Projektrapport. Servicehandel, Hot & Våld. Rapport 2002:6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport. Servicehandel, Hot & Våld. Rapport 2002:6"

Transkript

1 Projektrapport Servicehandel, Hot & Våld Rapport 2002:6

2 Projektrapport Servicehandel, Hot & Våld Rapport 2002:6

3 Servicehandel, Hot & Våld Projektbeställare Barbro Köhler Krantz Projektledare Olle Clarin

4 2(22) Innehåll Sida Förord...3 Bakgrund Arbetssätt Resultat/Bedömningsmodell Sammanfattning...12 Hur går vi vidare...13 Bilagor: Bilaga 1 Projektbeskrivning Bilaga 2 Tidplan...17 Bilaga 3 Exempel på kravformuleringar Bilaga 4 Statistik...20 Bilaga 5 Frågor att ställa (Checklista)

5 3(22) Förord Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem, som breder ut sig i dagens samhälle. Detta projekt har inriktats mot servicehandeln där öppettiderna idag kan vara långt in på kvällen eller hela dygnet, samt att arbetsstället har en bemanning på få eller en ensam arbetstagare. Inom de tidigare Yrkesinspektionsdistrikten och Arbetarskyddsstyrelsen har aktiviteter i form av rikstäckande kampanj samt olika tillsynsaktiviteter förekommit mot handelssektorn. Dessa har inriktats mot att få arbetsgivarna att ha större beredskap på arbetsplatserna för hot och våld. Då delar av handeln är rikstäckande har det framkommit ett önskemål bland inspekterande personal att få någon form av hjälpmedel för att bedöma riskerna runt hot och våld vid inspektion på ett mera systematiskt och likvärdigt sätt. Tanken på att ta fram en bedömningsmodell för att underlätta för inspekterande personal väcktes när Göteborgsdistriktet tog upp frågan under planeringsarbetet för verksövergripande projekt för år Projektet startade och blev ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet. Kontaktpersoner för Arbetslivsinstitutet har varit Ewa Menckel och Per Geijer. Ett stort tack riktas till arbetsgruppen för projektet samt till berörda kontaktpersoner, som medverkat i projektet från Arbetsmiljöverkets samtliga distrikt. Jag vill rikta ett speciellt tack till Per Geijer från Arbetslivsinstitutet, som berikat arbetsgruppen med erfarenheter från sitt eget projektarbete "Hot och våld vid nattöppen detaljhandel", som bygger på en pilotstudie från centrala Stockholm. Min förhoppning är att efter det rapporten överlämnas till projektbeställaren så kommer den att användas av de arbetsmiljöinspektörer, som bl.a. har handel inom sin tillsyn. Jag hoppas att även arbetsgivare och skyddsombud inom handel tar till sig de tankegångar om att det är viktigt att beakta flera faktorer på arbetsplatsen när risker om våld och hot väges in i arbetsmiljön. Göteborg den 11 juli 2002 Olle Clarin Arbetsmiljöinspektör/projektledare

6 4(22) Bakgrund Statistik visar att antalet butiksrån är mycket högt. År 2001 rånades 740 st. butiker samt under årets första kvartal rånades 221 butiker enligt Brottsförebyggande Rådets statistik. Enligt tidningsartikel i Göteborgs-Posten från den 26 mars 2002 begicks nästan hälften av rånen med skjutvapen. Vi får således ofta läsa i pressen om rån och övergrepp. Varje gång en sådan händelse nämns i pressen, så har personal eller företagare råkat illa ut i sin arbetsmiljö. Personer som blivit utsatta för den här typen av grov kränkning på sin arbetsplats får ofta en arbetssam väg tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning och krishantering. Arbetsmiljöverkets statistik för hot och våld finns i bilaga 4. Dåvarande Yrkesinspektionen i Göteborg lyfte år 2000 fram förslag på projekt till dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen om behovet att få en samsyn på hur vi skall hantera ensamarbete med sena öppettider i miljöer där vi kan förvänta oss våld eller hot om våld. Frågan kom på sin spets när inspektörer besökte kvälls och nattöppna bensinstationer, där det i ena fallet kunde vara en enskild köpman och på nästa ställe vara ett rikstäckande kedjeföretag, som bedrev verksamhet. Arbetarskyddsstyrelsen tog beslut om att projektet skulle starta under 2001 och att projektledare skulle vara Olle Clarin från Göteborgsdistriktet. Projektbeställare var Barbro Köhler Krantz, avdelningen för central tillsyn. Projektet har haft inriktningen mot servicehandel av flera skäl. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Projektbeskrivning samt tidplan för projektet finns i bilagor till rapporten. Projektet kom att löpa parallellt med Arbetslivsinstitutets projekt om hot och våld, vilket har visat sig vara till stor nytta för vårt projekt, då senaste nytt från forskningen har kunnat lyftas in i vårt arbete som att personalomsättningen i servicebutiker är omfattande. Personalen har en låg medelålder och stannar kort tid i yrket. Detta gör det svårare för arbetsgivare och arbetstagare att i samverkan bygga upp säkerhetsrutiner. Arbetslivsinstitutets projektrapport visar på att 80 % av personalen i undersökningen upplever oro för att utsättas för hot om våld. Ute i landet har enskilda inspektörer drivit ärenden som överklagats, tidigare till Arbetarskyddsstyrelsen och efter omorganisationen till regeringen. Ärendena har varit att hotbilden på arbetsstället varit så stor att ensambemanning har förbjudits om inte åtgärder vidtagits t.ex. i form av "kiosklucka" eller andra tekniska lösningar. Motståndet att dubbelbemanna har på många ställen varit stort, då arbetsgivarna framfört att lönsamheten inte tål dubbelbemanning. Vidare har "kiosklucka" ansetts minska försäljningen och försvåra för arbetstagarna. Det finns emellertid arbetsgivare som tagit beslut att på deras nattöppna anläggningar skall ha dubbelbemanning. Det finns ett principiellt intressant fall i dagsläget och det gäller en Shell servicestation i Malmö. Här har arbetsgivaren överklagat till regeringen, som har gett sitt beslut. (Vår beteckning 11 R 546/98 och Regeringens beteckning N 1999/1492/ARM). Det intressanta i detta ärende är att här får arbetsgivaren inte bedriva ensamarbete under någon del av dygnet då företaget arbetar i ett område med en stor hotbild av våld och hot.

7 När personal från Arbetsmiljöverket skall bedöma om det föreligger risk för hot och våld på en arbetsplats för att kunna ställa krav på åtgärder så finns bl. a. följande regler att hänvisa till: - AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön - AFS 1982:3 om ensamarbete Dessa regler framhäver vikten av att varje arbetsplats är unik och måste bedömas ur ett helhetsperspektiv ur hot- och våldsynpunkt. 5(22) Detta är viktigt då vi i Sverige inte har något allmänt förbud mot ensamarbete. I reglerna om minderåriga finns dock krav att arbetsgivaren skall ta särskild hänsyn om arbetsuppgiften skall utföras som ensamarbete. Detta gör att det är viktigt att inspektören har tillgång till en bedömningsmodell vid sin planering av inspektionen, för att få ett bra underlag för sitt ställningstagande när krav skall ställas. Bild från inre miljö i en butik

8 6(22) Arbetssätt I projektet bildades en arbetsgrupp, som bestått av: - Olle Clarin (projekledare), Göteborg - Roger Mattsson, Göteborg - Clary Hjelmstedt (projektsekreterare) Göteborg - Benny Johansson, Linköping - Eva Karsten, Malmö - Annika Hultin, HK - Per Geijer, Arbetslivsinstitutet Från övriga distrikt har följande personer deltagit: - Margareta Werkelin, Falun - Rolf Viklund, Luleå - Christer Öberg, Stockholm - Agnita Wärn, Stockholm - Pernilla Niia, Stockholm - Åsa Larsson, Stockholm - Heli Kinnari, Umeå - Arne Eriksson, Umeå - Rune Gunnarsson, Växjö - Maria Adam, Växjö - Per-Håkan Mood, Örebro - Cornel, Barbu, Göteborg - Rodney Attfors, Göteborg - Roger Simu, Göteborg - Tin Westermark, Göteborg - Lars-Erik Eriksson, Härnösand Arbetsgruppen har träffats under 2001 och 2002 under endagarsmöten samt telefonmöten för att bl.a. planera arbetet runt de två träffar där både arbetsgruppen och projektgruppen deltagit. Arbetsgrupp och projektgrupp träffades första gången mars 2001 på Barken Viking i Göteborg. Efter information från arbetsgivar- och arbetstagarparter från handeln om deras syn på hot och våld, startade grupparbeten typ "brainstorming" för att fånga "problemen". Vid mötets slut den 16 mars 2001 fick arbetsgruppen ett klartecken att fortsätta arbetet med bedömningsmodellen, som i princip har likheter med bedömningsmodellen i föreskriften (AFS 1998:1) om belastningsergonomi. Vid nästa träff med arbetsgruppen den 29 januari 2002 presenterade projektgruppen sin modell. Efter diskussion och ändringar var modellen färdig att testa ute på distrikten. Göteborg, Malmö, Linköping hade före träffen den 29 januari 2002 gjort provinspektioner. Inspektionerna skulle göras före den 15 mars 2002 och en kort rapport skulle skickas till projektledaren för hur arbetet med att använda modellen fungerat. I dagsläget har rapport inkommit från de flesta distrikten.

9 7(22) Följande synpunkter har lämnats i en grov sammanfattning: - Bedömningsmodellen fungerar bra och framförallt vid planering och efterarbetet av inspektioner. - Svårigheter att använda modellen under själva inspektionen som checklista. - Varför är modellen omvänd mot bedömningsmodellen i belastningsergonomi Arbetsgruppens uppfattning är att bedömningsmodellen är fullt användbar inom tillsynsarbetet. Under projektet har arbetsgruppen tagit fram underlag för en kortfattad informationsbroschyr (ADI - broschyr ) för området hot och våld inom arbetslivet. Uppdraget kom från förslagskommittén inom Arbetsmiljöverket. Resultat/Bedömningsmodell Arbetsgruppens bedömning är att det alltid finns en risk för att utsättas för hot och våld vid arbete inom servicehandeln. Vår bedömning är att risken blir större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheten. Att arbeta ensam innebär även enligt vår bedömning att risken ökar för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Modellen är indelad i ett grönt, gult och rött område. Vår bedömning av färgerna är gjord enligt följande: Grönt risk kan finnas att utsättas för hot och våld Gult - förhöjd risk att utsättas för hot och våld - undersök vidare Rött - påtaglig risk för att utsättas för hot och våld - här finns t.ex. förbud för minderåriga - undersök vidare Om en bedömning enligt modellen ger punkter som är gula eller röda, så är detta en indikation på att arbetsstället kan förbättra sin beredskap för att hantera våld och hot.

10 8(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Arbetsorganisation Område Grönt Gult Rött Bemanning: - minderårig - anställningsform Ej ensamarbete - Ensamarbete - Kväll X-anställd Vikarie Sena arbets-/nattider, efter kl penningtransporter, (bilaga 1 punkt 6a regler om minderåriga) Arbetsledning: Tillgänglig Svår att nå Ansvarig chef saknas, eller finns på annan ort Undersökning och riskbedömning: Utförd, dokumenterad Aktuell Utförd, dokumenterad Ej utförd - i samverkan med arbetstagare Ja Nej Rutiner för krishantering: - första hjälpen Finns (dokumenterad) Finns (muntliga) Saknas - rehabilitering Finns (dokumenterad) Finns (muntliga) Saknas Kassarutiner: Rutin för bestämd maximerad växelkassa finns och följs Stor växelkassa Rutiner saknas alla pengar finns i kassan. Pengar förvaras på lagret Påfyllning av varor: Rutiner för säker påfyllning finns och följs Ensamarbete (dagtid, når ej larm) Ensamarbete (mörker, utomhus, når ej larm) Säkerhetsrutiner: Finns dokumenterade och följs Finns muntliga och följs Saknas Tillgång till Företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån: Avtal finns Avtal saknas Tillgång till vaktbolag: Avtal finns Avtal saknas

11 9(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Utbildning / Kunskaper Område Grönt Gult Rött Kunskap - erfarenhet om säkerhet för chef arbetsledare: Genomgått bransch/ centr dokument säkerhetsutb Självlärd Saknar utb eller erfarenhet Kunskap - erfarenhet om säkerhet för anställd: Genomgått bransch/ centr dokument säkerhetsutb - Självlärd Saknas utb eller erfarenhet - Introduktion/Information anpassad för lokala förhållanden - Återkommande utbildning och träning Genomförd Genomförs återkommande Sporadiskt Ej Ej Kunskap om arbetsmiljöns regler: - Chef arbetsledare Tillgång till regler: - Anställd Har genomgått Arbetsmiljöutbildning Finns och används Finns (inaktuella) Saknas Saknas

12 10(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Tekniska hjälpmedel / Geografiskt läge Område Grönt Gult Rött Möjlighet att få snabb - Möjlighet att kalla på - Inget larm hjälp i en krissituation: snabb hjälp - Egen säkerhetsvakt - Lång tid för hjälp från Polis, Väktare eller Räddningstjänsten - Arbetsstället utsatt tidigare för rån eller ligger i ett område med hög brottslighet - Observerande, ej ingripande hjälp - Många flyktvägar för en brottsling Ensamarbete inget larm Hotbild bedömd av Polismyndighet över område - Fåtal personer i rörelse runt arbetsplatsen (öde) (t ex ind omr för ort) Normal/ringa Höjd Stor Värdeförvaring: Pengar - vid kassa Sedelbox/rörpost/ Cashguard Växelkassa låsbar dagskassan i kassan - vid uppräkning Insynsskyddat, låsbart, Larm Insynskyddat Öppet i kassan - transport av pengar Begärliga varor Interna transporter av pengar: - förvaring av pengar Väktare, säkerhetsväska Inlåst/svåråtkomligt i mängd Rutiner för säkra transporter finns Säkerhetsskåp/kassaskåp (låst) Samma rutin, väg, flera Person varje arbetsdag Vid kassan Ensamarbete (dagtid, når ej larm) Penningpåsar på Kontoret Samma rutin, väg, person varje arbetsdag, ensam Öppet Ensamarbete (mörker, utomhus, når ej larm) Insyn + penningpåsar på kontoret

13 11(22) Bedömningsmodell för projektet Servicehandel Hot & Våld Tekniska hjälpmedel / Geografiskt läge Område Grönt Gult Rött Övervakningsmöjlighet: - Huvudentré Kan överblickas (speglar, video) Kan ej överblickas i sin Helhet Personal saknar möjlighet att se vem som kommer in i butiken - Butikslokal/div lokaler i verksamheten Samtliga utrymmen som finns i anslutning till butiken har dörrar med kodlås eller standardlås Man har bra möjlighet att överblicka de dörrar som leder till personalutrymmen, lager m m Det saknas möjlighet att överblicka de lokaler som är i anslutning till butiken samt att det saknas kod-/standardlås - Personalentré - God överblick - Upplyst - Inga bakhåll - Dålig entré, kompenserad med vakt Svår att överblicka, Kan låsas - Svårt att överblicka - Bakhåll finns - Dåligt upplyst - Lager/lastkajer Kan överblickas/låsas (tekn hjälpmedel) God belysning Svår att överblicka Kan låsas - Svår att överblicka - Bakhåll finns - Dåligt upplyst - Kan ej låsas - Huvudentré/lås - Utrymnings/reträttväg vid våld Fjärrstyrt el-lås Finns nära kassaarbetsplatsen t ex ett kontor med möjlighet att låsa snabbt och larma Vanligt lås Finns utrymmen en bit längre ifrån kassaarbetsplatsen Låsmöjlighet är omständig Svårigheter att snabbt ta sig till närliggande lokaler Kiosklucka för ensamarbete: Finns Saknas Klara rutiner när kiosklucka skall användas: Finns Saknas Underhåll/Kontroll av tekniska hjälpmedel: Dokumenterad rutin finns och används Sporadiskt Utförs ej

14 12(22) Sammanfattning Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem i dagens samhälle. Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik visar på att vi har yrkesgrupper, som tvingas arbeta i en arbetsmiljö, som blivit allt mer utsatt för hot och våld. Personal och företagare som arbetar inom t.ex. olika servicenäringar är en grupp som är speciellt utsatt. Statistiken visar på ett stort antal rån mot butiker. Projektet har haft inriktningen mot servicehandel av flera skäl. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Arbetslivsinstitutets rapport pekar på att personalomsättningen i projektets utvalda servicebutiker är omfattande samt att personalen har en låg medelålder och stannar kort tid i yrket. Detta gör det svårare för arbetsgivare och arbetstagare att i samverkan bygga upp säkerhetsrutiner. Arbetslivsinstitutets projektrapport visar även på att 80 % av personalen i undersökningen upplever oro för att utsättas för hot om våld. Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön samt AFS 1982:3 om ensamarbete är det regelverk som reglerar dessa frågor. Projektet har tagit fram en bedömningsmodell för att underlätta för Arbetsmiljöverkets handläggare att ställa krav, vilka är väl underbyggda och på ett övergripande synsätt. Det är den totala hotbilden mot arbetsstället och personalen i verksamheten, som skall granskas och bedömas. Detta är viktigt då vi i Sverige inte har något allmänt förbud mot ensamarbete. Framtagen bedömningsmodell visar på en metod för Arbetsmiljöverkets handläggare att med nuvarande regler få ett brett underlag i sin bedömning, innan krav ställs i inspektionsmeddelande och/eller föreläggande.

15 13(22) Hur går vi vidare Med bedömningsmodellen har vi skapat ett verktyg för att få samsyn inom området våld och hot i handeln. Det är nu viktigt att vi vårdar modellen och att vi lär ut arbetssättet med modellen. Följande förslag på att gå vidare lämnas till Arbetsmiljöverket att jobba vidare med: - information/utbildning på distrikten för inspektörer. Här har vi i projektets arbetsgrupp sagt att den kan stödja kontaktpersonerna ute på distrikten vid dessa tillfällen. Lämplig tidpunkt för detta under hösten lokal "kampanj" för distriktet efter utbildningstillfället - bevakar att vi har ett bra regelverk för att enkelt och tydligt kunna driva frågorna runt hot och våld i arbetslivet. Dagens föreskrift (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön är bra ur den synpunkten att vi har en speciell föreskrift för området. Vid en eventuell revidering av föreskriften så kan t.ex. bedömningsmodellen läggas in i rådsdelen. - Vi bör arbeta för att få kontakt med företagare, som planerar att starta eller nyligen har startat företag. Detta för att det många gånger är denna grupp av företag, som blir utsatta för just hot och våld. Idag har t.ex. skattemyndigheten information till nyföretagare. Här borde vi undersöka om vi kan få någon form av samverkan med andra myndigheter.

16 14(22) PROJEKTBESKRIVNING Bilaga 1 Projektnamn: Servicehandel, Hot & Våld Uppdragsgivare: Barbro Köhler Krantz, avd CT, Arbetsmiljöverket, HK Projektledare: Olle Clarin, avd Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg Ansvarig linjechef: Roger Simu, avd Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg Projektet startade under innevarande år med en inriktning mot jourbutiker och bensinstationer, som är nattöppna eller har sena öppettider. Under årets arbete i projektet har en mer allmän inriktning mot servicehandel vuxit fram. Arbetsgruppen föreslog därför vid sitt möte i maj att projektet skulle byta namn till Servicehandel, Hot och våld. Projektarbetet var planerat i sin första tidplan att vara klar med en projektrapport strax efter årsskiftet. Den första tidsplanen var dock för optimistisk, så tidplanen reviderades vid arbetsgruppens möte Till projektet har även knutits kontakt och samverkan med Arbetslivsinstitutet för att få ytterligare fakta och erfarenhetsutbyte. I dagsläget tycks tidplanen kunna ligga fast med smärre förändringar, t.ex. när extern information till ag. och fack skall lämnas. Denna punkt får stå öppen till nästa arbetsgruppsmöte. Projektbeskrivningen från pkt 1-5 kvarstår enligt nedanstående. Pkt 6-8 omfattas av förändringar. 1. Bakgrund inklusive problembeskrivning Hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Detaljhandel och dess personal är exempel på arbetsplatser och anställda, som är särskilt utsatta. Antalet anmälda arbetsskador pga. hot eller våld åren var för detaljhandeln 302 eller drygt 5% av samtliga anmälda våldsskador. Mellan år 1997 och 1998 ökade anmälningarna pga. hot och våld med 13%. Detaljhandel har näst efter vård, skola- och omsorgsverksamhet flest anmälda arbetsskador pga. hot och våld. Våldet i samhället ökar och tenderar i många fall att bli brutalare. Det finns mycket som talar för ett ökat våld inom branscher som handel och transport. Det är servicebutiker och bensinstationer med sena öppettider och/eller nattöppet, som tycks har blivit måltavla för denna brottslighet. Besvärsärenden vad avser ensamarbete och öppettider kopplat till hot och våld har ökat under år Antalet sjukdagar till följd av hot och våld var vid 1994 års tillsynskampanj i medeltal 44 dagar mot i genomsnitt 20 dagar i andra riskbranscher. Med kännedom om att det finns många ensam- och familjeföretag inom dessa branscher, så är risken stor att det finns ett stort mörkertal vad avser anmälningar om hot och våld.

17 15(22) 2. Inriktning och mål A Mål Målet med projektet är att i första hand minska riskerna för hot och våld i dessa branscher samt att öka företagens beredskap för krishantering. B Projektmål Projektet skall ta fram en bedömningsmodell, som väger in olika faktorer i arbetsmiljön. Modellen skall säkerställa att krav mot arbetsgivare kvalitétssäkras inom området hot och våld mot gällande arbetsmiljöregler. C Effektmål Genom att flera berörda företag är rikstäckande är det viktigt att Arbetsmiljöverket har likartad bedömning om risker och de krav som kan ställas på företag för att säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda. 3. Förutsättningar - avgränsningar Berörda branscher är service- och bensinhandel med kvälls- och nattöppet. Speciellt intressanta är företag där ensambemanning äger rum. 4. Intressenter Berörda arbetsgivare inom dessa branscher samt fackliga organisationer, som organiserar personal inom branscherna. Även polis och bevakningsföretag bör ha ett intresse av vilka krav som ställs mot arbetsgivare inom dessa branscher. Arbetslivsinstitutet har även ett samarbetsprojekt med Arbetsmiljöverket för att öka kunskapen om hot och våld inom vissa delar av detaljhandeln. 5. Uppläggning av arbetet Tio distrikt med var sin medarbetare samt en medarbetare från HK bildar en projektgrupp med projektledning i Göteborg. Medlemmar ur projektgruppen bildar en arbetsgrupp, som har till uppgift att ta fram material och underlag samt planera projektgruppens arbete. Arbetslivsinstitutet inbjuds att ta del i projektgruppens möten och arbete.

18 16(22) Projektorganisation: projektgrupp: Tio distrikt + HK + ALI Arbetsgrupp: Malmö, Eva Karsten Linköping, Benny Johansson HK, Annika Hultin Göteborg, Olle Clarin Från Göteborg kopplas till projektet: Roger Mattsson, biträdande projektledare Clary Hjelmstedt, projektsekreterare Kerstin Andersson, biträdande projektsekreterare Roger Simu, stf tillsynsdirektör 6. Tid och resurser Tidsplanering av projektet framgår av bifogad tidplan. Reviderad Kostnad för projektet Som kostnader har endast beräknats resekostnader i form av biljettkostnader samt traktamentskostnader i form av ersättning för kost och logi. Följande kostnader är en uppskattning. Projektet beräknas att under 2001 hamna på en kostad på ca kr. I detta ligger då kostnader fram till idag samt inplanerat arbetsgruppsmöte den 8 november För 2002 kan följande kostnader uppskattas: Uppföljningsmöte projektgruppen Jan/feb 2002, 1 dag v :- Arbetsgruppen 1 dag 10000:- Tre resor för projektledare till HK för arbete med ADI-broschyr 10000:- Totalt för :- 8. Samordning med andra projekt Vår förhoppning är att personal från Arbetslivsinstitutet får möjlighet att även i fortsättningen medverka inom vårt projekt. Vår bedömning är att vi därigenom får in fördjupad kunskap i vår organisation. Datum Datum.. Sign. Projektledare.. Sign. Uppdragsgivare

19 17(22) Bilaga 2

20 18(22) Exempel på kravformuleringar Bilaga 3 Bakgrund Våld eller hot om våld är ett tilltagande problemen i arbetslivet. Där bl a pengar eller värdeföremål hanteras. Servicehandel med sena öppettider och där ensamarbete förekommer är särskilt riskutsatt. För att öka de anställdas medvetenhet och intresse för säkerhetsfrågorna är det betydelsefullt att Ni involverar dessa i Ert säkerhetsarbete. Egen text.. Paragrafhänvisningar avser Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1993:2 om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön om annat inte anges. 1 a Ni skall se till att minderåriga inte anlitas till/i (2 ); 2 (AFS 1996:1) om minderåriga 1 b När minderåriga anlitas skall Ni se till att minst en vuxen också arbetar i butiken (2 ) och 2 AFS 1996:1 2 a Ni skall se till att den som arbetar ensam skall vara erfaren och väl förtrogen med arbetet, känna till gällande instruktioner/säkerhetsrutiner vad gäller låsta dörrar, larm och penninghantering. Den som arbetar ensam skall även ha genomgått Petroleumhandlarnas utbildning i säkerhetsfrågor eller motsvarande utbildning samt ha övat åtgärder i samband med hot och våld..2 o 3 AFS 1982:3 och (3 o 4 ) 2b Den som arbetar ensam skall kunna låsa dörrarna med fjärrmanövrering om denne bedömer att det inte är riskfritt att ha dörren olåst. När dörren är låst skall försäljning kunna ske genom s.k. kiosklucka, vilket skall anges genom tydlig skyltning.(6 ) 3 Ni skall utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns i arbetet. Utredningen skall dokumenteras... (2 ) och 8 AFS 2001:1 3a) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för sådant arbete som enligt Er utredning medför risk för våld eller hotfulla situationer och se till att de följs...(2 och 3 ). 3b) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för penningtransport av pengar från kassan till uppräkningsrum och se till att de följs..(2 o 3 ) 3c) Ni skall utarbeta säkerhetsrutiner för penningtransport av pengar från butiken till bank/post och se till att de följs (2 o 3 ) 3d)Ni skall utarbeta rutiner för vem som skall ta emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts och se till att de följs (7 ) 3e) Ni skall utarbeta rutiner för att regelbundet genomföra övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm och se till att de följs...(7 ) 3f) Ni skall upprätta en handlingsplan för de brister Ni inte kan åtgärda direkt. Handlingsplanen skall, förutom bristen/risken, enge vilka åtgärder som skall göras, när det skall vara genomfört och vem som ansvarar för uppdraget. Exempel på handlingsplan finns i ADI nr 544.(2 ) och 8 AFS 2001:1 4 a Ni skall se till att arbetstagarna har utbildning i....(4 ). 4 b Ni skall ge arbetstagarna information och instruktion om de säkerhetsrutiner som Ni har utarbetat för arbeten som kan medföra risk för våld eller hot om våld.(4 ). 4 c Ni skall regelbundet kontrollera att arbetstagarna känner till riskerna med arbeten som kan medföra våld eller hot om våld och att de känner till säkerhetsrutinerna för sådana arbeten överblickas...(4 ). 4 d Ni skall se till att arbetstagarna får särskilt stöd och handledning..(5 ) 5 a Ni skall se till att lokalen är utformad, utrustad och belyst så att den kan överblickas. (6 ). b Ni skall se till att varumottaget är utformat, utrustat och belyst så att det kan överblickas.(6 ). c Ni skall se till att personalentrén/personalparkeringen är utformad, utrustad och belyst så att den/de kan överblickas (6 ). d Ni skall se till att anordna.....(6 ). d1 fjärrstyrt lås vid huvudentrén d2 så att huvudentrén kan överblickas från kassaplatsen d3 så att personalentré/lager/lastkajer kan överblickas vid in/utpassering d4 att utrustning och utrymme för penninghantering finns d5 så att reträttväg finns för personalen vid behov d6 expediering genom kiosklucka enligt fastställd dokumenterad rutin d7 tekniska lösningar som låser in pengar och åtråvärda varor, tex cashguard-system d8 dubbelbemanning av personal efter kl XX/ under tiden XX YY d9 så att extra person, annan anställd eller väktare, är närvarande vid stängning av stationen d10 så att annan anställd är närvarande sista halvtimmen före stängningsdags. 6 Ni skall se till att arbetstagarna kan kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation (7 ). 7 Ni skall se till att larmutrustningen underhålls och kontrolleras regelbundet..(7 ). 8 Ni skall utarbeta rutiner som omfattar hjälp och stöd åt all personal i anslutning till en akut våldshändelse. Rutinerna kan utformas som en checklista...(11 ).

21 19(22) 9 Ni skall utarbeta rutiner så att tillbud och händelser med inslag av våld eller hot om våld dokumenteras och följs upp.(10 ). Ni erinras samtidigt om att enligt 2 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) skall allvarliga olycksfall och tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket. 10 Ni skall utarbeta rutiner för första hjälpen och krisstöd.5 AFS 1999:7 11 Ni skall sätta upp anslag om - var utrustning om första hjälpen finns - vilka personer som kan ge första hjälpen - telefonnummer till utryckningsfordon och taxi - adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället.5 AFS 1999:7 12 Ni skall se till att det finns X antal personer i butiken som kan ge första hjälpen..6 AFS 1999:7 13 Ni skall ge arbetstagarna och deras företrädare möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet 4 AFS 2001:1 14 Ni skall anlita företagshälsovård eller motsvarande kompetens utifrån för att. 12 AFS 2001:1

22 20(22) Bilaga 4

23 Arbetsmiljöverket Bilaga 5 21(22) Exempel på frågor vid utredning beträffande våld och hot inom servicehandel Deltagare vid besöket: 1. Arbetsställe, adress: 2. Antal anställda: 3. Fast anställda eller många extra? 4. Finns lokalt skyddsombud? Finns regionalt skyddsombud? 5. Har riskanalys/bedömning för arbetsstället gjorts? Hur ser den i så fall ut? 6. Finns FHV? Anlitas den? Till vad? 7. Finns rutiner för tillbudsrapportering? Hur ser de ut? 8. Har hot- och våldshändelser inträffat? Har anställda visat oro för hot/våld? Vad har det i så fall varit frågan om? 9. Finns rutiner för krishantering, om något skulle hända? Hur fungerar det enligt rutinerna? 10. Finns rutiner för rehabilitering? Hur fungerar de rutinerna? 11. Om personalen känner sig hotad, blir överfallen hur kan de då påkalla hjälp? Finns larm? Vilken typ av larm finns? (bärbara larm? fall-larm?) Vem kommer vid larm? Är denne beredd att rycka ut när som helst? Hur lång tid tar det för någon att hinna fram? 12. Vilka instruktioner finns för hot eller överfall? Hur ser dom ut? Har utbildning genomförts, träning skett? Hur utbildas/tränas ev. extra personal? 13. Finns lucka för nattarbete? Om lucka finns när används den? Vad säger i så fall kunder som inte får komma in? Finns instruktioner som tydligt anger när luckan ska användas? För anställda? För kunder?

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Inledning Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning för att tydliggöra

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (8.4.1) HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN BESLUT 2007-02-20 23 Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2008-11-11 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Mälardalens högskola Akademin för Hälsa, vård och välfärd, HVV 2015 Beslutande: Handläggande: 2015.01.28 Maria Müllersdorf Tanja Dunerbrandt, Madeleine

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare är alla företag,

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten ÅM-A 2010/0191 Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten Riktlinjer inkl handlingsplan för 2010 RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2010 Arbetsgivarens ansvar Riksåklagaren har det övergripande ansvaret

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1. verksamhetschef Dalby/Torna Hällstad. Dalby/Torna Hällestad

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1. verksamhetschef Dalby/Torna Hällstad. Dalby/Torna Hällestad Barn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1 Dalby/Torna Hällestads ansvarsområde Fastställd av Skolledningen Fastställd 2014-03-07 Fackliga organisationer Handlingsplan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning 1 (5) Diskutera Gruppdiskussionsuppgifter för hela klassen eller mindre grupper. Viss faktaundersökning kan vara nödvändig för att ta reda på mer. Resultatet Fokus på arbetsmiljö & säkerhet presenteras

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-11-26 IRV 2014/25965 1 (11) Enheten för region väst Pia Hurtig, 010-730 98 09 Mölndals kommun Skolförvaltningen 431 82 MÖLNDAL Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1363 Arbetsställe Skolförvaltningen

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld

Handlingsplan mot hot och våld 1 (15) Handlingsplan mot hot och våld Antagen xx 2013 Framtagen av Magnus Dahlberg och Annika Ekberg, Kommunledningsförvaltningen och Malin Ekblad, Säkerhetsavdelningen Revideras vart tredje år Trelleborg2000,

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-10-22 DNR SN 2014.204 DAN GUSTAFSSON SID 1/1 DAN.GUSTAFSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Ingrid Brorsson, ADP Birgitta Melin, CT Februari 2007 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2013-02-15 ISM 2011/21483 1 (11) Distriktet i Malmö Eva Karsten, 010-730 9369 Statens Institutionsstyrelse, SIS Box 16363 103 26 STOCHOLM Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen Ert org.nr

Läs mer