Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst?

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst? Johan Skutin Examinator: Thomas Kalbro Handledare: Leif Norell, Lantmäteriet STOCKHOLM 2006

2 Förord Föreliggande examensarbete utgör ett avslutande moment i utbildningen till civilingenjör i lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet har utförts under hösten 2005 vid Institutionen för infrastruktur, avdelningen för fastighetsvetenskap, KTH. Initiativtagare har varit Lantmäteriverket, Fastighetsbildningsenheten i Gävle. Examensarbetets syfte är att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten har varit tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren för fastighetsbildning i 3 kap. 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Jag vill rikta ett varmt tack till alla dem som välvilligt ställt upp för att bli intervjuade. Tack alltså: Sture Björk, Bergvik Skog AB Lars Rubensson, SCA Skog AB Bertil Nordin, Holmen Skog AB Hans Karlsson, Sveaskog AB Yngve Bidner, f.d. Korsnäs Skog AB Personalen på Lantmäteriets kontor i Norrtälje, Eskilstuna och Kinna. Personalen på Skogsstyrelsen i Jönköping. Vidare vill jag tacka min handledare Leif Norell, Lantmäteriverket för värdefulla synpunkter och Thomas Kalbro för samarbetet under hösten. Till sist vill jag tacka de släktingar som ställt upp med mat och husrum under tiden för intervjuarbetet. Stockholm i mars 2006 Johan Skutin 2

3 Innehållsförteckning Abstract... 4 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Sveriges skog och fastigheter Skogens historia Skogsfakta Fastighetsindelningens historia Skogsbruksfastigheter Skogsbolagens ägande Fastighetsbildning rörande stora skogsbruksfastigheter Vad är en skogsbruksfastighet? Allmänt Aktuell lagstiftning Det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap 1 FBL Förarbeten Ortnamn Skogshänsyn Ärenden och rättsfall Intervjuer Kommentar Skogsbolagen Lantmäterimyndigheterna Skogsstyrelsen Analys och slutsatser Källförteckning Bilagor Intervjufrågor skogsbolagen...bilaga 1 3

4 Abstract This Master of Science Thesis, with the title How large can a suitable forestry property unit be?, has been performed at the Department of Infrastructure, Division of Real Estate Planning and Land Law, at the Royal School of Technology in Stockholm, Sweden. This thesis was initiated by the Swedish surveying authority, National Land Survey (Lantmäteriverket). My supervisor has been Leif Norell, National Land Survey, Gävle and my examiner has been Thomas Kalbro, Royal School of Technology, Stockholm. The purpose of this Master of Science thesis is to investigate the positive and negative sides from both private and common interest in creating large forestry properties. With four of the largest forest companies in Sweden have interviews been held as well as with some people working at Land Surveying offices in Sweden. Also an interview was held with a man from the Swedish forest agency. Literature, preparatory work, handbooks from authorities and court cases have been studied. One result of the thesis is that the court cases has come different conclusions, although contemplating the same material. This shows that there is no clear law interpretation in this matter. The forest companies and the Land Surveyors seem to have the same opinion in many of the most critical matters concerning large forestry properties. The subject of this master thesis does not have to be a big problem, since the opinions seems to converge. What is needed is that the supreme court makes an example in a court case, which can lead to clearer distinction of what is allowed to consider when judging whether a large forestry property is suitable or not. 4

5 Sammanfattning Under senare år har det kommit önskemål till Lantmäteriet om att slå ihop skogsmark till stora skogsbruksfastigheter. Det kan till exempel vara fråga om att ett skogsbolag vill bilda en enda skogsbruksfastighet av sitt skogsinnehav inom en kommun. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten har varit tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Sveriges största skogsägare, fyra skogsbolag, har valts ut som studieobjekt. Dessa är Bergvik, Holmen, SCA och Sveaskog. Dessutom har Korsnäs, som till och med år 2004 ägde mycket skog, tagits med. Intervjuer har hållits med företrädare från nämnda skogsbolag och har syftat till att klargöra hur skogsbolagen tänker kring stora skogsbruksfastigheter och problem med dessa. Intervjuer har även hållits med några förrättningslantmätare från olika delar av landet. De har utfrågats om hur de ser på bildandet av stora skogsbruksfastigheter och om det vållar några problem. Intervju har även hållits med företrädare från skogsstyrelsen. Därtill har studier av litteratur, förarbeten, rättsfall och tidigare examensarbeten genomförts. Arbetet har visat att i två av de rättsfall som finns har domstolarna kommit fram till olika domslut utifrån i princip samma beslutsunderlag. Domsluten motsäger varandra, eftersom Lantmäteriet i båda domstolsärendena anför samma grunder om vad som ska ligga till grund för en lämplighetsbedömning av en stor skogsbruksfastighet. Det blir svårt att inse hur man ska tolka domstolarnas agerande. Det finns alltså ingen tydlig praxis på området. Skogsbolagen och Lantmäteriet verkar i många fall ha en samsyn på de frågor som alla verkar uppfatta som de mest kritiska vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter. Lantmäteriet anser att en av de största nackdelarna med stora skogsbruksfastigheter är att de blir otympliga att hantera på så vis att det stora antal rättigheter blir betungande att gå igenom varje gång en fastighetsbildningsåtgärd berör en sådan fastighet. Skogsbolagen uppfattar också frågan om rättigheter som en av de viktigaste. Man inser problemen med den otympliga hanteringen och beaktar detta i verksamheten. Flera av skogsbolagen har också upprättat egna system för hantering av rättigheter. Men man efterfrågar ett 5

6 samlat digital rättighetssystem som, menar man skulle underlätta för både skogsbolagen och Lantmäteriet. Lantmäteriet anser vidare att en nackdel med stora skogsbruksfastigheter är att ortnamn kan försvinna. Skogsbolagens strävan efter att behålla bystrukturer får till följd att ortnamn bevaras, trots att det inte är huvudsyftet från bolagens sida. Deras avsikt är istället att inte få fastigheter som har andelar i flera byar, vilket man anser ger ett besvärligare utredningsarbete framöver. Varken Lantmäteriet eller skogsbolagen vill alltså i princip ha stora skogsbruksfastigheter med alltför många belastande rättigheter som är svåra att lokalisera, eftersom det ger merarbete senare. Om ett fullständigt digitalt rättighetssystem togs fram skulle detta inte längre vara ett problem. Varken Lantmäteriet eller skogsbolagen vill heller att traktgränser ska brytas eller att ortnamn ska försvinna. Egentligen borde frågor kring stora skogsbruksfastigheter kunna lösas smidigt ute i landet, när man betraktar den samsyn som verkar råda till stor del. Men inte alla har detta betraktelsesätt och därför måste Lantmäteriet kunna göra en tolkning av lämplighetsvillkoren i FBL och veta vad som gäller. Det är alltså önskvärt att Högsta domstolen tar upp frågan kring vad som får läggas till grund för en lämplighetsbedömning av stora skogsbruksfastigheter. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogen i Sverige utgör en betydande del av vår natur och har många viktiga funktioner. Hela Sveriges välfärd och svenskarnas välstånd har delvis sin grund i de enorma resurser som skogen utgör. Den svenska ekonomin vilar tungt på exportindustrin, i vilken skogsvaror är en av de viktigaste delarna. Den svenska skogen ägs och förvaltas till stor del av några få skogsbolag som var och en innehar stora skogsarealer fördelade på många skogsbruksfastigheter. Under senare år har det kommit önskemål till Lantmäteriet om att slå ihop skogsmark till stora skogsbruksfastigheter. Det kan till exempel vara fråga om att ett skogsbolag vill bilda en enda skogsbruksfastighet av sitt skogsinnehav inom en kommun. Från Lantmäteriets håll har framförts åsikten att sådana stora skogsbruksfastigheter kan bli otympliga att hantera på så vis att det stora antalet rättigheter i en fastighet blir betungande att gå igenom varje gång en fastighetsbildningsåtgärd som berör fastigheten ska göras. En annan synpunkt har varit att ortnamn riskerar att försvinna. Eftersom skogsbruket är en så viktig del av den svenska välfärden och ekonomin är det av stor vikt att det finns tydliga regler kring skogsbruksfastigheternas utformning, men också att hanteringen av fastigheterna och deras rättigheter går smidigt. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna, av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten är tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren för fastighetsbildning i 3 kap. 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Under arbetets gång har de centrala frågorna bland annat varit: - Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst? - Finns det reglerat någonstans hur stor en skogsbruksfastighet får bli? - Vad är det som begränsar en skogsbruksfastighets storlek? 7

8 - Vilka för- och nackdelar finns det med stora skogsbrukfastigheter ur allmänt och enskilt perspektiv? - Vad anser stora markägare (skogsbolagen) respektive förrättningslantmätare om bildandet av stora skogsbruksfastigheter? 1.3 Metod Examensarbetet består i huvudsak av vad som framkommit genom: - intervjuer med företrädare för skogsbolagen och Skogsstyrelsen - samtal med förrättningslantmätare - litteraturstudier - studier av förarbeten - genomgång av rättsfall - studier av tidigare examensarbeten Eftersom det inte funnits varken mycket material att studera eller många lantmäteriärenden som behandlat hur stora skogsbruksfastigheter får bli, har grunden för examensarbetet lagts av de relativt detaljerade intervjuer som gjorts med företrädare för de stora skogsbolagen i Sverige. Dessa intervjuer har kompletterats av samtal med förrättningslantmätare som kommit i kontakt med berörda frågor och haft synpunkter på detta. Ett färskt ärende hos Lantmäteriet som rör en övre gräns för en skogsbruksfastighets storlek har lästs igenom. Litteraturen som berört ämnet om hur stora skogsbruksfastigheter får bli har varit lätträknad och främst utgjorts av kommentarer till lagtext, lantmäteriverkets handbok för fastighetsbildning och vissa skrifter som allmänt resonerat kring fastighetsbildning. Av studerade förarbeten är det främst propositionen 1969:128, förslag till fastighetsbildningslag, som varit av intresse och berört ämnet för examensarbetet. De fåtal rättsfall som behandlar den aktuella frågeställningen har genomlästs. 8

9 Det finns några tidigare examensarbeten som behandlar storleken på skogsbruksfastigheter, men utifrån andra perspektiv än det som anlagts inför detta arbete. År 2004 utfördes ett examensarbete (Stegander, 2004) som rörde frågan om vad som är en lämplig skogsbruksfastighet. Den huvudsakliga utgångspunkten i det arbetet var det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL och skyddsregeln för skogsbruksnäringen i 3 kap. 7 FBL. Det är alltså regler som syftar till att inte tillåta fastighetsbildning som ger för små skogsbruksfastigheter, vilket skulle kunna skada skogsbruket som helhet. 1.4 Disposition Examensarbetet är indelat i fem kapitel. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av den svenska skogens historia, en historisk tillbakablick på fastighetsindelningen i Sverige och en beskrivning av skogsbruksfastigheter i Sverige och dess fördelning på olika ägarkategorier. De för arbetet utvalda skogsbolagen presenteras också, liksom en tabell som visar hur stor del av den svenska skogsmarken som dessa skogsbolag äger samt hur mycket av den totala svenska virkesavverkningen som bolagen står för. I kapitel 3 redogörs för de gällande regler och förutsättningar som finns för arbetets frågeställning. Begreppet skogsbruksfastighet förklaras. De lagar och paragrafer som blir aktuella vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter belyses och deras syften lyfts fram. En presentation av intervjuerna med företrädare från skogsbolagen, Lantmäteriet och Skogsstyrelsen finns i kapitel 4. I kapitel 5 görs en analys av vad som framkommit under arbetets gång och utifrån det dras vissa slutsatser. En uppställning av för- och nackdelar av stora skogsbruksfastigheter presenteras ur enskilt respektive allmänt perspektiv. 9

10 2 Sveriges skog och fastigheter 2.1 Skogens historia I det skogrika Sverige var det en naturlig del av bondehushållet att man använde skogens resurser för ved och virke. Brukandet av skogen har haft olika utveckling i olika delar av landet. I södra delarna var det knappast en allmän uppfattning att skog var någonting värdefullt och skogen fick vanligtvis ge vika för odling och bete. I Bergslagen var det tidiga bergsbruket helt beroende av en riklig tillgång på ved och framför allt träkol. Skogen skattades hårt och var rejält ansträngd runt mitten av 1800-talet. Nyttjandet av skogen i de glest befolkade norra delarna av Sverige började senare och skedde på annat sätt än i söder. Markerna användes främst för jakt och fiske, dock fanns det några järnbruk som lokalt använde mycket skog för kolframställning. Skogen fick ett värde främst genom industrialiseringen. Det var sågverksdriften som tog fart i mitten av 1800-talet. 1 Detta sammantaget gjorde att de svenska skogarna skattades hårt och var rejält ansträngda men mot slutet av 1800-talet började dock skogen komma tillbaka. Detta tack vare att omfattande skogsplantering skedde, som ett led i förbättrade kunskaper om skogsvård men också genom naturlig igenväxning. År 1903 kom den första skogsvårdslagen och det inrättades skogsvårdsstyrelser i alla län som övervakade lagen. Skogsintresset ökade under 1900-talet och det finns nu nästan dubbelt så mycket skog i södra Sverige som för 100 år sedan. 2 Faktum är att vi i Sverige i historisk tid aldrig haft ett så stort virkesförråd tillgängligt som nu. 3 Det omfattande skogsbruket i Sverige har dock satt sina spår. Det finns mycket lite kvar av verklig urskog, nästan överallt finns spår efter mänsklig aktivitet. 4 Sedan 1994 är skogsbrukets produktionsmål jämställt med miljömålet. 5 Det betyder att stor hänsyn numer tas till känsliga natur- och kulturmiljöer. Denna aspekt är en viktig aspekt att ta hänsyn till skogsaktörer eftersom skogen utgör en fristad för många växter, djur och vår alltmer urbaniserade befolkning. Människor söker sig dit för att få omväxling, spänning och avkoppling, kanske som en kontrast mot en enahanda vardag. 1 Sveriges National Atlas, 1990, sid Sveriges National Atlas, sid Skogen räcker, 2004, sid. 2 4 Lagerqvist och Lindqvist, 1999, sid. 7 5 Prop. 1992/93:226 10

11 2.2 Skogsfakta Nära 60 % av Sveriges landyta består av produktiv skogsmark. I areal innebär det 23,5 miljoner hektar. Drygt 90 % av den produktiva skogsmarken används i skogsbruket. Den skogsmark som inte brukas är avsatt för naturvårdsändamål, antingen som naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal eller frivilligt avsatt av skogsägarna själva. Utöver den produktiva skogsmarken finns 4 miljoner hektar skogklädda impediment som inte får brukas. Totalt finns det alltså ca 27,5 miljoner hektar skog i Sverige. 6 Den svenska skogens årliga tillväxt är ca 100 miljoner m 3 sk och av detta avverkas varje år ca 80 miljoner m 3 sk. Efter avverkningar växer alltså den svenska skogen med ungefär 20 miljoner m 3 sk/år vilket avsätts till naturvård och uppbyggnad av det samlade virkesförrådet. Det befintliga virkesförrådet i Sverige är miljoner m 3 sk. Avverkningarna är alltså en liten del av virkesförrådet och kommer sällan upp i tillväxtstakten. 7 De dominerande trädslagen är gran (42 %), tall (39 %) och björk (11 %). Sedan 1920-talet, då noggranna virkesmätningar inleddes, har virkesförrådet i Sverige ökat med drygt 60 %. 8 Exporten av skogsvaror står för ca 12 % av det totala svenska exportvärdet, vilket gör skogssektorn till landets största nettoexportör. 9 Detta visar skogens betydelse för Sverige på ett tydligt och handfast sätt. 2.3 Fastighetsindelningens historia Förr utgjorde jord och dess tillbehör den enda egentliga formen av realkapital. Tillgång till jord blev därför grundvalen för ekonomiskt och politiskt inflytande. Numer stadgar jordabalken: Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Formuleringen låter ålderdomlig och fastighetsrätten är nog ett av de rättsområden i svensk lag som har starkast historisk anknytning. 10 Den äldsta formen av bestående delning av jord som är historiskt dokumenterad 11 är solskiftet, vilket det skrivs om i svealagarna från 1200-talet. Landskapslagarna blev senare ersatta av riksomfattande landslagar och av särskilda stadslagar för städerna. Grundläggande förändringar av rätten till att 6 Skogen räcker, 2004, sid Skogen räcker, 2004, sid. 4 8 Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid och 10 Wernstedt, 1972, sid. I:1 11 Prop. 1969:128, sid. B2 11

12 bruka marken skedde från 1200-talet fram till i början av 1900-talet genom olika skiftesreformer. Vid de stora skiftesreformerna och vid senare fastighetsbildningar har fokus legat på att skapa en ägarindelning av marken på landsbygden så att brukandet av jorden blivit så rationell som möjligt. Varje fastighet skulle ge ägaren förutsättningar att klara sig på de avkastningar jorden och skogen gav. I och med att människor i allt högre utsträckning valt att bosätta sig i städer har politiken för jord- och skogsbruk förändrats. Dock har det även i modern tid, fram till och med 1990, varit meningen att jord- och skogsbruksfastigheter skulle bildas för att ge ägaren full sysselsättning av verksamheten. Numer är det möjligt att bilda bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande ändamål. Sådana ändamål kan till exempel vara husbehovsved och virke. Skogen behöver då inte stå för hela försörjningen för fastighetsägaren utan det räcker med att den bidrar. Dock är kraven fortsatt strikta när det gäller fastigheter med skogsbruk som ändamål. Sådana fastigheter måste minst ha en areal som ger en årlig skogstillväxt på m 3 sk. Anledningen till detta är att en försämrad arrondering av skogsbruksfastigheter kan skada skogsbruksnäringen. 2.4 Skogsbruksfastigheter I och med industrialismens genombrott i Sverige i slutet av 1800-talet blev skogsbolagen stora aktörer på fastighetsmarknaden. Behovet av virke till trävaruindustrin ledde till att skogsbolagen förvärvade stora arealer skogsmark. 12 I vissa delar av landet, särskilt i Dalarna och Värmland är arronderingen, det vill säga skogsskiftenas storlek, läge och form sådan att ett effektivt skogsbruk försvåras. Enligt en undersökning som gjordes på 1960-talet bedömdes att mellan 2 och 3 miljoner hektar skogsmark var i behov av strukturförbättring. Under 1970-talet genomfördes stora bytesaffärer mellan flera av skogsbolagen med syfte att samla den egna skogsmarken som dittills kunde ha varit väl utspridd. 13 Arronderingen har visat 14 sig ha stor betydelse för skogsbruket. Lönsamheten i skogsbruksföretag har visat sig ökat efter omarronderingar. En dålig ägostruktur försvårar således ett rationellt skogsbruk. 12 Skogspolitik idag, sid Sveriges National Atlas, 1990, sid Eklund m.fl., 1996, sid

13 Figur 1. Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Skogsbolagens ägande Förutsättningarna för examensarbetet är att undersöka för- och nackdelar med stora skogsbruksfastigheter sett ur allmänna respektive enskilda intressen. Det har bedömts att riktigt stora skogsbruksfastigheter i princip bara kan bli aktuella att bilda när det gäller de stora skogsägare. Arbetet begränsades därför till att omfatta några av de största skogsbolagen i Sverige och deras syn på bildandet av stora skogsbruksfastigheter. Skogsbolagen är de aktörer som har sådana stora skogsinnehav och dessutom kan tänkas ha intresse av att slå samman sina enheter till större skogsbruksfastigheter. Total landareal (milj. hektar) Produktiv skogsmark (milj. hektar) Sveaskog 4,5 3,4 8,3 SCA 2,6 2,0 4,7 Bergvik 2,3 1,9 6,0 Holmen 1,3 1,0 2,7 Summa Skogsbolagen 10,7 8,3 21,7 Sverige 41,0 22,7 76 Skogsbolagens andel 26 % 37 % 29 % Årlig avverkad volym (milj. M 3 sk) Figur 2. De största skogsägarna i Sverige och deras andel av Sveriges landareal, produktiva skogsmarksareal respektive årlig avverkad volym Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid. 45 och skogsbolagens hemsidor 13

14 De största skogsägarna i Sverige, både med avseende på skogsmarksinnehav och avverkningsvolym, är Sveaskog AB, SCA Skog AB, Bergvik Skog AB och Holmen Skog AB. Dessa fyra skogsbolag äger tillsammans 37 % av den produktiva skogsmarken i Sverige och står för 28 % av den totala avverkningen. Således är dessa bolag en mycket viktig del i den svenska skogens förvaltning och bestånd. Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB bildades under våren 2004, då Bergvik köpte in all skogsmark som Stora Enso och Korsnäs ägde i Sverige. Sammanlagt förvärvades ungefär 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark. Genom affären blev Bergvik Sveriges näst största skogsägare mätt i årlig avverkningsvolym. Bergvik har ingått avtal avseende köp av skogliga tjänster från Stora Enso och Korsnäs, som sköter i princip allt fältarbete och föreslår avverkningar. Större ägare i Bergvik Skog är Stora Enso, Korsnäs och en rad försäkringsbolag och stiftelser. Bergvik har sitt säte och kontor i Falun. Företagets skogsinnehav är koncentrerat främst till norra Svealand och södra Norrland, och ligger som ett bälte från norra Härjedalen Hudiksvall och söderut till Karlstad Uppsala. Figur 3. Bergviks skogsinnehav

15 Holmen Skog AB Skogsbolaget MoDo bytte år 2000 namn till Holmen. Grunden för Holmen lades för nästan 400 år sedan i Motala ström i Norrköping då ett vapenfaktori byggdes. Idag äger Holmen ungefär 1 miljon hektar produktiv skogsmark, främst i Norrland med tonvikt på Västerbotten och Hälsingland. Huvudkontoret för Holmen Skog ligger i Örnsköldsvik. Figur 4. Holmens skogsinnehav 18 SCA Skog AB Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA, äger ungefär 2 miljoner hektar produktiv skogsmark och är Europas största skogsindustriföretag. SCA är det enda helintegrerade skogsföretaget i Sverige, vilket betyder att man sköter alla steg från skogsavverkning till färdiga produkter. SCA ägs till övervägande del av banker och försäkringsbolag

16 Figur 5. SCA:s skogsinnehav 19 Korsnäs Skog AB Korsnäs ägs av Kinnevik och har sitt säte i Gävle. Företaget hade tidigare stora skogsarealer men sålde år 2004 nästan hela skogsinnehavet till Bergvik Skog. 20 Sveaskog AB

17 Domänverket slogs 1994 samman med Assi till ett bolag, Assidomän, som år 2001 köptes upp av Sveaskog. Sveaskog AB ägs av den svenska staten och förvaltar ungefär 1/5 av den brukade skogsarealen i Sverige. Företaget levererar 20 % av virkesbehovet hos skogsindustrin. Ett av de viktigaste uppdragen för Sveaskog är att sälja mark för att förstärka enskilt jord- och skogsbruk. Syftet är att underlätta utkomstmöjligheterna och lokal utveckling i skogsbygd och på landsbygd. Inom markförsäljningsprogrammet kan 5 10 % av markinnehavet komma att säljas. 21 Figur 6. Sveaskogs skogsinnehav

18 3 Fastighetsbildning rörande stora skogsbruksfastigheter 3.1 Vad är en skogsbruksfastighet? Det finns ingen definition av begreppet skogsbruksfastighet i lagtexten, däremot används begreppet i 3 kap. 5 FBL. Begreppet har emellertid diskuterats 22 och det har framhållits att en fastighet bör klassificeras som skogsbruksfastighet om skogsbruket är det dominerande ändamålet med fastigheten. En fastighet där det bedrivs både jord- och skogsbruk ska bedömas som en skogsbruksfastighet bara om fastighetens jordbruksdel varken kan anses bärkraftig eller utvecklingsbar. 3.2 Allmänt När en skogsbruksfastighet bildas genom fastighetsbildning sker det genom nybildning eller ombildning. Nybildning innebär att någon av åtgärderna avstyckning, sammanläggning eller klyvning genomförs medan ombildning utförs genom åtgärden fastighetsreglering. 23 Vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter torde åtgärderna sammanläggning och fastighetsreglering vara mest använda. Sammanläggning sker genom att två eller flera fastigheter med samma ägare läggs ihop till en ny fastighet. 24 Fastighetsreglering kan ske på flera olika sätt, men det som görs vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter är att mark överförs från en fastighet till en annan Aktuell lagstiftning Vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter genom fastighetsreglering eller sammanläggning ska naturligtvis kapitel 5 respektive 12 i FBL följas. I dessa specifika ärenden utgör dock dessa kapitel inte det största problemet. Bestämmelser om någon övre gräns av en fastighets storlek saknas i lagstiftningen. Vid samtliga fastighetsbildningsåtgärder ska dock de allmänna villkoren i 3 kap. FBL prövas på de fastigheter som berörs av åtgärden. 22 Prop. 1969:128, sid. B kap 1 FBL kap. 1 FBL 25 5 kap. 1 FBL 18

19 I 3 kap. 1 FBL finns de allmänna lämplighetsvillkoren, som syftar till att alla fastigheter ska bli lämpliga att använda för deras ändamål, bland annat med hänsyn till omfång. I de särskilda bestämmelserna om skogsbruk i 3 kap. 5 och 7 FBL berörs också storleken på skogsbruksfastigheter. I 3 kap. 5 FBL stadgas att en skogsbruksfastighet ska anses lämpad för sitt ändamål om den har sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som ska bedrivas på fastigheten blir ekonomiskt godtagbart. I 3 kap. 7 FBL sägs det att mark som är avsedd för skogsbruk inte får indelas så att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen försämras. Dessa två sistnämnda paragrafer rör således skogsbruksfastigheters storlek men syftar till att de inte får bli för små och att skogsmarken inte får sämre arrondering. När det gäller storleken på skogsbruksfastigheter och tolkning av någon övre arealgräns är det alltså framför allt bestämmelsen i 3 kap. 1 som blir aktuella att tillämpa. Det är genom att tolka och tillämpa den paragrafen som frågan om hur stor en skogsbruksfastighet får bli kan besvaras utifrån lagstiftningen. En begränsning finns dock och det är att fastighetsbildning inte får förekomma över kommungränser, enligt 3 kap. 11 FBL. Kommungränserna är överordnade fastighetsindelningen och är i princip fasta. Samtidigt är beteckningarna på fastigheter i fastighetsregistret uppbyggda på kommunnamnet. Beteckningen på alla fastigheter i en kommun inleds med kommunens namn. 3.4 Det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap. 1 FBL I 3 kap. 1 FBL finns alltså det allmänna lämplighetsvillkoret för fastighetsbildning och enligt det ska alla fastigheter som nybildas eller ombildas genomgå en lämplighetsprövning som knyter an till fastighetens avsedda användning. Fastigheten ska bli varaktigt lämpad för sitt ändamål med avseende på belägenhet, omfång och andra förutsättningar. Särskilt ska beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till vägar utanför sitt område. Vid prövningen av en fastighets lämplighet ska man ta hänsyn till allt som ingår i begreppet fast egendom. Följaktligen ska inte bara marken som sådan beaktas, utan även byggnader och anläggningar som utgör tillbehör till 19

20 fastigheten. Även servitut och andelar i samfälligheter ska ingå i bedömningsunderlaget. 26 Från Lantmäteriets håll är en av de grundläggande utgångspunkterna, vid bedömning utifrån det allmänna lämplighetsvillkoret, att en fastighet måste ha en hanterlig omfattning. En anledning till detta är att framtida lantmäteriförrättningar inte ska försvåras av en fastighetsindelning vars rättighetsbelastningar är svåra att identifiera geografiskt. En annan anledning är att det är viktigt för fastighetsmarknadens aktörer att på lättillgängliga kartor ha möjlighet att lokalisera vilka områden som hör till en fastighet och vilka rättighetsupplåtelser som belastar denna. Ytterligare en anledning till att fastigheter måste ha en hanterlig omfattning är att en fastighet som ofta berörs av lantmäteriförrättningar blir svår att följa bakåt i tiden i fastighetsrättsliga utredningar. 27 Huruvida en fastighet har en hanterlig omfattning eller inte beror på flera saker. En fastighet som består av många områden spridda över en stor del av en kommuns yta har inte en sådan hanterlig geografisk omfattning som vårt fastighetssystem syftar till. Ett riktmärke är att områden som själva kan fylla sin funktion som egna fastigheter inte ska slås samman till en fastighet. Man kan inte fästa någon vikt vid sådana omständigheter som att två eller flera fastigheter ägs av samma person. 28 Det finns ju ingen garanti för att det förhållandet är bestående. Därigenom undviks onödig fastighetsbildning när det enskilda området ska säljas och dessutom ges vårt fastighetssystem en viss stabilitet. Även extremt stora fastigheter, t.ex. skogsbruksfastigheter på tusentals hektar kan innebära motsvarande negativa konsekvenser för fastighetssystemet även om fastigheten bara består av ett område. Följden av detta blir att det inte alltid är möjligt att lägga ihop all mark som ägs av en person till en enda fastighet, men att prövningen ska ske helt utifrån fastighetens lämplighet. 29 När just stora skogsbruksfastigheter ska bedömas enligt 3 kap. 1 FBL är det nog främst fastighetens omfång och lämpliga utformning som är de avgörande frågorna. Med omfång och lämplig utformning innefattas alltså inte bara fastighetens storlek utan också hur många områden fastigheten består av och områdenas inbördes läge. Vidare innefattas antalet rättigheter, gemensamhetsanläggningar och planer. Utifrån alla dessa faktorer görs en samlad lämplighetsbedömning. 26 Landahl & Nordström, 1991, sid Lantmäteriverkets handbok FBL, 1996, kap Landahl & Nordström, 1991, sid Lantmäteriverkets handbok FBL, 1996, kap