Det försvinnande försprånget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det försvinnande försprånget"

Transkript

1 Det försvinnande försprånget

2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Handelskammaren beslutade år 2003 att skicka in sin årsredovisning elektroniskt för att pröva förutsättningarna för en sådan enkel åtgärd. Regeringens hade uttalat intresse för att förenkla för företagen, särskilt genom utvecklingen av elektroniska tjänster, och Handelskammaren vill pröva hur långt arbetet i verkligheten hade kommit. Resultatet blev nedslående. 1 Patent och Registreringsverket förklarade att verket var oförmöget att ta emot elektroniskt insända årsredovisningar, oavsett om de uppfyllde rimliga säkerhetskrav eller inte. Istället tvingades verket, då som nu, infordra en papperskopia, som sedan nogsamt skannades in till en enorm merkostnad. Detta krav på papper är inte bara opraktiskt för företagen, det är också dyrt för skattebetalarna. Det kostar pengar att fordra att någon skannar in de insända årsredovisningarna, men det räcker inte med att räkna de timmar det tar att skanna. Det tillkommer dessutom tid som går åt att granska årsredovisningarna för att det skall kunna garanteras att inga fel uppkommit vid inskanningen, och dessutom måste årsredovisningarna formateras för att kunna lagras effektivt. Elektroniska årsredovisningar skulle alltså innebära en betydande effektivisering för verket, och dessutom skulle det innebära en förenkling för företagen eftersom de då skulle slippa den extra tid det tar att ordna underskrifter och hantera pappersexercisen kring årsredovisningen i stort. Säkerheten skulle kunna höjas betydligt, och skattebetalarna skulle spara stora summor på effektiviseringarna som möjliggörs. Om formatet för de insända årsredovisningarna också kunde standardiseras skulle detta vara ett stort steg framåt. 2 Handelskammaren skrev därför ett brev till regeringen i hopp om att väcka intresse för problemet, men ett år senare har regeringen fortfarande inte svarat. Det är svårt att bedöma om det är ointresse eller okunskap som ligger bakom tystnaden. Handelskammaren skickar in sin årsredovisning elektroniskt igen. 1 Se 24-timmarsmyndigheten eller tomma tunnor skramlar mest (Stockholms Handelskammare 2003) 2 Se det arbete som pågår t.ex. med XBRL, 2

3 När Handelskammaren nu i år igen skickar in årsredovisningen elektroniskt har förutsättningarna förändrats något. Myndigheter är nu skyldiga att ta emot e-post, men det betyder inte att det finns någon skyldighet att hantera ärenden elektroniskt i allmänhet. Det finns fortfarande en mängd frågor kring formkrav förknippade med årsredovisningen. Handelskammarens ansträngningar var även i år förgäves. Myndigheten lämnade besked om att den inte kunde ta emot årsredovisningar elektroniskt. Men Handelskammaren ger inte upp. Nästa år kommer Handelskammaren att försöka igen. Dessutom har arbetet med att följa den svenska IT-politiken utökats. I denna skrift redovisas utvecklingen på området i stora drag under det gångna året. Syftet har varit att teckna en bakgrund och ett bokslut för den svenska IT-politiken under året som gått. Handelskammaren anser att det behövs en bild som kompletterar den regeringen ger av Sverige som IT-nation. 1.2 Om denna skrift Den här skriften har tillkommit med två syften. För det första är denna skrift en varning för att Sverige som IT-nation håller på att förlora det försprång som näringslivets snabba anpassning till informationssamhället har gett landet. Regeringens tröghet i förändringsarbetet hotar att försinka utvecklingen av ett informationssamhälle där näringsliv och förvaltning går i takt. I skriften visar Handelskammaren hur Sveriges försprång systematiskt urholkas av en politik som tycks ha svårigheter med att skapa klara ansvarspunkter och mål. I stället har regeringen tillsatt grupper av olika slag som delvis tjänar till att förvirra ansvarsfrågorna och skapa fördröjningseffekter. När regeringen haft konkreta möjligheter att utveckla Sveriges ställning som IT-nation har resultatet tyvärr varit klent se hur det gick med den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån. För det andra är denna skrift en förslagsskrift som kommer med konkreta förslag på hur Sverige kan börja det mödosamma arbetet med att bygga vidare på det försprång som landet faktiskt fortfarande har på IT-området. Men för att detta skall kunna ske räcker det inte med att vila på gamla lagrar och hoppas att konjunkturen vänder. Det krävs handling, och en omformulering av hela den politik som berör ITfrågorna. Det är till sist också Handelskammarens förhoppning att denna skrift kan väcka debatt och leda till förändringar, eftersom Handelskammaren anser att det finns goda förutsättningar för att Sverige skall kunna förbli ett av världens ledande IT-länder. Den här skriften är både en varningsoch en förslagsskrift. Handelskammaren hoppas väcka debatt. 3

4 4

5 2 Det försvinnande försprånget 2.1 Regeringens IT-politik under år 2003/2004 Regeringen menar sig ha en IT-politik. Stockholms Handelskammare har flertalet gånger framhållit att vi inte behöver en särskild IT-politik, utan att vi behöver en förståelse för IT på alla politikområden. 3 Det finns en fara i att förvandla ett verktyg till ett politikområde, och den faran ligger i att verktyget i fråga, IT, då inte uppfattas som lika angeläget för de som är verksamma på andra politikområden. Denna förträngningseffekt är tydlig när det gäller regeringens förda politik. Året som gått sedan det att Handelskammaren försökte skicka in sin årsredovisning elektroniskt har inte varit särskilt framgångsrik för Sverige som IT-nation. Nedan katalogiseras ett icke uttömmande urval av de händelser som ger anledning både till oro och förstämning på ITområdet IT-kommissionen läggs ned efter nio år och lämnas utan avseende Regeringen beslutade under 2003 att lägga ned IT-kommissionen, som startades Det skedde efter en period av systematiskt ointresse från regeringens sida som bland annat förorsakade skandaler i pressen när den dåvarande ordföranden, Björn Rosengren, regelbundet skolkade från mötena. IT-kommissionen fick under åren allt mindre gehör hos regeringen, och att dess förordnade inte skulle förlängas var väntat. Ändå dröjde regeringen med att berätta vad som skulle ersätta kommissionen, något som upprörde branschrepresentanter. 4 Den nonchalans med vilken regeringen behandlade frågan framgår av att regeringen först nästa två veckor efter det att IT-kommissionen lämnat sitt slutbetänkande kunde presentera en plan för hur arbetet med IT skulle fortsätta. Och det visade sig att det skulle dröja mer än tio månader innan denna plan fick konkret form. Sverige behöver inte en IT-politik så mycket som en förståelse för IT i politiken. Sverige stod utan en tydlig vision för användandet av IT i politiken i mer än tio månader. 3 Nu senast i remissen på just den utvärdering av IT-politiken som Institutet för tillväxtpolitiska studier genomfört. Se 4 Regeringen måste bekänna färg Computer Sweden

6 2.1.2 Den IT-politiska strategigruppen får en osäker start Regeringens plan för att ersätta IT-kommissionen presenterades den 18 juni. Ulrika Messing och Gunnar Lund presenterade då utkast på varsin särskild grupp för det fortsatta arbetet med IT. Ulrika Messings grupp skulle fungera som en IT-politisk strategigrupp under ledning av Christer Sturmark. Lund förespeglade pressen en e-delegation som skulle ta ansvar för frågor om e-förvaltningens utveckling. Redan under sommaren riktades kraftig kritik mot valet av Christer Sturmark som ordförande för den IT-politiska strategigruppen 5. Näringslivsrepresentanter menade att Sturmark saknade industrierfarenhet och att han inte hade gehör hos deras företag. 6 Resten av Sturmarks grupp skulle, enligt Ulrika Messing på presskonferensen, utses i augusti. Först i september var gruppen klar och resultatet bemöttes med blandade recensioner. Näringslivet konstaterade att det saknades någon med tyngre industriell erfarenhet, och att företagarinslaget var väl svagt det saknades till exempel småföretagare i gruppen, trots att de flesta insatser på området riktas mot just denna företagargrupp. Gruppen hotade tidigt falla samman. 7 Ett handlingsprogram utlovades till oktober. När handlingsprogrammet kom, en månad försenat, var det en besvikelse. Programmet saknade konkretion, utom i de delar där det framstod som märkligt: webb-tv-utsändningar om IT-politik var en bärande del, liksom digitaliseringen av hela utbudet hos Sveriges Television. Upphovsrättsfrågorna allena gjorde det senare förslaget om inte orealistiskt, så i alla fall problematiskt. Näringslivets besvikelse mildrades knappast av att det nu deklarerades att den IT-politiska strategigruppen skulle organisera sig i särskilda undergrupper, misstänkt lika de observatorier som ITkommissionen arbetat med. Av den förutskickade förändringen som Ulrika Messing formulerat i sitt pressmeddelande fanns nu nästan ingenting kvar. IT-ministern hade utlovat att: 8 Strategigruppen skall fungera som en förlängd arm till regeringen och till mig i arbetet med Den IT-politiska strategigruppen har under sitt första verksamhetsår utsatts för hård kritik. 5 Sturmarks kampanj gav regeringsjobbet Dagens Nyheter , Utnämningen får hård kritik Dagens Nyheter , Många av Sturmakrs bolag har gått i konkurs Dagens Nyheter Sturmark bemötte påståendena i artikeln i Christer Sturmark: Jag blev inte rik på lånade pengar dagens Nyheter Messings grupp ingen krisgrupp Computer Sweden G-strateg bort från IT-grupp Computer Sweden och 3G-strateg kvar i Sturmakrs grupp Computer Sweden Se pressmeddelandet Ulrika Messing och Gunnar lund presenterar regeringens fortsatta arbete med IT-politiken 6

7 att nå målet om ett informationssamhälle för alla. Deras uppgift blir bla att ge förslag på hur Informationstekniken ska nå de som idag inte har tillgång till den. De skall också stimulera till debatt och skapa miljöer som utvecklar informationstekniken, men efter fem månader stod politikens position beträffande IT-frågor kvar på samma punkt som tidigare, och ingenting konkret hade utförts av den särskilda grupp som satts samman. Under mars månad, nästan tio månader efter det att gruppen bildades, förutskickades att gruppen nu tänkte konkretisera sitt handlingsprogram till särskilda grupper för olika ämnen. Dessa grupper skulle arbeta med frågor som IT och infrastruktur, men deras sammansättning var oklar. Sturmark själv hävdade att gruppernas sammansättning kommer att tillkännages pö om pö. 9 Strategigruppen har också haft problem med att definiera sitt förhållande till andra grupper som arbetar med IT-frågor inom regeringskansliet. Relationen till e-delegationen är oklar, liksom relationen till den särskilda grupp på justitiedepartementet som arbetar med frågor om IT och demokrati. Nästa ett år efter det att strategigruppen utannonserats skrev Dagens Industri på ledarplats: 10 Den it-politiska strategigruppen har ett brett men diffust uppdrag. I verksamhetsbeskrivningen finns gott om formuleringar som "att identifiera" och "att verka för". Med tanke på denna luddiga uppgift borde valet av ordförande i stället ha landat på en handlingskraftig utförare. Christer Sturmark är bra på en enda typ av affärer - att sälja in sig själv. Det är ofattbart att regeringen i hela it-sverige inte kunde hitta någon annan till att leda arbetet i strategigruppen. Det är svårt att uttala sig om Sturmarks lämplighet som person, och det vill inte heller Stockholms Handelskammare, men faktum är att mycket av rapporteringen kring gruppens arbete drunknat i den publicitet som handlar om Sturmark och hans lämplighet och detta faktum förminskar gruppens chanser att lyckas uträtta något. Strategigruppens första år kan inte beskrivas som särskilt lyckat. Samtidigt som det är självklart att det måste finnas en period för uppbyggnad och utveckling är det lika självklart att det i Sverige finns ett betydande arbete att bygga vidare på. Behovet av att uppfinna hjulet på nytt är begränsat. Gruppens presentation av det första årets insatser möttes också med mycket ljum kritik. 11 De olika grupperna inom regeringskansliet har en oklar roll- och ansvarsfördelning. 9 Sturmarks arbetsgrupper snart färdiga Computer Sweden Ledare i Dagens Industri Både TT och Computer Sweden hade kritiska artiklar om gruppens klena resultat 18 och 19:e juni

8 2.1.3 Bredbandsavdragen misslyckas, och bredbandsatsningarna försenas När regeringen införde särskilda regler för skatteavdrag för bredbandsinvesteringar var målet ansökningar. Verkligheten blev en helt annan. Antalet ansökningar stannade vid endast Reformens misslyckande visar på regeringens oförmåga att analysera IT-utvecklingen, och hur tron på att det skall gå att återupprepa Hem- PC-reformen färgat regeringens arbete på detta område. 12 Bredbandet fortsätter att spridas i Sverige, men på marknadens villkor en stor del av fiaskot kan nämligen förklaras med att bredband kommit att bli så billigt att de stora avdragen knappast lockar. Om regeringen tänkt sig att man skulle kunna ta åt sig en del av äran av denna utveckling borde detta fiasko hållas i färskt minne. Bredbandsutbyggnaden fortsätter oberoende av klumpiga subventionsförsök som detta. Regeringen tvingades också förlänga den tid som ges för ansökningar från kommunerna för utbyggnad av bredband i glesbygd, trots att kommunerna endast behöver betala fem procent själva i bredbandsinvesteringarna. 13 Antingen har regeringen överskattat den takt med vilken kommunerna haft möjlighet att bygga ut bredbandet, eller så har regeringen underskattat kommunernas vilja att genomföra dessa investeringar. I vilket fall som helst är detta ytterligare en missbedömning som visar på regeringens oförmåga att korrekt analysera IT-utvecklingen Elektroniska deklaranter mångdubblas, men färre än väntat e-deklarerar och de flesta använde bara telefon Skatteverket (då Riksskatteverket) införde under år 2003 och 2004 begränsade möjligheter att deklarera elektroniskt. Trots att förväntningarna var höga verket hoppades på mer än en miljon e- deklaranter blev resultatet blekt. Blott deklarerade elektroniskt, runt 80 procent av det förväntade resultatet. Majoriteten av dessa personer deklarerade dessutom via telefon, och inte med de nya säkerhetstekniker som erbjöds via Internet. Säkerhetsnivån på e- deklarationen kan diskuteras, men det bestående intrycket av experimentet är att förhållandevis få använde de säkra elektroniska tjänster som verket tog fram. Under år 2004 var målet satt till 1, 4 miljoner deklaranter, men slutresultatet blev en miljon. Ett tveklöst misslyckande utifrån de egna förutsättningarna. Verket nådde bara runt 70 procent av det mål som satts upp och stannade vid de mål som satts upp för föregående år. Bredbandet sprids i Sverige, men på marknadens villkor. Regeringen har misslyckats. E-deklarationen blev ett fiasko enligt Skatteverkets egna förhoppningar. 12 Billigt bredband orsak till bidragsfiasko Ny Teknik Förlängd tidsfrist på bredbandspengar Ny Teknik

9 Det är värt att notera att skillnaden mellan målet och verkligheten ökar när det gäller den elektroniska deklarationen. Årets resultat är inte bara om ett misslyckande, utan också om ett större misslyckande relativt än föregående års deklaration E-delegationen fördröjs och får en osäker start Även Gunnar Lunds särskilda grupp dröjde med att starta sin verksamhet. Först i november utsågs Eva Fernvall till ordförande för gruppen, drygt tre månader senare än förväntat. Gruppens uppgifter förblev vaga och ännu har inget särskilt handlingsprogram presenterats. Gruppens sammansättning representerade visserligen ett flertal olika intressen, men reste frågor kring hur aktiv gruppen kan vara, och hur operativ den kan bli. 24-timmarsdelegationen lämnade emellertid den 4:e maj ett delbetänkande om 67 sidor som var kritiskt till det sätt på vilket arbetet med 24-timmarsmyndigheten bedrivits. 14 Delbetänkandets förslag är dock problematiska, och betänkandet kan knappast kallas ett handlingsprogram. Samtidigt som 24-timmarsdelegationen uträttat enormt mycket mer än den it-politiska strategigruppen, ger delbetänkandet inte anledning till glädje. I en analys av vad som kallas livssituationer kommer delegationen fram till att det behövs olika e-tjänster för olika behov. Förutom att slutsatsen är trivial, ger den uttryck för en syn på utvecklingen av e-förvaltningen som är oroande. E-förvaltningen bör inte utvecklas toppstyrt utifrån några planeringsmöten hos 24- timmarsdelegationen, utan med grund i företagens och medborgarnas verkliga behov. Företagens behov tas upp kursivt i delbetänkandet, och även om det är glädjande att delegationen ägnar tankemöda åt hur e-förvaltningen kan utvecklas i samarbete med näringslivet är den finansieringsmodell som föreslås en karikatyr av hur samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor borde se ut. Att som delegationen föreslå att utreda modeller där leverantörerna betalar systemen, och sedan får betalt om systemen får avsedd effekt är givetvis inte acceptabelt särskilt inte om det är förvaltningen som skall avgöra om den önskvärda effekten uppstått eller inte. En sådan finansieringsmetod skulle också skära bort incitamenten för de olika aktörerna i offentliga sektorn att inte bara modernisera verksamheten, utan också effektivisera den. Faktum är att incitamenten i modellen är helt omvända: om effektiviseringen kan påvisas kostar det ju pengar för förvaltningen, som då torde föredra att inte påvisa någon sådan förbättring eller effektivisering! 24-timmarsdelegationens arbete påbörjas, men ger svagt resultat. Utvecklingen hotar bli modernisering utan effektivisering. 14 Se E-tjänster för alla (SOU 2004:56) 9

10 Ur ett näringslivsperspektiv är detta knappast ett tillfredsställande förslag. 24-timmarsdelegationen arbetar vidare, och kommer förhoppningsvis att lämna ett mer uttömmande förslag inom en kort framtid. Ordföranden Eva Fernvall uttalade sig nyligen i en artikel där hon beklagade bristen på intresse för frågorna som delegationen driver: 15 Det finns ingen politisk vilja. Inget politiskt parti driver frågorna som en tillväxtmotor för den offentliga sektorn. Artikeln avslöjade också att endast 5-6 promille av den offentliga ITbudgeten satsas på arbetet med 24-timmarsmyndigheten något som förklarar stagnationen på området. Eva Fernvall som leder 24-timmarsdelegationen säger själv att det saknas politisk vilja The Economist degraderar världens ledande IT-nation till tredje plats The Economist Intelligence Unit och IBM publicerade i april år 2004 en rapport som visade att både Danmark och Storbritannien gått om Sverige som ledande IT-nationer. 16 Rapportens besked kom som en oroande bekräftelse på den gradvisa urholkningen av det svenska e- försprånget. Denna undersökning kom som en bekräftelse på att den svenska regeringen vilar på sina lagrar, oförmögen att utveckla det försteg inom IT som skapats i Sverige under lång tid Statskontoret rapporterar att statliga myndigheter nästan inte e-handlar eller e-fakturerar alls Statskontoret rapporterade under våren att endast sex procent av alla statliga myndigheter hade några som helst e-handels eller e- faktureringsprojekt. Vad värre var visade rapporten också att 76 procent av de tillfrågade myndigheterna inte hade för avsikt att börja använda vare sig elektronisk handel eller elektronisk fakturering, trots de betydande besparingar som det skulle innebära. 17 Rapporten sätter två missförhållanden i blixtbelysning. För det första den frånvaro av politisk press som de statliga myndigheterna känner på detta område en rimlig tolkning är att myndigheterna inte känner att det finns någon stark politisk förändringsvilja på detta område. För det andra visar rapporten på hur långt Sverige har kvar innan vi har en e-förvaltning som är mer än en samling webbplatser. 76 procent av de tillfrågade statliga myndigheterna i Statskontorets genomgång hade ingen avsikt att införa e-handel eller e-fakturor. 15 E-myndighet i snigelfart Computer Sweden E-readiness Report Se se s 7f 10

11 2.1.8 Statskontoret rapporterar att nästan hälften av svenskarna har mycket litet eller ganska litet förtroende för offentliga webbplatser Ytterligare en rapport från Statskontoret avslöjade än mer oroande data. Statskontorets regelbundna mätningar av förtroende för offentliga webbplatser visade att nästan hälften av alla besökare på den offentliga sektorns webbplatser hade mycket litet eller ganska litet förtroende för dessa webbplatser. 18 Rapporten kommenterade inte detta särskilt, men det får anses som ganska anmärkningsvärt att det land som berömmer sig om att ha en av de bästa e-förvaltningarna i världen inte uppnår högre siffror än så EU-kommissionen konstaterar att Sveriges e-förvaltning står still I en särskild rapport om e-förvaltningen 19 som publicerades den 28:e januari 2004 konstaterade EU-kommissionen att Sverige och Spanien inte utvecklats under hela det föregående året. 20 Stockholms Handelskammare ansåg att detta var så anmärkningsvärt att vi krävde en förklaring av den svenska regeringen. Regeringes ansvarige minister, Gunnar Lund svarade Jag har utnämnt 24- timmars-myndigheter till högsta prioritet. Så jag vill snarare säga att vi har fått förnyad kraft i arbetet senaste året. Att länder som ligger efter närmar sig är inte så konstigt om man ligger på en så hög nivå som Sverige 21. Det finns emellertid stort utrymme för förbättringar. Det räcker att ta del av Statskontorets rapporter på e-handelsområdet (se ovan) för att inse att Sverige har långt kvar att gå innan e-förvaltningen kommer till fulländning. Ett annat exempel på att utvecklingen står stilla är arbetet med möjligheter att registrera bolag på nätet. Det är fortfarande inte möjligt att registrera annat än enskild firma helt elektroniskt på den särskilda webbplats som lagts upp för detta syfte, Webbplatsen har inte utökat sitt utbud av tjänster under det gångna året. Utvecklingspotentialen är fortfarande stor. EU-kommissionen noterade i en rapport att e-förvaltningen i Sverige inte utvecklats alls. 18 Se Statskontorets rapport Användning och omdömen : Internetanvändare om den offentliga sektorns webbplatser hösten 2003 (2003:30) 19 E-förvaltningen, eller 24-timmarsmyndigheten, är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som vidtas för att med IT underlätta och effektivisera offentlig sektors arbete. 20 Se rapporten på: w/capgemini4.pdf 21 Gunnar Lund viftar bort EU-kritik Computer Sweden

12 EU-kommissionär Liikanen varnar för att Sverige vilar på sina lagrar EU:s IT-kommissionär Erkki Liikanen varnade för att de nordiska länderna vilar på sina lagrar och halkar efter i utvecklingen av e- förvaltningen och IT i stort. 22 I sitt svar hävdade ansvarig minister Gunnar Lund att Liikanen vanställde verkligheten, men bemötte inte kritiken i sak. 23 En diskussion om detta i sak skulle ha gett möjligheter att undersöka skälen till att utvecklingen på e-förvaltningens område går sakta eller stannar av. Ingen sådan diskussion har uppmuntrats av regeringen Spamlag tillkommer försenad under kraftig kritik Regeringen lade proposition om en s.k. spamlag, i enlighet med ett särskilt EG-direktiv. Lagens utformning fick kraftig kritik, och mängden skräppost har inte minskat. Mest anmärkningsvärt är att det verk som fick i uppgift att hantera spamfrågorna inte fick några utökade resurser. Förslaget och lagen är resultatet av en politik som är mer intresserad av gester än av faktiska resultat. Signifikant nog gick Inger Segelström senare ut i ett pressmeddelande och förklarade att spamproblemet vuxit och blivit ett hot mot demokratin två månader efter det att den nya lagen trätt i kraft. Sällan har en företrädare för regeringspartiet så klart konstaterat den egna politikens kraftlöshet. 24 Sverige fick en spamlag som misslyckats att minska skräpposten FORMEL-utredningen slutförs och lämnas utan åtgärd Den viktiga utredningen om formkrav, den s.k. FORMEL-gruppens 25 utredning, slutfördes och skickades ut på bred remiss. Med en genomgång av runt tusentalet olika rättsliga bestämmelser presenterade utredningen en uppskattning av vad som krävs för att öppna för elektronisk kommunikation och ärendehantering i offentlig sektor. Regeringen har fortfarande inte följt upp utredningens resultat. FORMEL-utredningens resultat kan dessutom följas upp på olika sätt. Handelskammaren ger förslag kring detta i slutet av denna rapport. 22 Sverige får bakläxa av Erkki Liikanen Computer Sweden Se Gunnar Lund slår tillbaka Computer Sweden Se 25 FORMEL-utredningen tillsattes för att se över alla de krav på underskrift m.m som finns i svensk lagstiftning. Tanken var att anpassa den rättsliga regleringen till en förvaltning som kommunicerar elektroniskt med medborgarna. Se FORMEL Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29). 12

13 ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken ger svidande kritik Institutet för tillväxtpolitiska studier levererade sin slutrapport med en utvärdering av den svenska IT-politiken. Rapporten, En lärande ITpolitik för tillväxt och välfärd: ITPS slutrapportering av uppdraget att utvärdera den svenska IT-politiken, var hård i sin kritik av regeringens arbete: Det är oroande att ITPS internationella konsulter tvingas konstatera att trots Sveriges höga ambitioner och många IT-relaterade verksamheter så tycks regeringen ha saknat strategi för hur man ska lyckas nå sina IT-politiska mål. 26 Rapporten kritiserade regeringen på många olika områden och avslutades med den allvarliga uppmaningen att vår belåtenhet med dessa placeringar [höga placeringar i internationell ranking] får inte leda till självgodhet och hindra insikten om att IT-politiken nu har allvarliga brister, med en ytterst svag genomförande- och utvärderingsöverbyggnad. 27 Regeringen bemötte inte kritiken, och den har hittills inte gett något genomslag i regeringens arbete eller organisation av frågorna på ITområdet Den europeiska informations- och nätsäkerhetsbyrån går förlorad för Sverige Den svenska regeringen misslyckades med arbetet att få den europeiska informations- och nätsäkerhetsbyrån förlagd till Sverige. I december beslöts det att myndigheten skulle förläggas till Grekland. Den svenska regeringen förlorade därmed en utmärkt möjlighet att förstärka Sveriges roll som IT-nation. Trots önskemål från näringslivet, och ett brett politiskt stöd för byråns placering i Sverige, agerade inte regeringen. Detta misslyckande är kanske ett av de mest besvärande elementen i det sönderfall som den svenska politiken på IT-området genomgått under det senaste året. Ulrika Messing sade i samband med att de europeiska IT-ministrarna enades om utformningen av ENISA, den 5:e juni 2003, att den svenska regeringens linje var att myndigheterna bör placeras där de på bästa sätt kan dra nytta av redan existerande erfarenhet och expertis på det aktuella området. Det ligger i hela unionens intresse. Messing har fortfarande inte redogjort för varför den svenska regeringen ansåg att Greklands IT-industri var överlägsen den svenska ITPS utvärdering av den svenska ITpolitiken noterar att regeringen [ ] saknat strategi. Sverige mister chansen att få en europeisk ITsäkerhetsbyrå, trots ett enigt näringslivs ansträngningar. 26 ITPS-rapport, En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd: ITPS slutrapportering av uppdraget att utvärdera den svenska IT-politiken, s A.a.s

14 på informationssäkerhetsområdet, samtidigt som regeringen envisas med att hävda att Sverige är världens ledande IT-nation. Av alla misslyckanden under det gångna året är detta det största, och det mest bestående skälet till den känsla av misstro som präglar näringslivets syn på regeringens politik på IT-området. 2.2 Sammanfattning Under det gångna året har allt fler omständigheter visat på att Sverige håller på att förlora sitt försprång som IT-nation. Då gäller det inte bara den svenska IT-branschens ställning, utan Sveriges försprång som en nation som använder IT för att förbättra och förenkla för medborgare och företag. Den katalog av händelser som samlats ovan är bara några exempel ur en omfattande flora av orostecken som ger anledning till eftertanke. Om regeringen inte först analyserar skälen bakom den nedgång som skett, och sedan tar tar fram åtgärder inte nya grupper riskerar Sverige att helt förlora ett försprång som garanterar tillväxt och utveckling. Sverige håller på att förlora sitt försprång som ITnation. 14

15 3 Misslyckandets anatomi 3.1 Varför förlorar Sverige försprånget? Stockholms Handelskammare har i en granskning försökt klarlägga skälen bakom de problem som i dag tornar upp sig för Sverige som ITnation. Nedan ges en kort analys av de bakomliggande skälen till nedgången. 3.2 Det oklara ansvaret Ett huvudproblem för den svenska politiken på IT-området är att det inte finns någon klar ansvarsfördelning. Detta parat med det faktum att det inte ställs upp mätbara mål är två av anledningarna till det omfattande misslyckande som politiken på IT-området kommit att bli. Ytterst är detta symptom på ett större problem det politiska ointresset. Ansvaret för IT-politiken vilar givetvis inte på någon av de olika grupperna, utan på regeringen En mångfald av grupper utan förankring i den politiska processen Politiken på det svenska IT-området bedrivs utan något klart ansvar. 28 Inte bara finns det två ministrar som tydligt arbetar med IT-frågor, det finns dessutom åtminstone fyra särskilda grupper som hanterar ITrelaterade frågor. Typiskt är också att grupperna är illa integrerade med regeringskansliets vanliga arbete, och lever sitt eget liv. Deras handlingsprogram och arbete är lösligt kopplat till de olika departementen, men någon egentligen genomförandekraft finns inte. 29 IT-politiska strategigruppen har lanserat en arbetsgrupp för IT i vård och omsorg, samtidigt som 24-timmarsdelegationen leds av Eva Fernvall som är ordförande för Vårdfacket, som naturligtvis också vill se till medborgarens vårdbehov. Roller och ansvar blandas bort. Svensk IT-politik saknar ansvarspunkter. Vem ansvarar för IT i vården? 24- timmarsdelegationen eller IT-politiska strategigruppen? I dag saknas svar. 28 Detta noteras också både i ITPS rapport (se ovan) och den utredning på IT-området som II-stiftelsen presenterat. 29 I detta avseende delar Stockholms Handelskammare den analys som Institutet för tillväxtpolitiska studier presenterat i sin rapport se ovan. 15

Näringslivet och e-förvaltningen

Näringslivet och e-förvaltningen Näringslivet och e-förvaltningen Nicklas Lundblad Stockholms Handelskammare 02004-11-12 Varför intresserar sig näringslivet för e-förvaltningen? Förhoppningar om sänkta kostnader Förhoppningar om snabbare

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde. Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:18 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun Datum Vår referens Sida 2015-05-07 Dnr: 14-8047 1(7) Postavdelningen Pär Lindberg 08-678 57 64 par.lindberg@pts.se PostNord Group AB Att: Fredrik Hammarqvist Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Svar på motion om service- och tjänstegaranti i Sala kommun

Svar på motion om service- och tjänstegaranti i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDN INGSUTSKOTIET 18 (36) Sammanträdesdatum 2014-09-30 182 Svar på motion om service- och tjänstegaranti i Sala kommun Dnr 2013/89 INLEDNING Peter Molin (M), Andreas Weiborn (M),

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion 2014-02-18 Jan Heimdahl Dnr KSL/14/0002-1. Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-04-02 Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion Förslag

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor

Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor Plenar 2 Föreläsare Dan Ericsson Förnyelse och innovationskraft i offentlig sektor Offentliga Rummet 25-27 maj 2009 Dan Ericsson Tillväxt, arbetstillfällen,

Läs mer

Ny teknik kräver nya tankar!

Ny teknik kräver nya tankar! Ny teknik kräver nya tankar! Plenarpass 1 Föreläsare Carola Gunnarsson, Ny teknik kräver nya tankar! Offentliga Rummet i Norrköping den 26 maj 2009 Det sägs att den som har gjort en resa har något att

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer