FJÄRRSTYRNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FJÄRRSTYRNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR"

Transkript

1 FVF 1998:4 FJÄRRSTYRNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Juni 1998 FJÄRRVÄRME

2

3 FJÄRRSTYRNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR ISSN

4 1998 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 FÖRORD Denna rapport är initierad av Svenska Fjärrvärme föreningens Produktionsgrupp. Avsikten med rapporten är att öka kunskapen om införandet av fjärrstyrning av produktionsanläggningar och där igenom möjligheten att minska kostnaden för driften. Många "närvärme"-anläggningar planeras också i den närmsta framtiden. Fjärrstyrning av dessa från ett bemannat kontrollrum eller från jourpersonals hem bör även ge konkurrensfördelar. I arbetsgruppen har ingått sakkunniga personer från några medlemsföretag, Göran Englund Jämtkraft, Bernt Jonsson Värmeverket i Bollnäs, Bill Karlsson Tekniska Verken i Linköping, Morgan Romvall Vattenfall AB samt Mikael Gustafsson Svenska Fjärrvärmeföreningen och konsulten Bengt Myrberger Birka Teknik och Miljö.

6

7 INNEHALLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING INLEDNING VARFÖR FJÄRRSTYRNING? Bemanning Systemoptimering Tillgänglighet LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Föreskrifter för periodisk övervakning Ensamarbete Dispensmöjligheter Kontrollorgan CE-märkning SYSTEMUPPBYGGNAD Utrustning i produktionsanläggning Lokal manöverdator Larmgruppering Säkerhetssystem Sammankoppling av olika fabrikat År 2000 problematiken Fjärröverföringsutrustning Åskskydd Operatörsutrustning Överföring av ljud och bild Tillgänglighet Datasäkerhet Utbildning på fjärrstyrsystemet Utvecklingstendenser UTBILDNING EKONOMI MARKNADSÖVERSIKT Några leverantörer Support och service Kravspecifikation för upphandling Tips och kommentarer FJÄRRSTYRNING I FINLAND OCH DANMARK Finland Humppila sågverk Obbnäs fjärrvärme... 42

8 9.1.3 Rauhalahti kraftvärmeverk Danmark Rödovre Herning Århus REFERENSLISTA bilaga 1 bilaga 2 bilaga 3 bilaga 4 Definitioner Sammanställning enkät Leverantörslista Rödovre fjärrstyrnätverk

9 1. SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är att beskriva olika sätt att fjärrstyra små bioeldade pannanlägg-ningar. Rapporten behandlar endast små pannanläggningar mellan 0,5 och 15 MW. Målsättningen är även att ge en orientering om de föreskrifter och lagar som finns inom området. Antalet små pannanläggningar som är fjärrstyrda ökar nu snabbt. Den gjorda enkäten bland vissa energibolag visar dock att antalet energiverk som för tillfället har fungerande fjärrstyrning är ganska litet. Anledningen till att många energibolag idag har planer på att införa fjärrstyrning är både ekonomiska och konkurrensmässiga. Det går idag att få ekonomi på fjärrstyrsystem för många olika typer av pannanläggningar och det är en klar konkurrensfördel gentemot andra typer av uppvärmning genom att man får en bättre tillgänglighet. De ekonomiska vinsterna med fjärrstyrning består dels av en minskad personal åtgång och dels av att det är lättare att samordna och optimera driften av pannanläggningarna. Den ökade tillgängligheten som följer med fjärrstyrning uppstår genom att driftproblem upptäcks tidigare och att åtgärder kan sättas in snabbare. Fjärrstyrning kan dock aldrig helt ersätta ronderingar på platsen. Rapporten visar att en investering i ett fj ärrstyrsystem i de flesta fall är lönsam. På marknaden finns idag ett stort utbud av fj ärrstyrsystem i olika storlekar. Utvecklingen går fort och de flesta system bygger nu på någon form av persondator. Windows NT blir allt mer dominerande som bas i fjärrstyrprogrammen. Prestanda och datalagringsmöjligheterna ökar snabbt i takt med datorutveckligen. Telefonlinjen börjar få hård konkurrens som dataöverföringsmedium, nytt är överföring via Internet och satellit. I rapporten finns även några exempel på fjärrstyrningssystem från Danmark och Finland.

10 2. INLEDNING Många energiföretag har eller bygger nu små bioeldade produktionsanläggningar. På grund av storleken är det inte alltid motiverat att ha personal ständigt på anläggningen. Intresset för att ha periodisk tillsyn har därmed ökat, och i samband med det intresset för fjärrstyrning. Tillsynen på platsen kommer man aldrig från, men intervallerna mellan ronderingarna kan ibland bli längre. Med fjärrövervakning menar vi att larm och eventuellt några mätvärden överförs till en annan plats. Fjärrstyrning innebär att man från annan plats kan styra pannanläggningen t ex genom att ändra bör värden, starta pumpar m m. Syftet med den här rapporten är att ge en orientering om vad man ska tänka på och vad marknaden har att erbjuda. Vi har gjort en rundringning till ett antal energibolag som har fjärrstyrning eller övervakning och intervjuat dem, för att få reda på erfarenheter. Ett antal pannan-läggningar i Danmark och Finland har besökts för att få reda på om det finns några nya infallsvinklar och erfarenheter. Rapporten begränsar sig till att behandla fjärrstyrning och övervakning av bioeldade pannan-läggningar i storlek mellan 0,5 - ca 15 MW. Den pannbundna styrutrustningen ingår inte i rapporten. I rapporten redovisas lagar och föreskrifter. För den fullständiga texten hänvisas till respektive lag eller föreskrift. De priser som anges skall ses som ungefärliga eftersom de kan variera mycket mellan olika anläggningar. De utrustningar som behandlas är endast ett urval av förekommande fabrikat. Vad finns på energibolagen idag! Fjärrvärmeföreningen gjorde hösten 1996 en enkät angående användningen av fj ärrkommunikation bland medlemmarna. Resultatet av den undersökningen visade att ett tjugofemtal energibolag uppgivit sig ha fjärrövervakning av panncentraler. Dessa energibolag har intervjuats på nytt för att få fram mera fakta. Fullt utbyggd fjärrstyrning visar det att endast ca tio energibolag har. De anläggningar som har komplett fjärrstyrning övervakas och styrs oftast från ett bemannat centralt kontrollrum. Det verkar däremot som om ett stort antal bolag funderar på att installera eller håller på att handla upp någon form av fj ärrstyrsystem. Ett av energiverken har utvecklat ett eget persondatorbaserat system. Resultatet av enkäten visar att de flesta verk som har obemannade pannanläggningar enbart övervakar dessa genom rondering två gånger per dygn dvs. 16 timmars mellanrum. I större produktionsenheter finns bemanning under dagtid från vilken renderande personal utgår till de små pannanläggningar som är belägna längre ut i nätet eller har eget fjärrvärmenät När dagtidsgående personal inte finns på plats överförs fellarm från de små pannanläggningarna, via MiniCall, GSM-telefon eller vanligast via MBS sökare. På ett flertal platser utnyttjas länets Larmcentral som vidarebefordrar larmet till jourhavande operatör. De verk som har centralt kontrollrum överför all tillgänglig information dit och presenterar där på bildskärm. Start och stopp av de externa produktionsenheterna görs dock ute i respektive produktionsenhet, trots att förutsättningar finns för fj ärrstart. Styrning av lasten görs via börvärden till pumpar och shuntventiler i produktionsanläggningarna.

11 Checklista för genomförande Några saker man bör tänka på när det är aktuellt att införa fjärrstyrning. * Utse någon som tar ansvaret för projektet * Finns det tillstånd för periodisk tillsyn? Annars sök ett. * Vad vill man uppnå med fjärrstyrningen? Analysera. * Vad behöver fjärrstyras? Inhämta drifterfarenheter. * Passar anläggningen för fjärrstyrning? - Finns det tillräckligt med instrumentering som går att fj ärravläsa? - Är ställdon och motorstyrsningar anpassade för fj ärrstart? - Finns det ett styrsystem som passar att ansluta till fjärrstyrning? * Varifrån skall fjärrstyrning ske? * Ta del av andras erfarenheter. Gör studiebesök. * Välj teknik. Vad kan behövas i framtiden, påverkar det valet? * Skaffa offerter, ta referenser. * Kontrollera ekonomin.

12 3. VARFÖR FJÄRRSTYRNING? Energibolagen blir nu mer och mer marknadsinriktade, med allt större krav på service och lönsamhet. Det innebär att många bolag idag tittar på eller har infört fjärravläsning av debiteringsmätare m m. Det betyder att man bygger upp ett centralt datasystem för lagring och bearbetning av kunddata. Nästa naturliga steg är att samla in motsvarande data från produktionsanläggningarna, för att få bättre kontroll av hela fjärrvärmenätet. Har man redan ett fungerande system för att samla in mätvärden från de olika pannanläggningarna, så blir kostnaden inte så stor att införa fjärrstyrning. Med fjärrstyrning menar vi allt från att i det enklaste fallet kunna ändra börvärdet för t ex framlednings-temperaturen till det kompletta fjärrstyrsystemet där allt går att styra och påverka från annan plats. Vinsterna med fjärrstyrning är dels av servicekaraktär, säkrare leverans av värme, dels av ekonomisk art i form av lägre driftkostnader. Fördelarna för energibolag att införa fjärrstyrning på de anläggningar som idag har tillstånd för periodisk tillsyn kan sammanfattas som: * Övervakningspersonalen kan utnyttjas effektivare genom att besöken på anläggningarna kan minskas till de som föreskrifterna kräver. * Optimeringsvinster i form av bättre utnyttjande av pannanläggningarna. * Tillgänglighet och leveranssäkerhet. * Produktionsoptimeringen blir enklare och rationellare, dyr alternativproduktion undviks. * Snabbare felavhjälpning. * Arbetsmiljön blir bättre genom att övervakningen underlättas. 3.1 Bemanning Genom att fjärrstyra produktionsenheter som är placerade ute i ett fjärrvärmenät kan övervakningen effektiviseras genom att en operatör kan övervaka och styra flera anläggningar. Med fjärrstyrning/övervakning kan mer och bättre information förmedlas från anläggningen och det blir enklare att bedöma eventuella personalinsatser vid fel, vilket leder till att rätt personal snabbare kan skickas dit. Enbart överföring av ett summalarm till jourhavande operatör innebär att personal tillbringar mycket tid i bil på väg mellan de olika produktionsenheterna, för att kontrollera vad larmet innebär och vilka åtgärder som behövs, något som kan minskas med fjärrstyrning.

13 3.2 Systemoptimering I fjärrvärmesystem med flera anläggningar kan fjärrstyrning användas till att optimera systemet med avseende på kostnaden för bränsle och tillsyn. Finns p det flera olika bränslen i systemet är det lättare att välja den bränslemix som r^p~ för stunden är den mest lönsamma, om det finns fjärrstyrning på pannornas ' «' effektstyrning. Utan fjärrstyrning kan det vara praktiskt för operatören att starta upp en olje-, gas-, elpanna innan operatören går hem, eftersom man av erfarenhet vet att pannan behövs någon gång under natten eller morgontimmarna. Detta medför att lasten från startad panna (normalt pannans min effekt) trycker tillbaks ordinarie panna vilket medför extra kostnader så länge pannan ej behövs. Med fj ärrstart kan produktionsenheterna startas när de behövs. Operatören kan påverka processen snabbare vid störningar. Vid larmer som t.ex. för luft bränsleförhållande, kan operatören ändra bör värdet vilket medför bättre kontroll över miljövärden, verkningsgrad mm. Med fj ärrstyrsystem får man även bättre statistik över bränsleförbrukning, drifttider, temperaturer, tryck, verkningsgrad, mm. Man får även en bättre logistik över anskaffning av bränsle, kostnader, transporter, m m. 3.3 Tillgänglighet Driftsäkerheten spelar idag, vid sidan av priset, en stor roll när det gäller fjärrvärmens konkurrenssituation gentemot andra typer av uppvärmning. Genom fjärrstyrning av obemannade p annanläggningar ökar driftsäkerheten och därmed leverans säkerheten. Kan en pannutlösning undvikas genom ett snabbt ingripande via fjärrstyrning är mycket vunnet. Med fjärrstyrning är det lättare att hålla rätt framledningstemperatur och tryck mot kunden, eftersom ett fel snabbt kan åtgärdas innan besvärliga störningar uppstår.

14 4. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR I och med att Sverige är med i EU så skall våra lagar harmonieras med övriga EU-staters. Detta påverkar hur nya standarder och föreskrifter tillkommer. Inom EU är det kommissionen som formulerar ett direktiv där de grundläggande säkerhets- och hälsokraven fastställs. Dessa direktiv skall sen överföras till svenska nationella regler med exakt samma kravnivå. Arbetarskyddsstyrelsen ASS och Elsäkerhetsverket är två av de myndigheter som fastställer de svenska föreskrifterna. Fastställandet av dessa föreskrifter sker nationellt och påverkan från EU sker endast i de fall där EU fastställer nya högre krav på utförandet av pannanläggningar, och om dessa krav ger säkrare anläggningar. Om så är fallet anpassas Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. När direktiven är klara börjar ett arbete med standarder, detta arbete skall ge de tekniska lösningarna som uppfyller de krav som finns i direktivet. Framtagandet av olika standarder bedrivs i internationella arbetsgrupper. Resultatet blir en CEN-standard, som översätts till svensk standard. Inom CEN pågår för tillfället arbete på ett antal europeiska standarder som berör utrustning och uppbyggnad av nya pannanläggningar. När dessa standarder blir klara måste alla nya pannanläggningar uppfylla dessa. Reglerna ställer i vissa fall högre krav på exempelvis uppbyggnaden av givare, katastrofskydd och övervakningsutrustning. 4.1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) är den myndighet som i Sverige fastställer de föreskrifter som en pannanläggning ska uppfylla. Grunden är arbetsmiljöförordningen SFS 1977:1166. För pannanläggningar gäller i huvudsak: * AFS 1994:39 Tryckkärlskungörelsen * AFS 1994:48 Maskinkungörelsen (gäller pannans kringutrustning) * AFS 1987:17 Övervakning av pannanläggningar * AFS: 1994:37 Övervakning av pannanläggningar. (detta är ett tillägg till AFS 1987:17 och skall läsas tillsammans med den.) Dessa kungörelser gäller för pannanläggningar över 0,1 MW och ger krav på nödvändig utrustning och tillsyn. I den här rapporten behandlas endast de regler som gäller pannor större än 0,5 MW. Kontroll av att anläggningar uppfyller kraven och uppställandet av anläggningsspecifika krav görs av ackrediterat kontrollorgan (i Sverige SAQ, ÅF-Kontroll. STK-Intertest) Kommande föreskrifter från ASS EU har antagit ( ) ett direktiv angående tryckbärande anordningar (97/23/EG).

15 Detta direktiv skall vara i kraft 29 november detta ställs bland annat vissa högre krav på komponenter och utrustning. Ett krav är att tillverkande företag skall kunna visa testresultat och någon form av typgodkännande för t.ex. tryckvakter och katastrof skydd. När detta direktiv träder i kraft ( ) kommer den ut som ny föreskrift från Arbetarskyddsstyrelsen Föreskrifter för periodisk övervakning Pannanläggningar med större effekt än 0,5 MW kräver tillstånd från kontrollorgan för att få användas med periodisk tillsyn. De regler och föreskrifter som redovisas är ett sammandrag och för den fullständiga texten hänvisas till ASS publikationer, (se referenslistan) Tillstånd för periodisk tillsyn söks hos ASS (AFS 87:17 11), se vidare Övervakning av pannanläggningar. Vid ansökan för tillstånd för periodisk tillsyn görs en genomgång av anläggningen och en analys av de möjliga riskerna. Utgångspunkten är att inga skador skall kunna ske varken på anläggning eller personal. Krav som berör styrutrustningen finns exempelvis på: * att pannan är utrustad med ett nedeldningssystem och/eller nödkylnings system som garanterar att den ackumulerade energin i pannan inte kan orsaka skador vid t. ex. strömavbrott. * att minsta vattengenomströmning i panna uppfylls, denna uppgift skall finnas på panntillverkarens skylt. * att katastrofskyddet är av godkänt utförande. * att A-larm (fel som kan orsaka personskada ) och B - larm ( övriga driftavvikelser) finns och att dessa är kopplade till driftpersonal. Inställelse tid för A-larm är normalt 30 minuter, se även kap 4.2. * personalens utbildning. * att säkerhetsinstruktioner finns. Om alla krav är uppfyllda kan tillstånd ges för periodisk övervakning. Generellt gäller för fastbränslepannor följande tillsynskrav: * Sluten anläggning / ånganläggning 0,5-1,5 MW 1 gång per dygn >1,5 MW 2 gånger per dygn * Öppen anläggning skall ha erforderlig tillsyn för att garantera säker drift. ( 8) ASS 1987:17 Tiden mellan två tillsynstillfällen under ett dygn får inte överskrida 16 timmar.

16 Pannor som eldas med fast bränsle får generellt inte fj ärrstartas. För övriga pannor, t ex. olje-och elpannor, kan man få tillstånd för fj ärrstart, men aldrig för en kall panna, dvs pann vattentemperatur < 50 grader. Vid ny eller ombyggnader av pannanläggningar är det viktigt med en nära dialog med kontrollorgan eller i vissa komplicerade fall ASS. Det är mycket viktigt att föra dialogen under hela projekttiden så att man kan ta del av deras krav och synpunkter innan anläggningen är färdigbyggd. Deras synpunkter och bedömning bygger på att man gör en riskanalys och inventerar alla risker samt om möjligt bygger bort dem. Ett säkert styr och övervakningssystem kan innebära att riskerna kan bedömas vara försumliga Ensamarbete I pannanläggningar med periodisk tillsyn förekommer ofta ensamarbete. Anläggningsägaren har ansvaret att se till att de arbeten som utförs inte innebär risk för olycksfall eller andra skador. Vid ensamarbete skall det finnas ett personlarm så att hjälp lätt kan tillkallas om olyckan är framme. Larmet kan bestå av mobiltelefon som kan användas för att ringa efter hjälp. Det finns även automatiska larm som aktiveras efter en viss tid om personen ramlar och ligger horisontellt. Dessa larm kan ge upphov till falska larm om personen av andra anledningar intar en horisontal position. Kostnaden är dessutom relativt hög Dispensmöjligheter Endast Arbetarskyddsstyrelsen kan ge dispens från gällande föreskrifter angående ronde-ringsintervall, inställelsetid mm. Det skall finnas mycket goda skäl för att dispens från föreskrifterna skall ges. Ansökan om dispens skall göras av anläggningsägaren. Om man förbättrar säkerheten genom val av utrustning och uppbyggnad av systemet kan det vara ett skäl. Införandet av fjärrstyrning ger i sig ingen möjlighet att söka dispens. Ronderingar och tillsyn på platsen enligt ASS's krav kan aldrig ersättas av fjärrövervakning. Däremot kan intervallerna mellan de ronderingar som görs av andra skäl ökas. Vissa katastrofskydd uppfyller ASS's särskilda och högre krav. I dag gäller att om pannorna är utrustade med ett sådant skydd kan man få dispens på upp till 72 timmar mellan två ronderingar. Denna dispens gäller endast under normalhelger (fredag em till måndag fm). Varje enskilt ärende prövas dock och någon generell dispens finns inte. Någon generell gräns för detta med avseende på pannstorleken finns ej. 4.2 Kontrollorgan Kontrollorgan (i Sverige SAQ, ÅF-Kontroll, STK-Intertest) har till uppgift att kontrollera Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, gällande standarder och övriga regler följs. Kontrollorgan är ackrediterat av SVEDAC, som även är tillsynsmyndighet. Även utländska företag kan vara ackrediterade. Alla pannanläggningar skall godkännas av ett kontrollorgan. Det är kontrollorgan som fastställer att en pannanläggning uppfyller ASS's krav för periodisk tillsyn. Vid bedömningen av om tillstånd skall medgivas skall det även göras ett driftprov. 14

17 Kontrollorgan får medge tillstånd för ökning av inställelse tiden vid A-larm från 30 minuter till maximalt 1 timme. Tillstånd ges om anläggningen är försedd med fungerande nödkylsystem eller om anläggningen är utförd så att höga temperaturer eller tryck som kan medföra person eller annan skada inte kan uppkomma. Att öka inställelsetiden från 30 min till en timme är inte en dispens. Kontrollorgan har ingen möjlighet att bevilja dispenser. 4.3 CE-märkning EU har infört en CE-märkning av komponenter, maskiner, leksaker mm. CEmärkning eller deklaration om överensstämmelse innebär att tillverkaren eller f leverantören garanterar att varan uppfyller de EU-direktiv som finns och är I t tillämpbara på varan. Vid nyanläggning skall hela pannanläggningen vara CEmärkt, normalt gör pannleverantören det. Om man vid nyinstallation av en pannanläggning köper upp den i delar från olika leverantörer övergår ansvaret att CE-certifiera anläggningen till beställaren. Det gäller då för beställaren att visa att hela anläggningen är säker, uppfyller gällande föreskrifter och att dokumentation och drift och underhållsinstruktioner finns. En säkerhetsanalys av hela anläggningen skall göras och do kumenteras. Den sammanbyggda anläggningen skall ha en separat försäkran om överens stämmelse och förses med CE-skylt. Försäkran och märkning skall göras av den som är ansva rig för hela anläggningen. Vid ombyggnad av en befintlig pannanläggning är det i dagsläget svårt att säga hur stor del av pannan som får byggas om utan att hela anläggningen behöver CE-certifieras på nytt. Alla nya komponenter skall givetvis vara CE-märkta. Man skall även göra en dokumenterad säkerhetsanalys. Det är sedan en bedömningsfråga om en ny deklaration om överensstämmelse måste 15

18 5. SYSTEMUPPBYGGNAD Ett system för fjärrstyrning av pannanläggningar kan delas upp i tre huvuddelar: * Utrustning i pannanläggning Styrsystemet för pannan (PLC) har till uppgift att mäta, styra, reglera och övervaka pannanläggningen. Alla givare för temperatur, tryck, flöden mm. ansluts till styrsystemet. Det samma gäller manöverkretsarna för motorer, ventiler mm. I styrsystemet kon-figureras de funktioner som krävs för anläggningen. * Fjärröverföringsutrustning är det system som sammankopplar styrsystemet (PLC) med presentationsystemet. Exempel på fjärröverföringsutrustning kan vara radiolänk, tele linje, mm. * Operatörssystemet är det system som operatören övervakar och styr anläggningen från. Normalt är det en persondator men kan även integreras med huvudanläggningens ope ratörssystem. Bärbar dator Sandar ; Modem Styrsystem Matning Till givare, motorer Till givare, motorer Säkerhetssystem Fig. 1 Fj ärr styr systemets huvuddelar 16

19 Hur de olika delarna av fj ärrstyrsystemet ser ut beror till stor del på de lokala förutsättningarna. * hur många pannanläggningar finns det? * hur många pannor finns på anläggningen? * skall p annanläggningen alltid fj ärrstyr as från ett bemannat kontrollrum? eller dagtid från kontrollrum och övrig tid via av bärbar dator? Nedan redovisas några förslag på uppbyggnad på fj ärrstyrsystem av olika storlekar. Bärbar dator Pannanläggning MBS mottagare Styrsystem Uppringd telelinje MBS sökning eller dylikt Figur 2 Enkelt fj ärr styrsystem, typfall 1 Figuren visar ett enkelt fj ärrstyrsystem för en pannanläggning med endast en panna. Larmen från pannanläggningen skickas det ut t.ex. via MBS-sökning till operatören. Operatören kan via telenätet ringa upp och kontrollera tillståndet i anläggningen eller kontrollera de larm som har kommit. Han får då kontakt med styrsystemet och kan göra de ma-növrar som behövs.

20 Bärbar dator mottagare Pannanläggning Styrsystem Styrsystem Modem Uppringd telelinje MBS sökning eller dylikt Styrsystem t Figur 3 Fjärrstyrsystem pannanläggning med flera pannor i samma p annanläggning, typfall 2 Figuren visar ett fjärrstyrsystem för en pannanläggning men med flera pannor. Skillnaden från typfall 1 är att det behövs en dator/server lokalt i pannanläggningen. Den skall vara en kommunikationslänk mot operatören och en länk till de olika pannornas styrsystem. Funktionen är annars identisk med typfall 1. 18

21 Bärbar dator Pannanläggning 1 mottagare Styrsysten i Pannanläggning 2 Styrsyster i Bemannat Kontrollrum Uppringd telelinje Modem MBS sökning eller dyli Pannanläggning 3 Styrsystem Figur 4 Större fjärrstyrsystem, typfall 3 Typfall 3 visar en lite mer kvalificerad systemlösning där det finns flera geografiskt skilda p annanläggningar som ska fj ärrs ty ras. Ofta finns då någonstans ett, i varje fall dagtid, bemannat kontrollrum varifrån man normalt övervakar och fj ärrstyr de olika pannanläggningarna. Datorn i kontrollrummet ska då kunna kommunicera med flera olika pannanläggningar. Dessa kan vara utrustade med olika fabrikat på styrutrustningar. Kravet är att det den mottagande datorn i kontrollrummet skall kunna kommunicera med alla de olika fabrikaten på styrutrustningarna. De flesta system kräver att det ska vara en fast uppkopplad förbindelse mellan kontrollrummet och pannanläggningarna. Om kontrollrummet är obemannat under kvällar och helger fungerar anläggningen på samma sätt som typfall 1 och 2. 19

22 5.1 Utrustning i produktionsanläggning För att fjärrstyra en pannanläggning krävs att anläggningen är godkänd för periodisk övervakning. Både fjärrstyrning och periodisk övervakning ställer vissa krav på utrustningen i pannanläggningen. Det är viktigt att tänka på vad man vill uppnå med fjärrstyrning eller övervakning. Detta påverkar utformningen av utrustningen i pannanläggningen. Vill man ha tillgång till samtliga signaler och objekt så ska alla signaler anslutas till styrsystemet som är placerat i pannanläggningen. Det är inte möjligt att med enbart fjärrmanöversystemet komma åt signaler och objekt i pannanläggningen. Signalerna och objekten måste vara anslutna till styrsystemet för att det ska vara möjligt att fjärrstyra Lokal manöverdator I anläggningen ska det alltid finnas möjlighet till lokal manöver. Ska anläggningen fjärrstyras är det lämpligt med en bildskärm lokalt i anläggningen. Detta underlättar vid start och stopp av pannan samt vid eventuella fel. Även vid rondering är det en fördel att ha bildskärm då driftpersonalen lättare kan läsa och journalföra viktiga värden. Om anläggningen fjärröverva-kas kan ett alternativ vara symbolschema med driftindikering och larmtablå. Det är viktigt att tänka på driftpersonalen som normalt ska använda systemet. Presentationen på bildskärm eller symbolschema ska utformas på ett logiskt och riktigt sätt. Bilder eller symbolschema bör därför göras i samråd med driftpersonalen. På bildskärm ska man inte ha för mycket information på en och samma bild. Det underlättar för driftpersonalen om man använder en standardiserade bilder för samtliga regulatorer, ventiler, pumpar mm. Ett förslag är att man gör en översiktsbild över anläggningen. Från översiktsbilder gör man ett antal underbilder. Dessa underbilder används för manövrering mm. Exempel på underbilder kan vara bränsle, rökgas eller fjärrvärme. Normalt räcker det med ca två till fyra bilder. Systemet ska ha trendhanterings-verktyg för nutid och historik. Historik hantering är ett bra verktyg för att gå tillbaka och titta på gamla värden. Nutids hantering kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid optimering och trimning av regulatorer Larmgruppering Det är viktigt att man grupperar larmerna rätt. Larmer som inte påverkar pannan ska inte påkalla jour under kvällar och nätter. Larm som påverkar anläggningen ska ha högre larmprioritering (A eller B-larm). Vid A-larm finns det bestämmelse på inställelsetider enligt ASS (30-60 minuter). Det skall finnas en provningsinstruktion för A-larm. Minst två nivåer på larmer (A, B) ska finnas: * A-larm ska vara av den art att pannan har utlöst. * B-larm ska vara av den art att om ingenting görs leder till pannutlösning. Utöver dessa två nivåer är det lämpligt med ytterligare en nivå C -larm. C-larm ska vara av sådan art att anläggningen ej påverkas om dessa larmer inte åtgärdas omgående (komfortlarm m m). Det finns inga krav från ASS gällande C-larm. 20

23 5.1.3 Säkerhetssystem Säkerhetssystemet ska styra ner pannan till säkert läge utan att fara för person eller anläggning uppkommer. Det är mycket viktigt att man gör en riskanalys på hela anläggningen och att den följer ASS föreskrifter och i god tid förankras hos kontrollorganet och eventuellt ASS. Vid eldning med fasta bränslen är i allmänhet en stormängd energi lagrad i det bränsle som finns i pannans eldstad och i murverket. Denna energimängd kan, även när bränsletillförseln har avbrutits överföra sin värme till pannan vilket kan medföra skador på pannan. Exempel på sådana faror är om pannans kylning upphör. Exempel på krav som ASS ställer: * Förreglingsschema för nedeldning och eventuell nödkylning. * Beskrivning av nedeldning- och nödkylning avsedda att starta vid bortfall av t ex hjälp energi. * Uppgifter som visar att katastofskydd uppfyller gällande krav. * Säkerhetsinstruktioner över utrustning för fastbränsleeldade anläggningar samt över föreskrivna larm för övriga anläggningar. * Uppgifter för bedömning av säkerhetsfunktionen hos brännarutrustning vid gas- och oljeeldning. Det finns flera tekniska lösningar på säkerhetssystemets utformning. Nedan följer tre exempel: 1 Fast förtrådat system som är oberoende av styrsystemet, med fast förtrådat system menas konventionell reläteknik. I det systemet kopplas säkerhetsrelaterade givare, motorer mm in i en lång "kedja". Om något fel uppstår bryts kedjan och säkerhetssystemet styr ner anläggningen till ett säkert läge. Det kan vara bra att "spegla" säkerhetssystemet i styrsystemet, vilket underlättar vid eventuella fel och utlösningar av anläggningen. Driftpersonalen kan då se hela kedjan från exempelvis bildskärm och konstatera vad som har löst ut anläggningen. Vid start kan de se vilka villkor som fattas för att kunna starta anläggningen. 2. Redundans på styrsystemet. Denna lösning är kostsam och man måste tänka på att re dundans på själva CPU kortet inte medför redundans om ingångs- eller utgångskorten går sönder. Många leverantörer har inga färdiga koncept på redundans. Dessutom får inte katastrofskydd och flamvakt styras via styrsystemet. 3. Oberoende system i faile-safe utförande (självövervåkande system). Systemet består normalt av två datorer som arbetar parallellt och om slutsatsen mellan dessa datorer inte blir lika, styr anläggningen ner till säkert läge. Denna lösning används normalt bara på större anläggningar och rekommenderas inte till mindre anläggningar beroende på att faile-safe tekniken är mycket dyr. Nödstopp skall finnas när elektriskt drivna rörliga delar kan medföra fara. Utformningen på nödstopp ska vara sådan att en enda åtgärd räcker för att bryta matningen till objekten.

Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar. Energi- & Industridagarna 2015 - Skadegruppens Temadag

Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar. Energi- & Industridagarna 2015 - Skadegruppens Temadag Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar Energi- & Industridagarna 2015 - Skadegruppens Temadag Innehåll En mycket kortfattad redogörelse för föreskriftsarbetet. Inget

Läs mer

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

U n i - V i e w DRIFTÖVERVAKNING FÖR PROCESSINDUSTRIN

U n i - V i e w DRIFTÖVERVAKNING FÖR PROCESSINDUSTRIN U n i - V i e w DRIFTÖVERVAKNING FÖR PROCESSINDUSTRIN ETT FLEXIBELT ÖVERVAKNINGSYSTEM MED MÅNGA MÖJLIGHETER Uni-View är ett SCADA system som ger användaren möjlighet att få full kontroll över sina anläggningar.

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

.$76. Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare

.$76. Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare 1(6) &.$76 0$1g9(5%/2&.(5,1*)g5)5c16.,/-$5( Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare Innehåll 1. Allmänt 2. Funktionskrav. 3. Tekniska krav. 4. Utformning. $//0b17 För att underlätta

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Funktion. Katastrofskyddet är ett sk. självövervakande katastrofskydd med en redundant, elektronisk tvåkanalskonstruktion.

Funktion. Katastrofskyddet är ett sk. självövervakande katastrofskydd med en redundant, elektronisk tvåkanalskonstruktion. Drift- och skötselanvisning. Katastrofskydd ERK-S Självövervakande katastrofskydd typ ERK-S. Apparatskåp. Apparatskåpet är i plug-in-utförande, för vägg eller panelmontage (litet rack). Det består av strömförsörjningsenhet

Läs mer

Områdesövervakning - Områdesövervakning inklusive kameraövervakning

Områdesövervakning - Områdesövervakning inklusive kameraövervakning SvK4005, v3.3, 2012-08-09 VÅR BETECKNING TR09-06 DATUM 2007-04-04 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA A Områdesövervakning - Områdesövervakning inklusive kameraövervakning Inledning Under senare år har elbranschen

Läs mer

Industriell Datakommunikation. Allt du behöver veta om RS-232

Industriell Datakommunikation. Allt du behöver veta om RS-232 Industriell Datakommunikation Allt du behöver veta om RS-232 Email info@foxcomputer.se, Website http://www.foxcomputer.se Ulf Rääf Datakommunikation och Industriell IT enligt standard RS-232 Teori och

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer 1(6) 04-04-13 A TR2-03-4 KONTROLL OCH PROVNING Innehåll 1 Allmänt 2 Prov i fabrik (FAT) 3 Prov i anläggning (SAT) 1 ALLMÄNT I detta dokument anges omfattningen av kontroll och provning som ska utföras

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter

Förslag till nya föreskrifter Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Skadegruppens Temadag 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta.

Datum 2012-12-28. Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta. Installation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Installationen består av tre steg som automatiskt körs efter varandra. Steg 1: Programmet installeras och man

Läs mer

Certifiering av pannskötare

Certifiering av pannskötare [presentation title] via >Insert >Header & Footer Certifiering av pannskötare Pannoperatörscertifiering Detta är ett helt nytt begrepp som aldrig används i Sverige. Fram tills denna föreskrift träder i

Läs mer

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S MANUAL RS-120/S GSM Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S SLK Larmsystem Domnarvsgatan 11, 3 tr 163 53 SPÅNGA 08-38 29 55 www-slksys.com Sida 2 Innehållsförteckning Allmänt 1.0 Val

Läs mer

Kom i gång med trådlösa

Kom i gång med trådlösa 1 Kom i gång med trådlösa nätverk Lite historia För ganska många år sedan började man att koppla samman datorer i ett nätverk med kablar. Detta gör man fortfarande, och kommer även att göra i framtiden.

Läs mer

De vanligaste besiktningsanmärkningarna, tryckkärl & pannor

De vanligaste besiktningsanmärkningarna, tryckkärl & pannor De vanligaste besiktningsanmärkningarna, tryckkärl & pannor 1 24/10/2012 Det här är Inspecta Vilka tryckkärl har man i en fastighet? 2 Eller några av dom här 3 Vissa syns knappt alls Ingen panna, bara

Läs mer

Riskbedömning & FLT av Tryckkärl i fastigheter

Riskbedömning & FLT av Tryckkärl i fastigheter Riskbedömning & FLT av Tryckkärl i fastigheter 1 29/11/2011 Det här är Inspecta TRYCK?? På ett fastighetsseminarium?? 2 Tryckkärl finns på många olika ställen 3 lite där och lite här Pappersbruk, Verkstäder,

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

INSTRUKTION GSM-ENHET GOLDen EAR 1 och 2, TBLZ-1-41-X

INSTRUKTION GSM-ENHET GOLDen EAR 1 och 2, TBLZ-1-41-X INSTRUKTION GSM-ENHET GOLDen EAR 1 och 2, TBLZ-1-41-X Innehållsförteckning Avsnitt Sid 1. Allmänt 2 2. Säkerhetsinstruktioner 2 3. Installation 3 4. Felsökning 5 5. Tekniska data 5 Reservation för ändringar.

Läs mer

Kretskortslayout TU-3

Kretskortslayout TU-3 Kretskortslayout TU-3 C 1 Larmingången sluter till minus Layouten visar placering på larmingångar, anslutningar etc. Plint märkt skyddsjord ska anslutas för att erhålla fullgott åskskydd. Grundfunktion

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

Falck 6604 VaktFalk TeleLarm

Falck 6604 VaktFalk TeleLarm Bruksanvisning Falck 6604 VaktFalk TeleLarm Artikelnummer: 300 800 Innehållsförteckning Inledning... 3 Översikt över tillkopplingar och ingångar... 4 Introduktion i programmering av Vaktfalken... 5 Uppstart...

Läs mer

Spilltransportör Driftinstruktion

Spilltransportör Driftinstruktion Spilltransportör Titel: (spilltransp.eps) Driftinstruktion Innehåll 1 Innehåll 1 Innehåll 1-1 2 Tekniska data 2-1 2.1 Pos 1 2-1 3 Apparat- och motorlistor 3-1 3.1 Apparatlista 3-1 3.2 Motorlista 3-2 4

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Säkerhetsutrustning För varmvattenpannor och värmeväxlare enligt AFS 2002:1 och VVA 1993

Säkerhetsutrustning För varmvattenpannor och värmeväxlare enligt AFS 2002:1 och VVA 1993 NOK UTÅV 6 2004 Säkerhetsutrustning ör varmvattenpannor och värmeväxlare enligt S 2002:1 och VV 1993 NY uppdaterad utgåva planerad under 2010! örord enna nya utgåva är en bearbetning av den tidigare utgåvan

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

ISAC. Tel. 08/ 544 404 00 styrlogic@styrlogic.se

ISAC. Tel. 08/ 544 404 00 styrlogic@styrlogic.se 1 2 ISAC är en väl beprövad produkt som har utvecklats av Styrlogic AB. ISAC grundar sig på många års erfarenhet under ett flertal installationer. Den första ISAC-applikationen levererades 1990. ISAC betyder

Läs mer

RESERVKRAFT & DRIFTEKONOMI FÖRELÄSNING 3

RESERVKRAFT & DRIFTEKONOMI FÖRELÄSNING 3 RESERVKRAFT & DRIFTEKONOMI FÖRELÄSNING 3 1 INLEDNING Med vårat stabila och tillförlitliga elnät i Sverige så provas reservkraft sällan under realistiska förhållanden. Generatoraggregatet är en kraftkälla

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 67) till larmsändaren RS-120/S

MANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 67) till larmsändaren RS-120/S MANUAL RS-120/S GSM Inkoppling av GSM-kort (Mobil 67) till larmsändaren RS-120/S SLK Larmsystem Domnarvsgatan 11, 3 tr 163 53 SPÅNGA 08-38 29 55 www-slksys.com Sida 2 Innehållsförteckning Allmänt 1.0 Komponenter

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

FELSIGNALSYSTEM. TEKNISK RIKTLINJE 2006-04-13 TR02-08-2 utg E 1/11. NK, Kontrollanläggning DATUM 2006-04-13 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA E

FELSIGNALSYSTEM. TEKNISK RIKTLINJE 2006-04-13 TR02-08-2 utg E 1/11. NK, Kontrollanläggning DATUM 2006-04-13 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA E SvK4005, v3.3, 2012-08-09 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VÅR BETECKNING TR02-08-2 DATUM 2006-04-13 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA E FELSIGNALSYSTEM 1/11 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum

Läs mer

2359 Mediegruppen 10/13_SE. Digital övervakning av förisolerade rörsystem för fjärrvärme

2359 Mediegruppen 10/13_SE. Digital övervakning av förisolerade rörsystem för fjärrvärme 2359 Mediegruppen 10/13_SE Digital övervakning av förisolerade rörsystem för fjärrvärme 2359 Detect brochure SE.indd 3 22/10/13 11.59 proaktiv övervakning och felsökning Central övervakning av förisolerade

Läs mer

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation

Installationsanvisningar. IQ Web 200. Webbkommunikation Ver 060109 Cetetherm IQHeat Installation IQ Web 200 Installationsanvisningar IQ Web 200 Webbkommunikation 1. Systemkrav...3 2. Inledning / Leveransomfattning...4 2.1 Inledning... 4 2.2 Leveransomfattning...

Läs mer

TELEFJÄRRSTYRT STRÖMBRYTAR SYSTEM

TELEFJÄRRSTYRT STRÖMBRYTAR SYSTEM SVENSKA TELEFJÄRRSTYRT STRÖMBRYTAR SYSTEM BRUKSANVISNING OND-9001A OND-9003 ALLMÄNT Det telefjärrstyrda strömbrytar systemet består av kontrollenheten OND-9001A samt om så önskas externa enheter OND-9003

Läs mer

Problemlösare RDS5000

Problemlösare RDS5000 Introduktion I RDS5000 kan det förekomma ett antal larm. Dessa larm är inte alltid enkla att förstå vad de betyder eller varför de uppstår. Därför har vi försökt sammanfatta alla larm i den här felsökningsguiden.

