Finansiell rapport Januari- Mars 2015

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 13 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 61 Ks 91 Au 100 KS/ Finansiell rapport Januari- Mars 2015 s förslag till kommunfullmäktiges beslut att godkänna Finansiell rapport för perioden jan mars 2015 Ärendebeskrivning Finanspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen i samband med presentation av delårsbokslut, ska lämna en finansiell rapport med verksamhetens utveckling till kommunstyrelsen. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att skriftlig redogörelse avseende placeringsverksamheten ska sammanställas till kommunfullmäktige. Föreliggande rapport omfattar samtliga delar, pensionsmedelsförvaltningen, likviditetsförvaltningen samt upplåningsuppföljning. Rapporten för perioden redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 5,9 Mkr, eller 5,8 procent. Det bokförda värdet ökade med 0,2 Mkr, efter köp av fondandelar vid utdelning och premierabatt. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 22,9 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. Ingen omallokering har gjort under året och respektive tillgångsslag ligger väl inom pensionsmedelspolicyns gränser. Kommunens likvida medel har under perioden minskat med 38 Mkr och är nu 79 Mkr. Prognosen för helåret är att våra likviditet kommer att vara när 0 om planerade investeringar som finansieras med egna medel genomförs. Inget upplåningsbehov har funnits för kommunkoncernen hittills i år men ett upplåningsbehov finns i bolagen på ca 95 Mkr om budgeterade investeringar genomförs. Totalt per 31/3 hade bolagen lån på 1114,8 Mkr och motsvarande summa i borgensåtagande för kommunen. Beslutsunderlag Protokoll kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Peter von Renteln, ekonomichef Finansiell rapport 2015 inkl Finansiella Utsikter från pensionsmedelsförvaltaren Justerandes sign Strömstads Kommun STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

2 STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 27 (57) Sammanträdesdatum Ks 91 Au 100 KS/ Finansiell rapport Januari- Mars 2015 beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Finansiell rapport för perioden jan mars 2015 Ärendebeskrivning Finanspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen i samband med presentation av delårsbokslut, ska lämna en finansiell rapport med verksamhetens utveckling till kommunstyrelsen. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att skriftlig redogörelse avseende placeringsverksamheten ska sammanställas till kommunfullmäktige. Föreliggande rapport omfattar samtliga delar, pensionsmedelsförvaltningen, likviditetsförvaltningen samt upplåningsuppföljning. Rapporten för perioden redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 5,9 Mkr, eller 5,8 procent. Det bokförda värdet ökade med 0,2 Mkr, efter köp av fondandelar vid utdelning och premierabatt. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 22,9 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. Ingen omallokering har gjort under året och respektive tillgångsslag ligger väl inom pensionsmedelspolicyns gränser. Kommunens likvida medel har under perioden minskat med 38 Mkr och är nu 79 Mkr. Prognosen för helåret är att våra likviditet kommer att vara när 0 om planerade investeringar som finansieras med egna medel genomförs. Inget upplåningsbehov har funnits för kommunkoncernen hittills i år men ett upplåningsbehov finns i bolagen på ca 95 Mkr om budgeterade investeringar genomförs. Totalt per 31/3 hade bolagen lån på 1114,8 Mkr och motsvarande summa i borgensåtagande för kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Peter von Renteln, ekonomichef Finansiell rapport 2015 inkl Finansiella Utsikter från pensionsmedelsförvaltaren s arbetsutskott förslag till s beslut att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Finansiell rapport för perioden jan mars 2015 Justerandes sign Strömstads Kommun STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

3 STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 28 (57) Sammanträdesdatum Beslutsgång Ordförande frågar om s arbetsutskotts förslag till beslut antas och finner att så sker. Beslut skickas till Diariet Justerandes sign Strömstads Kommun STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

4 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Ekonomiavdelningen Peter von Renteln tele Dnr:KS/ peter.vonrenteln@stromstad.se Finansiell rapport Jan- Mars 2015 Kommunledningsförvaltningen föreslår att godkänna Finansiell rapport för perioden jan mars 2015 Ärendet Finanspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen i samband med presentation av delårsbokslut, ska lämna en finansiell rapport med verksamhetens utveckling till kommunstyrelsen. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att skriftlig redogörelse avseende placeringsverksamheten ska sammanställas till kommunfullmäktige. Föreliggande rapport omfattar samtliga delar, pensionsmedelsförvaltningen, likviditetsförvaltningen samt upplåningsuppföljning. Rapporten för perioden redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 5,9 Mkr, eller 5,8 procent. Det bokförda värdet ökade med 0,2 Mkr, efter köp av fondandelar vid utdelning och premierabatt. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 22,9 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. Ingen omallokering har gjort under året och respektive tillgångsslag ligger väl inom pensionsmedelspolicyns gränser. Kommunens likvida medel har under perioden minskat med 38 Mkr och är nu 79 Mkr. Prognosen för helåret är att våra likviditet kommer att vara när 0 om planerade investeringar som finansieras med egna medel genomförs. Inget upplåningsbehov har funnits för kommunkoncernen hittills i år men ett upplåningsbehov finns i bolagen på ca 95 Mkr om budgeterade investeringar genomförs. Totalt per 31/3 hade bolagen lån på 1114,8 Mkr och motsvarande summa i borgensåtagande för kommunen. Bifogas: Finansiell rapport 2015 inkl Finansiella Utsikter från pensionsmedelsförvaltaren STRÖMSTADS KOMMUN Peter von Renteln Ekonomichef Strömstads kommun (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen Norra Bergsgatan 23 Ekonomiavdelningen ks@stromstad.se Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

5 2 (2) Expedieras till: KS diarium Strömstads kommun (växel) Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

6 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Ekonomiavdelningen Peter von Renteln tele Dnr:KS/ Peter.vonrenteln@stromstad.se Finansiell rapport per mars 2015 Långsiktig medelsförvaltning/pensionsmedelsförvaltning Värdeförändring under året Pensionsportföljens marknadsvärde har ökat med 5,8 procent och 6,0 Mkr under årets första kvartal. Av ökningen står aktieportföljen för den högsta ökningen, 14,4 procent motsvarande 5,1 Mkr, medan ränteportföljen har ökat med 1,3 procent, motsvarande 0,9 Mkr. Anskaffningsvärdet har ökat med 0,1 Mkr under året. Tabellen nedan visar utvecklingen under året av marknadsvärde och bokfört anskaffningsvärde. Rad kr Förändr i kr Förändr i % 1 Anskaffningsvärde räntebärande fonder (bokf värde) ,2% 2 Marknadsvärde räntebärande fonder ,3% 3 Marknadsvärde./. anskaffningsvärde räntebärande fonder Anskaffningsvärde aktiefonder (bokfört värde) ,0% 5 Marknadsvärde aktiefonder ,4% 6 Marknadsvärde./. anskaffningsvärde aktiefonder Anskaffningsvärde hela portföljen (bokfört värde) ,2% 8 Marknadsvärde hela portföljen ,8% Marknadsvärde./. anskaffningsvärde 9 hela portföljen Förklaring till förändringarna: 1. anskaffningsvärde förändrat sedan årsskiftet genom köp av andelar för utdelning 2. ökat marknadsvärde räntebärande fonder 3. Ökad orealiserad vinst räntebärande fonder 4. anskaffningsvärde oförändrat sedan årsskiftet avseende aktiefonder 5. ökat marknadsvärde aktiefonder 6. enligt pkt 5 samt ökad orealiserad vinst aktiefonder 7. anskaffningsvärde enligt rad 1 och 4 8. totalt ökat marknadsvärde under året, raderna 2 och 5 9. kvarstående orealiserad vinst för hela portföljen har ökat sedan årsskiftet med 5,8 Mkr och är per 31/3 22,9 Mkr

7 2 (3) Fördelning i tillgångsslag Andelen placering i räntebärande fonder har minskat från 65,8 procent vid årsskiftet till 63,0 procent per sista mars, främst till följd av värdetillväxt i aktiefonder, samtidigt som räntefondernas avkastning påverkats av det allmänt låga marknadsräntorna. Nuvarande tillgångsfördelning ligger i linje med förvaltarens uppdrag från kommunen. Rad 1 2 Marknadsvärde i kr Portföljandel Marknads- i % värde i kr Portföljandel i % Carlson Long Bond Lång räntefond, svensk ,7% ,0% Carlson Short Bond Kort räntefond, svensk ,1% ,0% 3 Summa räntefonder ,8% ,0% 4 Carlson Sverigefond Svenska aktier ,1% ,5% 5 Carlson Globalfond Utländska aktier ,9% ,3% 6 Carlson Utlandsfond Utländska aktier ,2% ,2% 7 Summa aktiefonder ,2% ,0% 8 Summa portfölj ,0% ,0% Risk Durationen (motsvarar ungefär löptiden) för räntebärande papper är 3,1 år, att jämföra med index 3,4 år. Durationen ligger inom finanspolicyns föreskrivna intervall. Avkastning Total avkastning uppgår hittills i år till 5,8 procent, medan jämförelseindex har ökat 6,7 procent. Vår aktieportfölj översteg jämförelseindex med 0,2 procent, medan räntefonderna understiger index med 0,5 procent. Sedan starten har portföljen ökat med 104,4 procent, medan jämförelseindex har ökat 121,1 procent. Bästa utvecklingen står svenska aktier för med en ökning på 181,4 procent mot jämförelseindex 169,5 procent. Avkastning totalt Tillgångsslag Utfall portföljen mar-15 Differens jan - mars 2015 Jämförelseindex utfall - Utfall index, % portföljen Jämförelseindex Differens utfall - index % Aktier 1,1% 0,9% 0,2% 14,4% 14,2% 0,2% varav svenska aktier 0,5% 0,0% 0,5% 15,0% 15,8% -0,8% varav utländska aktier 1,6% 1,8% -0,2% 13,8% 12,7% 1,1% Svenska räntebärande papper 0,6% 0,8% -0,2% 1,3% 1,8% -0,5% Totalt portfölj 0,7% 0,9% -0,2% 5,8% 6,7% -0,9%

8 3 (3) Likviditetsförvaltning Likvida medel har minskat med 38 Mkr under året, från 117,1 Mkr till 79,0 Mkr. Förändringen består av: - summan av koncernbolagens saldon ökade med 7,9 Mkr, från 68 Mkr till 75 Mkr. Nettoförändringen består främst av aktieägartillskott på 15 Mkr samt utbetalda investeringar. - kommunens likvidkonton minskade med 45 Mkr, där förändringen främst orsakas av aktieägartillskott, pensionspremiebetalning på helår samt investeringar. Likviditetsutvecklingen resterande del av året kommer att påverkas av kommande investeringar i såväl bolagen som i framförallt den taxefinansierade verksamheten. Totalt planerade investeringar är ca 160 Mkr, vilka är inom årets budgetram Likviditetsrisken bedöms som mycket låg. Upplåningsuppföljning Beslutade finansieringar från år 2014 avseende investeringar i taxekollektivet på totalt 35 Mkr har ännu inte verkställda. Gällande bolagen beräknar man investeringar på totalt 144 Mkr under år 2015 varav 55 Mkr är egenfinansierade. Ett upplåningsbehov finns därför på ca 95 Mkr. Bolagen har per 31/ lån på totalt 1114,8 Mkr och motsvarande summa finns som kommunal borgen. Bolagens lån är oförändrade sedan årsskiftet Kommunen har för närvarande inga lån i egen balansräkning och därmed föreligger vare sig ränterisk eller annan risk som följer med extern finansiering. Risken för infriande av borgensåtagandena mor de kommunala bolagen bedöms som låg. Bilagor 1. Finansiella utsikter från DNB, Den Norske Bank, Asset Management per

9 Finansiella Utsikter I Finansiella Utsikter kommenterar chefekonom Dag Lindskog månadens makroekonomiska händelser. Centralbankerna fortsätter att dominera - 30 mars 2015 Centralbankerna fortsatte under mars att vara i händelsernas centrum. Amerikanska Fed förändrade formuleringarna i sin pressrelease, vilket tolkas som att räntehöjningen snarare kommer i september eller senare, än i juni. Euroområdets ECB inledde sina tidigare beslutade stödköp av obligationer, men utan att åstadkomma ytterligare räntefall. Räntorna på euroområdets statsobligationer ligger kvar på rekordlåga nivåer med undantag för Grekland. Centralbankerna bland flera tillväxtekonomier inklusive Indien, Kina, Korea, Polen, Ryssland, Turkiet och Ungern sänkte räntan. Brasilien i stagflation och krigshärjade Ukraina höjde räntan. Sveriges Riksbank svarade för den största överraskningen genom att sänka räntan mellan de ordinarie styrelsemötena till -0,25% samt avisera nya stödköp av obligationer. De svenska obligationsräntorna föll och kronan försvagades. Överraskande nog avstod Norges Bank från nya åtgärder vid sitt beslutsmöte under mars. Aktiekurserna uppvisade begränsade rörelser med euroområdet och Tokyo bland vinnarna. Dollar, yen och yuan apprecierade gentemot alla europeiska valutor. Samtidigt kan noteras att euron från mitten av mars tog tillbaka delar av tidigare försvagning, vilket skulle kunna indikera att dollarrallyt har gjort en paus fram till dess, och att Feds första räntehöjning genomförs senare i år. Oljepriset föll under mars tillbaka efter uppgången under februari. De månatliga fluktuationerna till trots så är det centrala budskapet att världens viktigaste råvarupris ligger kvar på ungefär halva nivån som rådde fram till i somras. Stigande optimism Stigande optimism baserad på det låga oljepriset och den superexpansiva penningpolitiken syns i flera uppgraderingar av den förväntade tillväxten. Det gäller speciellt euroområdet där försvagningen av euron är en ytterligare stimulansfaktor. Den tyska regeringens ekonomiska rådgivare så gott som dubblade sin tillväxtprognos till 1,8% i år. Spaniens centralbank höjde årets tillväxtprognos till 2,8%. Utanför euroområdet, men delvis orsakat av valutaområdets förbättrade ekonomiska utsikter, höjde Konjunkturinstitutet sin prognos för den svenska tillväxten till över 3% för både 2015 och På annat håll är situationen blandad. Den amerikanska expansionen fortsätter även om statistiken i början av året har varit svagare än förväntat. Flera faktorer indikerar dock en viss acceleration under resten av året. Kina bromsar men Indien gasar. OECD slog i mars följe med flera andra prognosmakare genom att bedöma att Indiens fart framöver blir högre än Kinas. USA som buyer of last resort Utsikterna för den amerikanska efterfrågan är klart positiva. Den privata konsumtionen stimuleras av stigande reallöner och sysselsättning samtidigt som hushållssparandet redan är rätt högt. Investeringarna utanför energisektorn torde snart komma att dominera. Utsikterna för den amerikanska produktionen (BNP-tillväxten) är inte lika ljus som för efterfrågan. Förklaringen heter

10 dollarkursen. Dollarn har apprecierat med 50% gentemot yenen sedan 2012, nästan 30% gentemot euron och en hel del vis-a-vis de viktiga handelspartnerna Kanada och Mexiko. Det är egentligen endast Kina som i stort sett har behållit en stabil växelkurs gentemot den amerikanska valutan. Såsom tidigare har hänt någon gång per decennium fungerar idag den amerikanske konsumenten som buyer of last resort när alla andra länder ska exportera sig upp ur sin svaga konjunktur. Den amerikanska arbetsmarknaden har fortsatt att entydigt förbättras. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Så har varit fallet mer eller mindre kontinuerligt alltsedan arbetslöshetstoppen på 10% för fem år sedan till 5,5% i februari. Likväl har löneökningstakten inte accelererat. I februari var den alltjämt måttliga 2%. Vid vilken arbetslöshetsnivå finns NAIRU (Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment)? Feds senaste beräkningar pekar på att beslutsfattarna bedömer denna känsliga nivå, då löneökningar och inflation börjar skjuta fart, till mellan 5,0% och 5,2%. Nära, men inte framme! Därtill är arbetskraftsutbudet framöver en joker. Kommer det att successivt öka mera påtagligt och skjuta uppnåendet av NAIRU framåt i tiden? Självklart kommer Feds första räntehöjning att innebära en vändpunkt. Samtidigt finns skäl att begrunda Feds vice ordförande Stanley Fishers uttalande härom dagen we will be moving from an ultra-expansionary monetary policy to an extremely expansionary monetary policy. Den amerikanska centralbankens avsikt är att gradvis höja ränteläget med Argusögon på reaktionerna på de reala och finansiella marknaderna. Det sista Fed vill göra är att allvarligt skada expansionen. Stora skillnader bland BRIC Japans ekonomiska statistik är på makronivån klart beundransvärd. Få andra ekonomier kan stoltsera med 1,5% tillväxt under det fjärde kvartalet, 2,2% inflation och endast 3,5% arbetslöshet i februari. Det måttliga expansionstempot väntas allmänt fortsätta. Kinas ekonomi fortsätter att bromsa enligt aktuell statistik och enkäter. Inflationen var låga 1,4% i februari vilket skulle kunna motivera nya ekonomiska stimulanser. Brasilien är i lätt, och Ryssland i svår, stagflation med samtidigt låg och fallande tillväxt och hög och stigande inflation. De senare på respektive 7,4% och 16,7% i februari. Det kommer att dröja innan konjunkturen tydligt vänder till det bättre. Indiens nya budget med betoning på infrastrukturinvesteringar fick ett tämligen positivt mottagande. Den allmänna uppfattningen är att den indiska ekonomin verkligen har chansen att lyfta, men att politikerna ännu inte lever upp till höga förväntningar på marknadsvänliga reformer. Äntligen bättre euroområde Euroområdets värsta år verkar nu vara över. Inget riktigt stort är på gång, men en stadig förbättring pågår. Alla medlemsländer tillhör vinnarna på den billiga oljan. Beräkningar anger att de positiva effekterna ska börja synas under det andra kvartalet. Alla färska tyska enkäter har förbättrats. IFO, ZEW och snabb-pmi steg i mars. Samma gäller Frankrike. INSEE steg, så ock snabb-pmi även om nivån alltjämt signalerar lätt tillbakagång. Spaniens bostadspriser steg en aning under det fjärde kvartalet för första gången på sju år. Allt fler bedömare har höjt tillväxtprognosen för euroområdet upp mot 2% för nästa år. Grekland kvarstår som en riskfaktor eftersom landets problem ekonomin har krympt med närmast otroliga en fjärdedel av sin storlek för sju år sedan enligt den officiella statistiken ännu inte har lösts. Frågan är om eventuellt GREXIT leder till kaos eller det omvända, nämligen en appreciering av euron då dess svagaste länk skulle försvinna. Sveriges ekonomi i pole position Sverige har närmast pole position. Konjunkturen borde verkligen förstärkas på kort och medellång sikt. Farten var redan höga 4,4% under det fjärde kvartalet. Riksbanken håller tydligt negativ

11 styrränta och avser att detta ska gälla åtminstone drygt ett år och kronan är överraskande billig. Dagens nivå på handelsvägda TCW-kronindex motsvarar nästintill 15% devalvering från kronans toppkurs för två år sedan. Den svenska inflationstakten var enligt euroområdets HICP-mått i februari 0,7%, vilket således är klart ovan deflationszonen. Likväl sänktes räntan. Riksbankens prioriteringar har tydligt förändrats. Då, när räntan borde ha sänkts, sänkte man inte. Nu, när det är högst tveksamt om räntan borde sänkas, sänker man.