Bredband ur användarnas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredband ur användarnas perspektiv"

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 1 Institutionen för Ekonomi och Informatik Mälardalens Högskola Institutionen för Ekonomi och Informatik Kurs: Uppsatsarbete i Informatik, EI0040, 10p, VT2000 Handledare: Gunnar Lemon Seminariedatum: Seminarieledare: Michaël Le Duc Bredband ur användarnas perspektiv En intervjuundersökning angående hushållens uppfattning om bredband och dess konsekvenser Grupp E21 Anders Bengtsson Anders Levin David Tenser

2 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 2 Institutionen för Ekonomi och Informatik Sammanfattning Allt fler människor och företag i Sverige förväntas ha ett allt högre kapacitetsbehov beträffande sin anslutning mot Internet. I den offentliga debatten utmålas bredband som lösningen för detta och som en garanti för en fortsatt ekonomisk tillväxt och bättre levnadsvillkor. Bredband är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika tekniker vilka alla ger en hög överföringskapacitet av digitala signaler. Författarna definierar bredband som en fast uppkoppling med en överföringskapacitet överstigande ISDN d.v.s. 128 kbit/s i en ledning (trådburet) eller bärvåg (trådlöst), i båda riktningarna. Denna uppsats utgår från Everett M. Rogers teori om hur en innovation sprids och undersöker vilken uppfattning hemanvändarna har om sina bredbandsuppkopplingar, vilken typ av innovationsbeslut som låg till grund för införskaffandet av bredband samt vilka konsekvenser den högre överföringskapaciteten fört med sig enligt hemanvändarnas åsikt. Faktainsamling har skett med hjälp av tio halvstrukturerade intervjuer i en selektivt utvald grupp av hemanvändare. Uppsatsen tar inte upp hela Rogers teori och berör inte olika företags och organisationers syn på bredband. För att underlätta för läsaren finns övergripande beskrivningar av några olika tekniker med i arbetet. Resultatet visar att den främsta anledningen till att skaffa bredband är den fasta uppkopplingen. Detta var enligt respondenterna även efter en tids användning den största fördelen. I de allra flesta fall var det respondenternas hyresvärdar som tog initiativet till bredbandsanslutningen genom att installera bredband i fastigheten. Samtliga respondenter i undersökningen bor i hyresfastigheter. Den tydligaste konsekvensen av bredbandsuppkopplingen är den ökade användningen av Internet som samtliga respondenter uppvisar. I undersökningen framgår att innovationens fördelar är klart fler än nackdelarna och jämfört med Rogers teori verkar den ökade tillfredsställelsen vara den viktigaste relativa fördelen. De övriga exemplen på relativa fördelar som Rogers nämner verkar ha mindre betydelse för våra respondenter. Utmärkande för bredband är även den höga kompatibiliteten och den låga komplexiteten. Införandet av bredband har väckt intresse hos bekanta och respondenterna har i de flesta fall haft en möjlighet att testa bredband innan införskaffandet, vilket har gett möjlighet till observation och en utvärderingsmöjlighet. I en avslutande diskussion tar författarna upp den tendens till missbruk och beroende av bredbandstekniken som observerats.

3 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 3 Institutionen för Ekonomi och Informatik Innehållsförteckning INLEDNING VAD ÄR BREDBAND? Vår definition av bredband PROBLEMATISERING Nationella frågeställningar Uppsatsens frågeställningar SYFTE AVGRÄNSNING TEORI TIDIGARE UTREDNINGAR Users and Uses of the Internet: The Case of Singapore Internetanvändningen i Sveriges befolkning VETENSKAPLIG MODELL Innovation Kommunikationskanaler Tid Sociala system EGEN MODELL METOD VAL AV INTERVJUFORM URVAL AV RESPONDENTER VAL AV INTERVJUFRÅGOR GENOMFÖRANDET AV INTERVJUUNDERSÖKNINGEN KÄLLKRITIK Primärkällor Sekundärkällor ETISKA ASPEKTER TEKNISK BAKGRUND INTERNETS HISTORIA BESKRIVNING AV NÅGRA TILLGÄNGLIGA TEKNIKER ADSL LAN med internetanslutning Internet via kabel-tv RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN BESKRIVNING AV RESPONDENTERNA SAMMANSTÄLLNING AV RESPONDENTERNAS SVAR Bakgrundsfrågor Frågor rörande innovationsbeslut Frågor rörande kompatibilitet Komplexitet Relativa fördelar Frågor rörande möjligheten att observera Frågor rörande utvärderingsmöjlighet Frågor rörande innovationens konsekvenser ANALYS INNOVATIONSBESLUTET ANVÄNDARNAS UPPFATTNING OM INNOVATIONEN Relativa fördelar Kompatibilitet och komplexitet Utvärderingsmöjlighet Möjlighet till observation... 40

4 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 4 Institutionen för Ekonomi och Informatik ANVÄNDARNAS UPPFATTNING OM INNOVATIONENS KONSEKVENSER Direkta och indirekta konsekvenser Önskvärda och icke önskvärda konsekvenser SLUTSATSER DISKUSSION FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1: MALL FÖR INTERVJUER BILAGA 2: BREV FRÅN JORGE DE SOUSA PIRES

5 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 1 Institutionen för Ekonomi och Informatik Inledning Vår värld förändras och informationssamhällets konturer blir mer och mer tydliga. Allt fler människor i Sverige använder sig av det världsomspännande kommunikationsnätet Internet både i arbetet och på fritiden. Av den svenska befolkningen mellan år var , eller 53,4 procent uppkopplade någon gång under mars (MMXI Nordic, 2000) Hittills har denna access mot Internet för privatpersoner vanligtvis skett med modem via telenätet. Denna anslutningsform är relativ långsam och varje uppkoppling kostar användaren en större eller mindre avgift beroende på uppkopplingens längd. Sedan några år tillbaka har man dock börjat tala om en rad nya tekniker för högre överföringshastighet över Internet som går under samlingsnamnen bredband och höghastighetsinternet. Utmärkande för dessa är att användaren ständigt ska kunna vara uppkopplad på Internet mot en rimlig månadskostnad. Bredband kan även innebära en markant ökning av överföringskapaciteten Sverige har idag en tätposition i världen när det gäller den nya informationstekniken och detta försprång ger möjlighet till stark ekonomisk tillväxt, varför man från statens sida gärna ser en snabb utbyggnad av bredband. (Regeringens skrivelse 1998/99:2) Hur har livet förändrats för användare av bredband och höghastighetsinternet?denna uppsats har undersökt en grupp hemanvändare med bredband och intervjuat dem om deras uppfattning om bredband. Med hemanvändare avses i denna uppsats privatpersoner som har tillgång till en bredbandsuppkoppling i hemmet. I vårt arbete har vi utgått från E. Rogers teori för hur en innovation sprids i ett samhälle. En innovation är i det här fallet en idé, utövning eller produkt som en individ eller en grupp inom ett socialt system uppfattar som ny. (Rogers 1995) Vi räknar företeelsen bredband som en innovation trots att det egentligen rör sig om en mängd olika tekniker. 1.1 Vad är bredband? Vi har börjat med att söka efter en definition av begreppet. Enligt den statliga offentliga utredningen (Bredband för tillväxt i hela landet, SOU 1999:85, även kallad bredbandsutredningen) är definitionen på bredband följande: En överföringskapacitet på minst 2 Mbit/s 1 i en ledning (trådburet) eller bärvåg (trådlöst), i båda riktningarna. 1 En megabit per sekund, en miljon bitar per sek, ett vanligt mått när man talar om överföringskapacitet i en ledning.

6 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 2 Denna hastighet avser det nätet som är närmast användaren (accessnätet). Observera dock att det inte är någon speciell teknik som avses utan alla tekniska lösningar med högre överföringskapacitet än ovan räknas hit. Frågan är hur snabbt bredband är jämfört med modem. Vi har med utgångspunkt från ett räkneexempel i InternetWorld kommit fram till att en överföringshastighet på 2 Mbit/s är ca 35 ggr snabbare än ett modems. Det finns dock faktorer som reducerar hastigheten. Ett sådant exempel är hur många som delar på en anslutning till Internet. Det är därför svårt att uppskatta hur snabb anslutningen kommer att bli, men hastigheten förväntas bli avsevärt högre än med modem. (Mattsson, 2000) En annan åsikt om vad som är bredband nämns i boken Glädjen att veta hur det faktiskt hänger ihop! av Jorge de Sousa Pires. Definitionen där var inte förklarad varför vi kontaktade författaren via e-post. Författaren avråder i sitt svar oss från att använda en preciserad siffra i antalet kbit/s, då han menar att termen bredband inte är en vetenskapligt definierad term (se bilaga 2). Han drar istället slutsatsen att då kabeloperatörerna gärna vill kalla sina tjänster för bredbandstjänster och då de använder sig av hastigheter på kbit/s i ena riktningen måste bredbandsgränsen gå vid en hastighet under dessa värden. ISDN 2 däremot marknadsförs inte som bredband, vilket gör att gränsen går någonstans ovanför ISDN enligt författaren. Vi anser att det är viktigt att definiera bredbandsbegreppet för att alla ska kunna kommunicera om samma sak. Samtidigt tror vi att definitionen på bredband i framtiden kommer att förändras med den tekniska utvecklingen, på samma sätt som kriterierna för en superdator 3 har förändrats. ITkommissionen vill till exempel att samtliga bostäder i Sverige ska ha en bredbandskapacitet på 5 Mbit/s inom fem år. (IT-kommissionen, 2000) Vår definition av bredband I detta arbete utgår vi därför från en egen definition av bredband som innebär hastigheter som överstiger den för ISDN-anslutningar, d.v.s. 128 kbit/s. Denna definition använder vi för att det fortfarande finns många bredbandsoperatörer som inte uppnår den av bredbandsutredningen uppsatta definitionen 2 Mbit/s. Vi poängterar även att uppkopplingen är fast, d.v.s. ständig access mot Internet till en fast avgift. Vår definition lyder: En fast uppkoppling med en överföringskapacitet överstigande ISDN, d.v.s. 128 kbit/s i en ledning (trådburet) eller bärvåg (trådlöst), i båda riktningarna. 2 3 ISDN, Integrated Service Digital Network. En överföringsteknik som möjliggör hastigheter i 128 kbit/s. Apples G4-dator lanserades som superdator vilket fick USAs myndigheter att ändra definitionen. (MacPressen, 2000)

7 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 3 Höghastighetsinternet är ett ord som används av vissa operatörer som säljer fasta anslutningslösningar till Internet vilka överstiger hastigheten för ISDN men inte når upp till bredbandsutredningens definition av bredband. Vår egen definition innefattar således både bredband och höghastighetsinternet. 1.2 Problematisering Under senare år har termen bredband varit flitigt använt i svensk debatt, och nästan dagligen syns eller hörs ordet i olika massmedier. Bredband rör många av dagens samhällsområden och eftersom bredbandsutbyggnaden ännu inte är avslutad, finns det möjlighet att problematisera och diskutera frågeställningar inom många områden (IT-kommissionen, 2000). Politiker och samhällsdebattörer har hävdat att en utbyggnad av ett nationellt bredbandsnät är en förutsättning för att Sverige ska kunna bibehålla sin frontposition bland världens IT-nationer. Frågan är vad en sådan utbyggnad av ett fiberoptiskt nät till samtliga hushåll i Sverige skulle kosta. I SOU 1999:85 nämns summan miljarder för ett rikstäckande fibernät inkluderat överföringsutrustning och stomnät mellan kommunerna 4. När det gäller prognoser av så stora investeringar så finns alltid en osäkerhet om deras riktighet. Jämför t ex med JAS-projektet som 1982 budgeterades till 25,7 miljarder i dåvarande penningvärde framtill sekelskiftet. I början av 1990-talet ändrades planeringsramen till över 60 miljarder kronor. (SOU 1999:85) En snabb utbyggnad och en stor tillgänglighet är dock nödvändig för att Sverige ska fortsätta att vara en konkurrenskraftig IT-nation. Behovet av hög överföringskapacitet beräknas öka dramatisktför att referera till samma utredning. I ett räkneexempel från SOU 1999:85 visas att det genomsnittliga kapacitetsbehovet nationellt kommer att öka från 8,7 Gbit/sekund till 632 Gbit/sekund Då räknar utredarna inte med ett realtidskrav, vilket är nödvändigt för exempelvis videokonferenser med hög kvalitet. Med realtidskrav menas i detta fall att data (bild och ljud) skickas och tas emot utan märkbar fördröjning. Räknar utredarna med realtidskravet ökar det genomsnittliga nationella dagsbehovet från 8,7 till 8256 Gbit/sekund. (SOU 1999:85) IT-kommissionen och bredbandsutredningen tror att bredbandskapacitet kommer att förändra en rad olika samhällsområden. De talar till exempel om möjligheten att hyra videofilmer och dataprogram över nätet, att använda sig av bildtelefoni och att distansarbete underlättas. En ökad användning av virtual reality är också trolig menar de, något som beräknas underlätta för bl a rörelsehindrade att upptäcka nya platser. 4 5 Enligt beräkningar i rapporten Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) En gigabit per sekund, en miljard bitar per sek.

8 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA Nationella frågeställningar Några viktiga frågor idag angående bredband är enligt bredbandsutredningen följande: Vem ska finansiera svenska folkets tillgång till bredband? Är det staten eller det privata näringslivet? Vem ska finansiera bredband i mindre lönsamma områden och vem bestämmer vad som är mindre lönsamma områden? Vilken överföringsteknik ska användas? Vad ska bredband användas till? Hur snabb överföringskapacitet behövs i Sverige? Vilka behöver bredband i Sverige? Kommer det att bildas en IT-elit, där t ex äldre och handikappade utestängs? Uppsatsens frågeställningar Ett område som bredbandsutredningen inte studerat närmare är vad bredband innebär för privatpersoner. Detta mikroperspektiv är också en viktig aspekt, eftersom individernas uppfattning påverkar bredbandsuppkopplingens popularitet. Vi väljer därför att i vår uppsats undersöka hemanvändarnas uppfattning om sin bredbandsanslutning och utgår från tre egna frågeställningar, baserade på Rogers teori om innovationsspridning: Vilken syn har användare på sin bredbandsuppkoppling, d.v.s. vad upplever användarna som bra och dåligt med sin bredbandsuppkoppling? Vilken typ av beslut låg bakom användarnas införskaffande av bredband? Vad får en bredbandsuppkoppling för konsekvenser för användaren? 1.3 Syfte Syftet är att undersöka vilken uppfattning som privatpersoner med bredband i hemmet har om sin bredbandsuppkoppling. 1.4 Avgränsning De delar av Rogers teori om innovationsspridning som uppsatsen berör är innovationens egenskaper och konsekvenser samt den delen som rör innovationsbeslutet. Användarnas sociala system, vilken kategori av adoptanter de tillhör eller vilka kommunikationskanaler som används kommer endast att behandlas mycket övergripande i resultatet, analysen och uppsatsens slutsatser. Dessa delar tas dock med i beskrivningen av Rogers teori, för att ge läsaren en uppfattning om teorin som helhet. Uppsatsen behandlar inte företag eller organisationers syn på ämnet. När det gäller innovationens konsekvenser behandlas endast de undersökta personernas egna åsikter i frågan. Vad bredband innebär för konsekvenser

9 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 5 för individernas familjemedlemmar, arbete och samhället i stort berörs ytterst översiktligt. Den undersökta gruppen bygger på ett av uppsatsförfattarna framtaget selektivt urval av bredbandsanvändare. Uppsatsens undersökning avgränsas därför till den specifika gruppen och skall inte ses som ett vetenskapligt grundat stickprov ur populationen av användare. Några olika tekniska lösningar för bredband beskrivs överskådligt i informativt syfte. Någon jämförelse och analys mellan olika operatörer görs inte.

10 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 6 2 Teori I detta kapitel beskrivs tidigare utredningar som har undersökt internetanvändare, samt den vetenskapliga modell som vi har haft som utgångspunkt i vårt arbete. 2.1 Tidigare utredningar Vi har inte hittat någon utredning om användarnas syn på bredband. Det finns många tekniskt inriktade vetenskapliga artiklar om bredband men ämnet sett ur användarnas perspektiv är troligtvis fortfarande för nytt för att ha utgjort underlag för vetenskaplig forskning. I kursinformationen står att när det gäller kopplingen till litteratur är informatikämnet i så snabb utveckling att man ibland måste använda referenser av generell natur (Le Duc, 2000). Närmaste substitut för att studera bredbandsanvändarna torde vara att undersöka internetanvändarna och deras syn på Internet. Att använda sig av Internet är i dagsläget en förutsättning för att ha nytta av bredband. Det finns flera undersökningar om användare och Internet. Här nedan presenteras två olika undersökningar om användarna och Internet. Det är två undersökningar, en från Singapore och en från Sverige Users and Uses of the Internet: The Case of Singapore I denna artikel från 1997, undersöker författarna Thompson S. H. Teo et al, internetanvändningen i Singapore med syfte att ge en bättre bild av dess användning i landet.(thompson,1997) Författarna undersöker om det finns mönster i hur Internet används samt vilka faktorer som användaren anser vara viktiga för en behaglig internetupplevelse. Undersökningens intressenter utgörs i första hand av beslutsfattare (policy makers), internetoperatörer (eng. Internet Service Provider, ISP) samt webbdesigners. Vilken modell för undersökningen som använts är oklart Undersökningens metod Som förstudie till undersökningen gjordes 16 intervjuer med internetanvändare. Detta gjordes för att få en generell bild av Internets användningsområden. Utifrån denna förstudie skapades sedan de frågor som låg till grund för undersökningen. Frågorna var t ex vilken ålder och utbildning respondenten har samt hur ofta han eller hon använder Internet och vad det främst används till. Enkäten testades nu i flera omgångar och publiceras sedan både på Internet och i ett antal lokala tidningar. För att uppmuntra deltagande i undersökningen skänkte man två dollar till de hundra först svarande. Antalet användbara svar från undersökningen uppgick till 1370 st Undersökningens resultat Undersökningen resultat visar att den typiske internetanvändaren i Singapore är en man mellan år med minst gymnasieutbildning. Han har dock inte nödvändigtvis utbildning inom IT-området.

11 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 7 Den genomsnittlige internetanvändaren kopplar upp sig från hemmet i första hand och jobbet i andra. Han anser att överföringshastigheten är den viktigaste faktorn för att få en behaglig internetupplevelse medan animationer eller filmer har låg prioritet. Han använder Internet främst till att skicka e-post samt titta på hemsidor och inte lika ofta till online-köp eller nedladdning av filer Undersökningens slutsats Författarna anser att det finns ett stort behov av att öka överföringshastigheten på Internet. Detta kan enligt författarna göras genom att öka bandbredden och antalet proxyservrar Internetanvändningen i Sveriges befolkning Detta är en undersökning gjord av forskarna Torsten Österman och Joachim Timander vid forskningsgruppen vid samhälls- och informationsstudier (FSI). Forskningen återges i en Teldokrapport (Teldok,1997). Teldok startades av Telia AB för att kunna dokumentera, publicera information om framförallt IT-användningen i arbetslivet. Utgivningen av rapporten är således bekostat av ett kommersiellt företag som har ekonomiska intressen i ämnesområdet Undersökningens metod Undersökningen är en del i en långtidsstudie av svenska folket från 1955 och fram till när boken gavs ut Sedan 1995 genomfördes undersökningar om internetanvändning. Forskarna hävdar även att metodiken man använder sig av ger stora fördelar i vetenskaplig kvalitet. Undersökningsmaterialet är till största delen insamlat via postenkät och Österman och Timander skriver att svarsfrekvensen är hög. Inga siffror nämns för att bekräfta detta Undersökningens resultat Undersökningen publicerades 1997 och rör internetanvändningen endast i Sverige. Den beskriver antalet användare och skillnader i regioner, åldersgrupper och kön. Forskarna konstaterar att skillnaden när det gäller förtrogenheten med nätet är stor mellan olika befolkningsgrupper. Samtidigt säger de att det är svårt att förespå ett framtida spridningsförlopp. I undersökningen har forskarna också undersökt människors vilja att använda Internet för vissa ärenden och tjänster samt användarnas attityder. Utredarna tror sig av resultatet kunna dra slutsatsen att medborgarna är mycket intresserade att utnyttja tjänster elektroniskt. Drygt 60 procent kunde till exempel tänka sig att utföra bankärenden över Internet. Något mer än hälften räknade med att kunna hämta information och blanketter från olika myndigheter. Många kan också tänka sig att använda Internet som ett informationsbibliotek. Generellt sett så är det nyttoaspekten som står högst på listan över tjänster. Människorna vill använda tekniken för att göra vardagen enklare. Att få 6 En server som bl a sparar de senast besökta sidorna vilket ökar snabbheten vid access.

