Rekruttering af udenlandsk arbejdskraft: Indvandreres arbejdsmiljø og tilknytning til arbejdsmarkedet i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekruttering af udenlandsk arbejdskraft: Indvandreres arbejdsmiljø og tilknytning til arbejdsmarkedet i Finland"

Transkript

1 Rekruttering af udenlandsk arbejdskraft: Indvandreres arbejdsmiljø og tilknytning til arbejdsmarkedet i Finland Olli Sorainen Työ- ja elinkeinoministeriö, Suomi Arbets- och näringsministeriet i Finland

2 Rapporten Forfattere Udgiver Rekruttering af udenlandsk arbejdskraft: Indvandreres arbejdsmiljø og tilknytning til arbejdsmarkedet i Finland Olli Sorainen Työ- ja elinkeinoministeriö, Suomi, Arbets- och näringsministeriet i Finland Redaktion afsluttet September 2010 Finansiering Denna landrapport är en del av ett förberedande projekt, som finansieras av Nordiska ministerrådets globalisering projekt Udenlandsk arbejdskraft i Norden: Sammenlignende analyser af arbejdsvilkår, arbejdsmiljø og rekrutteringsforudsætninger Työ- ja elinkeinoministeriö Arbets- och näringsministeriet i Finland Södra esplanaden Helsingfors Finland Telefonväxel: Telefax: (09) registratur (at) tem.fi

3 Innehåll 1 Inledning Tema Definitioner Lagstiftning och politik Tillträde, vistelse och arbete Anställningsvillkor Socialskydd och välfärdstjänster Bostadsbaserad socialskydd Socialskydd på grund av arbete Användning av välfärdstjänster bland invandrare Åtgärder för att främja arbetsinvandring från utomlands Regeringens invandrarpolitik Rekryteringsåtgärder Integreringsåtgärder Aktuella dimensioner och bild av arbetsinvandring Läget i samhället Arbetsinvandring Uppskattning av tillgänglig statistik Antalet och struktur av utländska arbetstagare Aktuell bild på arbetsmarknaden av utländska arbetstagare Rekrytering och rekryteringskanaler Anställningsvillkor och arbetsförhållanden Kvalifikationer Mobilitet på arbetsmarknaden Arbetslöshet och marginalisering Push och pull -faktorer Invandrarnas kunskaper om arbetslivets regler Sammanfattning Litteratur... 44

4 2 1 Inledning 1.1 Tema Under tidernas lopp i Finland har utvandring varit större än invandring. Av olika orsaker har folk valt eller varit tvunget att söka arbete utomlands. Alltid har dock utlänningar flyttat till Finland, särskilt efter att Finland blev självständigt. Speciellt före andra världskriget Finland var ett mycket mångkulturellt land. Finlands ekonomi samt kulturella och politiska livet har fått många drag från utländska fackmän och företagare som har varit verksamma i Finland. 1 Efter krigstiden, speciellt på och 70-talen, finsk arbetskraft flyttade i stor utsträckning utomlands, bland annat till Sverige. Många har sedan kommit tillbaka, men i dag utanför Finland bor närmare 1,3 miljoner människor som är finnar eller har finsk ursprung. Invandring till Finland har efter krigstiden ökat bara långsamt. Efterfrågan av arbetskraft i industrin var knapp och när tjänstesektorn började expandera, arbetskraft fanns bland kvinnor som deltog i arbetslivet i relativt hög grad. Låg grad av arbetskraftsinvandring i Finland har också påverkats av det faktum att Finland inte har kolonialhistoria. Andel av utlänningar bland befolkningen började föröka sig på 1990-talet med anledning av händelser i Sovjetunionen och återinvandring av ingermanländare. Finland har mottagit kvotflyktingar sedan 1970-talet och siffrorna för asylsökande började gradvis öka under 1990-talet. På och 2000-talet har den vanligaste orsaken för invandringen varit familjeanknytning. Efter att den svåra ekonomiska recessionen på mitten av 1990-talet var över har också arbetsinvandringen börjat öka igen. Den senaste recessionen från och med hösten 2008 ledde till kraftigt ökning av arbetslöshet i allmänhet och också beviljade arbetstillstånd minskade. Antalet utlänningar på arbetsmarknaden trots det inte minskade på samma takt. Från utomlands rekryteras arbetstagare ofta till arbetskraftsintensiva branscher som restaurang-, städning- och annan service och byggnadsektor. Största grupper av utländska arbetstagare kommer nuförtiden från Estland och Ryssland. Arbetsmarknadslagstiftning gäller alla oberoende av nationalitet och tillståndskategori etc. Under de senaste tiderna har dock publicerats undersökningar och rapporter som framhäver att läget med efterlevandet av lagliga anställningsvillkor kanske kunde förbättras. I slutet av 2009 var sammanlagt utländska medborgare varaktigt bosätta i Finland, vilket utgör 3 % av hela befolkningen. År 2009 flyttade personer till Finland från utomlands och personer ur Finland. Nettoflyttningen blev således nästan Det finns anledning att anta att antalet utländska arbetstagare som inte bor fast i Finland är årligen circa I denna rapport beskrivs läget av arbetsinvandring till Finland samt utlänningar och deras arbetsförhållanden på den finska arbetsmarknaden. Uppgifter för rapporten har hämtats från statistiken, lagstiftningen och lagberedningsdokument, forskningar och annan litteratur samt personliga utlåtanden av olika specialister. 1 T.ex. Korkiasaari Jouni & Söderling Ismo (2003).

5 3 1.2 Definitioner Invandring, invandrare. Invandring eller flyttning till Finland (maahanmuutto, muuttaa maahan) har sin lagliga definition i lagen om hemkommun (201/1994) och i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). Dessa två lagar fastställer utlänningens rätt till socialskydd i Finland. 2 I 4 lagen om hemkommun stadgas att kriterier för att en utlänning skulle beviljas hemkommun i Finland. Utlänningen bör: ha ett i utlänningslagen (301/2004) avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till kontinuerlig (A) eller permanent (P eller P-EY) vistelse, vara medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz och ha registrerat sin uppehållsrätt i enlighet med utlänningslagen, om sådan registrering krävs av honom eller henne, vara familjemedlem till en sådan person som har hemkommun i Finland, eller ha ett i utlänningslagen avsett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till minst ett års tillfällig vistelse (B) och dessutom med beaktande av förhållandena som helhet har för avsikt att stadigvarande bosätta sig i Finland. Som faktorer som visar att en i sista punkten avsedd person är stadigvarande bosatt i Finland beaktas bland annat att han eller hon har ett giltigt arbetsavtal eller annan därmed jämförbar utredning om minst två års arbete eller studier i Finland. I 3 a i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet stadgas att lagstiftningen om social trygghet tillämpas på en person som flyttar till Finland om det med beaktande av personens helhetssituation anses att han eller hon flyttar till Finland för att stadigvarande bosätta sig här. Faktorer som visar att utlänningen bosätter sig i Finland stadigvarande är bland annat: utlänningen är familjemedlem eller nära anhörig till en person som är stadigvarande bosatt i Finland, utlänningen har ett arbetsavtal på minst två år eller något annat därmed jämförbart avtal för arbete i Finland Från synvinkel av dessa lagar har sådana utlänningars som vistas i Finland utan att uppfylla kriterier av ovan nämnda lagar alltså inte invandrat eller flyttat till Finland. De flesta av utländska arbetstagare som har rekryterats från utomlands hör till denna grupp, vanligen på grund av den tillfälliga naturen av uppehållstillståndet eller kortvariga arbete t.ex. i jordbruket. I praktiken finns det ingen klar definition om det vem som konstateras som invandrare. I det vardagliga språket och också i den politiska debatten inkluderas dock nästan alla utlänningar som vistas i Finland utom turister - som invandrare. För att utttrycka sig exakt bör man klargöra varje gång vad som menas när man talar om invandrare. Arbetsinvandring, arbetsinvandrare Liksom ovan sagt, invandring i det almänna språket är mycket brett begrepp. Ofta hänvisar man till och med de utstationerade arbetstagare på byggnadsplatser och bärplockare på akrar i gruppen invandrare. Likaså är finska ordet työperusteinen maahanmuutto 2 Också tillämpning av integrationslagen baserar sig på definition i lagen om hemkommun (3 i lagem om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999).

6 4 ( arbetsrelaterade invandring ) omfattande: normalt innehåller det alla utlänningar som arbetar i Finland oberoende av det om utlänningen har flyttat eller har för avsikt att flytta till Finland. Den nuvarande finska lagstiftningen känner bara individuella tillstånd för vistelse och arbete. Alla uppehållstillstånd, också de som innehåller rätt att arbeta, beviljas till en särskild utlänning. För att bevilja arbetstagares uppehållstillsstånd för en utlänning behövs det en nämnd arbetsgivare. Tillståndet beviljas dock inte för en arbetsgivare, och arbetsgivaren har inga rättigheter vis a vis uppehållstillståndet. På grund av 77 i utlänningslagen berättigar uppehållstillstånd för arbetstagare till att arbeta inom en bransch eller flera. Av särskilda skäl kan uppehållstillstånd för arbetstagare begränsas till arbete i anställning hos en viss arbetsgivare. Arbetstillstånd för grupper finns inte. Arbetsgivaren kan dock be om ett förhandsbesked om förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd för en eller flera utländska arbetstagare. Detta regleras i 78 utlänningslagen. Med en utstationerad arbetstagare avses en arbetstagare som vanligtvis arbetar i någon annan stat än Finland och som av en arbetsgivare i en annan stat sänds för att arbeta i Finland under en begränsad tid i samband med att denna arbetsgivare tillhandahåller tjänster över gränserna. Vid utstationeringen av arbetstagare är det fråga om situationer där 1) arbetstagaren utstationeras för att utföra arbete under företagets (dvs. arbetstagarens arbetsgivarföretags) ledning och för dess räkning med stöd av ett avtal som ingåtts mellan arbetsgivaren och en i Finland verksam mottagare av tjänsterna 2) arbetstagaren utstationeras på en arbetsplats eller i ett företag som tillhör samma företagsgrupp 3) det företag som hyr eller förmedlar arbetskraft utstationerar arbetstagaren i arbete till ett annat företags förfogande. Bestämmelser om utstationerade arbetstagares minimiarbetsvillkor ingår i lagen om utstationerade arbetstagare (1146/1999). Genom lagen verkställdes direktiv (96/71/EG) om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Med tanke på lagens tillämpning har det ingen betydelse om arbetsgivaren är från ett annat EU-land eller från ett land utanför EU. Lagen tillämpas inte på besättning som arbetar på företagens fartyg som bedriver handelssjöfart. På en i Finland utstationerad arbetstagares arbetsavtal skall vissa bestämmelser i Finlands lag tillämpas till de delar de är fördelaktigare för arbetstagaren än de bestämmelser som annars skall tillämpas på arbetstagaren. Säsongarbetstagare har inte definierats in den finska lagstiftningen eller invandrin gspolitiken. I utlänningslagen finns olika stadganden som kan tillämpas för en utlänning som arbetar i Finland säsöngsmässigt. Säsongarbetstagare inkluderas ofta i gruppen arbetsinvandrare. Europeiska kommissionen har den lagt fram ett förslag till direktiv om säsongsarbete (COM(2010) 379 final). Syftet med förslaget är att fastställa ett gemensamt förfarande för inresa och vistelse i EU och vilka rättigheter säsongsarbetare från tredjeland ska ha. Förslaget leder troligen också i Finland bl.a. till det att säsongsarbetare definieras i lagstiftningen. Högutbildade lågutbildade utländska arbetstagare har inte heller definierats in den finska lagstiftningen. Enligt utlänningslagen utgör utbildningsnivån inget direkt kriterium i prövningen av uppehållstillstand. I utlänningslagen finns många paragrafer som kan lättare tillämpas för en högutbildad utlänning, t.ex. en person som har en ledande position i ett företag eller en

7 5 sakkunnig expert. I dessa fall är arbete tillåtet med ett vanligt uppehållstillstånd, vilket betyder mindre byråkrati och snabbare ansökningsprocess. Direktiv 2009/50/EG ( ) om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning skall också i Finland leda till att högkvalificerat arbete eller arbetstagare definieras i lagstiftningen. 2 Lagstiftning och politik 2.1 Tillträde, vistelse och arbete EU-medborgarnas rätt att arbeta Lagen om övergångsperiod, som gällde medborgare av stater som blev medlemmar i EU 2004, upphävdes 2006 som oeffektiv och för att orsaka skatteförluster samt att ha vridande effekter på arbetsmarknaden. 3 Övergångsperiodslagen gällde bara direktrekrytering från de nya EU-länderna men inte utstationering av arbetstagare. 4 Övergångsperiodslagen blev ersatt av registeringslagen som hade för målsättning att förbättra möjligheter att statistikföra arbetstagare från nya EU-länder. 5 Lagen hade marginell verkan och det upphävdes Sedan har har alla EUmedborgare haft rätt att arbeta fritt i Finland. Unionsmedborgare får uppehålla sig eller söka arbete i Finland i tre månader utan att registrera sin uppehållsrätt. Den fria rörligheten gäller också EU-medborgarnas och deras makars eller sambors familjemedlemmar som inte är EU-medborgare. Som familjemedlemmar i dessa fall räknas barn under 21 år samt barn och föräldrar som måste försörjas. Uppehållsrätten av EU-medborgare och deras familjemedlemmar skall registreras hos polismyndigheten. En EU-medborgare och hans/hennes familjemedlem beviljas permanent uppehållstillstånd efter att de har bott fem år i Finland. En EU-medborgare kan ansöka om ett intyg om permanent uppehållstillstånd. Familjemedlemmar som inte är EU-medborgare kan ansöka om permanent uppehållskort. Arbetstagare från länder utanför EU/EES Arbetstagare från länder utanför EU/EES har möjlighet att arbeta på grund av arbetstagares uppehållstillstånd, vanligt uppehållstillstånd eller utan uppehållstillstånd (visum eller visumfrihet). Valet av tillsståndskategori beror på arbete eller arbetstagares position. 1) Uppehållstillstånd för arbetstagare 3 Lag om förutsättningarna för förvärvsarbete för medborgare i Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien (309/2004). 4 SRR 1/ Lag om registrering av uppgifter om arbete som utförs av medborgare i vissa av den Europeiska unionens medlemsstater (418/2006).

8 6 I utlänningslagen (301/2004) finns föreskrifter om uppehållstillstånd för arbetstagare. Enligt 70 i utlänningslagen är syftet med systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare att systematiskt, snabbt och smidigt främja tillgången på arbetskraft med beaktande av arbetsgivares och utländska arbetstagares rättssäkerhet samt möjligheterna för den arbetskraft som redan finns på arbetsmarknaden att få arbete. Uppehållstillstånd för arbetstagare beviljas enligt ett tvåstegsförfarande. Först bedömer arbets- och näringsbyrån i enlighet med 72 i sitt delbeslut de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för tillståndet, dvs. möjligheten att inom en rimlig tid finna sådan arbetskraft som lämpar sig för det aktuella arbetet bland den arbetskraft som står till förfogande på arbetsmarknaden. Samtidigt säkerställer arbets- och näringsbyrån att beviljandet av uppehållstillståndet för arbetstagare inte hindrar en sådan person som lämpar sig för det aktuella arbetet och som står till förfogande på arbetsmarknaden från att få arbete. Vid prövningen av huruvida uppehållstillstånd för arbetstagare ska beviljas beaktar arbets- och näringsbyrån de rikstäckande riktlinjer för de allmänna villkoren för anlitandet av utländsk arbetskraft som har utfärdats genom beslut av statsrådet, samt arbets- och näringscentralens regionala riktlinjer. Enligt 71 i utlänningslagen deltar också arbetsmarknadsparterna i utformandet av dessa riktlinjer. Därefter bedömer arbetskraftsbyrån i enlighet med 73 i utlänningslagen de centrala villkoren för arbetet samt arbetsgivarens förmåga att uppfylla sina förpliktelser som arbetsgivare. Vidare granskar arbetskraftsbyrån att utlänningens försörjning är tryggad och säkerställer i enlighet med 72 att uppehållstillstånd för arbetstagare endast beviljas personer som uppfyller de föreskrivna villkoren i de fall då det krävs särskild kompetens eller ett godkänt hälsotillstånd för arbetet. Efter att arbetstillståndsenheten har fattat sitt delbeslut beviljas utlänningen enligt 83 i utlänningslagen ett första uppehållstillstånd för arbetstagare av Migrationsverket eller ett fortsatt tillstånd av polisinrättningen i häradet, om de allmänna villkor för beviljande av uppehållstillstånd som föreskrivs i 36 i utlänningslagen är uppfyllda. Dessa villkor innebär att det inte får finnas sådana hinder för beviljande av uppehållstillstånd som gäller allmän ordning eller säkerhet och att det inte får vara fråga om kringgående av bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet. Enligt 53 i utlänningslagen beviljas det första tidsbegränsade uppehållstillståndet för ett år, dock högst för den tid sökandens resedokument gäller, om inte uppehållstillstånd söks för en kortare tid. Enligt 55 i utlänningslagen kan ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för högst fyra år. Uppehållstillståndet för arbetstagare kan beviljas för tillfälligt arbete eller för arbete av fortgående karaktär. Uppehållstillståndet för arbetstagare beviljas i allmänhet för en viss bransch. Arbetstagaren kan byta jobb inom den bransch som arbetstillståndet gäller. Arbetstillståndet beviljas av migrationsverket eller polisinrättningen i häraden. Dessa kontrollerar att de allmänna villkoren för uppehållstillstånd uppfylls enligt utlänningslagen. 2) Arbete på grund av vanligt uppehållstillstånd I vissa fall får en utlänning arbeta i Finland med stöd av ett vanligt uppehållstillstånd som beviljas av Migrationsverket eller polismyndighet. Uppehållstillstandet beviljas utan att det utförs någon prövning av tillgången på arbetskraft.

9 7 Tillfällen när det är möjligt att arbeta på grund av ett vanligt uppehållstillstånd är listade i utlänningslagen. Obegränsad rätt att förvärvsarbeta på grund av ett vanligt uppehållstillstånd har enligt 79 i utlänningslagen en utlänning som har beviljats 1) permanent uppehållstillstånd, EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller kontinuerligt uppehållstillstånd på grundval av annat än arbete eller yrkesutövning, 2) uppehållstillstånd på grund av familjeband, 3) tillfälligt uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd eller annan humanitär invandring, 4) tillfälligt uppehållstillstånd för offer för människohandel, 5) tidsbegränsat uppehållstillstånd, då personen i fråga sköter ledningsuppgifter på högsta nivå eller mellannivå i ett företag eller utför sakkunniguppdrag som kräver specialkompetens, är idrottare, tränare eller idrottsdomare, om verksamheten är yrkesmässig, arbetar för ett religiöst eller ideologiskt samfund, yrkesmässigt verkar inom området för vetenskap, kultur eller konst med undantag av restaurangmusiker, eller arbetar i en internationell organisation eller sköter uppgifter som hänför sig till officiellt mellanstatligt arbete. Rätt att förvärvsarbeta på grund av ett vanligt uppehållstillstånd har också en utlänning vars arbetseller uppdragsgivare inte har något verksamhetsställe i Finland, om han eller hon är yrkesmässigt verksam inom masskommunikationsområdet, eller undersöker marknaden, förbereder ett företags etablering i Finland, förhandlar om eller skaffar beställningar eller övervakar hur beställningar verkställs eller sköter andra motsvarande uppgifter, samt en utlänning som av utrikesministeriet beviljats uppehållstillstånd för att utföra bygg-, reparations- och underhållsarbete vid en beskickning. En utlänning som har avlagt examen i Finland har också rätt att förvärvsarbeta på grund av ett vanligt uppehållstillstånd med stöd av sitt uppehållstillstånd utan att det genomförs någon prövning av tillgången på arbetskraft. Enligt 80 i utlänningslagen har en utlänning begränsad rätt att arbeta på grund av ett vanligt uppehållstillstånd i Finland om han eller hon 1) har beviljats uppehållstillstånd för studier, om arbetet är arbetspraktik som ingår i examen eller ett slutarbete som ingår i studierna och som utförs i form av förvärvsarbete, eller om mängden av arbete utjämnas till i genomsnitt 25 timmar per vecka under den tid då egentlig undervisning ordnas vid läroanstalten, eller om heltidsarbetet infaller under en tid då egentlig undervisning inte ordnas vid läroanstalten, 2) kommer till landet för att arbeta i olika lärar-, föreläsar- och forskaruppgifter, varvid den begränsade rätten att arbeta gäller högst ett år, 3) har kommit till Finland för att utföra arbete som t.ex. ingår i ett avtal om leverans av en maskin, såsom installation av maskinen eller utbildning angående dess användning, då arbetet pågår högst sex månader, 4) har beviljats uppehållstillstånd för arbete eller arbetspraktik som ingår i ett mellanstatligt avtal eller medborgarorganisationers utbytesprogram, om arbetet eller praktiken pågår högst 18 månader, eller som sker genom att en utlänning som avlagt högskoleexamen förflyttas inom företaget för högst ett år, 5) kommer till landet för arbetspraktik som utförs av en årig utlänning och studerar svenska eller finska vid en utländsk högskola eller när praktikbranschen motsvarar utlänningens studier eller examen, om arbetspraktiken pågår högst 18 månader, eller 6) har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 51 på grund av hinder för avlägsnande ur landet, när det har förflutit ett år sedan det första uppehållstillståndet beviljades.

10 8 3) Arbete utan uppehållstillstånd Det finns fall där utlänningar kan förvärvsarbeta i Finland utan uppehållstillstånd. Den berörda personen måste ändå ha ett giltigt visum om han eller hon kommer från ett land med vilket Finland inte har ingått avtal om visumfrihet. I 81 i utlänningslagen regleras de situationer där en utlänning får arbeta utan uppehållstillstånd. Rätt att förvärvsarbeta utan uppehållstillstånd har en utlänning som 1) med stöd av inbjudan eller avtal kommer som tolk, lärare, sakkunnig eller idrottsdomare för högst tre månader, 2) med stöd av inbjudan eller avtal kommer som yrkeskonstnär eller idrottare för högst tre månader, inbegripet biträdande personal, 3) arbetar som sjöman antingen på ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen eller på ett fartyg som huvudsakligen går i trafik mellan utländska hamnar, 4) kommer för att plocka eller skörda bär, frukter, specialväxter, rotfrukter och grönsaker eller för arbete i anslutning till pälsfarmning i högst tre månader, 5) efter att ha sökt internationellt skydd har vistats i Finland i tre månader, högst tills ansökan avgörs med laga kraft, eller 6) såsom ordinarie arbetstagare hos ett företag som driver verksamhet i en annan EU- eller EES-stat kommer för att utföra tillfälligt leverans- eller underleveransarbete, förutsatt att utlänningen i nämnda stat har giltiga tillstånd som berättigar till vistelse och arbete. När arbetsgivaren eller uppdragsgivaren inte har något verksamhetsställe i Finland, har en utlänning rätt att förvärvsarbeta utan uppehållstillstånd 1) som demonstratör eller filmarbetare i högst tre månader, 2) som en person som hör till personalen på ett motorfordon i utländsk ägo eller besittning, när utlänningen framför ett fordon med vilket en gränsöverskridande transport förs till bestämmelseorten eller hämtas från utgångsorten, eller när trafikeringen i Finland hänför sig till regelbunden reguljär trafik mellan orter av vilka åtminstone en är belägen utomlands och utlänningen inte är bosatt i Finland, eller 3) som reseledare för en sällskapsresa från utomlands till Finland. Enligt 82 i utlänningslagen får antingen utlänningen själv eller en arbetsgivare för utlänningens räkning utan fullmakt anhängiggöra en ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare. Ansökan får lämnas in till en finsk beskickning, till arbets- och näringsbyrån eller till polisinrättningen i häradet. Regeringens plan för att förändra uppehållstillståndssystem för arbetstagare Efter att den nuvarande utlänningslagen trädde i kraft den har bestämmelser om arbete kritiserats från många håll för att vara komplicerade och måntydliga. 6 Konkreta ändringar presenterades i rapporten av arbetsgruppen för arbetstillstånd i de bestämmelser och myndighetsförfaranden som är förknippade med utlänningars arbete. De centrala förslagen till ändringar i bestämmelserna handlar om att förtydliga paragrafer om utlänningars rätt att arbeta, att utöka förhandsövervakningen av arbetsvillkoren och kraven från arbetsgivaren till att gälla alla de uppehållstillstånd som beviljats för arbete samt göra reglerna för uppehållstillstånd för näringsidkare mer konsekventa. 7 6 T.ex. Sorainen (2007). 7 Työlupatyöryhmä (2007).

11 9 Nu har också regeringen ansett att det gällande systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare har inte i praktiken fungerat på det sätt som avsågs i samband med beredningen av utlänningslagen. Regeringen har föreslagit att utlänningslagen skall ändras så att det stämmer bättre överens med behovet att främja arbetskraftsinvandring. Finlands attraktivitet ska förbättras genom att det gällande systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare görs enklare och klarare. 8 Den viktigaste orsaken till att systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare i praktiken inte har fungerat utgörs av den svårtolkade och mångtydiga regleringen, vilken i kombination med det mångskiftande förfarandet för anhängiggörande av ansökningar har medfört missförstånd och dröjsmål vid handläggningen av ansökningarna. Regeringen föreslår att första uppehållstillstånd för arbetstagare ska kunna beviljas för högst fem år i stället av den nuvarande ett år. Varje uppehållstillstånd ska innefatta rätt att arbeta. Prövningen av tillgången på arbetskraft ska slopas. På grund av EU-medborgarnas gemenskapsföreträde förutsätter beviljande av uppehållstillstånd för arbetstagare i framtiden att att arbetsgivaren först har försökt rekrytera arbetskraft inom EU/EES område och lägger fram en utredning om detta. Lagarna avses träda i kraft under Anställningsvillkor Arbetsavtalslagen 9 tillämpas på så gott som allt arbete som utförs i ett anställningsförhållande, oberoende av arbetets art. Lagen tillämpas på ett rättsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i de fall där arbete utförs för arbetsgivarens räkning under dennes ledning och övervakning och arbetstagaren får lön för sitt arbete. När de i arbetsavtalslagen föreskrivna kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls blir även andra arbetslagar och -bestämmelser tillämpliga. Begreppet arbetsavtal som finns i lagen är tvingande rätt. Varken parterna i ett arbetsavtal eller de berörda parterna i ett kollektivavtal kan på ett giltigt sätt avtala om att arbetsavtalslagen inte skall tillämpas på ett sådant anställningsförhållande som uppfyller kriterierna för ett anställningsförhållande. Bestämmelserna om lön, arbetstid och andra ansenliga anställningsvillkor samt anställningsskydd tillämpas i regel på samma sätt på alla som jobbar i Finland. Samma gäller också utsända arbetstagare från utomlands fast arbetsgivaren är utländsk är det inte möjligt att välja utländsk lagstiftning och kollektivavtal i stället av de finska när det är fråga om lön och andra ansenliga anställningsvillkor. 10 Alla arbetstagare har rätt till likabehandling. Arbetsgivaren får inte diskriminera någon på grund av kön, börd, etniskt ursprung, nationalitet, nationellt ursprung, religion, ålder, hälsotillstånd, handikapp, politisk aktivitet, facklig aktivitet eller någon annan motsvarande orsak. Inom de flesta branscher finns kollektivavtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarförbunden. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan utöver arbetslagstiftningen och kollektivavtalen välja att följa 8 RP 269/ Arbetsavtalslag (55/2001). 10 Lag om utstationerade arbetstagare (1146/1999).

12 10 ett gemensamt avtal där anställningsvillkoren bestäms mer noggrant än i de allmänna bestämmelserna. Detta avtal kan dock för arbetstagaren inte vara sämre än kollektivavtalen. Övervakningen av anställningsvillkor av utländska arbetstagare äger rum preliminärt, när det gäller beviljande av arbetstagares uppehållstillstånd. Enligt 73 i utlänningslagen hör det till arbetsgivarens skyldigheter att till en ansökan om arbetstagares uppehållstillstånd foga: 1) sådan information om de centrala villkoren i arbetet som avses i 2 kap. 4 i arbetsavtalslagen, 2) en försäkran om att villkoren stämmer överens med gällande bestämmelser och kollektivavtalet i fråga eller, om det inte finns något kollektivavtal som ska tillämpas, svarar mot den praxis som gäller arbetstagare som är verksamma i motsvarande uppgifter på arbetsmarknaden, samt 3) om arbets- och näringsbyrån kräver det, en utredning om att arbetsgivaren har uppfyllt och i fortsättningen förmår uppfylla sina förpliktelser som arbetsgivare. De två första punkterna i bestämmelsen blir alltid tillämpliga i samband med en ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare. Informationen och försäkran ska ges såväl när det är fråga om ett första uppehållstillstånd som när det gäller en ansökan om fortsatt tillstånd. En sådan utredning om att arbetsgivaren klarar av sina förpliktelser som avses i 3 punkten behöver däremot bara ges då arbets- och näringsbyrån särskilt kräver det. Arbetstillståndsenheterna har till uppgift att säkerställa att arbetsgivaren klarar av de arbetsgivarförpliktelser som föreskrivs i lag innan ett delbeslut fattas i ärendet. En grundläggande förutsättning för att arbets- och näringsbyråerna ska kunna utföra denna förhandskontroll är att utlänningen i fråga har vetskap om en anställning och en arbetsgivare eller uppdragsgivare i Finland, som med sin underskrift eller på något annat sätt bestyrker de uppgifter som framgår av bilagan till ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare. Vidare krävs information om lönen och den grund enligt vilken lönen bestäms, den ordinarie arbetstiden och prövotiden, lönebetalningsperioden, hur semestern bestäms, det tillämpliga kollektivavtalet, den plats där arbetet huvudsakligen utförs, en utredning över arbetsställena samt information om uppsägningstiden. Arbetstillståndsenheten prövar på basis av ansökan om uppehållstillstånd och dess bilagor huruvida anställningsförhållandets villkor kan betraktas som tillbörliga samt huruvida arbetsgivaren förmår och är villig att svara för sina arbetsgivarförpliktelser. Arbetstillståndsenhetens prövning grundar sig dessutom bl.a. på utredningar om arbetsgivarens betalningsstörningar, betalningsdröjsmål, konkurser, likvidationer, lönegarantifordringar, eventuella intyg över skatteskulder och uppgifter om iakttagandet av betalningsplaner, informationen i förskottsinnehållningsregistret och mervärdesskatteregistret, uppgifter om mervärdesskatteskulder, betalningsplaner och iakttagandet av dem, samt på informationen i arbetsgivarregistret. När det gäller fortsatta tillstånd beaktar arbetstillståndsenheterna dessutom utredningar över betalda och försäkrade löner, utredningar och intyg över lönebikostnader, såsom socialskyddsavgifter, pensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier, samt bokförarens och revisorns utlåtanden över företagets verksamhet och soliditet, jämte balans- och bokslutsuppgifter. Dessutom granskar arbetstillståndsenheterna att det inte har förekommit problem i samband med tidigare tillstånd som beviljats anställda hos samma arbetsgivare. Arbetstillståndsenheterna ser också till att de uppgifter som har registrerats i arbets- och näringsförvaltningens informationssystem för arbetskraftstjänster, dvs. det s.k. URA-systemet, har granskats. Detta gäller särskilt uppgifterna om arbetsgivaren, samt när det är fråga om fortsatta tillstånd även uppgifterna

13 11 om arbetstagaren. För ett sådant företags del som håller på att inleda sin verksamhet granskar arbetstillståndsenheten t.ex. handelsregisterutdraget eller någon annan liknande utredning, företagets plan för affärsverksamhet och finansieringsplan, eventuella intentionsavtal med olika samarbetsparter samt avtal eller föravtal angående företagets verksamhetslokaler. I alla andra fall sker övervakningen efteråt dvs. i anknytning av den normala övervakningen av arbetarskyddsmyndighet. I utlänningslagen finns det föreskrifter med avsikt att underlätta övervakningen av anstallningsvillkor av utländska arbetstagare. En arbetsgivare som anställer en annan person än en unionsmedborgare, en därmed jämförbar eller familjemedlem eller en utländsk arbetstagare med permanent uppehållstillstånd skall utan dröjsmål lämna en utredning över de centrala villkoren i arbetsavtalsförhållandet, bl.a. om de huvudsakliga arbetsuppgifterna, arbetets varaktighet, arbetets natur, lön, tillämpat kollektivavtal och uppsägningstid, till arbetskraftsbyrån. Dessutom skall arbetsgivaren meddela förtroendemannen, förtroendefullmäktig och arbetarskyddsfullmäktig den utländska arbetstagarens namn och vilket kollektivavtal som tillämpas Underlåtelse av den här skyldigheten är en straffbar handling. När arbetstagare som är anställda hos en utländsk arbetsgivare arbetar i entreprenad- eller underentreprenadarbete eller som hyrd arbetskraft, tillämpas arbetsgivarens skyldigheter på den i Finland verksamma huvudentreprenören eller den som huvudsakligen låter utföra arbetet. Detta gäller inte skyldigheten om förvaring av uppgifter. Utstationerade arbetstagares minimilön I lagen om utstationerade arbetstagare föreskrivs om minimilön. Som en utstationerad arbetstagares minimilön betraktas vederlag som bestäms med stöd av ett allmänt bindande kollektivavtal som avses i arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren skall iaktta minst det kollektivavtals (ett allmänt bindande kollektivavtals) bestämmelser vilket anses representativt inom den behöriga riksomfattande branschen, i fråga om anställningsvillkor och arbetsförhållanden som gäller arbete som arbetstagaren gjort eller därmed närmast jämförbart arbete. Ett villkor i arbetsavtalet som är i konflikt med motsvarande bestämmelse i det allmänt bindande kollektivavtalet är ogiltigt och i dess ställe bör man iaktta bestämmelserna i det allmänt bindande kollektivavtalet. Kollektivavtalens allmänt bindande natur bekräftas av en nämnd för bekräftande av kollektivavtalens allmänt bindande natur och som verkar i samband med social- och hälsovårdsministeriet. Å tjänstens vägnar undersöker nämnden alla riksomfattande kollektivavtals allmänt bindande natur. Nämnden ser till att de allmänt bindande kollektivavtalen i sin helhet publiceras på internet i en förteckning över allmänt bindande kollektivavtal. På utstationerade arbetstagare tillämpas som sådana följande lagar och bestämmelser: lagen om skydd i arbete lagen om företagshälsovård lagen om unga arbetstagare följande bestämmelser i arbetsavtalslagen: o arbete under moderskaps- och föräldrapenningsperioden (4:2 i arbetsavtalslagen) o lönebetalningsskyldighet (4:8 i arbetsavtalslagen) o återgång till arbetet (4:9 i arbetsavtalslagen)

14 12 På utstationerade arbetstagare tillämpas delvis bestämmelser ur lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Därtill kommer man i de utstationerade arbetstagarnas arbetsförhållanden att iaktta de allmänt bindande kollektivavtalens bestämmelser om arbetstid, semester och skydd i arbetet. Lagen om utstationerade arbetstagare övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna med undantag av jämställdhetslagens bestämmelser, som övervakas av jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden. Arbetarskyddsmyndigheterna instruerar arbetsgivarna och arbetstagarna i frågor rörande lagstiftningen om arbetsförhållanden och allmänt bindande kollektivavtal. Den av direktiv 96/71/EG förutsatta kontaktmyndigheten i Finland för utstationerade arbetstagare är socialoch hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning. Beställarens ansvar Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft främjar lika konkurrens mellan företag och iakttagande av anställningsvillkoren. 11 Lagen förpliktar företagen att säkerställa att företag som med dem ingår avtal om hyrd arbetskraft och underleverans fullgör sina lagstadgade förpliktelser. Enligt lagen är beställaren skyldig att utreda om företaget är infört i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga. Därtill bör beställaren bl.a. utreda om företaget betalat sina skatter, tecknat pensionsförsäkringar, vilket kollektivavtal som ska tillämpas på arbetet eller vilka de centrala anställningsvillkoren är. Dessa uppgifter ska inhämtas även i fråga om utländska företag. Om denna utredning inte har gjorts, påförs beställaren en särskild försummelseavgift. Uppgifter behöver inte begäras, om beställaren har grundad anledning att lita på att avtalsparten fullgör sina lagstadgade skyldigheter. Utländska arbetstagares rätt till ledigheter I samband med ett barns födsel och vården av barnet har föräldrarna rätt till familjeledigheter. Till dem hör moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet och vårdledighet. En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Stadganden om familjeledigheter samt sjukdomsftånvaro finns i arbetsavtalslagen. Utländska arbetstagare har en likvärdig rätt till dessa ledigheter. Moderskapsledigheten börjar ca en månad före barnets beräknade födelse. Ledighetens längd är 105 vardagar. Fadern har rätt till en 18 vardagar lång faderskapsledighet som kan utnyttjas under högst fyra perioder. Utöver detta får fadern ytterligare 12 dagar faderskapsledigt, om han tar ut föräldraledighet minst 12 vardagar i slutet av föräldrapenningperioden. På så sätt får fadern en egen fyra veckors period under vilken han kan sköta barnet när det är ca nio månader gammalt. Föräldraledigheten börjar omedelbart efter moderskapspenningperioden och dess längd är 158 vardagar. 11 Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006).

15 13 Föräldrar till barn under 3 år har rätt att stanna hemma för att sköta sitt barn utan att deras arbetsförhållande avbryts (vårdledighet.). Man har rätt att återgå till arbetet under samma villkor som tidigare. Vårdledighet kan man få efter föräldraledighetens och den förlängda faderskapsledighetens utgång, och vårdledigheten kan fortsätta ända till dess det yngsta barnet fyller tre år. För tider av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet och sjukdomsfrånvaro betalar Folkpensionsanstalten (FPA) en föräldrapenning, vars storlek beror på föräldrarnas inkomster. Under moderskapsledigheten betalar FPA moderskapspenning till modern, om hon har bott i Finland minst 180 dagar omedelbart före det beräknade datumet för nedkomsten. Under faderskapsledigheten betalar FPA faderskapspenning, om fadern inte förvärvsarbetar utan sköter barnet hemma. Under föräldraledigheten betalas föräldrapenning antingen till modern eller fadern. Under vårdledigheten betalar FPA stöd för hemvård av barn. Stöd på grund av sjukfrånvaro betalas till arbetsgivaren som har betalat lön under sjukfrånvaro. I fall av utlänningar krävs ytterligare att personen i fråga bor i Finland. 2.3 Socialskydd och välfärdstjänster En ansenlig del av finsk social trygghet är baserar sig på bostad i Finland dvs. berättigade till social trygghet är de som bor eller anses bo i Finland. Till social tryggheten i Finland hör dock också förmåner som baserar sig på arbete men det som är viktigt nän man betraktar utlänningars rätt till social trygghet och välfärdstjänster i Finland är begreppet boende som definieras i den nationella lagstiftningen. Med EU:s utvidgning och arbetstagarnas ökade mobilitet inom inre marknaden har det finska system dels hamnat till svårigheter. EU-medborgarnas och familjemedlemmarnas rätt till socialförmåner definieras ju i EU-lagstiftning. På grund av detta och för att ge stöd av regeringens politik att öka arbetsinvandring har social- och hälsövårdsministeriet utsett en arbetsgrupp med uppgift att värdera om den nuvarande lagstiftningen om invandring och social trygghet borde aktualiseras. 12 Alla utlänningar i Finland har rätt till sjukvård i situationer som kräver medicinskt akut vård (t.ex. olycksfall, sjukdomar och besvär, vars vård måste påbörjas utan dröjsmål). Sjukvård i brådskande fall ges utlänningen oberoende av boende på denna ort var vård behövs Bostadsbaserad socialskydd Förmåner av Folkpensionsanstalten Folkpensionsanstalten (FPA) sköter bl.a. familjeförmåner, den allmänna sjukförsäkringen, rehabilitering, grundtryggheten för arbetslösa, bostadsbidrag och studiestöd samt folkpensioner som tryggar en minimiutkomst. Dessutom sköter FPA vissa handikappförmåner, militärunderstöd och särskilt stöd till invandrare. Utländska arbetstagares rätt till sociala förmåner i Finland beror på vistelsens längd. FPA avgör frågan om utlänningars vistelse i Finland. 13 Om personen har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i Finland, omfattas han eller henne i regel av den sociala tryggheten här från och med tidpunkten för 12 Arbetsgrupp MAASTO Lag om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 1573/1993.

16 14 inflyttningen och har därmed rätt till de förmåner som FPA beviljar. Som stadigvarande bosättning betraktas till exempel minst två års arbete i Finland. Arbetets varaktighet utreds på basis av arbetsavtalet eller via arbetsgivare. Dessutom förutsätts att uppehållstillståndet har beviljats för minst ett år, om uppehållstillstånd behövs. Den som flyttar till Finland tillfälligt, har i allmänhet inte rätt till de socialskyddsförmåner som FPA beviljar. Alla utlänningar som flyttar till Finland för att arbeta ska också uppfylla arbetsvillkoret för att de ska kunna upptas i den sociala tryggheten i Finland. Villkoret gäller dock inte arbetstagare som anses flytta till Finland med avsikten att bosätta sig här stadigvarande. Arbetsvillkoret uppfylls om arbetet är minst 18 timmar i veckan och lönen motsvarar minst den lön som ska betalas enligt branschens kollektivavtal. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen i fråga, ska lönen vara minst 40 gånger grunddagpenningen i månaden 1052 euro i månaden (2010). Utländska arbetstagare har inte rätt till social trygghet i Finland, om han eller hon på basis av EUlagstiftningen eller ett avtal om social trygghet får förmåner från något annat land eller annars omfattas av ett annat lands system för social trygghet. Denna situation gäller till exempel arbetstagare som är utsända från ett annat EU/EES-land eller Schweiz gränsarbetare familjemedlemmar till arbetstagare som är utsända från ett annat nordiskt land samt arbetstagare som är anställda av en främmande stat eller en mellanstatlig organisation samt deras familjemedlemmar. Den som flyttar till Finland tillfälligt från ett annat EU/EES-land eller Schweiz, har rätt till nödvändig sjukvård med stöd av ett europeiskt sjukvårdskort. Rätten till social trygghet i Finland kan också basera sig på avtal om social trygghet. Social- och hälsotjänster av kommunerna Enligt lagen skall kommunerna sörja för invånarnas social- och hälsovård i praktiken. Största delen av social- och hälsovårdstjänsterna är lagstadgade, dvs. lagen ålägger kommunerna att ordna dem. Utöver de lagstadgade tjänsterna kan kommunerna också tillhandahålla andra social- och hälsovårdstjänster. Utlänningars möjlighet att få kommunala social- och hälsötjänster beror på det om personen i fråga kan beviljas hemkommun. Rätt till hemkommun i Finland definieras av magistraten på grund av hemkommunlagen (201/1994). Beslutet påverkar inte andra myndigheter. T.ex FPA avgör självståndigt om utlänningen kan betraktas bo i Finland som är en förutsättning för att få förmåner av FPA. Flera tiotals lagar ålägger kommunerna att ordna social- och hälsotjänster för invånarna. Kommunen får oftast själv bestämma hur stora anslag den reserverar i budgeten för olika uppgifter. Subjektiv rätt gäller till över tjugo olika slags service för människor som behöver servicen. Enligt den subjektiva rätten förpliktas kommunen att reservera tillräckliga anslag för denna service. Arbets- och näringsbyråernas service för invandrare

17 15 Utlänningar som söker arbete bör anmäla sig på arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) efter att flytta till Finland. TE-byråerna ger information om exempelvis arbetsmarknaden och olika utbildningsmöjligheter och yrken. Arbets- och näringsförvaltningens landsomfattande kontaktcenter Jobblinjen ger råd och information per telefon eller e-post om TE-byråernas service och webbtjänster. Den som är registrerad arbetssökande har rätt till personliga arbetsförmedlingstjänster och tillhörande förmåner. Sådana medborgare i andra stater som på basis av internationella avtal som är förpliktande för Finland och gäller arbetskraftens fria rörlighet har rätt att utan arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och utföra förvärvsarbete, registreras som arbetssökande under samma förutsättningar som finländska medborgare. I praktiken avses medborgare i EU- och EES-länder och deras familjemedlemmar. Andra utländska medborgare och statslösa personer registreras som arbetssökande, om de har rätt att utföra förvärvsarbete med stöd av ett uppehållstillstånd av kontinuerlig karaktär (A) och om uppehållstillståndet inte är knuten till en viss arbetstagare. En betydande del av de utländska arbetstagarna börjar arbeta med stöd av ett tillfälligt uppehållstillstånd (B). Den gällande bestämmelsen innebär dock att personer som fått ett tillfälligt tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan registreras som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Regeringen har emellertid föreslagit att utlänningar ska ges bättre möjligheter att registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Målet är att förbättra möjligheter till arbetskraftsservice av alla utlänningar som arbetar eller har för meningen att arbeta i Finland. 14 Utvidgningen påverkar inte utlänningars rätt att få arbetslöshetsförmåner (nedan) Socialskydd på grund av arbete Vid sidan av boendebaserad social trygghet nämns ofta social trygghet på grund av arbete. Former av social trygghet på grund av arbete är arbetspension, arbetslöshetsskydd, olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och företagshälsovård. Också vid social trygghet på grund av arbete krävs det boende i Finland, med undantag av olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring och företagshälsovård. I Finland består pensionsskyddet av bosättningsbaserad folkpension och förvärvsbaserad arbetspension. Arbetspension är en skyldighet för arbetsgivaren att organisera via försäkring som sköts av arbetspensionsanstalterna. En utlänning som arbetar i Finland tjänar in pension enligt finsk lagstiftning på samma sätt som en finländare. Arbetslöshetsförmåner är organiserade dels i form av arbetslöshetsförsäkring och dels i form av allmän social trygghet. Utlänningar i Finland har rätt till arbetslöshetspenning eller arbetsmarknadsstöd om de är registrerade som arbetssökande i TE-byrån och om de fyller arbetsmarknadspolitiska kraven stadgad i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Arbetstagaren är skyldig att ta olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring på grund av kriterier i respektiv lagstiftning. Samtliga arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande är försäkrade för olycksfall i arbete och yrkessjukdomar. Arbetstagaren har rätt till ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring också om arbetsgivaren har försummat sin lagstadgade försäkringsplikt. 14 RP 279/2009

18 16 Alla förvärvsarbetande har rätt till företagshälsovård. Lagen om företagshälsovård (1383/2001) gäller sådant i Finland utfört arbete på vilket arbetsgivaren är skyldig att tillämpa arbetarskyddslagen. Utöver lagstadgad företagshälsovård som år förebyggande och hälsofrämjande till natur kan arbetsgivaren ordna sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå Användning av välfärdstjänster bland invandrare Invandrare från länder utanför västländerna har enligt internationella undersökningar konstaterats vara i en sårbar ställning i fråga om sin hälsa, eftersom de ofta använder hälsovårdstjänsterna alltför lite i proportion till behovet och kvaliteten är sämre än för samma vård för majoriteten av befolkningen. I en undersökning från år 2006 har det utredats hur den vuxna invandrarbefolkningen använder hälsovårdens tjänster och socialvårdens anstaltstjänster samt kostnaderna för dessa i det finländska servicesystemet. 15 Undersökningen baserade sig på Statistikcentralens urval på 15 % av invandrarna som bodde i Finland. På grund av undersökningen använder invandrarna hälsovårdens tjänster mindre än användarna av finländskt ursprung både när det gäller primärhälsovård (-8 %) och specialsjukvård (-27 %). Ett undantag är invandrare i åldern år, vilka har flera perioder av sjukhusvård och poliklinikbesök speciellt i samband med graviditet och förlossning. Skillnaderna i användningen av primärhälsovårdens tjänster är mindre mellan invandrarna och befolkningen av finländskt ursprung. Invandrarna använder flera mödrarådgivningstjänster och tjänster för munnens hälsovård, men gör färre besök hos andra yrkesgrupper än läkare eller vårdpersonal. 16 I en senare undersökning (2007) intervjuades utlänningar i Finland bland annat om erfarenheter om arbetshälsoservice. Av 208 utlänningar var femte svarade att de aldrig hade visiterad arbetshälsoservice. Andelen är betydligt högre än bland hela befolkningen. Möjliga orsaker kan vara att utlänningar mera arbetar kortvarigt eller är sämre medvetna om arbetshälsoservice än andra arbetstagare Åtgärder för att främja arbetsinvandring från utomlands 3.1 Regeringens invandrarpolitik Regeringens invandrarpolitiska program (2006) syftar till att utgöra en ram för planeringen och verkställigheten av invandrarpolitiken. I målen för det invandringspolitiska programmet ingår också tanken på en aktiv invandringspolitik. Programmets mål främjas till exempel t. ex på följande sätt: invandringen av utländska arbetstagare och deras familjemedlemmar främjas så att tillgången på kompetent arbetskraft tryggas och befolkningens kompetensbas stärks, alla invandrares möjligheter till lika och icke-diskriminerande behandling i samhället förbättras, utvecklingen av pluralistiska och mångkulturella arbetsgemenskaper främjas och förutsättningarna för övervakning av utländska arbetstagare arbetsvillkor förbättras, 15 Gissler et al. (2006). 16 Gissler et al. (2006). 17 Vartia Maarit et al. (2007).

19 17 alla invandrares, framför allt kvinnornas och barnens, faktiska möjligheter till integrering, delaktighet och familjeliv stärks 18 Genom regeringens strategidokument (2007) effektiveras regeringens medel att främja, styra och övervaka genomförandet av regeringsprogrammet i synnerhet när det gäller frågor som kräver tväradministrativt samarbete. Om ökad arbetskraftsinvandring konstateras det att arbetsinsatsen inom ekonomin ökas också genom att främja möjligheterna att få utländsk arbetskraft till Finland. 19 Rekrytering från EU-länderna ska utnyttjas i allt högre grad, och detta gäller även för de branscher på arbetsmarknaden som lider brist på arbetskraft. När det gäller arbetsrelaterad invandring riktas resurserna, efter att behovet av arbetskraft utvärderats med beaktande av ändringen i befolkningens åldersstruktur, till enskilda lämpliga ursprungsländer. Den arbetsrelaterade invandringen ska ske med beaktande av ursprungslandets egna mål och så att förmedlingsorganisationernas verksamhet kan övervakas. Åtgärderna mot rasism, utredningen av rasistiska brott och övervakningen av olagliga arbetsvillkor skall effektiviseras. 20 Regeringen har också utgivit ett principbeslut om åtgärdsprogram för arbetskraftsinvandring för åren Rekryteringsåtgärder Stora företag och arbetsgivare, t.ex. Nokia, LM Ericsson, Kone och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har redan längre tid haft organiserad rekrytering från utomlands. Stora företag har kunnat utnyttja sina utländska dotterbolag och andra koncernenheter och sjukvårdsdistrikt olika enskilda leverantörer. Mindre arbetgivare som har haft behov av utlandsrekrytering har lidit av avgränsningar i internationella rekryteringstjänster av myndigheter. När Eures-service inte har kunnat svara på behovet, det har ofta varit lätt att anlita sig till agenter och hyrd utländsk arbetskraft (se 5.1). Annars har de aktiva rekryteringsåtgärderna från utomlands tills vidare varit fåtaliga och organiserade på regionellt nivå. Mest aktiva i arbetskraftsrekrytetring från utomlands har varit arbetsgivare och lokala myndigheter i Södra Österbotten samt Lahtis. Inrikesministeriet har med ESF-finansiering upprättät en stödstruktur (MATTO) för lokala och regionella invandraråtgärder. Programmet har som uppgift att integrera den nationella och internationella dimensionen till en övergripande helhet när det gäller att främja arbetskraftsinvandring. Detta görs genom att skapa rett samarbetsnätverk mellan projekten och de viktigaste aktörerna. 22 Behovet av ny arbetskraft på grund av åldrandet av befolkning förutses vara störst på välfärdstjänster. Social- och hälsovårdsministeriet har förberett riktlinjer för att också genom arbetsinvandring kunna förmildra effekter av demografiutveckling Invandrarpolitiska program (2006). 19 Regeringens strategidokument 2007 (2007), s Halvtidsöversyn av regeringsprogrammets genomförande (2009), s Åtgärdsprogram (2009) Social- och hälsovårdsministeriet (2007).

20 Integreringsåtgärder Enligt den nuvarande integrationslagen har varje invandrare med hemkommun i Finland rätt till en integrationsplan och till tjänster enligt den. Förutsättninger dock är att invandraren är arbetslös. Integreringsåtgärder gäller alltså inte sådana utlänningar som har arbete eller deras familjemedlemmar om de inte har anmält sig som arbetslösa i TE-byrån. Inrikesministeriet har beslutat att förbereda förslaget att totalrevidera integrationslagen. I totalrevideringen ingår bl.a. att ändra tillämpningsområdet så att det beaktar de förändringar som har skett i invandringen och omvärlden. Avsikten är att utvidga tillämpningsområdet så att det omfattar invandrare som beräknas stanna i Finland minst ett år, oberoende av orsaken till invandringen. Forslaget borde vara färdigt Aktuella dimensioner och bild av arbetsinvandring 4.1 Läget i samhället Ekonomiska läget Med recession i världsekonomin har i Finland efterfrågan av arbetskraft minskat betydligt och arbetslösheten ökat kraftigt. Också arbetsinvandringen förminskade från och med det andra halvåret Rekrytering av utländska arbetstagare har endå pågått också under lågkonjunkturen. Uppehållstilsstånd för arbete har beviljats och arbetstagare har utnyttjat fri rörlighet av arbete och tjänster. T.ex på byggnadsbranschen har andel av utländska byggnadsarbetare ökat också efter Ekonomiska läget har börjat förbättra på ett sådant sätt att det syns också på efterfrågan av arbetskraft. Näringslivets centralorganisation EK har frågat sina medlemsföretag om utsikter respektive utländska arbetstagare. Figur 1. EK:s medlemsföretag som planerar att öka eller förminska antalet utländska arbetstagare Hirvonen Markku et al. (2010).

Lag. om ändring av utlänningslagen

Lag. om ändring av utlänningslagen Lag om ändring av utlänningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utlänningslagen (301/2004) 47 a 47 f, 49 1 mom. 4 punkten, 54 4 mom., 58 a och 78 3 mom. 4 punkten, sådana de lyder, 47 a 47

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av utlänningslagen

Beslut. Lag. om ändring av utlänningslagen RIKSDAGENS SVAR 69/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och av arbetsavtalslagen och av vissa lagar som har samband med dem Ärende Regeringen

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att det till utlänningslagen fogas bestämmelser som

Läs mer

Anställning av utländsk arbetskraft

Anställning av utländsk arbetskraft Anställning av utländsk arbetskraft Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Anställning av utländsk arbetskraft Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Kund. Integrationsporten - Inledande kartläggning (de som inte är TEbyråns

Kund. Integrationsporten - Inledande kartläggning (de som inte är TEbyråns SERVICEKARTA TE-byrån - Registrera dig som arbetssökande Magistraten - Personbeteckning - Födelseregistrering - Registrering av medborgarskap - Registrering för att få en personbeteckning - Flyttanmälan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2018:67 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gränsöverskridande hälsooch sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om gränsöverskridande

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Välkommen till Finland

Välkommen till Finland RUOTSI Välkommen till Finland Grundläggande information om att bo och vistas i Finland Flytta till Finland? Hur kommer jag igång? När du flyttat till Finland ska du göra följande: 2 Bostad Skaffa dig en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (1989:547); SFS 2002:146 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap. 6,

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 26 april 2018 Publicerad den 3 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Lag. om ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring av arbetsavtalslagen Lag om ändring av arbetsavtalslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 1 kap. 4, 2 kap. 4, 11 och 17, 4 kap. 2, 6 kap. 6, 12 kap. 3 och 13 kap. 5, av dem 1 kap. 4 sådan

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands

Flytta till Finland eller utomlands Flytta till Finland eller utomlands När hör du till den sociala tryggheten i Finland? Vad händer när du flyttar bort från Finland? KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Vem

Läs mer

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid 1. om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 11 Villkor om varierande arbetstid Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97); SFS 2018:72 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Att flytta till Finland eller utomlands

Att flytta till Finland eller utomlands Att flytta till Finland eller utomlands När får du rätt till FPA-stöd i Finland? Vad händer när du flyttar bort från Finland? KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Vem kan få FPA-stöd? 2 Vad betyder det att vara

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer

Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer Lagstiftningsprojektet om ändamålsenligt riktande av Finlands bosättningsbaserade social trygghet i gränsöverskridande fall Utgivare Social-och

Läs mer

Vägledning för kontroll av arbets- och uppehållstillstånd

Vägledning för kontroll av arbets- och uppehållstillstånd Vägledning för kontroll av arbets- och uppehållstillstånd Denna vägledning med checklista ska underlätta hur en arbetsgivare ska kunna genomföra sin skyldighet att, innan en anställning påbörjas och under

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2017-01-31 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1963-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolens dom 2016-03-07 i mål nr UM

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen RIKSDAGENS SVAR 179/2006 rd Regeringens proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan

Läs mer

Arbetsminister Tarja Filatov

Arbetsminister Tarja Filatov Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011)

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

RP 269/2009 rd. I denna proposition föreslås det att utlänningslagen

RP 269/2009 rd. I denna proposition föreslås det att utlänningslagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen och lag om ändring av 3 i lagen om utlänningsregistret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 9 och 2 a kap. 6 a, sådana de lyder, 1 kap. 9 i

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet. EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Fri rörlighet för arbetstagare i FEUF Fri rörlighet i förordning 492/2011 Fri rörlighet i direktiv 2004/38 Gränsdragning mellan

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

+ + Beroende av grund är arbetspraktikens maximala längd antingen 12 månader eller 18 månader.

+ + Beroende av grund är arbetspraktikens maximala längd antingen 12 månader eller 18 månader. OLE_TY3 1 *1159901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ARBETSPRAKTIK Denna blankett är avsedd för dig om du kommer till Finland för arbete eller arbetspraktik som ingår i ett avtal mellan stater

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_TY5 1 *1155501* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ARBETE Denna blankett är avsedd för dig om du kommer till Finland för att arbeta hos en finländsk arbetsgivare eller en arbetsgivare som är

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2007/0229(COD) 2.3.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52 Förslag till yttrande Alejandro Cercas (PE439.114v01-00) Förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

till den del det är fråga om en aktiveringsplan,

till den del det är fråga om en aktiveringsplan, Landskapslag (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa 2003:071 Landskapslag (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Läs mer

MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET SAMT OLIKA LEDIGHETER FÖR VÅRD AV BARN (10)

MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIGHET SAMT OLIKA LEDIGHETER FÖR VÅRD AV BARN (10) MODERSKAPS-, FADERSKAPS- OCH FÖRÄLDRALEDIG SAMT OLIKA LEDIGER FÖR VÅRD AV BARN 8.6.2017 1 (10) LEDIG LEDIGENS LÄNGD BEVILJAS MÖJLIG ATT ÄNDRA LE- DIGEN (gäller ändring Moderskapsledigheten kan på ansökan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

Lag. om ändring av lagen om hemkommun RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring

Läs mer

ID06-kort för tredjelandsmedborgare

ID06-kort för tredjelandsmedborgare ID06-kort för tredjelandsmedborgare Sida 1 av 6 1. Tredjelandsmedborgare som är anställda i svenskt företag 1.1 Tredjelandsmedborgare som har ett uppehålls- och arbetstillstånd utfärdat av Migrationsverket

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 16.12.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0895/2011, ingiven av Anthony Webb, brittisk medborgare, om nekat bidrag till arbetssökande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 19 juni 2019 Publicerad den 26 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen RP 131/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 kap. 10 a i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

DEL A + + OLE_TY6 1 ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR SÄSONGSARBETE. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter

DEL A + + OLE_TY6 1 ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR SÄSONGSARBETE. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter OLE_TY6 1 ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR SÄSONGSARBETE Denna blankett är avsedd för dig om du ansöker om uppehållstillstånd för säsongsarbete i Finland för en period på tre till nio månader. Arbetet

Läs mer

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch föräldraledighet Till en arbetstagare som enligt sjukförsäkringslagen har rätt till moderskapsledighet betalas lön enligt 7 i kapitel

Läs mer

Lag. om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete.

Lag. om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete. Lag om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Genom denna lag genomförs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 15 juli 2004 Nr 635 649 INNEHÅLL Nr Sidan 635 om ändring av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 1799

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV VETENSKAPLIG FORSKNING

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV VETENSKAPLIG FORSKNING OLE_TUT 1 *1109901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV VETENSKAPLIG FORSKNING Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd för genomförande

Läs mer

Beställaransvarslagen. Beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft

Beställaransvarslagen. Beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft Beställaransvarslagen Beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) ålägger den

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 juni 2011 631/2011 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 10 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utlänningslagen

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:606 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

+ + Jag ansöker om mitt första uppehållstillstånd fortsatt tillstånd EU-blåkort

+ + Jag ansöker om mitt första uppehållstillstånd fortsatt tillstånd EU-blåkort OLE_TY2 1 *1139901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR SPECIALISTER Denna blankett är avsedd för dig om du har ingått arbetsavtal med ett företag i Finland eller mottagit ett förbindande arbetserbjudande

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2006:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2006:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2006:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:88 Diarienr: 08/4853 Arbetsgivarpolitik: 08-2:37 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetskraftsinvandring, arbetstillstånd, Migrationsverket, arbetstillstånd för asylsökande

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands. Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands. Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

Utländsk arbetstagare i Finland

Utländsk arbetstagare i Finland Utländsk arbetstagare i Finland Innehåll } Utländsk arbetstagares rätt att arbeta och lagring av uppgifter } Redogörelse för de centrala villkoren i arbetet } Arbetstid och arbetstidsbokföring } Vilotider

Läs mer

RP 321/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 321/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rätt för medborgare i Förenade kungariket som har registrerat sin vistelse i Finland samt för deras familjemedlemmar att vistas i Finland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:646 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet samt lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 6 september 2001 Nr 762 771 INNEHÅLL Nr Sidan 762 om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet mellan

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4

Kommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4 Kommittédirektiv Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Dir. 2006:4 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

RP 37/2011 rd. utlänningslagen. Syftet med ändringarna är. bemötas likvärdigt med medlemssta-

RP 37/2011 rd. utlänningslagen. Syftet med ändringarna är. bemötas likvärdigt med medlemssta- Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer