Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst? Johan Skutin Examinator: Thomas Kalbro Handledare: Leif Norell, Lantmäteriet STOCKHOLM 2006

2 Förord Föreliggande examensarbete utgör ett avslutande moment i utbildningen till civilingenjör i lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet har utförts under hösten 2005 vid Institutionen för infrastruktur, avdelningen för fastighetsvetenskap, KTH. Initiativtagare har varit Lantmäteriverket, Fastighetsbildningsenheten i Gävle. Examensarbetets syfte är att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten har varit tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren för fastighetsbildning i 3 kap. 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Jag vill rikta ett varmt tack till alla dem som välvilligt ställt upp för att bli intervjuade. Tack alltså: Sture Björk, Bergvik Skog AB Lars Rubensson, SCA Skog AB Bertil Nordin, Holmen Skog AB Hans Karlsson, Sveaskog AB Yngve Bidner, f.d. Korsnäs Skog AB Personalen på Lantmäteriets kontor i Norrtälje, Eskilstuna och Kinna. Personalen på Skogsstyrelsen i Jönköping. Vidare vill jag tacka min handledare Leif Norell, Lantmäteriverket för värdefulla synpunkter och Thomas Kalbro för samarbetet under hösten. Till sist vill jag tacka de släktingar som ställt upp med mat och husrum under tiden för intervjuarbetet. Stockholm i mars 2006 Johan Skutin 2

3 Innehållsförteckning Abstract... 4 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Sveriges skog och fastigheter Skogens historia Skogsfakta Fastighetsindelningens historia Skogsbruksfastigheter Skogsbolagens ägande Fastighetsbildning rörande stora skogsbruksfastigheter Vad är en skogsbruksfastighet? Allmänt Aktuell lagstiftning Det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap 1 FBL Förarbeten Ortnamn Skogshänsyn Ärenden och rättsfall Intervjuer Kommentar Skogsbolagen Lantmäterimyndigheterna Skogsstyrelsen Analys och slutsatser Källförteckning Bilagor Intervjufrågor skogsbolagen...bilaga 1 3

4 Abstract This Master of Science Thesis, with the title How large can a suitable forestry property unit be?, has been performed at the Department of Infrastructure, Division of Real Estate Planning and Land Law, at the Royal School of Technology in Stockholm, Sweden. This thesis was initiated by the Swedish surveying authority, National Land Survey (Lantmäteriverket). My supervisor has been Leif Norell, National Land Survey, Gävle and my examiner has been Thomas Kalbro, Royal School of Technology, Stockholm. The purpose of this Master of Science thesis is to investigate the positive and negative sides from both private and common interest in creating large forestry properties. With four of the largest forest companies in Sweden have interviews been held as well as with some people working at Land Surveying offices in Sweden. Also an interview was held with a man from the Swedish forest agency. Literature, preparatory work, handbooks from authorities and court cases have been studied. One result of the thesis is that the court cases has come different conclusions, although contemplating the same material. This shows that there is no clear law interpretation in this matter. The forest companies and the Land Surveyors seem to have the same opinion in many of the most critical matters concerning large forestry properties. The subject of this master thesis does not have to be a big problem, since the opinions seems to converge. What is needed is that the supreme court makes an example in a court case, which can lead to clearer distinction of what is allowed to consider when judging whether a large forestry property is suitable or not. 4

5 Sammanfattning Under senare år har det kommit önskemål till Lantmäteriet om att slå ihop skogsmark till stora skogsbruksfastigheter. Det kan till exempel vara fråga om att ett skogsbolag vill bilda en enda skogsbruksfastighet av sitt skogsinnehav inom en kommun. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten har varit tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Sveriges största skogsägare, fyra skogsbolag, har valts ut som studieobjekt. Dessa är Bergvik, Holmen, SCA och Sveaskog. Dessutom har Korsnäs, som till och med år 2004 ägde mycket skog, tagits med. Intervjuer har hållits med företrädare från nämnda skogsbolag och har syftat till att klargöra hur skogsbolagen tänker kring stora skogsbruksfastigheter och problem med dessa. Intervjuer har även hållits med några förrättningslantmätare från olika delar av landet. De har utfrågats om hur de ser på bildandet av stora skogsbruksfastigheter och om det vållar några problem. Intervju har även hållits med företrädare från skogsstyrelsen. Därtill har studier av litteratur, förarbeten, rättsfall och tidigare examensarbeten genomförts. Arbetet har visat att i två av de rättsfall som finns har domstolarna kommit fram till olika domslut utifrån i princip samma beslutsunderlag. Domsluten motsäger varandra, eftersom Lantmäteriet i båda domstolsärendena anför samma grunder om vad som ska ligga till grund för en lämplighetsbedömning av en stor skogsbruksfastighet. Det blir svårt att inse hur man ska tolka domstolarnas agerande. Det finns alltså ingen tydlig praxis på området. Skogsbolagen och Lantmäteriet verkar i många fall ha en samsyn på de frågor som alla verkar uppfatta som de mest kritiska vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter. Lantmäteriet anser att en av de största nackdelarna med stora skogsbruksfastigheter är att de blir otympliga att hantera på så vis att det stora antal rättigheter blir betungande att gå igenom varje gång en fastighetsbildningsåtgärd berör en sådan fastighet. Skogsbolagen uppfattar också frågan om rättigheter som en av de viktigaste. Man inser problemen med den otympliga hanteringen och beaktar detta i verksamheten. Flera av skogsbolagen har också upprättat egna system för hantering av rättigheter. Men man efterfrågar ett 5

6 samlat digital rättighetssystem som, menar man skulle underlätta för både skogsbolagen och Lantmäteriet. Lantmäteriet anser vidare att en nackdel med stora skogsbruksfastigheter är att ortnamn kan försvinna. Skogsbolagens strävan efter att behålla bystrukturer får till följd att ortnamn bevaras, trots att det inte är huvudsyftet från bolagens sida. Deras avsikt är istället att inte få fastigheter som har andelar i flera byar, vilket man anser ger ett besvärligare utredningsarbete framöver. Varken Lantmäteriet eller skogsbolagen vill alltså i princip ha stora skogsbruksfastigheter med alltför många belastande rättigheter som är svåra att lokalisera, eftersom det ger merarbete senare. Om ett fullständigt digitalt rättighetssystem togs fram skulle detta inte längre vara ett problem. Varken Lantmäteriet eller skogsbolagen vill heller att traktgränser ska brytas eller att ortnamn ska försvinna. Egentligen borde frågor kring stora skogsbruksfastigheter kunna lösas smidigt ute i landet, när man betraktar den samsyn som verkar råda till stor del. Men inte alla har detta betraktelsesätt och därför måste Lantmäteriet kunna göra en tolkning av lämplighetsvillkoren i FBL och veta vad som gäller. Det är alltså önskvärt att Högsta domstolen tar upp frågan kring vad som får läggas till grund för en lämplighetsbedömning av stora skogsbruksfastigheter. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skogen i Sverige utgör en betydande del av vår natur och har många viktiga funktioner. Hela Sveriges välfärd och svenskarnas välstånd har delvis sin grund i de enorma resurser som skogen utgör. Den svenska ekonomin vilar tungt på exportindustrin, i vilken skogsvaror är en av de viktigaste delarna. Den svenska skogen ägs och förvaltas till stor del av några få skogsbolag som var och en innehar stora skogsarealer fördelade på många skogsbruksfastigheter. Under senare år har det kommit önskemål till Lantmäteriet om att slå ihop skogsmark till stora skogsbruksfastigheter. Det kan till exempel vara fråga om att ett skogsbolag vill bilda en enda skogsbruksfastighet av sitt skogsinnehav inom en kommun. Från Lantmäteriets håll har framförts åsikten att sådana stora skogsbruksfastigheter kan bli otympliga att hantera på så vis att det stora antalet rättigheter i en fastighet blir betungande att gå igenom varje gång en fastighetsbildningsåtgärd som berör fastigheten ska göras. En annan synpunkt har varit att ortnamn riskerar att försvinna. Eftersom skogsbruket är en så viktig del av den svenska välfärden och ekonomin är det av stor vikt att det finns tydliga regler kring skogsbruksfastigheternas utformning, men också att hanteringen av fastigheterna och deras rättigheter går smidigt. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att belysa vilka för- och nackdelar som kan finnas för fastighetsägaren respektive det allmänna, av att lantmäteriförrättningar genomförs, i vilka stora skogsbruksfastigheter bildas. Utgångspunkten är tolkningen av de allmänna lämplighetsvillkoren för fastighetsbildning i 3 kap. 1 fastighetsbildningslagen (FBL). Under arbetets gång har de centrala frågorna bland annat varit: - Får en skogsbruksfastighet bli hur stor som helst? - Finns det reglerat någonstans hur stor en skogsbruksfastighet får bli? - Vad är det som begränsar en skogsbruksfastighets storlek? 7

8 - Vilka för- och nackdelar finns det med stora skogsbrukfastigheter ur allmänt och enskilt perspektiv? - Vad anser stora markägare (skogsbolagen) respektive förrättningslantmätare om bildandet av stora skogsbruksfastigheter? 1.3 Metod Examensarbetet består i huvudsak av vad som framkommit genom: - intervjuer med företrädare för skogsbolagen och Skogsstyrelsen - samtal med förrättningslantmätare - litteraturstudier - studier av förarbeten - genomgång av rättsfall - studier av tidigare examensarbeten Eftersom det inte funnits varken mycket material att studera eller många lantmäteriärenden som behandlat hur stora skogsbruksfastigheter får bli, har grunden för examensarbetet lagts av de relativt detaljerade intervjuer som gjorts med företrädare för de stora skogsbolagen i Sverige. Dessa intervjuer har kompletterats av samtal med förrättningslantmätare som kommit i kontakt med berörda frågor och haft synpunkter på detta. Ett färskt ärende hos Lantmäteriet som rör en övre gräns för en skogsbruksfastighets storlek har lästs igenom. Litteraturen som berört ämnet om hur stora skogsbruksfastigheter får bli har varit lätträknad och främst utgjorts av kommentarer till lagtext, lantmäteriverkets handbok för fastighetsbildning och vissa skrifter som allmänt resonerat kring fastighetsbildning. Av studerade förarbeten är det främst propositionen 1969:128, förslag till fastighetsbildningslag, som varit av intresse och berört ämnet för examensarbetet. De fåtal rättsfall som behandlar den aktuella frågeställningen har genomlästs. 8

9 Det finns några tidigare examensarbeten som behandlar storleken på skogsbruksfastigheter, men utifrån andra perspektiv än det som anlagts inför detta arbete. År 2004 utfördes ett examensarbete (Stegander, 2004) som rörde frågan om vad som är en lämplig skogsbruksfastighet. Den huvudsakliga utgångspunkten i det arbetet var det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL och skyddsregeln för skogsbruksnäringen i 3 kap. 7 FBL. Det är alltså regler som syftar till att inte tillåta fastighetsbildning som ger för små skogsbruksfastigheter, vilket skulle kunna skada skogsbruket som helhet. 1.4 Disposition Examensarbetet är indelat i fem kapitel. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av den svenska skogens historia, en historisk tillbakablick på fastighetsindelningen i Sverige och en beskrivning av skogsbruksfastigheter i Sverige och dess fördelning på olika ägarkategorier. De för arbetet utvalda skogsbolagen presenteras också, liksom en tabell som visar hur stor del av den svenska skogsmarken som dessa skogsbolag äger samt hur mycket av den totala svenska virkesavverkningen som bolagen står för. I kapitel 3 redogörs för de gällande regler och förutsättningar som finns för arbetets frågeställning. Begreppet skogsbruksfastighet förklaras. De lagar och paragrafer som blir aktuella vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter belyses och deras syften lyfts fram. En presentation av intervjuerna med företrädare från skogsbolagen, Lantmäteriet och Skogsstyrelsen finns i kapitel 4. I kapitel 5 görs en analys av vad som framkommit under arbetets gång och utifrån det dras vissa slutsatser. En uppställning av för- och nackdelar av stora skogsbruksfastigheter presenteras ur enskilt respektive allmänt perspektiv. 9

10 2 Sveriges skog och fastigheter 2.1 Skogens historia I det skogrika Sverige var det en naturlig del av bondehushållet att man använde skogens resurser för ved och virke. Brukandet av skogen har haft olika utveckling i olika delar av landet. I södra delarna var det knappast en allmän uppfattning att skog var någonting värdefullt och skogen fick vanligtvis ge vika för odling och bete. I Bergslagen var det tidiga bergsbruket helt beroende av en riklig tillgång på ved och framför allt träkol. Skogen skattades hårt och var rejält ansträngd runt mitten av 1800-talet. Nyttjandet av skogen i de glest befolkade norra delarna av Sverige började senare och skedde på annat sätt än i söder. Markerna användes främst för jakt och fiske, dock fanns det några järnbruk som lokalt använde mycket skog för kolframställning. Skogen fick ett värde främst genom industrialiseringen. Det var sågverksdriften som tog fart i mitten av 1800-talet. 1 Detta sammantaget gjorde att de svenska skogarna skattades hårt och var rejält ansträngda men mot slutet av 1800-talet började dock skogen komma tillbaka. Detta tack vare att omfattande skogsplantering skedde, som ett led i förbättrade kunskaper om skogsvård men också genom naturlig igenväxning. År 1903 kom den första skogsvårdslagen och det inrättades skogsvårdsstyrelser i alla län som övervakade lagen. Skogsintresset ökade under 1900-talet och det finns nu nästan dubbelt så mycket skog i södra Sverige som för 100 år sedan. 2 Faktum är att vi i Sverige i historisk tid aldrig haft ett så stort virkesförråd tillgängligt som nu. 3 Det omfattande skogsbruket i Sverige har dock satt sina spår. Det finns mycket lite kvar av verklig urskog, nästan överallt finns spår efter mänsklig aktivitet. 4 Sedan 1994 är skogsbrukets produktionsmål jämställt med miljömålet. 5 Det betyder att stor hänsyn numer tas till känsliga natur- och kulturmiljöer. Denna aspekt är en viktig aspekt att ta hänsyn till skogsaktörer eftersom skogen utgör en fristad för många växter, djur och vår alltmer urbaniserade befolkning. Människor söker sig dit för att få omväxling, spänning och avkoppling, kanske som en kontrast mot en enahanda vardag. 1 Sveriges National Atlas, 1990, sid Sveriges National Atlas, sid Skogen räcker, 2004, sid. 2 4 Lagerqvist och Lindqvist, 1999, sid. 7 5 Prop. 1992/93:226 10

11 2.2 Skogsfakta Nära 60 % av Sveriges landyta består av produktiv skogsmark. I areal innebär det 23,5 miljoner hektar. Drygt 90 % av den produktiva skogsmarken används i skogsbruket. Den skogsmark som inte brukas är avsatt för naturvårdsändamål, antingen som naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal eller frivilligt avsatt av skogsägarna själva. Utöver den produktiva skogsmarken finns 4 miljoner hektar skogklädda impediment som inte får brukas. Totalt finns det alltså ca 27,5 miljoner hektar skog i Sverige. 6 Den svenska skogens årliga tillväxt är ca 100 miljoner m 3 sk och av detta avverkas varje år ca 80 miljoner m 3 sk. Efter avverkningar växer alltså den svenska skogen med ungefär 20 miljoner m 3 sk/år vilket avsätts till naturvård och uppbyggnad av det samlade virkesförrådet. Det befintliga virkesförrådet i Sverige är miljoner m 3 sk. Avverkningarna är alltså en liten del av virkesförrådet och kommer sällan upp i tillväxtstakten. 7 De dominerande trädslagen är gran (42 %), tall (39 %) och björk (11 %). Sedan 1920-talet, då noggranna virkesmätningar inleddes, har virkesförrådet i Sverige ökat med drygt 60 %. 8 Exporten av skogsvaror står för ca 12 % av det totala svenska exportvärdet, vilket gör skogssektorn till landets största nettoexportör. 9 Detta visar skogens betydelse för Sverige på ett tydligt och handfast sätt. 2.3 Fastighetsindelningens historia Förr utgjorde jord och dess tillbehör den enda egentliga formen av realkapital. Tillgång till jord blev därför grundvalen för ekonomiskt och politiskt inflytande. Numer stadgar jordabalken: Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Formuleringen låter ålderdomlig och fastighetsrätten är nog ett av de rättsområden i svensk lag som har starkast historisk anknytning. 10 Den äldsta formen av bestående delning av jord som är historiskt dokumenterad 11 är solskiftet, vilket det skrivs om i svealagarna från 1200-talet. Landskapslagarna blev senare ersatta av riksomfattande landslagar och av särskilda stadslagar för städerna. Grundläggande förändringar av rätten till att 6 Skogen räcker, 2004, sid Skogen räcker, 2004, sid. 4 8 Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid och 10 Wernstedt, 1972, sid. I:1 11 Prop. 1969:128, sid. B2 11

12 bruka marken skedde från 1200-talet fram till i början av 1900-talet genom olika skiftesreformer. Vid de stora skiftesreformerna och vid senare fastighetsbildningar har fokus legat på att skapa en ägarindelning av marken på landsbygden så att brukandet av jorden blivit så rationell som möjligt. Varje fastighet skulle ge ägaren förutsättningar att klara sig på de avkastningar jorden och skogen gav. I och med att människor i allt högre utsträckning valt att bosätta sig i städer har politiken för jord- och skogsbruk förändrats. Dock har det även i modern tid, fram till och med 1990, varit meningen att jord- och skogsbruksfastigheter skulle bildas för att ge ägaren full sysselsättning av verksamheten. Numer är det möjligt att bilda bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande ändamål. Sådana ändamål kan till exempel vara husbehovsved och virke. Skogen behöver då inte stå för hela försörjningen för fastighetsägaren utan det räcker med att den bidrar. Dock är kraven fortsatt strikta när det gäller fastigheter med skogsbruk som ändamål. Sådana fastigheter måste minst ha en areal som ger en årlig skogstillväxt på m 3 sk. Anledningen till detta är att en försämrad arrondering av skogsbruksfastigheter kan skada skogsbruksnäringen. 2.4 Skogsbruksfastigheter I och med industrialismens genombrott i Sverige i slutet av 1800-talet blev skogsbolagen stora aktörer på fastighetsmarknaden. Behovet av virke till trävaruindustrin ledde till att skogsbolagen förvärvade stora arealer skogsmark. 12 I vissa delar av landet, särskilt i Dalarna och Värmland är arronderingen, det vill säga skogsskiftenas storlek, läge och form sådan att ett effektivt skogsbruk försvåras. Enligt en undersökning som gjordes på 1960-talet bedömdes att mellan 2 och 3 miljoner hektar skogsmark var i behov av strukturförbättring. Under 1970-talet genomfördes stora bytesaffärer mellan flera av skogsbolagen med syfte att samla den egna skogsmarken som dittills kunde ha varit väl utspridd. 13 Arronderingen har visat 14 sig ha stor betydelse för skogsbruket. Lönsamheten i skogsbruksföretag har visat sig ökat efter omarronderingar. En dålig ägostruktur försvårar således ett rationellt skogsbruk. 12 Skogspolitik idag, sid Sveriges National Atlas, 1990, sid Eklund m.fl., 1996, sid

13 Figur 1. Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Skogsbolagens ägande Förutsättningarna för examensarbetet är att undersöka för- och nackdelar med stora skogsbruksfastigheter sett ur allmänna respektive enskilda intressen. Det har bedömts att riktigt stora skogsbruksfastigheter i princip bara kan bli aktuella att bilda när det gäller de stora skogsägare. Arbetet begränsades därför till att omfatta några av de största skogsbolagen i Sverige och deras syn på bildandet av stora skogsbruksfastigheter. Skogsbolagen är de aktörer som har sådana stora skogsinnehav och dessutom kan tänkas ha intresse av att slå samman sina enheter till större skogsbruksfastigheter. Total landareal (milj. hektar) Produktiv skogsmark (milj. hektar) Sveaskog 4,5 3,4 8,3 SCA 2,6 2,0 4,7 Bergvik 2,3 1,9 6,0 Holmen 1,3 1,0 2,7 Summa Skogsbolagen 10,7 8,3 21,7 Sverige 41,0 22,7 76 Skogsbolagens andel 26 % 37 % 29 % Årlig avverkad volym (milj. M 3 sk) Figur 2. De största skogsägarna i Sverige och deras andel av Sveriges landareal, produktiva skogsmarksareal respektive årlig avverkad volym Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid Skogsstatistisk årsbok, 2005a, sid. 45 och skogsbolagens hemsidor 13

14 De största skogsägarna i Sverige, både med avseende på skogsmarksinnehav och avverkningsvolym, är Sveaskog AB, SCA Skog AB, Bergvik Skog AB och Holmen Skog AB. Dessa fyra skogsbolag äger tillsammans 37 % av den produktiva skogsmarken i Sverige och står för 28 % av den totala avverkningen. Således är dessa bolag en mycket viktig del i den svenska skogens förvaltning och bestånd. Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB bildades under våren 2004, då Bergvik köpte in all skogsmark som Stora Enso och Korsnäs ägde i Sverige. Sammanlagt förvärvades ungefär 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark. Genom affären blev Bergvik Sveriges näst största skogsägare mätt i årlig avverkningsvolym. Bergvik har ingått avtal avseende köp av skogliga tjänster från Stora Enso och Korsnäs, som sköter i princip allt fältarbete och föreslår avverkningar. Större ägare i Bergvik Skog är Stora Enso, Korsnäs och en rad försäkringsbolag och stiftelser. Bergvik har sitt säte och kontor i Falun. Företagets skogsinnehav är koncentrerat främst till norra Svealand och södra Norrland, och ligger som ett bälte från norra Härjedalen Hudiksvall och söderut till Karlstad Uppsala. Figur 3. Bergviks skogsinnehav

15 Holmen Skog AB Skogsbolaget MoDo bytte år 2000 namn till Holmen. Grunden för Holmen lades för nästan 400 år sedan i Motala ström i Norrköping då ett vapenfaktori byggdes. Idag äger Holmen ungefär 1 miljon hektar produktiv skogsmark, främst i Norrland med tonvikt på Västerbotten och Hälsingland. Huvudkontoret för Holmen Skog ligger i Örnsköldsvik. Figur 4. Holmens skogsinnehav 18 SCA Skog AB Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA, äger ungefär 2 miljoner hektar produktiv skogsmark och är Europas största skogsindustriföretag. SCA är det enda helintegrerade skogsföretaget i Sverige, vilket betyder att man sköter alla steg från skogsavverkning till färdiga produkter. SCA ägs till övervägande del av banker och försäkringsbolag

16 Figur 5. SCA:s skogsinnehav 19 Korsnäs Skog AB Korsnäs ägs av Kinnevik och har sitt säte i Gävle. Företaget hade tidigare stora skogsarealer men sålde år 2004 nästan hela skogsinnehavet till Bergvik Skog. 20 Sveaskog AB

17 Domänverket slogs 1994 samman med Assi till ett bolag, Assidomän, som år 2001 köptes upp av Sveaskog. Sveaskog AB ägs av den svenska staten och förvaltar ungefär 1/5 av den brukade skogsarealen i Sverige. Företaget levererar 20 % av virkesbehovet hos skogsindustrin. Ett av de viktigaste uppdragen för Sveaskog är att sälja mark för att förstärka enskilt jord- och skogsbruk. Syftet är att underlätta utkomstmöjligheterna och lokal utveckling i skogsbygd och på landsbygd. Inom markförsäljningsprogrammet kan 5 10 % av markinnehavet komma att säljas. 21 Figur 6. Sveaskogs skogsinnehav

18 3 Fastighetsbildning rörande stora skogsbruksfastigheter 3.1 Vad är en skogsbruksfastighet? Det finns ingen definition av begreppet skogsbruksfastighet i lagtexten, däremot används begreppet i 3 kap. 5 FBL. Begreppet har emellertid diskuterats 22 och det har framhållits att en fastighet bör klassificeras som skogsbruksfastighet om skogsbruket är det dominerande ändamålet med fastigheten. En fastighet där det bedrivs både jord- och skogsbruk ska bedömas som en skogsbruksfastighet bara om fastighetens jordbruksdel varken kan anses bärkraftig eller utvecklingsbar. 3.2 Allmänt När en skogsbruksfastighet bildas genom fastighetsbildning sker det genom nybildning eller ombildning. Nybildning innebär att någon av åtgärderna avstyckning, sammanläggning eller klyvning genomförs medan ombildning utförs genom åtgärden fastighetsreglering. 23 Vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter torde åtgärderna sammanläggning och fastighetsreglering vara mest använda. Sammanläggning sker genom att två eller flera fastigheter med samma ägare läggs ihop till en ny fastighet. 24 Fastighetsreglering kan ske på flera olika sätt, men det som görs vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter är att mark överförs från en fastighet till en annan Aktuell lagstiftning Vid bildandet av stora skogsbruksfastigheter genom fastighetsreglering eller sammanläggning ska naturligtvis kapitel 5 respektive 12 i FBL följas. I dessa specifika ärenden utgör dock dessa kapitel inte det största problemet. Bestämmelser om någon övre gräns av en fastighets storlek saknas i lagstiftningen. Vid samtliga fastighetsbildningsåtgärder ska dock de allmänna villkoren i 3 kap. FBL prövas på de fastigheter som berörs av åtgärden. 22 Prop. 1969:128, sid. B kap 1 FBL kap. 1 FBL 25 5 kap. 1 FBL 18

19 I 3 kap. 1 FBL finns de allmänna lämplighetsvillkoren, som syftar till att alla fastigheter ska bli lämpliga att använda för deras ändamål, bland annat med hänsyn till omfång. I de särskilda bestämmelserna om skogsbruk i 3 kap. 5 och 7 FBL berörs också storleken på skogsbruksfastigheter. I 3 kap. 5 FBL stadgas att en skogsbruksfastighet ska anses lämpad för sitt ändamål om den har sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som ska bedrivas på fastigheten blir ekonomiskt godtagbart. I 3 kap. 7 FBL sägs det att mark som är avsedd för skogsbruk inte får indelas så att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen försämras. Dessa två sistnämnda paragrafer rör således skogsbruksfastigheters storlek men syftar till att de inte får bli för små och att skogsmarken inte får sämre arrondering. När det gäller storleken på skogsbruksfastigheter och tolkning av någon övre arealgräns är det alltså framför allt bestämmelsen i 3 kap. 1 som blir aktuella att tillämpa. Det är genom att tolka och tillämpa den paragrafen som frågan om hur stor en skogsbruksfastighet får bli kan besvaras utifrån lagstiftningen. En begränsning finns dock och det är att fastighetsbildning inte får förekomma över kommungränser, enligt 3 kap. 11 FBL. Kommungränserna är överordnade fastighetsindelningen och är i princip fasta. Samtidigt är beteckningarna på fastigheter i fastighetsregistret uppbyggda på kommunnamnet. Beteckningen på alla fastigheter i en kommun inleds med kommunens namn. 3.4 Det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap. 1 FBL I 3 kap. 1 FBL finns alltså det allmänna lämplighetsvillkoret för fastighetsbildning och enligt det ska alla fastigheter som nybildas eller ombildas genomgå en lämplighetsprövning som knyter an till fastighetens avsedda användning. Fastigheten ska bli varaktigt lämpad för sitt ändamål med avseende på belägenhet, omfång och andra förutsättningar. Särskilt ska beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till vägar utanför sitt område. Vid prövningen av en fastighets lämplighet ska man ta hänsyn till allt som ingår i begreppet fast egendom. Följaktligen ska inte bara marken som sådan beaktas, utan även byggnader och anläggningar som utgör tillbehör till 19

20 fastigheten. Även servitut och andelar i samfälligheter ska ingå i bedömningsunderlaget. 26 Från Lantmäteriets håll är en av de grundläggande utgångspunkterna, vid bedömning utifrån det allmänna lämplighetsvillkoret, att en fastighet måste ha en hanterlig omfattning. En anledning till detta är att framtida lantmäteriförrättningar inte ska försvåras av en fastighetsindelning vars rättighetsbelastningar är svåra att identifiera geografiskt. En annan anledning är att det är viktigt för fastighetsmarknadens aktörer att på lättillgängliga kartor ha möjlighet att lokalisera vilka områden som hör till en fastighet och vilka rättighetsupplåtelser som belastar denna. Ytterligare en anledning till att fastigheter måste ha en hanterlig omfattning är att en fastighet som ofta berörs av lantmäteriförrättningar blir svår att följa bakåt i tiden i fastighetsrättsliga utredningar. 27 Huruvida en fastighet har en hanterlig omfattning eller inte beror på flera saker. En fastighet som består av många områden spridda över en stor del av en kommuns yta har inte en sådan hanterlig geografisk omfattning som vårt fastighetssystem syftar till. Ett riktmärke är att områden som själva kan fylla sin funktion som egna fastigheter inte ska slås samman till en fastighet. Man kan inte fästa någon vikt vid sådana omständigheter som att två eller flera fastigheter ägs av samma person. 28 Det finns ju ingen garanti för att det förhållandet är bestående. Därigenom undviks onödig fastighetsbildning när det enskilda området ska säljas och dessutom ges vårt fastighetssystem en viss stabilitet. Även extremt stora fastigheter, t.ex. skogsbruksfastigheter på tusentals hektar kan innebära motsvarande negativa konsekvenser för fastighetssystemet även om fastigheten bara består av ett område. Följden av detta blir att det inte alltid är möjligt att lägga ihop all mark som ägs av en person till en enda fastighet, men att prövningen ska ske helt utifrån fastighetens lämplighet. 29 När just stora skogsbruksfastigheter ska bedömas enligt 3 kap. 1 FBL är det nog främst fastighetens omfång och lämpliga utformning som är de avgörande frågorna. Med omfång och lämplig utformning innefattas alltså inte bara fastighetens storlek utan också hur många områden fastigheten består av och områdenas inbördes läge. Vidare innefattas antalet rättigheter, gemensamhetsanläggningar och planer. Utifrån alla dessa faktorer görs en samlad lämplighetsbedömning. 26 Landahl & Nordström, 1991, sid Lantmäteriverkets handbok FBL, 1996, kap Landahl & Nordström, 1991, sid Lantmäteriverkets handbok FBL, 1996, kap

Vad är en lämplig skogsbruksfastighet?

Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? TRITA-INFRA EX 04-087 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--04/087--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-04-141 Vad är en lämplig skogsbruksfastighet? Det företagsekonomiska kravet i 3 kap. 5 FBL samt skyddsregeln

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson Nickie Lindblom Emy Olofsson Copyright Nickie Lindblom och Emy Olofsson, 2013 Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

DOM 2015-02-16 Stockholm

DOM 2015-02-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060208 DOM 2015-02-16 Stockholm Mål nr F 2986-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-05 i mål nr F 616-14, se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr 152/08 Upprättad 2011-11-28 1 Reviderad 2012-05-22 Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda Mölndals stad Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING G E N O M F Ö R A N D E B E

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark

Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark (Löpnummer, hanteras av kurssekreterare) 2009:X000 Stora bostadsfastigheter på landsbygden med kompletterande skogsmark Katarina Eklundh, Charlotta Glasell & Nathalie Johansson EXAMENSARBETE Lantmäteriingenjör

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16.

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16. Skog i Smedjebacken SMEDJEBACKEN JOBSBO 9:13 & DEL AV 6:1 Väl samlat skogsinnehav med mycket bra tillväxt strax norr om Smedjebacken. Ca 25 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om ca 5 000 m³sk

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25 Förrättningskvalitet Förrättningsgranskning och kundenkät 2009 Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010 Förrättningskvalitet granskning 2009 Granskade förrättningar: Registrerade september 2008

Läs mer

Tentamen: Fastighetsbildning

Tentamen: Fastighetsbildning Fastighetsvetenskap Svante Nilsson Fastighetsbildning, VFTF10, vt 2014 Tentamen: Fastighetsbildning Datum: tisdag den 27 maj 2014 Tid: kl 14-19 Sal: MA09 D-F Tentamen består av fyra frågor. Varje fråga

Läs mer

Jordförvärvslagens tillämpning

Jordförvärvslagens tillämpning Jordförvärvslagens tillämpning - påverkan på skogsbruksfastigheter och effekter för glesbygden Emil Leander Handledare Kristofer Törngård Avdelningen för Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Virkesrik fastighet på Vikbolandet

Virkesrik fastighet på Vikbolandet Virkesrik fastighet på Vikbolandet Norrköping Risätter 1:2, del av Obebyggd fastighet på Vikbolandet. Arealen uppgår till totalt 55,7 hektar varav 11,9 hektar åker och 38,8 hektar är produktiv skogsmark.

Läs mer

DOM 2012-11-19 Stockholm

DOM 2012-11-19 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060208 DOM 2012-11-19 Stockholm Mål nr F 5456-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-23 i mål nr F 196-12, se bilaga A KLAGANDE M L

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Dugga: Fastighetsbildning

Dugga: Fastighetsbildning Fastighetsvetenskap Johan Benjaminsson, Svante Nilsson Fastighetsbildning, VFTF10, vt 2013 Dugga: Fastighetsbildning Datum: onsdagen den 20 mars 2013 Tid: kl 08-10 Sal: Sparta A+B Duggan består av 2 frågor.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie

Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 141 Samhällsbyggnad Kandidatnivå, 15 hp Fastighetsekonomi & Fastighetsjuridik Allmänna lämplighetsvillkor vid fastighetsbildning En rättsfallsstudie

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma.

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma. Årsmöteshandlingar Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma Datum 2011-05-23 Plats Mora Parken kl: 19.00 Kallelse Mora jordägares

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr F 7896-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-01 i mål nr F 478-14 KLAGANDE

Läs mer

Skogsfastighet ca 40 ha

Skogsfastighet ca 40 ha Skogsfastighet ca 40 ha Klippan Östra Ljungby 3:72, del av Skogsfastighet belägen i Östra Ljungby skog ca 10 km norr om Klippan. 41,5 ha varav 39 ha produktiv skog. Virkesförråd om 6951 m3sk med medelbonitet

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02. Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen 2015-04-01 Församling Susedalen Socken: Asige

Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02. Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen 2015-04-01 Församling Susedalen Socken: Asige Fast i g h et Beteckning Falkenberg Knobesholm 1:3 Nyckel: 130073847 Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02 Senaste ändringen i inskrivningsdelen 2013-03-26 13:00 Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen

Läs mer

Arjeplog Långviken 3:16

Arjeplog Långviken 3:16 Försäljningsunderlag Arjeplog Långviken 3:16 Strandlinje mot Storavan Skogsfastighet med upptill tio strandnära tomter föreslagna i detaljplan i närheten av byn Långviken. De föreslagna tomterna är 1 500-2

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Nej Svar: Ja Svar: Kanske Vad kan lantmäteriet bidra med vid vindkraftsutbyggnaden? Vindkraftverk med tillhörande anläggningar

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33)

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33) LANTMÄTERIET 1 (9) YTTRANQE 2014-10-23 Dnr 102-2014/3250 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Skog norr om Våmhus, Mora

Skog norr om Våmhus, Mora Skog norr om Våmhus, Mora MORA ÖSTRA STORBYN 85:1 Obebyggd skogsfastighet om 55 hektar belägen i södra Blecksberget norr om Våmhus i Mora kommun. Den produktiva skogsmarksarealen är uppmätt till 54,4 hektar

Läs mer

DOM 2014-10-31 Stockholm

DOM 2014-10-31 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 2014-10-31 Stockholm Mål nr F 5614-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr F 2584-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

MÅLAKÖP - SMÅLAND. Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

MÅLAKÖP - SMÅLAND. Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . MÅLAKÖP - SMÅLAND Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S F A S T I G H E T 7 8 H A ALLMÄNT Mycket bra arronderad skogsfastighet

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Fastighetsreglering eller lagfart?

Fastighetsreglering eller lagfart? Anna Magnusson Institutionen för teknik och samhälle Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet The Department of Technology and Society Real Estate Science Lunds Institute of Technology

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2014 FASTIGHETSUTVECKLINGEN

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Klippan Sjöleden 1:5, del av Obebyggt skogsskifte om ca 30 ha. Skiftet är beläget nära Ljungbyhed och har ca 1,3 km gräns i Rönne å. Virkesförråd om 5400 m3sk

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås Exploateringsfastigheter Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås GÖTEBORG Östra Kvillebäcken Exploateringsförrättning 1480K-2010F145 Förrättningslantmätare Therese Frick Rose-Marie

Läs mer

S K O G S F A ST I G H E T G R Ö N S K Å R A HÖGSBY ISABO 1:2

S K O G S F A ST I G H E T G R Ö N S K Å R A HÖGSBY ISABO 1:2 SKOGSFASTIGHET GRÖNSKÅRA HÖGSBY ISABO 1:2 Allmänt Skogsfastighet belägen nära Grönskåra i byn Isabo. Fastigheten består av tre skiften om totalt 24,1 ha varav 21 ha är skogsmark. Skogen fördelar sig till

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Skogsegendom 2 i Råsele

Skogsegendom 2 i Råsele Skogsegendom 2 i Råsele VILHELMINA RÅSELE 1:50 Skogsfastighet om totalt ca 256 ha, varav skogsmark 172 ha. Uppskattat virkesförråd ca 18.000 m³sk. Ingår i Råsele jaktlag som jagar på 5.710 ha. Utgångspris:

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Anbudsblankett. Personnummer. Postnummer, ort. Anbud. Bankreferens Kontaktperson

Anbudsblankett. Personnummer. Postnummer, ort. Anbud. Bankreferens Kontaktperson Anbudsblankett Anbudsgivare Namn Personnummer Adress Postnummer, ort Telefon bostad, Telefon arbete, mobiltelefon e-postadress Fastighet/Objekt Leksand Västanvik 7:6 Anbud Bokstäver Bankreferens Siffror

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

3D-fastighetsbi. EijeSjödin. 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 2005-09-21. MEX-dagarna 2005 Halmstad. B;l'änge

3D-fastighetsbi. EijeSjödin. 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 2005-09-21. MEX-dagarna 2005 Halmstad. B;l'änge MEX-dagarna 005 Halmstad 3D-fastighetsbi Idn ing EijeSjödin EijeSjMn005-.0 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 005-09- 4st byggnad 5 st övrig anläggning st bro l st bergrum oktober 3D-utrymmen 54

Läs mer

Externa effekter vid fri fastighetsbildning

Externa effekter vid fri fastighetsbildning TRITA-INFRA EX 06-161 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--06/161--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-06-161 Externa effekter vid fri fastighetsbildning Gabriel Hirsch Olof Rotbring Examinator: Martin

Läs mer

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Skogsfastighet 99 ha En skogsfastighet i två skiften utan byggnader belägen 5 km nordväst om Os och 18 km öster om Värnamo. Välskött skogsmark om 60 ha med ett virkesförråd om

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32)

Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32) Regeringskansliet J ustiti edepa rtem e ntet 103 33 STOCKHOLM Yttrande BESLUTSDATUM: 2014-11-24 VÅR REFERENS: 102-2014/3464 ER REFERENS: JU2014/4181/Ll Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift

Läs mer

Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning

Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning Stora bostadsfastigheter på landsbygden - fastighetsbildning och markanvändning Large residental properties in the rural area - property formation and land use Kristoffer Persson Sammanfattning Det har

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB Real Estate Konfidentiellt Inledning och Uppdraget Att: Johanna Magnusson 131 81 Nacka 2015-05-08 Robert Fonovich Partner T: +46 (0)10 2133364 M: +46 (0)709 293364 robert.fonovich@se.pwc.com Jan B Svensson

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen God fastighetsmäklarsed 2006-11-30 Objektsbeskrivningen 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Obligatoriska uppgifter i objektsbeskrivningen... 4 4.1 Ägare...

Läs mer

Godtagbara ändamål vid fastighetsbildning enligt 3:1 FBL

Godtagbara ändamål vid fastighetsbildning enligt 3:1 FBL AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik Godtagbara ändamål vid fastighetsbildning enligt 3:1 FBL - en studie om udda ändamål Maria Bergström och Åsa Fernström 2014 Examensarbete,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA Att arrendera eller köpa mark för golfbana En handledning om för- och nackdelar med att arrendera mark respektive köpa mark för en golfanläggning I Sverige

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer