Prisdiskriminering på den skandinaviska bredbandsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prisdiskriminering på den skandinaviska bredbandsmarknaden"

Transkript

1 Prisdiskriminering på den skandinaviska bredbandsmarknaden Författare: Ivan Adzaip, & KaWing Leung, Handledare: Jerker Holm VT 2011

2 Abstract This paper examines the broadband market in the Scandinavian countries (Sweden, Norway, Denmark and Finland). We will show that all mentioned countries have had similar developments in the usage of this technology. An analysis of the market shares in each country will be performed in order to find the main companies in each country. This will be followed by a regression analysis to explain the prices in this market. The theories that will mainly be focused are different forms of price discrimination and product differentiation to explain why the prices for broadband look as they do. Keyword: price discrimination, product differentiation, two-part pricing, bundling, fixed broadband, mobile broadband, OLS, Telia, Telenor, TDC, Sonera 2

3 Innehållsförteckning Abstract Inledning Syfte Frågeställning Avgränsningar Metod Tidigare forskning Bakgrund Bredband Mobilt bredband Sverige Marknadsandelar Danmark Marknadsandelar Norge Marknadsandelar Finland Marknadsandelar Teori Prisdiskriminering Tudelad prissättning Block Pricing Andra gradens prisdiskriminering Tredje gradens prisdiskriminering Produktdifferentiering Paketerbjudande Empiri Sveriges priser Fasta nätet Mobila nätet Danmarks priser

4 4.2.1 Fasta nätet Mobila nätet Norges priser Fasta nätet Mobila nätet Finlands priser Fasta nätet Mobila nätet Den skandinaviska bredbandsmarknaden Slutsats Referenser

5 1 Inledning Under det senaste decenniet har bredbandsanvändningen ökat världen över. De skandinaviska länderna tillhör de länder som använder bredband mest i världen vilket har lett till att denna marknad har ökat enormt mycket. (itu.org) Ny teknologi har medfört att kostnaderna för att leverera bredband har minskat vilket i sin tur har ökat konkurrensen och pressat ner priserna. Den nya tekniken har även gjort det möjligt att surfa i upp till 1000 gånger högre hastigheter, vilket har tagit surfandet till en helt ny nivå jämfört med tio år sedan. De fyra skandinaviska länderna: Sverige, Finland, Norge och Danmark har alla haft en liknande bredbandsutveckling. Samtliga länder har fram till 1990 talet haft ett statligt ägt televerk som har skött bland annat tele- och bredbands- kommunikationen. Idag har samtliga monopol i länderna avskaffats och länderna har öppnat upp för konkurrens på dessa marknader. I alla dessa länder är det fortfarande det före detta statligt ägda företag som har de största marknadsandelarna. Två megabits bredband hos Telia i Sverige kostar 252 SEK när kunden väljer att teckna 18 månaders abonnemang. Samma hastighet hos samma leverantör kostar motsvarande 209 SEK i Danmark med sex månaders abonnemang. I Norge erbjuder Telia inget två megabits bredband, företaget erbjuder istället fem megabits till priset av 353 SEK. I Finland är åtta megabits den lägsta hastigheten som Telia erbjuder till priset av 110 SEK vid tecknande av 24 månaders abonnemang. Detta är ett exempel på att olika priser erbjuds i de olika länderna vilket gör det intressant att analysera djupare i bredbandsmarknaden. Vi ska i denna uppsats försöka lyfta fram och förklara dessa priser. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i hur priserna på mobilt och fast bredband ser ut på den skandinaviska marknaden. Vi skall noggrant redogöra vad produktdifferentiering och prisdiskriminering är och hur dessa teorier kan tillämpas i verkligheten. För att kunna förklara prisdiskriminering som en förklarande faktor kommer vi genomföra regressioner på priser som vi samlat in från olika bredbandsföretag. 1.2 Frågeställning Uppsatsens fokus kommer att ligga på företagens användning av prisdiskriminering och produktdifferentiering på den skandinaviska bredbandsmarknaden. Vi kommer undersöka följande frågor: - Använder företag på bredbandsmarknaden i Skandinavien sig av prisdiskriminering och produktdifferentiering? - Om så är fallet, hur ser denna prisdiskriminering ut och varför är den möjlig? - Finns det några likheter eller skillnader mellan olika företags användning av prisdiskriminering samt produktdifferentiering i Skandinavien? 5

6 1.3 Avgränsningar Vi kommer i denna uppsats att avgränsa oss till den skandinaviska marknaden: Sverige, Danmark, Norge och Finland. Anledning till valet av dessa länder beror främst på intresse men även ländernas geografiska närhet till varandra. Ytterligare en fördel med denna avgränsning är att vi har möjlighet att i stor utsträckning förstå företagens hemsidor när vi samlar in data. 1.4 Metod Vårt empiriska material kommer bestå av data från post och televerk, från de olika länderna samt olika prisjämförande webbsidor för bredband. Den data som kommer inhämtas är framförallt priser och marknadsandelar. Detta kommer att analyseras både ur ett historiskt och nationalekonomiskt perspektiv och förklaras av de teorier som vi anser lämpliga för inhämtad data. De teorier som vi kommer fokusera på är olika grader av prisdiskriminering samt produktdifferentiering. Vi kommer även under analysen att särskilja mellan olika länders priser för att jämföra länderna emellan. Dessa priser kommer att användas i en regressionsanalys. I en regressionsanalys skall vissa antaganden vara uppfyllda för att de värden som genereras skall vara riktiga. I de fallen då dessa antaganden inte är uppfyllda kommer värdena att vara missvisande på olika sätt, beroende på vilket antagande som inte uppfylls. Regressionsmodellen kommer förklara varför och hur priserna påverkas av hastigheter, datavolymer eller av andra faktorer, vilket därefter kommer att analyseras och förklaras på bästa möjliga sätt. Avslutningsvis kommer vi att utifrån våra analyser och observationer kunna dra slutsatser och svara på våra frågeställningar. 1.5 Tidigare forskning De nordiska regleringsverken (televerken) publicerade år 2006 en sammanställd rapport som fokuserar på att visa likheter och skillnader på bredbandsmarknaden. I denna rapport läggs fokus på framförallt priser och marknader för att testa konkurrensen bland bredbandsleverantörerna i Norden. I slutsatsen av rapporten lyfts sampaketering och kombinationserbjudanden fram som faktorer som missgynnar konkurrensen i Norden. Om företag har möjlighet att skapa kombinationserbjudanden ökar detta företagets marknadskraft gentemot sina konkurrenter och konkurrensen minskar. (ficora.fi) 6

7 2 Bakgrund 2.1 Bredband Det finns flera typer av bredband. De mest vanliga idag är DSL, kabel-tv och fiber. (PTS.se). Digital Subscriber Line (DSL) är en beteckning för flera olika DSL-uppkopplingar där den vanligaste är Assymetric Digital Subscriber Line (ADSL). Tekniken går ut på att via telejackets kopparlina kunna få tillgång till bredband. Denna sortens bredbandsuppkoppling spred sig väldigt snabbt eftersom man fick tillgång till betydligt högre nedladdningshastigheter än vanlig uppringt internet. Dessutom är denna teknik billigare än andra bredbandstekniker. Beroende på vilken DSL teknik som används kan man uppnå hastigheter upp till 50 Mbit/s. (fiberforall.org) Bredband via kabel-tv är en teknologi som bygger på kabelanslutningar. I och med att man inte skickar data via frekvenser i luften som DSL gör, kan bredband via kabel ge högre hastigheter än DSL. Säkerheten med denna teknik är lägre eftersom man ofta delar samma kablar med flera personer (grannar i en byggnad). Ytterligare en nackdel med denna teknik är dyrare etableringskostnader i jämförelse med DSL. Ett vanligt misstag är att tro att bredband via kabel är detsamma som bredband via fiber. Fibertekniken är den mest avancerade av alla fasta bredbandstyperna. Fiberkablarna är mycket mindre och lättare samt gjorda av glas. Detta gör att överföringshastigheterna är mycket snabbare än både kabel och DSL. Dessutom tål fiberkablarna mycket mer än en vanlig kopparkabel som används i kabel-tv vilket sänker underhållningskostnaderna. Fibertekniken kan ge hastigheter som är högre än kabel-tv tekniken samtidigt som den kostar ungefär lika mycket som DSL. Dock så finns denna teknik inte tillgänglig i lika stor utsträckning som DSL och kabel-tv. De skandinaviska länderna har alla haft en positiv tillväxt när det gäller användandet av bredband sedan Sverige är det land som har haft mest ojämn tillväxt, medan de andra länderna har haft en likartad tillväxt. Idag är det Danmark som har flest fasta bredbandsabonnenter per 100 personer, följt av Norge sedan Sverige. I Finland har antalet fasta bredbandsabonnenter minskat under de senaste åren. (Ibid.) Figur 1 Antalet fasta bredbandsanvändare per 100 invånare Antal 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Fast bredband - per 100 invånare År Sverige Norge Danmark Finland Källa: International Telecommunication Union (ITU) 7

8 2.2 Mobilt bredband Sedan 1980 har det lanserats fyra olika generationers mobila bredband. Mellan åren 1981 och 1991 kom det första mobila telefonnätet som fick namnet 1G (första generationens mobilnät). Under 1990-talet lanserades 2G som förutom det mobila nätet även hanterade digital dataöverföring. Efter millennieskiftet kom 3G nätet som gjorde det möjligt att surfa och överföra data snabbare än vad man tidigare kunnat. Idag har vi kommit till lanseringen av fjärde generationens bredband. (Ieeexplore.ieee.org). 4G bygger på en teknik som kallas Long Term Evolution (Lte). Denna teknik har sitt ursprung i 3G nätet, men till skillnad ifrån 3G nätet kommer 4G lanseras med samma radioteknik och våglängder över hela världen. 4G är mer utvecklat med snabbare hastigheter och högre kapacitet som enligt experter kommer att kunna mäta sig med det fasta nätet. Tabell 1 Olika generationer för mobilt bredband Generation Tekniska egenskaper Funktioner 1G Avancerad mobilanvändning Endast analogt röstsamtal 2G Globalt system för mobilkommunikation Digitalt röstsamtal, nummerpresentation, enkelriktad dataöverföring 3G WCDMA Högre kvalité på röstsamtal, dataöverföring med hastigheter upp till 2 Mbit/s 4G LTE All överföring sker digitalt, vilket ger hastigheter upp till 100 Mbit/s (Källa: Santhi m fl.) Mobilt bredband (det vi framförallt använder idag) började bli aktuellt när 3G lanserades eftersom hastigheterna innan dess var för låga och datastorleken som sändes var alldeles för liten. Näten innan var uppbyggda för det mobila telenätet som då endast krävde små mängder data. 2G hade som syfte att ersätta 1G:s analoga nät med ett digitalt nät för röstsamtal. 2G kunde utöver detta även ge nummerpresentation, telefonsvarare samt surf i mobilen, så kallad wap. (ehow.com). 3G var ett ytterligare led av förbättring av 2G nätet. Fokus låg då på att försöka utöka hastigheten för surfing i mobiltelefonen, där målet för hastigheterna låg på DSL-nivå (2 Mbit/s). Detta mobilnät var alltså för mobilsurf och inte för datorer, men det fanns redan planer på att göra det möjligt för datorer att kunna surfa mobilt. Resultatet blev högre hastigheter som nådde upp till 16 Mbit/s (teoretiskt) och en teknik som gjorde att datorer kunde fungera tillsammans med 3G nätet, nämligen USB-modemet. Detta modem fungerar i grund och botten som en mobil med SIM-kort och ger på samma sätt tillgång till det mobila nätverket. Data skickas sedan via modemet in i datorn och visas i webbläsaren. Därmed föddes det mobila bredbandet. (wisegeek.com). 8

9 2.3 Sverige Enligt PTS Statistikportalen började utvecklingen av bredband cirka år Utbyggnaden har successivt pågått genom åren från 2001 till idag för olika typer av bredbandsteknik. Det mobila bredbandet som började byggas ut och lanserades runt år 2007, fick sitt stora genombrott år 2008 och utökades successivt från år 2009 och År 2010 fanns det cirka 4,8 miljoner internetabonnemang, inkluderat fast och mobil abonnemang. Av dessa bestod cirka 1,5 miljoner som använder mobilt bredband i slutet av år Enligt data från Post och Telestyrelsens (PTS) har uppringt internet varit den dominerande användningstypen i början av decenniet medan de övriga typerna av bredband började eller skulle börja byggas ut. DSL har haft snabbast utveckling och har därmed varit den största konkurrenten till uppringt internet. Trenden visar på att DSL har varit en av de större ersättarna till uppringt internet allteftersom allmänheten har fått tillgång till nätet och gått över till snabbare hastigheter. Samtidigt med lanseringen av DSL kom även kabel-tv. Marknadsutvecklingen för denna har varit konstant och inte haft lika stort genombrott som för DSL. Detta kan bero på att utbyggnaden av kabel-tv-nätet inte har varit lika smidigt och billigt att genomföra som DSL, eftersom DSL använde sig av det befintliga kopparnätet för telefoner. Inte desto mindre har även kabel-tv-nätet med sina högre hastigheter bidragit till ersättandet av det uppringda internet. Något år senare efter lansering av kabel-tv introduceras även fiber på marknaden. Dess marknadsutveckling har varit liknande kabel-tv och har alltså stadigt ökat genom åren. Fibermarknaden har varit mest överlägsen vad gäller hastigheter och säkerhet vid användning av nätet, eftersom fiberkablarna förblir relativ opåverkat vid till exempel blixtnedslag. Fibernätets utveckling kan förklaras av att en stor del av befolkning inte har kunnat få tillgång till nätet på grund av att utbyggnaden har gått långsamt. Utbyggnaden var i början mer koncentrerad runt storstäder och har successivt gått ner till mindre städer och glesbygder. Mobilt bredband introducerades på marknaden år Av alla bredbandstyper har mobilt bredband haft störst genombrott och utveckling på marknaden. Antal användare som har anslutit sig till mobilt bredband har varit dubbelt så många i jämförelse med fiber eller kabeltv. En förklarande faktor till detta kan vara tillgängligheten för mobilt bredband som baserar sig på det mobila telenätet, där väldigt många som har mobiler har täckning i Sverige och därmed också har täckning för mobilt bredband. En stor fördel för mobilt bredband har alltså varit dess flexibilitet och täckning över landet. Inte minst har troligtvis även hastigheterna spelat en stor roll för användarna. Dessa hastigheter kunde teoretiskt mäta sig med DSLs hastigheter på 2 Mbit/s. Mobilt bredband kan därför vara en bidragande faktor till DSLs fallande kurva som uppvisas under slutet av decenniet. Diagrammet nedan visar olika bredbandstypers marknadsutveckling för åren 2001 till 2010, med antalet användare i tusental. (PTS.se). 9

10 Figur 2 Sveriges fördelning av bredbandsanvändare Antal Sveriges bredbandsfördelning Uppringt internet xdsl Kabel-tv Övrigt Fiber Mobilt bredband År Källa: PTS Statistik Marknadsandelar I Sverige står de stora telebolagen för den största delen av utbudet av bredbandsabonnemang. Detta har sin anledning i att kopparnätet som byggts ut och används för det fasta bredbandet även formar dagens utveckling av den fasta bredbandsmarknaden. I en historisk överblick av kopparnätet har Telia haft den dominanta positionen som telenätets operatör, vilket också har haft en stor inverkan på det fasta bredbandets marknadsandelar. Efter öppnandet av det fasta telenätet har flera företag som Telenor och Comhem successivt etablerat sig genom åren och tagit åt sig andelar på marknaden. Lanseringen av det mobila bredbandet har haft en annorlunda utveckling än vad det fasta bredbandet har haft. Här har operatörerna etablerat sig på marknaden allteftersom de har byggt ut 3G nätet och gjort det tillgängligt för konsumenterna. Det mest märkbara har varit Telias utveckling, där man inte har haft ett eget befintligt nät utan fick köpa in sig hos Tele2 för att kunna erbjuda 3G. Även företaget Hi3G har varit ett av de företag som efter lanseringen av mobilt bredband blivit en av de mest kända och etablerade på den svenska marknaden. Även Tele2 och Telenor har fått betydligt större marknadsandelar på det mobila bredbandsnätet jämfört med det fasta bredbandsnätet. Men fortfarande är det TeliaSonera som totalt sett har den största andelen med cirka 40 procent av marknaden. 10

11 Figur 3 Marknadsandelar med alla bredbandsabonnemang i Sverige 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bredbandsabonnemangens marknadsandelar 1H H H H H 2010 Övriga Comhem Hi3G Telenor Tele2 TeliaSonera Källa: PTS Statistik 2.4 Danmark Bredbandsanvändningen i Danmark har haft en stark och snabb utveckling. Den största skillnaden mellan Danmark och de andra skandinaviska länderna är landets storlek. Danmark har en yta på cirka km 2 i jämförelse med Sveriges yta på cirka km 2. (landguiden.se). Trots att kostnaderna har varit eller beräknas vara mycket lägre, har de flesta företag ändå koncentrerat sig på att utveckla DSL i stället för kopparnätet. Detta kan alltså förklara varför majoriteten av den danska befolkningen använder DSL i dagsläget. Detta är också anledningen till varför vi i diagrammet nedan har valt att lägga ihop DSL, fiber och kabelmodem som fast bredband. (itst.dk) Utbyggnaden av mobilt bredband har som de andra skandinaviska länderna skett av teleoperatörerna i landet. Trots en till synes jämn start har TDC dominerat på marknaden för mobilt bredband och tagit de större andelarna av marknaden. Detta kan bero på ett välkänt och tillitsfullt tankesätt som allmänheten har för TDC. Då företaget har levererat telefoni under en lång period i Danmark har kunderna valt att fortsätta med TDC när man tecknade bredbandsavtal. Men även andra anledningar som speciella erbjudanden eller lägre priser för de som byter från fast till mobilt bredband gör att företaget erhåller större marknadsandelar.(itst.dk) 11

12 Figur 4 Antal bredbandsanvändare i Danmark Danmark Mobilt bredband Fast bredband Källa: ITU Marknadsandelar Som alla andra nordiska länder här även Danmark haft ett statligt ägt kopparnät. I samband med avvecklingen av monopolet i Danmark 1993, har flera andra operatörer fått tillgång till kopparnätet. TDC som tidigare var det statligt ägda företaget i Danmark, hade enormt stora marknadsandelar. Dessa sjönk när operatörer som Telenor, Tele2 och Telia började komma in på den danska telemarknaden. I dagsläget har TDC fortfarande en stor del av marknadsandelarna. Effekten av den mobila bredbandsmarknaden har inte haft lika stor effekt som i Finland, utan TDC har lyckats behålla sin starka position på marknaden. Utbyggnaden av det mobila bredbandsnätet har tagit längre tid för Danmark jämfört med de andra nordiska länderna och lanseringen av mobilt bredband började först i slutet av Danmark har förutom de större företagen även ett stort antal mindre företag som totalt sett tar upp en stor del av marknaden. Flera av dessa företag har på den senaste tiden genomgått flera sammanslagningar och namnbyten, varvid diagrammet nedan visar alla dessa övriga företag som ett enda. (itst.dk) Figur 5 Marknadsandelar i Danmark 120,0% Marknadsandelar Procent 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 1. H H H Övriga Telia Stofa YouSee Telenor TDC År Källa: ITST 12

13 2.5 Norge Norge är som de andra skandinaviska länderna ett land med hög internetanvändning. Enligt ITU så använde cirka 95 % av landets 4,7 miljoner invånare internet år Användandet tog fart i början av 2000-talet och har sedan dess ökat. (ITU.org) Efterfrågan på mobiltelefoner samt bredband under 2000-talet har lett till att allt fler leverantörer etablerat sig på den norska marknaden. I och med den höga efterfrågan på mobilkommunikation har efterfrågan på det fasta nätet minskat. Tabellen nedan visar antalet användare på 100 invånare för mobilabonnemang, bredbandsabonnemang samt fasta telefonlinor mellan åren 2000 till (WDI.org). Totalt finns det cirka tre miljoner fasta bredbandsabonnemang (1,53 miljoner privata och 1,41 miljoner företags) i Norge där DSL bredband är den typ av bredband som används mest. DSL användes år 2010 av privata användare och nästan 1,3 miljoner företagsanvändare. Användandet av mobilt bredband började under mitten av talet och har sedan dess ökat markant fanns det cirka mobila bredbandsabonnemang i Norge vilket kan jämföras med dagens abonnemang. När tjänsten introducerades var det framförallt företag som använde sig av den, idag är det tvärtom. (NPT.no). Figur 6 Norges utveckling av bredbandsanvändning Antal användare per 100 inv Mobilabonnemang per 100 inv. Bredbandabonne mang per 100 inv. Fasta telefonlinor per 100 inv. År Källa: Norwegian Ecomreport Marknadsandelar Det finns ett fåtal ledande leverantörer som erbjuder bredbandstjänster i Norge och ett fåtal mindre som verkar på framförallt lokal nivå. Det tidigare statligt ägda Telenor är det klart största. Telenor hade innan år 1994 monopol på telemarknaden. Televerket som det hette under monopolet bytte namn till Telenor år 1995 och fem år efter namnbytet börsnoterades företaget. Idag finns Telenor över hela världen och företaget öppnar upp på nya marknader hela tiden. Enligt den norska Post och Telestyrelsen äger Telenor över 50 procent av den mobila bredbandsmarknaden och cirka 50 procent av det fasta bredbandsnätet. Netcom, NextGenTel och Chess är tre företag som ägs av Telia Sonera. Som diagrammet nedan visar så ägs cirka 25 procent av den mobila bredbandsmarknaden av Netcom. Cirka elva procent av den mobila bredbandsmarknaden i Norge ägs av Ice, vilket gör Ice till den tredje största leverantören av mobila bredband. (Npt.no) 13

14 Figur 7 Marknadsandelar i Norge 120,0 % 100,0 % 80,0 % 60,0 % 40,0 % 20,0 % 0,0 % Marknadsandelar Norge Övriga ICE NetCom Telenor Källa: Norwegian Ecomreport Finland Finlands utveckling av fast bredbandsteknologi har inte haft samma verkan som i Sverige. Idag finns totalt cirka 2,5 miljoner bredbandsanvändare i Finland. Det före detta statligt ägda kopparnät har haft högsta prioritet för tele-/bredbandsoperatörerna och har varit det enklaste sättet för producenterna att nå ut till sina befintliga samt nya konsumenter. Vid utbyggandet har företagen koncentrerat sig på DSL tekniken för att leverera fast bredband till de finska hushållen, vilket också har varit det billigaste alternativet för producenterna. De andra fasta bredbandsalternativen som kabelmodem och fiber har varit få och otillgängliga för många finska hushåll, vilket kan bero på höga kostnader för att dra kablar till nya hushåll. Detta har lett till mindre genomslagskraft för dessa alternativ än för DSL. Det effektivaste sättet att leverera fast bredband till hushållen har alltså varit med DSL tekniken, vilket även visas genom att majoriteten av den finska befolkningen använder sig av den. (Markkinakatsauksen_vuosiraportti_2009_ruotsi). Lanseringen av det mobila bredbandet i slutet av 2007 kom som en stor succé för bredbandsmarknaden i stort. Den enorma ökningen av mobilt bredbandsanvändande berodde framförallt på bra tillgänglighet och attraktiva hastigheter. Medan det fasta bredbandsantalet har legat runt 1,2 miljoner användare i mer än 5 år, har det mobila nätet ökat kraftigt till cirka en miljon användare på endast tre år. En del av dessa mobila bredbandsanvändare har antagligen även gått över från DSL till mobilt bredband eftersom priserna för fast och mobilt bredband nästan är densamma. (ficora.fi) 14

15 Figur 8 Antal bredbandsanvändare i Finland Antal Bredbandsutveckling Tid DSL Fastighets-och bostadsbolagsanslutni ngar Kabelmodem Mobilt bredband Trådlöst bredband Källa: Markkinakatsauksen_vuosiraportti_2009_ruotsi, sec1: Marknadsandelar Även i Finland har man haft ett statligt ägt kopparnät. Detta kopparnät ägs dock av lokala delföretag med samma namn. Dessa företag har alltså varit självständiga men tillhört samma företag med samma namn. Detta har inneburit att dessa lokala företag har därför inte haft standardiserade priser eller hastigheter även om företagen har haft samma namn. Medan Telia hade den dominerande positionen i Sverige, hade operatören Sonera motsvarande roll i Finland. Detta var innan avskaffande av de facto monopolet. (Bredbandspriser i norden ER 2007, sid 29) Efter avskaffande har även andra företag som till exempel Elisa och Finnet-gruppen fått tillgång till den finska telemarknaden och gradvis tagit åt sig marknadsandelar. I dagsläget enligt en rapport från kommunikationsverket (finska motsvarigheten till svenska Post och Telestyrelsen) har operatören Elisa i princip hunnit ikapp Sonera och blivit marknadsledande på den finska telemarknaden. (Telecommunication Markets in the Nordic Countries, sid 24) 15

16 Figur 9 Marknadsandelar för bredbandsoperatörerna i Finland Procent Marknadsandelar för Finland Welho Finnet-gruppen Elisa TeliaSonera År Källa: Bredbandspriser i Norden ER 2007, sid 30 16

17 3 Teori 3.1 Prisdiskriminering Målet med prisdiskriminering är att försöka få ut maximal vinst för producenterna på bekostnad av konsumenterna, det vill säga öka producentöverskott och minska konsumentöverskottet. Eftersom olika konsumenter har olika nyttofunktioner och därmed även olika höga betalningsviljor, försöker producenterna att skilja på dessa konsumenter och ta olika mycket betalt för varje konsument, trots att det fortfarande handlar om samma produkt. Ett företag med marknadsandelar möter en neråtlutande efterfrågekurva. Detta betyder att ett företag som inte använder sig av någon sorts prisdiskriminering måste sänka priset till alla konsumenter om företaget vill ha flera kunder och öka sin kvantitet. Att öka kvantiteten och inte vinsten är inte ett troligt alternativ för ett företag. Istället kommer företaget att försöka behålla priset på en så hög nivå som möjligt samtidigt som man försöker öka kvantiteten. Producentöverskottet är den area som uppstår när producenten tar ett högre pris för varan än vad producenten själv betalar för varan. Om det kostar producenten Pc kr att tillverka en vara och producenten säljer denna varan för P kr (P > Pc) så är producentöverskottet arean mellan Pc och P. Konsumentöverskottet är area mellan det priset producenten säljer för, P i detta fall, och det priset som den högst villiga konsumenten är beredd att betala för varan. För att prisdiskriminering skall vara möjligt krävs det att företaget först identifierar efterfrågekurvan för produkten företaget säljer. Målet med identifieringen är att ta reda på hur konsumenternas betalningsvilja ändras när kvantiteten ökar och/eller minskar. För att göra detta kan företaget använda sig av olika metoder. Pepall med flera (2008, s. 88 ff.) tar som exempel i sin bok upp om olika matkedjors medlemskort som gör det möjligt för företag att kartlägga vad olika målgrupper handlar. Därefter kan de olika matkedjorna locka till sig kunder genom att ge kampanjerbjudanden på de varorna som handlas mycket och på så sätt diskriminera. (Pepall, m fl. s. 88 ff.). Det andra som krävs av företag som använder sig av prisdiskriminering är att företaget förhindrar arbitragemöjligheter bland kunderna. Om en grupp kunder (studenter etc.) kan sälja sin produkt vidare till icke-studenter till ett högre eller lägre pris kommer företagets prisdiskriminering att misslyckas. Givetvis är det olika svårt att uppfylla detta krav beroende på vad det är för produkt en försäljare säljer. Personliga köp som livförsäkringar i USA är en produkt som kan vara väldigt svår att sälja vidare till någon annan. Böcker är det motsatta exemplet. Studenter som studerar vid Lunds universitet har rabatt på böcker på Akademibokhandeln. Inget hindrar studenterna för att använda sin rabatt och sedan sälja vidare boken till icke-studenter för ett högre pris än vad man själv betalade och till ett lägre pris än vad icke-studenter betalar. Klarar företaget av att både identifiera efterfrågekurvan och förhindra arbitragemöjligheter kan företaget använda sig av tre olika sorters prisdiskriminering som används inom nationalekonomisk teori, nämligen första, andra och tredje gradens prisdiskriminering. Dessa tre kallas även för personlig, meny och grupprissättning. (Ibid.). 17

18 3.2 Tudelad prissättning Denna sortens prisdiskriminering går, enkelt sagt, ut på att sälja sin produkt i två delar. Många träningsklubbar som Fitness 24/7 och Friskis och Svettis är typexempel på producenter som använder sig av tudelad prissättning. För att få tillgång till träning hos någon av dessa träningskubbar krävs det först att kunden köper ett medlemskort som ofta betalas som en engångsavgift och därefter skall kunden betala för hur lång tid man vill träna. Kunden köper sig med andra ord rätten att kunna handla träningstid. Det förekommer också väldigt ofta att medlemskortet och/eller träningslängden kostar olika mycket beroende på vad kunden har för preferenser. En pensionär betalar ofta mindre än en icke-pensionär och så vidare. Notera att denna sortens prisdiskriminering inte skall blandas ihop med tredje gradens som vi kommer behandla längre ner. (Pepall, m fl. s. 114 ff.). 3.3 Block Pricing Genom att använda sig av block pricing försöker producenten utöka sitt producentöverskott genom att erbjuda paketpriser. Istället för att sälja medlemskort och träningstid separat (som i tudelad prissättning) så slår man ihop dessa och erbjuder kunder ett erbjudande, köp medlemskort för X kr och få Y dagar träning på köpet, är ett exempel. Pepall med flera menar på att maximal vinst med block pricing uppnås genom att: a) identifiera och ge ut den mängd kvantitet som folk efterfrågar vid perfekt konkurrens. b) inför en fast avgift/summa som varje individ skall betala. Individen tvingas alltså till att antigen köpa den mängd till det priset som producenten bestämt eller att inte köpa någon kvantitet alls. Producenten kommer även i detta fall erhålla en vinst som är lika stor som prisdiskriminering med tudelad prissättning. (Ibid. s. 117 ff.). 3.4 Andra gradens prisdiskriminering Andra gradens prisdiskriminering är precis som första gradens en form av icke-linjär prissättning. Den andra gradens prisdiskriminering kallas även för meny prissättning och bygger på att prisdiskriminera genom att låta kunder själva bestämma hur stor kvantitet kunden vill köpa. Ju mer kunden köper desto mindre betalar kunden på marginalen. Ett vanligt exempel är choklad i matbutiker, en chokladbit kostar 5 kr, tre kostar 12 kr till exempel. Menyprissättning används framförallt av producenter som har svårt att identifiera konsumenternas betalningsviljor. Ett annat exempel är en nattklubb. Ägaren av denna nattklubb vet att det kommer olika typer av gäster till nattklubben med olika preferenser. Ägaren får reda på att det kommer kunder med hög inkomst som är beredda att betala 100 kronor för inträde och två drinkar medan kunderna med lägre inkomst är villiga att betala 60 kronor för samma erbjudande. Ägaren som i detta fall sysslar med prisdiskriminering kommer erbjuda kunderna två olika erbjudanden. Det första är inträde plus tre drinkar för 100 kronor och det andra är inträde plus två drinkar för 60 kronor. Detta gör att gruppen med hög inkomst kommer att välja det första alternativet medan den andra gruppen det andra alternativet. Ägaren har genom dessa erbjudanden lyckats kombinera andra gradens prisdiskriminering med blockprissättning. Utan blockprissättning i detta fall skulle samtliga kunder påstått sig vara låginkomsttagare och betalat ett lägre inträdespris. Notera att det är 18

19 möjligt att prisdiskriminera eftersom ägaren visste att det fanns två olika typer av människor som var beredda att betala olika mycket. Andra gradens prisdiskriminering är en vanlig metod i praktiken. Vi möts ofta i vår vardag av erbjudanden där producenten vill få oss att köpa för så mycket pengar som möjligt för att utöka sitt producentöverskott på bekostnad av konsumentöverskottet. Till skillnad från första gradens prisdiskriminering så kostar det producenten pengar att använda sig av andra gradens prisdiskriminering eftersom producenten inte har tillräckligt med information om kundgrupperna. (Ibid.). 3.5 Tredje gradens prisdiskriminering Price discrimination should be defined as implying that two varieties of a commodity are sold [by the same seller] to two buyers at different net prices, the net price being the price (paid by the buyer) corrected for the cost associated with the product differentiation (Pepall, m fl. s. 100). Tredje gradens prisdiskriminering eller grupprissättning går för det första ut på att segmentera marknaden och dela in den i konsumentgrupper som till exempel ålder, inkomst, studenter, pensionärer. Indelning av grupper gör att producenterna får det lättare att försöka estimera betalningsviljan för varje grupp och kan därmed sätta olika priser. För det andra så måste producenten förhindra arbitragemöjligheter kunderna emellan. Producenten måste till exempel förhindra att en student inte säljer vidare sin biobiljett till en pensionär. Det tredje och sista som måste uppnås av en producent är att varje kundgrupp betalar samma pris. Producenten får inte ta olika priser till olika studenter och så vidare. Till skillnad från de andra graderna av prisdiskriminering, är tredje gradens prisdiskriminering linjär och i likhet med de andra gradernas prisdiskriminering vill producenten öka producentöverskottet och minska konsumentöverskottet. (Pepall m fl. s. 87 ff.). För att förtydliga tredje gradens prisdiskriminering kommer vi att visa ett exempel från Varians bok (s. 455 ff.): Anta att en monopolist möter två olika efterfrågekurvor: =100 =100 2 Monopolisten har en marginalkostnad som motsvarar 20 kr styck. Vid prisdiskriminering kommer: Marginalvinsten (marginal revenue): =100 =50 2 =100 = =

20 = =100 2 =50 2 = = 50 2 = = 50 Marginalvinsten är lika med marginalkostnaden för monopolisten: = =20 50 =20 Kvantiteten (Q*) blir: =40 =30 Vid insättning av och i formlerna för och får man priserna: =60 =35 Total vinst för monopolisten med prisdiskriminering blir: = =3450 På motsvarande sätt, men utan prisdiskriminering fås Q* = 70 och p* = 43. Detta ger en total vinst utan prisdiskriminering som motsvarar: Monopolisten tjänar alltså: = =3031 = =419 20

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer!

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Allt fler ärenden kommer att skötas via internet i framtiden. Förutom bankärenden, kontakt med myndigheter, vård i hemmet, köp av biljetter, varor, osv.

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren Material inför extra årsmöte den 20 september Vårt analoga nät behöver uppgraderas Det analoga TV-nätet minskar i betydelse hos kabel-tv

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja?

Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Internetanslutningar Fiber, SIM- kort, WiFi Vad ska jag välja? Tematräff SeniorNet Kungsholmen Gunilla Brattberg Bredbandskällor På följande sätt kan du förses med bredband. Telefonledning (ADSL) Kabel-TV

Läs mer

Net at Once - Kommunikationsoperatör

Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once som kommunikationsoperatör med Öppen plattform och Öppen gruppanslutning innebär att de medlemmar i föreningen som vill välja fritt i ett öppet nät bland

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Villafiber en jämförelse för Lillängen/Storängen/Fannydal

Villafiber en jämförelse för Lillängen/Storängen/Fannydal Totalkostnad Villafiber en jämförelse för Lillängen/Storängen/Fannydal 2014-04-17 Styrelsen för Sicklaöns fibernät ekonomisk förening Redigerad av Dan Sahlin Bakgrund Föreningen bildades

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2/2012. Bredbands- och telefonitjänster

MARKNADSÖVERSIKT 2/2012. Bredbands- och telefonitjänster MARKNADSÖVERSIKT 2/2012 Bredbands- och telefonitjänster Statistisk översikt juli december 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 1 Uppdrag Kabel-TV Samfällighetens uppdrag. Bredband Intresseföreningens uppdrag. Beslut

Läs mer

Jonas Lind Fastbit AB

Jonas Lind Fastbit AB Jonas Lind Fastbit AB Vad är Fastbit? Ett marknad och tjänstebolag. Ägare: Skara Energi AB, Lidköpings kommun och VänerEnergi AB Stadsnäten i Skara, Lidköping, Mariestad, Götene, Skövde, Vara, Falköping,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet Information om Bredband, TV och Telefoni Vid årsskiftet kommer att ansluta er fastighet med fiberanslutning och finnas som leverantör av fiberbredband. Alla lägenheter kommer att få tillgång till 100/100

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 6/2012. Bredbands- och telefonitjänster

MARKNADSÖVERSIKT 6/2012. Bredbands- och telefonitjänster MARKNADSÖVERSIKT 6/2012 Bredbands- och telefonitjänster Statistisk översikt januari juni 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

HELA VÄRLDEN, BARA ETT KLICK BORT.

HELA VÄRLDEN, BARA ETT KLICK BORT. HELA VÄRLDEN, BARA ETT KLICK BORT. BREDBAND, TV OCH TELEFONI KAMPANJKOD: (MÅSTE ANGES VID BESTÄLLNING) 1 TA EN TUR I DET ÖPPNA NÄTET. I det öppna fibernätet är valfriheten stor och det finns massor att

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

!!!! Framtiden! Kabel&TV,*Telefoni*och*Internet* TV$Gruppen! Version!2012041!!

!!!! Framtiden! Kabel&TV,*Telefoni*och*Internet* TV$Gruppen! Version!2012041!! Framtiden Kabel&TV,*Telefoni*och*Internet* TV$Gruppen Version2012041 Framtiden2Internet,TelefoniochKabel2TV 2012041 Innehållsförteckning0 Introduktion*...*3 Bakgrund*...*3 Nuvarande*installation*...*3

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen)

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Bilaga II BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Styrelsen i bostadsrättsföreningen Annandagen har utvärderat möjligheten att köpa bredbandsuppkoppling

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10

Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10 Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10 Brf Pennan 22, 22 lägenheter och 0 lokaler Att: Johannes Frey-Skött Möregatan 6 11827 Stockholm Hej! Tack för ditt

Läs mer

Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster

Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster Informationsmöte 2013-02-18 Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster Telia erbjudande Innehåll i Telia offert angående tre bredbandstjänster: Tv-paket lagom 21 kanaler 2 tv-boxar (max 5 boxar)

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet Information om Bredband, TV och Telefoni Inom kort kommer att ansluta er fastighet med fiberanslutning och finnas som leverantör av fiberbredband. Alla lägenheter kommer att få tillgång till 100/100 Mbit/s

Läs mer

STORA UPPLEVELSER ENKELT OCH PRISVÄRT.

STORA UPPLEVELSER ENKELT OCH PRISVÄRT. STORA UPPLEVELSER ENKELT OCH PRISVÄRT. UPPTÄCK VÅRA TJÄNSTER INOM BREDBAND, TV OCH TELEFONI. BESTÄLL FÖRE 25 FEBRUARI SÅ KAN DU VINNA TVÅ BILJETTER Soundercover Sammys äventyr 2 Warhorse SÅ HÄR ENKELT

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2014 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE

TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE FÅRET EN FRAMGÅNGSSAGA Tele2 grundades år 1993 av Jan Stenbeck och har idag en lång erfarenhet av att leverera produkter och tjänster inom fast- och mobiltelefoni,

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi Fritt stadsnät i Sedan 95:-/mån Vi bjuder också på anslutningsavgiften Runt år 1800 kom telegrafen, 50 år senare telefonen. Två apparater som gjorde det

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

om bredband ==== == 1 I Om bredband

om bredband ==== == 1 I Om bredband om bredband ==== == 1 I Om bredband GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBAND Med bredband kan du hämta och skicka stora mängder information

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Abonnemangets utformning

Abonnemangets utformning Abonnemangets utformning Fast telefoni Med vårt abonnemang kan ni fortsätta använda era vanliga telefoner hemma. Ni ansluter ert vanliga inkommande telefonjack i en dosa som omvandlar en digital signal

Läs mer

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finet Ett av kommunen helägt bolag Två affärsområden - IT-service & Stadsnät Öppet nät = Alla leverantörer är välkomna Finns i hela kommunen Vad är fiber? Optofiber är

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit Samfälligheten Seraljen Projektgruppen Från Seraljen Imran Bukhari (191) Babis Karassavas (115) Leif Warbrandt (101) Från Ownit Kjell Lindqvist (Telenor Sverige)

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. Ger lite mer.

Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. Ger lite mer. Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. 1. Ownit, en bredbandsleverantör att räkna med Vår affärsidé att erbjuda kostnadseffektiva helhetslösningar

Läs mer

Fiberanslutning. Informationsmöte 2011-09-22. Brf Hagaparken Vänersborg. Brf Hagaparken Vänersborg. A Larsson / M Martinsson

Fiberanslutning. Informationsmöte 2011-09-22. Brf Hagaparken Vänersborg. Brf Hagaparken Vänersborg. A Larsson / M Martinsson Fiberanslutning Informationsmöte 2011-09-22 A Larsson / M Martinsson 2011-09-20 A Larsson / M Martinsson Agenda Bakgrund Situationen idag Varför fiber? Alternativa leverantörer av fiber Teknisk lösning

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Företags kostnad för 100 Mbit/s-anslutning

Företags kostnad för 100 Mbit/s-anslutning 1 (12) Företags kostnad för 100 Mbit/s-anslutning En jämförande studie mellan elva städer 2 (12) Förord Försommaren 2011 gav Stockholms stad genom det egna IT-infrastrukturbolaget Stokab United Minds i

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2013

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport oktober - december 2013 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport oktober - december 2013 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer