Projektrapport. Servicehandel, Hot & Våld. Rapport 2002:6

Transkript

1 Projektrapport Servicehandel, Hot & Våld Rapport 2002:6

2 Projektrapport Servicehandel, Hot & Våld Rapport 2002:6

3 Servicehandel, Hot & Våld Projektbeställare Barbro Köhler Krantz Projektledare Olle Clarin

4 2(22) Innehåll Sida Förord...3 Bakgrund Arbetssätt Resultat/Bedömningsmodell Sammanfattning...12 Hur går vi vidare...13 Bilagor: Bilaga 1 Projektbeskrivning Bilaga 2 Tidplan...17 Bilaga 3 Exempel på kravformuleringar Bilaga 4 Statistik...20 Bilaga 5 Frågor att ställa (Checklista)

5 3(22) Förord Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem, som breder ut sig i dagens samhälle. Detta projekt har inriktats mot servicehandeln där öppettiderna idag kan vara långt in på kvällen eller hela dygnet, samt att arbetsstället har en bemanning på få eller en ensam arbetstagare. Inom de tidigare Yrkesinspektionsdistrikten och Arbetarskyddsstyrelsen har aktiviteter i form av rikstäckande kampanj samt olika tillsynsaktiviteter förekommit mot handelssektorn. Dessa har inriktats mot att få arbetsgivarna att ha större beredskap på arbetsplatserna för hot och våld. Då delar av handeln är rikstäckande har det framkommit ett önskemål bland inspekterande personal att få någon form av hjälpmedel för att bedöma riskerna runt hot och våld vid inspektion på ett mera systematiskt och likvärdigt sätt. Tanken på att ta fram en bedömningsmodell för att underlätta för inspekterande personal väcktes när Göteborgsdistriktet tog upp frågan under planeringsarbetet för verksövergripande projekt för år Projektet startade och blev ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet. Kontaktpersoner för Arbetslivsinstitutet har varit Ewa Menckel och Per Geijer. Ett stort tack riktas till arbetsgruppen för projektet samt till berörda kontaktpersoner, som medverkat i projektet från Arbetsmiljöverkets samtliga distrikt. Jag vill rikta ett speciellt tack till Per Geijer från Arbetslivsinstitutet, som berikat arbetsgruppen med erfarenheter från sitt eget projektarbete "Hot och våld vid nattöppen detaljhandel", som bygger på en pilotstudie från centrala Stockholm. Min förhoppning är att efter det rapporten överlämnas till projektbeställaren så kommer den att användas av de arbetsmiljöinspektörer, som bl.a. har handel inom sin tillsyn. Jag hoppas att även arbetsgivare och skyddsombud inom handel tar till sig de tankegångar om att det är viktigt att beakta flera faktorer på arbetsplatsen när risker om våld och hot väges in i arbetsmiljön. Göteborg den 11 juli 2002 Olle Clarin Arbetsmiljöinspektör/projektledare

6 4(22) Bakgrund Statistik visar att antalet butiksrån är mycket högt. År 2001 rånades 740 st. butiker samt under årets första kvartal rånades 221 butiker enligt Brottsförebyggande Rådets statistik. Enligt tidningsartikel i Göteborgs-Posten från den 26 mars 2002 begicks nästan hälften av rånen med skjutvapen. Vi får således ofta läsa i pressen om rån och övergrepp. Varje gång en sådan händelse nämns i pressen, så har personal eller företagare råkat illa ut i sin arbetsmiljö. Personer som blivit utsatta för den här typen av grov kränkning på sin arbetsplats får ofta en arbetssam väg tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning och krishantering. Arbetsmiljöverkets statistik för hot och våld finns i bilaga 4. Dåvarande Yrkesinspektionen i Göteborg lyfte år 2000 fram förslag på projekt till dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen om behovet att få en samsyn på hur vi skall hantera ensamarbete med sena öppettider i miljöer där vi kan förvänta oss våld eller hot om våld. Frågan kom på sin spets när inspektörer besökte kvälls och nattöppna bensinstationer, där det i ena fallet kunde vara en enskild köpman och på nästa ställe vara ett rikstäckande kedjeföretag, som bedrev verksamhet. Arbetarskyddsstyrelsen tog beslut om att projektet skulle starta under 2001 och att projektledare skulle vara Olle Clarin från Göteborgsdistriktet. Projektbeställare var Barbro Köhler Krantz, avdelningen för central tillsyn. Projektet har haft inriktningen mot servicehandel av flera skäl. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Projektbeskrivning samt tidplan för projektet finns i bilagor till rapporten. Projektet kom att löpa parallellt med Arbetslivsinstitutets projekt om hot och våld, vilket har visat sig vara till stor nytta för vårt projekt, då senaste nytt från forskningen har kunnat lyftas in i vårt arbete som att personalomsättningen i servicebutiker är omfattande. Personalen har en låg medelålder och stannar kort tid i yrket. Detta gör det svårare för arbetsgivare och arbetstagare att i samverkan bygga upp säkerhetsrutiner. Arbetslivsinstitutets projektrapport visar på att 80 % av personalen i undersökningen upplever oro för att utsättas för hot om våld. Ute i landet har enskilda inspektörer drivit ärenden som överklagats, tidigare till Arbetarskyddsstyrelsen och efter omorganisationen till regeringen. Ärendena har varit att hotbilden på arbetsstället varit så stor att ensambemanning har förbjudits om inte åtgärder vidtagits t.ex. i form av "kiosklucka" eller andra tekniska lösningar. Motståndet att dubbelbemanna har på många ställen varit stort, då arbetsgivarna framfört att lönsamheten inte tål dubbelbemanning. Vidare har "kiosklucka" ansetts minska försäljningen och försvåra för arbetstagarna. Det finns emellertid arbetsgivare som tagit beslut att på deras nattöppna anläggningar skall ha dubbelbemanning. Det finns ett principiellt intressant fall i dagsläget och det gäller en Shell servicestation i Malmö. Här har arbetsgivaren överklagat till regeringen, som har gett sitt beslut. (Vår beteckning 11 R 546/98 och Regeringens beteckning N 1999/1492/ARM). Det intressanta i detta ärende är att här får arbetsgivaren inte bedriva ensamarbete under någon del av dygnet då företaget arbetar i ett område med en stor hotbild av våld och hot.

7 När personal från Arbetsmiljöverket skall bedöma om det föreligger risk för hot och våld på en arbetsplats för att kunna ställa krav på åtgärder så finns bl. a. följande regler att hänvisa till: - AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön - AFS 1982:3 om ensamarbete Dessa regler framhäver vikten av att varje arbetsplats är unik och måste bedömas ur ett helhetsperspektiv ur hot- och våldsynpunkt. 5(22) Detta är viktigt då vi i Sverige inte har något allmänt förbud mot ensamarbete. I reglerna om minderåriga finns dock krav att arbetsgivaren skall ta särskild hänsyn om arbetsuppgiften skall utföras som ensamarbete. Detta gör att det är viktigt att inspektören har tillgång till en bedömningsmodell vid sin planering av inspektionen, för att få ett bra underlag för sitt ställningstagande när krav skall ställas. Bild från inre miljö i en butik

8 6(22) Arbetssätt I projektet bildades en arbetsgrupp, som bestått av: - Olle Clarin (projekledare), Göteborg - Roger Mattsson, Göteborg - Clary Hjelmstedt (projektsekreterare) Göteborg - Benny Johansson, Linköping - Eva Karsten, Malmö - Annika Hultin, HK - Per Geijer, Arbetslivsinstitutet Från övriga distrikt har följande personer deltagit: - Margareta Werkelin, Falun - Rolf Viklund, Luleå - Christer Öberg, Stockholm - Agnita Wärn, Stockholm - Pernilla Niia, Stockholm - Åsa Larsson, Stockholm - Heli Kinnari, Umeå - Arne Eriksson, Umeå - Rune Gunnarsson, Växjö - Maria Adam, Växjö - Per-Håkan Mood, Örebro - Cornel, Barbu, Göteborg - Rodney Attfors, Göteborg - Roger Simu, Göteborg - Tin Westermark, Göteborg - Lars-Erik Eriksson, Härnösand Arbetsgruppen har träffats under 2001 och 2002 under endagarsmöten samt telefonmöten för att bl.a. planera arbetet runt de två träffar där både arbetsgruppen och projektgruppen deltagit. Arbetsgrupp och projektgrupp träffades första gången mars 2001 på Barken Viking i Göteborg. Efter information från arbetsgivar- och arbetstagarparter från handeln om deras syn på hot och våld, startade grupparbeten typ "brainstorming" för att fånga "problemen". Vid mötets slut den 16 mars 2001 fick arbetsgruppen ett klartecken att fortsätta arbetet med bedömningsmodellen, som i princip har likheter med bedömningsmodellen i föreskriften (AFS 1998:1) om belastningsergonomi. Vid nästa träff med arbetsgruppen den 29 januari 2002 presenterade projektgruppen sin modell. Efter diskussion och ändringar var modellen färdig att testa ute på distrikten. Göteborg, Malmö, Linköping hade före träffen den 29 januari 2002 gjort provinspektioner. Inspektionerna skulle göras före den 15 mars 2002 och en kort rapport skulle skickas till projektledaren för hur arbetet med att använda modellen fungerat. I dagsläget har rapport inkommit från de flesta distrikten.

9 7(22) Följande synpunkter har lämnats i en grov sammanfattning: - Bedömningsmodellen fungerar bra och framförallt vid planering och efterarbetet av inspektioner. - Svårigheter att använda modellen under själva inspektionen som checklista. - Varför är modellen omvänd mot bedömningsmodellen i belastningsergonomi Arbetsgruppens uppfattning är att bedömningsmodellen är fullt användbar inom tillsynsarbetet. Under projektet har arbetsgruppen tagit fram underlag för en kortfattad informationsbroschyr (ADI - broschyr ) för området hot och våld inom arbetslivet. Uppdraget kom från förslagskommittén inom Arbetsmiljöverket. Resultat/Bedömningsmodell Arbetsgruppens bedömning är att det alltid finns en risk för att utsättas för hot och våld vid arbete inom servicehandeln. Vår bedömning är att risken blir större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheten. Att arbeta ensam innebär även enligt vår bedömning att risken ökar för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Modellen är indelad i ett grönt, gult och rött område. Vår bedömning av färgerna är gjord enligt följande: Grönt risk kan finnas att utsättas för hot och våld Gult - förhöjd risk att utsättas för hot och våld - undersök vidare Rött - påtaglig risk för att utsättas för hot och våld - här finns t.ex. förbud för minderåriga - undersök vidare Om en bedömning enligt modellen ger punkter som är gula eller röda, så är detta en indikation på att arbetsstället kan förbättra sin beredskap för att hantera våld och hot.

10 8(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Arbetsorganisation Område Grönt Gult Rött Bemanning: - minderårig - anställningsform Ej ensamarbete - Ensamarbete - Kväll X-anställd Vikarie Sena arbets-/nattider, efter kl penningtransporter, (bilaga 1 punkt 6a regler om minderåriga) Arbetsledning: Tillgänglig Svår att nå Ansvarig chef saknas, eller finns på annan ort Undersökning och riskbedömning: Utförd, dokumenterad Aktuell Utförd, dokumenterad Ej utförd - i samverkan med arbetstagare Ja Nej Rutiner för krishantering: - första hjälpen Finns (dokumenterad) Finns (muntliga) Saknas - rehabilitering Finns (dokumenterad) Finns (muntliga) Saknas Kassarutiner: Rutin för bestämd maximerad växelkassa finns och följs Stor växelkassa Rutiner saknas alla pengar finns i kassan. Pengar förvaras på lagret Påfyllning av varor: Rutiner för säker påfyllning finns och följs Ensamarbete (dagtid, når ej larm) Ensamarbete (mörker, utomhus, når ej larm) Säkerhetsrutiner: Finns dokumenterade och följs Finns muntliga och följs Saknas Tillgång till Företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån: Avtal finns Avtal saknas Tillgång till vaktbolag: Avtal finns Avtal saknas

11 9(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Utbildning / Kunskaper Område Grönt Gult Rött Kunskap - erfarenhet om säkerhet för chef arbetsledare: Genomgått bransch/ centr dokument säkerhetsutb Självlärd Saknar utb eller erfarenhet Kunskap - erfarenhet om säkerhet för anställd: Genomgått bransch/ centr dokument säkerhetsutb - Självlärd Saknas utb eller erfarenhet - Introduktion/Information anpassad för lokala förhållanden - Återkommande utbildning och träning Genomförd Genomförs återkommande Sporadiskt Ej Ej Kunskap om arbetsmiljöns regler: - Chef arbetsledare Tillgång till regler: - Anställd Har genomgått Arbetsmiljöutbildning Finns och används Finns (inaktuella) Saknas Saknas

12 10(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Tekniska hjälpmedel / Geografiskt läge Område Grönt Gult Rött Möjlighet att få snabb - Möjlighet att kalla på - Inget larm hjälp i en krissituation: snabb hjälp - Egen säkerhetsvakt - Lång tid för hjälp från Polis, Väktare eller Räddningstjänsten - Arbetsstället utsatt tidigare för rån eller ligger i ett område med hög brottslighet - Observerande, ej ingripande hjälp - Många flyktvägar för en brottsling Ensamarbete inget larm Hotbild bedömd av Polismyndighet över område - Fåtal personer i rörelse runt arbetsplatsen (öde) (t ex ind omr för ort) Normal/ringa Höjd Stor Värdeförvaring: Pengar - vid kassa Sedelbox/rörpost/ Cashguard Växelkassa låsbar dagskassan i kassan - vid uppräkning Insynsskyddat, låsbart, Larm Insynskyddat Öppet i kassan - transport av pengar Begärliga varor Interna transporter av pengar: - förvaring av pengar Väktare, säkerhetsväska Inlåst/svåråtkomligt i mängd Rutiner för säkra transporter finns Säkerhetsskåp/kassaskåp (låst) Samma rutin, väg, flera Person varje arbetsdag Vid kassan Ensamarbete (dagtid, når ej larm) Penningpåsar på Kontoret Samma rutin, väg, person varje arbetsdag, ensam Öppet Ensamarbete (mörker, utomhus, når ej larm) Insyn + penningpåsar på kontoret

13 11(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Tekniska hjälpmedel / Geografiskt läge Område Grönt Gult Rött Övervakningsmöjlighet: - Huvudentré Kan överblickas (speglar, video) Kan ej överblickas i sin Helhet Personal saknar möjlighet att se vem som kommer in i butiken - Butikslokal/div lokaler i verksamheten Samtliga utrymmen som finns i anslutning till butiken har dörrar med kodlås eller standardlås Man har bra möjlighet att överblicka de dörrar som leder till personalutrymmen, lager m m Det saknas möjlighet att överblicka de lokaler som är i anslutning till butiken samt att det saknas kod-/standardlås - Personalentré - God överblick - Upplyst - Inga bakhåll - Dålig entré, kompenserad med vakt Svår att överblicka, Kan låsas - Svårt att överblicka - Bakhåll finns - Dåligt upplyst - Lager/lastkajer Kan överblickas/låsas (tekn hjälpmedel) God belysning Svår att överblicka Kan låsas - Svår att överblicka - Bakhåll finns - Dåligt upplyst - Kan ej låsas - Huvudentré/lås - Utrymnings/reträttväg vid våld Fjärrstyrt el-lås Finns nära kassaarbetsplatsen t ex ett kontor med möjlighet att låsa snabbt och larma Vanligt lås Finns utrymmen en bit längre ifrån kassaarbetsplatsen Låsmöjlighet är omständig Svårigheter att snabbt ta sig till närliggande lokaler Kiosklucka för ensamarbete: Finns Saknas Klara rutiner när kiosklucka skall användas: Finns Saknas Underhåll/Kontroll av tekniska hjälpmedel: Dokumenterad rutin finns och används Sporadiskt Utförs ej

14 12(22) Sammanfattning Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem i dagens samhälle. Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik visar på att vi har yrkesgrupper, som tvingas arbeta i en arbetsmiljö, som blivit allt mer utsatt för hot och våld. Personal och företagare som arbetar inom t.ex. olika servicenäringar är en grupp som är speciellt utsatt. Statistiken visar på ett stort antal rån mot butiker. Projektet har haft inriktningen mot servicehandel av flera skäl. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Arbetslivsinstitutets rapport pekar på att personalomsättningen i projektets utvalda servicebutiker är omfattande samt att personalen har en låg medelålder och stannar kort tid i yrket. Detta gör det svårare för arbetsgivare och arbetstagare att i samverkan bygga upp säkerhetsrutiner. Arbetslivsinstitutets projektrapport visar även på att 80 % av personalen i undersökningen upplever oro för att utsättas för hot om våld. Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön samt AFS 1982:3 om ensamarbete är det regelverk som reglerar dessa frågor. Projektet har tagit fram en bedömningsmodell för att underlätta för Arbetsmiljöverkets handläggare att ställa krav, vilka är väl underbyggda och på ett övergripande synsätt. Det är den totala hotbilden mot arbetsstället och personalen i verksamheten, som skall granskas och bedömas. Detta är viktigt då vi i Sverige inte har något allmänt förbud mot ensamarbete. Framtagen bedömningsmodell visar på en metod för Arbetsmiljöverkets handläggare att med nuvarande regler få ett brett underlag i sin bedömning, innan krav ställs i inspektionsmeddelande och/eller föreläggande.

15 13(22) Hur går vi vidare Med bedömningsmodellen har vi skapat ett verktyg för att få samsyn inom området våld och hot i handeln. Det är nu viktigt att vi vårdar modellen och att vi lär ut arbetssättet med modellen. Följande förslag på att gå vidare lämnas till Arbetsmiljöverket att jobba vidare med: - information/utbildning på distrikten för inspektörer. Här har vi i projektets arbetsgrupp sagt att den kan stödja kontaktpersonerna ute på distrikten vid dessa tillfällen. Lämplig tidpunkt för detta under hösten lokal "kampanj" för distriktet efter utbildningstillfället - bevakar att vi har ett bra regelverk för att enkelt och tydligt kunna driva frågorna runt hot och våld i arbetslivet. Dagens föreskrift (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön är bra ur den synpunkten att vi har en speciell föreskrift för området. Vid en eventuell revidering av föreskriften så kan t.ex. bedömningsmodellen läggas in i rådsdelen. - Vi bör arbeta för att få kontakt med företagare, som planerar att starta eller nyligen har startat företag. Detta för att det många gånger är denna grupp av företag, som blir utsatta för just hot och våld. Idag har t.ex. skattemyndigheten information till nyföretagare. Här borde vi undersöka om vi kan få någon form av samverkan med andra myndigheter.

16 14(22) PROJEKTBESKRIVNING Bilaga 1 Projektnamn: Servicehandel, Hot & Våld Uppdragsgivare: Barbro Köhler Krantz, avd CT, Arbetsmiljöverket, HK Projektledare: Olle Clarin, avd Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg Ansvarig linjechef: Roger Simu, avd Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg Projektet startade under innevarande år med en inriktning mot jourbutiker och bensinstationer, som är nattöppna eller har sena öppettider. Under årets arbete i projektet har en mer allmän inriktning mot servicehandel vuxit fram. Arbetsgruppen föreslog därför vid sitt möte i maj att projektet skulle byta namn till Servicehandel, Hot och våld. Projektarbetet var planerat i sin första tidplan att vara klar med en projektrapport strax efter årsskiftet. Den första tidsplanen var dock för optimistisk, så tidplanen reviderades vid arbetsgruppens möte Till projektet har även knutits kontakt och samverkan med Arbetslivsinstitutet för att få ytterligare fakta och erfarenhetsutbyte. I dagsläget tycks tidplanen kunna ligga fast med smärre förändringar, t.ex. när extern information till ag. och fack skall lämnas. Denna punkt får stå öppen till nästa arbetsgruppsmöte. Projektbeskrivningen från pkt 1-5 kvarstår enligt nedanstående. Pkt 6-8 omfattas av förändringar. 1. Bakgrund inklusive problembeskrivning Hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Detaljhandel och dess personal är exempel på arbetsplatser och anställda, som är särskilt utsatta. Antalet anmälda arbetsskador pga. hot eller våld åren var för detaljhandeln 302 eller drygt 5% av samtliga anmälda våldsskador. Mellan år 1997 och 1998 ökade anmälningarna pga. hot och våld med 13%. Detaljhandel har näst efter vård, skola- och omsorgsverksamhet flest anmälda arbetsskador pga. hot och våld. Våldet i samhället ökar och tenderar i många fall att bli brutalare. Det finns mycket som talar för ett ökat våld inom branscher som handel och transport. Det är servicebutiker och bensinstationer med sena öppettider och/eller nattöppet, som tycks har blivit måltavla för denna brottslighet. Besvärsärenden vad avser ensamarbete och öppettider kopplat till hot och våld har ökat under år Antalet sjukdagar till följd av hot och våld var vid 1994 års tillsynskampanj i medeltal 44 dagar mot i genomsnitt 20 dagar i andra riskbranscher. Med kännedom om att det finns många ensam- och familjeföretag inom dessa branscher, så är risken stor att det finns ett stort mörkertal vad avser anmälningar om hot och våld.

17 15(22) 2. Inriktning och mål A Mål Målet med projektet är att i första hand minska riskerna för hot och våld i dessa branscher samt att öka företagens beredskap för krishantering. B Projektmål Projektet skall ta fram en bedömningsmodell, som väger in olika faktorer i arbetsmiljön. Modellen skall säkerställa att krav mot arbetsgivare kvalitétssäkras inom området hot och våld mot gällande arbetsmiljöregler. C Effektmål Genom att flera berörda företag är rikstäckande är det viktigt att Arbetsmiljöverket har likartad bedömning om risker och de krav som kan ställas på företag för att säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda. 3. Förutsättningar - avgränsningar Berörda branscher är service- och bensinhandel med kvälls- och nattöppet. Speciellt intressanta är företag där ensambemanning äger rum. 4. Intressenter Berörda arbetsgivare inom dessa branscher samt fackliga organisationer, som organiserar personal inom branscherna. Även polis och bevakningsföretag bör ha ett intresse av vilka krav som ställs mot arbetsgivare inom dessa branscher. Arbetslivsinstitutet har även ett samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket för att öka kunskapen om hot och våld inom vissa delar av detaljhandeln. 5. Uppläggning av arbetet Tio distrikt med var sin medarbetare samt en medarbetare från HK bildar en projektgrupp med projektledning i Göteborg. Medlemmar ur projektgruppen bildar en arbetsgrupp, som har till uppgift att ta fram material och underlag samt planera projektgruppens arbete. Arbetslivsinstitutet inbjuds att ta del i projektgruppens möten och arbete.

18 16(22) Projektorganisation: projektgrupp: Tio distrikt + HK + ALI Arbetsgrupp: Malmö, Eva Karsten Linköping, Benny Johansson HK, Annika Hultin Göteborg, Olle Clarin Från Göteborg kopplas till projektet: Roger Mattsson, biträdande projektledare Clary Hjelmstedt, projektsekreterare Kerstin Andersson, biträdande projektsekreterare Roger Simu, stf tillsynsdirektör 6. Tid och resurser Tidsplanering av projektet framgår av bifogad tidplan. Reviderad Kostnad för projektet Som kostnader har endast beräknats resekostnader i form av biljettkostnader samt traktamentskostnader i form av ersättning för kost och logi. Följande kostnader är en uppskattning. Projektet beräknas att under 2001 hamna på en kostad på ca kr. I detta ligger då kostnader fram till idag samt inplanerat arbetsgruppsmöte den 8 november För 2002 kan följande kostnader uppskattas: Uppföljningsmöte projektgruppen Jan/feb 2002, 1 dag v :- Arbetsgruppen 1 dag 10000:- Tre resor för projektledare till HK för arbete med ADI-broschyr 10000:- Totalt för :- 8. Samordning med andra projekt Vår förhoppning är att personal från Arbetslivsinstitutet får möjlighet att även i fortsättningen medverka inom vårt projekt. Vår bedömning är att vi därigenom får in fördjupad kunskap i vår organisation. Datum Datum.. Sign. Projektledare.. Sign. Uppdragsgivare

19 17(22) Bilaga 2

20 18(22) Exempel på kravformuleringar Bilaga 3 Bakgrund Våld eller hot om våld är ett tilltagande problemen i arbetslivet. Där bl a pengar eller värdeföremål hanteras. Servicehandel med sena öppettider och där ensamarbete förekommer är särskilt riskutsatt. För att öka de anställdas medvetenhet och intresse för säkerhetsfrågorna är det betydelsefullt att Ni involverar dessa i Ert säkerhetsarbete. Egen text.. Paragrafhänvisningar avser Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1993:2 om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön om annat inte anges. 1 a Ni skall se till att minderåriga inte anlitas till/i (2 ); 2 (AFS 1996:1) om minderåriga 1 b När minderåriga anlitas skall Ni se till att minst en vuxen också arbetar i butiken (2 ) och 2 AFS 1996:1 2 a Ni skall se till att den som arbetar ensam skall vara erfaren och väl förtrogen med arbetet, känna till gällande instruktioner/säkerhetsrutiner vad gäller låsta dörrar, larm och penninghantering. Den som arbetar ensam skall även ha genomgått Petroleumhandlarnas utbildning i säkerhetsfrågor eller motsvarande utbildning samt ha övat åtgärder i samband med hot och våld..2 o 3 AFS 1982:3 och (3 o 4 ) 2b Den som arbetar ensam skall kunna låsa dörrarna med fjärrmanövrering om denne bedömer att det inte är riskfritt att ha dörren olåst. När dörren är låst skall försäljning kunna ske genom s.k. kiosklucka, vilket skall anges genom tydlig skyltning.(6 ) 3 Ni skall utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns i arbetet. Utredningen skall dokumenteras... (2 ) och 8 AFS 2001:1 3a) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för sådant arbete som enligt Er utredning medför risk för våld eller hotfulla situationer och se till att de följs...(2 och 3 ). 3b) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för penningtransport av pengar från kassan till uppräkningsrum och se till att de följs..(2 o 3 ) 3c) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för penningtransport av pengar från butiken till bank/post och se till att de följs (2 o 3 ) 3d)Ni skall utarbeta rutiner för vem som skall ta emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts och se till att de följs (7 ) 3e) Ni skall utarbeta rutiner för att regelbundet genomföra övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm och se till att de följs...(7 ) 3f) Ni skall upprätta en handlingsplan för de brister Ni inte kan åtgärda direkt. Handlingsplanen skall, förutom bristen/risken, enge vilka åtgärder som skall göras, när det skall vara genomfört och vem som ansvarar för uppdraget. Exempel på handlingsplan finns i ADI nr 544.(2 ) och 8 AFS 2001:1 4 a Ni skall se till att arbetstagarna har utbildning i....(4 ). 4 b Ni skall ge arbetstagarna information och instruktion om de säkerhetsrutiner som Ni har utarbetat för arbeten som kan medföra risk för våld eller hot om våld.(4 ). 4 c Ni skall regelbundet kontrollera att arbetstagarna känner till riskerna med arbeten som kan medföra våld eller hot om våld och att de känner till säkerhetsrutinerna för sådana arbeten överblickas...(4 ). 4 d Ni skall se till att arbetstagarna får särskilt stöd och handledning..(5 ) 5 a Ni skall se till att lokalen är utformad, utrustad och belyst så att den kan överblickas. (6 ). b Ni skall se till att varumottaget är utformat, utrustat och belyst så att det kan överblickas.(6 ). c Ni skall se till att personalentrén/personalparkeringen är utformad, utrustad och belyst så att den/de kan överblickas (6 ). d Ni skall se till att anordna.....(6 ). d1 fjärrstyrt lås vid huvudentrén d2 så att huvudentrén kan överblickas från kassaplatsen d3 så att personalentré/lager/lastkajer kan överblickas vid in/utpassering d4 att utrustning och utrymme för penninghantering finns d5 så att reträttväg finns för personalen vid behov d6 expediering genom kiosklucka enligt fastställd dokumenterad rutin d7 tekniska lösningar som låser in pengar och åtråvärda varor, tex cashguard-system d8 dubbelbemanning av personal efter kl XX/ under tiden XX YY d9 så att extra person, annan anställd eller väktare, är närvarande vid stängning av stationen d10 så att annan anställd är närvarande sista halvtimmen före stängningsdags. 6 Ni skall se till att arbetstagarna kan kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation (7 ). 7 Ni skall se till att larmutrustningen underhålls och kontrolleras regelbundet..(7 ). 8 Ni skall utarbeta rutiner som omfattar hjälp och stöd åt all personal i anslutning till en akut våldshändelse. Rutinerna kan utformas som en checklista...(11 ).

21 19(22) 9 Ni skall utarbeta rutiner så att tillbud och händelser med inslag av våld eller hot om våld dokumenteras och följs upp.(10 ). Ni erinras samtidigt om att enligt 2 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) skall allvarliga olycksfall och tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket. 10 Ni skall utarbeta rutiner för första hjälpen och krisstöd.5 AFS 1999:7 11 Ni skall sätta upp anslag om - var utrustning om första hjälpen finns - vilka personer som kan ge första hjälpen - telefonnummer till utryckningsfordon och taxi - adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället.5 AFS 1999:7 12 Ni skall se till att det finns X antal personer i butiken som kan ge första hjälpen..6 AFS 1999:7 13 Ni skall ge arbetstagarna och deras företrädare möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet 4 AFS 2001:1 14 Ni skall anlita företagshälsovård eller motsvarande kompetens utifrån för att. 12 AFS 2001:1

22 20(22) Bilaga 4

23 Arbetsmiljöverket Bilaga 5 21(22) Exempel på frågor vid utredning beträffande våld och hot inom servicehandel Deltagare vid besöket: 1. Arbetsställe, adress: 2. Antal anställda: 3. Fast anställda eller många extra? 4. Finns lokalt skyddsombud? Finns regionalt skyddsombud? 5. Har riskanalys/bedömning för arbetsstället gjorts? Hur ser den i så fall ut? 6. Finns FHV? Anlitas den? Till vad? 7. Finns rutiner för tillbudsrapportering? Hur ser de ut? 8. Har hot- och våldshändelser inträffat? Har anställda visat oro för hot/våld? Vad har det i så fall varit frågan om? 9. Finns rutiner för krishantering, om något skulle hända? Hur fungerar det enligt rutinerna? 10. Finns rutiner för rehabilitering? Hur fungerar de rutinerna? 11. Om personalen känner sig hotad, blir överfallen hur kan de då påkalla hjälp? Finns larm? Vilken typ av larm finns? (bärbara larm? fall-larm?) Vem kommer vid larm? Är denne beredd att rycka ut när som helst? Hur lång tid tar det för någon att hinna fram? 12. Vilka instruktioner finns för hot eller överfall? Hur ser dom ut? Har utbildning genomförts, träning skett? Hur utbildas/tränas ev. extra personal? 13. Finns lucka för nattarbete? Om lucka finns när används den? Vad säger i så fall kunder som inte får komma in? Finns instruktioner som tydligt anger när luckan ska användas? För anställda? För kunder?