Handbok digikam. Gerhard Kulzer Gilles Caulier Elle Stone Oliver Doerr Ralf Hoelzer Joern Ahrens Översättare: Stefan Asserhäll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok digikam. Gerhard Kulzer Gilles Caulier Elle Stone Oliver Doerr Ralf Hoelzer Joern Ahrens Översättare: Stefan Asserhäll"

Transkript

1 Gerhard Kulzer Gilles Caulier Elle Stone Oliver Doerr Ralf Hoelzer Joern Ahrens Översättare: Stefan Asserhäll

2 2

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Om digikam Nya funktioner i KDE4-versionen Rapportera fel Stöd Att börja delta Komma igång Dialogrutan för första körning Dialogrutan vid objektsökning Filformat som stöds Fotografiska stillbildsformat Inledning Komprimering av stillbilder JPEG TIFF PNG PGF Obehandlat Rörliga bildformat (videor) Digitala stillbildskameror som stöds Insticksprogram som stöds Använda digikam Huvudfönstret i digikam Introduktion till huvudfönstret Albumvy Skapa ett nytt album Ta bort ett album Lägga till ett fotografi i ett album Flytta eller kopiera fotografier mellan album

4 Hantera album Ställa in albumikon Bildvisning Inledning Bildhantering Visa en bild Redigera ett fotografi Visa eller redigera ett fotografi med ett annat program Förlustfri bildrotation Byta namn på ett fotografi Ta bort ett fotografi Kalendervy Etikettvy (nyckelord) Hantera etiketter Ge fotografier etiketter Tidslinjen Sökvy Snabbsökningen Själva sökningen Verktyget för avancerad sökning Inexakta sökningar och duplikat Kartsökningar digikams ljusbord digikams sidorad Introduktion till den högra sidoraden Egenskaper Metadataflikarna EXIF-taggar Vad är EXIF? Hur används EXIF-visningen? Tillverkaranmärkningar Vad är tillverkaranmärkningar? Hur visning av tillverkaranmärkningar används IPTC-taggar Vad är IPTC? Hur IPTC-visningen används Färger Histogramvisning Hur ett histogram används Fliken för geografisk lokalisering

5 Vad är GPS? Kommentarer och etiketter Kommentarvy Datum och tid Betyg Trädet med etiketter Etikettfilter Hantering av digitala tillgångar med digikam Inledning Skapa ett system för att organisera och hitta dina fotografier Ett argument för att hantera digitala tillgångar med digikam Skapa arkivet: katalogorganisation, fysisk layout som information Skapa metadata automatiskt Betygsättning och omdömen Lägga till etiketter, tilldela nyckelord Bildtexter och kommentarer Geografisk plats (geografiska etiketter) Skydda din upphovsrätt och öppen upphovsrätt Digitala vattenmärken Skydda dina bilder från dataförlust och förvanskning Vilka är då huvudfaktorerna vid förlust av digital data? Fysisk försämring Cd, dvd, optiska enheter Hårddiskar (diskenheter, HDD) Spänningstoppar Hur spänningstoppar uppstår Överspänningsskydd Avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) Minnesenheter: USB-stickor, minneskort, flash-diskar Magnetiska media Säkra mot logiska fel Lagringstjänser på webben Överföringsfel Filsystem från Oracle eller en uppstickare från Sun vid horisonten? Mänskliga fel Stöld och olyckor Skadliga program Panik kan ha betydelse vid dataförlust Vanliga myter skingrade

6 Skapa en budget: Datastorlek, uppskattning av nödvändig lagringsvolym Säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, återställ! Förhindra katastrofer Några tekniker för säkerhetskopiering förklarade för lekmän Bästa kända metod: Recept på säkerhetskopiering för lekmän inom IT Ett användbart recept för säkerhetskopiering med rsync Bevara dina bilder genom teknologiförändringar och olika ägare Hur hänger man med teknologin? Skalbarhet Använd öppna, ej tillverkarspecifika, standarder som filformat Bästa kända metod: Skydda data Ett typiskt arbetsflöde vid hantering av digitala tillgångar med digikam Använda en digitalkamera med digikam Inledning till kameragränssnittet Hämta information om fotografier från kameran Ladda ner fotografier till datorn Välja en målkatalog Ta bort bilder från kameran Automatiskt namnbyte Åtgärder baserade på information från kameran Automatisk rotation Skapa automatiskt målalbum Laddar upp fotografier till kameran Hur man använder en GPS-mottagare med digikam Inställning av digikam Inställningsdelen Albuminställningar Samlingsinställningar Förvald IPTC-identitetsinformation Metadata (inställningar av inbäddat information) Inställning av verktygstips Inställning av MIME-typer Alternativ vid namnändring av filer Bildeditorns inställningar Spara bildinställningar Inställningar för avkoding av obehandlade bilder Inställning av ICC-profiler

7 Inställningar av KIPI-insticksprogram Inställning av bildspel Inställning av kameragränssnitt Diverse inställningar Temainställningen Bildeditorn Introduktion till bildeditorn Bildeditorfönstret Återställa ditt ursprungliga fotografi Ångra eller göra om åtgärder Byta mellan fotografier Ändra vyn Skriva ut bilder Fotografisk redigering: Arbetsflöde Verktyg för bildredigering och arbetsflöde Ett förslag för ett standardarbetsflöde Introduktion till funktionerna hos vanliga redigeringsverktyg Verktygsuppsättningen i digikam Hantering av obehandlade bildfiler, arbetsflöde för obehandlade bilder Verktyg för färgredigering Inledning Inledning Använda vitbalansverktyget Kodningsdjup Färghantering Korrigera exponering Inledning Använda solarisering Solarisering under arbete Lysande effekt (Velvia-filter) Neoneffekten Kanteffekten Korrigera färg Inledning Använda verktyget Justera nivåer Verktyget Justera nivåer under arbete Inledning Använda Justera kurvor Justera kurvor under arbete

8 Inledning Använda Kanalblandaren Kanalblandaren under arbete Inledning Bildförbättring Inledning Justera skärpan Ta bort suddighet i ett fotografi Reducera kornighet i ett fotografi Göra ett fotografi mjukare Filtret Oskarp mask Oskarp mask under arbete Fokusera om ett fotografi Använda omfokuseringsverktyget Jämförelse av omfokusering med andra tekniker Borttagning av röda ögon på ett fotografi Inledning Använda verktyget Fyll i fotografi Verktyget Fyll i fotografi under arbete Inledning Använda brusreduceringsverktyget Brusreducering under arbete Göra ett fotografi mjukare Inledning Använda restaureringsverktyget Restaurering av fotografi under arbete Inledning Skapa de svarta bildrutorna Använda verktyget Heta bildpunkter Verktyget Heta bildpunkter under arbete Inledning Använda verktyget för korrigering av vinjettering Verktyget för korrigering av vinjettering under arbete Inledning Använda linsförvrängningsverktyget Linsförvrängningsverktyget under arbete Verktyg för bildtransformering Rotera eller vända ett fotografi Inledning

9 Ändra storlek på ett fotografi Öka bildstorlek (förstora) Förstoringsverktyget under arbete Beskära ett fotografi Manuell beskärning Proportionell beskärning Kompositionsguide Inledning Verktyget Rotera bild Rotera bild under arbete Inledning Använda perspektivjustering Perspektivjustering under arbete Inledning Använda skjuvningsverktyget Skjuvningsverktyget under arbete Lägga till dekorativa element Inledning Använda strukturverktyget Strukturverktyget under arbete Inledning Använda verktyget Lägg till kant Verktyget Lägg till kant under arbete Inledning Använda verktyget Infoga text Verktyget Infoga text under arbete Inledning För att skapa nya mallar Använda verktyget Överlagringsmall Verktyget Överlagringsmall under arbete Specialeffekter (filter) Inledning Använda det infraröda filtret Filtret under arbete Inledning Använda filmkorninghetsfiltret Filtret under arbete Inledning Använda oljemålningsfiltret

10 Oljemålningsfiltret under arbete Inledning Använda kolteckningsfiltret Kolteckningsfiltret under arbete Inledning Använda relieffiltret Relieffiltret under arbete Inledning Använda filtret Förvrängningsfiltret under arbete Inledning Använda oskärpeeffekter Oskärpeeffekter under arbete Inledning Använda regndroppsfiltret Regndroppsfiltret under arbete Behandling av obehandlade filer och färghantering Inledning Vilka knappar ska man trycka på? Finns det någon som inte behöver bekymra sig om färghantering? Färgsystemet srgb Vad är så speciellt med färgsystemet srgb? Hur liten är srgb? Kalibrera och profilera bildskärmens RGB Om man väljer att enbart arbeta med färgsystemet srgb, behöver man då kalibrera bildskärmen? Vad är konsekvenserna av att arbeta med en okalibrerad bildskärm? Betydelsen av svartpunkt och ljusstyrka verkar ganska klar, men vad betyder gamma? Vad är skillnaden mellan att kalibrera en bildskärm och att profilera den? Kan man kalibrera en bildskärm utan en spektrofotometer? Med antagandet att jag har bestämt mig för att enbart arbeta med färgsystemet srgb, vilka knappar ska jag trycka på i digikam efter att jag har kalibrerat min bildskärm? Var finns alla ICC-profiler lagrade på min dator? Spelar ljussättningen och vägg-, tak-, gardin-, eller möbelfärger i närheten av bildskärmen någon roll? Kameraprofilen och problem med framkallning av obehandlade filer Vad är nästa steg i färghanteringen?

11 Varför ser inte förhandsgranskningarna av bilden som skapas av konverteringsprogram av obehandlade bilder, som dcraw eller ufraw, likadan ut som den inbäddade förhandsgranskningen som visas av Digikam? Den inbäddade JPEG-förhandsgranskningen ser så mycket bättre ut än utdata från dcraw. Vad är värdet med motivrelaterat tonomfång? Jaha, det verkar rätt intressant. Jag kan förstå värdet av att börja bildredigeringen med en motivrelaterad återgivning istället för den briljanta återgivningen som jag ser i den inbäddade JPEGbilden. Men som sagt, bilderna skapade av Digikam och dcraw ser verkligen riktigt dåliga ut. Varför? Var kan man hitta bra information om digitalt brus? Var kan man hitta bra information om kommandoradsväljarna i dcraw? Varför är färgerna från Canon och Nikon bättre än färgerna skapade av dcraw? Varför är en kameraprofil specifik för en given kameratillverkare och modell? Vad betyder analog till digital-konvertering? Varför används en kameraprofil specifik för det program för behandling av obehandlade filer som används för att framkalla den obehandlade filen? Var hittar jag en generell profil för min kamera? Hur skaffar jag en kameraprofil specifik för min kamera, ljusförhållanden och arbetsflöde med obehandlade bilder? Hur använder jag en kameraprofil med en 16-bitars bildfil skapad av min programvara (med öppen källkod) för behandling av obehandlade bilder? Färgprofilen PCS: pekar ut verkliga färger i verkligheten Kamera, bildläsare, arbetsrymd, bildskärm, skrivare: vad gör egentligen alla dessa färgprofiler? Hur kan en färgprofil peka ut en verklig färg i den verkliga världen? Arbetsrymden Nu har jag talat om för digikam var min bildskärmsprofil finns, och jag har en kameraprofil som jag använde för bildfilen som skapades av min programvara för hantering av obehandlade bilder. Vad är nästa steg i färghanteringen? Varför kan man inte bara redigera bilder med färgsystemet som beskrivs av kameraprofilen? Vilken arbetsrymd ska man välja? Vilken gamma ska arbetsrymden ha? Hur många diskreta färgtonsteg finns i en digital bild? Ska man använda en arbetsrymd med stort eller litet tonomfång? Skrivarprofiler, återgivningsalternativ och bildskärmskorrektur Var skaffar man en skrivarprofil?

12 Vad gäller för återgivningsalternativ? Vilket återgivningsalternativ bör man använda för att visa bilder på en bildskärm? Vad är bildskärmskorrektur? Vilket återgivningsalternativ bör man använda vid bildskärmskorrektur? Vad gäller för svartpunktskompensation? Kan alla återgivningsalternativ användas vid konvertering från ett färgsystem till ett annat? Varför rekommenderas perceptuell återgivning så ofta som fotografiskt återgivningsalternativ? Några definitioner och kommentarer Universalöversättaren: kameraprofilen, profilsambandsrymden (PCS) och LCMS Var man hittar kameraprofiler Bildskärmskorrektur Återgivningsalternativ Länkar Menybeskrivningar Huvudfönstret i digikam Menyn Album Menyn Etikett Menyn Bild Menyn Redigera Menyn Visa Menyn Verktyg Menyn Importera Menyn Exportera Menyn Inställningar Menyn Hjälp Bildeditorn Menyn Arkiv Menyn Redigera Menyn Färg Menyn Förbättra Menyn Transformera Menyn Dekorera Menyn Visa Menyn Filter Menyn Inställningar Menyn Hjälp

13 5 Tack till och licens 226 A Installation 228 A.1 Hur man skaffar digikam A.2 Krav A.3 Kompilering och installation

14 Sammanfattning digikam är ett fotohanteringsprogram för KDE med stöd för digitalkameror.

15 Kapitel 1 Inledning 1.1 Bakgrund Om digikam digikam är ett avancerat digitalt fotohanteringsprogram för skrivbordsmiljön KDE. Det tillhandahåller ett enkelt gränssnitt som gör det möjligt att importera och organisera digitala foton i en handvändning. digikam ger dig möjlighet att hantera ett stort antal digitala fotografier i album, och att organisera fotografierna genom att använda etiketter (nyckelord), rubriker, samlingar, datum, geografiska platser och sökningar för att enkelt kunna komma åt dem. Det har många funktioner för att visa, organisera, behandla och dela bilder. Därigenom är digikam en enastående programvara för hantering av digitala tillgångar, med kraftfulla bildredigeringsfunktioner. Ett lättanvänt kameragränssnitt tillhandahålls som ansluter till din digitalkamera och laddar ner fotografier direkt till digikams album. Fler än 1000 digitalkameror stöds via biblioteket gphoto2. Naturligtvis fungerar alla media- eller kortläsare som stöds av operativsystemet ihop med digikam. digikam innefattar en snabb bildeditor med många bildredigeringsverktyg. Du kan använda bildeditorn för att visa fotografier, lägga till kommentarer och poänsätta dem, samt göra förbättringar och ändringar. Redigeringsmöjligheterna kan enkelt utökas med en uppsättningar insticksprogram, KDE:s gränssnitt för bildinsticksprogram (handbok). Fastän digikam förblir lättanvänt, tillhandahåller det dussintals funktioner på professionell nivå. Det har fullständigt stöd för 16-bitar inklusive alla tillgängliga insticksprogram, stöder konvertering av obehandlade bilder via libraw, DNG-export och ett arbetsflöde med ICC-färghantering Nya funktioner i KDE4-versionen Kör på alla plattformar som stöder Qt4 och KDE4 (inklusive Win32 och OS X) Stöder XMP-metadata Läser, skriver och konverterar till DNG-format Nytt verktyg för behandling av obehandlade bilder, gammakorrigering i 16-bitar Förhandsgranskning av video- och ljudfiler Databasfilen är oberoende av fotobibliotek, vilken möjliggör sökvägar till andra datorer, flera rotbibliotek och bortkopplade arkiv Förbättrad databas med mycket mer metadata som är sökbar, t.ex. kamera eller lins 15

16 Integrering med Marble, geografisk filtrering på kartan med musen Ny sökning hittar duplicerade och liknande bilder Hjälpmenyn listar alla obehandlade format och digikams komponentversioner Metadata i DNG, RWL, NEF och PEF obehandlade filer kan redigeras Förbättringar i användbarhet på bärbara datorer Bildeditor utan fasta lägen Miniatyrbildsrad i förhandsgranskningsläge Aktiva sökrutor i båda sidorutorna och i huvudfönstret Nytt kameragränssnitt, skärmdumpverktyg, och bildläsargränssnitt Nytt insticksprogram för automatisk korrigering av linsfel, baserat på lensfun Rapportera fel Liksom övriga KDE, är digikam ett projekt med öppen källkod. Det betyder att projektet litar på att användarna gör en insats genom att åtminstone rapportera problem och föreslå möjliga förbättringar. digikam gör det så enkelt som möjligt att rapportera fel eller föreslå förbättringar. Var du än befinner dig i programmet innehåller hjälpmenyn alltid alternativet Rapportera fel. Det visar en meddelanderuta med en markerad länk. Klicka på länken så visas sidan för felrapportering i din webbläsare. All information som krävs har redan fyllts i, följ bara instruktionerna för att färdigställa rapporten Stöd digikam är ett projekt som stöds av en gemenskap, vilket betyder att användare och utvecklare stöder varandra. Om du använder digikam regelbundet uppmuntras du att gå med i digikams e-postlista för användare. Du kan komma igång genom att ställa frågor till andra användare av digikam och förhoppningsvis kan du själv snart besvara frågor från andra. Instruktioner för att gå med i digikams e-postlista Du kan också besöka digikams hemsida, för nyheter om nya utgåvor och annan information relaterad till digikam Att börja delta Det finns många sätt som du kan bli inblandad i fortsatt utveckling av digikam. Du behöver inte utveckla programvara. Du kan hjälpa till med dokumentation, översättning och konstruktion av användargränssnitt, eller bara bidra med riktigt bra idéer till listan med önskemål. Du kan också delta genom att testa tidig utvecklingskod medan den utvecklas och tillhandahålla återmatning till utvecklarna. Om du är en programmerare kan du naturligtvis hjälpa till att göra digikam till det bästa programmet för hantering av digitala fotografier som finns. Det bästa sättet att börja delta i utveckling av digikam är att gå med i utvecklarnas e-postlista. Instruktioner för att gå med i digikams e-postlista för utvecklare. 16

17 1.2 Komma igång Dialogrutan för första körning När du startar digikam den allra första gången, frågar det var du vill lagra dina fotografier och digikams databas. Du kan välja godtycklig lokal katalog, katalog på en annan dator, eller katalog på ett flyttbart medium. Skriv bara in sökvägen till katalogen eller klicka på ikonen katalog för att välja en katalog i dialogrutan. Senare kan du lägga till hur många platser du vill: digikam lägger till dem i albumbiblioteket. Inställningar Anpassa Digikam Samlingar 17

18 Därefter måste du välja sättet du vill använda för att öppna obehandlade filer: antingen med automatiska justeringar eller med Digikams importverktyg för obehandlade bilder, för att utföra manuella korrigeringar. Om du inte vet vad en obehandlad fil är, eller om kameran inte stöder obehandlade filer, ska du behålla standardinställningen och hoppa över det här steget. Lagring av metadatainformation kan vara viktig om du planerar att arbeta med ett annat program för fotohantering, och du bör använda Lägg till information i filer. Men om du inte vill ändra dina bilder, behåll standardinställningen Gör ingenting. 18

19 Välj därefter hur Digikam laddar bilder i förhandsgranskningsläge och ljusbord. En reducerad version laddas snabbare men på bekostnad av kvalitet. Nu när Digikam öppnar bilder vid högerklick kommer förhandsgranskningar att laddas snabbare, men du kommer inte att kunna göra några ändringar. 19

20 Verktygstips är ett snabbt och enkelt sätt att visa viktig information om ett fotografi. De dyker upp när musen flyttas över en miniatyrbild. Välj Använd verktygstips om du vill visa dem. Klicka på Slutför så börjar Digikam att söka efter fotografier... 20

21 Dialogrutan vid objektsökning Om du redan har en samling fotografier på din hårddisk kan du skriva in toppnivåkatalogen som innehåller fotografierna som katalog för albumbibliotek. digikam behandlar varje underkatalog till katalogen du har skrivit in som ett album. Inget av fotografierna kommer att ändras. Under tiden katalogerna tolkas, ser du en förloppsdialogruta som den här: NOT digikam går igenom bibliotekssökvägen rekursivt till dess fulla djup. Det går inte att undanta (beskära) några delsökvägar om du inte döljer delsökvägen. Det måste du göra utanför digikam, genom att lägga till en punkt först i delsökvägen. Eftersom digikam direkt använder kataloger på hårddisken för att lagra album, kan andra program som filhanterare ta bort vilket album som helst utanför en digikam-session. I detta fall, talar digikam om för dig vid nästa session att alla album som har tagits bort från digikams rotsökväg ska tas bort från albumdatabasen. Om du vill flytta omkring kataloger, och inte vill göra det i digikam, föreslår vi att du gör det medan digikam kör, så att databasen hålls synkroniserad och du inte förlorar någon metadata. När du använder en befintlig katalog med fotografier som albumbibliotekskatalog, märker du att albumen i albumlistan inte har fotografier som ikoner. Du kan ändra det genom att dra vilket fotografi som helst i albumet till katalogikonen i vänstra sidoraden för att använda det som albumikon. Se avsnittet album för detaljinformation om hur man ändrar albumikon. 21

22 Om du tidigare har använt ett annat program för att komma åt din fotografisamling, och det har skapat miniatyrbilder i underkataloger som inte följer standard, visar digikam katalogerna med miniatyrbilder som separata album. digikam följer standarden från freedesktop.org för kataloger med miniatyrbilder. Det finns inget sätt att dölja kataloger med miniatyrbilder som inte följer standard från listan Album. Om du vill behålla dem skulle du kunna skapa en albumsamling som bara innehåller alla kataloger med miniatyrbilder och därefter titta på dina album i samlingsordning. Se avsnittet Album för mer information om albumsamlingar. När du väl har ställt in katalogen för albumbiblioteket kan du anpassa digikam för att fungera med din digitalkamera. Lär dig därefter hur man använder Album och Etiketter för att arrangera dina fotografialbum. 1.3 Filformat som stöds digikam förlitar sig på ett antal bibliotek och stödpaket för att ladda och spara bildformat. Vilka bildformat som är tillgängliga kommer att bero på tillgängligheten hos dessa bibliotek på ditt system, och ibland på sättet som biblioteken har kompilerats. I de flesta distributioner, kommer du att märka att ett stort antal bildformat kan visas inne i digikam. Detta beroende av andra bibliotek betyder att det inte är möjligt att ge en definitiv lista på alla format som är tillgängliga på ditt system. Åtminstone JPEG, PNG och TIFF bör vara tillgängliga. digikam visar bara filer som har format som kan förstås. Det görs genom att titta på filernas filändelser och kontrollera dem med en fördefinierad lista. Om filändelsen finns i listan, visar digikam filen i bildvisningen. Du kan ändra listan med filändelser som digikam accepterar. Se avsnittet Inställning för mer detaljerad information Fotografiska stillbildsformat Inledning Nästan alla digitalkameror lagrar fotografier i ett av två format: JPEG eller TIFF. Många kameror låter dig välja vilket av dessa format som ska användas. En fullständig beskrivning av formaten finns på Wikipedia. digikam stöder båda dessa format Komprimering av stillbilder Bildkompression är användning av datakomprimeringsmetoder för digitala bilder. Det görs genom att ta bort redundans i bilddata för att kunna lagra eller överföra data i en effektiv form. Bildkomprimering kan vara förstörande eller förlustfri. Förlustfria komprimeringsmetoder föredras alltid på grund av deras höga bevarandevärde i arkiveringssyfte innan omvandlingar som beskärning, storleksändring, färgkorrigering, etc. Det beror på att förstörande komprimeringsmetoder, i synnerhet när de används med låga bithastigheter introducerar komprimeringsartefakter. Förstörande metoder är lämpliga för naturliga bilder som foton i program där mindre (ibland omärkbar) förlust av naturtrogenhet är acceptabel för att åstadkomma en väsentlig reducering av bithastigheten. Förstörande komprimering är bra för publicering av fotografier på Internet JPEG JPEG är ett komprimerat format som byter ut en del av bildkvaliteten för att hålla filstorlekarna små. I själva verket sparar de flesta kameror sina bilder med det här formatet om du inte anger något annat. En JPEG-bild lagras med förstörande komprimering, och du kan variera komprimeringens storlek. Det låter dig välja mellan mindre komprimering och högre bildkvalitet eller 22

23 större komprimering och sämre kvalitet. Den enda anledningen att välja högre komprimering är på grund av att det skapar mindre filer så att du kan lagra fler bilder, och det är enklare att skicka dem via e-post, eller visa dem på webben. De flesta kameror ger dig två eller tre val som motsvarar bra, bättre och bäst, även om namnen varierar. Dessutom stöds JPEG Det tillhandahåller bättre (jämnare) resultat vid samma komprimeringsgrad jämfört med JPEG. I 2000-versionen finns det möjlighet att vara förlustfri, om det anges i inställningarna TIFF TIFF har fått bred acceptans och brett stöd som ett bildformat. Vanligtvis kan TIFF lagras i okomprimerad form av kameran eller genom att använda en förlustfri komprimeringsalgoritm (Deflate). Det upprätthåller bättre bildkvalitet, men till bekostnad av mycket större filstorlekar. Vissa kameror låter dig spara dina bilder med formatet, och det är ett populärt format på grund av dess förlustfria komprimeringsalgoritm. Problemet är att formatet har ändrats av så många personer att det nu finns 50 eller fler varianter, och alla känns inte igen av program PNG PNG är ett bildformat som utvecklades som en ersättning för ett antal äldre bildfilformat som användes på många håll under 1990-talet. Det är ett förlustfritt format som TIFF, men är mycket kompaktare och sparar diskutrymme. Även om det inte är troligt att din kamera stöder PNG, tycker vissa om att konvertera sina fotografier till PNG så fort de lagrat dem på datorn. I motsats till JPEG, förlorar inte PNG-bilder kvalitet varje gång du kodar dem efter ändringar. digikam stöder PNG-bilder fullständigt, och insticksprogrammet för bakgrundsbehandling av bilder kan konvertera en uppsättning bilder från vilket format som helst som stöds till PNG i ett steg. Se avsnittet Inställning för information om hur insticksprogram används i digikam. PNG är ett utökningsbart filformat för förlustfri, flyttbar, välkomprimerad lagring av rasterbilder. PNG tillhandahåller en patentfri ersättning till GIF och kan också ersätta många vanliga användningar av TIFF. PNG är avsedd att fungera bra i direktvisningsprogram, som webben, så det är fullständigt strömningsbart med ett alternativ för progressiv visning. Dessutom kan PNG lagra gamma och kromaticitetsdata på heterogena plattformar. PNG stöder djupen 8- och 16 bitar per färg och bildpunkt. Det är ett perfekt filformat att arkivera fotografier med. För mer information om PNG-formatet se PNG hemsidan PGF PGF Progressiv grafikfil är ett annat inte så välkänt, men öppet, filformat för bilder. Det är baserat på Wavelet, och tillåter förlustfri och förstörande datakomprimering. PGF står sig bra i jämförelse med JPEG 2000, men utvecklades för hastighet (komprimering och avkodning) istället för att ge bäst komprimeringsförhållande. Vid samma filstorlek ser en PGF-fil väsentligt bättre ut än en JPEG-fil, medan den också förblir mycket bra vid gradvis visning. Därför bör det vara lämpligt för webben, men för närvarande kan få webbläsare visa det. För mer information om PGF-formatet, se hemsidan för libpgf Obehandlat Några, typiskt dyrare, kameror låter dig lagra bilder med ett obehandlat format. Ett obehandlat format följer egentligen inte någon bildstandard alls. Det är olika för varje kameramärke. Bilder med obehandlat format innehåller all data som kommer direkt från kamerans bildsensor innan programvaran i kameran utför behandling som vitbalans, skärpa, etc. Genom att lagra fotografier med kamerans obehandlade format kan du ändra inställningar såsom vitbalansen efter fotografiet har tagits. De flesta professionella fotografer använder obehandlat format eftersom det ger 23

24 dem maximal flexibilitet. Nackdelen är att filer med obehandlat format verkligen kan vara mycket stora. Om du vill lära dig mer om obehandlade bildformat, besök guiderna Wikipedia, Luminous Landscape och Cambridge in Colour, som kan vara till stor hjälp. Du kan konvertera bilder med obehandlat format till JPEG eller TIFF i digikam, med insticksprogrammet för konvertering av obehandlade bilder. Se avsnittet Inställning för information om hur insticksprogram används i digikam. digikam stöder bara laddning av obehandlade bilder, och förlitar sig på programmet DCRAW som ingår i digikams kärna, och stöder över 200 obehandlade filformat. Alla kameror som stöds listas längst ner på Dave Coffins webbsida. Tabellen nedan visar en kort lista med obehandlade kamerafiler som stöds av digikam: Obehandlat filformat CRW, CR2 NEF ORF RAF RWL PEF, PTX X3F DCR, KDC, DC2, K25 SRF, ARW, MRW, MDC RAW DNG (CS1, HDR) BAY ERF FFF MOS PXN RDC Beskrivning Obehandlade filformat för Canon digitalkameror Obehandlat filformat för Nikon digitalkameror Obehandlat filformat för Olympus digitalkameror Obehandlat filformat för Fuji digitalkameror Obehandlat filformat för Leica-kameror Obehandlat filformat för Pentax digitalkameror Obehandlat filformat för Sigma digitalkameror Obehandlat filformat för Kodak digitalkameror Obehandlat filformat för Sony/Minolta digitalkameror Obehandlat filformat för Panasonic, Casio och Leica digitalkameror Adobe obehandlat filformat (digitalt negativ) Casio obehandlat filformat (Bayer) Obehandlat filformat för Epson digitalkameror Imacon/Hasselblad obehandlat format CREO foto obehandlat filformat Fotoman obehandlat filformat Ricoh obehandlat format Rörliga bildformat (videor) Många digitalkameror stöder inspelning av korta filmsekvenser. Dessa sekvenser lagras oftast med AVI- eller MPEG-format. digikam förstår formaten, och skapar miniatyrbilder för filmfilerna. Dock är digikam inte ett filmredigeringsprogram, och det har inga inbyggda funktioner för att visa eller redigera filmer. Om du dubbelklickar på en filmfil, använder digikam inställningarna i KDE för att välja ett visningsprogram att använda. 24

25 1.4 Digitala stillbildskameror som stöds NOT Stöd för obehandlade filer: Om du tar bilder med obehandlat format med kameran, har digikam troligen goda möjligheter att hantera det. Stöd för obehandlade filer beror biblioteket libraw. För att ta reda på om just din kamera stöds, titta på listan med stöd för obehandlade kamerabilder med menyn Hjälp Stöd för obehandlade kamerabilder. Hur man ställer in och arbetar med obehandlade filer beskrivs i Inställningar för avkoding av obehandlade bilder och Arbetsflöde för obehandlade bilder. Ett lättanvänt kameragränssnitt tillhandahålls som ansluter dig till din digitalkamera och laddar ner fotografier direkt till digikams album. Fler än 1000 digitalkameror stöds via biblioteket gphoto2. Naturligtvis fungerar alla media- eller kortläsare som stöds av operativsystemet ihop med digikam. Dagens digitalkameror karaktäriseras av användning av kort med Compact Flash minnen och USB eller FireWire (IEEE-1394 eller i-link) för dataöverföring. Själva överföringen till en värddator utförs vanligen med enhetsklassen USB masslagring (så att kameran förefaller vara en diskenhet) eller med fotoöverföringsprotkollet PTP och dess varianter. Äldre kameror kan använda en anslutning med serieport (RS-232). Förhandsgranskningsexempel Anslutningstyp Anslutning med FireWire (IEEE-1394 eller i-link) från en professionell digital stillbildskamera Anslutning med Universal Serial Bus (USB) från en digital konsumentstillbildskamera 25

26 Anslutning med serieport (RS-232) från en gammal digital stillbildskamera Överföringar med gphoto2: PTP och RS-232 serieport digikam använder programmet gphoto2 för att kommunicera med digitala stillbildskameror. Gphoto2 är en fri, vidaredistribuerbar uppsättning programvara för digitalkameror som stöder ett växande antal av över 800 kameror. Gphoto2 har stöd för fotoöverföringsprotokollet Image Transfer Protocol som är ett protokoll med brett stöd utvecklat av International Imaging Industry Association för att möjliggöra överföring av bilder från digitalkameror till datorer och andra periferienheter utan att behöva ytterligare drivrutiner. Många gamla digitalkameror använde serieporten för att kommunicera med värddatorn. Eftersom fotografier är stora filer och överföring via serieporten är långsam, är anslutningen nu föråldrad. digikam stöder dock kamerorna och utför bildöverföringar med programmet gphoto2. Du hittar en fullständig lista över digitalkameror som stöds på följande webbadress. NOT Biblioteket libgphoto2 måste byggas med libexif för att kunna hämta miniatyrbilder till Digikam på ett riktigt sätt. EXIF-stöd krävs för att hämta miniatyrbilder för vissa kameradrivrutiner i libgphoto2. Om EXIF-stöd inte är valt för libgphoto2, kanske du inte kan se miniatyrbilder, eller så kan det ta mycket lång tid att extrahera miniatyrbilder. Överföringar från en masslagringsenhet För enheter som inte direkt stöds av gphoto2, finns det stöd för protokollet för masslagring, som har bra stöd i GNU/Linux. Det omfattar digitalkameror och minneskortsläsare. Masslagringsgränssnitt är: USB-masslagring: En uppsättning datorgränssnitt som använder ett kommunikationsprotokoll definierat av USB Implementers Forum som använder Universal Serial Bus. Standarden tillhandahåller ett gränssnitt till en mängd lagringsenheter, inklusive digitala stillbildskameror. FireWire-masslagring: En uppsättning datorgränssnitt som använder ett kommunikationsprotokoll i huvudsak utvecklat av Apple Computer under 1990-talet. FireWire erbjuder höghastighetskommunikation och isokrona realtidstjänster. Liksom USB-masslagring tillhandahåller standarden ett gränssnitt för en mängd lagringsenheter, inklusive digitala stillbildskameror. Nästan alla nya digitalkameror stöder USB version 1 och kommer i framtiden att stödja USB version 2, några få stöder FireWire. För att använda en generell masslagringsenhet med digikam, välj alternativet Monterad kamera i listan Kamerainställning och ställ in den riktiga sökvägen till monteringsplatsen. 1.5 Insticksprogram som stöds En av de bästa sakerna med digikam är hur enkelt dess funktion kan utökas genom att använda insticksprogram: 26

27 KIPI-insticksprogram: KDE:s projekt för bildinsticksprogram (handbok) är ett försök att utveckla en gemensam insticksprogramstruktur för digikam, Kfotoalbum, Showimg och Gwenview. Målet är att dela bildinsticksprogram mellan grafikprogram. Inställning av KIPIinsticksprogram beskriv i följande avsnitt. Insticksprogram kan behandla bilder på nästan lika många sätt som användare kan. Deras fördel är att det är mycket enklare att lägga till en funktion i digikam genom att skriva ett litet insticksprogram än att ändra digikams kärna. 27

28 Kapitel 2 Använda digikam 2.1 Huvudfönstret i digikam Introduktion till huvudfönstret digikams huvudfönster har fyra områden. Det första är en sidorad i vänstermarginalen som låter dig byta mellan fyra vyer: Mina album, Mina datum, Mina etiketter och Mina sökningar. Därefter finns ett trädområde som visar den valda vyn. Huvudbildfönstret är precis i mitten, och till höger visas ytterligare en sidorad. Den kan användas för att visa all information om dina bilder. Du kan använda vyerna för att organisera och hitta dina fotografier. För att städa upp gränssnittet, dölj antingen sidoraderna med ett vänsterklick eller använd fullskärmsläget (F11, Ctrl+Skift+F). Drag och släpp av bilder fungerar nästan överallt: Släpp en bild på en annan gren i albumträdet, över den horisontella skiljelinjen mellan album, eller i ett annat programfönster. Den enda begränsningen är att du inte kan dra och släppa på ettiketter, datum eller sökningar. Statusraden längst ner visar i alla fyra vyer: 28

29 filnamn när en enda fil är markerad markeringsinformation när flera objekt är markerade förloppsrad för bakgrundsprocesser, t.ex. tilldelning av etiketter Snabbfilter: - söksträngfält: aktivt filter för filnamn, bildtexter (kommentarer) och etiketter - en filtypsväljare som låter dig särskilja de vanligaste filtyperna: JPEG, PNG, TIFF, obehandlade bilder, filmer och ljud - ett betygsfilter för att välja bilder betygsatta med antal stjärnor ett skjutreglage för miniatyrbildstorlek en navigeringsrad som leder till bilderna i huvudfönstret NOT Textfiltret används bara för de fält som verkligen visas i ikonvyn. Sökning efter filnamn fungerar t.ex. bara om filnamn visas. Fälten som visas kan ställas in i dialogrutan för albuminställningar. Fönstrets överdel visar menyraden med huvudverktygsraden under den. 1. Gå bakåt ett steg i huvudfönstrets visningshistorik (Alt+vänster) 2. Gå framåt ett steg i huvudfönstrets visningshistorik (Alt+höger) 3. Lägg till bilder, importfunktion (Ctrl+I) 4. Skapa ett nytt album (Ctrl+N) 5. Redigera albumegenskaper 6. Verktyg för snabbsökning (Ctrl+F) 7. Visa bild (F3) 8. Öppna i bildeditorn (F4) 9. Byt namn på bild (F2) 10. Växla fullskärmsläge (Ctrl+Skift+F) 11. Bildspel (F9) Albumvy Trädet Album tillhandahåller en organiserad vy av dina fotografialbum. Alla fotografier som hanteras av digikam lagras i en enda kataloggren. Album kan sorteras enligt sin kataloglayout på hårddisken, enligt samlingsnamnet som har ställts in under albumegenskaper eller enligt albumets datum (datumet kan också ändras under egenskaperna för varje album). Du kan byta mellan sorteringsordningarna med Sortera album i menyn Visa. 29

30 Skapa ett nytt album Det finns ett antal sätt att skapa ett nytt album. Du kan skapa ett nytt album när du laddar nya fotografier från kameran med kameraverktyget. Du kan också skapa ett nytt tomt album genom att klicka på knappen Ny i verktygsraden. Som ett ytterligare alternativ, kan du skapa ett nytt album genom att importera en befintlig katalog med fotografier från datorn. Använd bara Importera Lägg till kataloger... i menyraden och välj katalogen som du vill importera. Ett album skapas med samma namn som katalogen på hårddisken. Du kan använda drag och släpp för att importera en katalog. Dra en katalogikon, till exempel från ett Konqueror-fönster, och släpp den på albumlistan till vänster. En meny visas som ger dig möjlighet att flytta eller kopiera katalogen till digikam Ta bort ett album När du tar bort ett album från digikam flyttas det till KDE:s papperskorg. Som ett alternativ skulle du kunna ändra beteendet, så att borttagningen verkligen tog bort albumet och alla fotografier i det. Det kan ändras genom att välja Inställningar Anpassa digikam och välja sidan Diverse. Längst upp på sidan finns inställningarna som bestämmer vad som händer när ett fotografi tas bort. För att ta bort ett album högerklicka på det i trädet Album och välj Ta bort album i den sammanhangsberoende menyn Lägga till ett fotografi i ett album Oftast skapar du nya album och förser dem med fotografier direkt från kameran genom att använda kameraverktyget. Ibland vill du dock lägga till ett fotografi som du redan har på datorn i ett befintligt album. För att lägga till ett fotografi i ett album, försäkra dig om att albumet är markerat. Klicka därefter antingen på ikonen Lägg till bilder i verktygsraden eller välj Importera Lägg till bilder i menyraden. Markera fotografierna du vill lägga till i fildialogrutan och klicka på Öppna. Fotografierna kopieras till albumet. Dessutom kan du använda drag och släpp för att importera fotografier. Dra fotografiernas ikoner, till exempel från ett Konqueror-fönster, och släpp dem på bildlistan till höger. Om du har en bildläsare installerad kan du också läsa in ett fotografi direkt till ett album. Välj Importera Importera från bildläsare Flytta eller kopiera fotografier mellan album För att flytta eller kopiera ett fotografi från ett album till ett annat, dra helt enkelt fotografiet och släpp det på målalbumet. En meny visas som ger dig alternativen att Flytta eller Kopiera fotografiet. Du kan flytta eller kopiera flera fotografier på samma sätt. Markera bara alla fotografier du vill flytta och dra dem till målalbumet Hantera album Ett album innehåller en uppsättning fotografier, och albumegenskaperna låter dig ange information om uppsättningen. För att komma åt albumegenskaperna, högerklicka på ett album och välj Redigera albumegenskaper i den sammanhangsberoende menyn. Dialogrutan Albumegenskaper låter dig ställa in: 30

31 Example 2.1 Dialogrutan Albumegenskaper Albumets titel: Det används i listan Album. Albumets samling: Det är ett sätt att gruppera dina album tillsammans med en gemensam beteckning. Samlingen du anger används för att ordna dina album när du väljer Enligt samling i verktygsradens kombinationsruta eller med Visa Sortera album Enligt samling. Om du vill lägga till eller ta bort samlingsbeteckningar, använd dialogrutan Samlingsinställningar. Albumets kommentarer: De visas i namnlisten längst upp i huvudbildfönstret. Albumets datum: Det används när du sorterar album enligt datum med Visa Sortera album Enligt datum. Knapparna Äldsta, Medelvärde, Senaste: De ställer in Datum till äldsta, medelvärdet, eller senaste av datumen för bilderna i albumet. De försöker först beräkna datumen för bilderna i albumet baserat på EXIF-huvuden. Om det misslyckas återgår de till ändringsdatumet för filerna i katalogen Ställa in albumikon När du tittar på ett album för första gången väljer digikam det första fotografiet i albumet som ikon att visa i listan Album. Det hjälper dig att komma ihåg vilken sorts fotografier som finns i ett album. Ibland är inte det första fotografiet i albumet det mest representativa och du kanske vill välja ett annat som albumikon. För att välja ett annat fotografi som albumikon, högerklicka på fotografiet som du vill använda som albumikon och välj Använd som miniatyrbild för album i den sammanhangsberoende menyn. Som ett alternativ kan du använda drag och släpp för att välja albumikonen. Dra fotografiets ikon och släpp det på albumet som för närvarande är markerat i albumlistan. 31

32 NOT Ett album kan bara finnas i en albumsamling, och albumsamlingar kan inte ingå i en hierarki. digikam stöder också att sätta etiketter på individuella fotografier med området Mina etiketter längst ner till vänster i huvudfönstret. Albumsamlingar skiljer sig från etiketter på fotografier, eftersom albumsamlingar gäller alla fotografier i ett album istället för individuella fotografier. Du kan både använda albumsamlingar och etiketter för att organisera dina fotografier Bildvisning Inledning Bildfönstret tillhandahåller huvudvyn för dina fotografier. När du markerar ett album visas fotografierna i det albumet i bildfönstret. Varje fotografi visas om en miniatyrbild. Du kan ändra storlek på miniatyrbilderna med förstoringsreglaget längst ner till höger i statusraden. Första gången du markerar ett album kan du behöva vänta en kort stund medan miniatyrbilder skapas, om du inte innan har använt menyalternativet Verktyg Skapa om alla miniatyrbilder... Information om varje fotografi visas under miniatyrbilden. Du kan bestämma vilken information som visas i dialogrutan Inställningar Anpassa digikam. Välj sidan Albumvy och titta efter avdelningen Ikonvyinställningar. Miniatyrbilderna har verktygstips som dyker upp om du håller musen stilla på en miniatyrbild ett ögonblick. Verktygstipset visar fotografiets viktigaste egenskaper inklusive eventuella etiketter du har lagt till. Skärmbilden längst upp i avsnittet Introduktion till huvudfönstret innehåller ett verktygstips som visas Bildhantering Fotografier är vad digikam handlar om. Album och etiketter låter dig organisera och hitta dina fotografier på ett sätt som passar dig. Du kan komma åt alla funktioner som digikam kan utföra på ett fotografi genom att högerklicka på miniatyrbilden eller välja dem från bildmenyn i menyraden. Du kan välja mellan att visa bilderna, visa ett bildspel eller redigera bilderna Visa en bild Det finns flera sätt att visa en bild. Du kan antingen klicka på den, trycka på Bild Visa... (F3) eller (returtangenten), eller välja Visa i den sammanhangsberoende menyn. Bilden upptar hela utrymmet i mitten av huvudfönstret. För en större vy, ta bara bort sidoraderna (genom att klicka på dem). Medan du visar bilder kan du utföra åtgärder med den sammanhangsberoende menyn när som helst. För att komma tillbaka till albumvyn, klicka bara igen eller tryck på (Esc) eller (F3) för att komma tillbaka till huvudfönstret. 32

33 Redigera ett fotografi Du kan öppna bildeditorn för ett fotografi genom att antingen använda Bild Redigera... (F4) eller genom att högerklicka och välja Redigera i den sammanhangsberoende menyn. Se avsnittet digikams bildeditor för instruktioner om hur du kan redigera dina fotografier. Bildeditorn låter dig granska dina fotografier och göra ett antal anpassningar av dem Visa eller redigera ett fotografi med ett annat program Ibland kanske inte digikam tillhandahåller alla möjligheter som du behöver. Du kan öppna ett fotografi i ett annat program genom att högerklicka på det och välja det i undermenyn Öppna med. Listan över program som visas i menyn bestäms av KDE:s vanliga filbindningar för fotografiets bildformat. Titta i KDE:s handbok för instruktioner om hur man ändrar filbindningar om programmet du behöver inte anges. Observera att det kan finnas problem med metadata som är inbäddad i fotografier när de redigeras av andra bildbehandlingsprogram. Vissa program behåller inte fotografiets metadata när du sparar en ändrad bild. Det betyder att om du ändrar ett fotografi med något av dessa program förlorar du information som orientering, bländare, etc. som är lagrad i EXIF- och IPCT-fält Förlustfri bildrotation NOT Du måste ha installerat KIPI-insticksprogrammet Förlustfri JPEG för rotationsfunktionerna. Om du inte har insticksprogrammet installerat, kan du fortfarande rotera dina fotografier, men du måste göra det inne i bildeditorn. Bildeditorn använder ett annat sätt att rotera en bild. Du kanske inte märker någon skillnad, men bildeditorns metod kan orsaka en viss kvalitetsförlust i fotografiet när bilden sparas som JPEG. Rotationsmetoderna som beskrivs här använder KIPI-insticksprogrammet Förlustfri JPEG och bevarar kvaliteten hos originalfotografiet. 33

34 digikam tillhandahåller två sätt att få fotografier att vändas rätt. Det enklaste sättet är att högerklicka på miniatyrbilden, välja Rotera och därefter ange det riktiga rotationsvärdet som behövs. Många digitalkameror har nu en orienteringssensor. Sensorn kan detektera hur du håller kameran när du tar en bild. Den lagrar informationen om orienteringen inne i bilden. Den lagras i en inbäddad metadataavdelning som kallas EXIF. Kamerorna skulle kunna rotera bilderna omedelbart själva, men de har begränsad processorkraft så de lämnar det arbetet till program som digikam. Om kameran lagrar orienteringen, kan digikam använda det för att automatiskt rotera dina fotografier så att de har rätt sida uppåt när du visar dem. digikam roterar bilden på disk enligt orienteringsinformationen. Fotografiet roteras utan kvalitetsförlust och orienteringsinformationen ställs in till normal, så att andra program som känner till EXIF hanterar det rätt. För att använda funktionen, högerklicka på miniatyrbilden och välj Bild Rotera eller vänd automatiskt med EXIF-information. Kameraverktyget kan utföra åtgärden automatiskt när det laddar upp fotografier från kameran, vilket försäkrar att dina fotografier alltid har rätt sida uppåt. Rotationsåtgärden gör ingenting, om inte kameran inkluderar denna information i bilden Byta namn på ett fotografi Du kan ändra ett fotografis filnamn genom att högerklicka på en miniatyrbild och välja Byt namn (F2). Kom ihåg att behålla filändelsen (.jpg,.tif, etc.) Ta bort ett fotografi När du tar bort ett fotografi från digikam flyttas det till KDE:s papperskorg. Bild Ta bort (F8) eller (Delete). Om du föredrar att borttagning verkligen tar bort fotografiet helt och hållet kan du göra det med (SkiftDelete). Ta bort arbete från var som helst i något av digikams fönster Kalendervy 34

35 Vyn Datum organiserar dina fotografier baserat på datum. digikam använder antingen EXIFdatumet, eller om inget EXIF-datum är tillgängligt, filens ändringsdatum. När du väljer en månad i listan, visas alla fotografier från den månaden i bildvyn. Du kan markera dagar eller veckor i kalenderbladet längst ner i datumvyn för att bara visa fotografier från markerade datum Etikettvy (nyckelord) Etiketter för fotografier (i en hierarki) erbjuder ett flexibelt sätt att organisera och katalogisera fotografier. Etiketter är beteckningar som kan anges för individuella fotografier eller hela grupper. När en bild väl har märkts med en etikett, kan bilden hittas igen genom att markera etiketten eller utföra en sökning. Example 2.2 Välja en etikett och använda en ny När en etikett väljes, visas alla bilder som är markerade med den etiketten. Etiketter kan arrangeras i ett hierarkiskt träd. Det låter dig organisera dina etiketter på ett logiskt sätt. Det låter dig också dra ihop delar av trädet i listan Etiketter så att du enkelt kan hitta etiketterna som du letar efter. TIPS Etiketter lagras i en databas för att snabbt kunna kommas åt och tilldelade etiketter skrivs in i bildens IPTC-datafält (åtminstone för JPEG). Alltså kan du använda etiketterna med andra program, eller om data skulle gå förlorade i databasen, importeras etiketterna igen när bilden upptäcks av digikam Hantera etiketter Du kan lägga till nya etiketter genom att antingen högerklicka på rubriken Etiketter eller på en befintlig etikett, och välja Ny etikett. Om du lägger till en ny etikett genom att högerklicka på en befintlig etikett, skapas den nya etiketten som en deletikett. 35

36 Du kan ta bort en etikett genom att högerklicka på etiketten du vill ta bort och välja Ta bort. När du tar bort en etikett tas inte bilderna som är markerade med etiketten bort. Etiketten tas helt enkelt bort från bilderna. Du kan flytta en etiketts plats i trädet genom att dra den till platsen du vill ha den och släppa den. En meny visas som ger dig möjlighet att Flytta etiketten. Detta fungerar från vänster och höger sidorad. En etikett kan bara vara på ett ställe i trädet åt gången. Du kan ange etikettegenskaper genom att högerklicka på en etikett, och välja Redigera etikettegenskaper. Etikettegenskaperna låter dig ändra etikettens namn och ikonen som används i trädet Etiketter. För att välja ett annat fotografi som etikettikon, högerklicka på fotografiet som du vill använda som etikettikon och välj Använd som miniatyrbild för etikett i den sammanhangsberoende menyn. Som ett alternativ kan du använda drag och släpp för att välja etikettikonen. Dra bildens ikon och släpp det på etiketten som för närvarande är markerat i etikettlistan Ge fotografier etiketter Innan du kan få ut så mycket som möjligt av digikams etikettfunktion måste du först märka dina fotografier med etiketter. Det finns två sätt att märka fotografier. När du väl har identifierat fotografierna du vill märka, kan du antingen dra och släppa dem på etiketten i trädet Mina etiketter eller, genom att högerklicka på de markerade fotografierna i bildfönstret, kan du använda menyn Tilldela etikett för att välja etiketterna du vill använda. Du kan märka ett fotografi med så många etiketter som du vill. Fotografiet visas när du markerar någon av etiketterna som det är märkt med. På så sätt kan du ange en etikett för varje person i ett fotografi, samt platsen fotografiet togs, händelsen det togs vid, etc. Example 2.3 Tilldela etiketter till bilder med den sammanhangsberoende menyn, eller med drag och släpp från endera sidorad. När du väl har gett ett fotografi en etikett, syns etikettnamnet under miniatyrbilden i bildfönstret. Du kan ta bort en etikett från ett fotografi genom att högerklicka på fotografiet och använda menyn Ta bort. Menyn visar bara de etiketter som det här fotografiet märkts med. 36

37 2.1.6 Tidslinjen Vyn med tidslinjen visar en justerbar tidskala med ett histogram av antal bilder per tidsenhet. En markeringsram rörs över histogrammet. För att välja ett tidsintervall, klicka bara på den undre fyrkanten i markeringsramen där tidsenheten anges. Det visar alla motsvarande bilder i huvudfönstret. I fältet direkt nedanför kan du skriva in en titel och spara markeringen. Därefter visas den i listfältet längst ner. Example 2.4 Vyn med tidslinjen under arbete Sökvy Snabbsökningen Snabbsökning är en liten ruta i statusraden som tillhandahåller ett enkelt sätt att söka i alla datafält i albumbiblioteket med en enda förfrågan. Du kan skriva in vilka argument som helst i textfältet Sök och de används för att bestämma ett resultat. Du kan till exempel skriva in strängen födelsedag för att söka i hela albumbiblioteket efter förekomster av ordet födelsedag i beskrivningar av fotografier, eller 05.png för att söka efter det specifika bildfilnamnet 05.png (det krävs inte att vissa tecken hanteras speciellt som i reguljära uttryck). Sökegenskaper: sökningar är inte skiftlägeskänsliga sökbegrepp åtskilda av blanktecken är kombinerade med ett logiskt OCH specialtecken gäller bokstavligen och tolkas inte (. *? / etc.) inkluderar alla element i databasen: namn, betyg, nyckelord, etiketter, album, samlingar, datum (och ännu mer i framtiden) 37

38 Snabbsökningen fungerar verkligen intuitivt. Om du vill söka efter fotografier från ett visst datum, kan du helt enkelt skriva 2005, men det är till och med möjligt att söka efter en viss månad. Skriv bara in månadens namn på ditt språk. Om det är svenska, kan du skriva in april för att se bilder från april. Kombinationen april 2006 betyder april OCH 2006 är därför ekvivalent med 2006 april. Eller sök efter april 2007 cr2 för att hitta alla obehandlade filer från april Intill sökrutan finns en liten lysdiod som blir grön om sökningen har några resultat. Klicka bara på den för att återställa filktreringen och visa alla bilder igen. Om sökningen inte lyckas, blir lysdioden röd. Example 2.5 Snabbsökningsverktygets dialogruta under arbete Själva sökningen Det mer sofistikerade sökverktyget är en flik i vänster sidorad (kikarikonen). Om du öppnar den, visas en enkel sökruta som fungerar enligt beskrivningen ovan, förutom att du kan spara sökningen som en aktiv katalog som alltid filtrerar enligt det du skrev in som sökbegrepp. När det har sparats, visas filtret i listan. När du är nöjd med ditt val, klicka på knappen Ok så utförs sökningen, och resultatet visas i vyn Mina sökningar i huvudfönstret. Textfältet Spara sökning som används för att namnge din fråga i listan Mina sökningar. Om du vill ändra valet efter en sökning har utförts, högerklicka helt enkelt på objektet i vyn Mina sökningar och välj ett alternativ i den sammanhangsberoende menyn. 38

39 Example 2.6 Snabbsökningsverktygets dialogruta under arbete Om du väljer Redigera sökning, så visas sökformuläret igen med din tidigare sökinformation. Om du väljer Redigera som avancerad sökning, startas dialogrutan med verktyget för avancerad sökning för att ändra dina tidigare sökinformation med mer utförliga sökregler. Se avsnittet Verktyget för avancerad sökning för mer information. Om du vill ta bort en befintlig sökning från listan, välj bara Ta bort sökning i den sammanhangsberoende menyn. 39

40 Example 2.7 Sökvyn från huvudfönstret Verktyget för avancerad sökning Verktyget för avancerad sökning tillhandahåller ett utökat formulär för sökning med en riklig mängd sökparametrar, som kan användas för att söka i specifika fält i digikams albumdatabas. Listan Sökregler används för att ange alla alternativ för att behandla en sökfråga i albumdatabasen. Alla regler listas vertikalt och skiljs åt av en operator. Ett alternativ kan läggas till i eller tas bort från listan med Lägg till sökgrupp/ta bort grupp. Varje alternativ kan kombineras med varandra genom att använda de logiska operatorerna Uppfyll alla..., Uppfyll något... eller Åtminstone ett... På så sätt kan man skapa sökningar av typen OCH INTE Inexakta sökningar och duplikat digikam karaktäriserar varje bild med ett långt tal genom att använda en särskild teknik (Haaralgoritm) som gör det möjligt att jämföra bilder genom att jämföra den beräknade signaturen. Ju mindre numerisk skillnad det är mellan två bildsignaturer, desto mer liknar de varandra. Tekniken tillämpas på tre sätt: Liknande objekt: Det här är en drag och släppyta där man kan släppa vilken bild som helst för att hitta en liknande. En tröskel kan ändras för att minska eller öka utvalda bilder. Dra en bild någonstans ifrån över ikonen för inexakt sökning i vänster sidorad, så öppnas den och bilden kan släppas där. Skiss: En frihandsritad färgskiss. Rita en snabbskiss, så hittar digikam motsvarande bilder. Återigen kan en tröskel ställas in. Duplikat: När digikam har sökt igenom alla samlingar finns en lista med duplikat här. Det är naturligtvis upp till dig att bestämma vad du vill göra med dem. I menyn Verktyg Skapa om alla fingeravtryck... kan man sätta igång att fullständigt skapa om bildsignaturerna (vilket kan ta flera timmar med en stor samling, uppskattningsvis 2 timmar för bilder), eller 40

41 längst ner kan man bara söka igen, vilket är mycket snabbare. Sök duplikat gör precis det, men tar lång tid eftersom varje bild måste jämföras med varje annan bild. Example 2.8 Inexakt sökning efter liknande bilder Example 2.9 Sök duplikat begränsat till ett albumsök duplikat 41

42 2.1.9 Kartsökningar Fliken tillhandahåller ett intuitivt kartsökningsverktyg baserat på den grafiska Marblekomponenten. Man kan zooma in och ut med mushjulet, genom att antingen rulla det eller hålla nere och dra. Panorera genom att hålla nere vänster musknapp. Tryck på Ctrl-vänster musknapp för att rita upp en fyrkant, som visas. Alla bilder som hamnar inom fyrkantens koordinater filtreras och visas (naturligtvis under förutsättning att bilderna har kodats geografiskt). I rutan nedanför kan du ange ett namn på det geografiska filtret. Det läggs då till i listvyn nedanför för senare användning, och fungerar som en aktiv geografisk mapp. Example 2.10 Fliken Kartsökningar 2.2 digikams ljusbord digikam erbjuder ett ljusbord i ett separat fönster för att enkelt jämföra bilder. Det fungerar för alla bildformat som stöds, inklusive obehandlade filer. Markera en eller flera bilder i någon av huvudfönstrets vyer, och välj Placera på ljusbord (Ctrl- L) i den sammanhangsberoende menyn. De markerade bilderna läggs till på ljusbordet, och dess separata fönster öppnas. När du är tillbaka i digikams huvudfönster kan du snabbt komma åt ljusbordet med Verktyg Ljusbord (L). Drag och släpp bilder till vänster och höger jämförelseruta från miniatyrbildsraden ovanför. En liten pil anger vilken kopia som visas i vilken ruta. Om du väljer Synkronisera förhandsgranskning i verktygsraden, utförs alla zoom- och panoreringsåtgärder i ett fönster synkront i det andra, så att samma område i två bilder kan jämföras. Ett annat läge är bättre lämpat för att snabbt gallra ut bilder ur en serie. Om du väljer Navigera enligt par i verktygsraden, infogas de första två bilderna automatiskt i jämförelserutorna. Klicka på vilken miniatyrbild som helst för att lägga till den i vänstra förhandsgranskningsrutan, så läggs den angränsande högra miniatyrbilden till i högra rutan. Det gör det enkelt att granska en serie liknande bilder. 42

43 Naturligtvis fungerar de vanliga borttagningsåtgärderna direkt från ljusbordet, liksom Arkiv Redigera... (F4). All bildinformation i huvudfönstrets högra sidorad är tillgänglig för var och en av de två förhandsgranskningarna på ljusbordet. Det gör det enkelt att till exempel koppla synliga skillnader till exponeringsdata. I nedre högra hörnet av varje ruta hittar du en inbyggd panoreringsknapp (korsade pilar). Klicka på den och håll nere vänster musknapp för att panorera över bilden (i synkront läge visar båda bilderna samma delvy). Zoomning fungerar på samma sätt som i andra vyer: Använd zoomreglaget under rutorna eller Ctrl-mushjulet utan åtskillnad för att zooma in eller ut, för båda bilder i synkront läge. Example 2.11 Ljusbordet under arbete 2.3 digikams sidorad Introduktion till den högra sidoraden Huvudfönstret i digikam har en sidorad vid högerkanten som tillhandahåller viktig information och åtgärder för markerade bilder. Samma sidorad är också tillgänglig i bildeditorns vy. Den kan visas genom att klicka på en av de fem flikarna: Egenskaper: Fil- och bildegenskaper, viktigare fotografiparametrar (EXIF-data) Metadata: EXIF, Tillverkaranmärkningar, IPTC och GPS-data (de kan redigeras via två KIPIinsticksprogram) Färger : Histogram och inbäddade ICC-profiler Geografisk plats: Grafisk Marble-komponent visar GPS-plats Kommentarer och etiketter: Kommentarer, datum- och tidsinställningar, betyg, etiketter 43

44 Etikettfilter: Etikettfilter som används för urvalet i huvudfönstret Att klicka upprepade gånger på samma flik gör att sidoraden visas eller fälls ihop längs kanten Egenskaper Sidoraden Egenskaper visar den viktigaste informationen om den markerade bilden som i stort sett är självförklarande. Den är grupperad i följande delar: Filegenskaper: Detta är information som har med filsystemet att göra Bildegenskaper: Visar bild- och formategenskaper som dimension, komprimering, färgdjup, etc. Fotografiegenskaper: Visar en sammanfattning av de viktigaste parametrarna när bilden togs. Data hämtas från EXIF-datafält om tillgängliga. Example 2.12 Sidoradens filegenskaper Metadataflikarna Metadata är data om bilderna eller filerna, som tekniska data för kamerainställningarna när bilden togs, information om fotografen, copyright, nyckelord, rubriker och platsens koordinater. Sidoraden med metadata består av fyra delflikar EXIF, Tillverkaranmärkningar, IPTC och XMP. Till vänster låter två knappar dig välja mellan fullständig och förenklad datavisning. I mitten finner du en diskikon för att spara metadata på disk. Intill den finns en utskriftsikon och kopieringsikon. De gör precis det: skriver ut eller kopierar metadata från respektive flik till klippbordet. En verkligt trevlig funktion är sökrutan i underkanten av metadataflikarna. När du skriver in ett nyckelord, filtreras metadata ovanför den successivt till du har begränsat det du söker efter. Det är ett snabbt sätt att komma åt specifik information. Metadata, som visas i de fyra flikarna, kan ändras och utökas på ett antal sätt på andra ställen: 44

45 med kameragränssnittet metadataeditorn lokalisering med GPS kopiering av databasens metadata till filer kopiera filens metadata till databasen EXIF-taggar Vad är EXIF? EXIF betyder EXtended Interchange Format (utökat utbytesformat). Det är specifikt konstruerat för digitalkameror. Det tillåter att en stor mängd information om fotografiet lagras. Informationen beskriver kameran som tog bilden, tillsammans med inställningarna (inklusive datum och tid) som gällde när bilden togs. En inbäddad miniatyrbild kan inkluderas. EXIF-formatet innehåller ett antal markeringssektioner som kallas bildfilkataloger (IFD). Sektionerna som troligen finns i en normal EXIF-fil är följande: Information om bild: innehåller allmän information om bilden. Inbäddad miniatyrbild: innehåller information om den inbäddade miniatyrbilden. Information om fotografi: innehåller utökad information om fotografiet. Interoperabilitet: innehåller information för att stödja interoperabilitet mellan olika implementeringar av EXIF Hur används EXIF-visningen? Du kan granska inbäddad EXIF-information för den markerade bilden under den första fliken i sidoraden. EXIF-visningen är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring i EXIF-sektionerna. Om det finns fler poster än tillgängligt utrymme, panorera bara neråt med mushjulet. Du kan använda två olika nivåer för att visa EXIF-markeringssektioner: Enkelt: Visa bara viktigare EXIF-markeringar i fotografiet. Fullständigt: Visa alla EXIF-markeringar. Vissa tillverkare lägger till ytterligare EXIF-sektioner, som Canon, Fujifilm, Nikon, Minolta och Sigma. Dessa sektioner innehåller specifika anmärkningar för tillverkare och modell. De visas under fliken Tillverkaranmärkningar. 45

46 Tillverkaranmärkningar Vad är tillverkaranmärkningar? EXIF-standarden definierar tillverkaranmärkningar, vilket låter kameratillverkare lägga till vilken metadata som helst med eget format. Det används i allt större utsträckning av kameratillverkare för att lagra en mångfald kamerainställningar, som inte anges i EXIF-standarden, som fotograferingsläge, efterbehandlingsinställningar, serienummer, fokuseringslägen, etc., men detta taggformat är privat och tillverkarspecifikt Hur visning av tillverkaranmärkningar används Du kan granska inbäddade tillverkaranmärkningar för den markerade bilden under den här fliken i sidoraden. Visningen av tillverkaranmärkningar är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring i sektionerna med tillverkaranmärkningar IPTC-taggar Vad är IPTC? International Press Telecommunications Council, är ett konsortium av världens ledande nyhetsbyråer och nyhetsindustri. Det utvecklar och underhåller tekniska standarder för förbättrat utbyte av nyheter, som används i stort sett av alla större nyhetsorganisationer i världen. IPTC upprättades 1965 av en grupp nyhetsorganisationer för att tillvarata världspressens telekommunikationsintressen. Sedan det sena 1970-talet har aktiviteterna hos IPTC i huvudsak fokuserat på att utveckla och publicera industristandarder för utbyte av nyhetsinformation. I synnerhet definerade IPTC en uppsättning metadata-egenskaper som kan användas för bilder. De definierades ursprungligen 1979, och reviderades betydligt 1991, för att bli en informationsutbytesmodell (IIM), men begreppet avancerade verkligen 1994, då Adobe definierade en specifikation för att verkligen kunna inbädda metadata i digitala bildfiler: känt som IPTC-huvuden Hur IPTC-visningen används Du kan granska inbäddad IPTC-information för den markerade bilden under den här fliken i sidoraden. IPTC-visningen är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring i IPTC-sektionerna. 46

47 2.3.4 Färger Färgsidoraden har två delflikar Färger och ICC-profil. Här hittar du mer information om färghantering Histogramvisning En bilds histogram visar mängden av varje färg som ingår, och deras olika amplituder inom bilden. Om fotografiet har en färgavvikelse, kan du kanske se vad som är fel genom att titta på histogrammet. Histogramvisningen visar den statistiska fördelningen av färgvärden i den aktuella bilden. Den är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring av bilden. Om du vill utföra histogrambaserad färgkorrigering, använd bildeditorns insticksprogram Justera nivåer eller Justera kurvor. Example 2.13 Histogramvisningen under användning En bild kan delas upp i färgkanalerna Röd, Grön, Blå och Alfa. Kanalen Alfa är ett lager i bilden som stöder genomskinlighet (som PNG- eller GIF-bilder). Varje kanal stöder ett intervall av 47

48 intensiteter från 0 till 255 (heltalsvärden). Alltså kodas en svart bildpunkt med 0 i alla färgkanaler, och en vit bildpunkt med 255 i alla färgkanaler. En genomskinlig bildpunkt kodas med 0 i alfakanalen, och en ogenomskinlig bildpunkt med 255. Histogramvisningen låter dig visa varje kanal separat: Ljusstyrka: visar fördelningen av ljusstyrkevärden. Röd, Grön, Blå: visar fördelningen av intensitetsnivåer för respektive röd, grön och blå kanal. Alfa: visar fördelningen av ogenomskinlighetsnivåer. Om lagret är helt ogenomskinligt eller helt genomskinligt, består histogrammet av en enda stapel vid vänstra eller högra kanten. Färger: visar det röda, gröna och blåa histogrammet överlagrade, så att du kan se hela informationen om färgdistribution i en enda vy. Med alternativet Skala kan du bestämma om histogrammet visas med en linjär eller logaritmisk Y-axel. För bilder tagna med en digitalkamera är läget Linjär oftast mest användbart. För bilder som dock innehåller större områden med konstant färg, domineras ofta ett linjärt histogram av en enda stapel. I detta fall är ett logaritmiskt histogram mer användbart. Du kan begränsa analysen i fältet Statistik som visas längst ner i dialogrutan till ett begränsat intervall av värden om du vill. Intervallet kan ställas in på ett av två olika sätt: Klicka och dra pekaren över histogrammets visningsområde, från den lägsta till den högsta nivån i intervallet du vill ha. Genom att använda numeriska inmatningsrutorna under histogramområdet. Den vänstra inmatningsrutan är intervallets undre gräns och den högra är intervallets övre gräns. Statistiken som visas längst ner i histogramvisningen beskriver fördelningen av kanalvärden, begränsat till det markerade intervallet. De är: Antal bildpunkter i bilden. Antal vars värde ligger inom det markerade intervallet. Medelvärdet. Standardavvikelsen. Medianen för den markerade delen av histogrammet. Procentandelen vars värden ligger inom det markerade intervallet. Bildens färgdjup. Alfakanal i bilden. Histogrammets källa, antingen Hela bilden eller Bildområde om ett område av bilden har markerats i editorn Hur ett histogram används Histogram är ett grafiskt sätt att utvärdera noggrannheten hos en bild som visas på skärmen. Diagrammet representerar tre områden av fotografiets ljusstyrka: (1) : skuggtonerna till vänster. (2) : normaltonerna i mitten. (3) : dagrarna till höger. 48

49 Example 2.14 Ett bildhistogram i läget med alla färger Fördelningen i diagrammet, där topparna och utbuktningarna är samlade, anger om bilden är för mörk, för ljus eller välbalanserad. Med ett underexponerat fotografi, har histogrammet en fördelning av ljusstyrka som har en tendens att i huvudsak vara till vänster i diagrammet. Example 2.15 Ett underexponerat fotografi Med ett överexponerat fotografi, kommer histogrammet att ha utbuktningen som visar ljusstyrkan i huvudsak fördelad åt höger i diagrammet. 49

50 Example 2.16 Ett överexponerat fotografi Med ett riktigt exponerat fotografi, kommer histogrammet att ha en fördelning av ljusstyrka som är mest uttalad nära diagrammets mitt. Example 2.17 Ett riktigt exponerat fotografi Viktigt: Alla fotografier måste inte uppvisa den här utbuktningen i histogrammets mittendel. En hel del beror på fotografiets motiv. I vissa fall kan det vara riktigt att histogrammet visar en topp i ena eller andra änden, eller i båda. Histogrammet är ett tillförlitligt sätt att bestämma om ett fotografi är riktigt exponerat eller inte. Skulle histogrammet visa en över- eller underexponering, bör ett verktyg för exponeringskorrektion användas för att förbättra fotografiet Fliken för geografisk lokalisering Fliken är baserat på den grafiska komponenten Marble, för att visa en grov orienteringskarta. Du kan zooma in och ut med mushjulet, genom att antingen rulla det eller hålla nere och dra det. Panorera genom att hålla nere vänster musknapp. 50

51 Example 2.18 Fliken för geografisk lokalisering Den vänstra sidoraden är ett verktyg för geografisk sökning. Tryck på Ctrl-vänster musknapp för att skapa en fyrkant som indikeras. Alla bilder som hamnar innanför fyrkantens koordinater kommer att visas. I den högra sidoraden hittar du ett kors som indikerar GPS-platsen och den markerade bildens namn intill den. GPS-koordinaterna och tidsinformation visas under den grafiska komponenten. För kartor med högre upplösning, klicka på knappen Mer information för att öppna tjänsten för detaljerade kartor (välj först i den vänstra kombinationsrutan) i en webbläsare. Positioneringsdata som visas lagras i själva verket i bildens EXIF-taggar (och inte ännu i databasen). Det gör att platsen kan läsas av vilket annat program som helst, som kan förstå EXIF GPS-data Vad är GPS? Det globala positioneringssystemet, oftast kallat GPS, är det enda fullständigt fungerade satellitnavigeringssystemet. En konstellation av mer än två dussin GPS-satelliter sänder ut noggranna tidssignaler via radio, vilket låter en GPS-mottagare noggrant bestämma sin position (longitud, latitud och höjd) var som helst på jorden. GPS tillhandahåller också en extremt noggrann tidsreferens, och mäter hastighet med mycket stor noggrannhet. GPS-information kan lagras direkt i bilder av kameror som stöder det, eller genom att synkronisera fotografier med ett externt spår från en GPS-enhet. Titta i det här avsnittet för ytterligare information Kommentarer och etiketter Den här sidoradsfliken gör tjänst för att ändra och redigera bildegenskaper som bildtexter, betyg, datum och etiketter. Egenskaperna lagras i tillhörande databas. i IPTC- och EXIF-datafälten och blir en del av bilden. Alla egenskaper kan kommas åt i en sidoradsvy som visas på skärmbilden nedan. När bilden läses är prioritetsordningen a) databasen, b) IPTC, och c) EXIF. Om det finns 51

52 någon skillnad mellan några av de tre, gäller prioriteringen och en synkronisering utförs. Sidoraden har ett navigationsfält längst upp med pilar för första, föregående, nästa och sista om den visas i huvudprogrammet. Example 2.19 Exempel på sidoradens kommentarer och etiketter Kommentarvy Bildtextvyn kan användas för att skriva in eller klistra in en bildtext av obegränsad storlek (se anmärkningen nedan). Texten använder UTF-8, vilket betyder att alla specialtecken tillåts. Bildtexterna kopieras till EXIF- och IPTC-fält så att de kan användas av andra program. OBSERVERA IPTC-data stöder bara ASCII-tecken och högst 2000 tecken (gammal amerikansk standard). Alla texter kortas av efter 2000 tecken, och specialtecken blir felformaterade. Om du avser att använda IPTCrubrikfältet i andra program måste du följa dessa begränsningar. Efter att ha lagt till kommentaren, klicka antingen på knappen Verkställ eller gå direkt till nästa bild, så sparas rubrikerna. Intill knappen Verkställ finns knappen Fler. Via den kan du antingen välja att lagra metadata från vald fil i databasen, eller tvärtom skriva metadata i filer (det senare sker ändå om du väljer en metadatainställkning som gör att all metadata alltid sparas i bilder) Datum och tid I delen med datum och tid, som anger tiden då fotografiet togs, kan du ändra alla värden. En kalender visas med kombinationsrutan, och nummerrutan för tidsinställning kan också ändras genom att direkt skriva in tiden. Dateringen kopieras till EXIF:s datum- och tidsfält. Om du behöver ändra tid och datum då ett antal bilder togs, finns det ett bekvämare sätt tillgängligt (som kräver ett KIPI-insticksprogram). Det senare alternativet finns under Bild Justera tid och datum... Markera bilderna som ska ändras i huvudvyn och anropa insticksprogrammet. 52

53 Betyg Betygdelen visar en betygsättning med 0 till 5 stjärnor som kan användas vid sökning och sorteringsordning. Den kan ändras med ett enda musklick eller med snabbtangenterna Ctrl+0 till Ctrl+5. Betygen i sidoraden tilldelas alltid en bild åt gången. För att betygsätta ett antal bilder, markera dem och aktivera den sammanhangsberoende menyn (högerklicka) för att tilldela dem ett gemensamt betygvärde. Betygen införs därefter i IPTC-datafältet brådska. Betygkodningen följer metoden i den här tabellen: digikams betyg IPTC-brådska - 8 * 7 * 6 ** 5 *** 4 **** 3 **** 2 ***** Trädet med etiketter Etikettvyn visar en sökruta med anpassningsbart filter, trädet med etiketter och en kombinationsruta som innehåller etiketterna som tidigare användes under den här digikam-sessionen. Trädet med etiketter anpassas dynamiskt som en funktion av sökorden medan du skriver i rutan. Det är alltså enkelt att snabbt reducera antalet möjligheter vid sökning av en etikett. Funktionen är förstås bara användbar om du har många etiketter. Kombinationsrutan längst ner är ytterligare en ergonomisk funktion för att enkelt ge en serie bilder en etikett. När du lägger till olika etiketter blir de ihågkomna i rutan för att snabbt gå att komma åt. Annars läggs etiketter helt enkelt till genom att markera respektive rutor i trädet. Alla etiketter för en bild överförs i IPTC-datafältet nyckelord. NOT Om du har markerat ett antal bilder i huvudvyn och markerar en etikett i trädet med etiketter, läggs den bara till för den streckade bilden, och inte för alla markerade bilder. Om du vill lägga till etiketter för markerade bilder, se avsnittet Etikettfilter Etikettfilter Sidoraden Etikettfilter används för att ändra uppsättningen bilder som visas i huvudfönstrets vy. Normalt använder man vänster sidorad med dess album-, datum-. etikett-, och sökvy. Om dessutom en eller flera etiketter är markerade i den högra sidoraden med etikettfilter, visas bara tvärsnittet av de två urvalen. Alla etiketter som skapats är tillgängliga. Antag till exempel att du har en etikett som heter öppna som används för alla bilder utom dina privata. Då kan du markera etiketten öppna i den högra sidoraden för att dölja privata bilder (alla de som inte har etiketten öppna ). Vilket vyläge du än väljer i vänster sidorad, så visas bara öppna bilder. Ett annat typiskt exempel är att välja en delmängd etiketter i ett hierarkiskt träd. Antag att du vill visa röd och grön från ett etikettsträd som innehåller sju olika färger som 53

54 deletiketter. Klicka helt enkelt på etiketten färg i huvudvyn och markera röd och grön i högra sidoraden. En annan användning är tillägg av etiketter med drag och släpp. Låt oss anta att du har valt ett antal bilder i huvudvyn för att lägga till etiketter. Om etiketten redan finns, dra den helt enkelt från höger sidorad till markeringen (vilken som helst av de markerade bilderna). En dialogruta dyker upp, som frågar dig om etiketten ska läggas till. I exemplet ovan visar huvudfönstret bilderna från ett kalenderdatum, etikettfiltret är inställt till saknar etikett, vilket reducerar uppsättningen till två bilder. De har markerats med Ctrl+A, och därefter har en etikett dragits från det högra trädet med etiketter över markeringen och släppts. En dialogruta dyker då upp och frågar om etiketten ska tilldelas till bilderna. 2.4 Hantering av digitala tillgångar med digikam Skapa ett system för att organisera och hitta dina bilder Ett argument för att hantera digitala tillgångar med digikam Skapa arkivet: katalogorganisation, fysisk layout som information Skapa metadata automatiskt Betygsättning Lägga till etiketter, tilldela nyckelord Bildtexter och kommentarer Geografisk plats (geografiska etiketter) Skydda din upphovsrätt Digitala vattenmärken 54

55 Skydda dina bilder från dataförlust och förvanskning Fysisk försämring Logiska fel Mänskliga fel Vanliga myter skingrade Skapa en budget: Datastorlek, uppskattning av nödvändig lagringsvolym Säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, återställ! Bevara dina bilder genom teknologiförändringar och olika ägare Bästa kända metod: Skydda data Ett typiskt arbetsflöde vid hantering av digitala tillgångar Inledning... när allt kommer omkring, behöver fotografier en hel del omvårdnad. Jag hoppas att du är en av dem som säger det. Kan du hitta digitala fotografier när du behöver dem, eller spenderar du mer tid än du skulle vilja med att sortera igenom hårddiskar och arkivskåp? Har du ett systematiskt sätt att skriva in och spåra data om dina fotografiers innehåll? Om du tjänar ditt uppehälle som fotograf, har dina bilder copyright och kontaktinformation, eller cirkulerar de oskyddat på marknaden? Vill du att dina framtida barnbarn ska kunna beundra bilderna du tog igår? Hur ser du till att säkerhetskopior görs och att data inte förvanskas? Hur förbereder du dig för att byta dator, hårddisk, programvara, operativsystem, och ändå kunna hitta dina bilder eller filmer? Vad är hantering av digitala tillgångar, förutom ett populärt uttryck? Hantering av digitala tillgångar syftar på alla delar av processen som vidtar efter bilden har tagits, till slutgiltigt resultat och permanent lagring. Var och en som fotograferar, läser in eller lagrar digitala fotografier utför någon form av hantering av digitala tillgångar, men de flesta av oss gör det inte systematiskt eller effektivt. Här presenterar vi ett verktyg, en plan och praktiska råd om hur man lagrar, söker efter, skyddar och återanvänder fotografier, med fokus på de bästa metoderna för digitalfotografer som använder digikam. Vi täcker nerladdning, namnbyte, gallring, konvertering, gruppering, säkerhetskopiering, betygsättning, etikettering, arkivering, optimering, underhåll och export av bildfiler. En generell definition: Hantering av digitala tillgångar läser in, indexerar, kategoriserar, säkrar, söker i, omvandlar, sammanställer och exporterar data som har ekonomiskt eller kulturellt värde. Och eftersom vi ändå håller på, en annan viktig definition: Metadata definieras som data om data. Metadata är definitionsdata som tillhandahåller information om eller dokumentation av annan data som hanteras i ett program eller en miljö. 55

56 Här i vårt sammanhang står det för all information om ett fotografi. digikam med sina bibliotek och insticksprogram är ett unikt och mångsidigt verktyg för att utföra de flesta uppgifter vid hantering av digitala tillgångar, och utföra dem snabbt och transparent. Baserat på öppna standarder, begränsar det dig inte till en viss plattform eller ett visst program, utan ger dig en snabb väg att hantera och hitta fotografier och möjlighet att gå vidare på vilka andra plattformar, program eller system som helst utan att något arbete går förlorat, vare sig du är en tillfällig användare, entusiast eller proffs. Det viktigaste som skiljer arkiveringsmöjligheterna hos film jämfört med digital lagring, är att med digital lagring kan du göra hur många nya original som helst. Med film finns det bara ett original. Alla kopior får en något sämre kvalitet, och både original och kopior åldras och förstörs mer eller mindre långsamt. Det enda sättet att hålla filmen som ny för alltid är att göra en digital kopia av den. Det är också det enda sättet att skydda den från alla faror. Även om digitala media idag kanske bevaras kortare tid än film, är det bara upp till dig att skapa nya kopior varje år, var femte år, var tionde år, eller vad som än behövs, och att alltid ha 2-3 kopior av filerna, helst på olika fysiska platser. Den möjligheten har du aldrig haft med film. Den har alltid kunnat skadas av eldsvåda, översvämningar eller liknande, eller till och med stjälas. De goda och dåliga nyheterna är: om du förlorar digital data eller digitala bilder beror det bara på din egen ovarsamhet Skapa ett system för att organisera och hitta dina fotografier Teman: Hierarki, etiketter, betygsättning, bildtexter, geografisk plats, datum, album, filnamn, versioner, export Jag vågar påstå att om du har fler än 1000 fotografier på datorn utan någon hänsyn tagen till hantering av digitala tillgångar, tar det dig alltför lång tid att hitta en viss bild. Och om du inte vet hur många bilder är lagrade i dina filer, använder du med säkerhet inte digikam. Den dubbla metoden att lagra metadata i en databas och i bildfilerna, garanterar extremt snabb sökning och säker arkivering, fritt tillgänglig för andra program, plattformar och format. Men på samma sätt som ingenting kommer gratis, finns det ingen katalogisering eller hantering av digitala tillgångar som inte kostar någonting: de som tillbringar den inledande tid det tar att skapa en egen systematisk metod klarar sig bättre när tiden går och antalet fotografier ökar. Lönsamheten hos investeringen som läggs på hantering av digitala tillgångar har uppskattats vara bättre än en faktor 10 i olika studier. Kom ihåg att vara koncis, planera för framtiden (30-50 år), och att göra allt en gång för alla. Det kommande semantiska nätverket kommer att kunna integreras helt och hållet med en miljö för hantering av digitala tillgångar och ge den ytterligare värde Ett argument för att hantera digitala tillgångar med digikam digikam tillhandahåller ett antal metoder att klassificera fotografier: filnamn, album, samlingar, datum och tid, etiketter, betyg, GPS-position och bildtexter. Som om det inte var nog, kan du söka efter många standardiserade metadata-objekt som kameramärke, lins, koordinater, bildstorlek med mera. Metadata-kategorier som anges här är i själva verket olika vyer av fotobiblioteket. Att kombinera dessa vyer är den överlägset bästa metoden att begränsa sökningen efter en fil och snabbt hitta den. Tänk dig att du har över 800 fotografier av din älskade. Att söka efter Anna med bättre betyg än ***, taget i Frankrike ger dig säkert bara några få kandidater. När det gäller urvalskriterier för system som hanterar digitala tillgångar, klarar sig digikam mycket bra i termer av fullständighet, mångsidighet, hastighet, skalbarhet, noggrannhet och öppenhet. Det viktigaste att komma ihåg är att du inte vet hur du eller någon annan gör för att försöka hitta en bild två år framåt i tiden. Du kommer ihåg tidigare händelser i ett annat sammanhang, det är oundvikligt. Om du kan begränsa sökningen genom att komma ihåg plats, tid, kamera, tema, betyg eller ägare har du en oändligt mycket bättre chans att hitta något snabbt en med bara ett av dessa kriterier, eller inget alls. I början, när fotografiet tas, har du all metadata i huvudet (förutom 56

57 EXIF-data). Om du inte matar in en del av den i systemet för hantering av digitala tillgångar, går den till sist förlorad på samma sätt som alla händelser faller i glömska med tiden. Skillnaden mellan privat och öppen metadata, måste betonas här. Man kan säga att alla egenskaper som är inbäddade i filer, är potentiellt öppna, eftersom bilderna kan exporteras, säljas, och kopieras till andra platser och personer. Å andra sidan kan all metadata i databasen som inte är inbäddad anses vara privat, eftersom den förblir i databasen och inte hamnar någon annanstans. Genom att justera inställningarna i digikam enligt detta, kan du styra vilken data som förblir privat och vilken som blir inbäddad och slutligen öppen Skapa arkivet: katalogorganisation, fysisk layout som information Det första att göra och känna till innan du lägger in något i systemet är att skapa en informationsstruktur (i motsats till datastruktur). Dina bildfiler måste organiseras på något sätt i datorn. Du måste bestämma om andra ska kunna komma åt fotografierna (dela filer), om du placerar dem på en särskild enhet, på en nätverksenhet, etc. Kom ihåg att du någon gång måste flytta dem till en större enhet. Organisationen ska vara enkel, enhetlig och skalbar, och den ska vara oberoende av lagringsmediet där du förvarar dem. Gör inte katalogerna för små. Flera tusen bilder i en katalog är inte för mycket att önska, men håll dem små nog så att de får plats på ett säkerhetskopieringsmedium som en dvd med 4,7 Gibyte, eller 9.4 Gibyte för en dubbelsidig. Kom ihåg att arkivet växer hela tiden! Den konkreta strukturtypen beror naturligtvis på ditt användarfall. Låt oss ta ett enkelt, men ändå vanligt exempel: Du är en tillfällig fotograf som tar bilder av ditt privatliv, din familj, semestrar, och så vidare. Då skulle det kunna vara effektivt att skapa en struktur baserat på årtal, samt semestrar och lagring för export. Det skulle kunna se ut så här: Semester - A - B - C Export Roligt Kanske är du nöjd med denna struktur. Semesterbilder kan snabbt hittas baserat på sin plats (om du inte åker till samma plats varje år), och resten är organiserade enligt datum. Om du tar tillräckligt många bilder bör du kanske skapa underkataloger för åren som månader, t.ex , , etc. Katalogen Export skulle kunna innehålla bilder som ska skrivas ut eller läggas på en webbplats. En mer yrkesmässig fotograf har mycket annorlunda behov, eftersom det finns versioner av fotografier, arkiv, arbetsflöden, ett konstant inflöde av bilder med olika teman, och en stor mängd av allting. Inom 10 år har man 95 % arkiv och 5 % arbetsfiler, och man vill inte organisera strukturen baserat på innehållet. Man bör ta hänsyn till detta: Vilka olika filer passar ihop? Att dela upp enligt filtyp gör det enklare att utföra bakgrundsbehandling. Håll nya och gamla filer åtskilda. Hur kan strukturen göras skalbar? Att hålla original och arbetsfiler åtskilda gör det enklare att skapa strategier för säkerhetskopiering och förflyttning. Du kan alltid veta om du söker efter ett original eller ett derivat. TBC 57

58 Skapa metadata automatiskt Hur sköter man allt det där med metadata? För det första finns det redan en mängd automatiskt skapad metadata: EXIF-data och Tillverkaranmärkningar. Om du har ställt in digikam med dina identitetsvärden kommer alla importerade bilder att automatiskt märkas med denna datauppsättning, vilket omfattar copyright. Om du har sparat ett GPS-spår samtidigt som fotografierna togs, kan du lokalisera bilderna med en enda åtgärd genom att använda insticksprogrammet för geografisk plats. Även om du kom tillbaka med 1000 bilder från en fotoutflykt, ska du inte behöva tillbringa mer än 10 minuter för att göra allt det där. Du har redan alla kamerainställningar för varje bild, linsdata som zoom, fokus, bländare, etc., datum och tid, fotografiets plats, copyright, upphovsman, använt program, med mera. Inte så dåligt, eller hur? Men vi kunde ha gjort mer vid import: vi kunde ha ändrat filnamn för att inkludera datum, plats eller tema; vi kunde ha ändrat format till ett förlustfritt format med 16 bitar/kanal; vi kunde ha skilt JPEG och obehandlade filer i olika kataloger. Jag rekommenderar faktiskt att göra automatiskt namnbyte för att motsvara en händelse, plats eller tema. digikam tillhandahåller all datum- och kalenderbaserad gruppering, så det finns knappast något behov av att koda in datum i filnamnet, om du inte vill göra det för att kunna bläddra i dina album med ett annat program som inte klarar datum så bra. Någon gång kommer du att köpa en ny kamera, tidigare än du tänkt dig, eller så har du redan en andra kamera. Numreringsmetoden för den nya kameran börjar typiskt om med IMG_0001.JPG, vilket skapar identiska filnamn som de du redan har, om du inte byter namn på dem. Genom att byta namn minskar du risken att skriva över dem av misstag vide ett senare tillfälle. Håll de nya namnen snygga: använd alfanumeriska tecken, bindestreck, understreck och en enda punkt innan filändelsen. Jag rekommenderar också att aktivera alternativen för att spara metadata på digikams inställningssida för metadata. Det garanterar att EXIF- och IPTC-data skrivs i filen. Om du glömt att göra det kan du alltid komma ikapp genom att kopiera metadata i databasen till filerna på en gång (från albummenyn). Nu har vi redan en massa i databasen, men vad händer om något av det behöver ändras? digikam tillhandahåller en metadataeditor för ett urval av egenskaper, naturligtvis de allra viktigaste. Det verkliga arbetet börjar nu, eftersom vi ska lägga till etiketter, bildtext och ett betyg för varje fotografi. Alla bilder som ska ha samma egenskap kan naturligtvis markeras och hanteras på en gång. Låt oss börja med betyg eller omdöme. Det är bäst att börja med betygsättning, eftersom du kan koncentrera dig på bra bilder i det fortsatta arbetet Betygsättning och omdömen Ett bedömningssystem är implementerat i digikam med det femstjärniga betygsverktyget. Det finns i själva verket sex nivåer: noll till fem stjärnor (*) kan tilldelas (när de sparas till IPTCmetadata utförs en översättning av nivåerna för att fungera tillsammans med andra program). Betyg kan snabbt tilldelas med digikam genom att använda snabbtangenter eller musen för enstaka fotografier eller hela markeringar. Betyget kan sedan användas som sökbegrepp, eller direkt från snabbfiltren i statusraden. Ta dig dock tid att etablera personliga kriterier för betygen, innan du börjar tilldela stjärnor överallt. Den bästa metoden är att skriva ner din personliga motsvarighet mellan stjärnor och några kvalitetsbegrepp, som definierar vad du faktiskt menar när du ger t.ex. fem stjärnor. I allmänhet bör färre och färre bilder betygsättas med ökande antal stjärnor. Ett förhållande på 3-10 mellan varje nivå har visat sig användbar. Det låter dig komma långt i åtskillnad med din betygspyramid. Låt säga att du väljer förhållandet 7 mellan nivåerna. För varje bild med fem stjärnor, finns det då 7 med fyra stjärnor, 49 med tre stjärnor, och så vidare, vilket ger nästan bilder. Förvånande? Ja, och av dem behövde du inte alls betygsätta! Du kan till och med definiera olika betygssättning beroende på användning. Två stjärnor vid kommersiell användning kan betyda någonting annat än två stjärnor för semesterfoton. Det är också bra att definiera ett neutralt betyg, där allting lägre i själva verket är ett negativt betyg. Det hjälper dig att effektivt gallra och tunna ut din samling. Annars skulle du kunna definiera syften med betygen, säg noll stjärnor för kan kastas, en stjärna för bilder i karantän (bestäm senare), två stjärnor för galleriexport, tre stjärnor för utskrift, fyra stjärnor för försäljning, fem stjärnor för att arbeta med, hur du vill. Det måste passa dina syften. Följande tabell illustrerar en möjlig 58

59 evolution för en yrkesfotograf som använder betygsförhållandet omkring 7 under följande 12 år. Det är uppenbart att bra bilder lätt kan hittas, till och med bland miljontals foton. Låt oss fortsätta med etiketter (eller nyckelord som det kallas i andra program, eller kategorier, alla är synonymer) Lägga till etiketter, tilldela nyckelord Etiketter är ett hierarkiskt beteckningssystem som skapas medan du lägger till något i det. Det viktigaste är att skapa ett system som passar dina behov och vanor. Är du professionell eller halvprofessionell och vill sälja fotografier till agenturer, vill du publicera via ett webbgalleri, eller är du bara en tillfällig amatör som hanterar bilder som familjeminnen? För alla dessa olika användarfall bör man skapa en etikettstruktur som är anpassad till dem. Om du ställer in det, skriver digikam hela hierarkin till IPTC-fält så att de kan användas av en bildagentur, med ett annat program, för att automatiskt skapa rubrik och bildtext för webbexport. Hur som helst gör den tjänst så att du snabbt kan hitta en specifik bild igen. Hierarkin ger dig automatiska grupper. Om du till exempel börjar en typisk privat hierarki med Aktiviteter, Personer, Platser, Teman och Projekt på toppnivån, grupperas allting du betecknar med en deletikett till dessa ihop i ett virtuellt album. digikam har en särskild vy i vänstra sidoraden för dessa virtuella album. Med det blir ännu bättre! När du fortsätter att lägga till deletiketter i hierarkierna, blir det inte bara möjligt att söka och snabbfiltrera med dem, utan högra sidoradens etikettfilter låter dig också välja kombinationer av etikettgrupper. Låt oss säga att du väljer det virtuella albumet Personer i vänstra sidoradens etikettruta, och du har 12 olika etiketter för personer där, så kan du kombinera dem med den högra sidoraden och bara välja Björn, Benny och Agneta av de 12. Alltefter som tiden går kommer du inte komma ihåg detaljer om dina bilder och deras motiv (väsentligen kommer metadata i din hjärna försvinna). Därför är det ytterst viktigt att du väljer allmänna generella kategorier. Du kommer alltid att komma ihåg att en viss bild togs vid en flodstrand i ett visst land eller på en viss kontinent (-> flod, kontinent), men du har glömt vilken flod det var. Istället för att bara ge den etiketten Okavango, använder du flod/afrika eller flod/sydafrika. Detaljer kan du antingen också lägga i en etikett eller i bildtexten. Ett trick kan vara till hjälp: Hur skulle man söka efter floden med en söktjänst på Internet? Det är så man ska göra! En annan kategorisering kan vara åtgärdsbaserad, som utskrift, webbexport, personligt, galleri XYZ, kunder, bildspel, etc. Skapa grupper när du behöver dem, men inte annars. Du bör åtminstone kunna etiketterna på toppnivån utantill, annars blir det meningslöst att göra uppdelningen. Glöm inte bort att du har alla andra egenskaper för att begränsa sökningar. Etikettfiltret i den högra sidoraden kan kombineras med alla vyer i den vänstra sidoraden (album, kalender, tidslinje, etiketter och sökning). När du importerar katalogiserade bilder från andra källor som redan har inbäddade etiketter, skapar digikam automatiskt träden åt dig, eller infogar dem på rätt plats. Det är inga problem 59

60 att ordna om hierarkin i ett träd: Du gör det enkelt genom att dra och släppa ett delträd på en annan plats i hierarkin. De ändrade etiketterna uppdateras när digikam löper igenom grenarna. Här visar diagrammet hur olika metadata överlappar. Det är en mycket grov avbildning, eftersom varje grupp av metadata själv är uppdelad i många sektioner. Filnamn och kalenderdata är egenskaper hos alla bilder. Nog om etiketter. Låt oss gå vidare till bildtexter eller kommentarer, det tredje huvudsakliga verktyget för att katalogisera metadata Bildtexter och kommentarer Det här är redan den fjärde sortens metadata som vi presenterar. Vad är skillnaden mellan bildtexter, etiketter (kommentarer kan användas med samma betydelse, men IPTC föreskriver beteckningen caption, bildtext) och nyckelord? Medan etiketter har en hierarkisk och generaliserad beskrivning, är bildtexterna motsatsen: prosabeskrivning, detaljer, anekdoter. Etiketter har huvudsyftet att hitta, hämta och gruppera tillgångar, medan bildtexter ska roa, informera, och beröra betraktaren. Naturligtvis kan de också användas för att filtrera katalogen, men det är bara en sidoeffekt. Bildtexter finns för att komma ihåg historien, händelsen och känslorna. De är vad som gör fotografier mycket intressantare att titta på. Bildtexter placerar in fotografier i ett sammanhang och en betydelse. Om bilden är en estetisk utsaga, ska bildtexten vara det känslomässiga och informativa komplementet. Det är sällan du inte vill att någon ska titta på dina fotografier. Istället vill du dela dem med vänner, familj, andra fotografer, agenturer, eller lägga ut dem på Internet. Och påstå inte att du inte är intresserad av hur dina foton bedöms! Du kanske har ett mycket vackert porträtt, en solnedgång eller ett landskap, och ingen verkar bry sig om det. Vad kan det bero på? Titta på några bra fotografier själv utan att läsa en bildtext, kommentar eller bakgrundsinformation. Hur många är intresserade av skärpedjup, exponeringstid, vitbalans, etc.? Några naturligtvis, men alla är intresserade av vad bilderna berättar. Man vill komma ihåg ett fotografi, nu när vi ändå blir bombarderade med alltför många meningslösa bilder. Betraktaren måste få något som förklarar det hela. Låt oss ta en titt på detta panorama. Från långt håll är det inte ens ett vackert strandpanorama. Men om du går närmare börjar du se en del detaljer, som människorna, utbredningen. 60

61 Och nu talar jag om för dig att det är de allierades landstigningsplats på Omaha Beach i franska Normandiet 60 år efter landstigningen. Häftigt! Man börjar drömma, får associationer, minnen, den historiska tidrymden finns där, man kan nästan höra tystnaden. Bildtexten har helt omformat uppfattningen av panoramat. För att andra ska uppskatta dina fotografier är bildtexten troligen viktigare än själva bilden, på grund av hur intresseväckande den är. När du visar bilderna, berätta en historia. Kom ihåg att det viktigaste är att förmedla betydelsen till betraktarna, för att hjälpa dem förstå vad du känner till om motivet och vad som berörde dig. Låt andra få reda på vad du känner till om motivet, varför du tycker om det Skapa en röd tråd mellan fotografierna Framställ dem som motsatser till, eller relatera dem till, olika epoker Gör anteckningar snart efter tagningen för att komma ihåg Tänk efter, forska, betrakta och prata: men lyssna mest Det gör ingenting om bilden inte är perfekt, eftersom den har möjlighet att leva av egen kraft med beskrivningen i bildtexten Du kan skriva in obegränsade mängder text med internationella alfabeten (UTF-8) som bildtext med digikam. Du kan skriva in den för ett antal markerade foton samtidigt. KDE tillhandahåller till och med stavningskontroll. När du exporterar bilder till webbgallerier, kan bildtexten valfritt exporteras som antingen rubrik eller titel, eller båda, till webbgalleriets system. Det finns inget behov av att skriva om det hela vid publicering Geografisk plats (geografiska etiketter) Kommer du fortfarande ihåg en tid utan GPS? När du hittade vägen till en annan stad utan navigationssystem? Var inte jorden ett tråkigt blått klot utan Google Earth? Jovisst, när det gäller rumsrepresentation av bilder har tåget minsann kommit upp i marschfart. Ett fåtal kameror har inbyggd GPS-mottagare, och bilderna levereras betecknade med tredimensionella koordinater. Du kan också läsa ut ett spår från nästan alla GPS-enheter (mottagaren måste förstås vara påslagen och bäras med dig när du tar fotografierna, och för god ihoppassning måste kamerans tid vara noggrant inställd) och spara det på datorn. Du måste lagra det med GPX-format, vilket enkelt görs med gpsbabel, gpsman och andra verktyg. Därefter kan du automatiskt passa ihop en hel bunt foton med spåret via digikam. Koordinaterna skrivs i JFIF-delen av JPG-filerna (inställningsalternativ) och i databasen. KDE4-versionen kommer att göra det möjligt att söka baserat på plats och koordinat, och du kan skapa virtuella album av geografiska områden! I högra sidoraden under metadatafliken hittar du bilden lokaliserad på en inzoomad del av världskartan. Ytterligare ett klick tar dig till en av flera karttjänster på webben, inzoomad 61

62 på detaljer. Även om du inte har ett GPS-spår kan du beteckna flera bilder geografiskt med en geografisk editor. Gå bara till platsen fotografiet togs på kartan, och klicka för att använda den som geografisk etikett. Exempelvis konvertering av ett Garmin-spår med filnamnet xyz : $ gpsbabel -w -i mapsource -f xyz. mps -o gpx -F xyz. gpx Möjligheterna med att utnyttja lokalisering av geografisk plats är redan omfattande, och kommer att bli genomgripande i framtiden. Någon gång, inte alltför långt in i framtiden, är jag säker på att vi kan återuppleva våra resor i en virtuell verklighet via bilder markerade med geografisk plats. Funktionerna i digikam omfattar export till kml-filer som kan öppnas av Google Earth (som i sin tur visar fotografierna vid platsen de tagits), export till Gallery2, Picasaweb, Flickr, etc., med visning i Google Kartor, med mera Skydda din upphovsrätt och öppen upphovsrätt Teman: vattenmärken, IPTC- och XMP-upphovsdata, exportstorlek Detta är det sista kapitlet och steget för att märka ditt digitala bibliotek med upphovsman, ägare och upphovsrättsinformation. I större utsträckning än på den gamla goda tiden (?) med papperskopior, gör det allestädes närvarande Internet att det blir alltför lätt att stjäla en bild från en webbplats. Upphovsman och upphovsrättsinformation bör åtminstone vara en del av metadata för alla bilder som kommer att exporteras och/eller publiceras i någon form. Ingenting är enklare att göra med digikam: Du kan ställa in en standardidentitet, så uppdateras automatiskt alla bilder som läses in av digikam. Det finns en orsak till att jag har lagt till öppen upphovsrätt (eng. copyleft) i rubriken (citat från Wikipedia): Copyleft är en ordlek med ordet copyright och är bruket att använda upphovsrättslagen för att ta bort begränsningar när det gäller distribution av kopior eller ändrade versioner av ett verk för andra, och kräva att samma frihet bevaras i ändrade versioner. Öppen upphovsrätt är en form av licens och kan användas för att ändra copyright för verk som musik och konst. I allmänhet tillåter upphovsrättslag en upphovsman att förhindra andra från att kopiera, anpassa eller distribuera kopiera av upphovsmannens arbete. I motsats till det, kan en upphovsman via en licensform baserat på öppen upphovsrätt, ge alla som tar emot en kopia av ett arbete rättighet att reproducera, anpassa eller distribuera arbetet, så länge alla resulterande kopior eller anpassningar också är bundna av samma öppna licensform. En mycket använd och ursprunglig öppen licens är GNU General Public License. Liknande licenser är tillgängliga via Creative Commons, så kallade Share-alike. Här följer en beskrivning av vad som ska skrivas in på digikams inställningssida som information: Upphovsman (synonym till Skapare och Byline): Fältet ska innehålla ditt namn, eller namnet på personen som skapade fotografiet. Om det inte är lämpligt att ange fotografens namn (till exempel om fotografens identitet måste skyddas), kan också namnet på ett företag eller en organisation användas. När det väl har sparats, ska inte fältet ändras av någon. Fältet stöder inte användning av kommatecken eller semikolon som avskiljare. Upphovsmannens titel (synonym till Bylinetitel): Fältet ska innehålla fotografens yrkestitel. Exempel kan vara titlar som Redaktionsfotograf, Frilansfotograf eller Oberoende kommersiell fotograf. Eftersom det är en inledning till fältet Upphovsman, måste fältet Upphovsman också fyllas i. Erkännande (synonym till Försörjare): Använd fältet Försörjare för att identifiera vem som tillhandahåller fotografiet. Det behöver inte nödvändigtvis vara upphovsmannen. Om en fotograf 62

63 arbetar åt en nyhetsbyrå som Reuters eller Associated Press, kan organisationen anges här, eftersom den försörjer andra med bilden. Om bilden är lagervara, ska gruppen (byrån) som är delaktig i att tillhandahålla bilden anges här. Källa: Källfältet ska användas för att identifiera fotografiets ursprungliga ägare eller upphovsrättsinnehavare. Fältets värde ska aldrig ändras när informationen har skrivits in efter att bilden har skapats. Även om det ännu inte upprätthålls av de egna rutorna, bör du betrakta det som ett fält som är skrivbart en gång. Källan kan vara en enskild person, en byrå, eller en anställd på en byrå. För att förenkla senare sökning, föreslås att alla snedstreck / omges av blanktecken. Använd formen fotograf / byrå istället för fotograf/byrå. Källan kan också skilja sig från skaparen och från de namn som anges under copyright. Copyright: Fältet Copyright ska innehålla all nödvändig information för att hävda upphovsrättsligt ägande, och ska identifiera den nuvarande innehavaren eller innehavarna av fotografiets copyright. Oftast är det fotografen, men om bilden togs av en anställd eller på uppdrag, ska byrån eller företaget anges. Använd formen som är tillämplig i ditt land. I Förenta staterna används typiskt formen (datum för första publicering) innehavarens namn, exempelvis copr 2005 N.N. Ordet copyright eller förkortningen copr ska användas istället för symbolen (c) om bara ASCII-tecken tillåts. I vissa länder erkänns bara symbolen, och förkortningen fungerar inte. Att använda något som (c) där parenteserna formar en ofullständig cirkel är inte tillräckligt. För ytterligare skydd över hela världen, rekommenderas att all rights reserved läggs till efter ovanstående information. I Europa använder man: Copyright {År} {Upphovsrättsinnehavare}, all rights reserved. I Japan ska följande tre delar ingå i IPTC-kärnans Copyright-fält för att erhålla maximalt skydd: (a) ordet Copyright, (b) år för första publicering, (c) upphovsmannens namn. Om du så önskar, kan du lägga till all rights reserved. Även om det är högst angeläget att fylla i avdelningarna med upphovsman och copyright, utgör det inget skydd mot bedrägeri. Vem som helst med lite mer än grundkunskaper om datorer kan ta bort eller ändra metadata inbäddad i bilder. Lösningen av detta problem heter digitala vattenmärken. För privatpersoner är det kanske inte så intressant för de flesta fotografier, men för professionella och halvprofessionella fotografer är ett sådant skydd verkligt viktigt Digitala vattenmärken Digitala vattenmärken betyder ett osynligt digitalt vattenmärke som inpräntas på fotografier som en del av digital upphovsrättshantering (DRM). Vattenmärket innehåller samma information om upphovsman och copyright som beskrivs ovan, men metadata krypteras och sparas i själva bilddata (i motsats till metadatadelen, som är en separat del i bildfilen). Det osynliga avtrycket har holografiska egenskaper, så att ändringar som görs av en bild (storlek, färg, beskärning, upp till en viss gräns) inte förstör upphovsrättsinformationen. Bara när storleken hos en bild ändras till en mycket liten bråkdel, som en miniatyrbild, går den inbäddade informationen förlorad, men då är bilden inte längre av något värde för parten som kränker upphovsrätten. Ett digitalt vattenmärke är unikt för varje bild. digikam kommer snart att tillhandahålla ett insticksprogram för digital vattenmärkning som har funktioner för bakgrundsbehandling Skydda dina bilder från dataförlust och förvanskning Teman: diskfel, diskkrascher, spänningsvariationer, felrättande koder, överföringsfel, försämring av lagringsmedia, återställning, redundans, katastrofberedskap, livstid, temperatur, datastorlek, vanliga myter Vilka är då huvudfaktorerna vid förlust av digital data? Vi talar naturligtvis inte om att förlora en cd på vägen eller i en eldsvåda: den sortens förlust är precis likadan som för traditionella papperskopior eller negativ. Vi talar om problem med de så kallade nya media. 63

64 Problem med digital data kan grovt delas in i följande problemområden: 1. Den fysiska försämringen av media (alla media försämras med olika tidskalor) 2. Överföringsfel som inte detekteras vid dataöverföringar 3. Avsaknad av stöd för långlivade, troligen tillverkarspecifika, digitala format 4. Föråldrad hårdvara Kroll Ontrack, världens största dataåtervinningsföretag, har en del intressant statistik om vad som verkligen orsakar dataförlust. Orsaker till dataförlust Uppfattning Verklighet Hårdvaru- eller systemproblem 78 % 56 % Mänskligt fel 11 % 26 % Programvaruförvanskning eller -problem 7 % 9 % Datavirus 2 % 4 % Katastrofer 1-2 % 1-2 % Låt oss analysera de olika fallen steg för steg Fysisk försämring Cd, dvd, optiska enheter Fysisk försämring av media sker i allmänhet snabbare med papper och cd-r än med film. Även om film klarar sig längre (ibland tiotals år längre) än andra typer av media, går aldrig någonting förlorat med den rätta sortens säkerhetskopiering av digitala media. Film blir sämre, medan digitala ettor och nollor inte blir det, och film börjar försämras från det ögonblick den skapas och framkallas. Den kommer aldrig att ha samma färg, kontrast, etc. som den hade ett ögonblick tidigare. Digitalt sker inte detta. Dock är digitala media utsatta för förvanskning! Ja, fysiska media som disketter och magnetiska hårddiskar är också utsatta för försämring av mediet, precis som en cd. De klarar sig bara längre. För att bekämpa problemen med cd- och dvd-skivor måste de skötas på rätt sätt, och inte anses pålitliga mer än några få år. Som tur är kan man köpa cd- och dvd-skivor med arkiveringskvalitet, som klarar sig längre, även om de är svårare att skaffa och mycket dyrare. Det finns erbjudanden om guldpläterade dvd-skivor, som påstås klara 100 års lagringstid (om man nu tror på det). Cd- och dvd-skivor kan bli oläsbara, men du kan reducera risken genom att använda bra skivor och en bra brännare, och lagra dem på rätt sätt. De bästa dvd-brännarna är inte mycket dyrare än de billigaste, men de skriver på ett mycket tillförlitligare sätt. Det är bara frågan om att välja den rätta. Cd- och dvd-skivor är i själva verket mycket felbenägna, till och med när de just har bränts. Det är orsaken till att de är starkt skyddade av en checksummeringsmekanism (75 % av data är effektiv, resten är extra för formatering och checksummering). Men även med detta starka skydd lider de av försämring av kemisk åldring, av att utsättas för ultraviolett ljus, av repor och damm, etc. Det finns ett billigt program för skadade cd- och dvd-skivor som heter IsoBuster, som utför verkliga mirakel med cd- och dvd-skivor. Det fungerar på Windows och Linux, men inte (ännu) på MacIntosh-datorer. På motsvarande sätt finns det program konstruerade för att hämta data från skadade disketter, hårddiskar, Flash-media som kameraminnen och USB-enheter, och så vidare. 64

65 Optiska media: Det verkar som Bluray-skivor vinner formatkriget mot HD DVD. En Blurayskiva med dubbla lager kan lagra 50 Gibyte, nästan sex gånger så mycket som en 8,5 Gibytes dvd med dubbla lager. Allt som har sagts om cd- och dvd-skivor gäller också för Bluray-skivor. Bästa kända metod: Bränn dem långsamt med en bra brännare med media av arkiveringskvalitet med ett öppet, ej tillverkarspecifikt, format. Läs tillbaka data för verifiering, markera dem med en beskrivande text samt datum och upphovsman, lås in dem där det är rent, mörkt, fritt från skadedjur och torrt. Glöm heller inte bort att kopiera över dem till nästa mediageneration innan du kastar din sista hårdvara eller programvara som klarar av att läsa dem Hårddiskar (diskenheter, HDD) Hårddisktillverkare behåller sin statistik för sig själv. En fabriksgaranti ger dig en ny hårddisk, men ingen data. Bland andra har Google gjort en storskalig studie av felmekanismer hos hårddiskenheter: Disk Failures Study. I ett nötskal: Hårddiskar klarar sig längst när de används mellan 35C and 45C. Vid lägre temperaturer ökar felfrekvenserna dramatiskt. Styrenheter (elektronik) är den främsta orsaken till fel. SMART diagnosticerar inte något av detta. Vissa fel i SMART är en indikation på nära förestående haveri, i synnerhet sökfel och omlokaliseringsvärden. Förväntad livstid är 4-5 år. Men allt beror en hel del på det verkliga användarfallet och en del tur. Jag har till exempel en Fujitsu bärbar dator som är igång dygnet runt sedan 1998, nästan tio år utan den minsta störning. Bara tur? I allmänhet, och i motsats till intuitionen och ekologisk hänsyn, får man en längre livstid genom att köra en hårddisk konstant istället för att sätta på och stänga av den hela tiden. Det har till och med rapporterats att omfattande användning av energisparläge för att varva ner enheten kan snabbt vara skadligt. Att låta den arbeta hårt minskar livstiden något. De värsta faktorerna för hårddiskenheter är troligtvis vibrationer, chocker och låga temperaturer. Om hårddisken ger ifrån sig konstiga ljud, kommer inte vanlig programvara för att återställa filer att fungera. Gör en snabb säkerhetskopiering om du skulle råka ut för det. (Använd verkyget dd, om möjligt, inte en vanlig säkerhetskopiering av filer, eftersom dd läser med en jämn ström i en spiral från början till slutet, och inte stressar mekaniken.) Det finns specialistföretag som kan återvinna data från enheter som annars är förstörda, men de är dyra, räkna med en minsta avgift på kronor Spänningstoppar Så många som 1 % av alla datorer påverkas av åska och spänningstoppar varje år. (Detta handlar om total dataförlust på grund av spänningstoppar. Man kan naturligtvis råka ut för dataförlust då och då på grund av spänningsavbrott innan filer har sparats, men sådana förluster kan normalt återställas utan större svårighet.) Man behöver inte vänta på nästa åskväder för att vara bekymrad över hur en plötslig variation i elströmmen kan påverka datorsystemet. Aktuell statistik visar att upp till 63 procent av alla olycksfall med elektronik beror på kraftproblem, och de flesta datorer utsätts för två eller flera avvikelser i kraftförsörjningen per dag. Eftersom spänningstoppar eller strömavbrott kan hända var som helst och när som helst, är det vettigt att skydda datorn genom att investera i någon form av överspänningsskydd Hur spänningstoppar uppstår En spänningstopp uppstår när elledningens linjespänning ökar över det nominella värdet under mer än 10 millisekunder. Sextio procent av alla spänningstoppar uppstår i hemmet eller kontoret själv, i allmänhet när en enhet med en motor (som en hårtork, ett kylskåp eller en vattenpunp) 65

66 stängs av och effekten den använde avleds någon annanstans som överspänning. De återstående 40 procent av spänningstopparna skapas av faktorer som åska, omkoppling av kraftbolaget, slående ledningar, dåliga kablar, och så vidare. Även om de flesta vanliga apparater som använder elektricitet inte påverkas av spänningstoppar, kan enheter som förlitar sig på datorkretsar och snabba mikroprocessorer utsättas för allvarliga skador. För datorn kan spänningsavvikelser orsaka att tangentbordet låser sig, fullständig dataförlust, försämring av hårdvara, skadade moderkort, med mera. Underlåtenhet att skydda dig från det oundvikliga kan resultera i både förlust av tid och pengar Överspänningsskydd Det vanligaste försvaret mot spänningstoppar är ett överspänningsskydd, en apparat som fungerar genom att absorbera en del av överskottsenergin och avleda resten till jord. De förekommer oftast i form av ett grenuttag (en av de där långa anordningarna med ungefär sex uttag och en enda jordad stickkontakt). Kom dock ihåg att inte alla grenuttag fungerar som överspänningsskydd. När du väljer överspänningsskydd, ska du försäkra dig om att det följer standarden UL 1449, som garanterar ett visst minimalt skydd. Du bör också leta efter ett som erbjuder skydd mot åska (alla gör inte det) och ger en garanti för apparater som är riktigt anslutna. Eftersom en spänningstopp kan följa vilken väg som helst till datorn, försäkra dig om att alla periferienheter anslutna till systemet är skyddade. Det gäller också telefonledningen eller kabelmodemet, eftersom spänning också kan ledas via dessa vägar. Ett antal tillverkare producerar nu överspänningsskydd som också tillhandahåller ett telefonjack för modemet tillsammans med elektriska uttag, medan andra har uttag för koaxialkablar för de som använder ett kabelmodem eller tv-mottagarkort. Om du har en bärbar dator, måste du också ha med dig ett överspänningsskydd. Ett antal skydd särskilt konstruerade för bärbara datorer är tillgängliga, med liten storlek och innehållande både el- och telefonkontakter vilket gör dem idealiska för användning på resande fot Avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) Medan ett överspänningsskydd skyddar datorn från mindre variationer i elförsörjningen, hjälper de inte om strömmen skulle avbrytas helt. Till och med ett avbrott på några få sekunder kan orsaka förlust av värdefull data, så du kan anse att det är värt att investera i ett aggregat för avbrottsfri kraftförsörjning. Förutom att det fungerar som överspänningsskydd, byter apparaterna automatiskt till batterikraft när ett strömavbrott sker, vilket ger dig tillfälle att spara data och stänga av systemet till strömmen kommer tillbaka. När du köper en UPS, försäkra dig om att den har samma egenskaper som du kräver av ett överspänningsskydd, men kontrollera också batteriets livslängd och ingående programvara. Med den potentiella risken för datorsystemet i åtanke, är det värt att investera i skydd för störningar av kraftförsörjningen. Ett överspänningsskydd av god kvalitet kostar dig upp emot 200 kronor, medan en 500W UPS kan fås för mindre än 400 kronor. Det är en låg kostnad för den sinnesfrid du uppnår genom att veta att datorn är väl skyddad. Som ett minimum, dra åtminstone ur alla anslutningar till datorn när du åker på semester Minnesenheter: USB-stickor, minneskort, flash-diskar Minnesenheter är mekaniskt mer robusta än hårddiskar och lider mycket mindre i det avseendet när de kopplas in i datorn. Men eftersom de oftast är flyttbara enheter, utsätts de för fall, olyckor och elektrostatiska urladdningar mycket oftare. Av olika orsaker är minnesenheter alltså minst lika benägna att gå sönder som hårddiskar. Lägg därtill stöldrisk, livslängd och begränsad kapacitet, så blir minnesenheter olämpliga som permanenta datalagringsenheter. 66

67 En stor orsak till dataförlust (ofta möjlig att återställa) är osäker borttagning av minnesenheter från datorn. Innan data sparas från datorns minne till en ansluten enhet, förblir den i buffrar en viss tid. För hårddiskar betyder det som mest sekunder, medan det kan vara tiotals minuter för minnesenheter. Innan du tar bort en minnesenhet, aktivera alltid lagring av data via programvara (ofta benämnd säker urkoppling ). Det finns en ny teknologitrend som är på gång, att ersätta hårddiskar med Flash-baserade enheter. Omkring 2010 kan de vara prismässigt konkurrenskraftiga mot hårddiskar. Ett problem med dem är att kvarhålla data. Den kan inte skrivas över hur många gånger som helst. Flash-baserade enheter slits ut när de används. Slitaget beror till stor del på platsen data skrivs, och hur ofta den skrivs. Linux har utvecklat en specialdrivrutin som undviker att skriva till samma ställe alltför ofta. Men allt detta är preliminär information. Håll utkik efter mer Magnetiska media Magnetband används i säkerhetskopieringssystem, mycket oftare i professionella sammanhang än hemma. Band har problem med att kvarhålla data och föränderlig teknologi, men i ett avseende är de säkrare än cd och dvd: de är mindre utsatta för repor, smuts och brister vid skrivning. Å andra sidan är de känsliga för magnetiska fält. Släng en magnet intill ett band, så är innehållet borta! Band bör kopieras över var 5:e till 8:e år, annars förstörs för många bitar och skydd av checksummor fallerar. Nackdelen med magnetband är ofta bandspelarens pris, och återställningstiden (20 gånger längre än från hårddisk). Säkerhetskopieringssystem med band har sett sina bästa dagar Säkra mot logiska fel Lagringstjänser på webben Amazons webbtjänst innehåller S3 - enkel lagringstjänst. Med lämplig inställning kan du montera S3 som en enhet på Linux -, Mac-, och Windows-system, vilket låter dig använda den som en säkerhetskopieringsplats för dina favoritprogram. Googles delade lagring är också ett populärt erbjudande, där man kan lagra hur mycket data som helst. Det är dyrt jämfört med hårddiskar hemma: 40 Gibyte kostar 75 dollar per år, 400 Gibyte kostar 500 dollar. Och bilderna måste överföras via Internet (som är jämförelsevis långsamt). Jag anser att det inte på något sätt är en dålig idé som en försäkring mot lokal dataförlust för de allra viktigaste bilderna, men det är inte en allmän lösning för säkerhetskopiering, därtill är det mycket för långsamt. Picasaweb (Google), Flickr (Yahoo) och fotogemenskapen 23hq.com tillhandahåller specialiserade direktlagringstjänster för fotografier. Deras fritt tillgängliga utrymme är begränsat till 1 Gibyte, och man vill inte lagra bilder med full upplösning på nätet. Men professionella konton erbjuder mer, dramatiskt mycket mer när det gäller Flickr. För bara 25 dollar om året får man obegränsat [inte så realistiskt!] lagringsutrymme. När det gäller att behålla data är lösningen med webbutrymme troligtvis ganska säker. Överföringsfel korrigeras (tack vara TCP-protokollet) och för de större företagen ingår oftast säkerhetskopiering samt distribuerad lagring, så att de är internt skyddade för katastrofer Överföringsfel Data går inte bara förlorad från lagringsenheter. Den går också förlorad när den skickas internt i datorn eller över nätverk (även om själva nätverkstrafiken med TCP är skyddad från fel). Fel uppstår i bussar och vid minneslagring. Konsumentprodukter har inget skydd mot sådana bitfel, men det kan vara värt att ta en titt på det. Man kan köpa minnen skyddade med felrättande 67

68 koder (ECC), vilka medges vara dyra. Med ECC-minnen kommer minnet åtminstone att rensas från enkelbitfel och rättas. Dubbelbitfel undgår metoden, men de sker också sällan. Diagrammet avbildar elementen i en dator som ingår i överföringskedjan, där alla överföringar är utsatta för överföringsfel. Filsystemen zfs och btrfs garanterar åtminstone dataintegriteten för vägen mellan operativsystemet och hårddisken. Felfrekvensen per bit (BER) för minne och överföringskanaler rör sig om 1 på 10 millioner (10E6 bitar). Det betyder inte mer än att 1 av 3000 bilder har ett fel enbart beroende på överföringsproblem. Hur dramatiskt det blir för en bild är lämnat åt slumpen. Det skulle kunna betyda att bilden blir förstörd, eller att en bildpunkt någonstans ändrar sitt värde. På grund av den komprimering som används för nästan alla bilder, kan man inte förutse hur allvarligt ett enda bitfel kan bli. Ofta ser man bara en del av bilden istället för hela. Det värsta av allt är att ingen talar om för dig när ett överföringsfel uppstår, inte ens hårdvaran. Alla sådana tekniska fel skickas vidare oupptäckta, till en dag när du öppnar fotografiet och till din förvåning märker att det är skadat. Det är rätt bekymmersamt att det inte finns något skydd inne i datorn. Ingen verkar ha tänkt på det. Internet (TCP-protokollet) är mycket säkrare som dataväg än interna vägar i en dator. Otillförlitliga kraftaggregat är en annan källa till överföringsförluster, eftersom de orsakar störningar i dataflödet. Med normala filsystem uppstår sådana fel utan att de märks. Även om du inte är alltför bekymrad av överföringsproblem idag, ta en titt på framtiden i exemplet. Redan 2010 kommer vi att se tusentals fel per år! Filsystem från Oracle eller en uppstickare från Sun vid horisonten? ZFS från Sun Microsystems verkar vara en av två kandidater för att hantera skivfel på låg nivå, och det är mycket skalbart. Det har öppen källkod, starkt patentskydd, levereras med en licens som inte fungerar ihop med GPL, och är tillgängligt på Solaris och Leopard. Låt oss hoppas att det snart blir tillgängligt på Linux och Windows (en artikel). Detta är för de modiga: Fuse ZFS. 68

69 Oracle har också påbörjat ett initiativ med sitt BTRFS-filsystem, som fortfarande är på alfastadiet. Det utnyttjar samma skyddsteknik som ZFS, och är tillgängligt på Linux, även om det ännu inte är en del av den vanliga kärnan Mänskliga fel Stöld och olyckor Underskatta dem inte! Dessa två faktorer står för 86 % av förlusterna för bärbara datorer och 46 % för fasta system. För bärbara datorer, står stöld ensamt för 50 % Skadliga program Dataförlust på grund av virus är mindre allvarlig än man kan tro av vad man hör. Den står till exempel för färre skador än stöld eller ominstallation, och den är begränsad till användare av Microsofts operativsystem. Användare av Apple råkar ut för mycket få virus, och för Linux har de inte funnits på en rätt lång tid nu Panik kan ha betydelse vid dataförlust Mänskliga fel är ett stort problem vid dataförlust, liksom med allt annat. Ta ett djupt andetag och stoppa! Panik är en vanlig reaktion, och man kan göra verkligt dumma saker. Erfarna användare kan dra ut fel enhet från ett RAID system, eller formatera om en hårddisk så att all information blir förstörd. Att agera utan att tänka är farligt för data. Sluta stressa upp dig över förlusten och gör ingenting med hårddisken. Ännu bättre är att sluta använda datorn innan du har tänkt ut en plan. Sätt dig ner och förklara din plan för en lekman, eller hellre kvinna. Du blir förvånad över hur många dumma idéer du själv kan upptäcka med en sådan övning. Om hårddisken ger ifrån sig konstiga ljud, kommer inte vanlig programvara för att återställa filer att fungera. Gör en snabb säkerhetskopiering om du skulle råka ut för det. Om skivan fortfarande snurrar och du inte kan hitta din data, hitta ett verktyg för att återställa data och säkerhetskopiera till en annan dator eller enhet. (För de som inte använder Linux : Sök på Google efter free data recovery software, så finns det några alternativ, inklusive ett från Ontrack.) Det är viktigt att ladda ner på en annan enhet, antingen på en annan dator, eller på en USB-minnessticka eller hårddisk. Det är lämpligt att spara återställd data på en annan hårddisk. Programmet dd är användbart på Unix-system Vanliga myter skingrade Jag skulle vilja skingra några vanliga myter: Filsystem med öppen källkod är mindre benägna att utsättas för dataförlust än tillverkarspecifika system: Fel. NTFS är istället ett litet pinnhål bättre än ext3, ReiserFS, JFS eller XFS, för att bara nämna de mest populära filsystemen som ofta levereras som standardfilsystem med distributioner. En enastående artikel om detta finns här. Journalbaserade filsystem förhindrar dataförvanskning och förlust. Fel, de snabbar bara upp sökprocessen i fallet med ett plötsligt avbrott under användning, och förhindrar tvetydiga tillstånd. Men om en fil inte hade sparats helt och hållet innan missödet, går den förlorad. RAID-system förhindrar dataförvanskning och förlust. Oftast fel. RAID 0 och 1 skyddar dig inte från någonting. RAID 5 kan förhindra dataförlust på grund av hårddiskfel (men inte från skiv- eller filsystemfel). Många enklare RAID-styrenheter (de flesta enheter på moderkort) rapporterar inte problem, med antagandet att du aldrig kommer att märka dem. Om du märker det flera månader senare, vad är då chansen att du vet att felet berodde på styrenheten? Ett 69

70 försåtligt problem är förvanskning av RAID 5 paritetsdata. Det är ganska enkelt att kontrollera en fil genom att läsa den och kontrollera metadata. Att kontrollera paritetsdata är mycket svårare, alltså ser du oftast inte paritetsfel förrän en ombyggnad sker. Då är det förstås för sent. Virus är det största hotet för digital data. Fel. Stöld och mänskligt fel är de primära orsakerna till dataförlust Skapa en budget: Datastorlek, uppskattning av nödvändig lagringsvolym Sensorer i digitalkameror är 1-2 bländarsteg från fundamentala fysikaliska begränsningar. Vad jag menar är att det finns en naturlig gräns för hur långt tekniska framsteg kan nå. Känslighet och bruskarakteristik för alla typer av ljussensorer är inte långt från denna gräns. Dagens kameror går mot sensorer med 10 megapixlar, även om den upplösningen redan är för stor för kompaktkameror och försämrar slutresultatet. Givet sensorstorlek och optikkvalitet är 6 megapixlar optimalt för kompaktkameror. Till och med spegelreflexkameror når sina gränser vid megapixlar. För ännu högre upplösningar måste man utnyttja helbildsensorer (24 x 36 mm) eller ännu större format. Om man tar hänsyn till tillverkarnas reklam om megapixlar, verkar det på den säkra sidan att påstå att de flesta framtida kameror kommer att ha mindre än 20 megapixel. Det ger oss en uppskattning av nödvändigt lagringsutrymme per fotografi i det långa loppet; <15 Mibyte per bild. Även om versionsbaserade filer introduceras (gruppering av variationer hos ett fotografi under en filreferens), är trenden att implementera ändringsskript så att bara ett litet extra utrymme krävs, och inte en helt annorlunda bild för varje version. Med snabbare hårdvara kommer detta koncept snart nå sin mognad. För att uppskatta hur mycket lagringsutrymme du måste planera för, multiplicera helt enkelt antal fotografier du tar per år (enkelt med tidslinjen i digikams sidorad) med 15 Mibyte. De flesta användare behåller färre än 2000 bilder per år, vilket kräver mindre än 30 Gibyte/år. Med antagandet att du byter hårddisk (eller något framtida medium) omkring var fjärde till femte år, kommer den naturliga ökningen av lagringskapacitet vara tillräcklig för att hålla dig flytande. De mer ambitiösa där ute kommer att behöva mer utrymme, kanske mycket mer. Fundera på att köpa en filserver. Gigabit-ethernet levereras integrerat i moderkort idag, och det går på ett ögonblick att hämta filer via det lokala nätverket. På tal om moderna moderkort: nu har de externa SATA-anslutningar. Det gör det verkligen till en bagatell att köpa en extern SATA-enhet och koppla in den till datorn. Under detta år (2008) kommer 1000 Gbyte enheter nå marknaden. De är utmärkta kompakta lagringsenheter för utbyte vid säkerhetskopiering: behåll en enhet hemma, och ha en på någon annan plats Säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, återställ! En 750 Gbyte hårddisk kostar idag 1000 kronor. Skyll inte på någon annan vid dataförlust! 6 % av alla persondatorer råkar ut för en dataförlust ett givet år. Säkerhetskopiera data ofta enligt en plan, och säkerhetskopiera den och kontrollera säkerhetskopian innan du gör något ovanligt som att installera om operativsystemet, byta hårddisk, ändra partitionsstorlek, och så vidare Förhindra katastrofer Antag att du samvetsgrant gör säkerhetskopior varje dag på en extern SATA-diskenhet. Då inträffar dagen då åskan slår ner. Om den externa disken inte var inkopplad i det ögonblicket kan du skatta dig lycklig! Katastrofer sker lokalt och förstör mycket. Glöm bort flygplanskrascher: eldsvådor, vattenskador, elektricitet, ungar och stöld är farliga nog för din data. De skadar ofta ett helt rum eller hela huset. Därför betyder hantering av katastrofer att inte lagra lokalt. Flytta säkerhetskopior till övervåningen, huset intill, till kontoret (eller tvärtom), eller någon annanstans. 70

71 Det finns en annan god sak med fysisk separation: som nämnts ovan är panik ofta orsak till att data förstörs, till och med säkerhetskopierad data. Att ha en säkerhetskopia som inte är direkt tillgänglig kan rädda ditt skinn en vacker dag Några tekniker för säkerhetskopiering förklarade för lekmän Fullständig säkerhetskopiering: En komplett säkerhetskopiering av alla filer som ingår. Det är en ögonblicksbild utan historik, och representerar en fullständig kopia från en viss tidpunkt. Differentiell säkerhetskopia: En säkerhetskopia enbart av de filer som har ändrats sedan den senaste fullständiga säkerhetskopian. Utgör en fullständig ögonblicksbild av två tidpunkter: den fullständiga säkerhetskopian och den senaste differentiella. Inkrementell säkerhetskopiering: En säkerhetskopiering av bara filer som har ändrats sedan den senaste andra säkerhetskopieringen. Består av flera kopieringar. Du kan återställa det ursprungliga tillståndet för en godtycklig tidpunkt när en sådan säkerhetskopiering utfördes. Det är så nära man kan komma till ett versionsbaserat system, utom att det bara är samplat och inte kontinuerligt Bästa kända metod: Recept på säkerhetskopiering för lekmän inom IT 1. Gör en fullständig säkerhetskopiering med en extern lagringsenhet. 2. Verifiera dess dataintegritet och avlägsna den (katastrofhantering) 3. Ha en annan lagringsenhet för ofta förekommande säkerhetskopior 4. Byt enheterna varannan månad efter att ha verifierat dataintegritet Ett användbart recept för säkerhetskopiering med rsync Rsync är ett underbart litet verktyg som är förvånansvärt lätt att anpassa på dina datorer. Istället för att ha en FTP-session styrd av ett skript, eller någon annan form av filöverföringsskript: rsync kopierar bara skillnader för filer som verkligen har ändras, komprimerat och av säkerhetsskäl via SSH om du vill. Det är en hel del. En rimlig ansats för säkerhetskopiering av bilder skulle kunna vara följande: 1. Säkerhetskopiera viktiga bilder omedelbart till dvd eller optisk media (efter de har lagrats på en dator) 2. Gör daglig inkrementell säkerhetskopiering av arbetsarean 3. Gör en veckovis differentiell säkerhetskopiering och ta bort motsvarande säkerhetskopia från veckan minus två (två veckor tillbaka) 4. Gör en månadsvis differentiell säkerhetskopiering och ta bort säkerhetskopian från månad minus två 5. Om inte redan fysiskt åtskilda, skilj dem nu åt (genom att byta till en annan diskenhet för säkerhetskopiering) Metoden försöker ge dig tillräckligt med tid att upptäcka förluster och att återställa fullständigt, samtidigt som volymen för säkerhetskopiering hålls på <130 % av arbetsutrymmet. Du får en daglig version för de senaste 7-14 dagarna, en veckovis kopia under minst en månad, och en kopia av varje månad. Eventuell ytterligare gallring bör göras för hand efter en fullständig verifikation. För tysktalande användare av Unix-system: en länk. 71

72 Bevara dina bilder genom teknologiförändringar och olika ägare Teman: metadata, IPTC lagrad i bildfiler, tillhörande XMP-filer, behåll originalen, lagringsmedia, skalbarhet, återställa bilder och metadata, kopiera bilddata till nästa generations media, program, operativsystem, virtuella system, visningsutrustning... användning av webben. För att dina värdefulla bilder ska överleva sisådär de kommande 40 åren (eftersom det är då du blir verkligt intresserad av att gå tillbaka till de fina gamla fotografierna av dig som barn, ungdom, etc.) finns det två strategier att följa: 1. Följ med teknologin. Bli inte efter mer än några år. 2. Spara dina foton med en öppen, ej tillverkarspecifik, standard Hur hänger man med teknologin? Eftersom framtiden på grund av sin natur inte kan förutsägas, måste allt som sägs idag tas med försiktighet, och granskas alltmedan tiden går. Tyvärr finns det inga möjliga genvägar undan viss grundläggande vaksamhet. Åtminstone var femte till åttonde år bör man fråga sig hur bakåtkompatibla nuvarande system är. Ju färre alternativ vi använde i det förflutna, desto färre frågor måste besvaras i framtiden. Varje gång du byter datorsystem (hårdvara, operativsystem, program, digital upphovshantering) måste du förstås ställa samma frågor. Om du vill byta till Windows Vista idag, måste du upprepade gånger ställa dig frågan om du fortfarande kan importera dina bilder, och ännu viktigare, om du någonsin kommer att kunna flytta dem till något annat system eller någon annan dator. Risken är stor att du inte kommer att kunna det. Jag ser många runt omkring som kämpar, eftersom Vista genomdriver en strikt hantering av digital upphovsrätt. Hur kan du bevisa för Vista att du verkligen är ägare till dina bilders upphovsrätt? Frågorna bör besvaras i enlighet med linjen som förklaras i detta dokument: använd eller byt till öppna standarder som stöds av en mångfald program. Nu är virtuella datorer tillgängliga för alla. Om du har en gammal dator som är viktig för att kunna läsa dina bilder, behåll den, och installera den som en virtuell dator för senare användning. Annars är rådet mycket enkelt: Varje gång du byter datorarkitektur, lagrings- och säkerhetskopieringsteknologi, eller filformat, kontrollera det, gå igenom biblioteket och konvertera till en nyare standard om det behövs. Och håll dig till öppna standarder Skalbarhet Skalbarhet är tekniknördens uttryck för förmågan att (enkelt) kunna ändra ett systems storlek, vilket alltid betyder att göra det större. EMVS/LVM: Att göra Låt oss anta att du planerat för skalbarhet och tillägnat en separat disk eller partition till förvaringsutrymmet du vill kunna öka. På Unix-system såsom Linux, kan du då kopiera förvaringsutrymmet till den nya disken och ändra dess storlek: Kontrollera att den nya disken känns igen av systemet med dmesg, men montera den inte. $ dd if=/ dev/sdb [#] of=/ dev/sdc # källan är /dev/sdb, den nya disken är / dev/ sdc $ parted resize / dev/ sdc1 0 < diskstorlek i Mibyte > # fungerar med ext2, ext3, fat16, fat32 och reiserfs $ resize2fs / dev/ sadc1 # resize_reiserfs i det fallet Att göra 72

73 Använd öppna, ej tillverkarspecifika, standarder som filformat Den digitala erans korta historia under de senaste 20 åren har gång på gång bevisat att tillverkarspecifika format är inte rätt väg när man vill att data ska vara läsbart 10 år in i framtiden. Microsoft är definitivt en välkänd syndare i det avseendet på grund av en dominerande marknadsandel. Men andra bolag är i själva verket (oavsiktligt) värre, eftersom de inte finns kvar på marknaden alls, eller bara har en liten bas av användare och bidragsgivare. I fallet med Microsoft har man åtminstone fördelen att många delar samma problem. Att hitta en lösning lyckas därför mycket oftare. Ändå använder Microsoft i vissa fall dokumentation för öppen källkod för att förstå sina egna system, så dåligt underhållen har deras egen dokumentation varit. Oftast kan man inte läsa ett dokument utan fel, skapat av samma program två huvudversioner tidigare, med en given Microsoft Office programsvit. Bildformat har haft en längre livstid än kontorsdokument, och är något mindre påverkade av åldring. Standarder med öppen källkod har den enorma fördelen av att ha en öppen specifikation. Även om det någon gång i framtiden inte finns någon programvara som kan läsa den längre, kan man återskapa sådan programvara, en uppgift som blir enklare år från år. JPEG har funnits ett tag nu, och även om det är ett format med destruktiv komprimering som förlorar en del varje gång du gör en ändring och sparar, finns det överallt, stöder JFIF-, EXIF-, IPTC- och XMP-metadata, har bra komprimeringsfaktorer och kan läsas av all programvara för bildbehandling. På grund av dess begränsade metadata, destruktiva komprimering, avsaknad av genomskinlighet och 8-bitars färgkanaldjup, rekommenderar vi det inte. JPEG 2000 är bättre, kan användas förlustfritt, men saknar användarbas. GIF är ett tillverkarspecifikt. patenterat format som långsamt håller på att försvinna från marknaden. Använd det inte. Formatet PNG uppfanns som en standard med öppen källkod för att ersätta GIF, men det klarar av mycket mer. Det är förlustfritt, stöder XMP-, EXIF- och IPTC-metadata, 16-bitars färgkodning och full genomskinlighet. PNG kan lagra gamma och kromatisk data för att förbättra färganpassning på heterogena plattformar. Dess nackdel är en relativt stor storlek (men mindre än TIFF) och långsam komprimering. Vi rekommenderar det. TIFF har bredd acceptans som bildformat. TIFF kan finnas i okomprimerad form eller i en behållare med en förlustfri komprimeringsalgoritm (Deflate). Det behåller hög bildkvalitet, till bekostnad av mycket större filstorlekar. Vissa kameror låter dig spara dina bilder med detta format. Problemet är att formatet har ändrats av så många, att det finns nu 50 eller fler varianter, och alla känns inte igen av alla program. PGF Progressiv grafikfil är ett annat inte så välkänt, men öppet, filformat för bilder. Det är baserat på Wavelet, och tillåter förlustfri och förstörande datakomprimering. PGF står sig bra i jämförelse med JPEG 2000, men utvecklades för hastighet (komprimering och avkodning) istället för att ge bäst komprimeringsförhållande. Vid samma filstorlek ser en PGF-fil väsentligt bättre ut än en JPEG-fil, medan den också förblir mycket bra vid gradvis visning. Därför bör det vara lämpligt för webben, men för närvarande kan få webbläsare visa det. För mer information om PGF-formatet, se hemsidan för libpgf. Obehandlat format. Vissa, oftast dyrare, kameror stöder att ta bilder med obehandlat format. Det obehandlade formatet är egentligen inte alls en bildstandard, utan ett behållarformat som är olika för varje tillverkare och kameramodell. Bilder med obehandlat format innehåller data med minimal behandling från bildsensorn i en digitalkamera eller bildläsare. Obehandlade bildfiler kallas ibland digitala negativ, eftersom de uppfyller samma roll som filmnegativ i traditionell kemisk fotografi: dvs. negativet är inte direkt användbart som en bild, men innehåller all information som behövs för att skapa en bild. Att lagra fotografier med en kameras obehandlade format tillhandahåller större dynamiskt omfång, och låter dig ändra inställningar, som vitbalans, efter fotografiet har tagits. De flesta yrkesfotografer använder obehandlat format, eftersom det ger dem maximal flexibilitet. Nackdelen är att obehandlade bildfiler verkligen kan vara mycket stora. Min rekommendation är helt klart att avstå från arkivering med obehandlat format (i motsats till att ta bilder med obehandlat format, vilket jag rekommenderar). Det har alla dåliga egenskaper: 73

74 många varianter och tillverkarspecifik natur. Det är uppenbart att om några få år kan du inte längre använda dina gamla obehandlade filer. Jag har redan sett de som bytt kamera, förlorat sina färgprofiler och haft stora svårigheter med att behandla sina gamla obehandlade filer på rätt sätt. Det är mycket bättre att byta till DNG-formatet! DNG digitalt negativfilformat är ett öppet ersättningsfritt obehandlat bildformat skapat av Adobe Systems. DNG var ett svar på krav på ett enhetligt obehandlat kameraformat. Det är baserat på TIFF/EP-formatet, och har krav på att metadata används. Ett fåtal kameratillverkare har redan tagit DNG i bruk. Låt oss hoppas att huvudaktörerna Canon och Nikon kommer att använda det i framtiden. Jag rekommenderar starkt att konvertera obehandlade filer till DNG vid arkivering. Trots det faktum att DNG skapades av Adobe, är det en öppen standard och i stor utsträckning anammad av gemenskapen för öppen källkod (vilket ofta är en god indikation på överlevnadsegenskaper). Vissa tillverkare har redan tagit DNG i bruk som obehandlat format. Sist men inte minst är Adobe den viktigaste källan till grafikprogramvara idag, och de stöder förstås sin egen uppfinning. Det är ett idealiskt arkiveringsformat. Obehandlad sensordata bevaras som sådan i TIFF-formatet inne i DNG, så risken med tillverkarspecifika obehandlade format mildras. Allt detta gör det lätt avklarat att flytta till ett annat operativsystem. I en nära framtid kommer vi att se ickeförstörande redigering, där bilderna inte längre ändras, utan alla redigeringssteg kommer att spelas in (i själva verket med DNG). När en sådan fil öppnas igen, spelas redigeringsskriptet upp. Det gör åt beräkningskapacitet, men är lovande eftersom det lämnar originalet oförändrat, och tillgänglig beräkningskapacitet ökar hela tiden. XML (Extensible Mark-up Language) eller RDF (Resource Description Framework). XML liknar HTML, men där HTML i huvudsak är inriktat på att presentera data, är XML inriktat på representationen av data. Förutom det, är XML inte tillverkarspecifikt, oberoende av operativsystem, ganska enkelt att tolka, textbaserat och billigt. RDF är lösningen från WC3 för att integrera en mängd olika tillämpningar, som bibliotekskataloger, världsomspännande register, nyhetskällor, programvara, samt notsamlingar, bilder och händelser, med användning av XML som utväxlingssyntax. Tillsammans tillhandahåller specifikationerna en metod som använder en lättviktsontologi baserat på Dublin Core som också stöder den semantiska webben (enkelt utbyte av kunskap via webben). IPTC blir XMP Det är troligen en av orsakerna till att Adobe introducerade sin XML-baserade XMP-teknologi runt 2001, för att ersätta 90-talets teknologi med bildresursblock. XMP står för Extensible Metadata Platform, en blandning av XML och RDF. Det är en etiketteringsteknologi som låter användare inbädda data om en fil i filen själv. Filinformationen sparas med filändelsen.xmp (vilket innebär att XML/RDF används). XMP. Även om ODF alltid kommer att vara läsbart (eftersom texten det innehåller är skriven i klartext), bevarar XMP metadata med det tydligt förståeliga formatet XML. Det finns ingen fara att det inte kommer att kunna läsas senare här. Det kan inbäddas i bildfiler, eller vara en separat tillhörande fil (sidovagnskonceptet). XMP kan användas i PDF, JPEG, JPEG2000, GIF, PNG, HTML, TIFF, Adobe Illustrator, PSD, Postscript och inkapslad Postscript. In en redigerad JPEG-fil, ingår XMP-information typiskt vid sidan om EXIF- och IPTC-data. Att inbädda metadata i filer gör det möjligt att enkelt dela och överföra filer mellan produkter, tillverkare, plattformar, och kunder, utan att metadata går förlorad. De vanligaste metadatataggar som lagras i XMP-data är de från Dublin Core metadatainitiativet, vilket omfattar saker som titel, beskrivning, skapare och så vidare. Standarden är konstruerad för att vara möjlig att utöka, vilket låter användare lägga till sina egna typer av metadata i XMP-data. XMP tillåter i allmänhet inte att binära datatyper inbäddas. Det betyder att eventuell binärdata som man vill ska ingå i XMP, som miniatyrbilder, måste kodas i något format som är XML-vänligt, liksom Base64. Många fotografer föredrar att behålla ett original av alla bilder (oftast med obehandlat format) för arkivet. XMP passar det tillvägagångssättet eftersom det håller metadata åtskilt från bildfilen. Jag delar inte den synen. Det kan uppstå problem att länka metadatafilen och bildfilen, och som nämnts ovan kommer obehandlade format att bli föråldrade. Jag rekommenderar att använda DNG som omgivande format och placera allt inuti det. 74

75 Dublin Core metadatainitiativ är en öppen organisation som håller på att utveckla samverkande standarder för metadata tillgängliga på nätet, med stöd för en stor mängd ändamål och affärsmodeller. DCMI:s aktiviteter omfattar arbete med arkitektur och modellering, diskussioner och samarbete i DCMI-gemenskapen och DCMI-aktivitetsgrupper, årliga konferenser och arbetsmöten, standardkontakter, och utbildningssatsningar för att gynna ett utbredd godtagande av metadatastandarder och bruk Bästa kända metod: Skydda data Använd överspänningsskydd (som följer standarden UL 1449) kombinerat med avbrottsfri kraftförsörjning Använd felrättande minne för att garantera riktig dataöverföring (till och med när filer bara sparas) Övervaka dina hårddiskar (temperatur, oljud,...), gör säkerhetskopior Förvara säkerhetskopior på en annan plats, inlåsta, eller använd lagringsutrymme på webben Använd arkivmedia och brännare Grips inte av panik i händelse av dataförlust. Förklara för någon utomstående lekman hur du planerar att återställa data. Välj filsystem, partitioner, kataloger för att enkelt sköta om skalbarhet Använd öppna, ej tillverkarspecifika, standarder för att hantera och spara fotografier Utför en teknologigranskning/förändring åtminstone var femte år Ett typiskt arbetsflöde vid hantering av digitala tillgångar med digikam 1. Importera bilder från en kamera, kortläsare eller bildläsare. Medan bilderna är lagrade på kamerans media kan du använda det som en tillfällig säkerhetskopia. 2. Obehandlat format konverteras till DNG och lagras i ett arkiv med obehandlat format (ännu inte implementerat) 3. Betygsätt och gallra ut, skriv tillbaka metadata till DNG-arkivet 4. Gör en säkerhetskopia, t.ex. på dvd, optisk enhet eller band 5. Lägg till etiketter, kommentarer och geografisk plats 6. Redigera och förbättra fotografier 7. Använd externa program för lagerbaserad redigering. Återställ metadata när du är tillbaka i digikam, eftersom den troligen gick förlorad eller reducerades av de andra programmen. 8. Kör rutinmässig säkerhetskopiering med efterföljande kontroll av dataintegritet 9. Skydda upphovsrätten hos behandlade bilder med digitala vattenmärken. Exportera till webbgallerier, skapa bildspel, koda om till MPEG, gör kontaktkopior, skriv ut, etc. 75

76 2.5 Använda en digitalkamera med digikam Inledning till kameragränssnittet Kameraverktyget låter dig ladda ner dina fotografier direkt från kameran till ett album i digikam. Du kan komma åt kameraverktyget genom att klicka på menyn Kamera och välja i listan över inställda kameror. Se avsnittet Ställa in kamera i handboken för instruktioner om hur du ställer in digikam för att fungera med din kamera. Om du vill ha mer information om hur digikam stöder digitalkameror, ta en titt i detta avsnitt. Kameragränssnittet är inte det enda sättet att lägga till dina fotografier i digikam. Se avsnittet Lägga till ett fotografi i ett album för en beskrivning av hur man lägger till fotografier som redan finns på hårddisken. Men kameragränssnittet tillhandahåller en mängd avancerade inställningar för att importera bilder till albumdatabasen. För att kunna använda din digitalkamera med digikam måste du ansluta kameran till datorn, ställa kameran i bildvisningsläge och sätta på den. Du hittar en närmare beskrivning i manualen som hör till kameran. När du startar kameragränssnittet försöker det ansluta till kameran. För vissa kameror kan anslutningsfasen ta en kort stund. Efter anslutningen indikeras Klar och miniatyrbilder av alla eventuella fotografier på kameran visas. Visa kameror kan inte tillhandahålla miniatyrbilder av fotografierna. Om det är fallet kommer du bara att se filnamnen och en ikon av MIME-typen för varje objekt lagrat på kameran (fotografier, filmer, ljud, etc.). 76

77 Example 2.20 Kameraklientfönstret Hämta information om fotografier från kameran Innan du laddar ner fotografier till datorn, kan du behöva titta på information för objekt i kameran. Genom att använda sidoradens flikar Egenskaper och Metadata i kameragränssnittet, visas egenskaper och metadatainformation för objekt på kameran. 77

78 Example 2.21 Sidoradsfliken med egenskaper för kameraobjekt Fliken Egenskaper visar filinformation som lagrats av kameran, och en sammanfattning av information om fotografiet för att beskriva hur bilden är tagen. En flagga anger också om bilden inte ännu har laddats ner till datorn. Observera att all den här informationen kanske inte är tillgänglig för vissa digitalkameror. Fliken Metadata visar intern metadata i bilder som EXIF, Tillverkaranmärkningar, GPS, etc. Informationen är samma som sidoradens metadata i digikams huvudgränssnitt eller i bildeditorn. Observera att all metadata kanske inte är tillgänglig för vissa digitalkameror Ladda ner fotografier till datorn Det enklaste sättet att ladda ner fotografier från kameran är att klicka på knappen Ladda ner och därefter Ladda ner alla. Det laddar ner alla fotografier på kameran till ett enda album i digikam. Nerladdningsprocessen tar inte bort fotografierna från kameran. Det är alltid lämpligt att kontrollera att fotografierna säkert har laddats ner till albumet du förväntade dig innan de tas bort från kameran. Om du inte vill ladda ner alla fotografier kan du markera bara de som du behöver med de vanliga sätten att markera i KDE. När du väl har markerat fotografierna, klicka på Ladda ner, och därefter Ladda ner markerade. Knappen Ladda ner markerade är inaktiv till du har markerat några fotografier. NOT Om det stöds av din kamera, är alternativet Ladda ner nya tillgängligt. Det är bilder som ännu inte laddats ner av digikam. I detta fall är de nya bilderna redan markerade med en stjärna i miniatyrbildsfönstret. Uppenbarligen laddas bara de nya bilderna ner om du väljer detta praktiska alternativ Välja en målkatalog Att använda knapparna Ladda ner alla eller Ladda ner markerade visar en dialogruta som låter dig välja ett målalbum dit fotografierna laddas ner. Listan med befintliga album visas, ordnade 78

79 enligt katalog (se Albumvyn för detaljinformation om att ordna album). Du kan välja ett målalbum i listan och därefter klicka på Ok. Example 2.22 Dialogrutan för val av målalbum Om du vill skapa ett nytt album där du kan ladda ner fotografier, klicka på knappen Nytt album. Det nya albumet skapas som en underkatalog till albumet som för närvarande är markerat i listan med befintliga album. Det betyder att om du inte vill att det nya albumet ska vara en underkatalog till en befintlig katalog, måste du först markera posten Mina album allra längst upp i listan med befintliga album innan du skapar ett nytt album. När du har valt målalbumet, klicka på Ok så laddar digikam ner fotografierna från kameran i albumet Ta bort bilder från kameran När du väl är nöjd med de nerladdade fotografier du ville ha, är du redo att ta bort fotografier från kameran. Du kan ta bort alla fotografier på en gång genom att klicka på knappen Ta bort Ta bort alla. Om du bara vill ta bort ett urval av fotografierna, måste du markera de du vill ta bort och klicka på Ta bort Ta bort markerade. OBSERVERA Observera att det inte finns något sätt att få tillbaka ett fotografi som du har tagit bort från kameran. Fotografier flyttas inte till KDE:s papperskorg, utan de tas bort permanent. Det är bäst att dubbelkolla att du har lyckats laddat ner ett fotografi till ett album i digikam innan du tar bort det från kameran. Hur som helst, om du tänker dig att tömma kamerans kort bör du göra det från kamerans meny, eftersom det går mycket snabbare Automatiskt namnbyte Kameror använder ofta filnamn för fotografier som inte är särskilt meningsfulla. Filnamnen används ofta igen när fotografierna har tagits bort från kameran. Det kan orsaka filnamnskonflikter 79

80 om du laddar ner fotografier från många tagningar i samma album. Det kan också vara användbart att inkludera datum och tid då ett fotografi togs i filnamnet. Example 2.23 Alternativ vid namnändring av filer digikam kan automatiskt byta namn på fotografierna med datum och tidsinformationen som kameran inkluderar i fotografiet. För att använda funktionen, klicka på knappen Inställningar i kameragränssnittet. Kameragränssnittets fönster expanderas så att några ytterligare funktioner visas. Välj Anpassa och skriv därefter in eventuellt filnamnsprefix du vill ha. Som ett alternativ kan du därefter lägga till en mängd information oberoende eller i kombination, inklusive: datum, tid, ursprungligt filnamn, filändelse, katalog, ägare, grupp, kameranamn, ett sekvensnummer, eller annan metadata från fotografiet. I nästa ruta hittar du alternativ för att rotera eller vända bilden, och för datumbaserade delalbum. Om du markerar det senare alternativet, skapas kataloger för varje dag automatiskt. Åtgärder i farten ger tre ytterligare alternativ som utförs för fotografierna innan de lagras på disk. De två första hör ihop med fotografens data från inställningen Förvald upphovsmansidentitet. Om respektive ruta markeras, kopieras värdet till EXIF-data och IPTC-fälten. Det sista alternativet gör det möjligt att ange ett datum och en tid för alla nerladdade bilder. TIPS Sekvensnumret kan behövas om du har en kamera med mycket snabbt läge för bildsekvenser, där det är möjligt att få två fotografier med exakt samma datum och tid. Om du vill ha ett annat datumformat än standardformatet, klicka på Datum och tid...&, välj Eget i kombinationsrutan och fyll till exempel i dd.mm.yyyy hh:mm:ss. För mer information läs klassreferensen för QDateTime. När du väljer Kamerafilnamn, har du möjlighet att ändra filnamn till små bokstäver när du laddar ner. Eller använd istället stora bokstäver om du föredrar det. 80

81 Det nya filnamnet som digikam kommer att använda för fotografierna när de laddas ner visas under namnet som tillhandahålls av kameran i miniatyrbildsvyn. Inställningarna av namnbyte ihågkoms nästa gång du använder kameragränssnittet Åtgärder baserade på information från kameran Automatisk rotation digikam kan använda all information om kamerans orientering när fotografiet togs för att automatiskt rotera fotografiet när det laddas ner. Alla kameror inkluderar inte den här informationen. Se avsnittet Sidoradens metadata för ytterligare detaljinformation om vilken information som kameran kan ha lagt till i dina fotografier. Example 2.24 Alternativ för åtgärder i farten Den automatiska rotationen är normalt aktiverad, men om din kamera inte tillhandahåller informationen lämnar digikam fotografiet med dess ursprungliga orientering. Om du vill stänga av automatisk rotation klicka på knappen Avancerat och avmarkera alternativet Automatisk orientering längst ner i fönstret Skapa automatiskt målalbum Om din kamera lägger till information om datum när ett fotografi tas, kan digikam använda det för att automatiskt skapa underkataloger i målalbumet när det laddas ner. Underkatalogernas namn baseras på bildernas datum. Alla bilder som har samma datum laddas ner i samma underkatalog. Alla kameror inkluderar inte den här informationen. Se avsnittet Sidoradens metadata för ytterligare detaljinformation om vilken information som kameran kan ha lagt till i dina fotografier. 81

82 Example 2.25 Alternativ för att skapa album automatiskt Alternativet är normalt inte aktiverat, och i detta fall laddar digikam ner fotografierna direkt i målalbumet. Om du vill aktivera alternativet klicka på knappen Avancerat och markera alternativet Ladda ner foton i en automatiskt skapad datumbaserad underkatalog i målalbumet längst ner i fönstret Laddar upp fotografier till kameran Det enklaste sättet att ladda upp fotografier från datorn till kameran är att klicka på knappen Ladda ner och därefter Ladda upp. KDE:s vanliga filvalsdialogruta visas för att välja filerna på datorn som ska kopieras till kameran. Du kan välja mer än en fil med de vanliga markeringsmetoderna i KDE. När urvalet av bilder är klart, frågar digikam dig var du vill ladda upp bilderna på kameran. En dialogruta för att välja katalog på kameran visas. Välj bara en katalog och klicka på Ok för att starta uppladdningen. Ingen av bilderna tas bort från datorn. 82

83 Example 2.26 Dialogrutan för val av kamerakatalog NOT Uppladdningsfunktionen stöds inte av alla kameradrivrutiner Hur man använder en GPS-mottagare med digikam NOT GPS (det globala positioneringssystemet) används som en generell beteckning i hela dokumentet, och det betyder bara en plats angiven med globala latitud- och longitudkoordinater som kan visas på en karta. Själva den tekniska lösning som tillhandahåller informationen kan vara det amerikanska GPS, det ryska GLONAS, det europeiska GALILEO eller vilket annat system som helst. Det kan vara intressant att koppla ihop en bild med en exakt geografisk position, också för andra än professionella fotografer. Alla använder inte flygplan för att flyga över ett visst område med automatisk lagring av GPS-data. Det finns en omedelbar användning för miljöplanerare, militär, polis, byggfirmor och fastighetsmäklare. Men om man har glömt var bilden togs efter en viss tid, eller om man tycker om den trevliga funktionen att kunna visa en webbläsare som zoomar in på platsen med ett enkelt klick, eller om man vill skicka bilden som vykort till en annan användare av digikam (som då kan se var bilden 83

84 togs), eller om man helt enkelt behöver dokumentationsmöjligheten - då är det utmärkt att ha positionsdata lagrad i bilden. Hur får man nu med GPS-data i bilderna? EXIV2 stöder många olika sorters GPS-fält, till och med kompassriktning, satellit och kartreferenser. Frågan är alltså egentligen hur man får in data i dessa fält? Det finns åtminstone tre sätt att göra det: direkt med lämplig hårdvara, behandling av varje enskild post i GPS och bildfiler med KIPI-insticksprogrammet Lokalisera geografiskt (handbok), och med att infoga kända platser för hand. Direkt inmatning av GPS-data i bildfilerna Enligt vad vi vet finns det inte någon kamera med en integrerad GPS-mottagare när det här skrivs. Det finns dock några få som kan kombineras med GPS-mottagare, antingen som instickskort eller genom dataöverföring via kabel eller Blåtand. Hemmagjord handledning Efterbehandling av GPS-data och bildfiler Använd KIPI-insticksprogrammet Lokalisera geografiskt (handbok, om KIPI-insticksprogram redan är installerade). Tillvägagångssättet är busenkelt: Låt bara en GPS-mottagare vara igång och bär omkring den med kameran när du tar bilder. När du väl är klar, ladda ner bilderna och GPS-spåren och kör insticksprogrammet ovan. Det korrelerar data i tidsdomänen, så det är viktigt att kamerans tidsinställning är riktig (GPS-mottagaren är alltid riktig via satelliterna). Positionsnoggrannheten som interpoleras från spårningspunkterna kan vara så bra som 20 meter. Sättet fungerar förstås bara om kameran kan lagra EXIF-data. Nerladdning av GPS-spår från en mottagare kan hanteras med gpsman eller gpsbabel. Det är viktigt att det nerladdade spåret lagras med gpx-format, som är det enda som fungerar ihop med insticksprogrammet Lokalisera geografiskt. Det finns flera program i Windows och MacOS som kan extrahera och korrelera data från bilder och GPS-dataspår. Följande hemsidor tillhandahåller samma funktion för Linux : gpscorr eller gpsphoto. Inmatning av kända platser för hand Om du råkar veta latitud och longitud eller annan information, kan du använda följande skript, som är en GPS-omgivning för Phil Harveys Exiftool, som använder koordinatbeteckningar med flyttal med tecken skapade av maps.google. GPS-enheter: GPS-enhet från Sony och EMTAC blåtands-gps. 2.6 Inställning av digikam Inställningsdelen digikam försöker ge dig så mycket kontroll över sättet det fungerar som möjligt. Det finns många alternativ som ändrar digikams beteende. För att komma åt inställningarna, välj Inställningar Anpassa digikam i menyraden. Inställningsdialogrutan är uppdelad i 15 sidor. Du kan byta mellan sidorna genom att klicka på ikonerna till vänster i dialogrutan. Albuminställningar Samlingsinställningar Förvald upphovsmansidentitet Metadata (inbäddat information) 84

85 Inställningar av verktygstips Inställningar av MIME-typer Inställningar av ljusbord Bildeditorns inställningar Spara bildinställningar Inställningar för avkoding av obehandlade bilder Inställning av ICC-profiler Inställningar av KIPI-insticksprogram Inställning av bildspel Inställning av kameragränssnitt Diverse inställningar Albuminställningar Albuminställningarna styr hur huvudprogrammet beter sig. Sökväg för albumbibliotek är platsen på din hårddisk där digikam lagrar alla album. Om du ändrar platsen utan att manuellt flytta alla album på hårddisken, tror digikam att det inte finns några befintliga album och skapar en ny databas på den nya platsen. Dina gamla album ändras inte, men du måste byta tillbaks sökvägen för albumbibliotek till den gamla platsen för att komma åt dem. Om du inte är säker på vad du gör är det bäst att inte flytta sökvägen. Alternativen under Miniatyrbilder beskrivs i avsnittet Bilder. Klickåtgärd kan ställas in till Visa inbäddad förhandsgranskning eller Starta bildeditorn. Därmed definieras det valda beteendet hos digikam när man klickar på ett bildobjekt i huvudvyn. 85

86 Samlingsinställningar Den här dialogrutan hanterar dina samlingstyper. Albumsamlingar beskrivs i detalj i avsnittet Album Förvald IPTC-identitetsinformation Inställningssidan tillåter att förvald identitet och copyright anges, som visas på skärmbilden nedan. Informationen skrivs automatiskt i respektive IPTC-datafält, om det väljes vid nerladdning med kameragränssnittet. Dessutom skrivs informationen till IPTC-fält om du begär synkronisering av databasen. Här är ett utdrag ur IPTC-specifikationen: Upphovsman (synonym till Skapare och Byline): Fältet ska innehålla ditt namn, eller namnet på personen som skapade fotografiet. Om det inte är lämpligt att ange fotografens namn (till exempel om fotografens identitet måste skyddas), kan också namnet på ett företag eller en organisation användas. När det väl har sparats, ska inte fältet ändras av någon. Fältet stöder inte användning av kommatecken eller semikolon som avskiljare. Upphovsmannens titel (synonym till Bylinetitel): Fältet ska innehålla fotografens yrkestitel. Exempel kan vara titlar som Redaktionsfotograf, Frilansfotograf eller Oberoende kommersiell 86

87 fotograf. Eftersom det är en inledning till fältet Upphovsman, måste fältet Upphovsman också fyllas i. Erkännande (synonym till Försörjare): Använd fältet Erkännande för att identifiera vem som tillhandahåller fotografiet. Det behöver inte nödvändigtvis vara upphovsmannen. Om en fotograf arbetar åt en nyhetsbyrå som Reuters eller Associated Press, kan organisationen anges här, eftersom den försörjer andra med bilden. Om bilden är lagervara, ska gruppen (byrån) som är delaktig i att tillhandahålla bilden anges här. Källa: Källfältet ska användas för att identifiera fotografiets ursprungliga ägare eller upphovsrättsinnehavare. Fältets värde ska aldrig ändras när informationen har skrivits in efter att bilden har skapats. Även om det ännu inte upprätthålls av de egna rutorna, bör du betrakta det som ett fält som är skrivbart en gång. Källan kan vara en enskild person, en byrå, eller en anställd på en byrå. För att förenkla senare sökning, föreslås att alla snedstreck / omges av blanktecken. Använd formen fotograf / byrå istället för fotograf/byrå. Källan kan också skilja sig från skaparen och från de namn som anges under copyright. Copyright: Fältet Copyright ska innehålla all nödvändig information för att hävda upphovsrättsligt ägande, och ska identifiera den nuvarande innehavaren eller innehavarna av fotografiets copyright. Oftast är det fotografen, men om bilden togs av en anställd eller på uppdrag, ska byrån eller företaget anges. Använd formen som är tillämplig i ditt land. I Förenta staterna: (c) (datum för första publicering) innehavarens namn. Exempelvis (c)2005 N.N.(c) Observera att ordet Copyright eller förkortningen Copr kan användas istället för symbolen (c). I vissa länder erkänns bara symbolen, och förkortningen fungerar inte. Dessutom måste symbolen vara en hel cirkel med ett c(c) inuti: att använda något som (c) där parenteserna formar en ofullständig cirkel är inte tillräckligt. För ytterligare skydd över hela världen, rekommenderas att all rights reserved läggs till efter ovanstående information. I Europa använder man: Copyright {År} {Upphovsrättsinnehavare}, all rights reserved. I Japan ska följande tre delar ingå i IPTC-kärnans Copyright-fält för att erhålla maximalt skydd: (a) ordet Copyright, (b) år för första publicering, (c) upphovsmannens namn. Om du så önskar, kan du lägga till all rights reserved Metadata (inställningar av inbäddat information) Bildfiler kan ha vissa metadata inbäddad i bildfilformatet. Denna metadata kan lagras med ett antal olika standardformat. digikam kan läsa metadata med EXIF-format om det finns i filen. digikam kan också skriva kommentarer i EXIF-informationen. Att skriva rubriker till EXIFavdelningen är för närvarande begränsat till JPEG-bilder (biblioteket exiv2 är under utveckling, och kommer att utökas med inbäddad metadata för PNG- och TIFF-format inom den närmsta tiden). 87

88 De här inställningarna låter dig styra hur digikam hanterar den här inbäddade informationen. Rotera bilder och miniatyrbilder enligt orienteringstagg: Här används eventuell information om orientering som din kamera har inkluderat i EXIF-informationen för att automatiskt rotera dina fotografier så att de har rätt sida uppåt när de visas. Det roterar inte själva bildfilen, utan bara bilden som visas på skärmen. Om du vill rotera bilden i filen permanent, kan du högerklicka på miniatyrbilden och välja Rotera eller vänd automatiskt med EXIF-information. Bilden roteras då på disk, och taggen återställs till normal. Om din kamera rutinmässigt ger felaktig orienteringsinformation, bör du kanske stänga av funktionen. Ställ in orienteringtagg till normal efter rotera och vänd: Alternativet för automatisk rotation rättar automatiskt orienteringen för bilder som tas med digitalkameror som har orienteringssensorer. Kameran lägger till en orienteringstagg i bildens EXIF-metadata. digikam kan läsa taggen för att justera bilden på motsvarande sätt. Om du roterar en bild för hand, blir denna metadata felaktig. Det här alternativet ställer in orienteringstaggen till Normal efter en justering, med antagandet att du roterade till rätt orientering. Stäng av det om du inte vill att digikam ska göra ändringar av orienteringstaggen när du roterar eller vänder. IPTC-åtgärder sparar data i respektive IPTC-fält, vilket försäkrar att metadata lagras permanent i bilden och inte bara i digikams databas. På så sätt bevaras metadata mellan program, och kan exporteras eller importeras i digikam utan förlust. Spara bildtexter som inbäddad text: Det synkroniserar bildtexterna som du lägger till i dina fotografier med de som är inbäddade i bilden. Det är användbart, eftersom bildtexter som är inbäddade i bilderna kan läsas av andra bildvisningsprogram. Var försiktig om du har bilder som redan innehåller inbäddade bildtexter, eftersom dessa bildtexter skrivs över av bildtexterna som görs i digikam Inställning av verktygstips Den här inställningssidan täcker alla alternativ för information som dyker upp när musen hålls över en fil i huvudvyn. Beroende på vilka alternativ som är markerade kommer de att visas eller inte. 88

89 Inställning av MIME-typer digikam förstår många olika typer av bildfiler samt några video- och ljudformat. För att styra vilka filtyper som digikam försöker visa, kan du lägga till eller ta bort filändelser i de här listorna. Alla filer i digikams albumkataloger som inte motsvarar någon av filändelserna, ignoreras av digikam. NOT Standardinställningarna kan enkelt återställas genom att klicka på uppdateringsknapparna till höger om varje kategori. 89

90 Alternativ vid namnändring av filer Inställningen av digikams ljusbord kan ges förvalda värden på den här sidan, så att inställningarna aktiveras varje gång ljusbordet visas (om möjligt, eftersom synkront läge inte fungerar för bilder som har olika storlek). Alternativet Ladda hela bildstorleken rekommenderas bara på snabba datorer, men om du har en sådan, aktivera alternativet för att få bättre visningsresultat Bildeditorns inställningar Normalt använder bildeditorn en svart bakgrund under fotografierna när de visas. Om du föredrar en annan bakgrundsfärg kan du välja en här. Du kan också stänga av verktygsraden när bildeditorn används med fullskärmsläge. Över- och underexponerade områden i en bild kan anges med mörka och ljusa markeringsfärger som kan definieras här. I editorn kan vyläget sättas på eller stängas av med F10 och F Spara bildinställningar När ändringar görs i JPEG-filer och de sparas tillbaka till hårddisken, måste JPEG-filen kodas om. Varje gång en JPEG-fil kodas måste ett beslut tas om komprimeringsnivån som ska användas. Tyvärr lagras inte komprimeringsnivån som används i bildfilen. Det betyder att bildeditorn inte kan använda samma komprimeringsnivå när en ändrad bild sparas som användes för originalbilden. Du kan ändra förvald komprimeringsnivå som bildeditorn använder när den sparar ändrade bilder genom att flytta skjutreglaget för JPEG-kvalitet (1: låg kvalitet, 100: hög kvalitet och ingen komprimering). Delsampling av kroma är bruket att koda bilder genom att åstadkomma högre upplösning för luminansinformation än färginformation. Läs denna engelska Wikipedia-artikel för en fullständig förklaring. 90

91 Med alternativet PNG-komprimering kan du reducera PNG-bildfilens storlek. Åtgärden har ingen effekt på bildens kvalitet, eftersom PNG använder en förlustfri algoritm. Den enda effekten är att det tar längre tid att komprimera och avkoda filer. Om du har en snabb dator kan du ändra värdet för att använda en hög komprimeringsfaktor (1: låg komprimering, 9: hög komprimering). Med alternativet Använd TIFF-komprimering kan du välja att använda komprimeringsalgoritmen Deflate för TIFF-bildfiler. Det reducerar TIFF-bildfilens storlek. Det har ingen effekt på bildens kvalitet, eftersom Deflate är en förlustfri algoritm. Med alternativet Förlustfria JPEG 2000-filer tillåts förlustfri lagring. Även annars, om det inte markeras, är kvaliteten för jämförbar filstorlek mycket bättre än normal JPEG. När detta skrivs, stöds ännu inte metadata, men det är på gång Inställningar för avkoding av obehandlade bilder I tidiga versioner av digikam var bildeditorn bara en fotografivisning, men den utvecklas snabbt till ett mycket användbart bildbehandlingsverktyg. Den här dialogrutan låter dig styra hur bildeditorn beter sig. 16-bitars färgdjup Om aktiverad, avkodas alla obehandlade filer till 16-bitars färgdjup med en linjär gammakurva. För att förhindra att en svart bild visas i editorn, rekommenderas att använda färghantering med detta läge.om inaktiverad, avkodas alla obehandlade filer till 8-bitars färgdjup med en BT.709 gammakurva och en 99:e percentil vitpunkt. Läget är mycket snabbare än 16-bitars avkodning. Inställningen Ljusstyrka tas bara hänsyn till i 8-bitarsläge (en begränsning i dcraw). Interpolera RGB som fyra färger Standardvärdet är att anta att alla gröna bildpunkter är likadana. Om gröna bildpunkter i CCDsensorns jämna rader är känsligare för ultraviolett ljus än udda rader, skapar skillnaden ett rutmönster i resultatet. Genom att använda alternativet löses problemet med minimal detaljförlust. Sammanfattningsvis gör alternativet bilden något suddigare, men eliminerar falska 2x2 rutmönster med kvalitetsmetoden VNG, eller labyrinter med kvalitetsmetoden AHD. 91

92 Använd kamerans vitbalans Använder kamerans inställning av vitbalans om markerat. Använder annars Automatisk färgbalans om det alternativet är markerat. Automatisk färgbalans Används bara om kamerans inställning av vitbalans inte är markerat. Standardvärdet är att använda en fast färgbalans baserad på ett vitt kort fotograferat i solljus. Använd Super-CCD sekundära sensorer Bara för Fuji Super-CCD spegelreflexkameror. Använd de sekundära sensorerna, och underexponera därmed bilden med fyra bländarsteg för att synliggöra detaljer i dagrar. Alternativet ignoreras för alla andra kameror. Dagrar Här är berättelsen om de tre inställningarna av dagrar, med benäget tillstånd av Nicolas Vilars: Det normala här är att anse att dagrar (i betydelsen delar av bilden som är överexponerade på grund av att kameran inte kunde avbilda dem) som enkla, helt vita (alternativet Helvita). Man kan få ett snyggt resultat med alternativet Obeskurna som återger dagrar i olika rosa nyanser. Slutligen kan man fundera på att försöka återskapa en del av den saknade informationen i dagrarna (alternativet Återskapade). Det är möjligt eftersom blåa bildpunkter ofta mättas mindre snabbt än gröna och röda. digikam och dcraw försöker återskapa de saknade gröna och röda färgerna från de kvarvarande icke mättade blåa bildpunkterna. Naturligtvis är allt det här en fråga om en avvägning av hur mycket färg eller vitt man vill ha. Om man väljer alternativet Återskapade, får man möjlighet att ange en nivå. Värdet 3 är en kompromiss och kan/bör anpassas baserat på varje bild. NOT En liten varning här för de fåtal nyfikna som har läst manualsidorna för dcraw, där skriver författaren att 5 är kompromissvärdet, 0 är helvita och 1 är obeskurna. Det beror på att i digikam är 0 och 1 alternativen helvita och obeskurna i kombinationsrutan (om du väljer dem är nivåreglaget inaktiverat). Därför låter reglaget i digikam för alternativet återskapade dig välja från 0 till 7 (istället för 0 till 9 på kommandoraden i dcraw), där 3 är kompromissvärdet istället för 5 i själva kommandoradsverktyget dcraw. 92

93 Ljusstyrka (fungerar bara i 8-bitarsläge) Ställ in ljusstyrkan efter smak. Du behöver troligen gå lite högre än normalvärdet 1, men detta kan justeras senare med bildalternativen i digikams bildeditor. På grund av tidskostnaden för mosaikborttagning, var konservativ. Kvalitet En algoritm för mosaikborttagning är digital bildprocess som används för att interpolera en fullständig bild från partiell obehandlad data i form av en matris av färgade bildpunkter, som tagits emot från den färgfiltrerade bildsensorn som finns internt i många digitalkameror. Den är också känd som CFA-interpolation eller färgrekonstruktion. digikam och dcraw tillhandahåller tre alternativ: Bilinjär, VNG-interpolation och AHDinterpolation. Det verkar som om AHD-interpolation (adaptiv homogenitetsstyrd) är det bästa valet för hög kvalitet, enligt några prov jag har gjort och enligt artikeln av upphovsmannen. VNG-interpolation (variabelt antal gradienter) var den första algoritmen som användes av dcraw, men den lider av färgavvikelser vid kanter. Bilinjär är intressant om du är ute efter snabbhet med ett acceptabelt resultat. Aktivera brusreducering När mosaikborttagning av bilden utförs, kan också brusreducering begäras (med något ökad tidsåtgång). Alternativet använder en brusreduceringsalgoritm medan bilden fortfarande har färgrymden CIE Lab. Eftersom bruset bara gäller ljusstyrkan ( L i Lab), ska den inte göra bilden suddig som traditionella brusreduceringsalgoritmer gör i RGB-läge. Om du konverterade en bild från obehandlat format och den verkar brusig, gå tillbaka och konvertera den igen med alternativet aktiverat, istället för att använda något brusreduceringsverktyg. Standardvärdet är Tröskel = 100. Högre värden ökar utjämningen, lägre värden minskar utjämningen. Aktivera korrektion av kromatisk avvikelse Om du känner till den kromatiska avvikelsen hos dina linser kan du ställa in korrektionsvärden för rött och blått här. Det är definitivt det optimala sättet att korrigera kromatisk avvikelse, eftersom den görs vid konvertering av den obehandlade bilden Inställning av ICC-profiler digikam har möjlighet att utföra färghantering av bilder. Obehandlade filer har ingen färghantering alls från början. Kameran tillhandahåller data som har lagrats med ett obehandlat format och låter dig utföra all databehandling. Alla kameror har sina egenheter när det gäller hur färginformation lagras. Därför måste du använda en specifik profil för bilderna du behandlar. Se avsnittet Hantering av ICC-färgprofiler för mer detaljinformation och en förklaring. Egentligen avbildar en profil färginformation och ger information om hur färgerna ska återges. Den ger också information till LCMS och digikam om hur färginformationen ska överföras från en färgrymd till en annan för att kunna behålla färger så noggrant som möjligt, för alla återgivningsmedia. 93

94 Beteende: Fråga när en bild öppnas i bildeditorn, starta insticksprogrammet för färghantering med obehandlade bilder. Färgprofilkatalog: Ställ in värdet till katalogen där alla profiler lagras, t.ex. /urs/share/color/icc eller /home/user/pictures/.icc. digikam söker igenom katalogen vid start. Inställningar av ICC-profil: Här finns möjlighet att tillhandahålla standardval för profiler. Allt kan anpassas senare när en obehandlad fil öppnas. Använd färghanterad vy är ett alternativ till att använda Xcalib eller Argyll. Färghanteringen gäller bara bilden, inte hela skärmen. En profil för arbetsytan måste tillhandahållas (såsom Adobe RGB eller srgb). Om bilderna ska skrivas ut, kan det vara lämpligt att använda Adobe RGB. Om bilderna bara ska publiceras på Internet, är srgb bättre (Adobe RGB visas något dämpad med programvara som inte klarar färghantering, som webbläsare). Dock kan den förstås ändras senare, och därför kan Adobe RGB vara ett bra val för lagring och bildbehandling, eftersom den alltid kan ändras till srgb innan en bild till exempel publiceras i en blogg. Använd inte icke-linjära profiler, eftersom de ändrar färgbalansen. Inmatningsprofilen ska passa ihop med kameratillverkare och -modell du använder. Alla profiler är inte jämnlika, utan det finns vissa som inte innehåller någon färgtonsavbildning eller gammakorrigering (Canon). För tillfället korrigerar inte dcraw gamma för konvertering av 16-bitars djup, vilket betyder att du måste göra färgtonsavbildningen själv. Det finns några andra alternativ, som profilen för bildskärmskorrektur som gör det möjligt att efterlikna hur bilden ser ut på en viss enhet, under förutsättning att det finns en profil för den. Den är till exempel användbar innan utskrift, eftersom en skrivare har ett mindre tonomfång en kameran och vissa färger kan se mättade ut. Du kanske vill rätta det för hand istället för att förlita dig på skrivarens blinda algoritm. För de flesta kameror är det ganska uppenbart vilken färgprofil som föreslås för gällande typ, men dock inte för Canon. Här är en tabell med kameror och motsvarande profiler, som naturligtvis inte äger någon auktoritet: 94

95 Kamera Profilserie Canon 1D mark II 6051 Canon 1D mark II 6111 Canon 1Ds 6021 Canon 1Ds mark II 6081 Canon 5D 6091 Canon 10D 6031 Canon 20D 6061 Canon 30D 6112 Canon 40D 6101 Canon 300D 6031 Canon 350D 6111 eller 6071 Canon 400D 6131 Canon-profilens ändelse avslöjar målets typ: F står för naturtrogen stil, L för landskapsstil, N för neutral stil, P för porträttstil, och S för standardstil. Här hittar du ett typiskt scenario för arbetsflöde med obehandlade bilder Inställningar av KIPI-insticksprogram KIPI är KDE:s gränssnitt för bildinsticksprogram. Det är ett gränssnitt som stöds av ett antal program för bildvisning eller -redigering i KDE. Genom att tillhandahålla gränssnittet kan digikam dra fördel av många insticksprogram som skrivs för att fungera med vilket program som helst som implementerar ett KIPI-gränssnitt. Om din distribution har installerat paketet med KIPI-insticksprogram ser du en lista med tillgängliga insticksprogram. Välj de du vill använda så laddas de i digikam. Insticksprogrammen visas som nya menyalternativ i huvudmenyraden och i miniatyrbildernas sammanhangsberoende menyer. 95

96 Snabbtangenter till åtgärder som insticksprogram utför kan ställas in med menyn Inställningar Anpassa genvägar. För mer information om KIPI-insticksprogram, kan du titta i KIPI-insticksprogrammens handbok Inställning av bildspel Inställningen av bildspel bör vara enkel att förstå. Det övre skjutreglaget justerar tiden mellan bildövergångar, Oftast är 4-5 sekunder en bra tid. Övriga kryssrutor aktiverar eller inaktiverar visning av metadata längst ner på bilderna under tiden bildspelet visas Inställning av kameragränssnitt Kamerainställningarna visas till vänster om listan över kameror som för närvarande stöds. Längst upp till höger finns en knapp för automatisk identifiering, som försöker identifiera kameran som är ansluten till datorn (försäkra dig om att kameran är riktigt ansluten till datorn och är påslagen i bildvisningsläge). Under den finns portinställningarna: De som för närvarande stöds är seriell, USB och USB/Firewire-lagringsenhet. Genom att klicka på en kamera i listan till vänster visas portarna som stöds, där du sedan kan välja en. Om det bara finns en port som stöds, är den automatiskt vald. Längst ner till höger finns en ruta för att ställa in exakt sökväg i fallet med serieport. Observera att inga sökvägar behöver ställas in för USB-gränssnittet. Om du inte hittar din kamera i listan, kan du försöka använda en generell lagringsenhet genom att välja alternativet Monterad kamera i listan. 96

97 Längst ner är platsen där du ställer in sökvägen till en USB eller FireWire (IEEE-1394 eller i-link) masslagringskamera. Rutan aktiveras när du väljer en USB eller FireWire masslagringskamera i kameralistan. Här måste du skriva in sökvägen där kameran monteras, oftast /mnt/camera eller /mnt/removable. För att kunna använda din digitalkamera med digikam måste du ansluta kameran till datorn, ställa in kameran i bildvisningsläge och sätta på den. Försök och se om digikam kan detektera kameran automatiskt. Om inte, kan du ställa in kameramärke och port för hand. När du väl har ställt in kameran, gå till kameramenyn i huvudgränssnittet, så ser du kameran listad i menyn. NOT Du kan välja vilken beteckning du vill på kameran i inställningarna och den beteckningen används i huvudfönstrets meny Kamera. Om du har fler än en kamera, kan du lägga till dem via det här inställningsgränssnittet Diverse inställningar Här kan du styra hur digikam beter sig när du tar bort ett fotografi eller ett album med inställningen Bekräfta när objekt flyttas till papperskorgen. Se avsnitten Ta bort ett fotografi och Ta bort ett album för mer detaljinformation. Redigeringsändringar som görs via höger sidorad kan verkställas utan frågor av digikam när alternativet Verkställ ändringar i höger sidorad utan bekräftelse används. Annars måste ändringarna verkställas genom att klicka på knappen Verkställ ändringar. Du kan också stänga av visning av startskärmen när digikam laddas. Det kan snabba upp digi- Kams starttid lite grand. Alternativet Sök efter nya objekt vid start tvingar digikam att söka i albumbibliotekets träd efter nya objekt som lagts till eller tagits bort mellan sessioner i digikam. Det kan göra starttiden för digikam längre. Om några objekt har tagits bort från albumbiblioteket frågar digikam efter bekräftelse innan referenserna i databasen till objekten tas bort definitivt. 97

98 2.6.2 Temainställningen Färgscheman tillhandahålls som teman för att göra digikams huvudgränssnitt personligt för ditt eget nöjes skull. För att komma åt inställningarna välj Inställningar Teman i menyraden, och välj temat du föredrar att använda. 98

99 Kapitel 3 Bildeditorn 3.1 Introduktion till bildeditorn Bildeditorfönstret digikam innefattar en snabb bildeditor med några grundläggande men ändå kraftfulla bildredigeringsverktyg. Du kan använda bildeditorn för att visa fotografier samt göra förbättringar och ändringar. Bildeditorn kan antingen kommas åt genom att dubbelklicka på en miniatyrbild i bildfönstret eller genom att högerklicka på en miniatyrbild och välja Redigera i den sammanhangsberoende menyn. Bildeditorn tillhandahåller ett antal verktyg som gör det möjligt att justera ett fotografi. Några av verktygen tillhandahålls av insticksprogram till digikam. Alltså är de kanske inte tillgängliga som standard i din distribution. Se avsnittet Bildeditorns inställningar för mer detaljinformation om KIPI-insticksprogram. Example 3.1 Bildeditorfönstret 99

100 Bildeditorn har bara ett huvudfönster med: En statusrad längst ner som visar filnamn, nuvarande filnummer, nuvarande zoomnivå och nuvarande bildstorlek. En menyrad längs överkanten, och under den en verktygsrad som tillhandahåller snabbåtkomst för vissa ofta använda funktioner. 1. Första bild i nuvarande album. 2. Föregående bild. 3. Nästa bild. 4. Sista bild i nuvarande album. 5. Spara den ändrade bilden. 6. Ångra senaste åtgärden. 7. Göra om föregående åtgärd. 8. Återställ nuvarande bild från disk. 9. Zooma in i bilden. 10. Zooma ut i bilden. 11. Växla automatisk zoom (om markerad bild passar i fönstret). 12. Rotera nuvarande bild. 13. Beskär bilden till markerat område Återställa ditt ursprungliga fotografi Redigeringsfunktionerna i bildeditorn ändrar ditt fotografi. Ingen av redigeringsfunktionerna ändrar det ursprungliga fotografiet om du inte väljer Arkiv Spara eller klickar på knappen Spara i verktygsraden. Observera att när du väl har sparat den ändrade versionen kan du inte få tillbaka det ursprungliga fotografiet. Du kanske föredrar att göra en kopia av fotografiet innan du gör några ändringar. Du kan använda Arkiv Spara som för att spara en arbetskopia. När som helst innan du sparar fotografiet kan du återställa vyn till originalbilden genom att välja Arkiv Återställ eller klicka på knappen Återställ i verktygsraden. Du förlorar eventuella ändringar som du har gjort i fotografiet sedan det senast sparades Ångra eller göra om åtgärder Nästan allt som du gör med en bild i bildeditorn kan ångras eller göras om. Du kan ångra senaste åtgärd genom att välja Redigera Ångra,och göra om med Redigera Gör om. Detta görs så ofta att du verkligen bör memorera snabbtangenterna, Ctrl+Z för att ångra en åtgärd, och Ctrl+ Skift+Z för att göra om en åtgärd. För att få en sammanhangsberoende meny med tillgängliga åtgärder att ångra eller göra om, måste du klicka med vänster musknapp på ikonen för ångra eller göra om i verktygsraden, och hålla nere den ett ögonblick. Om du väljer ett av menyalternativen, ångras eller görs alla åtgärder om till den valda. 100

101 3.1.4 Byta mellan fotografier När du väl har startat bildeditorn kan du flytta dig mellan fotografier i samma album eller etikettvy genom att använda navigeringsknapparna i verktygsraden, Page Up, Page Down eller alternativen i menyn Arkiv. Om du har gjort några ändringar i nuvarande fotografi blir du tillfrågad om du vill spara dem Ändra vyn Du kan zooma in eller ut i ett fotografi med Ctrl-mushjul, ikonerna på verktygsraden eller alternativen i menyn Visa. För att få ett fotografi att passa i fönstret, använd knappen Zooma med automatiskt anpassning i verktygsraden Visa Fullskärmsläge visar fotografiet i fullskärmsläge. Du kan gå tillbaka till normal vy genom att trycka på tangenten Esc. Normalt visas verktygsraden fortfarande också i fullskärmsläge. Om du föredrar att verktygsraden inte visas, kan du stänga av den i dialogrutan Anpassa digikam som kan kommas åt från digikams huvudfönster. Se avsnittet Bildeditorns inställningar Skriva ut bilder När du vill skriva ut den nuvarande bilden från bildeditorn, välj Arkiv Skriv ut (Ctrl+P)så får du KDE:s vanliga utskriftsdialogruta, där du kan justera inställningarna innan du skriver ut fotografiet. Du kan skriva ut enstaka bilder eller hela uppsättningar bilder från huvudfönstrets vy. Hela sidor med miniatyrbilder kan skrivas ut enligt ditt urval. Allt du behöver göra är att markera bilderna på vanligt sätt och anropa Bild Utskriftsguide. Följ därefter instruktionerna och valen att göra. 3.2 Fotografisk redigering: Arbetsflöde Verktyg för bildredigering och arbetsflöde Ett förslag för ett standardarbetsflöde När ett grundläggande arbetsflöde utförs, är de viktigaste sakerna att ta hänsyn till: 1. Exponering: Vitbalans 2. Färg: Vitbalans 3. Svart- och vitpunkter: Vitbalans eller Nivåjustering 4. Kontrast: Kurvjustering 5. Färgmättnad: Vitbalans, Lysande eller Färgton, mättnad, ljusstyrka 6. Ändra storlek (interpolera): Ändra storlek 7. Skärpa 8. Hantering av digitala tillgångar (lägga till taggar, rubriker, betyg, geografisk plats, spara med ett nytt namn) 101

102 Den här följden av redigeringssteg rekommenderas för att ge slutprodukten bästa möjliga fotografiska kvalitet. Utför i synnerhet aldrig skärpeförbättring innan det sista steget. Användning av ett förlustfritt format som PNG eller TIFF rekommenderas för lagring av fotografier. Annars går någonting förlorat varje gång resultatet sparas. Om du har råd, använd 16-bitar per kanal för de bästa bilderna. Om du vill ändra färgrymd, i synnerhet om du vill arbete med CIEL*a*b, krävs 16-bitar per kanal för att undvika avkortningseffekter. Om du byter steg 4 och 5 vilket är mycket möjligt om den ursprungliga kontrasten redan är mycket bra, kan de fyra första justeringarna med samma insticksprogram: vitbalans. Många av de verktyg du kan behöva för redigering av fotografier ingår i digikam. Här följer beskrivningar av dem Introduktion till funktionerna hos vanliga redigeringsverktyg Alla bildeditorns verktyg som Skärpa, Oskärpa, Brusreducering, Omfokusering, Oskarp mask, etc. använder en gemensam dialogstil med förhandsgranskning av effekten innan filtret används på aktuell bild. Nedan ser du verktyget Lägg till struktur under arbete, vilket använder den gemensam dialoglayouten: Example 3.2 Verktyget Lägg till struktur under arbete (1): De sju knapparna längst upp till vänster väljer typ av jämförelse i förhandsgranskningsområdet. Typerna är: Originalbild Dela vertikalt utan att duplicera. Det vänstra området visar originalet, medan den högra sidan visar fortsättningen av vald zoomning filtrerad. Dela horisontellt utan att duplicera. Det övre området visar originalet, medan det nedre området visar fortsättningen av vald zoomning filtrerad. Dela vertikalt. Det vänstra området visar originalet, och det högra filtereffekten för jämförelse. 102

103 Dela horisontellt. Det övre området visar originalet, och det nedre filtereffekten för jämförelse. Förhandsgranskning av effekt. Detta är en förhandsgranskning av den aktuella effekten utan jämförelse. Musplaceringsstil: Förhandsgranskning när musen inte befinner sig över förhandsgranskningsområdet (utan i inställningsområdet), annars visas originalet. (2): Det finns två knappar som kan ändras för att visa över- eller underexponering. Färgerna kan anpassas på den allmänna inställningssidan. (3): Ramen för valt område att förhandsgranska. Klicka och dra med musen på den rörliga ramen för att flytta den i bilden. Förhandsgranskningsområdet till vänster i dialogrutan uppdateras på motsvarande sätt. (4): Inställningsområdet för filtret eller insticksprogrammet. (5): I nedre vänstra hörnet finns knappar för hjälp och återställning av förvalda värden (alla inställningar bevaras från den senaste användningen av insticksprogrammet). (6): Det finns en förloppsindikering för insticksprogram med komplicerade beräkningar Verktygsuppsättningen i digikam Bildfärg Automatisk korrektion Ljusstyrka, kontrast, gamma Färgton, mättnad, ljusstyrka Färgbalans Svartvit Kodningsdjup Färghantering Nivåjustering Färgeffekter (solarisera, lysande, neon, hitta kant) Vitbalans, exponering, färgmättnad Kurvjustering Kanalblandare Bildförbättring Skärpa (gör skarpare, oskarp mask, omfokusering) Oskärpeverktyg Borttagning av röda ögon Fyll i fotografi Brusreducering och suddighet Korrektion av heta bildpunkter Korrigering av linsförvrängning Restaurering av fotografi Verktyg för korrigering av vinjettering Bildtransformeringsverktyg Ändra storlek (förminska och förstora) Rotera bild 103

104 Perspektivjustering Skjuvningsverktyg Bilddekoration Lägg till kant Infoga text Överlagringsmall Lägg till struktur Specialeffektfilter Simulera infraröd film. Lägg till filmkorn. Simulera en oljemålning. Simulera en kolteckning. Relief av fotografi. Förvrängningseffekt. Oskärpeeffekt. Lägg till regndroppar Hantering av obehandlade bildfiler, arbetsflöde för obehandlade bilder Ett typiskt arbetsflöde för obehandlade bilder med digikam skulle kunna omfatta följande steg: Inställning av alternativ för konvertering av obehandlade bilder och färghantering Hämta ICC-färgprofiler för kamera, bildskärm och skrivare Ställ in digikam på rätt sätt för att definiera en arbetsyta Inställning av kamerans vitpunkt Mosaikborttagning (omfattar interpolation, brusfiltrering och korrigering av kromatisk avvikelse) Konvertering till en färgrymd Gammakorrigering, färgtonsavbildning TIlldelning av färgprofil Expansion av dynamiskt omfång (valfri) Fortsätt med standardarbetsflödet I fortsättningen är allt enkelt. Markera bara en obehandlad bild och öppna den i editorn. Insticksprogrammet för färghantering visas när bilden har behandlats, för att justera färgåtergivningen. Utan färghantering är alla bilder mycket mörka. Det är normalt. Du kan experimentera med de olika profilerna du har, för att välja den bästa inmatningsprofilen beroende på bilden (vissa brukar vara mycket neutrala, till och med något dämpade, medan andra ger ett mer mättat resultat, etc.). 104

105 3.2.3 Verktyg för färgredigering Inledning Menyalternativen Normalisera, Utjämna, Automatiska nivåer och Utsträck kontrast tillgängliga i undermenyn Korrigera Automatisk korrigering försöker bestämma de bästa färgnivåerna automatiskt. Du måste experimentera med funktionernas effekt för att se vad som fungerar bäst med ditt fotografi. Normalisera: Den här metoden skalar ljusstyrkevärden över den markerade bilden så att den mörkaste punkten blir svart, och den ljusaste punkten blir så ljus som möjligt utan att ändra dess färgton. Det är ofta en magisk fix för bilder som är matta eller urblekta. Example 3.3 Förhandsgranskning av färgkorrigering med normalisering Utjämna: Den här metoden justerar färgernas ljusstyrka över den markerade bilden så att histogrammet för kanalen Värde är så jämn som möjligt, dvs. så att varje möjligt ljusstyrkevärde finns för ungefär samma antal bildpunkter som alla andra värden. Ibland ger Utjämna en fantastisk kontrastförbättring i en bild, medan andra gånger ger den skräp. Det är en mycket kraftfull åtgärd, som antingen kan åstadkomma mirakel med en bild eller förstör den. 105

106 Example 3.4 Förhandsgranskning av färgkorrigering med utjämning Automatiska nivåer: Den här metoden maximerar tonområdet i kanalerna röd, grön och blå. Den avgör bildens gränsvärden för skugga och ljus och justerar kanalerna röd, grön och blå till ett fullständigt histogramområde. Example 3.5 Förhandsgranskning av korrigering med automatiska nivåer Utsträck kontrast: Den här metoden förbättrar kontrast och ljusstyrka för RGB-värden i en bild genom att sträcka ut de lägsta och högsta värdena till sitt fulla omfång, och justera allting 106

107 mellan dem. Det är bara märkbart med urvattnade bilder, och kan vara ett bra verktyg för att fixa dåliga fotografier. Example 3.6 Korrigering med utsträckt kontrast Resultatet av eventuella justeringar du gör blir inte ihågkomna förrän du sparar fotografiet Inledning Inställning av vitbalans är ett vanligt problem med digitala stillbildskameror. På den gamla goda tiden med filmrullar gjordes inställningen av vitbalans av fotolabbet. Nuförtiden är det den stackars lilla kameran som måste gissa vad som är vitt och vad som är svart. För det mesta är inte det som kameran väljer som vitpunkt den riktiga nyansen eller färgtonen. Genom att använda det här verktyget är det enkelt att korrigera problemet. Det tillhandahåller ett antal parametrar som kan justeras för att erhålla ett bättre resultat. NOT Korrigeringen av vitbalansen är något begränsad av det faktum att vi arbetar i en färgrymd med 8 bitar per kanal. Om du avviker för mycket från originalet, kan överexponerade områden framträda. Om du kan justera vitbalansen med obehandlat konverteringsläge (vilket görs i 16 bitars färgrymd), är korrigeringsmarginalen större. Det här verktyget är baserat på en vitbalansalgoritm med copyright av Pawel T. Jochym. Starta det från bildeditorns meny Färg Vitbalans. 107

108 Använda vitbalansverktyget Storleken på förhandsgranskningsfönstret kan ändras. Till vänster visas en förhandsgranskningsflik både för originalet och resultatbilden. Förhandsgranskning av resultatbilden uppdateras dynamiskt enligt verktygets inställningar. Om du vill se originalets vitbalans, klicka bara på fliken. Förhandsgranskningen av resultatfotot har en röd markör tillgänglig. Ljusstyrkevärdet för bildpunkten under markören visas som en vertikal linje i histogrammet. Längst upp till höger visar verktyget ett histogram som uppdateras dynamiskt när parametrarna ändras. Histogrammet är mycket instruktivt, eftersom det visar att till och med i välexponerade bilder har de flesta bildpunkter mycket liten ljusstyrka. Du kan välja att visa var och en av de tre färgerna (eller summan av dem som kallas luminositet) med en knapp. Du kan ändra originalfotografiets exponering med Exponering. Att öka exponeringen medför en risk att bruset från bildpunkterna blir synligare och att dagrarna blir urvattnade. Kontrollera indikatorn för överexponering längst ner till höger för att se om du råkar ut för färgmättnadsproblem. Justeringen Svartpunkt kan användas för att beskära histogrammet från vänster. Om fotografiet ser dimmigt ut (histogrammet har en tom yta till vänster, på den svarta sidan), behöver du troligtvis använda det här alternativet. Justeringarna Exponering och Svartpunkt kan uppskattas automatiskt genom att trycka på knappen Automatiska exponeringsjusteringar. Det ställer in svartpunkten mycket noggrant. Kontrasten i utdata beror på parametrarna Skuggor, Mättnad och Gamma. Justeringen av Skuggor låter dig förstärka eller förminska skuggdetaljer i fotografiet. Att öka kontrasten i fotografiet kan få sidoeffekten att skenbar Mättnad i fotografiet minskas. Använd ett värde större än 1 för att öka mättnaden, och ett värde mindre än 1 för att minska mättnaden i fotografiet. Värdet 0 ger ett svartvitt fotografi. Tveka inte att öka mättnaden i dina fotografier lite grand. Den allmänna regeln är att för högre kontrast (lägre Gamma) måste du lägga till mer Mättnad. Nästa uppsättning alternativ är stöttepelarna bland vitbalansinställningarna, som styr förhållandet mellan de tre färgkanalerna. Här kan du ställa in färgens Temperatur, vilket gör bilden varmare eller kallare. Högre temperatur ger en varmare färgton. Att ställa in förhållandet mellan de tre färgkanalerna kräver två justeringar. Eftersom inställningen av färgtemperatur i huvudsak styr förhållandet mellan den röda och den blåa kanalen, är det naturligt att den andra inställningen styr intensiteten hos den gröna kanalen. 108

109 Istället för att pilla med kontrollerna ovan, kan du helt enkelt använda knappen Färghämtare för temperatur. Tryck på knappen och klicka var som helst i förhandsgranskningen av originalbilden för att hämta områdets utdatafärg för beräkning av vitbalansens färgtemperaturinställning. På så sätt beräknas värden för Temperatur och Grön automatiskt. Dessutom kan du ställa in vitbalansen från en förinställd lista. Det är de tillgängliga förinställningarna av vitbalansens färgtemperatur: Färgtemperatur Beskrivning Kelvin 40 W 40 Watt glödlampa W 200 Watt glödlampa, studioljus, fotolampor Soluppgång Ljus vid soluppgång och solnedgång 3200 Wolfram Wolframlampa eller ljus en timme från skymning eller 3400 gryning. Neutral Netural färgtemperatur 4750 Xenon Xenonlampa eller ljusbåge 5000 Solen Soligt dagsljus omkring middag Blixt Elektronisk fotoblixt 5600 Himmel Molnigt himmelsljus Färgtemperatur är ett förenklat sätt att karaktärisera spektralegenskaperna hos en ljuskälla. Även om färgen på ljus i själva verket avgörs av hur mycket varje punkt på spektralkurvan bidrar till det, kan resultatet ändå summeras på en linjär skala. Värdet är till exempel användbart för att avgöra den riktiga vitbalansen för digital fotografering, och för att ange rätt typ av ljuskällor vid arkitekturell ljusdesign. Observera dock att ljuskällor med samma färg (metamerer) kan ha stor variation i ljuskvaliteten som de avger. Låg färgtemperatur innebär mer gulrött ljus, medan hög färgtemperatur innebär mer blått ljus. Dagsljus har en ganska låg färgtemperatur nära gryningen, och en högre under dagen. Därför kan det vara användbart att installera ett elektriskt ljussystem som kan tillhandahålla kallare ljus för att komplettera dagsljus vid behov, och fylla i med varmare ljus nattetid. Det stämmer också med mänskliga känslor för de varma ljustoner som kommer från stearinljus eller en öppen eld på natten. Standardenheten för färgtemperatur är Kelvin (K). Alternativet Indikator för överexponering lägger ihop färgerna om mer än en kanal för en bildpunkt är överexponerad, och du ser den kombinerade färgen som ges av vitbalansens inställningar. Regeln gäller bara resultatets förhandsgranskningsområde, och har ingen effekt på den slutliga uppritningen. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla vitbalansinställningar du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. Knappen Återställ värden återställer alla inställningar till förvalda värden, som motsvarar neutral vitbalansfärg. (Observera, till och med de neutrala inställningarna kan skilja sig från originalfotografiet. Om du sparar det, ändras vitbalansen.) Kodningsdjup Här kan du ändra kodningsdjup per färgkanal i den redigerade bilden. Det vanliga JPEGformatet har 8-bitars kodning. 16-bitars kodning är lämpligare för bilder med hög kvalitet, men formatet kräver mer lagringsutrymme, längre beräkningstid och är för närvarande bara tillgängligt med formaten PNG, PNM, TIFF och DNG. 109

110 Färghantering Verktyget visar samma dialogruta som när obehandlade bilder redigeras. Dess användning är ändring och tilldelning av färgprofiler. Nyansavbildning kan också utföras från fliken för justering av ljusstyrka (fliken längst ner). För detaljerade instruktioner om hur färgprofiler används, se kapitlet om färghantering Korrigera exponering Det enklaste verktyget att använda är Ljusstyrka, kontrast, gamma. Det är också det minst kraftfulla, men i många fall gör det allt du behöver. Verktyget är ofta användbart för bilder som är över- eller underexponerade. Det är inte användbart för att korrigera färgförvrängningar. Verktyget visar tre skjutkontroller för att justera Ljusstyrka, Kontrast och Gamma. Du kan se alla ändringar du gör i förhandsgranskningsbilden. När du är nöjd med resultatet, tryck på Ok så får det effekt. Example 3.7 Verktyget Ljusstyrka, kontrast, gamma under arbete Ett annat viktigt verktyg heter Färg Nivåjustering. Verktyget tillhandahåller ett integrerat sätt att se resultatet av att justera flera nivåer och låter dig också spara nivåinställningar för att använda för flera fotografier. Det kan vara användbart om kameran eller bildläsaren ofta gör samma fel och du vill utföra samma korrigering. Se den särskilda handboken Handbok Nivåjustering för mer information. Ett mycket kraftfullt sätt att korrigera exponeringsproblem är att använda kurvjusteringsverktyget tillgängligt via menyalternativet Färg Kurvjustering Inledning Under åldern med kemisk bildbehandling, var solarisering (också känd som Sabatier) en effekt som skapades genom att exponera ett delvis framkallat fotografi för en kort ljusblixt, och därefter fullborda framkallningen. Färgade, mörkare områden skyddar då de känsliga fotolagren från ytterligare ljus, vilket får totaleffekten att ljusare områden blir mörkare och färger inverteras genom den andra exponeringen. Resultatet liknar en delvis negativ bild. Verktyget gör det möjligt att justera den intressanta effekten jämnt. 110

111 Använda solarisering Intensitet hjälper till att förhandsgranska solariseringen genom att helt enkelt öka den. Omkring 50 % visar bilden vad som en gång var möjligt med kemiska medel. Om du ökar effekten ytterligare ger den till slut en negativ bild, en nivå av invertering som inte kan uppnås på fotografiskt papper Solarisering under arbete Det här är ett exempel på en solariseringseffekt. Den ursprungliga bilden är (1) och den korrigerade bilden är (2). Nivån använd som Intensitet är 30 % Lysande effekt (Velvia-filter) Filtret Lysande simulerar vad som är känt som Velvia-effekten. Det skiljer sig från färgmättnad genom att det har en mer uttalad kontrasteffekt som gör färger briljant levande och glödande. Prova det, för många motiv ger det en vacker återgivning! Velvia är varumärket för en dagsljusbalanserad diafilm tillverkad av det japanska företaget Fujifilm. Namnet är en sammanslagning av Velvet Media (sammetsmedia), en referens till dess jämna bildstruktur. Velvia har mycket mättade färger i dagsljus, med hög kontrast. Dessa egenskaper gör den till diafilmen de flesta naturfotografer väljer att använda. De mycket mättade färgerna hos Velvia anses dock överdrivna av vissa fotografer, särskilt de som inte huvudsakligen tar landskapsbilder. 111

112 Example 3.8 Original kontra Lysande Neoneffekten Neonfiltret simulerar neonljus längs kontrasterande kanter. Nivåparametern styr resultatets ljusstyrka, medan upprepningsreglaget bestämmer neonljusets tjocklek. Med stora bilder kan filtret göra av med all processorkraft under en kort stund. Example 3.9 Neonfiltret Kanteffekten Att göra. 112

113 Korrigera färg Digitalkameror har ofta problem med ljusförhållanden, och det är inte ovanligt att behöva korrigera färgkontrast och ljusstyrka hos ett fotografi. Du kan experimentera med att ändra nivåer för olika aspekter hos dina fotografier med verktygen i menyn Färg. Du kan se ändringar du gör avspeglas i förhandsgranskningen. När du är nöjd med resultatet, klicka på Ok så får det effekt. Example 3.10 Verktyget för färgbalans under arbete Om din bild är urblekt (vilket lätt kan hända när du tar bilder i starkt ljus) prova verktyget Färgton, mättnad, ljusstyrka. Att öka färgmättnaden gör troligen att bilden ser bättre ut. I vissa fall är det användbart att justera ljusstyrkan samtidigt. ( Ljusstyrkan här liknar ljusstyrkan i verktyget Ljusstyrka, kontrast, gamma, utom att den skapas från andra kombinationer av kanalerna röd, grön och blå). När du tar bilder under dåliga ljusförhållanden kan du i vissa fall få motsatt problem, för mycket färgmättnad. I detta fall är verktyget för färgton och mättnad återigen bra att använda, bara genom att minska färgmättnaden istället för att öka den. Du kan se effekten av alla justeringar du gör i förhandsgranskningsbilden. När du är nöjd med resultatet, tryck på Ok så får det effekt. 113

114 Example 3.11 Verktyget Färgton, mättnad, ljusstyrka under arbete Inledning Placerat mellan det mer sofistikerade verktyget Kurvjustering och det enklare verktyget Ljusstyrka, kontrast, gamma är det här nivåjusteringsverktyget till för att förbättra exponering. Även om verktygets dialogruta ser mycket komplicerad ut, är den enda del du behöver hantera området Indatanivåer för den grundläggande användningen som vi avser här, närmare bestämt de tre skjutkontrollerna som syns under histogrammet. Den här grafiska komponenten innehåller ett visuellt diagram över intensitetsvärden i det aktiva lagret eller markeringen (ett histogram). Under diagrammet finns fem skjutkontroller som kan klickas och dras för att begränsa och ändra intensitetsnivån i bilden. De vänstra skjutkontrollernas position representerar mörka områden och på liknande sätt representerar den högra positionen ljusa områden. 114

115 Använda verktyget Justera nivåer I själva verket är det enklaste sättet att lära sig hur det används att experimentera genom att flytta omkring de tre skjutkontrollerna och titta på hur bilden påverkas. Till höger finns både originalbilden och en förhandsgranskningsbild tillgänglig. Förhandsgranskningsbilden ändras dynamiskt, enligt skjutreglagens positioner. På vänster sida är följande alternativ tillgängliga: Justera nivåer för Kanal: Den här kombinationsrutan gör det möjligt att välja den specifika kanalen som kommer att ändras av verktyget: Ljusstyrka: Det här alternativet gör ändringar i intensiteten hos alla bildpunkter i bilden. Röd: Det här alternativet gör ändringar i intensiteten hos den röda färgmättnaden i bilden. Grön: Det här alternativet gör ändringar i intensiteten hos den gröna färgmättnaden i bilden. Blå: Det här alternativet gör ändringar i intensiteten hos den blåa färgmättnaden i bilden. Alfa: Det här alternativet gör ändringar i genomskinligheten hos alla bildpunkter i bilden. Ändra Skala för kanalen: Kombinationsrutan ändrar om histogrammet visas med en linjär eller logaritmisk Y-axel. För bilder som tagits med en digitalkamera är det linjära läget oftast mest användbart. För bilder som innehåller större områden med konstant färg domineras dock ett linjärt histogram av en enda stapel. I detta fall är ett logaritmiskt histogram oftast mer användbart. Indatanivåer: Indatanivåer gör det möjligt att välja manuella nivåer för vart och ett av områdena. Huvudområdet är en grafisk representation av innehållet mörka toner, mellantoner och ljusa toner. De visas längs en horisontell axel från nivån 0 (svart) till nivån 255 (vit). Bildpunktsantal för en nivå anges längs den vertikala axeln. Kurvans yta representerar alla bildens bildpunkter för vald kanal (histogram). En välbalanserad bild är en bild med alla nivåer (färgtoner) distribuerade över hela området. En bild som till exempel har en dominerande blå färg, skapar ett histogram som är förskjutet åt vänster för röd och grön kanal, vilket visas av att grönt och rött saknas i dagrar. Nivåområden kan ändras på tre sätt: Tre skjutkontroller: Den första längst upp för mörka färgtoner, den andra för ljusa färgtoner och den sista längst ner för mellantoner (ofta kallat gammavärde). 115

116 Tre indatarutor för att skriva in värden direkt. Tre färghämtningsknappar som använder förhandsgranskningen av originalbilden för att automatiskt justera indatanivåer för alla skuggor, mellantoner och dagrar. Det finns också en helt automatiserad justeringsknapp tillgänglig intill återställningsknappen. Utdatanivåer: Utdatanivåerna gör det möjligt att välja en begränsad utdatanivå för hand. Det finns också två skjutreglage tillgängliga här, som kan användas för att ändra utdatanivåer interaktivt på samma sätt som för Indatanivåer. Komprimeringen av utdatanivåer kan till exempel användas för att skapa en blekt bild som bakgrund för ett annat motiv som placeras i förgrunden. Automatisk: Den här knappen utför automatisk inställning av nivåerna baserat på bildpunkternas intensitet i bilden. Spara som och Ladda: Knapparna används för att just utföra dessa åtgärder. Alla nivåer du har valt kan sparas i filsystemet och senare laddas. Det använda filformatet är Gimps nivåformat. Återställ allt: Den här knappen återställer alla värden för alla kanalers Indatanivåer och Utdatanivåer. Verktyget för nivåjustering har flera funktioner som underlättar placering av indatanivåinställningarna. Att klicka med musknappen i förhandsgranskningen av originalbilden ger en vertikal punktformat linje i histogrammets diagramområde. Linjens position motsvarar bildpunktsvärdet som muspekaren befinner sig över i bildfönstret. Att klicka och dra musknappen uppdaterar den vertikala linjens position interaktivt. På så sätt är det möjligt att se var olika bildpunktsvärden i bilden finns på styrkurvan, och det hjälper till att upptäcka platsen för bildpunkter med skuggor, mellantoner och dagrar. På detta sätt, och med de tre knapparna för Färghämtning justeras automatiskt indatanivåer i alla kanaler för skuggor, mellantoner och dagrar. Aktivera färghämtningsknappen som du vill använda, och klicka på området med förhandsgranskning av originalbilden för att skapa styrpunkter på var och en av histogramkanalerna för rött, grönt, blått och ljusstyrka. Alternativet Indikator för överexponering kontrollerar alla färgkanaler för att se om mer än en kanal för en bildpunkt är överexponerad, och du ser den kombinerade färgen som ges av kanalnivåinställningarna. Funktionen är tillgänglig som en indikering i resultatets förhandsgranskningsområde, och har ingen effekt på den slutliga uppritningen Verktyget Justera nivåer under arbete Nedan ser du ett exempel på justering av Indatanivåer införda på ett fotografi för kanalerna röd, grön och blå. Kanalerna intensitet/alfa och Utdatanivåer är oförändrade. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden är (2). 116

117 Inledning Kurvverktyget är det mest sofistikerade verktyget som kan användas för att justera bildernas tonomfång. Starta det från bildeditorns meny Färg Kurvjustering. Det låter dig klicka och dra styrpunkter på en kurva för att skapa en fri funktion som avbildar ljusstyrkenivåer från indata till utdata. Kurvverktyget kan återskapa alla effekter som går att uppnå med verktygen Ljusstyrka, kontrast, gamma eller Nivåjustering, även om det är kraftfullare än båda. Det här verktyget tillhandahåller visuella kurvor för att utföra icke-linjära ändringar av intensitetsvärden i det aktiva lagret, visat som ett histogram. Med redigeringsläget Jämn för kurvan, ändrar du kurvans form genom att lägga till nya punkter på kurvan eller flytta slutpunkternas läge. Ett annat sätt är att rita hela kurvan för hand med redigeringsläget Fri för kurvan. I båda fall, är effekten automatiskt tillgänglig i bildens förhandsgranskningsområde till vänster, där förhandsgranskningen kan ställas in genom att klicka på ikonerna överst till vänster. 117

118 Använda Justera kurvor Till vänster visas både halva originalet och en förhandsgranskning av resultatbilden. Förhandsgranskningen av resultatbilden uppdateras dynamiskt enligt komponentens inställningar. På höger sida är följande alternativ tillgängliga: Ändra Kanal: Den här kombinationsrutan gör det möjligt att välja den specifika kanal som ska ändras av verktyget. Ljusstyrka: Ändrar intensiteten hos alla bildpunkter. Röd: Ändrar röd färgmättnad för alla bildpunkter. Grön: Ändrar grön färgmättnad för alla bildpunkter. Blå: Ändrar blå färgmättnad för alla bildpunkter. Alfa: Ändrar genomskinlighet hos alla bildpunkter. Intill rutan finns två ikoner för att välja linjär eller logaritmisk visning av histogrammet. Det linjära läget är oftast mest användbart för bilder som tagits med en digitalkamera. För bilder som innehåller stora områden med konstant färg domineras dock ett linjärt histogram av en enda stapel. I detta fall är ett logaritmiskt histogram lämpligare. Huvudredigeringsområde för kurvor: Den horisontella linjen (x-axeln) representerar indatavärden (de är värdenivåer från 0 till 255). Den vertikala linjen (y-axeln) är bara en skala av resultatfärger för vald kanal. Styrkurvan ritas på ett rutnät och korsar histogrammet diagonalt. Pekarens x- och y-position visas permanent ovanför rutnätet. Om du klickar på kurvan skapas en styrpunkt. Du kan flytta den för att böja kurvan. Om du klickar utanför kurvan skapas också en styrpunkt, och den inkluderas automatiskt i kurvan. Varje punkt på kurvan representerar alltså ett x översatt till en resultatnivå y. Kurvans Typ för kanalen: under redigeringsområdet finns flera ikoner som avgör om kurvan kan redigeras som en Jämn kurva eller med läget Fri. Jämnt läge begränsar kurvtypen till en jämn linje med sträckning och tillhandahåller en realistisk återgivning. Fritt läge låter dig rita kurvan på fri hand genom att använda musen. Med kurvsegment utspridda över hela rutnätet blir resultatet överraskande, men knappast möjligt att upprepa. En knapp för att återställa ursprungliga värden är också tillgänglig. 118

119 Om du till exempel flyttar ett kurvsegment åt höger, dvs. mot dagrarna, kan du se att dessa dagrar motsvarar mörkare resultattoner och att bildpunkter som motsvarar kurvsegmentet blir mörkare. Att flytta åt höger i färgkanaler minskar färgmättnaden till komplementfärgen nås. För att ta bort alla styrpunkter (förutom de båda ändpunkterna), klicka på knappen Återställ värden. För att bara ta bort en punkt, flytta den ovanpå en annan punkt. Använd bara kurvorna och titta på resultatet. Du kan till och med solarisera bilden i delar av dess tonomfång. Det inträffar när kurvan är inverterad på något ställe. Förhandsgranskningen av originalfotot har en röd markör. Om du placerar markören i en zon du vill ändra, ritas en motsvarande linje i rutnätet som anger originalvärdet. Skapa en punkt på den linjen och flytta den uppåt eller neråt för att justera den till du är nöjd. Spara som och Ladda: Dessa knappar används för att göra just det. Alla kurvor som du har ställt in kan spara i filsystemet och senare laddas. Filformatet som används är Gimpkurvformatet. Återställ alla värden: Knappen återställer alla kurvornas värden för alla kanaler. Verktyget för att justera kurvor har flera funktioner som underlättar att placera punkter på styrkurvorna. Att klicka med musknappen i förhandsgranskningen av originalbilden ger en vertikal punktformat linje i kurvverktygets diagramområde. Linjens position motsvarar bildpunktsvärdet som muspekaren befinner sig över i bildfönstret. Att klicka och dra musknappen uppdaterar den vertikala linjens position interaktivt. På så sätt är det möjligt att se var olika bildpunktsvärden i bilden finns på styrkurvan, och det hjälper till att upptäcka platsen för bildpunkter med skuggor, mellantoner och dagrar. På detta sätt, och med de tre knapparna för Färghämtning skapas automatiskt styrpunkter på kurvan i alla kanaler för skuggor, mellantoner och dagrar. Aktivera färghämtningsknappen som du vill använda, och klicka på området med förhandsgranskning av originalbilden för att skapa styrpunkter på var och en av styrkurvorna för rött, grönt, blått och ljusstyrka. Alternativet Indikator för överexponering lägger ihop alla färgkanalerna och anger de urvattnade dagrarna. Om mer än en kanal i en bildpunkt är överexponerad ser du den kombinerade färgen som ges av kurvinställningarna. Visningen ger bara en indikering, och har ingen effekt på den slutliga återgivningen Justera kurvor under arbete Nedan ser du ett svartvitt fotografi korrigerat i kanalen ljusstyrka. Hämtningsverktyget för skuggton har används för att bestämma kurvorna som ska användas i originalet. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden (2). 119

120 Inledning Kanalblandare är ett annat avancerat verktyg för att förfina bildernas färgnyanser. Starta det med menyn Färg Kanalblandare i bildeditorn Använda Kanalblandaren Med kombinationsrutan för kanaler väljer du och visar histogrammet per färg. Det ger ett första tips om hur kanalerna ska korrigeras enligt deras relativa distribution och amplitud. Den vänstra delen av dialogfönstret visar alltid en förhandsgranskning av vad du gör. För jämförelse kan originalet ses när dess egen fönsterflik väljes. 120

121 Förhandsgranskningen av resultatfotot har en röd markör tillgänglig. Om du placerar markören på ett område i bilden, ritas en motsvarande vertikal linje i histogrammet för att ange färgnivåvärdet i kanalen som för närvarande är vald. Nu till reglagen längst ner till höger: Skjutreglagen Röd, Grön och Blå låter dig blanda kanalerna. Om du markerar Bevara ljusstyrka behåller bilden sin övergripande ljusstyrka trots att du ändrar färgkomponenterna. Den här funktionen är särskilt användbar om du också markerade rutan Monokrom. Eftersom kanalblandaren är verktyget att välja för att göra suveräna konverteringar till svartvitt av dina fotografier. Prova att reducera den gröna kanalen för svartvita porträtt. NOT Ibland, särskilt när monokrom blandning utförs, kan det synliga bruset öka när en färgkanal minskas, vilket egentligen har sitt ursprung i kromatiskt brus. Kromatiskt brus betyder att de små bruskornen inte uppträder på samma plats i alla färgkanaler, utan att brusmönstret ser annorlunda ut i varje kanal. Om detta är fallet kan du förbättra konverteringen till svartvitt genom att först reducera det kromatiska bruset. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla blandningsinställningar som du har ställt in kan sparas i filsystemet och senare laddas. Filformatet som används är Gimps kanalblandningsformat. Alternativet Indikator för överexponering lägger ihop färgerna om mer än en kanal för en bildpunkt är överexponerad, och du ser den kombinerade färgen som ges av kanalförstärkningsinställningarna. Regeln gäller bara resultatets förhandsgranskningsområde, och har ingen effekt på den slutliga uppritningen. Knappen Återställ allt återställer alla kanalblandningsinställningar till förvalda värden Kanalblandaren under arbete Nedan ser du en färgtonsjustering av ett fotografi för den blåa kanalen. Alternativet Bevara ljusstyrka är på. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden (2). 121

122 Inledning digikam levereras med ett antal svartvitt-filter som du kan använda för dina bilder. Under menyn Filter Svartvitt hittar du klassisk kemisk toning till svartvitt som används i analog fotografering. Alternativen finns under tre flikar: Filter, Ton och Ljusstyrka som visas på skärmbilden nedan. Filter och färgtoner kan användas oberoende av varandra (ovanpå varandra). Filtren påverkar i själva verket bara blandningen av RGB-kanaler, medan toning enbart lägger till en jämn monokromatisk ton i det svartvita fotografiet. Under fliken Ljusstyrka hittar du ett tonjusteringsverktyg (liknande kurvjustering), ett kontrastverktyg och en överexponeringsangivelse för att förbättra återgivningen i svartvitt. Example 3.12 Svartvitt-filtret under arbete Tabellen nedan visar mer detaljerat effekten av alla filter och toningar. Förhandsgranskning Efterlikna fotografisk film Särskilda inställningar för att efterlikna ett antal berömda svartvita fotografiska filmer är tillgängliga: Agfa 200X, Agfa Pan 25, Agfa Pan 100, Agfa Pan 400 Ilford Delta 100, Ilford Delta 400, Ilford Delta 400 Pro 3200, Ilford FP4 Plus, Ilford HP5 Plus, Ilford PanF Plus, Ilford XP2 Super Kodak Tmax 100, Kodak Tmax 400, Kodak TriX 122

123 Förhandsgranskning Linsfiltertyp Originalfärgbild tagen i Nya Zeelands landskap. Neutralt: Simulerar exponering med neutral svartvit film. Grönfilter: Simulerar exponering av svartvit film med användning av grönfilter. Det här tillhandahåller en allmängiltig tillgång för alla scenerier, särskilt lämpat för porträtt fotograferade med himmelsbakgrund. Liknar 004 Cokin grönfilter. Orangefilter: Simulerar exponering av svartvit film med användning av orangefilter. Det förbättrar landskap, havsscener och flygfotografering. Liknar 002 Cokin orangefilter. 123

124 Rödfilter: Simulerar exponering av svartvit film med användning av rödfilter. Använd det här för att skapa dramatiska himmelseffekter och simulera månljusscener under dagtid. Liknar 003 Cokin rödfilter. Gulfilter: Simulerar exponering av svartvit film med användning av gulfilter. Naturligast korrigering av toner, och förbättrar kontrast. Idealiskt för landskap. Liknar 001 Cokin gulfilter. Förhandsgranskning Färgton Sepiaton: Ger varma dagrar och mellantoner medan skuggor blir något kallare. Mycket lik processen där ett papper bleks och framkallas igen i en sepiatoning (typiskt för mormors fotografier). Liknar 005 Cokin sepiafilter. Brun ton: Naturligare än sepiaton filtret, men mindre uttalat. 124

125 Kall ton: Börja subtilt och duplicera framkallning på ett svartvitt papper med kall ton, som bromidförstoringspapper. Platinaton: Effekt som duplicerar traditionell kemisk platinatoning som görs i mörkrum. Selenton: Effekt som duplicerar traditionell kemisk selentoning som görs i mörkrum Bildförbättring Inledning Suddiga fotografier, liksom de flesta digitaliserade bilder, behöver korrigering av skärpan. Det beror på digitaliseringsprocessen som måste dela upp ett färgkontinuum i punkter med något olika färger: element tunnare än samplingsfrekvensen får en enhetlig färg beräknad som ett medelvärde. Sålunda visas skarpa kanter något suddiga. Samma fenomen visar sig när färgpunkter skrivs ut på papper. Spegelreflexkameror kräver regelmässigt ännu mer korrigering av skärpan än konsumentkameror. Medan en viss kameraintern skärpeförbättring har utförts för JPEG-bilder, behöver bilder med obehandlat format alltid skärpeförbättring i arbetsflödet. Vissa bildläsare använder ett skärpefilter vid läsning. Det är värt att inaktivera det så att du har kontroll över bilden. 125

126 Justera skärpan Ta bort suddighet i ett fotografi Om kamerans fokus inte är perfekt inställt, eller om kameran rör sig när bilden tas, blir resultatet ett suddigt fotografi. Om det är riktigt suddigt kan du troligen inte göra mycket åt det med någon teknik. Om det bara är något suddigt bör du kunna förbättra fotografiet. Många bra spegelreflexkameror utför mindre bildbehandling av bilderna än enklare kameror (vilka brukar öka kontrasten artificiellt för att få bilderna att se skarpa ut). Den här sortens mindre suddighet kan enkelt förbättras med verktyg. I vissa fall kan du få användbara resultat genom att göra ett fotografi skarpare med verktyget Skärpa under menyalternativet Förbättra Skärpa. Example 3.13 Verktyget Skärpa under arbete Du bör dock vara försiktig med detta, annars ser inte resultatet särskilt naturligt ut. Åtgärden ökar kanternas skenbara skärpan i fotografiet, men förstärker också brus. Den i allmänhet mest användbara tekniken för att göra ett suddigt fotografi skarpare är verktyget Fokusera om. Du kan komma åt det med menyalternativet Förbättra Fokusera om. Se Fokusera om för mer information och en jämförelse av skärpetekniker Reducera kornighet i ett fotografi När du tar ett fotografi i dåliga ljusförhållanden eller med mycket snabb exponeringstid, får inte kameran tillräckligt med information för att göra bra uppskattningar av den verkliga färgen på varje bildpunkt, och följaktligen ser resultatet kornigt ut. Du kan jämna ut kornigheten genom att göra bilden suddigare, men då förlorar du också skärpa. Det bästa tillvägagångssättet, om kornigheten inte är alltför uttalad, är att använda brusreduceringsverktyget som är tillgängligt via menyalternativet Förbättra Brusreducering. 126

127 Göra ett fotografi mjukare Ibland har du motsatt problem: En bild är för skarp. Lösningen är att göra den lite suddigare. Som tur är är det mycket enklare att göra en bild suddigare än att göra den skarpare. Välj verktyget för oskärpa, med menyalternativet Förbättra Oskärpa och experimentera med nivån. Förhandsgranskningsfönstret till höger om dialogrutan visar effekten av åtgärden i ditt fotografi Filtret Oskarp mask NOT Filtret oskarp mask är ett utmärkt verktyg för att ta bort suddighet från fotografier. Se följande webbadress för en demonstation. Bildrutan och förhandsgranskningen av originalet hjälper dig att panorera i bilden. Förhandsgranskningsfönstret visar filterresultatet med nuvarande inställningar. Det finns två viktiga parametrar, Radie och Värde. De förvalda inställningarna fungerar oftast ganska bra, så du bör först försöka med dem. Att öka antingen Radie ellervärde ökar effektens styrka. Men gå inte för långt, om du gör den oskarpa masken för stark förstärker den brus i bilden och skapar intryck av upphöjningar intill skarpa kanter. Radie låter dig ställa in hur många bildpunkter på var sida om en kant påverkas av skärpeförbättringen. Bilder med hög upplösning tillåter större radie. Du bör alltid förbättra skärpan i en bild med dess slutliga upplösning. Värde är procentvärdet för skillnaden mellan originalet och den oskarpa bilden som adderas tillbaka i originalet. Den låter dig ange styrkan hos skärpeförbättringen. Tröskeln är en bråkdel av det maximala RGB-värdet som behövs för att använda skillnadsvärdet. Den låter dig ställa in den minimala skillnaden i bildpunkternas värden som anger en kant där skärpeförbättring ska användas. På så sätt kan du skydda områden med jämna övergångar från skärpeförbättring, och undvika att skapa förvrängningar i ansikten, på himlen eller på vattenytor. 127

128 Oskarp mask under arbete Det här är ett exempel på hur Oskarp mask kan ändra ditt liv. Den ursprungliga bilden är (1) och den korrigerade bilden är (2). Den oskarpa masken användes med Radie = 6,0, Värde = 0,5 och Tröskel = 0, Fokusera om ett fotografi Fokusera om i digikam är ett verktyg för att fokusera om en bild genom att förbättra skärpan. Det använder algoritmen avfaltningsfilter med copyright av Ernst Lippe. Verktyget försöker fokusera om en bild genom att göra defokusering ogjord. Det är bättre än att bara försöka göra ett fotografi skarpare. Det utnyttjar en teknik som kallas FIR Wiener filtrering. Den traditionella tekniken för att göra bilder skarpare är att använda en oskarp maskering. Omfokusering skapar i allmänhet bättre resultat än oskarp maskering. Starta det från bildeditorns meny Förbättra Skärpa Fokusera om. Omfokuseringstekniken fungerar annorlunda än Oskarp mask och skiljer sig också från Skärpefiltret, vilka båda ökar kontrasten hos objektens kanter i en bild. Omfokuseringen vänder istället på processen som gjorde bilden suddig på grund av kamerans cirkulära bländare. Metoden ger dig så mycket av originalet i fokus som möjligt. Omfokusering använder en mycket kraftfull avfaltningsalgoritm som återskapar data som har blandats ihop. I matematiska termer orsakas suddigheten oftast av en faltning, och en avfaltning vänder på processen, vilket är exakt vad Fokusera om gör. Dessutom tillåter FIR-filtertekniken att mycket av bruset och kornigheten tas bort, som annars istället framhävs av skärpeprocessen i alla skärpefilter. 128

129 Använda omfokuseringsverktyget Bildrutan och förhandsgranskningen av originalet hjälper dig att panorera i bilden. Förhandsgranskningsfönstret visar filterresultatet med nuvarande inställningar. I de flesta fall (suddighet från en kamera) orsakas bildens försämringen av en cirkulär faltning, men det finns två tillgängliga faltningar: Cirkulär faltning: Denna sprider varje originalpunkt likformigt över en liten cirkelskiva med en fast radie. Tekniskt beskriver detta effekten av att använda en (ideal) lins som inte är riktigt fokuserad. Gaussisk faltning: Denna är matematiskt lik normalfördelningen, men sin klockkurva. Ur teoretisk synvinkel är den matematiska motiveringen för att använda en gaussisk faltning att när man utför ett stort antal slumpmässiga faltningar närmar sig alltid resultatet en gaussisk faltning. Insticksprogrammet för omfokusering stöder både den cirkulära och den gaussiska faltningen samt blandningar av de två. I praktiken fungerar den cirkulära faltningen mycket bättre än den gaussiska faltningen. Den gaussiska faltningen har en mycket lång svans, alltså beror faltningens matematiska resultat också på originalbildpunkter som har ett stort avstånd från den ursprungliga originalbildpunkten. FIR Wiener inversen av en gaussisk faltning är i de flesta fall starkt beroende av originalbildpunkter på stora avstånd, och i de flesta fall skapar det oönskade resultat. För att ställa in filtret för avfaltning, har insticksprogrammet följande parametrar: Cirkulär skärpa: Det här är radien för den cirkulära faltningen. Det är den viktigaste parametern för att använda insticksprogrammet. För de flesta bilder bör standardvärdet 1,0 ge bra resultat. Välj ett högre värde om bilden är mycket suddig, men akta dig för att skapa ljuscirklar. Korrelation: Att öka korrelationen kan hjälpa till att reducera förvrängningar. Korrelationen kan gå från 0 till 1. Användbara värden är 0,5 och värden nära 1, t.ex. 0,95 och 0,99. Att använda ett större värde för korrelationen reducerar insticksprogrammets skärpeeffekt. 129

130 Brusfilter: Att öka brusfilterparametern hjälper till att reducera förvrängningar. Brusfiltret kan gå från 0 till 1, men värden större än 0,1 är sällan användbara. När brusfiltrets värde är för lågt, t.ex. 0,0 blir bildkvaliteten förskräcklig. Ett användbart värde är 0,03. Att använda ett stort värde för brusfiltret kan till och med göra bilden suddigare. Gaussisk skärpa: Det här är skärpan för den Gaussisk faltningen. Använd parametern när oskärpan är av Gaussisk typ (oftast beroende på tidigare suddighetsfiltrering). I de flesta fall bör du lämna parametern på 0, eftersom den orsakar otäcka förvrängningar. Om du använder värden skilda från noll, måste du troligen också öka parametrarna för korrelation och/eller brusfilter. Matrisstorlek: Den här parametern avgör omvandlingsmatrisens storlek. Att öka matrisstorleken kan ge bättre resultat, särskilt om du har valt stora värden för cirkulär eller Gaussisk skärpa. Observera att insticksprogrammet blir mycket långsamt när du väljer stora värden för parametern. I de flesta fall bör du välja ett värde i intervallet Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla omfokuseringssinställningar du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. Knappen Förval återställer alla inställningar till förvalda värden. Nedan ser du några tips som hjälper dig att arbeta med insticksprogrammet för omfokusering: Utför all beskärning och korrigering av färg- och intensitetskurvor i bilden innan insticksprogrammet används. Använd annars insticksprogrammet innan du utför några andra åtgärder i bilden. Orsaken är att många åtgärder lämnar gränser i bilden som inte är omedelbart synliga, men som skapar otäcka förvrängningar. När du läser in bilder och komprimerar dem, t.ex. till JPEG, ska du använda insticksprogrammet på den okomprimerade bilden Jämförelse av omfokusering med andra tekniker Jämförelse med två andra tekniker som ofta används för att förbättra bilder är: Skärpefilter Oskarp mask Ett skärpefilter använder en liten faltningsmatris som ökar skillnaden mellan en originalbildpunkt och dess omedelbara grannar. FIR Wiener filtrering är en generellare teknik eftersom den tillåter ett mycket större grannskap och bättre parametrisering. Ett skärpefilter fungerar bara när bilderna har mycket lite suddighet. Dessutom ser resultatet ofta brusigt ut med stora värden för skärpeparametrarna. Med FIR Wiener filtrering kan bruset reduceras avsevärt genom att välja stora värden för parametrarna Korrelation och Brusfilter. Oskarp maskering är en annan mycket populär bildförbättringsteknik. Ur matematisk synvinkel är dess rättfärdigande något dunkelt, men många personer är mycket förtjusta i det. Det första steget är att skapa en suddig kopia av originalbilden. Därefter subtraheras skillnaden mellan originalbilden och den suddiga bilden från originalbilden, därav namnet oskarp mask. I själva verket är oskarp maskering mer av en kontrastförbättring av de viktiga objekten i bilden än en förbättring av skärpan. Den tar inte bort störningen från kamerans bländarmönster som omfokusering gör. I allmänhet skapar oskarp maskering bättre resultat än ett skärpefilter. Det beror troligen på det faktum att oskarp maskering använder ett större grannskap än ett skärpefilter. Ur teoretisk synvinkel måste alltid oskarp maskering införa förvrängningar. Till och med vid optimala omständigheter kan den aldrig helt och hållet göra suddighetseffekten ogjord. Det är 130

131 möjligt att bevisa att Wiener-filtrering är den optimala linjära filtreringen. I praktiken visade sig resultatet av FIR Wiener-filtret i samtliga fall vara minst lika bra som det för oskarp maskering. FIR Wiener-filtret är ofta bättre på att återställa små detaljer. Nedan ser du en jämförelse av olika filter använda på en liten suddig bild: Förhandsgranskning Typ Ursprunglig suddig färgbild att fixa. Bilden är tagen med en analog stillbildskamera. Suddigheten är resultatet av otillräckligt ljus för autofokusering av linsen. Fixad bild med enkelt skärpefilter. Skärpeinställningen är 80. Fixad bild med filtrering med oskarp mask. Inställningarna är Radie = 50, Värde = 5 och Tröskelvärde =

132 Fixad bild med omfokuseringsfiltret. Inställningar är Cirkulär skärpa = 1,3, Korrelation = 0,5, Brusfilter = 0,020, Gaussisk skärpa = 0 och Matrisstorlek = 5. NOT För mer information om metoder för korrigering av skärpa som används i digital bildbehandling, kan du hitta en teknisk jämförelse på följande webbadress Borttagning av röda ögon på ett fotografi Röda ögon uppstår när blixtfotografering används för att ta bilder av människor. Det röda är reflektionen längst bak i ögat som syns eftersom pupillen inte kan reagera snabbt nog på blixten. Med en separat blixt är effekten av röda ögon för övrigt mindre trolig på grund av vinkeln mellan blixten och linsen. Du kan korrigera en del av den värsta effekten av röda ögon genom att markera området med ett öga på fotografiet, på samma sätt som beskrivs för beskärning ovan, och sedan välja Förbättra Korrigering av röda ögon. Hur det fungerar Ställ in förhandsgranskningsläget som du vill ha det Inställningen Känslighet justerar hur aktiv borttagningen av röda ögon är (aggressiv eller inte) Skjutreglaget Utjämning ställer in hur suddigt området som gjorts mörkare för att återge pupillen naturligare görs Färgnyans ställer in en egen färg för pupillen. Om du vill ha blåa ögon istället för mörka, kan du ändra det här Färgnyansnivå justerar pupillfärgens ljushet 132

133 Example 3.14 Verktyget för korrektion av röda ögon under arbete Inledning Ifyllnadsalgoritmen har utvecklats av IMAGE-gruppen i GREC CNRS laboratorium i Caen, Frankrike, och är en del av CImg-projektet Använda verktyget Fyll i fotografi 133

134 Verktyget levereras med flera förinställningar som startpunkter och för att förenkla restaurering. Tillgängliga förinställningar listas nedan: Ingen: Använder de vanligaste förvalda filterinställningarna, som inte är optimerade för något visst syfte. Ta bort liten yta: Ta bort mellanstor yta: Ta bort stor yta: Om du vill ställa in filterparametrar för finjustering, använd flikarna Utjämning och Avancerade inställningar: Detaljbevarande p [0, 100]: Den här styr bevarande av krökningar (anletsdrag). Ett lågt värde tvingar fram en likformig utjämning över hela bilden, medan större värden i första hand utjämnar likformiga områden och lämnar detaljerna skarpare. Värdet 0,9 bevarar detaljer bra nog så att ingen ökning av skärpan krävs efteråt. Observera att Detaljbevarande alltid måste vara mindre än Anisotropi. Anisotropi alfa [0, 100]: Ett lågt värde utjämnar lika mycket i alla riktningar, medan ett värde nära 1 bara utjämnar i en riktning. Om du har filmkorn eller CCD-liknande brus, ger ett högt värde vågliknande mönster, medan JPEG-artefakter är lämpliga för värden nära 1. Utjämning [0, 500]: Den här inställningen anger maximal övergripande utjämningsfaktor (när p definierar den relativa utjämningen). Ställ in det enligt brusnivån. Regelbundenhet [0, 100]: Den här parametern gäller större strukturer. Ju större värdet är, desto mer regelbunden blir den övergripande utjämningen. Det är nödvändigt när det finns mycket brus, eftersom det då är svårt att uppskatta geometrin. Om du också vill åstadkomma en van Gogh turbulenseffekt, rekommenderas inställningar större än 3. Filtreringsiterationer: Antal gånger som suddighetsalgoritmen utförs. Oftast är 1 till 2 tillräckligt. 134

135 Vinkelsteg da [5, 90]: Vinkelintegrering av anisotropifaktorn a. Om alfa väljes liten, ska också da väljas liten. Men se upp med att små vinklar ger långa beräkningstider. Välj det så stort som du kan acceptera. Integreringssteg [0,1, 10]: Stegbredd för rumslig integrering uttryckt i bildpunkter. Bör förbli mindre än 1 (delbildpunktsutjämning) och ska aldrig vara mer än 2. Använd linjär interpolation: Vinsten i kvalitet om du markerar alternativet är bara marginell, och du förlorar en faktor två i hastighet. Rekommendationen är att lämna det av. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla filterinställningar för att fylla i ett fotografi som du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. VARNING Fyll i fotografi är (jämförelsevis) mycket snabbt med tanke på vad det gör, med det kan ta lång tid att utföra, och orsaka hög processorlast. Du kan alltid avbryta beräkningen genom att trycka på knappen Avbryt under uppritningen Verktyget Fyll i fotografi under arbete Nedan ser du ifyllnadstypen Ta bort liten yta utförd på ett färgfotografi taget i Guatemala city med en analog kamera. Det verkar som om det finns en konstig svart artefakt mitt på ansiktet, orsakad av dålig lagring av filmen under resan. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden är (2). 135

136 Inledning Verktyget tillhandahåller valbara bildfilter för att ta bort fläckar eller andra förvrängningar orsakade av skräp som dammkorn eller hår på linsen. Det kan också användas för att ta bort sensorbrus från kameran som kanske orsakats av höga ISO-inställningar samt så kallade moiré-mönster för bilder som lästs in från böcker eller tidningar. Om du vill ha mer information om sensorbrus i digitalkameror, ta en titt i följande handledning. 136

137 Använda brusreduceringsverktyget Skärmbilden ovan visar en typisk scen tagen med en digital kamera med högkänslig ISOinställning. Den visar kornighetsbrus som kan reduceras av insticksprogrammet. Bildrutan med förhandsgranskning av originalet, vars storlek kan ändras, hjälper dig panorera i bilden. Flytta omkring den röda rektangeln för att välja området som låter dig bedöma de optimala filterinställningarna. Förhandsgranskningsfönstret visar filtrets resultat med nuvarande inställningar. Det kan arrangeras om i fyra olika kombinationer som avbildas av ikonerna under förhandsgranskningen av originalet. Skärmbilden visar det första arrangemanget där samma urklipp visas för jämförelse. Längst ner i förhandsgranskningsområdet ser du inställningen Zoomfaktor som kan användas för att förstora ett område i bilden. Nedan ser du en fullständig beskrivning av alla parametrar. I de flesta fall behövs bara fliken Detaljer och övriga parametrar tillgängliga under fliken Avancerat kan lämnas med sina förvalda inställningar. Radie: Kontrollen väljer storlek på det glidande fönstret som filtret använder. Stora värden ökar inte tidsåtgången för att filtrera varje bildpunkt i bilden men kan orsaka suddighet. Fönstret flyttas över bilden och färgen i det jämnas ut för att ta bort felaktigheter. Hur som helst måste det vara ungefär samma storlek som bruskornigheten eller något större. Om det är inställt till ett större värde än nödvändigt, kan det orsaka oönskad suddighet. Tröskel: Använd skjutreglaget för grovjustering och nummerrutan för finjustering. Kontrollen ställer kantdetekteringens känslighet. Värdet ska ställas in så att kanter och detaljer är klart synliga och brus jämnas ut. Värdet är inte bundet till något styrkevärde, utan är bundet till styrkevärdenas andraderivata. Justera det helt enkelt och titta på förhandsgranskningen. Justeringen måste göras försiktigt, eftersom avståndet mellan brusig, jämn och suddig är mycket litet. Justera det lika försiktigt som du skulle göra med en kameras fokus. Struktur: Kontrollen ställer in strukturens noggrannhet. Värdet kan användas för att få mer eller mindre strukturnoggrannhet. När det minskas görs strukturen och bruset suddiga, medan när det ökas förstärks strukturen men bruset ökar också. Det har nästan ingen effekt för kanter i bilden, i motsats till filtrets Kant, som skulle göra kanter suddiga när värdet ökas. Om Kant justeras på så sätt att kanter är skarpa, och det fortfarande finns för mycket områdesbrus, kan strukturdetaljnivån användas för att reducera bruset utan att göra kanterna suddigare. Ett annat sätt skulle vara att minska Radie och öka Kant. 137

138 Skärpa: Kontrollen ställer in skärpenivån. Värdet definierar avståndet mellan bildpunkter som filtret tittar framåt efter variationer i luminans. När värdet ökas, raderas spikformat brus. Du kan eventuellt justera om filtrets Kant, när du ändrar inställningen. När värdet är för högt, kan inte det adaptiva filtret längre spåra bilddetaljer noggrannt, och brus kan åter bli synligt eller suddighet kan uppstå. Kant: Kontrollen ställer in kantnoggrannheten för skärpa. Värdet förbättrar filtrets frekvenssvar. När det är för starkt kan inte allt brus tas bort, eller spikformat brus kan bli synligt. Ställ in det nära det maximala värdet om du vill ta bort svagt brus eller JPEG-förvrängningar utan att förlora detaljer. Avvittring: Kontrollen ställer in kanternas fasförskjutning. Värdet kan användas för att avvittra enstaka spikar och har en utjämnande effekt på kanter, och gör dem skarpare med avvittring så att brus vid kanterna vittras bort. Effekten beror på Skärpa, Dämpning och Kanter. Ställ in det till det minimala värdet om du vill ta bort svagt brus eller JPEG-förvrängningar. När värdet ökas är det ofta användbart att också öka Dämpning. Inställningen tillhandahåller skärpa och kantutjämningseffekt när spikformat brus korrigeras. Luminans: Kontrollen ställer in bildens luminanstolerans. Det rekommenderas att bara använda toleransinställningarna Färg eller Luminans för att korrigera bilden, inte båda samtidigt. Inställningen påverkar inte huvudprocessen för utjämning som styrs av inställningen Detaljer. Färg: Kontrollen ställer in bildens färgtolerans. Det rekommenderas att bara använda toleransinställningarna Färg eller Luminans för att korrigera bilden, inte båda samtidigt. Inställningen påverkar inte huvudprocessen för utjämning som styrs av inställningen Detaljer. Gamma: Kontrollen ställer in bildens gammatolerans. Värdet kan användas för att öka toleransvärden för mörkare områden (som ofta innehåller mer brus). Resultatet blir större suddighet för skuggade områden. Dämpning: Kontrollen ställer in dämpningsjusteringen av fasdarr. Värdet definierar hur snabbt det adaptiva filtrets radie reagerar på luminansvariationer. Om det ökas verkar kanterna jämnare. Om det är för högt, kan suddighet uppstå. Om det har sitt minimala värde kan brus och fasdarr uppstå vid kanter. Det kan undertrycka spikformat brus när det ökas och det är då metoden som föredras för att ta bort det. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla brusreduceringsinställningar du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. Knappen Förval återställer alla inställningar till förvalda värden Brusreducering under arbete Det här är ett exempel på hur brusreducering kan ändra ditt liv. Den ursprungliga bilden är (1) och den korrigerade bilden är (2). Brusreducering användes med standardinställningar. 138

139 Göra ett fotografi mjukare Ibland är ett fotografi för distinkt för ditt syfte. Lösningen är att göra det lite suddigare. Tursamt nog är det mycket enklare att göra en bild suddigare än att göra den skarpare. Välj oskärpeverktyget med menyalternativet Förbättra Oskärpa och experimentera med nivån. Förhandsgranskningsfönstret till höger om dialogrutan visar effekten av åtgärden i fotografiet. Example 3.15 Verktyget Oskärpa under arbete 139

140 Inledning Det här fantastiska restaureringsfiltret är en nyutveckling som erbjuder möjligheter utan motstycke bland allmänt tillgängliga verktyg för att ta bort mängder av oönskat skräp från dina bilder. Det är väl anpassat för att hantera försämrade bilder som lider av Gaussiskt brus, filmkorn, repor eller komprimeringsartefakter och lokala försämringar som man ofta stöter på i digitala bilder (original eller digitaliserade). Utjämningen sker längs krökningar i bilderna, och bevarar på så sätt betydelsefullt innehåll på liknande sätt som det mänskliga ögat vill ha det. Samma algoritm kan användas för färgläggning och strukturersättning, som täcks av ett annat verktyg (fyll i fotografi). Restaureringsalgoritmen har utvecklats av IMAGE-gruppen i GREC CNRS laboratorium i Caen, Frankrike, och är en del av CImg-projektet Använda restaureringsverktyget Verktyget levereras med flera förinställningar som startpunkter och för att förenkla restaurering. Tillgängliga förinställningar listas nedan: Ingen: Använder de vanligaste förvalda filterinställningarna, som inte är optimerade för något visst syfte. Reducera likformigt brus: Optimala inställningar för bildbrus orsakat av sensorer. Reducera JPEG-artefakter: JPEG-komprimering är inte perfekt, och för vissa typer av bilder är den långt ifrån perfekt. Som en komprimeringsalgoritm med förlust, finns det vissa artefakter, små defekter som visas i den avkodade bilden. Den här inställningen har som mål att korrigera problemet. Reducera mönster: Optimerad för att ta bort artefakter från bildinläsning, digitalisering eller moiré-mönster. Om du vill ställa in filterparametrar för finjustering, använd flikarna Utjämning och Avancerade inställningar: 140

141 Detaljbevarande p [0, 100]: Den här styr bevarande av krökningar (anletsdrag). Ett lågt värde tvingar fram en likformig utjämning över hela bilden, medan större värden i första hand utjämnar likformiga områden och lämnar detaljerna skarpare. Värdet 0,9 bevarar detaljer bra nog så att ingen ökning av skärpan krävs efteråt. Observera att Detaljbevarande alltid måste vara mindre än Anisotropi. Anisotropi alfa [0, 100]: Ett lågt värde utjämnar lika mycket i alla riktningar, medan ett värde nära 1 bara utjämnar i en riktning. Om du har filmkorn eller CCD-liknande brus, ger ett högt värde vågliknande mönster, medan JPEG-artefakter är lämpliga för värden nära 1. Utjämning [0, 500]: Den här inställningen anger maximal övergripande utjämningsfaktor (när p definierar den relativa utjämningen). Ställ in det enligt brusnivån. Regelbundenhet [0, 100]: Den här parametern gäller utjämningens regelbundenhet. Föreställ dig utjämningsprocessen som att bilden kammas. Då motsvarar regelbundenheten kammens storlek. Ju större värdet är, desto mer regelbunden blir den övergripande utjämningen. Det är nödvändigt när det finns mycket brus, eftersom det då är svårt att uppskatta den lokala geometrin. Om du också vill åstadkomma en van Gogh turbulenseffekt, rekommenderas inställningar större än 3. Filtreringsiterationer: Antal gånger som suddighetsalgoritmen utförs. Oftast är 1 till 2 tillräckligt. 141

142 Vinkelsteg da [5, 90]: Vinkelintegrering av anisotropifaktorn a. Om alfa väljes liten, ska också da väljas liten. Men se upp med att små vinklar ger långa beräkningstider. Välj det så stort som du kan acceptera. Integreringssteg [0,1, 10]: Stegbredd för rumslig integrering uttryckt i bildpunkter. Bör förbli mindre än 1 (delbildpunktsutjämning) och ska aldrig vara mer än 2. Använd linjär interpolation: Vinsten i kvalitet om du markerar alternativet är bara marginell, och du förlorar en faktor två i hastighet. Rekommendationen är att lämna det av. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla filterinställningar för att restaurera ett fotografi som du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. VARNING Restaurering av ett fotografi är (jämförelsevis) mycket snabbt med tanke på vad det gör, med det kan ta lång tid att utföra, och orsaka hög processorlast. Du kan alltid avbryta en effekt genom att trycka på knappen Avbryt under uppritning av förhandsgranskningen Restaurering av fotografi under arbete Nedan ser du restaureringstypen Reducera likformigt brus utförd på ett svartvitt fotografi taget med kameran Minolta 700Si och Ilford HP-5 film inställd på ISO-känsligheten Du ser ett mycket framträdande filmkorn på ansiktena. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden är (2). 142

143 Nedan ser du ytterligare ett exempel på restaurering av ett fotografi med restaureringstypen Reducera mönster utförd på ett gammalt färgfotografi inläst med en digital flatbäddsbildläsare. Du kan se den mycket märkbara artefakten som orsakas av bildläsarens ljus på det inplastade fotografiska pappret. Originalbilden är (1), den korrigerade bilden är (2) Inledning De flesta av dagens digitalkameror producerar bilder med ett flertal ljust färgade dåliga bildpunkter när långa slutartider används. Nattbilder kan förstöras av dessa dåliga bildpunkter. Det finns tre olika typer av dåliga bildpunkter : 143

144 Fasta bildpunkter: Det är en bildpunkt som alltid läses av som hög, eller alltid har maximal effekt i alla exponeringar. Den skapar en ljus bildpunkt, oftast med röd, blå eller grön färg, i den slutliga bilden. En fast bildpunkt syns oavsett slutartiden, bländarstorleken eller någon annan inställning av användaren. Den uppstår vid normal exponering och brukar vara mer uppenbar vid ljusa förhållanden. Döda bildpunkter: Det är en bildpunkt som läses av som noll och alltid är av i alla exponeringar. Tillståndet skapar en svart bildpunkt i den slutliga bilden. På liknande sätt som en fast bildpunkt, syns en död bildpunkt oavsett slutartiden, bländarstorleken eller någon annan inställning av användaren. Heta bildpunkter: Det är en bildpunkt som läses av som hög (ljus) vid längre exponeringar som vit, röd eller grön färg. Ju längre exponeringstid, desto synligare blir heta bildpunkter. Dessa bildpunkter syns inte vid ljusa förhållanden. Observera att fasta eller döda bildpunkter inträffar på samma plats i alla bilder. Om platsen för en fast eller död bildpunkt varierar, kan det vara en het bildpunkt. Fasta, döda eller heta bildpunkter är i synnerhet ett problem vid fotografering med obehandlat läge i hög kvalitet, eftersom många kameror har inbyggd borttagning av heta bildpunkter som automatiskt verkställs när JPEG-komprimering används (vilket oftast är fallet). Verktyget kan användas för att fixa Heta bildpunkter eller Fasta bildpunkter i ett fotografi med en metod baserad på subtraktion av en svart bildruta. Det finns ännu inte någon manuell editor för att välja dåliga bildpunkter Skapa de svarta bildrutorna Metoden med subtraktion av svart bildruta ger den noggrannaste borttagningen av Heta bildpunkter och Fasta bildpunkter. Först måste du skapa en svart bildruta som referens. Det är enkelt att göra. När du har tagit färdigt dina bilder med lång exponeringstid sätt på ett linsskydd på kameran och ta en svart bild med samma exponeringstid som de tidigare bilderna. Bilden blir helt svart, men vid nära undersökning ser du att den har vita och fasta bildpunkter (färgade punkter). De är placerade på samma position som på dina föregående bilder. Ladda filen i komponenten med knappen Svart bildruta. Verktyget utför automatisk detektering av vita och fasta bildpunkter. De markeras i kontrollrutans förhandsgranskningsområden. VARNING Om du använder en äldre digitalkamera är det viktigt att ta om den svarta bildrutan nästa gång du tar en bild med lång exponeringstid, för att detektera nya vita och fasta bildpunkter på grund av CCDdefekter. 144

145 Använda verktyget Heta bildpunkter Som förklarades i föregående avsnitt, måste du först ladda en svart bildruta som motsvarar bilden som ska korrigeras. En automatisk tolkning utförs i den svarta bildrutan för att hitta dåliga bildpunkter. Observera att verktyget kommer ihåg föregående svarta bildruta som användes vid den senaste sessionen, och den öppnas automatiskt igen vid nästa session. Bildrutan och förhandsgranskningen av originalet hjälper dig att panorera i bilden. Förhandsgranskningsfönstret visar filterresultatet med nuvarande inställningar. Dåliga bildpunkter markeras i alla förhandsgranskningsområden. Välj ett område för att se dåliga bildpunkter i förhandsgranskningen och filtrets resultat med alternativet Skilda vyer i bildrutan. Välj bästa metod med Filter för att interpolera bildpunkter eller bildpunktsblock. Följande filter är tillgängliga: Medelvärde: Bildpunkterna intill bildpunktsblocket medelvärdesbildas. Den resulterade färgen tilldelas till alla bildpunkter i blocket. För endimensionell interpolering görs det separat för en bildpunkt breda, horisontella eller vertikala ränder. Linjär: Bildpunkterna som har avståndet ett från bildpunktsblocket används för att beräkna en bilinjär yta (tvådimensionell), eller en samling linjära kurvor (endimensionella), som sedan används för att tilldela interpolerade färger till bildpunkterna i blocket. Kvadratisk: Det är förvald filtreringsmetod. Bildpunkterna som har avståndet två eller mindre från bildpunktsblocket används för att beräkna en bikvadratisk yta (tvådimensionell), eller en samling kvadratiska kurvor (endimensionella), som sedan används för att tilldela interpolerade färger till bildpunkterna i blocket. Kubisk: Bildpunkter som har avståndet 3 eller mindre från bildpunktsblocket används för att beräkna en bikubisk yta (tvådimensionell), eller en samling kubiska kurvor (endimensionella), som sedan används för att tilldela interpolerade färger till bildpunkterna i blocket Verktyget Heta bildpunkter under arbete Nedan ser du verktyget för korrigering av heta bildpunkter använd på ett färgfotografi taget med en undermålig digitalkamera vid känsligheten 200 ISO med en långtidsexponering. Originalbilden förstorad 300 % är (1), och den korrigerade bilden är (2). 145

146 Inledning Vidvinkellinser, särskilt de som används vid mellan- och storformatsfotografering, belyser ofta inte hela sensorplanet jämt. Istället vinjetterar (skuggar) de bildens kanter och hörn, vilket väsentligt reducerar ljuset som når sensorn där. Även telefotolinser kan uppvisa vinjettering. Den traditionella lösningen på detta är att montera ett centrumfilter på linsen. Det är ett neutraltäthetsfilter med maximal täthet i linsens optiska axel, genomskinligt i periferin, med en täthet som varierar omvänt mot linsens vinjettering. Ett centrumfilter har många fördelar: det korrigerar inte bara automatiskt helformatsbilder, utan eftersom det är fast monterat framför linsen, kompenserar det också för den ocentrerade vinjettering som uppstår när kamerarörelser används för justering av perspektiv eller fokalplan. Dock finns det också nackdelar. Många centrumfilter kräver en justering av bländaren med 1,5 eller 2 steg, som i sin tur kan göra att slutarhastigheten blir så låg (eftersom vidvinkellinser, även med centrumfilter, är bäst att använda vid bländare f/16 eller mindre) att det är omöjligt att hålla kameran i handen, och rörelseoskärpa blir ett problem när rörliga objekt fotograferas. Med dagens stora urval av film och färgdjupet (eller gråskaledjupet) hos digitalkameror eller filmbildläsare, är det möjligt att simulera effekten av ett centrumfilter efteråt genom att utföra motsvarande transform på en obehandlad bild tagen utan filtret. Det här verktyget för antivinjettering utför en centrumfiltertransformering av en bild. Det använder en algoritm med copyright av John Walker. 146

147 Använda verktyget för korrigering av vinjettering Du kan styra filtret för vinjetteringskorrigering med fem skjutreglage, och tre andra styr resultatbildens exponering: Värde: Det här alternativet styr graden av luminositetsförsvagning som filtret ger vid dess maximala värde. Förvalt värde är 2,0, vilket motsvarar ett optiskt filter med filterfaktorn ett bländarsteg (eller, inte av en slump, en faktor två i luminositet). Öka värdet för att kompensera för en större vinjetteringsgrad, och minska den för en mindre. Vävning: Det här alternativet avgör hastigheten som filterintensiteten minskar från punkten med maximal täthet mot kanterna, uttryckt som en exponentfaktor. Det förvalda värdet 1 ger en linjär minskning i filtertäthet med avståndet från centrum. Exponentfaktorer större än 1,0 orsakar en snabbare minskning (till exempel gör exponenten 2 att tätheten minskar som kvadraten på avståndet från centrum) och gör att filtrets effekt koncentreras nära centrum. Exponenter mindre än 1 sprider ut filtrets värde mot kanterna. Exponenten 0,5 gör att värdet minskar som kvadratroten av avståndet från centrum. Radie: Det här alternativet anger radien, som en multipel av bildens halva diagonalmått, där filtrets värde minskar till noll (eller, med andra ord, blir genomskinligt). Det förvalda värdet 1,0 anger ett filter som, om det är centrerat i bilden, är genomskinligt i dess hörn. Att specificera en radie större än 1 utökar effekten av centrumfiltret bortom bildens kanter, medan en radie mindre än ett begränsar filtrets effekt till ett område mindre än bilden. Vid kompensation av vinjettering för linser som används med stora format och vissa mellanformatkameror, är den förvalda radien 1 sällan riktig. Dessa linser täcker ofta en bildcirkel som är väsentligt större än filmen, för att tillåta att kameraförflyttningar styr perspektiv och fokus, och har följaktligen ett vinjetteringsmönster med utsträckning en bra bit utanför filmens kanter, vilket kräver en radieinställning större än 1 för att simulera ett centrumfilter som täcker hela bildcirkeln. Det enda sättet att vara säker på vilka inställningar av Värde, Vävning och Radie som bäst kompenserar för de verkliga optiska kännetecknen hos en given lins är att exponera en jämnt upplyst scen (till exempel ett grått kort upplyst med spritt ljus) och utföra täthetsmätningar av den resulterande bilden (till exempel med histogrampositionstaplarna i verktyget Nivåjustering). Kan inte det göras, och om linstillverkarens specifikation inte ger den exakta vinjetteringsgraden för en eller flera arbetsbländare, behöver du experimentera med olika inställningar för att hitta de som fungerar bäst för var och en av dina linser. För att hjälpa dig med uppgiften, tillhandahåller verktygets dialogruta en miniatyrbild med en uppritad mask tillämpad på bilden. Tursamt 147

148 nog är det mänskliga ögats respons logaritmisk, inte linjär som för de flesta digitala bildsensorer, så du behöver inte kompensera den verkliga vinjetteringen för att skapa bilder som betraktaren uppfattar som jämnt belysta. Inställningarna X-förskjutning och Y-förskjutning: Dessa alternativ flyttar filtrets centrum horisontellt respektive vertikalt upp mot bildens kant med det angivna procentvärdet. Ett negativt värde för X-förskjutningen skiftar filtret åt vänster, medan ett positivt värde skiftar det åt höger. Ett negativt värde på Y-förskjutningen flyttar filtret uppåt, och slutligen flyttar ett positivt värde det neråt. Inställningarna Ljusstyrka, Kontrast och Gamma: Att behandla en bild med antivinjetteringsverktyget reducerar bildpunkternas intensitet. Du måste justera om resultatbildens exponering med dessa alternativ. Skjutkontrollerna ger bara positiva värden, eftersom du bara behöver öka inställningarna. Lägg till vinjettering: Många fotografier ser platta ut på grund av en distraherande bakgrund eller någon annan sak i kompositionen. Medan man i de flesta fall vill ta bort vinjettering, är det ett faktum att selektiv vinjettering kan förbättra intrycket av ett fotografi och låta ögonen dras till avsett motiv. Som artist kan man välja att använda alternativet. Att markera det inverterar filtret och gör därigenom hörnen på bilden mörkare. NOT Om du vill ha en noggrannare justering av resultatbildens exponering, lämna värdena Ljusstyrka, Kontrast och Gamma nollställda och använd verktyget Kurvjustering från bildeditorn, tillgänglig via menyalternativet Färg Kurvjustering Verktyget för korrigering av vinjettering under arbete Det här är ett exempel på en korrigering av vinjettering utförd på en bild. Den ursprungliga bilden (1) visar vinjettering i hörnen, medan det är mycket mindre i den korrigerade bilden (2). En korrektion av ljusstyrka och kontrast har också utförts på resultatbilden av verktyget. De värden som används i exemplet är: Täthet = 2,6. Exponent = 0,9. Radie = 1,1. Ljusstyrka = 20. Kontrast = 50. Gamma =

149 Inledning Utåtgående förvrängning hör ihop med vidvinkellinser (eller minsta zoom) och gör att bilderna verkar vara sfäriska (med utåtgående kurvor). Du märker det när du har raka kanter nära en bildkant. Motsatsen, den inåtgående förvrängningen, hör ihop med telefotolinser (eller största zoom) och bilderna verkar ihoptryckta (böjda inåt) mot mitten. Den inåtgående förvrängningen är ofta mindre synbar än den utåtgående. Förvrängningarna kan enkelt elimineras utan synlig förlust av kvalitet med det här verktyget. NOT Verktyget hanterar geometriska förvrängningar. Kromatisk aberration korrigeras inte av verktyget. Följande figurer förklarar huvudtyperna av geometriska förvrängningar: (1): inåtgående förvrängning. (2): ingen förvrängning. (3): utåtgående förvrängning. 149

150 Använda linsförvrängningsverktyget NOT Först en kort förklaring. De geometriska korrektionerna använder fjärde ordningens polynomkoefficienter. Den första ordningens koefficient ändrar bildens storlek. Verktyget kallar det Zoom. Den andra ordningens koefficient behandlar linsers huvudsakliga geometriska förvrängning, och kan korrigera bildens konvexa eller konkava form. Den tredje ordningens koefficient har en liknande avrundande effekt, men avtar mot kanterna. Denna korrigering utnyttjas inte i verktyget. Den fjärde ordningens koefficient rättar avlägsna kanter omvänt i förhållande till andra ordningens avrundning. Kombinerat med andra ordningens korrektion, kan geometriska förvrängningar nästan elimineras fullständigt. Du kan styra filtret för förvrängningskorrigering med fyra skjutreglage: Total: Det här värdet styr totala förvrängningen av andra ordningen. Negativa värden korrigerar utåtgående förvrängning, medan positiva värden korrigerar inåtgående förvrängning. Kant: Det här värdet styr totala förvrängningen av fjärde ordningen. Kantstyrningen har större effekt vid bildens kanter än i centrum. För de flesta linser har parametern Kant motsatt tecken jämfört med parametern Total. Zooma: Det här värdet skalar om övergripande bildstorlek (första ordningens korrektion). Negativa värden zoomar ut bilden, medan positiva värden zoomar in. Ljusstyrka: Det här värdet justerar ljusstyrkan i bildens hörn. Negativa värden minskar ljusstyrkan i bildhörnen, medan positiva värde ökar den. För att hjälpa dig att välja de bästa filterinställningarna, tillhandahåller komponentens dialogruta en förhandsgranskning med en miniatyrbild av förvrängningskorrigeringen som utförs med 150

151 ett korsat rutmönster. Värdena du använder för din bild sparas och verktyget visar dem som förvalda värden nästa gång du anropar det. NOT Korrigeringen av utåtgående eller inåtgående förvrängning måste göras innan beskärnings- eller storleksändringar (inklusive rättning av perspektiv). I själva verket ska korrigering av utåtgående eller inåtgående förvrängning vara det allra första steget med den ursprungliga bilden. Om du beskär bilden och därefter använder korrigeringen av utåtgående förvrängning blir effekten uppenbart felaktig. För att hjälpa dig att hitta den bästa korrigeringen tillhandahåller verktyget en vertikal och horisontell guide. Flytta muspekaren på förhandsgranskningen av bilden för att visa guiden med streckade linjer. Flytta pekaren till en viktig plats på bilden, som havet eller kanten på en byggnad och tryck på vänster musknapp för att frysa de streckade linjernas position. Justera nu utåtgående eller inåtgående korrigering enligt guiden. När korrigeringen av inåtgående förvrängning används har resultatbilden en svart kant i hörnen. Du måste beskära den med ett beskärningsverktyg tillgängligt i bildeditorns meny Transformera Beskär eller via zoomreglaget i den här dialogrutan. För de flesta bilder är det nog att använda korrigeringen av utåtgående förvrängning. Dock är nästa logiska steg för vissa bilder som fasader, ramar, målningar, att använda perspektivkorrigering för att göra alla vinklar 90 grader. Observera att när du håller kameran för hand, introducerar du nästan alltid någon sorts mindre perspektivförvrängning Linsförvrängningsverktyget under arbete Det här är ett exempel på utåtgående korrigering använd på en kyrka i norra Norge. Den ursprungliga bilden är (1), och den korrigerade bilden är (2). De värden som används i exemplet är: Total = -40. Kant = 0. Zooma = -20. Ljusstyrka =

152 3.2.5 Verktyg för bildtransformering Rotera eller vända ett fotografi Om fotografiet har fel orientering kan du Vända eller Rotera det till den riktiga orientering du vill ha genom att använda verktygen Transformera Vänd/Rotera tillgängliga i menyerna Transformera Rotera och Transformera Vänd. Med alternativen för vändning kan du vända bilden horisontellt eller vertikalt som en kortlek. Med alternativen för rotation kan du rotera bilden 90 grader medurs, 90 grader moturs eller 180 grader. De kan användas för att ändra läge till stående eller liggande. Du kan rotera friare genom att använda verktyget Rotera bild. Du kan komma åt det med menyalternativet Transformera Rotera bild. Se den särskilda handboken för rotera bild för mer information Inledning Att skala om en bild för att göra den mindre är lätt. Den stora frågan är hur man kan förstora en bild och behålla detaljerna skarpa? Hur kan man zooma in när upplösningsgränsen har nåtts? Hur kan man återuppfinna eller gissa den saknade informationen för att fylla i den nödvändigtvis grova bilden efter att ha ökat storleken? Jo, Cimg-algoritmen som vi använder här gör ett utmärkt jobb. Prova den och se själv! Ändra storlek på ett fotografi Om fotografiet har fel storlek kan du skala det till storleken du vill ha med verktyget Transformera Ändra storlek. Välj Transformera Ändra storlek och justera resultatvärden. Dialogrutan för storleksändringsverktyget är tillgänglig nedan. Example 3.16 Dialogrutan för storleksändringsverktyget Detta bildverktyg för storleksändring använder en vanlig linjär interpolationsmetod för att approximera bildpunkter. Om du vill förstora en liten bild med bättre kvalitet, prova verktyget Förstora fotografi Öka bildstorlek (förstora) Många bildredigeringsprogram använder någon form av interpolation, t.ex. spline-interpolation, för att förstora en bild. digikam använder ett mer sofistikerat tillvägagångssätt. Algoritmen som är grunden i Förstora fotografi har utvecklats av bildgruppen på GREC CNRS-laboratoriet i Caen, Frankrike, och är en del av CImg-projektet. 152

153 Du måste tala om för verktyget vilken storleksändring du vill utföra. Inställningarna är tillgängliga under fliken Ny storlek och listas nedan: Behåll proportion: Om det här alternativet är aktiverat, bevaras originalbildens proportion när den nya storleken ställs in. Bredd: Den nya bildens bredd som används vid förstoring. Höjd: Den nya bildens höjd som används vid förstoring. Om du vill ställa in filterparametrar för finjustering, använd flikarna Utjämning och Avancerade inställningar: Detaljbevarande p [0, 100]: Den här styr bevarande av krökningar (anletsdrag). Ett lågt värde tvingar fram en likformig utjämning över hela bilden, medan större värden i första hand utjämnar likformiga områden och lämnar detaljerna skarpare. Värdet 0,9 bevarar detaljer bra nog så att ingen ökning av skärpan krävs efteråt. Observera att Detaljbevarande alltid måste vara mindre än Anisotropi. 153

154 Anisotropi alfa [0, 100]: Ett lågt värde utjämnar lika mycket i alla riktningar, medan ett värde nära 1 bara utjämnar i en riktning. Om du har filmkorn eller CCD-liknande brus, ger ett högt värde vågliknande mönster, medan JPEG-artefakter är lämpliga för värden nära 1. Utjämning [0, 500]: Den här inställningen anger maximal övergripande utjämningsfaktor (när p definierar den relativa utjämningen). Ställ in det enligt brusnivån. Regelbundenhet [0, 100]: Den här parametern gäller större strukturer. Ju större värdet är, desto mer regelbunden blir den övergripande utjämningen. Det är nödvändigt när det finns mycket brus, eftersom det då är svårt att uppskatta geometrin. Om du också vill åstadkomma en van Gogh turbulenseffekt, rekommenderas inställningar större än 3. Filtreringsiterationer: Antal gånger som suddighetsalgoritmen utförs. Oftast är 1 till 2 tillräckligt. Vinkelsteg da [5, 90]: Vinkelintegrering av anisotropifaktorn a. Om alfa väljes liten, ska också da väljas liten. Men se upp med att små vinklar ger långa beräkningstider. Välj det så stort som du kan acceptera. Integreringssteg [0,1, 10]: Stegbredd för rumslig integrering uttryckt i bildpunkter. Bör förbli mindre än 1 (delbildpunktsutjämning) och ska aldrig vara mer än 2. Använd linjär interpolation: Vinsten i kvalitet om du markerar alternativet är bara marginell, och du förlorar en faktor två i hastighet. Rekommendationen är att lämna det av. Knapparna Spara som och Ladda används för att göra just det. Alla filterinställningar för att förstora ett fotografi som du har ställt in kan sparas i filsystemet i en textfil och senare laddas. VARNING Förstoring av fotografi är mycket bra på vad det gör, med det kan ta lång tid att utföra, och orsaka hög processorlast. Du kan alltid avbryta beräkningen genom att trycka på knappen Avbryt under uppritningen. 154

155 Förstoringsverktyget under arbete Nedan ser du ett exempel på förstoring av ett fotografi för ett litet färgbildsområde vars storlek har ändrats till x2. Originalet är (1) och det förstorade resultatet (3). Förhandsgranskningen (2) är resultatet med den vanliga linjära storleksändringsmetoden för jämförelse Beskära ett fotografi Manuell beskärning Att beskära ett fotografi är inte bara en vanlig åtgärd, utan också ett ofta underskattat verktyg för fotografen att komponera en bild. Bildeditorn gör det mycket enkelt. Dra helt enkelt en rektangel över bilden genom att hålla nere vänster musknapp och flytta musen för att beskära en bild. Du ser en rektangulär trådram som visas medan du flyttar musen. 155

156 Example 3.17 Nuvarande bildmarkering i bildeditorn När du släpper knappen blir området i fotografiet som tas bort vid beskärningsåtgärden mörkare. Det låter dig få en god uppfattning om hur fotografiet ser ut när du väl har beskurit det. Du kan ändra storleken på det beskurna området genom att dra rektangelns hörn, och du kan åstadkomma ett nytt beskärningsområde genom att helt enkelt skapa en ny rektangel. När du väl är nöjd med beskärningen, klicka på knappen i verktygsraden, för att beskära fotografiet (Ctrl+X). Använd alternativen Arkiv Spara eller Arkiv Spara som i menyn Arkiv för att spara det nyss beskurna fotografiet Proportionell beskärning Verktyget för proportionell beskärning går längre. När du redigerar digitala bilder är det ofta nödvändigt att skapa ett format som till exempel fungerar ihop med ditt fotoalbum eller pappersformat. Om du skriver ut en bild från digitalkameran och därefter försöker stoppa in det i ditt fotoalbum, kanske du märker att kameran har en annan bredd eller höjd än vanliga fotografiska filmformat, så att du måste beskära dina digitala bilder med en fördefinierad proportion (till exempel 5:7 eller 2:3 som är en standardiserad fotografisk proportion). 156

157 Example 3.18 Dialogrutan för verktyget för proportionell beskärning I området för förhandsgranskning kan du ändra storlek på beskärningsrektangeln genom att flytta hörnen med musen. Den behåller proportionen som ställs in längst ner i dialogrutan. I inställningarna för verktyget för proportionell beskärning anger du Orientering som Stående eller Liggande. Stående har alltid det större talet tilldelat till Höjd och liggande till Bredd. Verktyget för proportionell beskärning använder en relativ proportion. Det betyder att den är likadan vare sig du använder centimeter eller tum, och att det inte anger en fysisk storlek. Nedan kan du till exempel se en lista över relationen mellan traditionella fotografiska pappersstorlekar och proportionell beskärning. Standardstorlekar för fotopapper Proportionell beskärning 10x15 cm 20x30 cm 30x45 cm 3,5x5 4x6 8x12 12x18 16x24 20x30 2:3 6x8 cm 15x20 cm 18x24 cm 30x40 cm 3,75x5 4,5x6 6x8 7,5x10 9x12 3:4 20x25 cm 40x50 cm 8x10 16x20 4:5 15x21 cm 30x42 cm 5x7 5:7 21x30 cm 42x60cm 7:10 Längst till höger i dialogrutan är två knappar tillgängliga för att automatiskt flytta markerat beskärningsområde till bildens horisontella eller vertikala centrum. Längst ner i dialogrutan, låter knappen Maximal proportion dig ändra markeringens yta till den maximala, enligt de nuvarande inställningarna av proportion och orientering. 157

158 NOT Verktyget för proportionell beskärning kommer ihåg inställningar beroende på bildens orientering (horisontell eller vertikal). När du använder beskärningsverktyget nästa gång används inställningarna som förvalda värden beroende på bildens orientering. De ändrade bilddimensionerna lagras i EXIF-tabeller, så att EXIF-data motsvarar den beskurna bilden och inte originalbilden Kompositionsguide När man först tittar på en bild, stannar betraktarens öga sällan i bildens centrum, utan går istället från övre vänstra hörnet åt höger, och därefter ner till vänster och till höger igen. Mönstret är oftast omedvetet men det är väldokumenterat. Det hör troligen ihop med det västliga läsmönstret. Ur fotografens synvinkel, blir då målet att leda betraktarens blick till motivet, med kunskap om sättet som många varseblir en bild. Inställningarna i Kompositionsguiden tillhandahåller hjälpelement för att komponera bilder bättre. Hjälplinjerna är: Tredjedelsregeln: Ett rutnät som delar upp bilden i tredjedelar i alla riktningar (vilket ger 9 delar). Proportionerna är nära den gyllene regeln och härleds från det mänskliga ögats blickfält. De används, vanligen med små variationer, för en stor mängd ofta använda objekt. Inne i ramen finns de exakta områden där bildens viktiga delar ska placeras. Samma princip används för att avgöra horisontens position och proportionen mellan mark och himmel. Många fotografer och artister är medvetna om tredjedelsregeln, där en bild delas upp i tre delar vertikalt och horisontellt och skärningspunkterna representerar platser där viktiga visuella element ska placeras. Att flytta horisonten i ett landskap till positionen en tredjedel är ofta effektfullare än att placera den i mitten, men den kan också placeras nära botten på en fjärdedel eller en sjättedel. Det finns ingenting obligatoriskt i att använda tredjedelsregeln. När visuella element placeras för att få en effektfull komposition, måste man överväga många faktorer inklusive färg, dominans, storlek och balans tillsammans med proportion. Ofta kan en viss mängd balans eller spändhet i bilden göra en komposition effektfullare. Example 3.19 Exempel på komposition av ett fotografi med tredjedelsregeln 158

159 Harmoniska trianglar: Harmoniska delningar förlitar sig på principen om likformighet. Som hjälplinjerna för tredjedelsregeln, är harmoniska trianglar en annan uppdelning av bilden som använder en rektangel i likvinkliga harmoniska trianglar uppradade längs diagonalen. Example 3.20 Exempel på komposition av ett fotografi med harmoniska trianglar Gyllene snittet: Det gyllene snittet är ett förhållande som ligger bakom en mångfald växtmönster i hela naturen (från spiralen i ett Nautilus skal till kronbladen i en solros), och det har ett mystiskt sätt att dyka upp i alla möjliga saker vi anser vara vackra. Det gyllene snittet är det irrationella talet 1, , vars användning kan dateras tillbaka till de gamla egyptierna och grekerna som använde det när tempel och pyramider konstruerades. Artister och arkitekter har använt det gyllene snittet genom tidsåldrarna när de skapat målningar, byggnader och till och med fotografier, för att ge skapelserna en känsla av naturlig ordning och skönhet. Förhållandet är inneboende i Fibonacci-serien: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 etc., där varje tal som följer efter 1 är lika med summan av de två föregående talen. Förhållandet 1:1,618 som bildas är det gyllene snittet. En komposition som följer regeln anses vara visuellt harmonisk. Det gyllene snittet tillhandahåller mer flytande hjälplinjer när det används för att komponera en bild. Hjälplinjerna listas nedan: Hjälplinjen Gyllene spiral ökar chansen att få fängslande resultat i dina fotografier. I motsats till tredjedelsregeln, formar den gyllene spiralen en flytande linje för ögat att följa igenom bilden. Denna kompositionsstil inbjuder betraktarens blick in i bilden längs en spirallinje, vilket skapar ett mer symmetriskt visuellt flöde, och en fascinerande helhetsupplevelse vid betraktandet. 159

160 Example 3.21 Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen Ytterligare en hjälplinje är Gyllene spiralsnitt (eller gyllene rektanglar). Rektanglarna används för att bygga den gyllene spiralen. Det ska finnas något som leder ögat till kompositionens centrum. Det kan vara en linje eller flera motiv. Detta något kan bara vara där utan att leda ögat, men det skulle ändå göra sitt jobb. Example 3.22 Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralsnitt Gyllene trianglar är en version av gyllene spiralen som beskrivs ovan. Dess vertex är mitt- 160

161 punkterna på sidorna i den gyllene rektangeln. Observera att i motsats till harmoniska trianglar, är inte gyllene trianglar likvinkliga trianglar. Att placera diagonaler längs dessa linjer kan göra ett annars statiskt motiv verka mer dynamiskt. När du använder gyllene trianglar för att dela upp ramen, skapar du en effekt som professionella fotografiska experter givit namnet dynamisk symmetri. Försök att hålla motivet i fokus på en av skärningspunkterna, och placera annan visuell information i trianglarna du redan delat upp. Resultatet blir en mycket attraktiv komposition som du kanske inte annars kunnat uppnå. Example 3.23 Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene trianglar Liksom tredjedelsregeln påverkar Gyllene snitt förhållandet hos bildens storlek samt placering av huvudmotivet på bilden. Förhållandet är nära 35 mm förhållandet, så du behöver inte ändra bildens storlek i de flesta fall, men du måste ta hänsyn till kompositionen: huvudmotivet ska placeras på en av de fyra linjerna eller fyra skärningspunkterna (till exempel motivets ögon). Helt sanningsenligt är inte reglerna likadana. Tredjedelsregeln är en förenklad version av det gyllene snittet. 161

162 Example 3.24 Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene snitt Alternativen Vänd horisontellt och Vänd vertikalt kan användas för att vända de harmoniska uppdelningarna. Knappen Färg låter dig ställa in hjälplinjernas färg. Om du har en bild med hög färgkontrast, kan hjälplinjerna bli osynliga. På detta sätt kan du anpassa hjälplinjerna till den aktuella bilden Inledning När en bild tas är det alltför lätt att inte hålla kameran alldeles perfekt vertikalt eller horisontellt, vilket ger en bild där allt lutar med en viss vinkel. Sättet att korrigera det i digikams bildeditor är att använda verktyget Rotera bild. Välj Transformera Rotera bild och justera resultatets vinkel Verktyget Rotera bild Rotera bilden genom att använda skjutreglaget Vinkel (värdet är i grader). Tryck på Återställ värden för att återställa skjutreglaget till noll. En förhandsgranskning av rotationseffekten är tillgänglig till höger i dialogrutan. Den nya resultatbildens dimensioner i bildpunkter visas. Verktyget rotera bild tillhandahåller en vertikal och horisontell linje för bättre justering. Flytta musmarkören under förhandsgranskningen av bilden för att visa de streckade hjälplinjerna. Flytta markören till en plats i bilden som antas vara vertikal eller horisontell, som havet eller kanten på en byggnad, och klicka med vänster musknapp för att frysa de streckade linjernas position. Justera nu vinkeln enligt hjälplinjerna. 162

163 VARNING Efter att bilden har roterats, märker du ofta att resultatet är bättre men inte helt perfekt. En lösning är att rotera lite till, men det finns en nackdel med det angreppssättet. Varje gång du roterar en bild blir den oundvikligen något suddigare, eftersom de roterade bildpunkterna inte radas upp perfekt med de ursprungliga bildpunkterna. Med en enda rotation är effekten ganska liten, men två rotationer ger dubbelt så stor effekt som en och det finns ingen anledning att orsaka mer suddighet än du måste. Hjälplinjerna i förhandsgranskningen för rotera bild kan dock hjälpa dig att utföra en vinkeljustering av en bild riktigt första gången Rotera bild under arbete Dialogrutan för verktyget rotera bild i arbete är tillgänglig nedan. Efter du har roterat en bild finns det otrevliga triangulära hål vid hörnen. Ett sätt att fixa dem är att beskära bilden med bildeditorns meny Transformera Beskär. Ett elegantare sätt att beskära den roterade bilden är att använda funktionen Automatisk beskärning. Välj någon av följande alternativ från kombinationsrutan enligt vad du föredrar: Bredaste område: Alternativet beskär den roterade bilden till den bredast möjliga rektangulära sektion (bredd). Största område: Alternativet beskär den roterade bilden till den största ytan. Håll musen över kombinationsrutan och rulla med hjulet mellan de två möjligheterna. Kryssrutan Kantutjämning jämnar ut bilden något efter rotationen. Läs varningen ovan Inledning Det här verktyget låter dig omvandla perspektivet i ett fotografi. Det är mycket användbart vid arbete med fotografier som innehåller grundstensförvrängningar. Grundstensförvrängning uppstår när ett objekt fotograferas från en vinkel istället för rakt framifrån. Om du till exempel tar en bild av en hög byggnad från marknivå, verkar byggnadens kanter mötas längst bort i änden. Å andra sidan kan du använda verktyget för att införa ett nytt perspektiv som inte ger en bild rakt framifrån utan ger bilden ett kreativt inslag. 163

164 Använda perspektivjustering Alla perspektivomvandlingar utförs omkring en fast punkt som kallas referenspunkten. Punkten finns i mitten på objektet du omvandlar och visas med en röd cirkel. Använd de kvadratiska områdena i bildens hörn för att ändra perspektivet. Förhandsgranskningen av perspektivet ritas automatiskt. Till höger i dialogrutan finns information som hjälper dig att styra perspektivändringen: Ny bredd: Visa den nya bildbredden i bildpunkter inklusive storleken på det tomma området omkring bilden som uppstår på grund av de geometriska omvandlingarna. Ny höjd: Visa den nya bildhöjden i bildpunkter inklusive storleken på det tomma området omkring bilden som uppstår på grund av de geometriska omvandlingarna. Övre vänstra vinkeln: Visa nuvarande vinkel i grader för perspektivområdets övre vänstra hörn. Övre högra vinkeln: Visa nuvarande vinkel i grader för perspektivområdets övre högra hörn. Nedre vänstra vinkeln: Visa nuvarande vinkel i grader för perspektivområdets nedre vänstra hörn. Nedre högra vinkeln: Visa nuvarande vinkel i grader för perspektivområdets nedre högra hörn. VARNING Efter en perspektivjustering appliceras på en bild, blir bilden oundvikligen något suddigare. För en enstaka justering är effekten ganska liten, men två justeringar ger dubbelt så stor effekt som en och det finns ingen anledning att orsaka mer suddighet än du måste. När du har justerat perspektivet i en bild, finns det otrevliga triangulära hål i hörnen. Ett sätt att fixa dem är att beskära bilden med bildeditorns meny Transformera Beskär Perspektivjustering under arbete Dialogrutan för perspektivjustering under arbete visas nedan. 164

165 Inledning Skjuvningsverktyget används för att flytta en del av en bild åt ett håll och en annan del åt motsatt håll. En horisontell skjuvning flyttar till exempel den övre delen åt höger och den undre delen åt vänster. Detta är inte en rotation: bilden förvrängs. Med andra ord omvandlar det en rektangel till ett parallellogram. Verktyget är tillgängligt i menyn Transformera Skjuva Använda skjuvningsverktyget Skjuva bilden genom att använda skjutreglagen Horisontell vinkel och Vertikal vinkel (värden i grader). Du kan antingen skjuva horisontellt eller vertikalt på samma gång. Tryck på Återställ värden för att initiera om skjutreglagen till noll. En förhandsgranskning av skjuvningseffekten är tillgänglig i mitten av dialogrutan. Den nya resultatbildens dimensioner i bildpunkter visas till höger i dialogrutan. För att hjälpa dig tillhandahåller verktyget också en vertikal och horisontell guide. Flytta muspekaren på förhandsgranskningen av bilden för att visa guiden med streckade linjer. Flytta pekaren till en viktig plats på bilden, som havet eller kanten på en byggnad och tryck på vänster musknapp för att frysa positionen för de streckade linjerna. Justera nu skjuvningen enligt guiden. VARNING Efter en skjuvningsjustering har verkställts, blir bilden oundvikligen något suddig. För en enstaka skjuvning är suddigheten ganska liten, men två skjuvningar ger dubbelt så stor suddighet som en, och det finns ingen anledning att göra det suddigare än du måste. Efter du har skjuvat en bild finns det obehagliga triangulära hål vid hörnen. Ett sätt att fixa dem är att beskära bilden med bildeditorns meny Transformera Beskär Skjuvningsverktyget under arbete Skjuvningsverktygets dialogruta under arbete är tillgänglig nedan. 165

166 3.2.6 Lägga till dekorativa element Inledning Genom att lägga till en struktur på bilden, vare sig den är i färg eller svartvitt, kan du få den att se ut som en oljemålning på duk, en etsning av en gammal mästare, ett popkonstporträtt bestående av förstorade halvtonspunkter, eller till och med en väggmålning på tegel. Bildeditorns meny Bild Lägg till struktur kan användas för detta Använda strukturverktyget Två alternativ ger dig kontroll över strukturen som läggs till på bilden: Typ: Det här alternativet anger den dekorativa strukturstilen som ska läggas till under bilden. Blandning: Genom att dra reglaget åt höger ökas strukturens djupverkan eller tredimensionalitet på bilden Strukturverktyget under arbete Struktureffekten Papper tillagd i ett fotografi är tillgänglig nedan. Originalbilden är (1), resultatbilden är (2). Faktorn Blandning som används är

167 Inledning Att hålla betraktarens intresse inom kanternas begränsning i ett fotografi är inte en enkel uppgift. Ett av de enklaste sätten att behålla uppmärksamheten på bilden är att inkludera en dekorativ ram omkring en bild. Det ger en sorts psykologisk barriär för det irrande ögat. Bildeditorns meny Bild Lägg till kant kan användas för detta Använda verktyget Lägg till kant Fyra alternativ låter dig styra hur den dekorativa ramen ritas upp: Typ: Det här alternativet anger den dekorativa ramens stil som ska läggas till omkring bilden. Heldragen omger bilden bara med en färgad linje, stilen Niepce omger bilden med en tunn linje och en bred kant (idealiskt för svartvita bilder), stilen Fasad lägger till en ytterligare dimension i bilden (idealisk för att skapa en knappeffekt), och Dekorativa stilar lägger till en utsmyckad kant med mönster. Bredd: Det här alternativet anger bredden i procent av bildstorleken. Kanten läggs till omkring bilden. Bredden är begränsad till värden mellan 1 % och 50 %. Första: Det här alternativet anger den första färgen som ska användas med nuvarande kanttyp. Andra: Det här alternativet anger den andra färgen som ska användas med nuvarande kanttyp. Klicka på knappen Ok för att lägga till kanten omkring nuvarande bild. NOT Resultatbilden prydd med kant kommer att vara större än originalet, men kommer att använda samma proportion. Att det är på detta sätt är viktigt vid utskrift av bilder, särskilt om du har använt verktyget för proportionell beskärning innan du använder det här verktyget. 167

168 Verktyget Lägg till kant under arbete Dialogrutan Lägg till kant under arbete visas nedan Inledning Det här är ett bekvämt verktyg eftersom det låter dig enkelt lägga till formaterad text på en bild var du än vill, och på flera ställen om det behövs Använda verktyget Infoga text Verktyget verkar vara mycket intuitivt att använda. Skriv in din text och placera den med musen. Använd blockinställningar som du vill. Välj orientering, färg i en färgrymd och teckensnitt med alla deras egenskaper. Du måste skala teckenstorleken till bildens storlek. Ju större bilden är, desto större måste teckensnittet vara. Välj till sist att lägga till en kant omkring texten och/eller en halvgenomskinlig bakgrund. Voilà, det är klart! Alla textinställningar du har valt kan alltid ändras om du bara inte klickar på knappen Ok. I bilder som sparas och laddas igen har texten blivit en del av bilden, och kan inte längre ändras Verktyget Infoga text under arbete Dialogrutan för verktyget Infoga text under arbete visas nedan. 168

169 Inledning Det här verktyget gör det möjligt att kombinera två bilder genom att mycket enkelt överlagra dem. Du kan använda verktyget för att rama in fotografier och vad de berättar. Befintliga bilder eller artificiellt skapad grafik kan användas som PNG-mallfiler som innehåller kanter, ramar och sammansatta bilder som kan läggas till eller överlagras på andra bilder. Mallfiler installeras inte tillsammans med digikam, men hittas på följande webbadress. Ladda ner innehållet till digikams albumdatabas och ställ in Rotkatalog för mallar. Bildeditorns meny Bild Överlagringsmall används för att applicera en mall på en bild För att skapa nya mallar Nya mallar kan skapas med vilket ritprogram som helst, och mallarna måste lagras på disk. Färgade områden på bilden blir en mask som senare överlagras på en annan vald bild. PNGmallfiler måste skapas med RGB-läge och alfakanal. Alfakanalen representerar genomskinliga områden i bilden som inte visas vid överlagring. De valda bilderna som mallfilen överlagras på syns istället för de genomskinliga områdena i mallen. Det finns inga begränsningar när det gäller mallstorlek och orientering, men du måste använda PNG-filformat med maximal komprimering (9) för att reducera mallfilernas storlek. Om du vill lägga till mallarna du skapat i digikams malldatabas, skicka ett brev till digikams e-postlista digikam-users@kde.org Använda verktyget Överlagringsmall Om du använder verktyget för första gången, måste du ange den lokala mallkatalogen med knappen Rotkatalog i dialogrutan. Välj katalogen dit du har kopierat mallfilerna. Insticksprogrammet kommer ihåg inställningen nästa gång. När rotkatalogen för mallar är inställd, skapas en katalogträdvy som visar mallkatalogstrukturen. Att välja en uppdaterar automatiskt förhandsgranskningsraden för mallar. 169

170 Tre knappar under förhandsgranskningsområdet ger dig möjlighet att styra mallens zoomning och position på din bild: Zooma in: Den här knappen ökar den underliggande bildens zoomfaktor. Bilden centreras kring nuvarande musposition. Validera med vänster musknapp. Zooma ut: Den här knappen minskar zoomfaktorn. Bilden centreras kring nuvarande musposition. Om du vill att mallen ska användas med hela bilden, måste du zooma ut så mycket som möjligt. Validera med vänster musknapp. Flytta: Använd den här knappen för att panorera den underliggande bilden. Klicka och dra bilden med höger musknapp. Klicka på knappen Ok för att applicera mallen på den nuvarande bilden, som i sin tur gör att mallens storlek automatiskt ändras till förhandsgranskningens storlek Verktyget Överlagringsmall under arbete Dialogrutan för verktyget överlagringsmall under arbete är tillgänglig nedan Specialeffekter (filter) Inledning Att simulera klassiskt infrarött filmmaterial (effekten utförs i svartvitt) ger en intressant fjärmande effekt som till och med är starkare och mer dramatisk än rena svartvita konverteringar. Kontrast och en abstrakt känsla förbättras, vilket kan stödja fotografens uttrycksfullhet som artist. Det är som att ta en bild i svartvitt med ett rödfilter på kameralinsen. Områden som reflekterar lite rött ljus, t.ex. himlen, visas som mörka områden med låg täthet. Områden som ger utmärkt reflektion av rött ljus, t.ex. de flesta typer av grönt lövverk, blir områden med hög täthet. Snölandskap blir verkligt dramatiska. Algoritmen är baserad på metoden i handledningen Simulate Infrared Film från webbplatsen GimpGuru.org, tillgänglig på denna webbadress. Filtret försöker reproducera den berömda infraröda filmen Ilford SFX200. Filmen har känslighetsområdet ISO

171 Använda det infraröda filtret Den vänstra delen av dialogfönstret låter dig välja ett område som ska visas i förhandsgranskningsdelen. Flytta omkring den röda rektangeln med musen för att se effekten på olika delar av bilden. Den nedre delen tillhandahåller två kontroller. Filmkorn och ISO känslighet. Markera rutan Lägg till filmkorn om du vill simulera den korniga strukturen från en högkänslig film. Skjutreglaget för ISO-nivå ändrar mängden filmkorn som läggs till och överflödet grön färg (klorofyll i naturen) i konverteringsblandningen. Gröna ängar blir vita som snö. Prova det. NOT Eftersom filtret blandar färgkanaler för att reproducera infraröd film (särskilt den gröna kanalen), är det ingen mening med att försöka simulera infrarödeffekten med ett svartvitt originalfotografi, eftersom färginformation saknas Filtret under arbete Det här är ett exempel på effekten infraröd film på en färgbild av ett landskap tagen i Nya Zealand. Originalbilden är (1) och den konverterade bilden är (2). Filmkänsligheten använd för att simulera den infraröda filmen är ISO 400. Högre ISO-värden skapar en sorts aura i dagrarna Inledning Filtret Filmkorn i digikam är ett enkelt verktyg för att producera filmkornighet på bilderna som är känd från klassiska högkänsliga filmmaterial, som till exempel den berömda svartvita Kodak Trx-X. För att öka filmens känslighet använde tillverkare större silverkorn i fotoemulsionen. Filmkornighetseffekten ger fotot en särskild stämning eller verkar transportera det i tiden. Den behandlade bilden erhåller en tidlös atmosfär, frånkopplat från det dagliga livet. Om du vill ha det där gryniga, konstnärliga, gatubildkorniga filmutseendet, särskilt för monokromatiska foton, använd då det här filtret. 171

172 Använda filmkorninghetsfiltret Det finns en skjutkontroll kalibrerad i ISO-känslighet för att styra kornintensiteten och granulariteten. Standardvärdet är inställt till ISO-2400, även om högre värden ofta krävs. Om du vill ha ännu mer kornighet, använd filtret flera gånger Filtret under arbete Det här är ett exempel på en filmkornighetseffekt använd på en svartvit bild. Den ursprungliga bilden är (1) och den filtrerade bilden är (2). Filmkänsligheten som används för att simulera filmens kornighet är ISO Inledning Filtret Oljemålning i digikam hjälper till att ge digitala bilder ett fint oljemålningsliknande utseende. Bilder av natur och stilleben passar bra för den här effekten Använda oljemålningsfiltret Det finns två skjutkontroller för att styra effekten. Den övre kontrollen väljer Penselstorlek mellan 1 och 5. Större penslar passar bättre för större bilder. Den nedre, Utjämning, styr jämnheten, eller sett från andra hållet, ojämnheten Oljemålningsfiltret under arbete Det här är ett exempel på oljemålningsfiltereffekten. Den ursprungliga bilden är (1) och den konverterade bilden är (2). Penselstorlek för den här 640 bildpunkter stora bilden är 1, och Utjämning är

173 Inledning Filtret Kolteckna i digikam använder toningar med färg och ljusstyrka för att skapa en kolteckning i gråskala. Linjerna som definierar kanterna i bilden blir förstärkta. Bilder med toningar som ändras långsamt är inte ideala för effekten. Det är till hjälp att tänka sig vilken scen man skulle se ut för att själv göra en teckning för hand, när bilden att utgå från ska väljas Använda kolteckningsfiltret Det finns två skjutkontroller för att styra effekten med en skala från 1 till 100. Den övre skjutkontrollen väljer pennans storlek, medan den andra skjutkontrollen ger möjlighet att justera kontrasten (jämnheten) Kolteckningsfiltret under arbete Det här är ett exempel på kolteckningsfiltret. Den ursprungliga bilden är (1) och den behandlade bilden är (2). Standardvärdena 30 och 10 användes. Resultatet kan förbättras genom att justera ljusstyrkenivåerna. 173

174 Inledning Filtret Relief i digikam är ett snabbt verktyg för att rita upp bilder med en tredimensionell effekt. Den fungerar särskilt bra på bilder med en enkelt struktur, där färgerna inte är det viktigaste innehållet. Filtret använder skillnader mellan färger och ljusstyrka för att konvertera bilden till ett grått, månliknande landskap upplyst från klockan Använda relieffiltret Djup gör det möjligt att definiera filtreringens kontrast. Värdet 30 (10 %) är normalt Relieffiltret under arbete Det här är ett exempel på relieffiltret. Den ursprungliga bilden är (1) och den konverterade bilden är (2). Djup som använts är 10 %. 174

175 Inledning Du kan ändra ett vanligt fotografi till ett konstverk lämpligt för inramning med förvrängningsåtgärder med det här filteruppsättningen. Den använder algoritmer med copyright av Pieter Voloshyn Använda filtret Här är tillgängliga förvrängningseffekter: Typ Förhandsgranskning Fiskögon: Förvränger fotografiet omkring en tredimensionell sfärisk form för att reproducera den vanliga fotografiska effekten fisköga. Virvel: Snurrar fotografiet för att skapa ett virvelmönster. Cylindrisk horisontell: Förvränger fotografiet omkring en horisontell cylinder. 175

176 Cylindrisk vertikal: Förvränger fotografiet omkring en vertikal cylinder. Cylindrisk h/v: Förvränger fotografiet omkring två cylindrar, en horisontell och en vertikal. Karikatyr: Förvränger fotografiet med inversen av effekten fiskögon. Flera hörn: Delar upp fotografiet i ett mönster med flera hörn. 176

177 Horisontella vågor: Förvränger fotografiet med horisontella vågor. Vertikala vågor: Förvränger fotografiet med vertikala vågor. Blockvågor 1: Delar upp bilden i celler och får den att se ut som om den syns genom glasblock. Blockvågor 2: Som Blockvågor 1 men med en annan version av glasblocksförvrängning. 177

178 Cirkulära vågor 1: Förvränger fotografiet med cirkulära vågor. Cirkulära vågor 2: En annan variation på effekten med cirkulära vågor. Polära koordinater: Konverterar fotografiet från rektangulära till polära koordinater. Omvända polära koordinater: Inversen av effekten Polära koordinater. 178

179 Ruta: Delar upp fotografiet i fyrkantiga rutor och flyttar omkring dem slumpmässigt inne i bilden. VARNING Vissa effekter kan ta lång tid att utföra, och orsaka hög processorlast. Du kan alltid avbryta en effekt genom att trycka på knappen Avbryt under uppritning av förhandsgranskningen Förvrängningsfiltret under arbete Dialogrutan för verktyget förvrängningseffekt under arbete är tillgänglig nedan Inledning Du kan transformera ett vanligt fotografi till ett konstverk lämpat för inramning med oskärpeoperationer genom att använda filteruppsättningen. Den använder algoritmer med copyright av Pieter Voloshyn. 179

180 Använda oskärpeeffekter Detta är tillgängliga oskärpeeffekter: Typ Förhandsgranskning Zoomoskärpa: Gör bilden oskarp längs radiella linjer med början i en angiven centrumpunkt. Detta simulerar oskärpan hos en kamera med zoomobjektiv, och ger därigenom fotografiet ett dynamiskt uttryck som ofta syns i sportfotografering. Radiell oskärpa: Gör bilden oskarp genom att rotera bildpunkterna omkring den angivna centrumpunkten. Detta simulerar oskärpan hos en roterande kamera. Avståndsoskärpa: Gör bilden oskarp genom att använda effekten av en ofokuserad kameralins. Motivet verkar dra sig bort mot bakgrunden. 180

181 Rörelseoskärpa: Gör bilden oskarp genom att flytta bildpunkterna horisontellt. Detta simulerar oskärpan från en linjärt förflyttad kamera, dvs. som en bild tagen från en bil eller ett tåg. Fokuseringsoskärpa: Gör bildens hörn oskarpa för att reproducera astigmatisk förvrängning hos en lins. Mjukare oskärpa: Gör bilden mjukt oskarp i mörka toner och starkt i dagrarna. Det ger fotografier en drömlik och glansig mjuk fokuseringseffekt (Hamilton-effekt). Det är idealiskt för att skapa romantiska porträtt, glamorösa fotografier eller för att ge fotografier en varm och finstämd glöd. 181

182 Skakningsoskärpa: Gör bilden oskarp genom att flytta bildpunkterna slumpmässigt, för att simulerar oskärpan från en kamera som rör sig godtyckligt. Smart oskärpa: Hittar färgkanterna i bilden och gör dem oskarpa utan att smutsa ner resten av bilden. Frostat glas: Gör bilden oskarp genom att slumpmässigt fördela ljus som kommer genom att frostat glas. 182

183 Mosaik: Delar upp fotografiet i rektangulära celler och skapar därefter om det genom att fylla i cellerna med medelvärdet av bildpunkterna. VARNING Vissa effekter kan ta lång tid att utföra, och orsaka hög processorlast. Du kan alltid avbryta en effekt genom att trycka på knappen Avbryt under uppritning av förhandsgranskningen Oskärpeeffekter under arbete Ett exempel på effektfiltret för oskärpa under arbete visas nedan Inledning Regndroppar är ett trevligt litet verktyg för att lägga till regndroppar på dina bilder. Det återger förstås din bild med ett sorts vått utseende. Det använder en algoritm med copyright av Pieter Voloshyn. 183

184 Använda regndroppsfiltret Tre skjutreglage ger dig kontroll över effektfiltret: Droppstorlek tillåter förstås att ändra storleken på dropparna. Eftersom droppstorleken inte automatiskt skalas med bildstorleken, är det ofta nödvändigt att reducera storleken för små bilder. Antal ändra antalet och tätheten hos dropparna. Fisköga ändrar den optiska effekten av dropparna över bilden. NOT Du kan hålla ett område rent från regndroppar med verktyget Markera i digikams bildeditor. Att markera ett område att undvika (till exempel ett ansikte) innan filtret Regndroppar startas, håller det fritt från regndroppar Regndroppsfiltret under arbete Det här är ett exempel på regndroppsfiltret. Den ursprungliga bilden (1) visar en stilla solnedgång, den förändrade bilden (2) visar en solnedgång efter en åskstorm. Förvalda värden har använts för exemplet. 3.3 Behandling av obehandlade filer och färghantering NOT Denna artikel och handledning har i huvudsak författats av Elle Stone. Tack går till Elle för bidraget. Här har den bara anpassats till digikams specifika implementering. 184

185 3.3.1 Inledning Syftet med ett arbetsflöde med färghantering är att försäkra sig om att färgerna som kommer från kameran eller bildläsaren har ett förutsägbart förhållande till färgerna som verkligen fotograferades eller lästes in, att färgerna som visas av bildskärmen motsvarar färgerna som kommer från kameran eller bildläsaren, och att färgerna som skrivs ut eller visas på webben motsvarar de som skapades i det digitala mörkrummet Vilka knappar ska man trycka på? När det gäller färghantering vill alla veta vilka knappar ska man trycka på för att få önskade resultat. Tyvärr innebär färghantering av nödvändighet att välgrundade val måste göras för varje steg i bildbehandlingens arbetsflöde. Syftet med denna handledning är att ge tillräcklig bakgrundsinformation om färghantering, tillsammans med länkar till mer djupgående information, för att göra det möjligt för dig att börja ta egna välgrundade beslut, baserat på önskade resultat Finns det någon som inte behöver bekymra sig om färghantering? Om ditt arbetsflöde med bilder uppfyller alla sex kriterier som listas nedan, behöver du inte bekymra dig om färghantering. 1. Du arbetar med en bildskärm som är riktigt kalibrerad i färgsystemet srgb (mer om det nedan) 2. Ditt arbetsflöde med bilder börjar med en JPEG-bild skapad av kameran som redan använder färgsystemet srgb 3. Du arbetar enbart i färgsystemet srgb vid redigering 4. Din skrivare förväntar sig bilder i färgsystemet srgb 5. Din bildläsare skapar bilder i färgsystemet srgb 6. Dina enda andra sätt att skicka bilder är via e-post eller webben, där srgb är en de factostandard Färgsystemet srgb Vad är så speciellt med färgsystemet srgb? srgb är vitt accepterat som en standardfärgprofil av i stort sett alla som är inblandade i konsumentinriktad bildhantering. Hewlett Packard och Microsoft föreslog 1996 srgb som ett standardiserat färgsystem för konsumentinriktade tillämpningar. Som anges i det ursprungliga förslaget från HP och MS: Hewlett-Packard och Microsoft föreslår tillägg av stöd för ett standardfärgsystem, srgb, i Microsofts operativsystem, HP produkter, Internet, och alla andra intresserade tillverkare. Syftet med färgsystemet är att komplettera de nuvarande färghanteringsstrategierna genom att möjliggöra en tredje metod för hantering av färger i operativsystem, drivrutiner och Internet som utnyttjar en enkel och robust enhetsoberoende färgdefinition. Det åstadkommer god kvalitet och bakåtkompatibilitet med minimering av extra överförings- och systemkostnader. Ett sådant färgsystem, baserad på ett kalibrerat kolorimetriskt RGB-färgsystem väl lämpad för katodstråleskärmar, television, bildläsare, digitalkameror och utskriftssystem, kan stödjas med minimal kostnad för leverantörer av programvara och hårdvara

186 För närvarande följer och försäkrar ICC (Internationella färgkonsortiet) att en färg är riktigt avbildad från inkommande till utgående färgrymd... genom att bifoga en profil för inkommande färgrymd till bilden ifråga. Det är lämpligt för användare med höga krav. Det finns dock en omfattande kategori användare som inte kräver en sådan nivå av flexibilitet och kontroll. Dessutom stöder inte de flesta befintliga filformat inbäddade färgprofiler, och kommer kanske aldrig göra det, och slutligen finns det ett omfattande antal användningsområden där tillägg av extra data i filer avråds från. Ett gemensamt standardiserat RGB-färgsystem löser dessa problem... genom att föra samman de många standardiserade och icke-standardiserade RGB-färgsystemen för bildskärmar i ett enda standardiserat RGB-färgsystem. En sådan standard skulle drastiskt kunna förbättra färgtroheten i skrivbordsmiljön. Om operativsystemleverantörer exempelvis tillhandahåller stöd för ett standardiserat RGB-färgsystem, kan apparatleverantörer som stöder standarden enkelt och säkert kommunicera färginformation utan ytterligare färghanteringskostnader i de vanligaste situationerna. (archived copy) Sammanfattningsvis, var och är syftet med det nu nästan allmänt vedertagna färgsystemet srgb att förenkla för konsumenter (inget behov av att bekymra sig om färghantering), att inte bli så dyr för tillverkare (inget behov av att bekymra sig över kompatibilitet i konsumentledet mellan digitalkameror eller bildläsare, bildskärmar, skrivare, med mera) och att vara mer lätthanterligt när bilder visas på Internet (bekymra sig inte om att inbädda och läsa ICC-profiler: anta bara srgb). Om srgb fungerar så bra och gör livet så enkelt för alla, varför ska man då använda något annat färgsystem och därigenom bli tvungen att bekymra sig om färghanteringsproblem? srgb konstruerades för att innehålla färger som enkelt gick att visa på konsumentinriktade bildskärmar och skrivas ut av konsumentinriktade skrivare tillverkade Denna minsta gemensamma nämnare av synliga och skrivbara färger, den tekniska termen är tonomfång, är mycket mindre än den mängd färger vi kan se i verkligheten, mycket mindre än den mängd färger dagens digitalkameror kan avbilda, mycket mindre än den mängd färger dagens skrivare kan skriva ut, och mycket mindre än tonomfånget hos de nya bildskärmar med stort tonomfång som börjar komma in på konsumentmarknaden. För alla som vill använda sig av de större tonomfång tillgängliga idag, till och med på konsumentnivå, är tonomfånget hos srgb för litet. Omvänt, om du inte avser att använda ett utökat tonomfång vid något tillfälle i ditt digitala arbetsflöde med bilder, behöver du inte bekymra dig om andra färgsystem än srgb och allt tillhörande krångel med färghantering Hur liten är srgb? En visuell representation av begränsningarna hos srgb jämfört med färger man egentligen ser i verkligheten presenteras nedan. Den visar en tvådimensionell representation av alla färger man kan se (det hästskoformade området) och färgerna som ingår i färgrymden srgb (det mindre triangelformade området). 186

187 Om du vill se en tvådimensionell representation av srgb jämförd med några av de större arbetsfärgsystemen, se Bruce Lindbloms utmärkta hemsida, klicka på Info och därefter Information About RGB Working Spaces Kalibrera och profilera bildskärmens RGB Om man väljer att enbart arbeta med färgsystemet srgb, behöver man då kalibrera bildskärmen? Ja! Vare sig du förblir inom tonomfånget som tillhandahålls av srgb eller inte, behöver du en riktigt kalibrerad bildskärm eftersom srgb antar att bildskärmen är kalibrerad för srgb. Kalibreringen av bildskärmen sluter cirkeln. Om du arbetar inom tonomfånget som tillhandahålls av srgb måste du kalibrera bildskärmen enligt srgb-standarden (eller skapa och använda en riktig bildskärmsprofil, eller både och) Vad är konsekvenserna av att arbeta med en okalibrerad bildskärm? Det finns flera möjliga konsekvenser, ingen av dem bra. Varje bildskärm, kalibrerad eller inte, har sin egen (okalibrerade) vitpunkt, uttryckt som en temperatur i grader Kelvin. Vitpunkten hos en bildskärm (kalibrerad eller inte) är färgen man ser när man tittar på en helvit yta av skärmen. Helt vitt är det när RGB värdena i bilden alla är lika med 255 (uttryckt med 8-bitars värden), såsom den enkla vita bakgrunden på en webbsida eller kontorsdokument. Man kan tro att vitt är vitt, men om du kunde rada upp flera bildskärmar kalibrerade med olika vitpunkter, skulle du se att ju högre temperatur bildskärmens vitpunkt har, desto blåare ser skärmen ut i jämförelse med andra bildskärmar med lägre vitpunkter. Om du kan hitta inställningarna för din egen bildskärm, ändra temperaturen uppåt och neråt (kom ihåg att ställa tillbaka den till dess ursprungliga inställning när du är klar, om du inte bestämmer dig för att du vill ha en annan vitpunkt). Dina ögon, som snabbt anpassar sig till en konstant vitpunkt, märker enkelt att skärmen blir blåare eller gulare när du flyttar vitpunkten uppåt eller neråt. Om din okalibrerade bildskärm är för blå (ursprunglig vitpunkten i katodstråleskärmar är typiskt 9300 K, medan srgb antar 6500 K), överkompenserar du när du redigerar bilder och skapar bilder som ser gulaktiga och för varma ut på en riktigt kalibrerad bildskärm. Omvänt, om bildskärmen är för gul eftersom färgtemperaturen är för lågt 187

Handbok Showfoto. Gilles Caulier Gerhard Kulzer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Showfoto. Gilles Caulier Gerhard Kulzer Översättare: Stefan Asserhäll Gilles Caulier Gerhard Kulzer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Bakgrund........................................... 11 1.1.1 Om Showfoto.................................... 11

Läs mer

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Starta Spectacle 6 3 Använda Spectacle 7 3.1 Ta en skärmbild....................................... 8 3.1.1 Lagringsinställning.................................

Läs mer

Filbindningar. Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll

Filbindningar. Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Filbindningar 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Hur det här modulen används.............................. 4 1.2.1

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 5. 2 Förinställning 6. 3 Anpassa användargränssnittet 7. 4 Anpassa interna inställningar 9. 5 Förbereda att bränna en skiva 10

Innehåll. 1 Inledning 5. 2 Förinställning 6. 3 Anpassa användargränssnittet 7. 4 Anpassa interna inställningar 9. 5 Förbereda att bränna en skiva 10 Det här dokumentet är konverterat från KDE:s användarbas K3b-sida 2011-01-20. Uppdatering till 2.0 av KDE:s dokumentationsgrupp Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Förinställning 6

Läs mer

Handbok Gwenview. Aurélien Gâteau Christopher Martin Henry de Valence Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Gwenview. Aurélien Gâteau Christopher Martin Henry de Valence Översättare: Stefan Asserhäll Aurélien Gâteau Christopher Martin Henry de Valence Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Vad är Gwenview...................................... 5 2 Gränssnittet 6 2.1 Startsida...........................................

Läs mer

Handbok Förstoringsglaset. Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Förstoringsglaset. Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Att använda Förstoringsglaset 7 2.1 Ändra del av skärmen som ska förstoras......................... 7 2.2 Fler funktioner

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Handbok Kanagram. Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Kanagram. Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda Kanagram 6 2.1 Spela ett spel......................................... 7 3 Anpassa Kanagram 9 3.1 Ordförråd..........................................

Läs mer

BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER

BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER Innehållsförteckning ENHETER...2 MAPPAR...2 VISNINGSLÄGEN...3 SORTERING...4 MAPPAR OCH FILER...5 FILNAMN...6 FILTILLÄGG...6 FILHANTERING KOPIERA FLYTTA BYTA NAMN

Läs mer

INNEHÅLL DEL 3 ITUNES DEL 1 IPHOTO DEL 4 GARAGEBAND DEL 2 IWEB. 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6

INNEHÅLL DEL 3 ITUNES DEL 1 IPHOTO DEL 4 GARAGEBAND DEL 2 IWEB. 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6 DEL 3 ITUNES INNEHÅLL DEL 1 IPHOTO 2. IMPORTERA BILDER... 8 A. Importera från kamera...8 B. Importera från andra medier...12 3. ORGANISERA

Läs mer

Lär dig grunderna om Picasa

Lär dig grunderna om Picasa Lär dig grunderna om Picasa Välkommen till Picasa. I den här guiden får du lära dig att använda Picasa för att organisera och redigera dina foton. Picasa Programvara När du börjar, finns det 2 saker du

Läs mer

Handbok Ark. Matt Johnston Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Ark. Matt Johnston Översättare: Stefan Asserhäll Matt Johnston Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda Ark 6 2.1 Öppna arkiv......................................... 6 2.2 Arbeta med filer.......................................

Läs mer

Live Sök Export. ExacqVision användarguide Live Sök Export. Teletec Connect AB Emil Warnicke

Live Sök Export. ExacqVision användarguide Live Sök Export. Teletec Connect AB Emil Warnicke ExacqVision användarguide Teletec Connect AB Emil Warnicke Version 1 (2009 07 13) för ExacqVision Klient 3.5.3 och nyare Sida 1 Allmänt omexacqvision ExacqVisions klientprogram har tre arbetslägen: Live,

Läs mer

Inställning av Nepomuk skrivbordssökning. Sebastian Trueg Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll

Inställning av Nepomuk skrivbordssökning. Sebastian Trueg Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll Inställning av Nepomuk skrivbordssökning Sebastian Trueg Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Grundinställningar..................................... 4 1.2 Indexerar...........................................

Läs mer

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här.

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här. Snabbstartsguide Microsoft Word 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden så att du så snabbt som möjligt ska komma igång. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona

Läs mer

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Starta Spectacle 6 3 Använda Spectacle 7 3.1 Ta en skärmbild....................................... 8 3.1.1 Lagringsinställning.................................

Läs mer

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren 600 IT för seniorer Windows 7.qxp 2011-06-0 10:27 Sida 1 Eva Ansell Marianne Ahlgren Eva Ansell Marianne Ahlgren Grundläggande IT för SENIORER Windows 7 Det här är en bok för dig som behöver grundläggande

Läs mer

Handbok Choqok. Mehrdad Momeny Anne-Marie Mahfouf Andrea Scarpino Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Choqok. Mehrdad Momeny Anne-Marie Mahfouf Andrea Scarpino Översättare: Stefan Asserhäll Mehrdad Momeny Anne-Marie Mahfouf Andrea Scarpino Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda Choqok 6 2.1 Komma igång........................................ 6 2.2 Sökning............................................

Läs mer

Kdenlive snabbstartguide

Kdenlive snabbstartguide Den här dokumentationen konverterades från sidan Kdenlive/Manual/QuickStart på KDE:s användarbas. Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Skapa ett nytt projekt 5 2 Lägga till klipp 7 3 Tidslinje 9

Läs mer

Ikoner. Mike McBride Jost Schenck Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll

Ikoner. Mike McBride Jost Schenck Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Jost Schenck Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Ikoner 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Tema.............................................

Läs mer

Handbok Färgredigeraren. Artur Rataj Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Färgredigeraren. Artur Rataj Översättare: Stefan Asserhäll Artur Rataj Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Filoperationer 6 2.1 Om palettfiler........................................ 6 2.2 Att öppna en fil.......................................

Läs mer

Snabbstartsguide. Visa fler alternativ Klicka på den här pilen för att visa fler alternativ i en dialogruta.

Snabbstartsguide. Visa fler alternativ Klicka på den här pilen för att visa fler alternativ i en dialogruta. Snabbstartsguide Microsoft PowerPoint 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig minimera din inlärningskurva. Hitta det du behöver Klicka

Läs mer

Handbok Nepomuk-WebMiner. Jörg Ehrichs Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Nepomuk-WebMiner. Jörg Ehrichs Översättare: Stefan Asserhäll Jörg Ehrichs Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Integrering med Dolphin 6 3 Dialogruta för extrahering 7 4 Tjänst 8 5 Inställningar 9 5.1 Hämtare...........................................

Läs mer

Handbok Dumpa skärmen

Handbok Dumpa skärmen Richard J. Moore Robert L. McCormick Brad Hards Granskare: Lauri Watts Utvecklare: Richard J Moore Utvecklare: Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda Dumpa

Läs mer

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2 2009-08-20 Manual för Typo3 version 4.2 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.1.1

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Hur man spelar 6 3 Spelets regler, strategi och tips 7 3.1 Spelets grunder.......................................

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Arbeta med video i imovie 1 Introduktion Följande guide beskriver hur man går tillväga för att hämta in, redigera och färdigställa video med imovie. 1.1 Förutsättningar imovie

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Microsoft Powerpoint är ett program som numer är välbekant för alla inom utbildningssektorn. Det som många inte känner till är att

Läs mer

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Bildstorlek, perspektiv och histogram...5 Sammanfattning... 8 Storlek på arbetsyta... 9 Storlekskommandon...10 Stödraster och linjaler... 11

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Acrobat 9. Adobe. Grundkurs

Acrobat 9. Adobe. Grundkurs Acrobat 9 Adobe Grundkurs Innehållsförteckning 1 Vad är Acrobat 9?...5 Kort om programmet... 5 Användningsområden... 6 Vad är PDF lite teori... 7 Starta och stänga Acrobat 9... 8 Starta programmet... 8

Läs mer

Miljön i Windows Vista

Miljön i Windows Vista 1 Miljön i Windows Vista Windows Aero Windows Aero (Aero Glass), som det nya utseendet eller gränssnittet heter i Vista, påminner mycket om glas och har en snygg genomskinlig design. Det är enklare att

Läs mer

Skapa mappar, spara och hämta dokument

Skapa mappar, spara och hämta dokument Skapa mappar, spara och hämta dokument Övningen görs på hårddisken i mappen Mina dokument 1a Starta programmet utforskaren 1 b Huvudgrupper i utforskaren 1c Expandera huvudgrupper, enheter och mappar Skapa

Läs mer

Mirasys 5.10. Användarguide: Live Sök Export. November 2010. Bygger på delar ur dokumentet Mirasys NVR 5.10 Användarvägledning Mirasys, Ltd.

Mirasys 5.10. Användarguide: Live Sök Export. November 2010. Bygger på delar ur dokumentet Mirasys NVR 5.10 Användarvägledning Mirasys, Ltd. Mirasys 5.10 Användarguide: Live Sök Export November 2010 TTC_TI_Mirasys_Anvandarguide/EW Bygger på delar ur dokumentet Mirasys NVR 5.10 Användarvägledning Mirasys, Ltd. Sida 1 Innehållsförteckning Inloggning...

Läs mer

Egna genvägar. Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll

Egna genvägar. Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Hantera genvägar och grupper 4 2.1 Lägga till grupper...................................... 4 2.2 Lägga till

Läs mer

Handbok KSystemLog. Nicolas Ternisien

Handbok KSystemLog. Nicolas Ternisien Nicolas Ternisien 2 Innehåll 1 Använda KSystemLog 5 1.1 Inledning........................................... 5 1.1.1 Vad är KSystemLog?................................ 5 1.1.2 Funktioner......................................

Läs mer

Bilder till bildspel på TV med Lightroom. Förberedelser

Bilder till bildspel på TV med Lightroom. Förberedelser Bilder till bildspel på TV med Lightroom En beskrivning av ett arbetsflöde i Lightroom för att anpassa bilder till ett bildspel som skall visas på en TVskärm i full HD 1920x1080 pixlar. HD formatet 1920x1080

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Adobe Photoshop Album Starter Edition 3.0

Adobe Photoshop Album Starter Edition 3.0 Adobe Photoshop Album Starter Edition 3.0 INGEN GARANTI Tredjepartsprogrammen som levereras med enheten kan ha skapats av och ägas av personer eller företag som inte är dotterbolag till Nokia eller till

Läs mer

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Här får du lära dig hur man flyttar bilder från kameran till datorn, hur man fixar till ett foto, hur man skriver ut bilder och mycket mera. Lycka till! copyright

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Symprint Snabbstartsguide

Symprint Snabbstartsguide Symprint Snabbstartsguide Artikelnummer: 12020, 12021, 12022 v.1 0.10 1 Innehåll Välkommen till SymPrint... 3 Installation av medföljande mjukvara:... 3 Komma igång... 4 Skapa nytt dokument från mall...

Läs mer

Handbok Potatismannen. Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Potatismannen. Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 3 Regler och tips 8 3.1 Mushantering........................................

Läs mer

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda KAppTemplate 6 3 Vilken mall behöver du? 9 3.1 C++ mallen för ett grafiskt användargränssnitt i KDE 4................

Läs mer

Handbok KsirK. Gael Kleag de Chalendar Nemanja Hirsl Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KsirK. Gael Kleag de Chalendar Nemanja Hirsl Översättare: Stefan Asserhäll Gael Kleag de Chalendar Nemanja Hirsl Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda KsirK 7 2.1 Spela KsirK......................................... 7 2.1.1 Att starta ett spel..................................

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Fönsterbeteende 4 1.1 Fokus............................................. 4 1.1.1 Fokuspolicy..................................... 4

Läs mer

Användarmanual Onepix Foto SVENSK

Användarmanual Onepix Foto SVENSK Användarmanual Onepix Foto SVENSK 2 Onepix Foto är en integrerad del av Onepix. Med Onepix Foto kan du lagra dina bilder i din DICOM databas tillsammans med dina eventuella röntgenbilder. Du kan dessutom

Läs mer

Calligra. En allmän inledning. Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll

Calligra. En allmän inledning. Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll En allmän inledning Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Komponenter i Calligra.................................. 5 1.2 Översikt över funktioner i

Läs mer

Windows Live Photo Gallery - Windows 7

Windows Live Photo Gallery - Windows 7 Windows Live Photo Gallery - Windows 7 http://windows.microsoft.com/sv-se/windows-live/photo-gallery avser Windows 7 Vad kan du göra i Windows Live Photo Gallery - Windows 7 Importera foton i Fotogalleriet

Läs mer

Handbok Filelight. Max Howell Martin Sandsmark Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Filelight. Max Howell Martin Sandsmark Översättare: Stefan Asserhäll Max Howell Martin Sandsmark Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Anpassa Filelight 6 2.1 Söker............................................. 6 2.2 Utseende...........................................

Läs mer

Datakurs, grund. Thor Stone Education. Datakurs, grund. (Windows 7) Copyright Torsten Nilsson

Datakurs, grund. Thor Stone Education. Datakurs, grund. (Windows 7) Copyright Torsten Nilsson Thor Stone Education Datakurs, grund (Windows 7) 1 Efter att du slagit på strömmen till datorn och den har laddat in operativsystemet (Windows), visas skrivbordet på skärmen. Det som visas på skrivbordet

Läs mer

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord Sidan 1 av 9 Logga in och administrera hemsidan Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin Byta lösenord 2. Klicka på Profil 3. Längst nere hittar du två fält: Nytt lösenord och Bekräfta nytt lösenord. Fyll

Läs mer

Handbok KGet. Gaurav Chaturvedi Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KGet. Gaurav Chaturvedi Översättare: Stefan Asserhäll Gaurav Chaturvedi Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 KGets släppyta 6 2.1 Alternativ för KGets släppyta............................... 6 3 KGets inställningsfönster 7 3.1 Utseende...........................................

Läs mer

Grundkurs 1 IKT Filhantering

Grundkurs 1 IKT Filhantering Filhantering Dan Haldin Ålands lyceum I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Innehållsförteckning... 2 Filhantering med Windows... 3 Skapa Mappar... 4 Spara rätt... 5 Öppna sparade filer... 7 Flytta och

Läs mer

Snabbstartsguide. Visa eller växla mellan onlinekonton Klicka på ditt konto-id för att ändra inställningar eller växla mellan konton.

Snabbstartsguide. Visa eller växla mellan onlinekonton Klicka på ditt konto-id för att ändra inställningar eller växla mellan konton. Snabbstartsguide Microsoft OneNote 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig minimera din inlärningskurva. Växla mellan pekskärm och mus

Läs mer

KOM-IGÅNG-GUIDE. Kom igång och redigera din hemsida! SmelinkWeb4 editor 2

KOM-IGÅNG-GUIDE. Kom igång och redigera din hemsida! SmelinkWeb4 editor 2 KOM-IGÅNG-GUIDE Kom igång och redigera din hemsida! SmelinkWeb4 editor 2 Smelink.se l Storgatan 14 l 352 31 Växjö l support@smelink.se l www.smelink.se Uppdaterad: 121019 Del 1 Logga in Välkommen att ta

Läs mer

Handbok KDE:s Menyeditor. Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KDE:s Menyeditor. Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Användarfall......................................... 6 1.1.1 Anpassa en användares meny...........................

Läs mer

Filformat / bildformat

Filformat / bildformat Filformat / bildformat Filformat/bildformat är olika modeller för att spara bilden. När du sparar ett foto finns det en uppsjö av olika filformat att välja bland. Först och främst har programmet (ex. Adobe

Läs mer

Handbok KMix Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KMix Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Huvudfönster 6 2.1 Arkivalternativ.......................................

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg Introduktion till kursbyggarverktyg Contento Svenska AB Hornsgatan 103 117 28 Stocholm Table of Contents KAPITEL 1 Introduktion 2 Begrepp

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Photoshop Elements 7. Adobe. Grundkurs

Photoshop Elements 7. Adobe. Grundkurs Photoshop Elements 7 Adobe Grundkurs Innehållsförteckning 1 Det här är Photoshop Elements 7...1 Programmets uppbyggnad...1 2 Ordna...3 Hämta filer...3 Visning/Sortering...6 Datumvy...6 Helskärmsläge...7

Läs mer

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt Bilder Innehåll: Inledning 1 Minneskort 1 Ansluta kamera eller minneskort 1 Föra över bilder, ett sätt 2 Föra över bilder, ett annat sätt 4 Var finns bilderna på datorn 6 Avslutning 6 Inledning 2 Välkommen

Läs mer

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET Bildbaskontoret Bruksanvisning Handitek BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET anpassar tekniken till människan Innehållsförteckning Introduktion... 3 Datorkrav...3 Om bildbaser... 4 Vad är en bildbas?...4 Varför

Läs mer

Manual till DIKO 2012-10-19

Manual till DIKO 2012-10-19 Manual till DIKO 2012-10-19 Innehåll Manual till DIKO 2012-10-19... 1 1 Använda DIKO med en dator... 2 1.1 För att logga in i DIKO... 2 1.2 Dag... 3 1.3 Importera bilder... 4 1.4 Redigera bilder i samband

Läs mer

Uppdaterad: 2014-05-07. Lathund. Bildhantering

Uppdaterad: 2014-05-07. Lathund. Bildhantering Uppdaterad: 2014-05-07 Lathund Bildhantering 1 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Bildhantering 4 Infoga bild 4 Infoga dokument 5 Redigera bilder 7 Anpassa bild själv via bildverktyget 7 Anslagstavlan

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

Microsoft. Access 2007. Grundkurs. www.databok.se

Microsoft. Access 2007. Grundkurs. www.databok.se Microsoft Access 2007 Grundkurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Börja arbeta med Access... 1 Vad är en databas?... 1 Starta Access 2007... 1 Skapa en ny databas... 2 Skärmbilden, arbetsytan och deras

Läs mer

Handbok RSIbreak. Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok RSIbreak. Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda RSIbreak 6 3 Rasttyper 8 4 Varaktighet eller intervall för en rast 9 5 Tack till och licens 10 Sammanfattning

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

Handbok för Klipper. Philip Rodrigues Carsten Pfeiffer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok för Klipper. Philip Rodrigues Carsten Pfeiffer Översättare: Stefan Asserhäll Philip Rodrigues Carsten Pfeiffer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda Klipper 6 2.1 Grundläggande användning................................ 6 2.1.1 Klippers grafiska komponent...........................

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Handbok Artikulate. Andreas Cord-Landwehr Ondrila Gupta Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Artikulate. Andreas Cord-Landwehr Ondrila Gupta Översättare: Stefan Asserhäll Andreas Cord-Landwehr Ondrila Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Inlärningsmetodiken.................................... 5 1.2 De första stegen i Artikulate................................

Läs mer

Så här använder du de enklaste funktionerna i programmet: Starta programmet. Programmet startas från ikonen på skrivbordet.

Så här använder du de enklaste funktionerna i programmet: Starta programmet. Programmet startas från ikonen på skrivbordet. PhotoFiltre 1 Innehåll Starta programmet... 3 Rotera bilden... 4 Beskära bilden... 4 Ljusa upp en bild... 5 Förminska bilden... 6 Skärpa i bilden... 7 Spara och komprimera bilden... 7 Ta bort röda ögon...

Läs mer

Spela in och spara din PowerPointpresentation

Spela in och spara din PowerPointpresentation Spela in och spara din PowerPointpresentation som en film Gör tillägg till filmen med Premiere Elements Microsoft Powerpoint är ett välbekant program för alla inom utbildningssektorn. Det som många inte

Läs mer

Lathund för BankID säkerhetsprogram

Lathund för BankID säkerhetsprogram Lathund för BankID säkerhetsprogram BankID säkerhetsprogram för Windows, version 4.10 Datum: 2009-11-23 Introduktion När du ska hämta ut och använda e-legitimationen BankID behöver du ha ett installerat

Läs mer

Kortmanual för bildredigeringsprogrammet PICASA 2

Kortmanual för bildredigeringsprogrammet PICASA 2 Kortmanual för bildredigeringsprogrammet PICASA 2 Förord Det finns många program för att bearbeta digitala foton. Många är kostsamma och används professionellt, andra är billigare och mindre avancerade

Läs mer

Handbok för skrivarprogramvara

Handbok för skrivarprogramvara Handbok för skrivarprogramvara (För Canon Compact Photo Printer Solution Disk Version 6) Windows 1 Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Läs det här först...4 Handboken...4 Flödesdiagram för utskrift...5

Läs mer

Kom igång med Skype (PC)

Kom igång med Skype (PC) Kom igång med Skype (PC) 1. För att kunna använda Skype måste du först ladda ner programmet till din dator och ditt operativsystem. Klicka på länken nedan så kommer du till sidan där du kan ladda ner Skype

Läs mer

Handbok för skrivbordsväljaren. Dirk Doerflinger Antonio Larrosa Jiménez Pino Toscano Matthias Elter Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok för skrivbordsväljaren. Dirk Doerflinger Antonio Larrosa Jiménez Pino Toscano Matthias Elter Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll Dirk Doerflinger Antonio Larrosa Jiménez Pino Toscano Matthias Elter Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda skrivbordsväljaren 6 2.1 Mer funktioner i skrivbordsväljaren...........................

Läs mer

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok A3-scanner Svenska Användarhandbok Hämta TWAIN-drivrutinen för scannern TWAIN-drivrutinen är den scanningsmodul som tillhandahålls med din scanner. Den är lätt att nå från de medföljande scannerprogrammen

Läs mer

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning.

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Sida 1 av 23 Editor, Avancerad I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Detta dokument syftar till att hjälpa dig som vill jobba mer aktivt

Läs mer

Handledning för att lägga in i EpiServer:

Handledning för att lägga in i EpiServer: www.oskarshamn.se/edit Handledning för att lägga in i EpiServer: 1. Bilder (JPG) 2. Tumnagelbilder (som kan bli stora när man klickar på dem) 3. Dokument (PDF) 4. Bildhantering (allmänt) EpiServer handböcker

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 5 Arbeta med mappar och filer I Windows finns det två sätt att arbeta med de olika enheterna i systemet. Vilket du väljer beror på personligt

Läs mer

Handbok Kigo. Sascha Peilicke Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Kigo. Sascha Peilicke Översättare: Stefan Asserhäll Sascha Peilicke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 2.1 Starta ett spel........................................ 7 2.1.1 Ställ in ett nytt spel.................................

Läs mer

Handbok Systeminställningar. Richard A. Johnson Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Systeminställningar. Richard A. Johnson Översättare: Stefan Asserhäll Richard A. Johnson Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda Systeminställningar 6 2.1 Starta Systeminställningar................................. 6 2.2 Skärmen för KDE:s systeminställningar.........................

Läs mer

IBM SmartCloud for Social Business. IBM SmartCloud Engage och IBM SmartCloud Connections Användarhandbok

IBM SmartCloud for Social Business. IBM SmartCloud Engage och IBM SmartCloud Connections Användarhandbok IBM SmartCloud for Social Business IBM SmartCloud Engage och IBM SmartCloud Connections Användarhandbok IBM SmartCloud for Social Business IBM SmartCloud Engage och IBM SmartCloud Connections Användarhandbok

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för pedagoger Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com Innehållsförteckning Inledning... 3 Planering LPP... 4 Presentationsfilm - Startnyckel... 5 Från kamera till

Läs mer

Handbok Katom. Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Katom. Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 3 Spelets regler, strategi och tips 8 3.1 Spelregler..........................................

Läs mer

Handbok KFind. Dirk Doerflinger Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok KFind. Dirk Doerflinger Översättare: Stefan Asserhäll Dirk Doerflinger Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Starta KFind......................................... 5 2 Hitta filer 6 2.1 Fliken Namn och plats...................................

Läs mer

Arbeta med bilder på sunne.se i CMS 7.5 Sida 1 av 9

Arbeta med bilder på sunne.se i CMS 7.5 Sida 1 av 9 Arbeta med bilder på sunne.se i CMS 7.5 Sida 1 av 9 Infoga, redigera och ta bort bilder på sunne.se En webbsida bäddar inte in en bild i sidan som många andra program, till exempel Word. Alla bilder och

Läs mer