt hos fostret. Andra sjukdomstillstånd som kan leda till behov av transfusion är så kallad parvovirusinfektion, fosterblödning genom moderkakan och trombocytbrist. En intrauterin transfusion genomförs genom att en kanyl under ultraljudsvägledning förs in genom moderns buk- och livmodervägg för att punktera navelvenen vid moderkakan eller i fosterbuken. För att genomföra ingreppet krävs förstklassig ultraljudsutrustning, lokalanestesi, eventuella läkemedel för generell anestesi och muskelrelaxerande medel för fostret, blodvärmare, samt tillgång till en apparat för mätning av hemoglobin och hematokrit (de röda blodkropparnas andel av blodets totalvolym). Att genomföra en intrauterin transfusion är förknippat med vissa risker. Möjligt är att ingreppet leder till för tidig födsel, blödning, cirkulationskollaps och infektion. I värsta fall kan fostret avlida. Moderkakans position, fostrets läge, tvillinggraviditet, moderns hälsotillstånd, sjukdomar hos modern, nedsatt funktion i moderkakan och hämmad tillväxt och trombocytbrist hos fostret är alla komplicerande faktorer som kan påverka procedursäkerheten. Stor betydelse för hur riskfyllt ingreppet blir är hur långt graviditeten är gången en transfusion tidigt i graviditeten är betydligt mer riskfylld än en transfusion senare. Jämfört med laser- och radioablationsbehandling krävs för en intrauterin transfusion färre involverade och enklare teknisk utrustning. Ingen utrustning som är specifik för ingreppet krävs. Det krävs dock hög precision i den ultraljudsvägledda nålföringen. Den som utför operationen bör vara en rutinerad fostermedicinspecialist. Erfarenhet krävs emellertid inte bara av den läkare som faktiskt genomför ingreppet utan också av övriga involverade: blodbankstjänst, assistenter, eventuell anestesi och kliniskt laboratorium. Neonatal expertis bör också vara tillgänglig där ingreppet genomförs. Lika viktigt som ett gott tekniskt genomförande av transfusionen är vidare att hitta en indikation för ingreppet, identifiera optimal tidpunkt för behandling, göra en korrekt bedömning och justera för komplicerade moment. Intrauterin shuntbehandling Intrauterin shuntbehandling är ett sätt att behandla olika sjukdomstillstånd hos fostret som innebär en onormal vätskeansamling. Vätskeansamling kan förekomma på olika ställen i fostrets kropp, ha olika orsaker och kan ge upphov till varierande symtom. Vätskeansamling i bröstkorgen kan exempelvis bero på läckage av lymfa eller en vätskeproducerande lungmalformation. Konsekvensen av en vätskeansamling i bröstkorgen kan bli en förträngning av den ena eller båda lungorna, samt hjärtsvikt. En annan, inte ovanlig typ av vätskeansamling, är stopp i urinblåsan, vilket kan ha ett samband med en försämrad njurfunktion. Att genomföra en intrauterin shuntbehandling innebär i regel att föra in ett litet plaströr i fostret, för att på så sätt tappa ut den vätska som ansamlats. Under ultraljudsvägledning sticks först en hylsa genom moderns buk- och livmodervägg in till fostervattnet. Om vätskeansamlingen finns i fostrets bröstkorg förs ett specialinstrument sedan vidare in genom fostrets bröstvägg för att placera den ena änden av shunten i brösthålan. Därefter dras 14

15 instrumentet delvis ut för att låta den andra änden av shunten ligga i fostervattnet. På liknande sätt kan en shunt placeras i urinblåsan för att dränera ansamlat urin till fostervattnet. Dränaget lämnas ofta kvar till dess att barnet förlösts. Ingen kostsam utrustning specifik för intrauterin shuntbehandling krävs för att genomföra ingreppet. Införingen av hylsa och instrument innebär i sig en skada på livmoder och fosterhinnor, vilket kan innebära en risk för prematur födsel, blödning och infektion. Vidare finns en viss risk för att vid instrumentinföringen oavsiktligt skada fostrets lunga, hjärta, lever och tarmar. För att ingreppet ska kunna genomföras krävs lokal eller regional anestesi av modern och generell anestesi eller smärtlindring för fostret. Att genomföra en intrauterin shuntbehandling kräver skicklighet, både när det gäller själva inplaceringen av shunten och i att avgöra när denna behandling ska sättas in. Erfarenhet av ultraljudsvägledd nålföring krävs, samt också en gedigen fostermedicinsk kompetens. Det senare gäller inte enbart för den läkare som genomför ingreppet, utan också för sjukhuset i stort. Vidare är det nödvändigt att det finns tillräckliga kunskaper om anestesi för foster och moder samt att man har en välfungerande barnavdelning. EXIT-procedur Ex Utero Intrapartum Treatment (EXIT) innebär att göra en kejsarsnittsliknande operation, där barnet förblir oförlöst medan man frigör blockerade luftvägar innan förlossningen slutförs. Blockeringen kan utgöras av större halssvulster som komprimerar luftvägarna, eller otillräckligt utvecklade övre luftvägar eller ansikte, vilket åtgärdas med en krävande och ibland långvarig intubationsprocedur, eller ett kirurgiskt ingrepp. Under ingreppet är fostret delvis kvar i livmodern och man behåller en intakt navelsträng och moderkaka så att fostrets syretillförsel upprätthålls. För att säkerställa en normal funktion för moderkakan måste man se till att livmodern inte påbörjar några kontraktioner. Speciella tekniker används för att relaxera livmodern och begränsa blödningar som uppstår. Ingen särskild specialutrustning krävs utöver den som används för kejsarsnitt och motsvarande operationer, barnkirurgiska instrument och neonatal utrustning, som också är tillgänglig under andra, vanliga omständigheter. Däremot ställs höga krav på kompetens och organisation. Utöver en erfaren förlossningsläkare krävs specialister i anestesi, neonatologi, barnkirurgi, öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH) och eventuellt också andra specialister. Ingreppet ställer också stora krav på en välfungerande organisation och ett välfungerande samarbete mellan de involverade aktörerna. Att öva in och upprätthålla rutiner för att genomföra ingreppet är krävande. 15

16 Produktionsvolymer och remitteringsmönster För de fem behandlingar som referensgruppen identifierat som utgörande den högspecialiserade vården inom området intrauterina behandlingar saknas i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) koder som helt motsvarar dessa. Detta innebär att utdrag från Patientregistret (PAR) inte är till någon hjälp då det handlar om att åskådliggöra produktionsvolymer och remitteringsmönster för dessa behandlingar. Sjukhusen har därför tillfrågats om i vilken omfattning man under femårsperioden genomfört de behandlingar som här identifierats som högspecialiserade. Tabell 1 nedan åskådliggör sjukhusens svar. Tabell 1. Genomsnittligt antal genomförda intrauterina behandlingar per år på regionsjukhusen under perioden Behandling Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Totalt EXIT-behandling 0,8 0 0,2 0 1 Intrauterin laserbehandling Intrauterin shuntbehandling 2,2 0,6 1,6 0 4,4 Intrauterina transfusioner 17,8 6,4 3,8 0,4 28,4 Intrauterina radioablationer 0, ,6 Totalt 37,4 7 5,6 0,4 50,4 Källa: regionsjukhusen Fyra av sju regionsjukhus har alltså under den aktuella tidsperioden genomfört minst ett ingrepp inom den avgränsning som gjorts. Intrauterin transfusion är den enda behandlingen som genomförts på samtliga fyra sjukhus övriga behandlingar har utförts på ett till tre sjukhus. Karolinska universitetssjukhuset är det enda sjukhus som utfört samtliga behandlingar under tidsperioden. De intrauterina behandlingarna har ökat något i antal under de senaste åren, framför allt gäller detta på Karolinska universitetssjukhuset. Det ska noteras att flera sjukhus har anmält att man haft problem med att få fram korrekta siffror för verksamheten, varför uppgifterna ovan ska betraktas som något osäkra. Av dessa uppgifter kan ändå slutsatsen dras att regionsjukhusen systematiskt remitterar patienter inom området intrauterina behandlingar. Detta gäller för samtliga inom avgränsningen ingående behandlingar. För att tydliggöra hur remitteringsmönstren ser ut har regionsjukhusen också tillfrågats direkt om detta. Regionsjukhusen ombads att redovisa antal patienter som remitterats under femårsperioden och till vilket eller vilka sjukhus dessa pati- 16

17 enter remitterats. På Norrlands universitetssjukhus utförs inga av de behandlingar som ingår i avgränsningen som identifierats som högspecialiserade. Man uppger att det under tidsperioden har remitterats tre patienter till Karolinska universitetssjukhuset och en patient till Akademiska sjukhuset för intrauterina transfusioner. På Universitetssjukhuset Örebro utförs heller inga behandlingar inom avgränsningen. Sjukhuset har under perioden remitterat två patienter, en till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin transfusion och en till Akademiska som sedan skickades vidare till London för intrauterin radioablation. Akademiska sjukhuset utför själva intrauterina transfusioner, shuntbehandling och EXIT-behandling och har under perioden remitterat två patienter till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin laserbehandling och en patient för intrauterin radioablation. Till St Georges Hospital i London har Akademiska sjukhuset remitterat en patient för intrauterin laserbehandling och en patient för intrauterin radioablation. Universitetssjukhuset i Linköping har själva utfört några enstaka intrauterina transfusioner och har under perioden remitterat en patient till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin shuntbehandling. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har man själva utfört intrauterina transfusioner och några enstaka shuntbehandlingar. Sjukhuset har remitterat tolv patienter till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterin laserbehandling eller radioablation. Universitetssjukhuset i Lund har själva utfört en intrauterin transfusion och i övrigt har man remitterat patienterna. Till Rigshospitalet i Köpenhamn har nio patienter skickats för intrauterina transfusioner, sex patienter för laserbehandling och en patient för shuntbehandling under perioden Dessutom har man skickat en patient till Karolinska universitetssjukhuset för intrauterina transfusioner. På Universitetssjukhuset i Malmö utförs inga av de behandlingar som ingår i avgränsningen. Sjukhuset har remitterat fem patienter för intrauterina transfusioner, fyra patienter för laserbehandling och två patienter för shuntbehandling till Rigshospitalet i Köpenhamn och dessutom fyra patienter för intrauterina transfusioner till Hamburg under tidsperioden. Karolinska universitetssjukhuset utför, som tidigare nämnts, samtliga behandlingar inom avgränsningen själva. Det bör noteras att regionsjukhusen påpekat viss osäkerhet kring siffrorna även när det gäller denna del och att det har varit svårt att få fram det exakta antalet patienter som remitterats sedan Dock bedömer Socialstyrelsen att den ovanstående redovisningen av remitteringar bekräftar bilden av att regionsjukhusen systematiskt remitterar patienter för dessa behandlingar och att detta bekräftar bilden av att dessa behandlingar är att betrakta som högspecialiserad vård. Eftersom det är en fördel om rikssjukvårdsområden går att följa upp via patientregistret, och då det ofta innebär en ökad tydlighet om en eventuell rikssjukvårdsdefinition går att uttrycka med koder, är det tänkbart att initiera ett arbete i syfte att införa koder för dessa behandlingsmetoder i KVÅ om området skulle definieras som rikssjukvård. 17

18 Kvalitetsregister och resultatindikatorer Den medicinska referensgruppen ombads dels att ge förslag på vilka kvalitetsregister som kan vara användbara inom området intrauterina behandlingar, dels vilka resultatindikatorer som kan användas. Nedan listas de register som gruppen ansett vara relevanta inom området: Medicinska födelseregistret Tvillingregistret Missbildningsregistret Svenska barnkirurgiska registret Nationellt register för barnkirurgi Nationellt PeriNatalt Qvalitetsregister (PNQ). Som allmänt accepterade resultatmått inom intrauterina behandlingar har främst mortalitet nämnts av sjukhusen. Det har också påpekats att olika mått på morbiditet förekommer, men att dessa inte är tillräckligt utvecklade ännu. Sjukhusen ombads även att skicka in vilka register man rapporter till och vilka resultatindikatorer som dokumenteras för de olika behandlingarna. Detta redovisas i bilaga 3. 18

19 Konsekvenser för forskningens förutsättningar I samband med utredningen om huruvida viss verksamhet ska definieras som rikssjukvård får Vetenskapsrådet i uppdrag att se över hur forskningens förutsättningar skulle påverkas om den kliniska verksamheten inom området centraliserades. Vetenskapsrådet gör i detta syfte en sammanställning av forskningen inom det område som utreds. Vetenskapsrådet har skickat en förfrågan till universitetssjukhusen, i vilken forskare inom området intrauterina behandlingar har ombetts att redogöra för följande: sin forskningsportfölj sin publikationslista för de senaste fem åren vilka vetenskapliga tidskrifter som anses vara viktiga inom intrauterina behandlingar och om möjligt lista de tio mest betydelsefulla hur forskningen finansieras (både externa och interna forskningsmedel). Samtliga tillfrågade universitetssjukhus har besvarat Vetenskapsrådets förfrågan enligt ovan. I sin sammanställning (se bilaga 4) beskriver rådet forskningens omfattning och aktivitet genom en beskrivning av pågående och planerade forskningsprojekt vid de olika sjukhusen, samt via en så kallad bibliometrisk analys. Däremot drar inte Vetenskapsrådet några slutsatser avseende vilka konsekvenser en koncentration av verksamheten skulle få för forskningens förutsättningar. Vetenskapsrådet konstaterar dock att det är centralt för utvecklingen inom intrauterina behandlingar och för områdets framtida ställning nationellt och internationellt att både forskning av ren grundforskningskaraktär och forskning direkt anknuten till den kliniska verksamheten bedrivs och är av hög kvalitet. 19

20 Internationell utblick Danmark Huvudansvaret för hälso- och sjukvården i Danmark (5,5 miljoner invånare år 2008) åligger de fem regionerna. Här tillhandahålls all sjukhusvård och primärvård, samt läkemedel och viss psykiatri. Denna vård finansieras till största delen av bidrag från staten, men också till viss del av kommunerna. Den danska staten fastslår de övergripande målen för hälso- och sjukvården genom lagstiftning och svarar utöver detta bland annat också för tillsynsverksamhet och upprättande av vårdriktlinjer. Genom så kallad specialplanlægning kan staten också, genom Sundhedsstyrelsen, besluta att viss högspecialiserad vård, där behandlingen är komplex, sjukdomen sällsynt och resursförbrukning hög, ska definieras som en højt specialiseret funktion. Detta innebär att vården får tillhandahållas på maximalt tre sjukhus i landet. För att få bedriva områden som fått denna status krävs tillstånd från Sundhedsstyrelsen. Både regionerna och privata sjukhus har rätt att ansöka. Vilka sjukhus som får bedriva de högspecialiserade funktionerna anges i Sundhetsstyrelsens Specialeplan 2010 där det finns en specialevejledningen för de olika specialiteterna som gäller fr.o.m. den 1 januari Då det är första gången som den nya processen för specialplanläggning genomförs, sedan lagstiftningen ändrades 2006, så gäller Sundhetsstyrelsens Specialplanlægning og lands- og landsdelsfunktioner i sygehusvæsendet: Vejledning från 2001 fram till detta datum. Intrauterina behandlingar i Danmark Intrauterina behandlingar är i Danmark definierat som højt specialiseret funktion. I specialevejledning för gynekologi och obstetrik framgår att intrauterin transfusion, dränage och bedömning inför eventuell intrauterin operation ska bedrivas på Rigshospitalet i Köpenhamn. I underlaget till specilevejledningen uppges att det utförs transfusioner i Danmark per år på patienter. Sundhetsstyrelsen har godkänt en remittering till Tyskland för intrauterin operation under de senaste åren. 20

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är

Läs mer

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 15 juni 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård

Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård Behandling av plexus brachialisskador som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 3 oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008

Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008 Viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en rekommendation för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård

Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård Behandling av barnglaukom och barnkatarakt som rikssjukvård tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 23 maj 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård

Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 24 september 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en rekommendation

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Avdelningen för regler och tillstånd Socialstyrelsen Dnr 30868/2011 Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Remiss om estetiska behandlingar - förslag till rättslig

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Centralisering med patienten i centrum

Centralisering med patienten i centrum Rapport 2013:3 Centralisering med patienten i centrum Vårdanalys utvärdering av patientperspektivet i rikssjukvården Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt Regionalt ioanksregister, Universitetssjukhuset

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Utbildningar Kliniskt nätverk Regionsdag högspec. Kirurgi Förslag forskningssamarbete Kirurgisk utveckling: Gastrostomier VO Barnkirurgi: Utbildningsinsatser

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer