HMS-arbeid i Veidekke 26. Internationella risker kräver expertkunskap Brandskydd en del av riskhantering inom transport... 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HMS-arbeid i Veidekke 26. Internationella risker kräver expertkunskap... 4. Brandskydd en del av riskhantering inom transport... 6"

Transkript

1 Risk Consulting IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004 Brandskydd en del av riskhantering inom transport Ökad lönsamhet och mindre risker genom fokus på kvalitets-miljö och säkerhetsarbete

2 Innehåll Kartlegging av arbeidsulykkesrisiko med Askelma -kartleggingsmodellen i Norge 24 HMS-arbeid i Veidekke 26 Blixtar en underskattad risk 29 Internationella risker kräver expertkunskap Brandskydd en del av riskhantering inom transport Lessons from losses Brand i brödfabrikens linje för surskorpor Tilfellet Arnt et case om yrkesskade og forsikring Brand i samband med laddning av batterier Internationella skador en utmaning? Ökad lönsamhet och mindre risker genom fokus på kvalitets-, miljö- och säkerhetsarbete Försäkring av projekt och entreprenader Känner man ansvarsriskerna i ditt företag? Ansvars-Askelma kan vara det första steget i rätt riktning! Kartlegging av arbeidsulykkesrisiko med Askelma -kartleggingsmodellen i Norge HMS-arbeid i Veidekke Blixtar en underskattad risk Corporate Governance ur riskhanteringens synvinkel Utgivare If Hallonnäsgränd 8 A, Helsingfors FIN IF Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Per Hagström Pekka Heikkilä Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus Produktion OnePartner Oy Tryckeri Hansaprint Oy Adressändringar Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Kuvapörssi Oy 2 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

3 Ledare ÄR VI TILLRÄCKLIGT BRA? Har du hört den frågan förut? Om du har det: kommer du ihåg vad som hände innan frågan ställdes och vad den resulterade i? Låt mig gissa: Något hade gått snett! Resultaten var sämre än väntat. En viktig kund hade lämnat er. En medarbetare hade skadats i en olycka. Egendom hade skadats. Detta är typiska exempel på situationer då vi frågar oss, eller då högre chefer frågar oss, Är vi tillräckligt bra? Beroende på vem som tillfrågas kan frågan vara relaterad till den egna verksamheten i förhållande till konkurrenternas, till riskhantering eller till organisatoriska och tekniska detaljer. Om man tar frågan på allvar, måste sökandet efter svaret inledas med en mer grundläggande definition. Vad menas egentligen med bra? Det som är bra för en person eller enhet kanske inte är bra för andra. Det som är bra på kort sikt kanske inte är bra i det långa loppet. Naturligtvis skulle alla säga att en större vinst är bra. Men är det verkligen bra för just den avdelning som saken gäller? Det kan även vara bättre att ha en mindre vinst nu och i stället arbeta för att trygga företagets långsiktiga överlevnad. Låt oss studera ett exempel som gäller brandskydd: Är det tillräckligt bra att installera ett brandlarmsystem i produktionsbyggnaden? Eller är det inte tillräckligt bra att enbart upptäcka en brand? Är det kanske så att endast ett automatiskt brandsläckningssystem, som är mycket tillförlitligare och effektivare vid egendomsskador och verksamhetsavbrott, kan kallas bra? Den här typens utvärderingar blir allt mer komplexa. Att svara ja eller nej är inte så lätt utan hjälp av experter. Företagets egna visioner, tydliga strategier och mål ger ett stöd då man gör sådana bedömningar. Om vi drar slutsatsen att vi inte är tillräckligt bra och behöver förbättringar inleds en process för att ta fram lösningar. Och den kan eventuellt vara ännu mer komplicerad än utvärderingen. Förutom geniala idéer krävs vanligen även ekonomiska investeringar. Det är då tidsfaktorn blir avgörande. Det är inte säkert att de som är inblandade har tålamod att vänta den tid som krävs för att genomföra grundliga förbättringar. I dagens affärsvärld är det svårt att få till stånd ett långsiktigt engagemang. Att ta frågan Är vi tillräckligt bra på allvar och vara öppen för tuff respons och svar som vi kanske inte tycker om kan vara nyckeln till kontinuerliga förbättringar och långsiktig framgång. Då det gäller skadeförebyggande arbete, skulle jag vilja sammanfatta mina tankar på följande sätt: a. Vänta inte på att skadan skall ske. Var förutseende och analysera riskerna innan något händer, med jämna mellanrum och så snart som en förändring sker. b. Dra nytta av all respons från berörda parter! Vad har försäkringsbolaget, de lokala myndigheterna och er egen personal för åsikt? Har du någonsin ställt frågan till vakten eller truckföraren? c. Ifs experter ingår inte i er egna hierarkiska struktur, de är oberoende och har även specialkännedom om risker i er och andra branscher. Använd er av dem! d. Utveckla en positiv intern kultur, så att ett nej kan bli ett acceptabelt svar på vår fråga. Uppmuntra människor att ge respons. Eftersom kritik ofta kopplas till människor, krävs det koncept för att man skall kunna undvika att den som förmedlar dåliga nyheter bestraffas. e. Ett nej som inte följs upp med någon åtgärd kan accepteras, förutsatt att den ansvarige chefen känner till de potentiella konsekvenserna. OTTMAR ZEIZINGER RISKINGENJÖR IF, NEU-ISENBURG, TYSKLAND IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004 3

4 Internationella risker kräver expertkunskap KUVAPÖRSSI OY 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

5 Internationell utmaning Handläggningen av risker på internationell nivå skapar speciella utmaningar. Såsom många internationella företag säkerligen erfarit, innebär en utvidgning av verksamheten till nya länder befinner sig nya riskmoment, administrativa utmaningar och framför allt ett behov att fatta beslut om vem som ansvarar för att företagets affärsställning är skyddad. Kulturella olikheter och språkmurar kan påverka försäkrings- och riskhanteringen i lika stor utsträckning som operativa ärenden. Påståendet Men i vårt land gör vi saker och ting så här! stöter man ofta på. När man dessutom har att göra med avvikande lagstiftning, lokala försäkringsregler och -föreskrifter samt regional försäkringspraxis är behovet av expertkunskap och -hjälp ofrånkomligt. Då företagen i Norden började utvidga sin verksamhet utanför hemlandet, föll det sig naturligt att grunda eller förvärva verksamhet i de andra nordiska länderna. Den andra mest populära destinationen var de största ekonomierna i Västeuropa tillsammans med USA. I dagens läge är EU betydligt mer utvidgad medan ekonomierna i Asien och Latinamerika blir allt viktigare. Ryssland rymmer fortfarande möjligheter, men marknaden är ändå förknippad med ett flertal osäkerhetsfaktorer, vilka fortsättningsvis begränsar viljan att investera i så stor skala som man kanske i något skede föreställde sig. Under de senaste åren har många företag starkt koncentrerat sig på att skära ner kostnader för att bibehålla sin konkurrenskraft på den allt hårdare globala marknaden. De ökade arbetskostnaderna i industriländerna har skapat en trend att flytta tillverkningen till länder i Europa med lägre kostnader, t.ex. de baltiska länderna, och i allt högre grad till Kina och andra länder i Asien med billig arbetskraft. Indien har också blivit ett viktigt land då det gäller grundande av back-office verksamhet, såsom produkt- och utvecklings- och telefoncentra inom finans- och servicebranschen, p.g.a. de låga lönerna och utbudet på högt utbildad och kunnig arbetskraft. Dessa affärstrender har en djupgående inverkan på hur företagen bör identifiera, värdera och förvalta risker och det sätt på vilket försäkringsbranschen försöker svara på dem. If's strategi If har alltid fokuserat även på internationella företag. Vår strategi har varit tredelad: att etablera egen verksamhet i Europa i de länder som har visat sig vara viktigast för våra kunder, speciellt Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Språk och position innebär att dessa filialer också kan erbjuda tjänster lokalt i Belgien, Irland, Luxemburg och Österrike. Dessutom erbjuder vårt representationskontor i Ryssland nödvändig sakkunskap för företag som överväger eller redan har investeringar i det forna Sovjetunionen. att utveckla starka nätverksrelationer i andra länder med både självständiga lokala företag och internationella försäkringsbolag som har de nödvändiga djupgående kunskaperna och tjänsterna på respektive lokala marknad. att vidareutveckla vår interna sakkunskap och praxis via utvalda team och individer som koncentrerar sig på internationella företag så att vi kan erbjuda bättre internationella risk- och försäkringslösningar. Med över nya försäkringar per år kan If dra nytta av en stor mängd erfarenhet internationellt. Bättre tjänsteutbud Men vad innebär detta i praktiken för våra internationella kunder? Våra serviceresurser har förbättrats på många sätt, vilket framgår nedan: Vår nätverksavdelning har förstärkts avsevärt och vi har ett utvidgat team, som ansvarar för att nätet fungerar. Rutiner, tjänstenormer, internationell försäkringsutveckling och nätverksrelationer är allt viktigare insatsområden. Ett nätverksavtal har ingåtts med Allianz, och ett arrangemang med Axa, vilket utvidgar If's internationella tjänsteutbud och kompletterar existerande nätverkspartners. Grupper för internationell praxis har grundats. Målet för grupperna är att dela kunskap och idéer och utveckla kunnande och förståelse angående egendoms-, avbrotts-, ansvars- och transportförsäkringar. Detta inbegriper enskilda personer som känner till mångfalden och möjligheterna presenterade i EuroPolicies, ett koncept som kan vara av ökat intresse för företag som följer den aktuella utvecklingen inom EU. Ett internationellt skadeteam har grundats med medlemmar från alla nordiska länder. Teamet specialiserar sig på handläggning av internationella ersättningsärenden. Vi står i förgrunden när det gäller utvecklandet av skräddarsydda program för handläggning av internationella skadeärenden i samarbete med utvalda globala skadereglerare i syfte att erbjuda ökad kontroll över världsomfattande skadehandläggning samtidigt som Internetteknologi används för att erbjuda såväl information i realtid som regelbunden rapportering. If:s internationella riskhanteringsteam har utvidgats avsevärt och vi har nu större resurser att erbjuda enhetlig konsultering angående riskhantering i fråga om egendoms-, affärsavbrotts- och transportrisker. Det är viktigt för oss att vår servicekapacitet motsvarar våra kunders internationella affärsverksamhet också i framtiden. Som vi säger på If: Vi är här för att hjälpa! För att vi bättre skall kunna möta dina behov vore vi tacksamma för din respons. Vi väntar med intresse att få höra ifrån dig. NEIL MYERS IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004 5

6 BRANDSKYDD EN DEL AV RISKHANTERING INOM TRANSPORT Lagring utgör en väsentlig del av logistiken vid exporttransporter inom industrin. Tanken att hela tiden hålla varorna i rörelse är fortfarande aktuell, men det är svårt att få till stånd en välfungerande och för slutkunden smidig varudistribution utan buffertar i transportkedjan, dvs. allt större lager. I och med att lagrens storlek växer har också de skador som drabbat dem fått en allt större ekonomisk betydelse. Mellanlagren för transporter inom pappersindustrin utgör en sådan lagergrupp. Då det tills för några år sedan inträffade en storbrand med 1,5 2 års intervaller, inträffar det nu en storbrand om året i denna typ av lager. År 2003 registrerades hela två storbränder. Bränderna har nästan undantagsvis varit anlagda. Ordning och reda är ett måste vid lagerhållning. Hotande brand i hamnlager En händelse av denna typ inträffade senast i Rouen i Frankrike. En förbipasserande upptäckte sent en lördag kväll att det brann i en hög massabalar staplade under taket vid hamnlagrets gavel och larmade den lokala räddningscentralen. Brandkåren kom snabbt till platsen och påbörjade släckningsarbetet. Vid midnatt trodde man att läget var under kontroll och majoriteten av släckningsmanskapet sändes hem. Inom två timmar flammade branden emellertid upp på nytt med alldeles ny kraft. De brandgaser som hade bildats bland de glödande massabalarna hade antänts explosionsartat. Den stora högen brinnande pappersmassa visade sig vara en överraskande svårsläckt brandhärd. Släckningsarbetet kunde inte riktas till de rätta ställena och blev således ineffektivt. Balarna började svälla då de sugit i sig mycket vatten, varpå hela balhögen höll på att störta samman. De brinnande massabalarna utgjorde inte det enda problemet. Inne i lagret, bakom gavelväggen av plåt fanns nästan ton papper. Branden var redan hotande nära att sprida sig till den egentliga lagerbyggnaden. Hamnbassängens outsinliga vattenkälla var emellertid räddningen, och man kunde stoppa branden från att spridas till lagret genom att kraftigt kyla väggen med vatten från insidan av lagret. Även om pappersrullarna inne i lagret vättes ordentligt av släckningsvattnet, förblev de totala skadorna under 10 % av vad de skulle ha varit om hela lagret med pap- 6 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

7 persrullar hade förstörts av branden. Den aktuella branden gav en tankeställare. Ingen egentlig orsak, dvs. tekniskt fel, mänsklig faktor, oaktsamhet eller det att balarna självantänts kunde konstateras och man blev tvungen att registrera orsaken till branden som okänd. Då lagret emellertid fanns på en plats med obehindrat tillträde och man observerat oidentifierade personer som rört sig i närheten av lagret var det sannolikt att branden var anlagd. Det effektivaste sättet att förebygga anlagda bränder är att hindra obehöriga från att komma in på hamnområdet och i lagret samt bevakning och övervakning, antingen fysiskt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel (övervakningskameror, inbrottsalarmanläggning). En rätt inställd branddetektor ger larm, om det av någon orsak börjat brinna. Riskhantering i hamnlager är en utmaning Med tanke på ovan nämnda faktorer har situationen i hamnlagren länge varit i det närmaste hopplös. Många hamnområden betraktas som rekreationsområde och rökgasventilation skall också installeras. Risken har traditionellt kunnat minskas genom att placera riskfyllda objekt på tillräckligt långt avstånd från varandra. Om detta inte är möjligt, kan risken minskas genom brandteknisk sektionering. Den senare lösningen tillämpas i t.ex. fabriksbyggnader, där det med tanke på produktionsprocessen inte är förnuftigt att placera de olika enheterna åtskilda. När det gäller mellanlagring har man av olika logistiska orsaker ansett det ändamålsenligt att bygga större lagerenheter. Beroende på beräkningsmetod har ett enhetligt område på kvadratmeter ansetts utgöra den maximala ytan för lager för pappersrullar. För tillfället planeras runt om i världen emellertid lager på över kvadratmeter, där risken placeras under samma tak utan sektionering. Vid en eventuell brand bildar tornen av pappersrullar kraftiga luftströmningar först uppåt och sedan vågrätt. Brinnande pappersbitar flyger omkring som stora facklor i lagret och branden sprider sig snabbt, vilket gör det svårt att få konför dem som bor i det närliggande området, och således har man inte velat begränsa tillträdet till området. Terrordådet mot USA förändrade dramatiskt också denna uppfattning och nu skall de hamnområden som bedriver internationell exporthandel vara avskilda med stängsel. Med tanke på riskhanteringen är detta positivt och säkerligen bidrar till att minska antalet anlagda bränder. Brandskydd i lager innebär emellertid inte endast att förebygga anlagda bränder, även om de utgjort det största hotet den senaste tiden. Lagren för pappersrullar och massa är relativt enkla till sin konstruktion, ofta plåthallar av stålstomme som uppförts på betongunderlag. Golvet är antingen betong eller asfalt. Till det grundläggande brandskyddet hör släckvattenrör och en pumpstation utanför lagret samt brandposter inne i lagret. Det skall också finnas tillräckligt med handbrandsläckare. Helst bör man installera automatisk släckanläggning i dylika utrymmen. Lagren för pappersrullar och massa borde alltid utrustas med automatiska branddetektorer. Ändamålsenlig utrustning för brand- IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004 7

8 troll över situationen. Om lagerutrymmet däremot har sektionerats, begränsar detta också branden från att sprida sig. En stor osektionerad lagerhall med automatiskt släcksystem kan också vara svår att få under kontroll, eftersom branden snabbt sprider sig. Släcksystemet måste fungera snabbt och på ett tillräckligt stort område i lagret. Lagerplaneringen, dispositionen av utrymmet och lagringssättet har stor betydelse för brandsäkerheten. Vid branden i Rouen försvårades släckningsarbetet betydligt av det faktum att massabalarna var staplade på varandra i en stor hög. Man kunde inte vara säker på att branden var släckt, förrän man efter att vattensläckning pågått i ett dygn plockade ner de enskilda massabalarna och släckte dem en efter en. Pappersrullar borde staplas i rader i lagret, t.ex. två rullar parallellt. Detta är också det bästa sättet för att förhindra mekaniska hanteringsskador. Färdigt målade ränder på golvet hjälper truckföraren att hålla raderna raka och på rätt plats. I stora lager staplas rullarna emellertid ofta i en stor hög. Detsamma gäller även placeringen av massabalar. Att stapla i hög sparar visserligen utrymme, men i en katastrofsituation är en sådan hög svårtillgänglig, vare sig det är fråga om en brand eller andra avvärjningsåtgärder, då t.ex. kondensvatten från rullarna runnit ut på lagergolvet. Med tanke på brandrisken i lagret är första släckinsatsen av största vikt inom brandskyddet. En brand som kommer åt att sprida sig utvecklas snabbt till en storbrand, varefter det är svårt att få kontroll över situationen och brandkårens uppgift består mer eller mindre i att enbart begränsa brandområdet. Därför bör man fästa särskild uppmärksamhet vid placeringen av handsläckarna och göra placering av släckutrustningen lätt observerbar. Enligt våra erfarenheter finns det ofta tillräckligt med släckningsutrustning, men placeringen och markeringen av den är ofta bristfällig. Man kan fråga sig om det är förnuftigt att placera all släckningsutrustning vid dörren, där de visserligen är synliga och under uppsikt. Med tanke på risken för stöld kan lösningen vara motiverad, men inte med tanke på brandskyddet. Den rätta placeringen av släckningsutrustningen är t.ex. på pelarna i mittgången, där märkningen görs så att placeringen syns från alla håll. Pilar med märkning om släckutrustning hängande i taket borde utgöra standard. Tumregeln är att åtminstone en brandsläckare skall finnas Bilder från branden i Rouen. Det var svårt att släcka branden. Cellulosaenheterna måste släckas skillt för sig. Elkablar och skåp måste skyddas. synlig var än man befinner sig i lagret. Därtill skall det naturligtvis finnas handbrandsläckare i truckarna. Det är bra att komma ihåg att människans hjärnfunktion inte nödvändigtvis fungerar logiskt vid upptäckande av ett brandtillbud, utan att det är naturligt att gripas av panik. Släckningsutrustningens placering får därför inte vara beroende av enbart minnet. Attitydförändring behövs inom det grundläggande brandskyddet Vi lever i en kvalitetsstyrd värld, där nästan utan undantag alla lageroperatörer har kvalitetscertifierat sin verksamhet. Mot denna bakgrund känns det trivialt att ta upp sådana saker som förbud mot tobaksrökning samt ordning och reda i lagret. Dessa faktorer ansluter sig emellertid till varandra och brister angående dem är de missförhållanden som vi oftast får anmärka på under våra inspektioner. Ostädade platser, där man samlat t.ex. skadade pappersrullar, visar sig ofta fun- gera som rökningsutrymme med kvarglömda fimpar. Det är fråga om en verkligt stor risktagning, då ett mellanstort lager för pappersrullar kan innehålla gods till ett värde av ca 20 miljoner euro. Ändamålsenliga och miljösäkra utrymmen för rökare är en lösning på detta brandsäkerhetsproblem och kanske också en bättre lösning än totalförbud. Gul varningsfärg borde användas i större utsträckning. Säkerhetsavståndet till exempelvis elskåpen borde målas med varningsfärg på lagrets golv, likaså cm breda skyddspassage intill lagerväggarna. Med hjälp av stötskydd kan man förhindra att man stöter till riskbenägna objekt. En arbetsmaskin på flera ton kan orsaka en gnistrande kortslutning om man kör med den på en elkabel. Sönderkörda eller skadade taklampor utgör också en brandrisk. En blinkande lampa som brinner på halveffekt urladdar överloppsenergin genom att alstra värme. Lamporna i lagret måste placeras vid gångarna och så högt upp att de inte utgör en fara vid stapling eller flyttning av godset. Lamporna borde alltid ha skyddsglas, som hindrar heta delar att falla ner på pappersrullarna, ifall lampan av någon anledning går sönder. Inga arbetsmaskiner får förvaras i lagret. Om man emellertid blir tvungen att parkera en truck i lagret för en kortare tid, skall avståndet till det lagrade godset vara minst fyra meter. Till lagerhållarens uppgifter hör ofta också att reparera mindre skador på rullorna. Reparationsplatsen skall hållas i snyggt skick och separat från annan lagerverksamhet. Om verksamheten sker maskinellt, skall den ske i ett eget brandisolerat utrymme. Brandskyddet är vars och ens privilegium, men också en skyldighet. Brandsäkerheten kräver en rätt och ändamålsenligt byggd miljö, där man följer instruktioner och föreskrifter, gör inspektioner samt utövar egentligt brandskydd i olika former. Det behövs sällan stora kostnader för att korrigera de missförhållanden som vi observerat i lagren, utan det är närmast fråga om att få till stånd en attitydförändring och att identifiera riskerna. ILKKA KALPIO 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

9 Lessons from losses Brand i brödfabrikens linje för surskorpor Sydöstra Finlands nödcentral fick ett larm från en automatisk brandvarnare kl en morgon i oktober. Larmet kom från ett företag inom bageribranschen, där den lokala enheten är näststörst i världen inom tillverkning av knäckebröd med sammanlagt fyra produktionslinjer för spröda bröd. Brödfabrikens kontrollrumsskötare lokaliserade detektorn som givit det automatiska larmet och tog omedelbart kontakt med två fastighetsmaskinister som arbetade i skiftet för att berätta om brandlarmet och uppgav den exakta brandplatsen, som fanns i ändan av C-ugnen i linjen för surskorpor. Branden hade också upptäckts av en packare i linjen för surskorpor, som kallade på hjälp av sina närmaste arbetskamrater. En del kom till platsen alarmerade av brandklockorna och röken. Tillsammans inledde de ett släckningsförsök, under vilken de tömde alla brandsläckare som fanns i närheten och som de hann hämta innan röken tvingade dem att flytta sig längre bort från brandplatsen. Sammanlagt tömdes elva skumsläckare av olika storlekar och en vattenspruta. Medan släckningsförsöket pågick gick den ena av de fastighetsmaskinister som tagit emot larmet för att möta Räddningstjänstens enhet vid fabriksporten och den andra ställde sig utanför den närmaste dörren till brandplatsen. KUVAPÖRSSI OY Räddningstjänstens första bilar var på plats kl Biträdande brandchefen konstaterade läget och kontrollerade med fastighetsmaskinisten som stod utanför dörren om han visste var det brann. Då svaret var jakande, fick fastighetsmaskinisten ta på sig rökdykarutrustning. I det skedet var röken i fabriken redan så tjock att man inte kunde gå in utan rökdykarutrustning. Fastighetsmaskinisten ledde två brandmän till surskorpsugnen, där lågorna redan stod tämligen höga. Utan den lokala arbetstagarens hjälp skulle brandmännen inte ha hittat brandplatsen tillräckligt snabbt, eftersom produktionslinjerna ligger tämligen labyrintartat och brandplatsen låg på drygt 40 meters avstånd från ytterdörren. Enligt biträdande brandchef var objektet svårt att släcka. Förutom utrymmets labyrintartade form var rökventilationen i den gamla envåningshallen mycket ineffektiv med dåligt sikt som följd. Man blev tvungen att slå sönder de tio rökluckorna i taket, men det var fortfarande svårt att få till stånd maskinell rökventilation i hallen. Det var endast fråga om minuter innan brandmännen skulle ha förlorat kontrollen över branden. Ca två meter från den brinnande linjen fanns lastpallar och förpackningsmaterial av plast, IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004 9

10 Lessons from losses som skulle ha orsakat stor skada i industrihallen om de antänts. Man kunde emellertid släcka branden och situationen var över före kl Efterbevakningen avslutades en timme senare. Branden uppstod i den så kallande slutändan av C-ugnen i linjen för surskorpor, då bröden stockades i skarven mellan nätet och transportbandets duk. Det ansamlades en stor mängd bröd i ugnen som fattade eld på grund av ugnens höga temperatur. De brinnande bröden kom slutligen ut på duken av tyg och antände duken. Från duken spred sig branden vidare längs bandet och antände de kablar, tryckluftsslangar och annat brännbart material som fanns i anslutning till transportbandet. Slutändan av surskorpslinjen förstördes delvis till ett oreparerbart skick. Rök och sot kunde lätt sprida sig över ett stort område i hallen, eftersom de olika produktionslinjerna inte indelats i brandsektioner. Hallen är som bredast 130 meter och som längst 276 meter. Saneringsarbeten Två produktionslinjer av fyra fick endast rök- och sotskador. Området isolerades genast med en lufttät vägg och rengöringen av linjerna påbörjades omedelbart. Enligt kraven inom livsmedelsindustrin blev man tvungen att rengöra väggarna och taket omsorgsfullt och måla dem med specialfärg. Maskinerna kunde rengöras väl, men dukarna för kylning av knäckebröd måste bytas ut helt och hållet, eftersom rengöringen inte gav ett tillräckligt bra slutresultat. Produktionen av knäckebröd inleddes i dessa två linjer inom en vecka efter branden. Det förekom små avbrott i produktionslinjerna efter drifttagningen, varav den allvarligaste förorsakades av ett fel i kabelanslutningarna. Felet stoppade knäckebrödsugnen och förorsakade en liten brand som tack och lov kunde släckas snabbt och felet korrigeras. När de två första produktionslinjerna var i drift, koncentrerade man sig på de två linjer som fått värre skador. Man hade redan gjort upp arbetsplaner under den gånga veckan och hallen hade torkats under hela denna tid. Fabrikspersonalen koncentrerade sig på att reparera de skadade linjerna och en specialfirma inom rengöringsbranschen kom för att städa upp de spår branden hade satt på fastigheten och maskinerna. I all rengöring blev man tvungen att beakta kraven inom livsmedelsindustrin. I rostskyddet på de förpackningsmaskiner som packar surskorpor kunde man t.ex. inte använda olja, utan man blev tvungen att separat täcka alla maskiner med huvor under vilka man utplacerade lokala torkar. Denna åtgärd gjorde rengöringen något långsammare. Även den sista linjen kunde tas i drift endast sex veckor efter branden. Detta var möjligt tack vare en aktiv och flitig personal. Lyckligtvis hade det svårast skadade transportbandet skräddarsytts på fabriken. Ritningarna och kunnandet att göra en ny likadan fanns på fabriken och man slapp anlita utländska tillverkare. I tre linjer orsakade branden inget avbrott i försäljningen, efter som det fanns tillräckligt med produkter i lager för alla kunder. När det gäller surskorporna räckte inte lagret till för hela skadetiden. Då maskinerna igen var i drift, minskade man avbrottet genom att köra extra veckoslut, varmed man snabbare kunde leverera produkterna till kunderna. Tack vare goda kundkontakter förlorade fabriken inga kunder under den tid skadorna reparerades. Bättre brandsäkerhet genom investeringar I samband med det nya transportbandet gjordes vissa små ändringar i den skadade ugnens mynning. Bröden rör sig nu fritt flera meter efter ugnen innan de förflyttas till nästa transportband. Således har man avlägsnat en motsvarande risk för att brödet stockar sig. Från Ifs sida har man föreslagit montering av sprinklers vid kritiska ställen. Detta har planerats lokalt, men ännu inte genomförts. Man har närmast tänkt sig sprutning av vattendimma med kraftigt tryck, eftersom en stor mängd vatten skulle förstöra ugnarna. Det finns ett tydligt behov av sprinklers, eftersom det förekommit tillbud redan tidigare. Lyckligtvis har man emellertid alltid snabbt fått kontroll över brandtillbuden. På fabriken genomförs ett luftkonditioneringsprojekt, och i samband med detta har If föreslagit väggar mellan de olika produktionslinjerna för att förhindra eventuell rök och sot att skada de bredvid varande linjerna. Planeringen av luftkonditioneringen är redan nästan klar och i detta skede finns inga planer på att bygga tilläggsväggar som skulle leda luftströmningen. Transportemballagen av plast skulle ha förorsakat en mycket större brand om de antänts. Efter branden har man funderat på att börja använda lastpallar av stål. Fabriksarbetstagarnas insatser för att släcka branden I ett skadefall är det mycket viktigt att arbetstagarna har deltagit i krissituationsövningar. Enligt fabrikschefen har det arrangerats flera sådana övningar i fabriken, den senaste i samarbete med Räddningstjänsten endast några månader tidigare. Tack vare övningarna kunde de anställda handla smidigt när det verkligen gällde och på så sätt minimera skadorna. August Ramsays stiftelse belönade sammanlagt sju personer som deltog släckningen. Tack vare gruppens förtjänstfulla åtgärder kunde man avsevärt bromsa brandens framfart innan brandkåren hann till platsen. Den fastighetsmaskiniskt som fungerade som rökdykare belönades också för ett målmedvetet och modigt handlande. TUIJA MÄNTYNEN 10 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

11 Tilfellet Arnt et case om yrkesskade og forsikring Arnt er 50 år og har jobbet på lageret som truckfører de 20 siste årene. Han har vaert en positiv og stabil arbeidskar. Så skjer ulykken: En dag han går for å ta matpause blir han påkjørt av en kollega og blir alvorlig skadet. Det går så ille at begge bena måtte amputeres ved kneet. Behandlingen på sykehuset går heldigvis greit skadens alvor tatt i betraktning. Han klarer seg godt i rullestol på sykehuset og er optimistisk, men huset hjemme er trangt og med høye terskler. Han fikk hjelp av hjemmesykepleier til å komme opp og inn i stua. Der ble han stort sett sittende til hjemmesykepleieren kommer tilbake om kvelden. Mange instanser involvert Etter en personskade vil både den som er skadet og arbeidsgiver måtte forholde seg til mange ulike instanser. Leger og fysioterapeuter er involvert i behandlingen. Trygdekontor og kommunale tjenester har hovedansvar for praktisk og økonomisk hjelp. De ulike instansene er ikke alltid like godt koordinert. Kapasitet og kvalitet kan variere. Det er lett å bli glemt i systemet hvis man ikke selv passer på og purrer. For mange er det i seg selv en stor belastning å skulle følge opp at nødvendige vurderinger, uttalelser, vedtak og tiltak finner sted. Forsikringsselskapenes ansvar ved personskader er i hovedsak å gi økonomisk kompensasjon for nødvendige ekstrautgifter og inntektstap som følge av skaden. Selskapet vil imidlertid ofte måtte avvente den utredning og de vedtak som blir foretatt i offentlig regi, slik som trygdekontor og arbeidsmarkedsetat. Først når den medisinske og ervervsmessige siden er avklart kan det utbetales endelig erstatning. Dette vil i mange tilfeller ta flere år. Forsikringsselskapet som støttespiller og koordinator i rehabiliteringsfasen På bakgrunn av den skadelidtes behov for bistand og den tid som går før situasjonen har stabilisert seg har If de seneste årene satset på å gi den som blir skadet en mer aktiv oppfølging. Erfaringene så langt viser at dette gir positive resultater både for den som er skadet, for arbeidsgiver og for selskapet. I den aktive oppfølgingen inngår blant annet egne saksbehandlere for store, alvorlige skader samarbeid med sosionom samarbeid med ulike private rehabiliteringsinstanser juridisk og medisinsk fagstøtte I tilfellet til Arnt tok saksbehandler kontakt så snart saken var meldt. Arnt var da fortsatt på sykehus, men det var klart at skaden ville medføre en omfattende funksjonshemming. Så snart Arnt var kommet hjem foretok vi et hjemmebesøk. Et slikt hjemmebesøk vil ofte ha flere formål. For det første får skadelidte og saksbehandler en gjensidig personlig kontakt, noe som er viktig for å opparbeide den nødvendige tilliten i en vanskelig situasjon. Dernest vil saksbehandler få et direkte innblikk i den skadelidtes skade og hvilke følger skaden vil kunne få. I tillegg får man kjennskap til boligforholdene, og kan foreta en vurdering av hvorvidt det er nødvendig å gjøre noe med dette. Sist, men ikke minst, vil skadelidte kunne stille spørsmål til saksbehandler direkte om den videre saksbehandlingen, hvilke rettigheter han har og i det hele hvordan selskapet kan hjelpe ham. Dersom skadelidte har behov for det vil selskapet kunne bidra med praktisk bistand ovenfor det offentlige. Her kan nevnes at selskapet har engasjert en sosionom som med sin spesialkompetanse kan være den nødvendige pådriveren. I Arnts tilfelle var det et ønske og behov for bistand. Vår sosionom ble derfor knyttet til saken for å bistå Arnt ovenfor det offentlige for å kartlegge hans rettigheter. Videre vil selskapet vurdere hvorvidt det er behov for undersøkelser eller opptrening/rehabiliteringstilbud utover det offentlige tilbud. Selskapet har en rekke kontakter, og vil kunne tilby ulike opplegg avhengig av skadens art og størrelse. I Arnt`s tilfelle var det Cato-senteret i Son som var aktuelt. Cato-senteret er et senter hvor man fokuserer på egenmestring for om mulig igjen å bli en aktiv deltaker i samfunnet. Dette innebærer også fokus på å komme tilbake i arbeid. Arnt er en ærekjær og stolt IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

12 Lessons from losses mann han ville tilbake i arbeid til tross for sin alvorlige skade og sin alder. Arnt hadde begrenset med teoretisk bakgrunn han hadde jobbet i manuelle yrker i hele sitt liv, og noen omskolering var det derfor ikke tale om. I samarbeid med arbeidsgiverens personalavdeling forsøkte derfor IF å tilrettelegge for at det skulle la seg gjøre å komme tilbake på sin gamle arbeidsplass. Det viste seg imidlertid etter relativt kort tids utprøving at dette ikke lot seg gjøre, og det var ikke noen annen utvei enn full uførepensjon for Arnt. Når situasjonen har stabilisert seg og man vet hva fremtiden vil bringe kan erstatningssaken gjøres opp fra vår side. I dette tilfellet hadde Arnt allerede fått utbetalt en mènerstatning som skal kompensere for den begrensning i livsutfoldelse hans skade medførte. Dernest var det dekket utgifter og inntektstap utover det Arnt fikk dekket fra det offentlige. Man sto så igjen med erstatningsutmålingen av de fremtidige utgiftene og Arnt s fremtidige inntektstap som i Norge utbetales som en engangserstatning. Når det gjelder de fremtidige utgiftene var dette i hovedsak knyttet til erstatning for utgifter til pleie, omsorg og bistand utover det offentliges tilbud. Erstatningen for disse to poster vil ofte kunne dreie seg om relativt store beløp i og med at utgiftserstatningen skal rekke livet ut, og inntektstapserstatningen skal dekke tapet frem til pensjonsalder. Arnt hadde et behov for hjelp til å planlegge den fremtidige bruken av disse pengene. I dette tilfellet bisto derfor IF Arnt med planleggingen av den fremtidige bruken slik at han var sikret at midlene varte så lenge de var tiltenkt. Med dette kunne erstatningssaken avsluttes for IF s del. KNUT MAGNE FRAMSTAD Brand i samband med laddning av batterier Vid laddning av nya 12 och 24 volts bil- och fritidsbatterier uppstod en brand som lokalt blev mycket intensiv. Närmast taket och i området kring trumman för knallgasventilation har PVC-rök från bl.a. elkablar kondenserats mot svalare ytor. Detta framgår bl.a. av den ljusa färgen på väggen och ventilationstrumman över brandplatsen. Längst upp vid taket till höger på bild 1 syns ett runt hål i ytterväggen. Där har fläkten för knallgasventilationen varit monterad. Fläkten lossnade från sitt väggfäste under brandförloppet. Så istället för att ha en sugande effekt, har den blåst heta brandgaser mot det område där laddningsaggregatet var uppställt. Fläkten stannade först då elförsörjningen till fastigheten bröts manuellt. Initialt misstänktes att branden berodde på ett elektriskt fel i laddningsaggregatet (bild 2) placerat i ställaget på fjärde hyllplanet. Den efterföljande brandplatsundersökningen talar dock mer för att branden startade utanför laddningsaggregatet. Aggregatets ljusa färg och andra skador är mer en följd av yttre värmepåverkan. Synnerligt starka skäl talar för att branden har startat med varmgång och kraftig upphettning kring ett av eluttagen. Bild 3 visar att befintliga kontaktstift i jämförelse med en ny kontakt (bild 4) var mycket slitna. Orsaken till slitaget beror oftast på många inoch urkopplingar tillsammans med stora strömmar och låg likspänning. Slutsatser: Mängden brännbart material skall hållas på så låg nivå som möjligt. Förekomst av exempelvis träpallar ökar en brands intensitet och möjliggör en snabb brandspridning i ställaget och sedermera till angränsande utrymmen. Finns ett automatiskt brandlarm bör man överväg möjligheten att vid larm stänga av elförsörjningen till framförallt tilluftsventilationen. Ett enkelt sätt att bevaka farliga temperaturhöjningar är att förse eluttag/kablar med en temperaturkännande tape som indikerar den högsta temperaturen som har förevarit. Alternativt kan man, under pågående drift, låta utföra termografering av elanslutningar. LARS LINDSTRÖM BILD 1 BILD 2 BILD 3 BILD 4 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

13 If har långvariga kundförhållanden med ett flertal företag i Norden som bedriver internationell verksamhet. If har som mål att stödja sina kunder så att de så långt som möjligt kan koncentrera sig på den dagliga verksamheten även om en skada inträffar. If har analyserat hur väl det egna servicekonceptet fungerar i situationer där skadefallet inträffat utanför Norden. Internationella skador EN UTMANING? Internationell på ett lokalt plan Ifs sätt att verka Inom If är man övertygad om att lokal närhet och kännedom om de lokala förhållandena är en ovillkorlig förutsättning för effektiv kundbetjäning och skadehandläggning. Ett enkelt verksamhetssätt av projekthanteringsnatur är mycket användbart utomlands och Ifs nordiska verksamhetssätt ökar för egen del bolagets effektivitet. Eftersom bolaget fullvärdigt önskar delta i utredningen av skadefallen, har bolaget inga avsikter att lägga ut skadehandläggning. Eftersom Ifs samarbetsparter (de lokala försäkringsbolagen) och de egna kontoren i Europa handlägger skadeärendena lokalt, utgörs en viktig del av bolagets arbete av förebyggande åtgärder samt av kontakter med samarbetsnätet och de egna kontoren under hela skaderegleringen. Samarbetspartner Skötseln av internationella skadefall bygger i stor utsträckning på att finna de rätta samarbetspartnerna, på god projekthanteringsförmåga och utnyttjandet av Ifs interna kompetens. I invecklade skadefall använder If internationella skadereglerare, vars yrkeskompetens bolaget ofta också anlitar i mindre skador. Ibland kräver en effektiv skadehantering att If sänder en egen eller en utomstående expert till skadeplatsen för att inspektera skadan och hjälpa till vid utredningen samt för att samarbeta med de lokala instanserna. If deltar fullvärdigt i skötseln av skadefallen och säkerställer att skadorna handläggs på ett professionellt sätt både enligt de internationella kvalitetsförväntningarna och enligt bästa nordiska praxis. Man kan kanske fråga sig varför If inte gör allting själv, eftersom bolaget har all den sakkunskap som behövs i egen regi. Ur Ifs synvinkel är det klart att de rätta samarbetspartnerna kan sköta fallen mycket effektivt. De personer som anlitas har oftast mycket lång erfarenhet av olika försäkringsbolag, kunder och länder. Detta är en stor fördel för If, som på så sätt kan utnyttja sina samarbetspartners breda och mångsidiga kompetens. If har byggt ut sitt samarbetsnät med omsorg och noggrant valt ut de personer som anlitas oberoende av i vilket företags tjänst de är. Samarbetsnätet omfattar såväl stora mångkulturella skaderegleringsbolag som små byråer med endast några få anställda. Det viktigaste är att säkerställa att rätt kompetens finns till förfogade till lämpligt pris och att de samarbetspartners som If använder förstår Ifs sätt att arbeta. Utsedda samarbetspartner I samband med stora och globala försäkringsprogram kan If utse en internationell skadereglerare till sin samarbetspartner. Detta gynnar kunderna, eftersom de kan vara i kontakt med en skadereglerare som förstår deras affärsverksamhet och innehållet i deras försäkringsavtal. Kunderna värdesätter detta, eftersom de då redan på förhand vet vem de skall kontakta vid ett eventuellt skadefall. Oberoende var i världen en skada inträffar, kan en representant för skaderegleraren besöka skadeplatsen inom några timmar, vilket gynnar både kunden och försäkringsgivaren. De internationella skadereglerarna har också aktuella nättjänster, där försäkringsbolagen får en klar bild av sin egen skadesituation, vilket å sin sida effektiverar försäkringsgivarens projekthantering. Praktiska exempel I slutet av år 2003 drabbades Sydkorea av orkanen Maemi. If hade tillsammans med sin samarbetsparter försäkrat flera risker i området och fick till följd av orkanen en anmälan om en storskada. På grund av skadans omfattning beslutade If, trots att den lokala försäkringsgivaren valt en lokal skadereglerare, att utse en egen skadereglerare som skulle arbeta på platsen i samarbete med Ifs lokala samarbetspartner. Ifs mål var självfallet att föra fram de egna synpunkterna och att säkerställa att skadeutredningen skedde på ändamålsenligt sätt. Då orkanen slog till inom ett stort område, var det uppenbart att det rådde brist på effektiva skaderegleringsresurser. Via sina huvudsamarbetspartners och i synnerhet med hjälp av kontoret i London fick If information om en skadereglerare som vid tidpunkten fanns i Hongkong och som hade möjlighet att besöka platsen inom några dagar. If hade fått information om en totalskada i ett lager och bad skaderegleraren att så snabbt som möjligt utreda om det eventuellt fanns gods som kunde räddas i lagret. Skaderegleraren konstaterade snabbt att det faktiskt gick att rädda det gods som skadan gällde. Med hjälp av IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

14 sin samarbetspartner kunde If utreda ärendet snabbt och kontakta kunden för att komma överens om hur den aktuella skadan skulle skötas. Tack vare aktiva åtgärder var skadehandläggningen effektiv och smidig. Skadekostnaderna hölls nere och kunden kunde återvända till normal verksamhet mycket snabbt. Ett annat exempel är en stor produktansvarsskada i Kina. Skadan var tekniskt invecklad och förutsatte ett brådskande besök på skadeplatsen, eftersom man antog att bevismaterialet snabbt skulle förstöras. If tog kontakt med sin samarbetspartner och det visade sig snart att deras kontor låg mycket nära skadeplatsen. Samarbetspartnern bekräftade att det inte fanns något fel i produkten hos Ifs kund. Samtidigt visade det sig att If också skulle behöva rättslig hjälp av en lokal advokat. I Ifs nätverk fanns en samarbetspartner med kontor i Shanghai, som redan tidigare samarbetat med den aktuella skaderegleraren. Tack vare ett intensivt samarbete mellan If, bolagets samarbetspartner och kunden kunde det stora ersättningskravet återkallas till belåtenhet för alla parter. Men om Ifs internationella skadetjänst har egentligen en mycket enkel verksamhetsstrategi: If deltar allt aktivare i utredningen av skador och övervakar skötseln av dem från början till slut. If samarbetar med kunder och utnyttjar de fördelar vi har av utsedda samarbetspartner samt av en på förhand uppgjord arbetsfördelning mellan försäkringstagaren, försäkringsförmedlaren och If. If tror på ett långvarigt samarbete och är övertygad om att en koncentrerad internationell skadehandläggning ökar bolagets kompetens och yrkeskunskap. Klar ansvarsfördelning samt ett förutseende och öppet verksamhetssätt är mycket viktiga aspekter för bolaget. CORPORATE GOVERNANCE ur riskhanteringens synvinkel Corporate Governance är en term som detta århundrade fått lika stor uppmärksamhet som termen riskhantering på 1970-talet. Företagsskandalerna inom t.ex. Enron, WorldCom, Ahold och Parmalat den senaste tiden har fått aktieägarna, hela företagsvärlden och den stora allmänheten att öka sina krav på företagens verksamhet. MIKKO KAREMO Vad menas med Corporate Governance? Även om termen inte har någon direkt motsvarighet på svenska, kan begreppet definieras som ett gott lednings- och administrationssystem. En annan term som ger en god bild av termen Corporate Governance är ägarstyrning, med vilket man avser ägarnas större intresse och vilja att delta i företagets styrning och övervakning. Vad är orsaken till ändringarna? Utöver ovan nämnda företagsskandaler har det skett stora förändringar 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

15 i ägarstrukturen. Tidigare var ägarna ofta privatpersoner, som på ett naturligt sett övervakade sina ägoandelar. Ägarna hade ett klart behov av att övervaka företagen direkt och de arbetade ofta själva i företaget. Under det senaste århundradet har ägandet så småningom blivit mer ansiktslöst: det blev vanligare att företagen fick ett stort antal aktieägare. Därtill ökade antalet institutionella ägare. Direktkontakten mellan ägare, styrelse och ledning blev svagare. Styrelsemedlemmarna har inte heller alltid haft någon djupare kunskap om företagets ärenden. Företagsledningens makt ökade på bekostnad av aktieägarnas. Den s.k. kvartalsekonomin förde med sig höga avkastningsförväntningar, vilket i sin tur ledde till kortsiktiga, eller till och med etiskt tvivelaktiga lösningar. Corporate Governance strävar efter att förbättra denna situation. Kraven skärps Företag vars aktier noteras i Förenta Staterna har redan blivit tvungna att beakta de amerikanska kraven i sin egen verksamhet. Kraven på rapportering och intern kontroll samt förvaltningsarbetet är betydligt strängare i USA än vad de finländska företagen är vana vid. Kraven på rapportering enligt Sarbanes-Oxleylagen ställer stora krav på företagens interna system. Det har konstaterats att europeiska företag, vars aktier noterats i Förenta Staterna, måste förbereda sig på betydande tilläggskostnader både för dataprogram och revisionsarvoden. Även i Europa har kraven blivit strängare. Såväl Cadbury Code som Turnbulls rapport, vilka offentliggjordes i slutet av 1990-talet i England höjde kravnivån. I Tyskland förnyade Dr Gerhard Cromms arbetsgrupp de tyska Corporate Governance-rekommendationerna år De andra europeiska länderna håller på att revidera sina bestämmelser på så sätt att de striktare kraven snart omfattar alla börsnoterade företag i Europa. Detta gäller också Norden. European Corporate Governance Institute (ecgi; och International Corporate Governance Network (ICGN; publicerar värdefull information om Corporate Governance-situationen i världen på sina hemsidor. Regelverket Basel II, som träder i kraft år 2006, ställer nya krav på finansinstitutens soliditet. Enligt vissa uppskattningar kommer Basel II att kosta mer för bankerna än förberedandet inför millennieskiftet. De nya kraven kommer i synnerhet att kräva dyra systemändringar. Det är viktigt att de bestämmelser som styr de finländska företagen är internationellt godkända, eftersom över hälften av börsbolagen i Finland är i utländsk ägo. Helsingfors Börs utgav i december 2003 en rekommendation med femtiosju punkter gällande Corporate Governance för börslistade bolag. Den beskriver väl de ändringar som skett inom företagens administration också i Finland. Riskhantering och Corporate Governance Riskhanteringen är en del av ett gott administrationssätt. Ett gott administrationssätt kan inte helt eliminera riskerna, men strävar efter att kontrollera dem. Riskhanteringen utgör således en viktig del av företagets verksamhet och också av Corporate Governance-verksamheten. Detta konstateras i flera länders regelverk och anvisningar. Då man begrundar dessa två funktioner finner man många likheter. Bägge framhäver vikten av en systematisk process. Bägge betonar vikten av kontinuerlig uppdatering och omvärdering, minst varje år och bägge strävar efter en bättre verksamhet och rapportering. En klar rapportering där man också lyfter fram negativa faktorer är kännetecknande för bägge funktioner. Corporate Governance-regelverket ställer även krav på rapporteringen avseende den interna kontrollen och riskhanteringen. Riskhantering och Corporate Governance i TeliaSonera I TeliaSonera har riskhanteringens roll förändrats betydligt i och med Corporate Governance. Chief Risk Officer (CRO) Lassi Väisänen konstaterar att riskhanteringen tidigare utgjorde en separat funktion som närmast ansvarade för hanteringen av skaderisker och försäkringen av dem, medan riskhanteringsfunktionen idag utgör en väsentlig del av TeliaSoneras interna controllerverksamhet. Riskhanteringen har blivit holistisk och kan bäst beskrivas med orden Enterprise wide risk management. I samarbete med bl.a. Business Control och den interna kontrollen rapporterar riskhanteringsfunktionen till ledningen för koncernrevisionen. All analytisk företagsplanering omfattar en riskanalys som uppdateras med bestämda intervall. Koncernens riskhanteringsfunktion har som uppgift att koordinera riskhanteringen. Dessutom svarar funktionen för att riskhanteringsinformationen diskuteras och att man tillägnat sig den, samt att riskhanteringen beaktas i all företagsplanering och beslutsfattande. Därtill svarar riskhanteringsfunktionen inom TeliaSonera för att de olika affärsenheterna och beslutsfattarna har tillgång till behövliga riskhanteringsredskap. Riskhanteringsinformation behandlas minst en gång om året i styrelsen och den Audit Committee som Corporate Governance-tänkandet förutsätter, samt regelbundet på företagsledningens möten. Riskhanteringsinformationen utgör också en viktig del av ledningens rapportering. Enligt Corporate Governance innehåller även TeliaSoneras riskhanteringsrapporter en utredning om de tjugo största riskerna samt om hela riskportföljen, och dessa jämförs med verksamhetsstrategin. Hur ser framtiden ut? Inom riskhanteringen kommer man i framtiden att ställa större krav på standardiseringen. Federation of European Risk Management Associations (FERMA) behandlar som bäst en standard som berör en gemensam terminologi, riskhanteringens mål och processer samt organisationsstrukturer. Målet med denna standard torde vara att främja dessa ämnesområden genom att samtidigt fylla olika organisationers krav. Riskhanteringen kommer att få en betydligt större roll än riskhanteringen på 1970-talet. Nu talar man inte längre enbart om skaderisker som ett hot mot företaget, utan risker hanteras också i positiv bemärkelse. I dagens läge frågar sig placerare och företagsledare med rädsla för de nya Corporate Governancereglerna ännu vilka risker som hotar företaget och hur företaget skyddat sig mot dessa risker. I framtiden kommer man allt oftare att ställa frågan har vi tagit en tillräckligt stor risk?. En sådan inställning fokuserar på bättre lönsamhet, likväl med beaktande av riskhanteringens grundläggande faktorer. LARS VON HERTZEN IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

16 KUVAPÖRSSI OY ANI Printing Inks (f.d. Akzo Nobel inks.) historia började i Trelleborg redan 1901 och numera finns företaget i mer än 40 länder över hela världen med huvudkontoret kvar i Trelleborg. För två och ett halvt år sedan blev man en egen koncern efter att ha tillhört Akzo Nobel och nyligen bytte man också namn till ANI Printing Inks. ÖKAD LÖNSAMHET OCH MINDRE RISKER genom fokus på kvalitets-, miljö- och säkerhetsarbete 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

17 ANI producerar och säljer tryckfärg i fyra divisioner. Narrow Web tillverkar tryckfärg för etiketter. Web Offset gör färg till dagstidningar och magasin. I division Liquid Inks går färgproduktionen till förpackningar och den fjärde divisionen Sheetfed Offset gör färg till broschyrer och kommersiella trycksaker. Risk Consulting träffar ANIs ansvarige för risker inom koncernen, Bo Arnfors, på huvudkontoret i Trelleborg för ett samtal om riskmedvetenhet och hur man kan göra det arbetet lönsamt för såväl företaget som kunderna. Bo Arnfors är utbildad till civilingenjör i fysikalisk kemi och har arbetat med forskning och utveckling men även marknadsföring i många år. Han har också hela tiden varit intresserad av kvalitetsarbete. Sedan 1994 är Bo Arnfors chef för det man på ANI kallar QHSE (Quality, Health, Safety & Environment). Redan då började han arbeta med ISO 9001 och 1996 certifierades de tillverkande bolagen med ISO 9001, ISO och OHSAS Än så länge finns det bara ytterligare ett fåtal företag som är lika väl certifierade som ANI. Man arbetar mycket integrerat med såväl miljöfrågor som med arbetsmiljö och säkerhet. I Trelleborg har man t.ex. haft utbildning för personalen i såväl hjärt- och lungräddning och brandsläck- IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

18 Det är viktigt att alla ute på anläggningarna blir medvetna om säkerhetsarbetet, säger Bo Arnfors. ning som stresshantering. Ledningsgruppen samt andra funktionsgrupper har också genomgått en särskild utbildning i krishantering. Under utbildningarna går man inte bara igenom tänkbara kriser utan man lägger lika stor vikt vid arbetet såväl före som under och efter en kris. Att man arbetat aktivt med kvalitets-, säkerhets- och miljöfrågorna i tio år har man stor nytta av när regleringarna och kraven inom de områdena blir allt mer omfattande. Tack vare att vi har dokumenterat allt arbete sedan 1996 blir allting mycket enklare. Vi började med detta för länge sedan och nu jobbar vi mycket med att förbättra och förfina. Arbetet blir helt enkelt mer djupgående och detaljerat, säger Bo Arnfors. På sikt ska tänkandet genomsyra hela organisationen och alla dess enheter, men det krävs både tid och hårt arbete för att nå ända fram och få idéerna att sippra ner i organisationen. Enheterna i Danmark och Trelleborg är de största och det är också här man kommit längst med arbetet, men även många mindre enheter har hunnit långt. Just nu har man kommit en bra bit på väg med att även integrera säljorganisationen i certifieringen, vilket i vissa länder är ett krav från kunden. Säkerhets- och miljöarbete ger intäkter En vanlig fördom är att miljöarbete mest tar tid och kostar en massa pengar, men då glömmer man bort att det även kan generera intäkter på sikt. Konkret sparar vi mycket pengar på att till exempel minska avfallet och vi kan också visa på färre kriser och olyckor och minskad sjukfrånvaro vilket är en viktig aspekt. Men är det då inte ett önsketänkande att hela koncernen ska prioritera miljöoch säkerhetsarbete? Jo, kanske det. I de länder där vi är små måste våra kunder vara med i båten. Vi måste trots allt prioritera vår verksamhet och produktion. Därför är det också viktigt att hela tiden tänka på vad som är bäst för kunden och berätta om mervärdet med arbetet, säger Bo Arnfors och ger ett exempel. Om ett lager skulle försvinna på grund av en brand är naturligtvis våra kunder intresserade av vem som ska leverera varorna och hur lång tid det tar. Om vi inte klarar det kan vi förlora stora kunder och det kan ta mycket lång tid att få tillbaka dem. Så säkerhetsarbetet är lönsamt både för oss som kan behålla våra kunder, men också för våra kunder som kan garanteras säkra leveranser och god kvalitet. Bo Arnfors reviderar kontinuerligt alla bolag i koncernen för att se om något kan förbättras eller behöver förändras. I Trelleborg gör man till exempel interna uppföljningar som utvärderas varje månad. Sedan 2003 utför If försäkringsbesiktningar eller så kallade Surveyer hos ANI. Vid en Survey tittar man på varje enskild produktionsenhet och går igenom tänkbara risker som till exempel brand, maskinavbrott, byggnadskonstruktioner och hur man förebygger och minimerar risken för inbrott. En typisk Survey inleds med en informationsdel där man samtalar om företagets verksamhet. Det kan gälla vad företaget producerar, om man hanterar brandfarligt gods, rutiner vid lastning och lossning, hur många skift man arbetar i och naturligtvis alla fysiska detaljer kring byggnaden. Man dokumenterar också hur det nuvarande skyddet fungerar med till exempel larm, sprinklersystem, lås och bevakning. När den delen är färdig går man vidare med en fysisk okulär inspektion där man dokumenterar såväl brister som förtjänster. Allt detta mynnar så småningom ut i en rapport som framställer verksamheten, potentiella risker och skyddsåtgärder som vidtagits. I vissa fall bifogas en rekommendationslista eller en separat skadeförebyggande rapport. Man sätter fingret på vad som behöver förändras och är konkret i analysen. Man talar inte bara om att något behöver ändras. Jobbet går ut på att tillsammans med If undvika skador i framtiden, säger Bo Arnfors på ANI. Enligt koncernens policy ska Surveyer göras vid alla de större tillverkningsenheterna och samtliga företagsenheter ska göra någon form av riskanalys för att kunna bedöma och klarlägga Recovery-planen som kan aktiveras vid ett nödläge eftersom man anser att en samlad bedömning ger lägre risknivå överallt. Det är viktigt att alla ute på anläggningarna blir medvetna om arbetet. Det är en stor utmaning och det gäller att ha ett stort mått av ödmjukhet i jobbet, säger Bo Arnfors. Hans drivkraft är den utmaning det innebär att entusiasmera andra och att hela tiden arbeta med nya problem samt att säkerställa att det som är beskrivet uppnås. Det är alltid roligt att arbeta med olika människor och nya utmaningar. Detta jobbet blir ju aldrig riktigt färdigt. MARIANNE AHLGREN 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

19 De flesta företag har ett väl utvecklat försäkringsskydd för sin dagliga verksamhet. Det har utvecklats över åren i samråd med mäklare och försäkringsgivare för att på ett effektivt sätt skydda Försäkring av projekt och entreprenader företagets egendom och ekonomiska intressen om en skada skulle inträffa. Isamband med investeringar och särskilt om dessa är av större omfattning måste det normala försäkringsskyddet kompletteras för att företaget skall ha ett fullgott försäkringsskydd. Med investeringar avser vi i den här artikeln om- och tillbyggnader samt installation av ny produktionsutrustning eller uppförandet av helt nya produktionsanläggningar. Oavsett typ och storlek har vi i den här artikeln valt att använda begreppet projekt. Vi vill med den här artikeln belysa vilka risker och försäkringsmässiga aspekter som måste beaktas i samband med projekt och har valt att se det från köparens eller beställarens perspektiv. En investering medför att externa entreprenörer och leverantörer engageras för att utföra arbeten inom eller i anslutning till den anläggning där företagets normala verksamhet pågår. Detta innebär verksamhetsfrämmande aktiviteter inom anläggningen och en förändrad riskbild vilket kan leda till skador på den befintliga anläggningen eller på annat sätt störa eller förorsaka avbrott i den normala verksamheten. För nya anlägg- IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

20 ningar kan skador leda till försenad produktionsstart. Det är viktigt att det partsförhållande som uppstår mellan företaget i egenskap av beställare och anlitade entreprenörer och leverantörer noga regleras vad gäller ansvar för skada på såväl egendom som person. Vilka partsförhållanden är det då som avses och vilket ansvar för skada är det som måste regleras? När det gäller riskanalys och fördelning av ansvar kan ett projekt indelas i följande faser: 1. Förstudier och lönsamhetsberäkningar 2. Projektering och konstruktion 3. Genomförandet i form av installation, montage eller byggnation 4. Test och provkörning 5. Idrifttagande 6. Garantitid 7. Efter garantitid I var och en av dessa faser gäller det för beställaren att säkerställa att de tekniska och kommersiella kraven tillgodoses men även förvissa sig om att ansvaret för fysiska skador och finansiella förluster är klart reglerade och att detta i alla avseenden beaktats i kontraktet. I de nordiska länderna finns det väl genomarbetade standardkontrakt, i Sverige t ex ABK 96 för konsulttjänster och AB 92 för byggnadsentreprenader vilka har sina motsvarigheter i de övriga nordiska länderna och NLM 94 för leverans och installation av mekanisk utrustning som är ett nordiskt kontrakt. Det kontrakt som avtalas för ett projekt reglerar i första hand pris, prestanda, kvalitet och leveranstider för den anläggning som skall levereras. Standardkontrakten innehåller dessutom paragrafer som reglerar ansvaret för skada på projektet och ansvaret för finansiella förluster t ex produktionsbortfall. Vi har i den här artikeln valt att fokusera på risk- och försäkringsaspekter under fas 3 7. Fas 1 2 blir föremål för uppföljning i ett senare nummer av Risk Consulting Magazine. Enligt de vanliga standardkontrakten gäller normalt att leverantören ansvarar för skador på projektet under fas 3, genomförandet samt under fas 4, test och provkörning. Ansvaret för skada på projektet går därefter över på beställaren i och med det kontraktuella övertagandet. I avtalen regleras normalt även vilka försäkringar som skall tecknas och av vilken part samt under vilken period de skall vara i kraft. Det vanligaste är att entreprenören försäkrar projektet fram till dess att det övertagits eller tagits i bruk av beställaren. I och med att projektet övertagits ansvarar beställaren för skador som kan inträffa vilka då måste omfattas av dennes ordinarie försäkringsprogram. Detta måste därför ses över och kompletteras innan risken för skada enligt kontraktet övergår på beställaren. Entreprenören har fortfarande ett visst ansvar för skada under garantitiden vilket skall vara reglerat i dennes försäkring. Det skall observeras att i samtliga standardkontrakt som används friskriver sig entreprenören/installatören från de ekonomiska förluster beställaren kan drabbas av på grund av produktionsbortfall om en skada skulle drabba projektet. Vår skadeerfarenhet är entydig; väl genomarbetade kontrakt med tydlig ansvarsfördelning för skada under alla faserna enligt ovan och motsvarande entydiga krav vad gäller försäkring ger en enklare och snabbare skadereglering. Motsatsen gäller för oklara kontrakt eller ännu värre, när det inte finns något kontrakt alls. Vi ser ibland även så kallade skräddarsydda kontrakt vilka i samband med en skada kan visa sig vara oklara och svårtolkade vad gäller ansvar för skada respektive försäkringsplikten. Vår rekommendation är att i så stor utsträckning som möjligt använda de etablerade standardkontrakten i samband med projekt oavsett om det är stort eller litet. I händelse av en skada blir skaderegleringen väsentligt enklare och skulle det leda till en tvist finns det en etablerad rättspraxis att falla tillbaka på. Vilken är då riskbilden och vilka skador kan inträffa i samband med projekt som inte omfattas av ett företags normala försäkringsprogram? De skador vi ser i samband med projekt, främst under entreprenadtiden men även under garantitiden kan grovt indelas i Skador på entreprenaden/installationen Skador på beställarens befintliga anläggning/egendom eller hyresgästers egendom under bygg- och montagetid Skada på tredje man Skada på anställda, arbetsskador Finansiella förluster Oavsett vilken typ av skada som drabbar ett projekt leder det till oförutsedda kostnader för de inblandade parterna. För beställaren är oftast en försening det mest kännbara i form av försenade produktlanseringar, förlorade marknadsandelar eller andra finansiella och kommersiella förluster. I ett väl planerat och genomfört projekt har parterna med ett väl genomtänkt program för riskhantering och skadeförebyggande arbete så långt det är möjligt att begränsat och eliminerat risken för skador. Riskhantering under ett projekts olika faser. Förutsättningar för ett väl genomfört projekt är att redan under kontraktsförhandlingarna reglera riskhanteringen och hur det skadeförebyggande arbetet skall bedrivas så att det finns tydliga och väl dokumenterade regler med en klar ansvarsfördelning mellan beställare och entreprenörer att följa under genomförandefasen. Av erfarenhet vet vi att ett genomtänkt skadeförebyggande arbete inom följande områden är förutsättningen för ett framgångsrikt projekt. Arbetarskydd se artikel i Risk Consulting Magazine nr 1/2004 Samordningsansvar Kontroll- och kvalitetsprogram Miljörisker Brandskydd- och brandskyddsansvarig Heta arbeten Stöld och inbrott Vattenskador och då främst i samband med produktion av bostäder och kommersiella lokaler Naturskador som regn, storm, översvämning, ras och sättning mm Det finns i den här artikeln inte utrymme för att i detalj gå in på hur det skadeförebyggande arbetet skall läggas upp inom vart och ett av dessa områden utan vi föreslår att ni kontaktar Ifs specialister för en diskussion om hur det skadeförebyggande arbetet bör läggas upp för era projekt. Vad krävs för att kunna försäkra ett projekt? Vilken information behöver If för att kunna tillhandahålla ett väl anpassat försäkringsskydd för projektet och till en skälig premie? Vårt informationsbehov kan sammanfattas med orden vad, var, hur, när och av vem/vilka samt till vilken kostnad. Därutöver vill vi ta del av de delar av kontraktet som är relevanta med avseende på riskfördelning, skadeförebyggande arbete och krav på försäkring. Det är väsentligt att vi får tillgång till 20 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2004

Brandutredning. Objektstyp: Larmtid: Adress: Ägare: Fastighetsbetäckning: Startutrymme: Startföremål: Brandorsak: Insatsrapport nr:

Brandutredning. Objektstyp: Larmtid: Adress: Ägare: Fastighetsbetäckning: Startutrymme: Startföremål: Brandorsak: Insatsrapport nr: Brandutredning Objektstyp: Larmtid: Adress: Ägare: Fastighetsbetäckning: Startutrymme: Startföremål: Brandorsak: Insatsrapport nr: Kvarnrum fabrik 2011-03-15 kl.15:39 Hörneborgsvägen 11 Akzo Nobel Hörnett

Läs mer

Förlopp före räddningstjänstens larm Räddningstjänstens larm och insats Undersökningen

Förlopp före räddningstjänstens larm Räddningstjänstens larm och insats Undersökningen Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum 2013-05-21 Beteckning Undersökningsprotokoll Brand i ventilationssystem till

Läs mer

Upprättad av 2012-08-20. Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.

Upprättad av 2012-08-20. Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten. 1 (5) Brandskydd vid tillfälliga övernattningar Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten. Inledning Det är vanligt att personer övernattar

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Reviderad: 2012-04-05 /AP

Reviderad: 2012-04-05 /AP Internt nr: 04 Upprättad: 2011-05-18 / AR, EN Antagen: 2012-02-01 Reviderad: 2012-04-05 /AP Version 1.0 Externt PM Skäligt brandskydd vid tillfällig övernattning Dokument giltigt t.o.m. 2013-12-31 Detta

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

UF Ett år som företagare handledning för lärare

UF Ett år som företagare handledning för lärare 1 UF Ett år som företagare handledning för lärare BEHOVET AV FÖRSÄKRINGAR Allt möjligt kan hända inom företagsverksamhet, precis som i det normala livet. I ett företag kan skador orsakas exempelvis av

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i restaurang Jönköpings kommun 2010-09-04, SOS-Alarms ärendenummer 16.1059758.2 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Skydd mot stöld av datorutrustning

Skydd mot stöld av datorutrustning November 2003 Teknisk information Skydd mot stöld av datorutrustning En infoskrift från Sveriges Försäkringsförbund Syftet med denna information är att ge en bild av risker med speciell inriktning på inbrott

Läs mer

Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar

Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar Fördelar för er som företagskunder Vi försäkrar allt från mindre verksamheter till större industrier. Med hög service, kvalitet

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 Juni 2010 Anledning till utredningen: Brand på fritidsgård i Helsingborg på Södra Hunnetorpsvägen 49, 2010-06-09. Uppdrag:

Läs mer

BRANDSKYDD I HEMMET FÖR EN TRYGG MORGONDAG. Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. NÖDNUMMER. Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod:

BRANDSKYDD I HEMMET FÖR EN TRYGG MORGONDAG. Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. NÖDNUMMER. Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod: FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod: Telefonnummer: NÖDNUMMER 112 Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. 1 Brandvarnare Montera en brandvarnare

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet ERV sätter fokus på : Compliance och internationella försäkringar för näringslivet Vad innebär det för ditt företag? Compliance ur ett försäkringsperspektiv vid affärsresor och utlandsstationering Vad

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum Beteckning 2011-08-11 Brandutredning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Terminalförsäkring Produktbeskrivning AKT 03 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Terminalförsäkring En terminalförsäkring ger företag som idkar terminalverksamhet

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Olycksutredning. Anledning till undersökningen: Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

Olycksutredning. Anledning till undersökningen: Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Anledning till undersökningen: Brand i villa Olycksutredning Karlskoga Datum 2012-05-30 Handläggare Peter Karlsson Diarienummer 138/12-309 Uppdragsgivare: Uppdrag: Undersökningen utförd: Bilagor: Bergslagens

Läs mer

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

RollerForks. En revolution inom pallfri godshantering

RollerForks. En revolution inom pallfri godshantering RollerForks En revolution inom pallfri godshantering RollerForks Pallar är en nödvändighet för lagerhantering. Men tänk om du kunde spara tid och utrymme genom att skicka gods utan pallar. Nu finns MSE

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Olycksundersökning. Brand i byggnad, villa. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Olycksundersökning. Brand i byggnad, villa. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Olycksundersökning Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Händelse Brand i byggnad, villa Plats 2 (11) Dokumentinformation Diarienummer SOS ärendeummer: 11-2745062 3 Insatsrapportnummer 2012A00520

Läs mer

Säkerhet och sjukvårds plan. För GULDTIPSET CUP

Säkerhet och sjukvårds plan. För GULDTIPSET CUP Säkerhet och sjukvårds plan För GULDTIPSET CUP INTERNATIONAL FOOTBALL CUP BOOVALLEN SWEDEN 2010 Arrangerad av Boo FF P14 2 4 Juli 2010 1. innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Olycksutredning. Metod En olycksutredningsprocess genomförs i tre faser: Datainsamling Analys Åtgärdsförslag

Olycksutredning. Metod En olycksutredningsprocess genomförs i tre faser: Datainsamling Analys Åtgärdsförslag Olycksutredning Typ av olycka: Brand i källarförråd i flerbostadshus Objekt och orsak: A1b4 Diarie nr: 2010000777 Förlopp: A6B6C2 Insatsrapport nr: 201000681 Datum och tid: 2010-12-01, kl:15:03 Utredare:

Läs mer

Typ av brand: Anlagd brand i parkeringsgarage, en person omkommen. Insatsrapport: 2007D01580 2007-11-18 kl: 13.46.49 söndag

Typ av brand: Anlagd brand i parkeringsgarage, en person omkommen. Insatsrapport: 2007D01580 2007-11-18 kl: 13.46.49 söndag Räddningsverket Ulf Erlandsson Karolinen 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING Typ av brand: Anlagd brand i parkeringsgarage, en person omkommen. Insatsrapport: 2007D01580 Larmtid: 2007-11-18 kl: 13.46.49 söndag

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG

FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG tills vidare 1 (5) Till värdepappersföretagen FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 29 2 mom. lagen om värdepappersföretag

Läs mer

Syfte Mål Värderingar

Syfte Mål Värderingar Syfte Mål Värderingar xzzhjhzx AF Gruppen ASA Telefon +47 22 89 11 00 afgruppen.se 2 kingdesign.no / 0614 6 Syfte Vision Affärsidé 12 Mål Ägare Medarbetare Kunder Leverantörer Samhället Hälsa, miljö och

Läs mer

En helt ny produkt! Designad och patenterad för att skydda liv och egendom BRA ATT VETA FÖR DIG SOM SKA SÄLJA SNAPALARM

En helt ny produkt! Designad och patenterad för att skydda liv och egendom BRA ATT VETA FÖR DIG SOM SKA SÄLJA SNAPALARM En helt ny produkt! Designad och patenterad för att skydda liv och egendom BRA ATT VETA FÖR DIG SOM SKA SÄLJA SNAPALARM Snapalarm är lösningen på mångas problem Först gör man i ordning i hallen och sedan

Läs mer

Brandskydd Brf Navet 2 på Lindholmen

Brandskydd Brf Navet 2 på Lindholmen Brandskydd Brf Navet 2 på Lindholmen BRANDSKYDDSPOLICY Bakgrund Ansvaret för att upprätta och arbeta efter en brandskyddsplan åligger sedan 2004 fastighetsägaren enligt Lag (2003:778). Syfte Denna brandskyddsplan

Läs mer

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Ansökan om forskningsmedel inom forskningssatsningen Anlagd Brand Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen

Läs mer

Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut.

Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut. CHANSLÖS Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut. Varje vecka brinner en pensionär inne i sitt eget

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Brandorsaksutredning

Brandorsaksutredning Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist, Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) Datum 2013-05-08 Beteckning Brandorsaksutredning Orsak till undersökning Efter en brand i en groventré

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Information från Elsäkerhetsverket

Information från Elsäkerhetsverket 1 Information från Elsäkerhetsverket Har du en elapparat som beter sig underligt? Om något i en apparat glappar, om den låter konstigt, luktar bränt eller får proppar (säkringar) och överhettningsskydd

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som tillfälligt hyr ut eller upplåter lokaler

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Antagen av styrelsen 2014-06-30 eturn Fonder AB P.O. Box 24150, 104 51 Stockholm, SWEDEN Office Address: Linnégatan 89 Phone +46

Läs mer

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan 1 Upprättad: 080707/AC Reviderad: 080909 /JH Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.) Objekt:

Läs mer

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd Österåkers Kommun 2016-05-25 Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett organiserat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Instruktionsmanual HA27

Instruktionsmanual HA27 Rev:1 Sida 1 av 6 Instruktionsmanual HA27 Rev:1 Sida 2 av 6 Innehåll 1. Teknisk Beskrivning... 3 2. Säkerhet... 4 3. Temperaturregulator... 5 4. Instrumentering... 5 5. Handhavande... 6 Rev:1 Sida 3 av

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV

1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV 1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV 2 (5) Allmän utgångspunkt De 57 rekommendationer som arbetsgruppen Corporate Governance

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i förpackning på spis

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i förpackning på spis Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i förpackning på spis Sammanfattning av händelsen Brand i kök på s.k. seniorboende (äldreboende). Branden startade på spisen vid matlagning. Innehåll

Läs mer

Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.

Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Riskbedömning brand 2012-12-13 Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand. Organisation Organisatorisk

Läs mer

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet är en av våra viktigaste frågor. Våra hyresgäster bedriver en daglig verksamhet i allt från kriminalvårds anstalter och domstolsbyggnader till speciella vårdhem

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Butiks- och partihandelsförsäkring

Butiks- och partihandelsförsäkring Butiks- och partihandelsförsäkring En förmånlig, skräddarsydd försäkring för dig som är medlem i Svensk Handel Nyhet! Sjukvårdsförsäkring I samarbete med Sidan 2 Vad händer om din butik tvingas stänga

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar

Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar Jämför med ett långsiktigt försäkringsbolag jämför med Moderna Försäkringar Vi finns här för dig, förmedlare! Fördelar för dig som förmedlare Att skapa trygghet och värde är kärnan i allt vi gör. Det kräver

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Myndigheten tör samhällsskydd och beredskap. Gasol för hem- och fritidsmiljö

Myndigheten tör samhällsskydd och beredskap. Gasol för hem- och fritidsmiljö --- ---------- --- -----------~----=------,- / ~ : ~ Myndigheten tör samhällsskydd och beredskap Gasol för hem- och fritidsmiljö [..,.. - Risker med gasol Gasolen i sig är inte giftig. Däremot är den mycket

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet Säkerhets och sjukvårdsplan För Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010 Quesadatältet Arrangerad av Boo FF F12 1. Innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution 3. Säkerhetsaspekter

Läs mer

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Räddningstjänsten 2013-01-18 Handläggare, telefon Vår beteckning Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Datum 1(6) BRANDUTREDNING Insatsrapport nr. 2012/01229 Larmtid 2012-11-03 kl. 07,37

Läs mer

Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011

Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011 Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011 Om det börjar brinna OBS! Ordningen nedan är ett förslag; använd sunt förnuft i varje situation! Om branden är liten - släck den direkt! Rädda Rädda

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Användarmanual för kyl och frys aggregat

Användarmanual för kyl och frys aggregat 2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt

Läs mer

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Bilaga till avtal mellan Österbottens räddningsverk och sotningsfirma gällande sotningstjänster för ett sotardistrikt. SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Dessa

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. SKI om Försäkring. 2015-11-09, Stockholm

SVENSKT KVALITETSINDEX. SKI om Försäkring. 2015-11-09, Stockholm SVENSKT KVALITETSINDEX SKI om Försäkring, Stockholm Vad gör Svenskt Kvalitetsindex? Svenskt Kvalitetsindex Inte bara rubriksättare! SVENSKT KVALITETSINDEX 3 Svenskt Kvalitetsindex Vad gör Svenskt Kvalitetsindex?

Läs mer

BRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION

BRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION BRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION Art.nr 94.4235 OBS! Brandvarnaren skall installeras av en behörig installatör. Läs bruksanvisningen noggrant innan installationen.

Läs mer