Läs mer

ökat fastighetsvärde

ökat fastighetsvärde ökat fastighetsvärde Teknik som arbetar för dig E vo S C A D A d et öppna f r a m t i d s s ä kr a v a l e t Komplett SCADA med alla programdelar inkluderande bl.a. larmserver och kommunikationsöversikt.

Läs mer

Säkerhetsutrustning för varmvattenpannor

Säkerhetsutrustning för varmvattenpannor Dimensionsområde PN Temperaturområde Material DN15-25 16 0 C till 110 C Stål/rostfritt stål Användningsområde Integrerad säkerhetsutrustning som automatiskt avbryter energitillförseln till en varmvattenpanna

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Total överblick med webbaserad larmservicecentral.

Total överblick med webbaserad larmservicecentral. ALARM COMMUNICATION SERVICES EagleEye Total överblick med webbaserad larmservicecentral. EagleEye är en molnbaserad tjänst som erbjuder en central, modern och kraftfull funktion för övervakning och säker

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING.

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. Inledning. Denna snabb-guide är främst framtagen för dig som aldrig har programmerat någon GoogolT1, men kan även hjälpa dig som inte så ofta jobbar med GoogolT1.

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter

Förslag till nya föreskrifter Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Cisterndagarna 2017 - Göteborg Innehåll Information om föreskriftsarbetet Förändringar i regelstrukturen Genomgång av förändringar

Läs mer

(8) BRF. STANSTORP. Utvärdering av olika alternativa uppvärmningsförslag 2017.

(8) BRF. STANSTORP. Utvärdering av olika alternativa uppvärmningsförslag 2017. 2017-07-25 1 (8) BRF. STANSTORP Utvärdering av olika alternativa uppvärmningsförslag 2017. 2017-07-25 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förord.... 3 2 Alternativ 1: Friköpa befintlig anläggning och fortsätta

Läs mer

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix

Installationsguide. Nimbus Alarm Server för Fidelix Installationsguide Nimbus Alarm Server för Fidelix TroSoft AB Box 2055 144 02 RÖNNNINGE 08 532 57262 Fidelix Sverige AB Sokraftsvägen 16A 135 70 Stockholm 08 556 558 30 Om larmöverföring Överföringen görs

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar. Trust Quality Progress

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar. Trust Quality Progress AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar Trust Quality Progress Till vem riktar sig AFS 2017:3? Föreskriften riktar sig till arbetsgivaren. Om arbetskraft hyrs in är den som hyr arbetskraften

Läs mer

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling GUIDE Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling Inom de flesta branscher utvecklas idag nya och innovativa applikationer och tjänster för att bättre kunna monitorera, analysera och styra

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Katastrofskydd typ ERK. Monterings och skötselinstruktioner

Katastrofskydd typ ERK. Monterings och skötselinstruktioner Katastrofskydd typ ERK. Monterings och skötselinstruktioner Apparatskåp. Apparatskåpet är i plug-in-utförande, för vägg eller panelmontage (litet rack). Det består av strömförsörjningsenhet med funktionsfördröjning,

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall beslutade

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online ANVÄNDARHANDBOK Advance Online INNEHÅLL Innehåll... 2 Välkommen!... 3 Allmän information... 3 Idén bakom Advance Online... 3 Att logga in på en terminalstation... 4 Allmänt... 4 Citrix-klienten... 4 Inloggning...

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare

Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Kontorsinstallation av SDCs insändningsprogram Sender för filer från skördare, skotare eller drivare Vid installation kommer programmet att automatiskt att sparas på datorns C-enhet. Det går inte att ändra

Läs mer

Installationsmanual 501 GPS Tracker

Installationsmanual 501 GPS Tracker Installationsmanual 501 GPS Tracker 2011-09-14 1. Beskrivning av enhet: Framsida: Baksida: GSM antenn GPS antenn mini USB kontakt Huvudkontakt Funktionsknapp 2. Sätta i SIM kortet: Följ stegen nedan för

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Sentrion intelligent säkerhet

Sentrion intelligent säkerhet Sentrion intelligent säkerhet www www IP-kamera Mobilgränssnitt Internet Befintligt nätverk SIOM Dörr-/larmnod Sentrion Centralenhet www Dörr-/larmnod SIOM Larm Sentrion marknadens mest intelligenta säkerhetssystem

Läs mer

Larmsystem SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontroll^nläggpingar

Larmsystem SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontroll^nläggpingar SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontroll^nläggpingar VÄR beteckning TR02-08-04 DATUM 2018-01-04 SAMRÄD AS, TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TD Larmsystem SvK4005, v4.0, 2016-04-27 2

Läs mer

.$76. 352'8.7,216)5c1.233/,1*6$8720$7,.3). Bilagor 1 Exempel på PFK plan 2 Exempel på innebörd av PFK plan 3 PFK översikt 4 PFK i PLC utförande

.$76. 352'8.7,216)5c1.233/,1*6$8720$7,.3). Bilagor 1 Exempel på PFK plan 2 Exempel på innebörd av PFK plan 3 PFK översikt 4 PFK i PLC utförande 1(8) %.$76 352'8.7,216)5c1.233/,1*6$8720$7,.3). Bilagor 1 Exempel på PFK plan 2 Exempel på innebörd av PFK plan 3 PFK översikt 4 PFK i PLC utförande Innehåll 1 Allmänt 2 Funktionskrav 3 Tekniska krav 4

Läs mer

ökat fastighetsvärde

ökat fastighetsvärde ökat fastighetsvärde Teknik som arbetar för dig E vo S C A D A d et öppna f r a m t i d s s ä kr a v a l e t Komplett SCADA med alla programdelar inkluderande bl.a. larmserver, energiövervakningsmodul,

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600

Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600 Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600 Rev B Innehållsförteckning INSTALLATIONSANVISNING: GSM-LARMMODUL TILL IVT VÄRMEPUMP...2 ALLMÄNT...2

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA ENDAST GER EXEMPEL HUR DE OLIKA

Läs mer

Säkerhetsinstruktion 1 BAKGRUND INLOGGNING HANTERING AV INFORMATION INTERNET E-POST INCIDENTER...

Säkerhetsinstruktion 1 BAKGRUND INLOGGNING HANTERING AV INFORMATION INTERNET E-POST INCIDENTER... 2000-08-11 Sida 1 1 BAKGRUND... 2 2 INLOGGNING... 2 3 HANTERING AV INFORMATION... 3 4 INTERNET... 4 5 E-POST... 5 6 INCIDENTER... 5 7 BÄRBAR PC... 5 8 ARBETSPLATSEN... 6 2000-08-11 Sida 2 1 BAKGRUND Information

Läs mer

Larmcentral Fjärrstyrning Klimatövervakning Värmestyrning -allt i en och samma enhet

Larmcentral Fjärrstyrning Klimatövervakning Värmestyrning -allt i en och samma enhet ESIM264 Larmcentral Fjärrstyrning Klimatövervakning Värmestyrning -allt i en och samma enhet Fjärrövervakning av lagerlokaler, temperaturkoll på serverhallen eller larmsystem i fastigheter. ESIM264 kan

Läs mer

Kabel tv leverantör Canaldigital (Genom samfällighet, gemensamt kabel tv nät i området)

Kabel tv leverantör Canaldigital (Genom samfällighet, gemensamt kabel tv nät i området) 1(9) Drift & skötsel samt produktinformation gällande Kraft, Belysning,, Kabel tv, Telefoni, Bredband, Digital Tv via bredband. Lägenhetsi nnehava re Kortfattad anläggnings beskrivning. Avtals operatörer

Läs mer

1 (7) Sida. Beteckning. 2012-12-03 Datum Johan Nylander Upprättat av A Utgåva/Version. Tjänstebeskrivning. SSG Access

1 (7) Sida. Beteckning. 2012-12-03 Datum Johan Nylander Upprättat av A Utgåva/Version. Tjänstebeskrivning. SSG Access 1 (7) Sida Tjänstebeskrivning SSG Access 2 (7) Sida Innehållsförteckning SSG Access... 1 Inledning...3 Syfte...3 Tjänstebeskrivning - ett levande dokument...3 SSG Access...3 Övergripande beskrivning...3

Läs mer

Beijer Electronics AB, MA00062D,

Beijer Electronics AB, MA00062D, Manual IFC PBDP Förord Denna manual är en installations och funktionsbeskrivning för expansionskortet IFC PBDP. Modulen kan användas till operatörsterminalerna i E-serien som har expansionskortsplats.

Läs mer

Bruksanvisning i original. Vital 2 och Vital 3. Användarmanual

Bruksanvisning i original. Vital 2 och Vital 3. Användarmanual Bruksanvisning i original Vital 2 och Vital 3 Användarmanual Swedish v1b 2TLC172219401_B Allmänt Vital bygger på ett enkanaligt säkerhetskoncept där ett flertal säkerhetskomponenter (t.ex. givare) kan

Läs mer

Teknisk anvisning KONTROLLSKÅP I NÄTSTATIONER

Teknisk anvisning KONTROLLSKÅP I NÄTSTATIONER Sidantal 6 KONTROLLSKÅP I NÄTSTATIONER Ver. 3.1 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 Ver 1.0 2012-10-30 Ver 2.0 2014-03-31 Ver 3.0 2014-10-01 Ver 3.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Concept V2.6. Quantum. Programmering via modem 2004-10-21

Concept V2.6. Quantum. Programmering via modem 2004-10-21 Concept V2.6 Quantum Programmering via modem 2004-10-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT...3 2 HÅRDVARA OCH KABLAGE...4 2.1 KABLAGE MELLAN MODEM OCH PLC-SYSTEM...4 3 INSTÄLLNINGAR...5 3.1 INSTÄLLNINGAR I

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning BRUKSANVISNING S8 s8bruks.doc Innehållsförteckning 1. System S8...2 2.0 Handhavande för kontrollenhet med lysdioder...3 2.1 Koppla till anläggningen...3 2.1.1 Om anläggningen inte går att koppla till...3

Läs mer

LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9)

LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9) 1(9) Sidantal 99 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 5.doc Landstingsservice i Uppsala Län 751 85 UPPSALA Tel. 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(9) Innehållsförteckning Allmänt......

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

FFV 500 Länken mellan övervakat objekt och människa. Omfattning insamling överföring behandling presentation

FFV 500 Länken mellan övervakat objekt och människa. Omfattning insamling överföring behandling presentation . FV50 - EN KOMPLETT LÖSNING FÖR TEKNISK ÖVERVAKNING 1 FFV 500 Länken mellan övervakat objekt och människa. Omfattning insamling överföring behandling presentation Användning driftövervakning underhållsövervakning

Läs mer

Larmcentral Övervakar 2500 m / kanal Registrerar larm (on/off) via signalkabel i rörgrav. Felinmätning med pulsekometer 2 kanaler för larmtrådar

Larmcentral Övervakar 2500 m / kanal Registrerar larm (on/off) via signalkabel i rörgrav. Felinmätning med pulsekometer 2 kanaler för larmtrådar Fuktlarmsystem 7:0 LC/Kabelradar Kabelradar Övervakar 5000 m / kanal Registrerar förändringar Felinmätning från dator via kabel, telefon, GSM. kanaler för larmtrådar Larmcentral Övervakar 500 m / kanal

Läs mer

Larmet går i bröstfickan

Larmet går i bröstfickan ÖVERFÖRING VIA SMS Larmet går i bröstfickan Med den här lösningen går det snabbt och lätt att skicka information till antingen ett överordnat automationssystem, eller direkt till din mobiltelefon som ett

Läs mer

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100.

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100. Sid 1 (6) 7(.1,6.$%(67b00(/6(5)g5(/(.75,6.8758671,1* Rubrik Dokument.UDIWHOHNWURQLN 7%( Utgåva 4 (S),QQHKnOO 1 ALLMÄNT...2 2 DEFINITIONER...2 3 GENERELLA PRODUKTKRAV...3 3.1 Standardisering...3 3.2 Övriga

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Bill Johansson ElTel - Entreprenör UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun. UppCom

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Basutbudet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Bruksanvisning. BKX Automatik för brandgasfläktar

Bruksanvisning. BKX Automatik för brandgasfläktar Bruksanvisning BKX Automatik för brandgasfläktar Version 004 Februari 2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 SYSTEMETS UTFORMNING... 4 FUNKTION HOS BKX... 5 LARM... 6 KONDITIONSKÖRNING...

Läs mer

Torfors LonWorks System X4

Torfors LonWorks System X4 Torfors LonWorks System X4 Reglersystemet för fastigheten byggs upp så att intelligensen distribueras d.v.s. man placerar en s.k. reglernod där något skall utföras (övervakning, inhämtning av data m.m.).

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik Drift- och Underhållsteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt att personalen som driver anläggningar för produktion

Läs mer

TIPS OCH RÅD OM LADDINFRASTRUKTUR. Tips och råd om laddinfrastruktur FÖR DIG SOM VILL INSTALLERA LADDSTATION I DIN BOSTADSRÄTTSFÖRENING

TIPS OCH RÅD OM LADDINFRASTRUKTUR. Tips och råd om laddinfrastruktur FÖR DIG SOM VILL INSTALLERA LADDSTATION I DIN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Tips och råd om laddinfrastruktur FÖR DIG SOM VILL INSTALLERA LADDSTATION I DIN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Tips och råd till dig som vill installera laddstation i din bostadsrättsförening Förberedelser För att

Läs mer

eflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi.

eflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi. eflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi. eflex sänker din elkostnad helt utan kompromiss i komfort. eflex är kompatibelt via en enkel kalendersynkroniseras av

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Åskskydd. Om du behöver hjälp. Tekniska fakta. Telia Andi. Bruksanvisning

Åskskydd. Om du behöver hjälp. Tekniska fakta. Telia Andi. Bruksanvisning Åskskydd har redan vid tillverkningen fått ett gott skydd mot överspänningar från t.ex. åska. I vissa delar av landet, främst på landsbygden, är emellertid telefonledningarna speciellt utsatta för åska.

Läs mer