Vi ordnar BREDBAND. En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

Transkript

1 Vi ordnar BREDBAND En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

2

3 Ordföranden har ordet Runt om i vårt land arbetar människor tillsammans för sina bygders utveckling, i byalag, kooperativ och intresseföreningar. Drygt lokala utvecklingsgrupper med över människor är direkt engagerade i detta arbete. De bidrar i hög grad till att bygga vårt hållbara samhälle. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av gruppernas viktiga insatser. Vi vill inspirera och sprida goda exempel bygder emellan, men också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i hela Sverige. God läsning! Innehåll I egna händer! 4 Tavelsjö 6 Sandhamn 7 Munkbysjön 8 Valinge 9 Lindefallet 10 Fler exempel 12 Matnyttiga kontakter 14 Karl-Erik Nilsson Ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Kihlangi Skribent: Karin Wenström Form: Ingse & Co AB, Reybekiel Form AB Omslagsfoto: Anna-Karin Gidlund Ansvarig utgivare:??? Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2007 Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Stortorget 7, Stockholm Tel: , Fax: Hemsida: E-post: info@bygde.net Bureå Tavelsjö Munkbysjön Lindefallet Sandhamn Visingsö Blankaholm Valinge Hästholmen och Ytterön

4 I egna händer! Framtiden är redan här. I alla fall om man får tro Mats Erixon, teknisk chef på Kungliga Tekniska Högskolans Centrum för Hållbar kommunikation. Han har varit en av de drivande bakom Folkets Hubb, ett samarbetsprojekt mellan KTH och ett antal aktörer i kommuner och IT-marknaden. Syftet med projektet är att utveckla modeller för hur man gör tjänster av olika slag tillgängliga för alla med hjälp av Sveriges optiska fibernät. Det kan vara att träffa en doktor på distans, att se en operaföreställning från Metropolitan i New York hemma i byns samlingslokal exakt när den spelas, eller att som arbetssökande träffa sin arbetsförmedlare på distans. Tjänster av det här slaget kräver rejäl överföringskapacitet i nätet, oavsett om tekniken bygger på fiber, satellit, ADSL eller något annat. Om vi ska kunna förverkliga möten på distans med en kvalitet som är så bra att man inte upplever avståndet, så måste det finnas tillräcklig kapacitet i nätet, säger Mats Erixon. Vad gör man då som landsbygdsbo när ingen erbjuder bredband? När man står vid sidan av utvecklingen och ser hur bredbandet sprider sig över resten av landet, utan att passera den egna bygden? Ja, många lokala utvecklingsgrupper runt om i landet tar saken i egna händer. De beväpnar sig med uppfinningsrikedom och envishet. De uppvaktar myndigheter och leverantörer. Och att envishet ger resultat visar exemplen i den här skriften. Flera av berättelserna handlar om byar som inte var prioriterade områden för kommunens bredbandsutbyggnad, men som genom sitt engagemang ändå lyckades ta sig in på prioriteringslistan. Eller så tar man saken i egna händer och gör som Tavelsjö Byanät, man bygger själv! Ett av syftena med den här skriften har varit att ge exempel på olika angreppssätt och tekniklösningar, eftersom olika lösningar kan fungera under skilda förhållanden. Vi hoppas att skriften ska ge kraft, inspiration och nya idéer till utvecklingen av din bygd!

5 Tävlingen Gotland runt gav bredband till Sandön Sedan år 2005 har invånarna på Sandön i Stockholms skärgård tillgång till bredband med Wimaxteknik. Utbyggnaden pågår fortfarande och Pia Södergren som är ordförande i Sandhamns bredbandsförening tycker att tekniken fungerar bra. Vi har haft bredband i ett år nu och vad jag vet har det bara gått ner någon gång. Det har fungerat över förväntan, säger hon. Historien om hur bredbandet kom till Sandhamn började när nätoperatören Stokab, som ägs av Stockholms stad, år 2001 lade ner en svartfiberkabel som passerade nära Sandhamn. Samma år tändes kabeln av Sandhamns hotell så att de fick bredbandsuppkoppling till hotellet. Att det fanns en tänd kabel till ön innebar att det skulle bli ekonomiskt möjligt att få bredband även för ortsborna, som kunde ansluta sig. Några medlemmar i Sandhamns intresseförening engagerade sig och Sandhamns bredbandsförening bildades. Tekniken de valde var trådlöst bredband via radio även om räckvidden var begränsad till i stort sett Sandhamns by. Vi tyckte att det var bättre att komma igång med en halvbra lösning, än att inte ha någon lösning alls. Tekniken kunde förbättras och byggas på allteftersom vi fick ekonomiska resurser, säger Pia. Sandhamn tillhör Värmdö kommun och när kommunen upphandlade bredbandsutbyggnad fick Stokab uppdraget. Sommaren 2005 beslutade Stokab att tillsammans med företaget Intel testa Wimaxtekniken under tävlingen Gotland Runt. Försöket var framgångsrikt och Sandhamns bredbandsförening var på hugget. Det ledde till ett samarbete mellan bredbandsföreningen, företaget Nilings AB och Stokab, där Stokab äger antennerna, Nilings levererar innehållet i nätet och bredbandsföreningen är operatör. Stokab äger antennerna eftersom tekniken går framåt så fort att det inte är någon idé att abonnenterna köper dem, förklarar Pia och fortsätter: Och bredbandsföreningen blev operatörer helt enkelt för att det inte fanns något annat alternativ. Nilings var inte nätoperatörer och ingen annan var intresserad. Utsikten från det gamla systemets basstationsantenn i lotstornet på Sandhamn. Sandhamns by i bakgrunden. Fotograf: Lars-E Sundkvist Liksom den första lösningen innebär Wimax trådlöst bredband, men på en kraftigare, licensierad frekvens som inte är lika känslig för hinder i form av exempelvis träd och avstånd. Två antenner täcker hela Sandön, samt ett antal öar i närheten. Fortfarande hamnar dock vissa hushåll i radioskugga. Föreningen hoppas att det så småningom sätts upp minst en antenn till så att fler hushåll inom området får tillgång till bredband. Att bredbandsföreningen är nätoperatörer innebär att de fakturerar abonnenterna och även ger viss support. Arbetet har hittills skett ideellt, eftersom föreningen bedömt att det inte finns något ekonomiskt utrymme för ersättningar. Vi ligger på gränsen till vad vi kan ta ut redan, förklarar Pia. Till det kommer kostnaden för medlemskapet i bredbandsföreningen som är 100 kr i inträdesavgift samt 250 kronor per år. För närvarande finns ungefär tio användare kvar i det gamla systemet och cirka trettiofem som är anslutna till Wimaxtekniken, varav de flesta är permanentboende. Även några fritidsbor är anslutna. Vi säljer bara årsabonnemang, men fritidsborna ansluter sig i alla fall för de ser ett värde i att det finns bredband, avslutar Pia. kontakperson: Pia Södergren, Sandhamns bredbandsförening telefon: e-post: pia@antes.se

6 Tavelsjö Byanät gör allt i egen regi Tavelsjö ByaNät har för närvarande 575 anslutna medlemmar till sitt fibernät och fler blir det i den takt som föreningen orkar med. Ambitionen är att alla som vill, både i Tavelsjöbygden och omkringliggande områden, ska få en anslutning. Det är inget litet projekt som Tavelsjö Byanät ekonomisk förening har rott iland. Hösten 2002 satte de den första spaden i jorden och bredbandsutbyggnaden har sedan dess gått i etapper. I dagsläget är 580 fastigheter anslutna i drygt 70 byar och föreningen har vid det här laget grävt 26 mil. Ambitionen är att alla som vill ska kunna vara med, oavsett var i bygden de bor. Vi ser det här mer som ett bygdeutvecklingsprojekt än ett IT-projekt så alla medlemmar betalar lika stor medlemsinsats oavsett om de är privatperson eller företag, berättar Mårten Edberg, en av de drivande i Tavelsö Byanät ekonomisk förening, TBN. Tavelsjö är både en by och en bygd som ligger mitt emellan Umeå och Vindeln. I området bor cirka personer. När några invånare kallade till informationsmöte om bredband våren 2002 var intresset i bygden stort och strax därefter bildades Tavelsjö ByaNät ekonomisk förening. Det visade sig att de låg alldeles rätt i tiden. Ungefär samtidigt aviserade Umeå kommun en dragning av svartfiber till kommunens skolorter och TBN bad dem förlägga fibern så att Tavelsjöbygden fick så stor nytta av dragningen som möjligt. Så blev det också. Genom noggrann planering kunde ett stort antal byar få bra anslutningspunkter. De första etapperna genomfördes med totalentreprenad, men numera vet föreningen exakt vad de klarar av själva och vad som behöver köpas in. Inför den utbyggnad som pågått under hösten 2006 tog Mårten tjänstledigt från sitt ordinarie arbete för att vara projektledare. Vi gör allt i egen regi och köper bara in

7 grävningsarbetet och svetsning av fiber, säger Mårten och tillägger: Hade vi vetat då vad vi vet idag så hade vi organiserat mer i egen regi och exempelvis låtit medlemmarna gräva för kabel på sina egna tomter. Då blir det som de själva vill ha det. Vi hade också sparat mycket pengar om vi köpt en egen traktor och anställt en grävare. Eftersom ingen bank ville ge lån fick medlemmarna betala en insats. Per fastighet är den kronor när den statliga skattesubventionen på kronor är avdragen. De tre kommunerna Vännäs, Vindeln och Umeå som berörs av utbyggnaden, har också bidragit med en mindre summa, cirka kronor per anslutning. Totalt ligger investeringarna på cirka 17 miljoner kronor. Förutom medlemsinsatsen kostar medlemskapet 200 kronor per år plus en serviceavgift på 180 kronor per månad. Medlemmarna får en hel del för sina pengar. Lena Alwerud är deltidsanställd för att ta emot felanmälningar under dagtid. På föreningens ambitiösa hemsida finns debattforum, fotohörna och information om vad som händer i bygden. Och den som vill boka samlingslokaler på Sundlingska gården kan numera kolla om det är ledigt via nätet. Grundförutsättningen för att lyckas med ett sånt här projekt är naturligtvis att folk verkligen vill ha bredband. Men också att de som organiserar det är människor som medlemmarna har förtroende för. Det är en stor summa pengar man som medlem investerar, innan man får tjänsten, konstaterar Mårten. TBN ansvarar för både utbyggnad av nytt Webbutbildning i Tavelsjö bygdegård våren Fotograf: Mårten Edberg. bredband, underhåll och drift av det existerande nätet. Det betyder att de har total kontroll. Det är på gott och på ont. Det goda är att vi har ett bra grepp om vad vi får för pengarna eftersom vi själva sköter upphandlingen av exempelvis Internetaccess och underhållstjänster. Eftersom det inte finns något avkastningskrav kan vi hålla nere kostnaderna. Det onda är att vi måste göra allt själva. kontaktperson: Mårten Edberg telefon: , e-post: marten.edberg@tavelsjo.se hemsida: Faktaruta Svartfiber är ett uttryck för fiberoptik där inget ljus skickas igenom, alltså är fibern svart. Den fiberoptiska kabeln ägs av en nätägare, medan utrustningen som ansluts i de båda ändarna och därmed gör att den blir tänd ägs av den som hyr fibern.

8 Munkbysjön förhandlade med Sydkraft Med egna pengar på fickan kunde Munkbysjöns intresseförening upphandla bredbandsutbyggnad av Sydkraft när företaget valde att plöja ner elledningarna i marken. De cirka 250 hushållen i byarna runt Munkbysjön stod inte på prioriteringslistan när Ånge kommun gjorde upp planer för bredbandsutbyggnad. Bredbandspengarna gick till de orter som hade skolor. Men föreningen hade tur. Strax före midsommar 2004 fick de veta att Sydkraft, som är områdets elleverantör, hade bestämt sig för att ersätta de gamla elstolparna med nedgrävda elledningar. Intresseföreningen hörde sig för om möjligheten att få bredbandskabel nedgrävt samtidigt och, jodå, det skulle gå bra, sa Sydkraft. Vi bjöd in till stormöte för att undersöka intresset på bygden och cirka 70 personer dök upp, berättar förre ordförande i Munkbysjöns intresseförening, Jan-Erik Eriksson. I princip sa alla ja till bredband och en arbetsgrupp bildades. Vi begärde in offert från Sydkraft och fick den plus en karta över hur de hade tänkt sig att plöja. Vi förde diskussioner med dem om lämpliga anslutningspunkter och de tog hänsyn till våra krav. Offerten från Sydkraft var på kronor och arbetsgruppen fortsatte sina förhandlingar med kommunen. De sa fortfarande nej och hänvisade till att det inte fanns några pengar. Då bestämde vi oss för att vi struntar i dem och bygger för egna pengar. Det hör till saken att Munkbysjöns intresseförening sedan många år haft som mål att skaffa sig en god likviditet. Detta visade sig komma till glädje nu. Föreningen hade de finansiella muskler som behövdes för att genomföra bredbandssatsningen i byn. På ena sidan sjön hade Sydkraft inte tänkt sig att plöja och där fanns sju hushåll som var mycket intresserade av bredband. Intresseföreningen tog sig ett prat med entreprenören erbjöd sig att plöja den sträckan. Nu gick även Ånge kommun in med ett kommunalt bredbandsbidrag. I Sydkrafts offert ingick varken anslutning in i fastigheterna, eller anslutning till ett stamnät. Anslutningen till fastigheterna ordnade byborna själva, det var inte svårt. Anslutning till stamnätet verkade till en början betydligt En bit ovanför kablarna läggs varningsband, utifall att någon gräver senare på samma ställe. Varningsbanden är de gula banden som ligger i fåran. Fotograf: Jan Erik Eriksson knepigare. Byborna tryckte på kommunen och det tillsammans med engagemanget gjorde att kommunen bestämde sig för att placera Munkbysjön på den prioriterade listan. Det betydde att kommunen betalade för anslutningen till stamnätet. Vi hade tidigare pratat med Sydkraft om att hänga kablarna på elstolpar till stamnätet, men när kommunen erbjöd sig att betala för en nergrävd kabel så valde vi naturligtvis det. På våren 2005 plöjdes anslutningen till stamnätet och byn var ute på nätet. När allt var klart erbjöd sig kommunen att ta över ansvaret, och så blev det, säger en nöjd Jan-Erik Eriksson. kontakperson: Jan-Erik Eriksson, Munkbysjöns intresseförening, telefon: e-post: janerik@mittpunkten.com

9 Tack vare Valinge fick grannbyarna också bredband. Valingeborna ilsknade till när det ortssammanbindande nätet gick värdshus förbi utan erbjuda dem ADSL-uppkoppling. I samarbete med Varberg energi och företaget Bynet byggde de sitt eget bredband och fick TV och telefoni på köpet, via fibern. När Varbergs kommun byggde det ortssammanbindande nätet så gick det mindre än 50 meter från vår telefonstation. Ändå skulle Valinge inte kopplas in. Vi tyckte att det var bedrövligt, säger Bertil Karlsson, ordförande i Valinge bygdelag. Invånarna skrev till kommunens IT-samordnare, lokaltidningen skrev om saken och skriverierna ledde till att ett möte planerades mellan bygdens invånare och Varberg energi som stod för utbyggnaden av fibernätet. Men innan mötet hann äga rum fick Varberg entreprenör gjorde det huvudsakliga arbetet, men med god hjälp av medlemmarna. Ungefär dagsverken har byborna gjort med arbetsuppgifter som att assistera grävarna, lägga ner slangar och tuber i marken och svetsa in fibern i husen. Svetsningen är ett verkligt precisionsarbete. Tre fibrer är tillsammans lika tjocka som ett hårstrå, berättar Bertil. Klockan kvart i tio på förmiddagen den 6 november 2006 kunde de stolta Valingeborna koppla upp sig på Internet. Exakt samtidigt släcktes det analoga tv-nätet ner. Styrelsen i Bivek är samlad för att planera. Från vänster Gösta Olsson, Erling Swensson, Per- Olof Ericsson, Mona Bengtsson och Maria Bengtsson. Längst till höger i bilden syns projektledaren Jerker Jogmar. Fotograf: Bertil Karlsson. energi besök av ett relativt nystartat företag från Kungälv. Det hette Bynet och var specialiserat på att bygga bredband på landsbygden. Hasse Eriksson från Bynet bjöds in till mötet med Valingeborna. Innan vi kom till mötet var vi övertygade om att det var ADSL som vi skulle satsa på och när mötet var över så var vi överens om att det var fiberbredband vi skulle ha, berättar Bertil och skrattar. Hasse Eriksson på Bynet berättade så övertygande om alla fördelar med fibern, och att man utöver internet även kunde få både TV och telefoni den vägen. I Bynets koncept ingår dels att de intresserade bildar en ekonomisk förening, dels att medlemmarna betalar för installationen och sist med inte minst att alla medlemmar gör fem dagsverken. Sagt och gjort. Bygdelaget upprättade en kostnadskalkyl, bildade den ekonomiska föreningen Bredband i Valinge ekonomisk förening, Bivek, och valde en interimsstyrelse som tog över arbetet med bredbandsfrågorna. I juli 2006 påbörjades grävningsarbetet. En Det var en högtidlig invigning. Infrastrukturministern Åsa Torstensson var här och tryckte på startknappen, berättar Bertil som själv höll ett litet tal. Jag hade funderat på när bygdens invånare senast genomförde ett stort projekt tillsammans och kommit fram till att man får gå mer än hundra år tillbaka för att hitta något liknande. Det var när vi byggde till kyrkan på 1840-talet och 1890-talet. Tack vare Valinges satsning har även grannbyar fått bredband. Den sista fastigheten i Valinge ligger bara femtiotalet meter från den första fastigheten i byn Ugglarp i Rolfstorp och sju av åtta bybor där blev medlemmar. Även Stamnared i norr fick bredband tack vare Valingeborna, i samarbete med Varberg energi. Vi grävde halvvägs till Stamnared och därefter tog Varberg energi över ansvaret, berättar Bertil. kontakperson: Bertil Karlsson, ordförande i Valinge bygdelag telefon: e-post: bertil.majvi@ipbo.se

10 Sammanhållning och engagemang gav bredband till Lindefallet Lindefallet var inte prioriterat område när kommunen lade sin plan för bredbandsutbyggnad. Ingen skola, ingen vårdcentral, företagskoncentration eller tät bebyggelse fanns i byn som ligger i Hudikvalls kommun, cirka 2,5 mil från huvudorten Hudiksvall. Men Lindefallet hade tur ändå. Tillsammans med andra norrlandskommuner hade Hudikvalls stadsnät köpt en kabel som går utefter kusten och som passerar strax intill Lindefallet. Däremot fanns inga anslutningspunkter utanför städerna, det hade man inte planerat för, säger Olle Persson, ordförande i Lindefallets byaråd. Han och några andra i byarådet tog kontakt med Hudiksvalls stadsnät för att höra sig för om möjligheterna till bredbandsutbyggnad. Efter viss övertalning sa Stadsnätet att om Lindefallet fick med sig minst fem företag och sammanlagt 20 abonnenter så skulle de få sin anslutning. Flera faktorer spelade in. Dels är vi kända som en by med stark sammanhållning och stort engagemang och det hjälpte till. Jag arbetar på kommunens näringslivsbolag och visste därmed vem jag skulle prata med och dessutom kan jag regelverket för finansiering, säger Olle Persson. Ett ytterligare skäl var att Stadsnätet såg en möjlighet att skapa ett koncept för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Både ansvarsfördelning och regelverk var anpassade efter tätorter och Lindefallet fick möjlighet att bli försökskaniner och bollplank i utvecklingsarbetet. Reglerna som då gällde vid bredbandsutbyggnad var att privata fastig- 10 Johannes Dahlström, Kalle Persson, Erik Velander och Robin Engström brukar samlas i Olle Perssons källare då och då och köra LAN. Så småningom ska de fixa snyggare ledningsdragning, försäkrar Olle Persson. Fotograf: Olle Persson

11 hetsägare själva fick gräva sig fram till närmaste anslutningspunkt. För företag gällde andra regler, de fick anslutningspunkt vid fastighetsgränsen. För att de privata fastighetsägarna inte skulle behöva gräva längre än nödvändigt, gällde det att hitta företag som var placerade så att anslutningspunkterna var på så kort avstånd från de privata fastighetsägarna som möjligt. Vi satt med en karta och pekade ut var vi behövde ett företag. Det finns inte så många företag i vår bygd, men vi kom på att jordbruk är ju företag och då blev det betydligt enklare. Kostnaden för grävning och material fördelades solidariskt mellan alla abonnenter, oavsett avstånd till anslutningspunkt enligt ett enhälligt beslut i byn. På så vis skulle kostnaderna per hushåll kunna hållas på rimlig nivå. På det sista stormötet i april 2004 kunde arbetsgruppen presentera ett fiberlån hos Hudiksvalls sparbank. Dessutom meddelades att regeringen förlängde skattereduktionen för bredbandsanslutning med maximalt kr. Fiberlånet tillsammans med skattereduktionen var det som gjorde att bredbandet blev realistiskt. Några dagar senare hade vi 43 säkra abonnenter, säger Olle. I december 2004 kunde byborna äntligen surfa på sina bredband och Olle Persson sammanfattar sina erfarenheter. Vi behövde två år för att alla beslut skulle mogna och förankras. Solidarisk kostnadsfördelning, bästa tekniska lösning och fiberlån i kombination med skattereduktionen var de grundstenar som gjorde det hela möjligt. Vi har planerat anslutningspunkterna så att de som i framtiden vill ansluta sig endast i några enstaka fall behöver gräva längre än till fastighetsgränsen. Det tror jag är mycket viktigt och det ökar attraktionsvärdet för fastigheten och för byn. kontaktperson: Olle Persson, Lindefallets byaråd telefon: e-post: olle.persson@lindefallet.com hemsida: 11

12 Fler exempel Visingsö näringslivsförening När Visingsöborna tröttnade på att bara ha tillgång till telefonmodem fick Rune Backlund, ordförande i öns näringslivsförening, i uppdrag att undersöka alternativa möjligheter. Ett antal frekvenser på FM-bandet hade just släppts fria och i Jönköping fanns ett företag som var intresserade av att utnyttja det och installera trådlöst bredband, berättar han. Visingsö är en avlång ö vars södra del är täckt av högvuxen skog. I mitten ligger Tunnerstad, öns centrala samhälle. Sändaren finns i Jönköping och genom ett sinnrikt system av sändare och mottagare, dels på ön och dels på fastlandet, har man lyckats komma förbi skogarna och majoriteten av öns invånare som vill, har tillgång till bredband. Det tog lite tid att rikta sändarna rätt och att få rätt styrka på signalen, men nu tycker jag att det fungerar tillfredställande, säger Rune. Nu planeras ett öppet bredbandsnät ut till Visingsö som väntas bli klart under kontaktperson: Rune Backlund e-post: rune.backlund@tele2.se Byaföreningen i Kihlangi och företaget El-Elektronik, Pajala I byn Kihlangi fem mil norr om Pajala kör man med satellituppkoppling och trådlöst nät lokalt. Initiativet kom från företagaren Tage Grönberg vars företag krävde högre hastighet än det telefonmodem som stod till buds. Byaföreningen var intresserad av att vara med, liksom ett antal invånare i Kihlangi, de närmaste grannbyarna och även hushåll från den finska grannbyn har visat intresse. Antalet abonnenter växer stadigt och sommargäster kan hyra internetuppkoppling veckovis. Byaföreningen ordnar datorkurser i sina lokaler och Akki ekonomisk förening som numera ansvarar för systemet, planerar att sprida konceptet till andra byar. Nedladdningskapaciteten är 512 kb/s och upp är kapaciteten 128 kb. Hela investeringen har kostat kronor och IT-Norrbotten har skjutit till medel. kontaktperson: Tage Grönberg telefon eller Hästholmen och Ytterön, Blekinge län Invånarna på ön Hästholmen och Ytterön hade visserligen en fungerande radiolänk, men kapaciteten räckte inte till kabel-tv och bredbandstelefoni för cirka 65 invånare. Lösningen på det problemet var fiberkabel. Samhällsföreningen förde diskussioner med Karlskrona nät och kommunen som var villiga att ställa upp med medel om öborna bidrog med arbete. De beviljades även pengar från Leader+. Invånarna har kunnat göra flera samarbetsvinster. Samtidigt som samhällsföreningen skulle gräva ner kablarna grävde Sydkrafts entreprenörer ner elledningar och öns vattenförening drog kommunalt vatten. Till en låg kostnad kunde föreningen lägga sina kablar i samma ränna. En öbos släkting hade grävmaskin och ställde upp ideellt och sammanlagt har föreningen grävt uppskattningsvis 500 meter. För närvarande finns 25 abonnenter och föreningen räknar med att de blir fler. kontaktperson: Hans Gustafsson e-post: hans.z.gustafsson@ericsson.com Blankaholm, Västervikstrakten Blankaholm/Solstadsström har haft bredband länge. Några invånare har varit mycket aktiva och bygden har provat olika lösningar. I slutet av 90-talet skapades Blankaholms IT-växthus med hjälp av Almi företagspartner och efter en lång övertalningskampanj fick Växthuset internetuppkoppling via koppartråd, långt innan man talade om ADSL kronor per månad var billigt senhösten Växthuset tyckte också att fler i bygden skulle ha tillgång till Internet och lyckades komma över en mast för 12

13 cirka kronor som de reste med hjälp av några besökande kustjägare. Med hjälp av masten skulle de kunna få trådlöst bredband lokalt. Under ett par år fanns några bybor som hade trådlöst, men intresset var litet. Eftersom de som bodde nära masten stördes av den, så togs den ner. Nu kör alla med ADSL. Växthuset är igång och sjuder av aktivitet. Där finns lärcentra, där organiseras temadagar och studiecirklar och mycket mer. kontaktpersoner: IT-växthuset: Jan Folke telefon: Blankaholm/Solstadström Samhällsförening, Sonja Hedman-Folke telefon: e-post: BIT utanför Skellefteå I Bureå, några mil utanför Skellefteå finns ett livaktigt näringsliv med cirka 100 företag och redan 2001 insåg många invånare att om inte samhället hade bredband så fanns risken att företagen flyttade. Ett antal bybor engagerade sig och bildade Bureå IT-förening med syftet att ordna bredband på bygden. Bureå stod inte på kommunens lista över prioriterade orter, men genom hårt arbete från föreningen och stort gensvar från invånarna, flyttades orten upp. På föreningens önskelista stod en portal som skulle stärka Bureås profil genom att samordna utbudet av varor, tjänster och annat från företag, föreningar och samhället. Portalen skulle vara interaktiv med kalender, forum, köp & sälj samt tyck till. Med hjälp av EU-medel och bidrag från kommunen skapades portalen och efter projekttiden ombildades den ideella föreningen till en ekonomisk förening som sålde annonser och informationssidor på portalen. Under 2006 hade portalen närmare 900 besökare per månad. Nu är föreningen ombildad till ett gemenskapsföretag som ska vidareutveckla verksamheten med nya konsulttjänster. kontaktperson: Erna Forsman, Servicepunkt Bureå ekonomisk förening. telefon: e-post: info@burea.se hemsida: FIBER TILL LANDSBYGDEN Sedan 2003 har vi hjälpt folk på landsbygden att själva bygga sina optiska fibernät. Vi annamade det sätt som landsbygden elektrifierades på i början av 1900-talet och vidareutvecklade processen för att passa 2000-talets optiska fibernät. Processen kallar vi Fiber Från Hemmet, FFH, och bygger på ett nära sammarbete mellan kunden som organiserat sig i en ekonomisk förening och bynet. Vi levererar material, specialentreprenad samt är med och hjälper föreningen igenom samtliga skeden i processen. Idag har vi i Sverige ca 5000 fastigheter som anslutits genom FFH-projekt och utökar under 2007 marknaden med projekt i Finland. För mer information om bynet och Fiber Från Hemmet besök vår hemsida: 13

14 Matnyttiga kontakter Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva På hemsidan finns kontaktuppgifter till ditt närmaste länsbygderåd. telefon: , e-post: hemsida: Post- och telestyrelsen telefon: e-post: hemsida: Stiftelsen Folkets hubb Mer information om vad Stiftelsen Folkets hubb gjort och gör. hemsida: Skatteverket Det finns möjlighet att söka skattereduktion för installation av bredband om man tar installationen i bruk senast den 31 december Reduktionen gäller småhus- och hyreshusägare och de som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe. telefon: hemsida: Svenska stadsnätsföreningen Branschorganisation för alla stadsnätsägare med öppna, neutrala kommunikationsnät. e-post: kansli@ssnf.org hemsida: För dem som gräver själva: Ring först gräv sedan Innan man sätter spaden i marken för att gräva för bredband måste man ta reda på vilka ledningar som eventuellt redan ligger i marken. Det kallas för att begära utsättning. Enklast är att gå in på hemsidan som är ett samarbete mellan TeliaSonera, elnätbolagen och Sveriges kommuner. Här finns även annan matnyttig information. Kan bara nås via hemsida: Vägverket Man måste ha tillstånd för att gå in på Vägverkets område. Det området sträcker sig ett antal meter ut från vägkanten. telefon: e-post: vagverket@vv.se hemsida: Övriga kontakter om hur man gräver bredband själv: Om området där man vill gräva är stadsplanerat måste man kontakta den egna kommunens plan- och byggavdelning Privata markägare som berörs Boende längs grävsträckan

15 * Erbjudandet gäller t o m 31 Augusti Modem tillkommer, välj själv mellan USB- eller WLAN-modem. För aktuell täckning, se täckningskarta på

16 Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi samarbetar med kyrkan, 2006 Vi ordnar bredband, 2007 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget STOCKHOLM Tel Fax info@bygde.net