12 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 8 dagstidningen direkt till datorn var dock den informationstjänst som hade lägst efterfrågan bland de olika svarsalternativen. Knappt var femte tillfrågad var intresserad av denna tjänst. Undersökningen visade att de yngre läsarna har en större vilja att läsa tidningen på datorn än äldre läsare. Därför menar utredarna att det på sikt kan leda till förändringar för tidningsbranschen. Skillnader mellan äldre och yngre personer kunde också ses på frågan om huruvida man var intresserad av att göra nya bekantskaper/ha diskussioner med andra som har samma intressen som jag (Teldok 1997, sid. 33). Bland de yngre var nästan hälften intresserade av detta mot 20% av hela den undersökta gruppen Undersökningens slutsatser Forskarna motsäger en uppfattning om att internetspridningen ska nå en mättnad när den nått strax över femtio procent av befolkningen. I bokens summering anser forskarna detta som osannolikt då Internet som innovation kommer att ge förändringar i hela infrastrukturen när det gäller tjänste- och informationsutbudet. Forskarna tror därför att hela befolkningen i framtiden kommer att ha tillgång till Internet eller något motsvarande. Däremot uttalar de sig inte för hur fort detta kommer att gå. 2.2 Vetenskaplig modell Vårt arbete utgår från Everett M. Rogers teori för innovationsspridning kallad Diffusion of innovation. (Rogers, 1995) Denna teori har använts på innovationer av skilda slag för att visa hur innovationerna sprids eller inte sprids. Rogers har forskat i ämnet sedan tidigt 1960-tal. En fjärde upplaga av en bok med samma titel som teorin kom ut Rogers var när boken skrevs professor vid ett universitet i New Mexico. Le Duc (1999, A) nämner Rogers som the most eminent scholar in the field of innovation diffusion. Innovationsspridningen definieras av Rogers som en process där en innovation kommuniceras genom olika kanaler över tid och mellan medlemmar av ett socialt system. Spridningen av en innovation kännetecknas under optimala förutsättningar av en s-formad kurva. Först går processen långsamt för att sedan öka i hastighet när fler och fler individer eller organisationer tar till sig innovationen. Spridningen når sedan en hög stabil nivå eller sjunker igen beroende på att innovationen ersätts av någonting som uppfattas som bättre eller bara överges. Många idéer, utövningar eller produkter kommer aldrig att anammas av alla medlemmar av det sociala systemet.

13 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 9 Diagram 1, S-kurvan visar graden av spridning i förhållande till tiden. (Källa: Rogers, 1995, sid 11) Innovation Rogers definierar en innovation som en idé, utövning eller produkt som en individ eller en grupp inom ett socialt system uppfattar som ny. Detta innebär att även om en grupp har använts sig av en produkt så kan den ses som en innovation av en annan grupp. Det räcker inte med att en innovation är ny för att den ska spridas i det sociala systemet utan det krävs även ett antal egenskaper för detta. Rogers forskning har visat på fem viktiga kriterier som påverkar adoptionens spridningshastighet: relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, utvärderingsmöjlighet och möjlighet till observation. En innovation sprids alltså fortast om den av individer uppfattas ha många relativa fördelar, vara kompatibel med tidigare innovationer, ha en låg komplexitet, samt om individen har möjlighet att i förhand utvärdera och observera innovationen inklusive dess resultat. Relativa fördelar (Relative advantage) Hastigheten ökar för adoption av en innovation ju fler fördelar produkten har jämfört med tidigare lösningar. Exempel på sådana fördelar är lägre kostnader, tidsbesparingar, högre social status och tillfredsställelse. Det är viktigare för en innovations spridning att individen uppfattar det nya som fördelaktigt än att innovationen verkligen är det, ur ett objektivt perspektiv. Kompatibilitet (Compatibility) En innovation sprids fortare om den anses överensstämma med tidigare erfarenheter och värderingar som finns hos användarna. Innovationen måste också motsvara de tänkta användarnas behov. Ju mer kompatibel en innovation är desto mindre förändringar och desto lägre inlärningskrav krävs av användarna. Rogers hävdar dock att en fullständigt kompatibel produkt inte kan räknas som en innovation.

14 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 10 Komplexitet (Complexity) Om en innovation eller en del av en innovation uppfattas som svår att förstå och använda kommer adoptionen att gå långsammare. Användarna vill oftast inte lägga ned för mycket tid på att lära sig nya funktioner. Utvärderingsmöjlighet (Trialability) Med utvärderingsmöjlighet menas i vilken grad som möjliga användare kan testa en innovation före en eventuell adoption. Denna egenskap är speciellt viktig i början av spridningsprocessen då användarantalet är litet. Om man adopterar innovationen vid ett senare stadium av spridningsprocessen finns redan en stor kunskap om innovationen i det sociala systemet. Om användarna har möjlighet att testa en innovation sprids adoptionen i regel snabbare. Möjlighet till observation (Observability) Med detta begrepp menas i vilken utsträckning som innovationens resultat är märkbart för andra personer i det sociala systemet. Om ett stort antal människor redan adopterat en innovation och dess fördelar är synliga, har andra lättare att följa efter Kommunikationskanaler En kommunikationskanal är det sätt som individen erhåller information från en annan individ. Via olika kommunikationskanaler påverkas människors vilja att adoptera innovationer. Rogers forskning visar att påverkan skiljer sig åt om kommunikationskanalerna är personliga eller om massmedia används. Vanligtvis sprider massmedia snabbare medvetandet om innovationen medan de personliga kanalerna är bättre på att övertala människor i ena eller andra riktningen. Detta faktum förstärks ytterligare om informationen i den personliga kanalen kommer från en individ med liknade sociala förhållanden, utbildning och ekonomiska förutsättningar Tid Rogers menar att tidsfaktorn är viktigt för tre olika aspekter som alla påverkar spridningen: beslutsprocessen, kategorier av adoptanter och graden av adoption Beslutprocessen Detta är en individuell process som inleds med medvetenhet och som sedan resulterar i adoption eller att innovationen förkastas. Processen består av fem steg som individen, eller annan enhet i beslutsposition, går igenom i ordningsföljd. Beslutsprocessen binds härigenom till tidsfaktorn. Först måste man erhålla kunskap som möjliggör en medvetenhet om att innovationen finns. Rogers diskuterar i sin bok vad som kommer först; medvetenheten om en innovation eller behovet av den? Rogers menar att en individ mycket väl kan utveckla ett behov efter att ha fått kunskap om att en innovation existerar, men att behov även kan leda till att innovationen uppmärksammas. (Jämför exempelvis modekläder och antibiotika; modekläder skapar behov medan antibiotika är resultatet av ett behov.)

15 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 11 Individerna väljer till viss grad själva vilken information de vill erhålla och om ett behov finns använder individen sina kommunikationskanaler för att söka efter innovativa lösningar på detta problem. När kunskap har erhållits bildar sig individen (eller annan enhet med beslutsrätt) en uppfattning om innovationens fördelar och nackdelar för sin egen person/enhet. Det är detta underlag som sedan resulterar i ett beslut om huruvida innovationen adopteras eller ej. Endast om adoption sker går adoptanten till nästa steg i beslutsprocessen genom att implementera den nya innovationen. Implementeringen följs av en sökning på bekräftelse, d.v.s. bevis på att individen fattat ett riktigt beslut. Även om en innovation förkastas kan behovet att söka bekräftelse finnas. Detta kan in sin tur leda till ny kunskap ledande till innovationsadoption eller att en redan adopterad innovation förkastas eller ersätts Kategorier av adoptanter Ett socialt system förklarar Roger kan bestå av individer, informella grupper samt organisationer. Alla som ingår i ett socialt system kan i sin tur delas in i fem olika kategorier baserat på hur tidigt de tar till sig en idé: Innovatörer, tidiga adoptanter, tidig majoritet, sen majoritet och eftersläntrare. Diagram 2, Kategorisering av adoptanterna efter förmåga att till sig innovationer mätt över tid. (Källa: Rogers, 1995, sid 262) Innovatörer (Innovators) Den första gruppen är innovatörerna som bara måste testa nya idéer. Rogers (1995) talar om dem som besatta och äventyrliga. Dessa individer kan hantera komplexa innovationer och är inte rädda för motgångar. Gruppen kännetecknas av att den har goda ekonomiska förutsättningar och stor vilja för risktagning. Medlemmar av innovatörsgruppen skiljer sig ofta från mängden på grund av sin inställning. Det är vanligt att de odlar vänskapsband med likasinnade även om de befinner sig på skilda geografiska platser.

16 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 12 Tidiga adoptanter (Early adopters) Innovatörerna följs i sin tur av tidiga adoptanter, en grupp som har högre social rang än sina föregångare. Dessa kan på grund av den respekt de besitter agera både som medvetna och omedvetna marknadsförare för innovationen. När även denna grupp anammat innovationen minskas osäkerheten bland de följande kategorierna. Tidig majoritet (Early majority) De mer försiktiga och betänksamma bildar nästa grupp, den tidiga majoriteten. Till denna kategori hör ca 1/3 av det sociala systemet enligt Rogers. Sen majoritet (Late majority) Först därefter kommer gruppen sen majoritet att ta till sig innovationen men bara om de är övertygade om att nymodigheten ger dem något tillbaka, exempelvis lägre driftkostnader. Den sena majoriteten består även den av ca 1/3 av gruppens medlemmar. Gruppen har vanligtvis begränsade ekonomiska förutsättningar, vilket måste vägas mot adoption av en innovation. Eftersläntrare (Laggards) Eftersläntrarna är misstänksamma mot innovationer och vill helst att saker och ting ska förbli oförändrade. De har också ofta en ekonomisk situation som gör att de måste planera varje inköp noga Graden av adoption Graden av adoption är en beteckning på hur fort eller långsamt en innovation sprids till en viss procent i det sociala systemet. Spridningen börjar med att den första kategorin av adoptanter tar till sig innovationen. Därefter följer andra grupper efter. Graden av adoption kan skilja mellan olika typer av sociala system när det gäller samma innovation. Normer, det vill säga vad som är tillåtet, i en social grupp kan påverka spridningen likväl som gruppens struktur också kan inverka. Exempelvis kan en enhet med en auktoritär ledare medföra en snabbare adoption om ledaren ger order om detta. De flesta innovationerna som adopteras följer en s-formad kurva. För vissa nya produkter är denna kurva brant medan den för andra är mer utslätad Sociala system Ett socialt system definieras av Rogers som en grupp enheter som står i relation till varandra och där enheterna samverkar för att uppnå gemensamma mål. Medlemmarna i ett sådant system kan utgöras av individer, informella grupper, organisationer och/eller undergrupper. Exempel på sociala system är boende på en ort, alla sjuksköterskor på ett sjukhus eller alla pensionärer i Sverige. Systemets struktur och vilka värderingar som återfinns bland medlemmarna i systemet påverkar adoptionsspridningen. En annan viktig faktor är opinionsbildarna, det vill säga att varje system har de som förespråkar adoption och de som motverkar

17 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 13 den. I sin teori säger Rogers att det finns primärt tre olika sätt att besluta om huruvida adoption av en innovation skall fullföljas eller inte. Individuellt beslut Det första är att individen självständigt fattar sitt beslut. Detta innebär dock att individens beslut kan ha påverkats av exempelvis systemets normer eller av information från personliga kommunikationskanaler. Kollektivt beslut Den andra typen sker när ett kollektivt beslut fattas gemensamt av medlemmarna i ett socialt system. Auktoritärt beslut Ett auktoritetsbeslut är av den tredje typen och innebär att någon eller några individer fattar beslut som kommer att gälla för övriga medlemmar av det sociala systemet på grund av sin makt, status eller överlägsna kunskap. Individerna har lite eller mycket lite inflytande i beslutet. Förutom dessa tre finns också en fjärde form av beslut som innebär en kombination av de tre ovanstående i olika former Innovationens konsekvenser Konsekvenserna av att adoptera en innovation eller inte göra det, berör hela det sociala systemet likväl som den påverkar den enskilda medlemmen. Rogers talar om minst tre olika klassificeringar av konsekvenserna. Dessa är önskvärda gentemot icke önskvärda konsekvenser, direkta mot indirekta konsekvenser och slutligen förväntade kontra oväntade konsekvenser. En innovation förutsätts ha önskvärda, direkta och förväntade konsekvenser, men nästan alltid medför en förändring även oväntade konsekvenser som inte är önskvärda och som slår indirekt mot det sociala systemet. Rogers tar som exempel när stålyxan infördes bland urbefolkningen i Australien. Tanken var att innovationen skulle förbättra levnadsstandarden men den innebar också att familjestrukturen bröts sönder, prostitutionen ökade och att yxan användes som vapen. 2.3 Egen modell Detta arbete kommer endast ytterst överskådligt behandla tidsfaktorn, användarnas sociala system, vilken kategori av adoptanter de tillhör samt vilka kommunikationskanaler som används. Anledningen till detta är den i dagsläget relativt låga spridningen av bredband. De adoptanter som finns idag borde alla räknas till den första (innovatörerna) eller andra kategorien (tidiga adoptanter) av användarna. Eftersom få hemanvändare har bredband är kommunikationskanalen i huvudsak massmedia, t ex reklam och nyhetsprogram. Undersökningen är inte tillräckligt omfattande i sin karaktär för att vi ska kunna kartlägga ett helt socialt system. I vår modell utgår vi ifrån en mindre del av Rogers teori om innovationsspridning då vi tror att dessa delar har störst betydelse för användarens uppfattning om bredband.

18 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 14 De delar som kommer att behandlas i undersökningen är: Innovationens definition Relativa fördelar Kompatibilitet Komplexitet Utvärderingsmöjlighet Möjlighet till observation Typ av innovationbeslut (Individuellt, kollektivt eller auktoritärt) Innovationens konsekvenser Vi hävdar att bredband är en innovation som är relativt ny och fortfarande har låg spridning. För att en innovation ska kunna få en omfattande spridning bör den uppfylla de av Rogers framtagna kriterierna. Dessa är relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, utvärderingsmöjlighet och möjlighet till observation. En omfattande spridning av en innovation skulle enligt vår mening kunna tyda på att den uppfattas som övervägande positivt av användarna. En negativ uppfattning hos användarna skulle omvänt leda till en lägre spridning. Vi vill göra ett tillägg till begreppet kompatibilitet. Att den nya uppfinningen kan användas tillsammans med redan existerande produkter är också en viktig del för hög kompatibilitet. En innovations spridning kan också påverkas av vem som tar beslutet att införa innovationen. Slutligen kan de konsekvenser som innovationen för med sig både direkt och indirekt påverka spridningen av innovationen till andra medlemmar.

19 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA 15 3 Metod I sökningen av vetenskapliga artiklar och litteratur om vårt ämnesområde har vi använt följande sökord ensamt eller i olika kombinationer: Broadband; broad-band; wideband och bredband Användare; user, enduser och end-user Survey; investigation; scientific; undersökning Rogers; Rogers, Everett och Rogers M. Everett Diffusion och innovation Definition Förutom de vetenskapliga artiklar och den vetenskapliga modell som ligger till grund för arbetet har vi använt oss av andra källor för att öka vår kunskap om bredband. Till dessa hör ett antal skriftliga publikationer, men också TV- och radioprogram. De källor som inte finns i skriftlig form redovisas inte i källförteckningen. Detta då dessa källor bara har använts för att skaffa bakgrundsmaterial och källorna är svåra att få tillgång till. För att ytterligare fördjupa vår kunskap har vi haft kontakt med olika personer via e-post. Bland annat kontaktades Jorge de Sousa Pires som har en avvikande uppfattning mot bredbandsutredningen om vad som bör vara definitionen av bredband. Övriga kontakter ledde inte vidare. Den delen av bredbandsområdet som vi ansåg mest intressant, ur egen synvinkel, var hur den nya innovationen uppfattades av hemanvändarna. Gruppen bedrev långa diskussioner om bästa sätt att få underlag till den sortens undersökning. Vi valde slutligen att göra en intervjuundersökning. Detta därför att antalet privatpersoner med bredbandsuppkoppling i hemmet är lågt i dagsläget, vilket begränsar möjligheten att hitta underlag till en enkätundersökning. Både intervjuer och enkäter har sina för- respektive nackdelar. Besöks- eller telefonintervjuer tar i regel kort tid i anspråk under förutsättning att det är lätt att boka en tid för intervjun. Ett annat skäl att välja intervjuer är att man kan ställa mer komplicerade frågor och att frågorna kan följas upp. Det finns även vissa problem med att göra intervjuer. Exempelvis kan intervjuareffekter uppstå, det vill säga att den som intervjuar och respondenten påverkar varandra på ett sådant sätt att svarens riktighet blir lidande. Känsliga frågor kan också vara svårare att ställa eftersom den som svarar inte är anonym för frågeställarna. (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991) Fördelen med enkäter är att man har möjlighet att göra undersökningen i en större grupp. En svårighet med enkäter är att få en hög svarsfrekvens och en annan att enkätundersökning i regel tar betydligt längre tid att genomföra. (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991) Om vi hade valt att göra en enkätundersökning tror vi att dessa faktorer skulle vållat oss stora problem med den tidsram vi har till vårt förfogande.

20 MÄLARDALENS HÖGSKOLA PROMEMORIA Val av intervjuform Vår uppsats handlar om användarnas uppfattning om sin bredbandsuppkoppling. För att möjliggöra vår undersökning finner vi att den halvstrukturerade intervjuformen är mest lämplig, eftersom den möjliggör både kvalitativa och kvantitativa svar. Det är svårt att i en strukturerad intervjuform få kvalitativa svar på de frågor som handlar om personliga åsikter. (Lantz, 1993) Den öppna intervjuformen bör inte användas då vi vill styra respondenten mot frågor grundade på Rogers teori. Vissa frågor förväntas ge underlag för en jämförelse mellan de olika respondenterna, varför den riktat öppna intervjuformen inte heller är lämplig. Den del som innefattar personliga åsikter om bredbandsuppkopplingen och som går djupare ner på varför dessa åsikter finns använder sig av öppna svarsalternativ, vilket leder till kvalitativa svar. Därutöver finns frågor för att kunna jämföra de olika respondenternas svar, vilket kommer att utgöra en kvantitativ del i undersökningen. Besöksintervjuer var vårt förstahandsval, men ett antal telefonintervjuer blev nödvändiga, för att vissa respondenter bodde på en för oss avlägsen ort. 3.2 Urval av respondenter En undersökning av en grupp kan göras på flera sätt. En metod är att hela populationen eller gruppen undersöks, d.v.s. en totalundersökning. En annan lösning är att göra ett stickprov på en mindre grupp som är representativ för populationen eller gruppen. Att välja ut den representativa andelen för stickprovsundersökning kräver omfattande vetskap om statistiska urvalsmetoder (Svensson, 1987). Då vi inte har denna kunskap och på grund av utredningens tidsram gjorde vi inte ett slumpmässigt urval. Istället har vi gjort ett bekvämlighetsurval (eng. Convenience sampling, Trost, 1997) bestående av vänner, bekanta och människor i vår närmiljö. Detta innebär att vi själva har valt ut de som ingick i studien. Skälet till denna urvalsmetod beror på de faktorer som nämnts ovan samt att antalet privatpersoner som har bredband hemma är begränsat. På grund av att undersökningen bygger på besöksintervjuer i första hand, är avståndet till respondenterna också något vi tar hänsyn till i vår urvalsmetod. En viktig aspekt beträffande urvalet är att det inte finns något centralt register över vilka hushåll som har bredband i hemmet, vilket försvårar ett statistiskt urval av användarna. De olika operatörerna vill naturligtvis inte lämna ut adresslistor på sina kunder för ett arbete av denna art. Ett sådant beteende skulle troligtvis leda till extern kritik. 3.3 Val av intervjufrågor De frågor som ingår i intervjun är utformade av gruppen och är baserade på Rogers teori. Frågorna är kategoriserade efter de olika delarna av teorin som vi arbetar efter. Se bilaga 1 för den fullständiga intervjumallen.

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kom i gång med trådlösa

Kom i gång med trådlösa 1 Kom i gång med trådlösa nätverk Lite historia För ganska många år sedan började man att koppla samman datorer i ett nätverk med kablar. Detta gör man fortfarande, och kommer även att göra i framtiden.

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer