Referat från partidebatt i Rångedala Bygdegård

Transkript

1 Referat från partidebatt i Rångedala Bygdegård Här ser ni de deltagande. Sassi inleder och hälsar välkomna och introducerar Annika Andersson som kommer att vara moderator under debatten. Annika berättar kort om Leader Sjuhärad där hon är verksamhetsledare. Hon berättar också hur debatten kommer att gå till samt lottar turordningen på inledningsanförandena. Jan Ericsson från Moderaterna inleder. Han har suttit i Riksdagen i fyra år och bor i Ubbhult. Han säger nej till kilometerskatt och höjda bensinpriser. Han vill stödja turistsatsningar, den nya strandskyddslagen, lagen om vilt och jakt och vill ha en bättre sjukvård. Johan Hellström från Miljöpartiet fortsätter. Han är politiskt verksam i Borås kommun men kandiderar nu till Riksdagen. Han är född i Tranemo och bor nu i Borås. Johan önskar en grön omställning, nya sätt att transportera, nya drivmedel, möglighet för konsumenterna att producera egen el och sälja tillbaka överskottet, biogasproduktion. Ida Legnemark från Vänsterpartiet kom som nummer tre. Hon är politiskt verksam i Borås kommun men kandiderar nu till riksdagen. Hon är uppvuxen i Fristad och arbetar som lärare.

2 Hon prioriterar den gemensamma välfärden, rättvisa och jämställdhet. Hon önskar fler lärare, billig hemtjänst och infrastruktursatsningar med utbyggd järnväg och bredband. Per-Olof Hermansson från Kristdemokraterna kom därefter. Han är nu verksam i Marks kommun men står också på riksdagslistan. Bodde tidigare i stockholmsområdet men nu i Horred där hans far kommer från. Flyttade hit när det var tekniskt möjligt att sköta arbetet via Internet. Kristdemokraterna vill ha ett underifrånperspektiv som utgår från familjen, via släkt, vänner och byalag. Samhället skall stödja dessa grupper men inte göra allt. De vill också stödja småföretag och regelförenklingar inom näringslivet. Man är mot höjd bensinskatt. KD vill göra det attraktivt för inflyttning på landet genom sjönära tomter. KD vill avskaffa fastighetstaxeringen och är för en levande landsbygd. Ulf Olsson från Socialdemokraterna är kommunalråd i Borås. Född i Hedared. Han vill stödja bättre infrastruktur såsom bredband och kollektivtrafik. Han påpekar att Borås har tagit beslut om att ha 25 % ekologiska livsmedel i sina storkök men bara nått 2 %. Många tätorter i Borås kommun gör det svårt att upprätthålla servicen överallt. Motsätter sig nedläggningar av skolor och önskar seniorbostäder. Anna Svalander från Folkpartiet är nu kommunpolitiker i Borås och kandiderar till Riksdagen. Folkpartiet vill förändra samhället. De anser att alla är lika mycket värda men inte lika. De vill därför att det skall finnas många alternativ att välja på. Man skall själv få välja var man vill bo. FP vill ha bra bredband, bra skolor och vill att inga skolor läggs ner. Kerstin Hermansson från Centerpartiet var sista inledningstalare. Hon är nu kommunpolitiker i Borås men kandiderar till Riksdagen. Hon är född i Seglora och bor fortfarande kvar där. Kerstin tycker det är viktigt med bygdegårdar. Hon vill arbeta för bättre skolor och sjukvård. Prioriterar miljö och klimat och tycker att det behövs en energiomställning. Hon tycker det är viktigt att många arbetar tillsammans och inte som konkurrenter. Debatten fortsatte nu med del två där politikerna fick svara på moderatorns och publikens frågor. Annika Andersson konstaterade att regeringen under 2009 sa att Sverige skulle få ett bredband i världsklass och ville höra synpunkter på detta. Kerstin Hermansson tyckte inte politikerna i Borås hade skött sig. Bredband är i framtiden viktigt inom många områden bl.a. hemsjukvård. I Borås är fortfarande fyra telestationer inte utbyggda så att de kan få tillfredställande bredband. Borås stad saknar dessutom en IT-strategi. Johan Hellström framförde att de Rödgröna avsatt pengar i sin budget för ytterligare ITsatsningar. Han menade också att Borås 2006 hade en IT-strategi från Han avslutade med att tycka att bredband är jätteviktigt.

3 Jan Ericsson konstaterade att regeringen hade avsatt 253 miljoner till utbyggnad av bredbandsnätet. Han konstaterade också att det fanns stora brister och han hade själv stora svårigheter att sköta kontakterna med Riksdagen från Upphult. Nästan alla hushåll i Mark har tillgång till bredband men tillgängligheten är ändå inte som i Stockholm. På landet krävs att kommunerna är aktiva. Ida Legnemark tyckte att det är viktigt att alla har bra bredband och konstaterade att de Rödgröna avsatt pengar till en fortsatt utbyggnad. Per-Olof Hermansson konstaterade att han 2004 hade haft möjlighet att flytta till Horred och sköta arbetet som datakonsult därifrån genom den utbyggnad som skett. Tidigare bodde han i Stockholmsområdet eftersom det var nödvändigt att mycket ofta besöka kunderna fysiskt för att avhjälpa problem och göra förändringar. Jan Ericsson undrade vad Ida tyckte att regeringen skulle göra mera än ställa pengar till förfogande. Ida Legnemark svarade att resultatet påverkades av hur mycket man tryckte på dem som tar de lokala besluten. Kerstin Hermansson konstaterade att detta är den viktigaste infrastrukturfrågan idag. Lagstiftning är viktig för att nå alla men i Borås och Mark är stora områden sådana att de kommersiella krafterna hanterar utbyggnaden. Göran Johansson från Roasjö frågade vad politikerna tyckte om att Telia planerar att klippa ner kopparnätet 2015, d.v.s. ta bort de telestationer som inte har fiberanslutning. Han undrade också vem som skall gräva ner fibern. Tyvärr fick Göran inte så mycket svar på sina frågor. Vi gick nu över till nästa fråga, som handlade om mat och då i första hand lokalproducerad. Annika Andersson konstaterade att regeringen har sagt att Sverige skall bli Europas bästa matland genom att satsa på ekologi och närproducerat. Ulf Olsson tycker att detta är en viktig fråga. Han menar också att de n offentliga sektorn måste gå före. Han tar Borås som exempel och konstaterar att trots beslut på att nå 25 % ekologiskt i den kommunala mathållningen har man bara nått 2 %. Ulf menar att detta helt beror på dålig politisk styrning. De som sitter och gör upphandlingarna väljer bort det ekologiska p.g.a. ett något högre pris och då behövs det en starkare politisk styrning. Kerstin Hermansson erkänner att politikerna inte varit inne tillräckligt på dessa frågor. Hon tycker att det behövs en förändrad styrning. Hon menar att det finns möjligheter att lösa detta om man vill. Upphandlingsenheten skyller på lagarna men då har politikerna inte ställt tillräckliga krav. Anna Svalander medger att problemen med upphandling är svårt men att det går att hantera om man bestämmer sig. Hon önskar en bättre styrning och tror på ursprungsmärkning. Hon tror på ett system med matcheckar för äldre för ökad valfrihet.

4 Johan Hellström tycker att lagen om offentlig upphandling måste ses över. Han tycker också att man skall se över momsen på mat och reglerna om ursprungsmärkning. Han tycker att man skall genomföra ett kvalitetslyft på maten inom skola och äldreomsorgen. Han medger också att det gått snett i Borås. Han framför att kilometerskatten gynnar det lokalproducerade. Per-Olof Hermansson tycker att det är viktigt med småskaligt livsmedelsproduktion och att konsumenterna måste acceptera att det blir dyrare. Att gynna det lokalproducerade ger en mera levande landsbygd. Bara att övergå till ekologisk mjölk i skolorna skulle öka utfallet från 2 % till 5 %. Han tycker är viktigt med förenklade regler för jordbruket. Han vill också ha ett skydd för åkermark så att man inte bygger på den. Jan Ericsson replikerar till Johan. Det finns inga problem att göra upphandlingar lokalt och ekologiskt. Kilometerskatten är fel eftersom det ger en straffbeskattning för dem som ligger långt bort. Det straffbeskattar också skogsindustrin. Ida Legnemark vill ha mera ekologiska produkter och dessutom att man lagar från grunden, d.v.s. undviker halvfabrikat. Hon vill också ha obligatorisk ursprungsmärkning. Ulf Olsson menar att det måste finnas en lokal vilja. Han nämner att det finns en skola i Borås som lagar mat helt utan halvfabrikat och inte har högre kostnader än de övriga. Han ifrågasätter kyld mat från andra delar av landet. Han säger också att om man vill ha lokalproducerat så måste man kämpa för det. Kerstin Hermansson tycker att det är lite av en djungel med regelverket kring ekologiskt och lokalproducerat. Många produkter kan vara bra även om de inte är ekologiska. Hon nämner också att i Viskafors kommundel har man inom äldreomsorgen infört en valfrihet när det gäller om maten skall levereras kyld eller inte. Det är mycket en fråga om att vilja. Hon konstaterar att lite sallad på maten är ett billigt sätt att göra den trevligare. Johan Hellström svarar Jan att det är en tickande bomb att bygga fast sig i gamla fossila bränslen. Ulf Olsson menar att om den som gör upphandlingarna får två alternativ så väljer han det som är billigast. Det innebär att man måste vara så tydlig när man sätter upp reglerna att det inte går att välja enbart på priset. Anna Svalander menar att kommunfullmäktige måste ta beslut i dessa frågor. Som det är nu tar kommundelarna egna beslut och prioriterar pris för att spara pengar. Jan Ericsson säger att i Borås som har en god ekonomi kan man ta kostnaden för mera ekologisk mat men i t.ex. Svenljunga kanske det inte är lika lätt. Johan Hellström menar att staten måste hjälpa kommunerna att satsa på bra mat. Ida Legnemark tycker att kommunerna inte borde ha möjlighet att spara på maten. Tommy Johansson från Hökerum har svårt att förstå hur kilometerskatten skall kunna gynna de lokala odlarna. Ewa Vikingsson från Eggvena framförde att man borde ta reda på näringsvärdena på maten. Hon hänvisade också till en forskare från Chalmers som har studerat detta.

5 Jan Ericsson tycker att det är viktigt med näringsvärdena och nämner att Regeringen satsat 200 miljoner för att gynna lokal mat. Ulf Olsson har ett stort engagemang i denna fråga. Anna Svalander tycker att Ewas tanke är helt rätt. Annika Andersson avslutade detta avsnitt med att fråga panelen om de tror att Sverige kommer att bli Europas bästa matland och fick från alla det kanske inte helt överraskande svaret att de trodde på detta. Det är nu dags för kaffepaus och Ewa Vikingsson presenterade vad vi skulle få äta. Hon började med kalvdansen, som är närproducerad och kommer från Kullings härad i Herrljunga där 25 gårdar gått samman om denna satsning. Det har bl.a. lett till att rätten serverats till bl.a. kungaparet i Blå Hallen. Förutom kalvdans får vi bröd, som Tua Wigfors Hurtig från Vesene bakat. Hon har också skickat med Gäseneost och en för dagen nykomponerad sylt. Efter att vi njutit av det lokalproducerade startade Annika Andersson upp debatten igen och nu skulle publiken få ökat inflytande över frågorna. Första frågeställare var Claes Bergqvist från Hillared som ville höra vad politikerna ansåg om hans idé att införa en statlig lånegaranti för bostadsbyggande. Bakgrunden är behovet och intresset av att bygga på landet men då detta i många fall inte går eftersom marknadsvärdena på småhus på många ställen är sådana att bankernas möjlighet att gå in med en normal utlåning är omöjlig. Om staten då skulle kunna garantera lån till t.ex. 85 % av byggkostnaden skulle det vara möjligt att bygga på någorlunda likartade villkor på landet som i mera tätbefolkade områden. Jan Ericsson konstaterade att det redan finns någon form av system för detta som har lockat en enda kund. Ida Legnemark hänvisar till den satsning de Rödgröna har förslagit för att gynna byggandet av hyresrätter. Ulf Olsson tycker att de kommunala bostadsbolagen skulle kunna ta ett större ansvar för att bygga även utanför centralorterna. Per-Olof Hermansson säger att Marks bostadsbolag inte tar risken att bygga utanför centralorterna eftersom de då riskerar att inte få uthyrt. Tommy Johansson säger att vi vill bo kvar och därför är det ett kommunalt ansvar att det finns lägenheter. Han tycker at allmännyttan spelat ut sin roll när man inte kan lösa detta. Han frågor också hur vi skall kunna hjälpa folk att bygga. Ulf Olsson tycker det är viktigt med stöd till hyreslägenheter. Han nämner också att en privat fastighetsägare lyckats bygga hyreslägenheter i Gånghester och fått lång kö till dessa. Detta i sin tur ledde till att flera villor frigjordes. Anna Svalander tycker att man skall ha möjlighet att välja själv hur man vill bo och nämner då också FP:s krav på att man skall kunna flytta tillsammans till t.ex. trygghetsboende. Per-Olof Hermansson tycker att de kommunala bostadsbolagen borde sälja i tätorterna och bygga på landsbygden.

6 Ida Legnemark är helt överens med Anna om att möjligheten at bo tillsammans är viktig. Hon menar också att allt inte kan drivas med vinstintresse. Jan Ericsson tycker att det kan vara bra att de kommunala bolagen säljer en del i tätorterna. Han trycker också på att det är viktigt med lägre byggkostnader och låga räntor. Det är viktigt med trygghetsboende. Kerstin Hermansson berättar om att man i Seglora har startat en ekonomisk förening för att bygga lägenheter. Hittills har man kommit till att köpa marken. Göran Johansson upprepade frågan och undrade hur politikerna vill garantera att man skall kunna låna för att bygga på landet. Ewa Vikingsson berättade om hur man i Eggvena lyckats bygga sju villor. Att man lokalt har engagerat sig i detta berodde på att skolan för några år sedan var starkt nedläggningshotad. Anna Svalander håller med om detta och framför att man i Borås inte tänker lägga ner några skolor men menar också att det ibland inte är schysst mot eleverna med allt för små skolor. Ewa Vikingsson berättade att när Eggvenas skola var nedläggningshotad skickat kommunen ut besvärliga elever från centralorten som fungerat mycket bättre i den lugnare miljön på landet. Ulf Olsson tycker att skolorna är jätteviktiga och att problemen kommer från centralorterna och inte från småorterna. Han tyckte också att man kan utveckla småorterna genom att bygga idrottshallar ideellt. Per-Olof Hermansson vill slå vakt om skola och förskola. Johan Hellström nämner initiativet från Kalv att starta friskola när kommunen lade ner den kommunala skolan. Ida Legnemark förde fram Vänsterns krav på välfärd utan vinstintresse. Nästa frågeställare från publiken vara Sassi Wemmer från Hultafors som konstaterade att alla partier ville satsa på ökat turism. Han berättade hur olika nivåer på momsen på relativt likartade saker snedvrider konkurrensen mellan olika företagare. Biobesök, konserter och inträden till djurparker klassas som kultur och momssätts med sex procent. Större sightseeingarrangörer, som kör rundturer i buss och båt räknas som transporter och momssätts med sex procent. Guidade turer till fots, cykel eller kajak är däremot upplevelser och då gäller en moms på 25 procent. - Det är ett problem att den mest arbetsintensiva och minst lönsamma delen av svensk besöknäringen missgynnas på det här viset. Samtidigt som det är just den här delen av svensk turism, som gång på gång sätter Sverige på kartan i olika internationella sammanhang. Johan Hellström hänvisade till MP:s önskemål att sänka tjänstemomsen. Ulf Olsson tyckte att detta visade på problemet med olika momssatser.

7 Per-Olof Hermansson tyckte att bästa sättet att gynna småföretagare vara att sänka arbetsgivaravgiften för småföretagare. Jan Ericsson berättade om att det från alliansen finns idéer om att sänka avgifter och skatter. Kerstin Hermansson vill minska de många regler som påverkar företagare. Jan Smith från Gesebol framför vikten av god mobiltäckning på landet och konstaterade att man många gånger kan hamna i nätskugga. Kerstin Hermansson ser vikten av detta och hänvisar till sambandet med bredband. Anna Svalander tycker att det finns saker att gör inom detta område. Johan Hellström tycker att det är viktigt att mobiltelefonin fungerar men ser också ett behov av reservat för elöverkänsliga. Annika Andersson frågade panelen hur de ser på byalagen i samhällsutvecklingen. Kerstin Hermansson tycker att byalagen är naven i vår lokala utveckling. Hon nämner också att Borås har satsat pengar på lokal utveckling, miljon och miljoner. Man har ett enkelt ansökningsförfarande, enklare än Leader. Resultatet har blivit att projekten har sprudlat. Per-Olof Hermansson hänvisar till KD:s värdegrund med underifrånperspektivet, familj släkt vänner byalag. Johan Hellström konstaterar att detta är ingen skiljefråga. Alla erfarenheter från det kommunala samarbetet med byalagen är goda. Ida Legnemark håller med om att det inte finns någon oenighet i denna fråga. Hon ser också att det är viktigt att stötta de lokala idrottsföreningarna och att överhuvudtaget fånga upp och stötta de lokala initiativen. Ulf Olsson tycker att bylagen har stor betydelse. Genom att Borås har så många tätorter menar han att kommunen visserligen kan ordna mycket men ändå att de lokala utvecklinggrupperna också måste göra mycket. Anna Svalander ser att man är överens och att det är i byalagen de lokala initiativen finns. Jan Ericsson konstaterar att det är färre och färre människor som orkar driva lokal frågor. Det måste finnas pengar och man får inte bli motarbetad av politikerna. Tommy Johansson berättade att han är ordförande i Landsbygdsalliansen i Ulricehamn. Även tidigare fanns det stor kreativitet men det stupade ofta på det administrativa. Sedan Landsbygdsalliansen startade har det fungerat bättre. Förra året hade man 0,5 miljoner att dela ut och fick in ansökningar på 0,8 miljoner. Även i år har man 0,5 miljoner. Jan Ericsson konstaterade att det finns mycket pengar till landsbygdsutveckling och hänvisade bl.a. till Landsbygdsprogrammet.

8 Tommy Johansson replikerade att det är mycket svårt att få ut några pengar från Landsbygdsprogrammet, själv hade han lämnat in fem ansökningar utan att få några pengar. Peter Lund från Dalsjöfors berättade om att han satt i styrelsen för Attraktiva Toarp. De höll på i tre år med stöd från Leader+. I driftskostnaderna låg då en anställd. De ville sedan driva verksamheten vidare med stöd av kommunen men fick avslag på sin ansökan. Kerstin Hermansson tycker det är viktigt med ideellt arbete och anser inte att man kan ha en anställd i varje kommundel. Ulf Olsson är överens om detta. S var beredda att ge Attraktiva Toarp vissa medel men inte till anställd personal. Peter Lund framför att Toarp är 24,6 % av Borås vilket vi tycker kräver en spindel i nätet. Han fick inga kommentarer på detta. Debatten avslutades med korta kommentarer från alla deltagarna. Tyvärr kar jag inte lyckats fånga dem på ett tillfredställande sätt. Därefter framförde Annika ett stort tack till de deltagande och Sassi och Ewa delade ut blommor och kalvdans till såväl debattörer som moderator. Vid pennan Claes Bergqvist