Program för. Hållbar utveckling miljö Framtidens Jönköping

Transkript

1 Program för Hållbar utveckling miljö Framtidens Jönköping

2 Innehåll 1 INLEDNING Arbetsprocess Struktur och referenser Nationella och regionala mål Samverkan 3 2 VÅR LIVSMILJÖ Bakgrund Visioner Mål Åtgärder 8 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING Bakgrund Visioner Mål Åtgärder 15 4 ENERGI OCH TRANSPORTER Bakgrund Visioner Mål Åtgärder 22 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION Bakgrund Visioner Mål Åtgärder 27 Bilaga 1 Nationella miljömål Program för hållbar utveckling miljö, Jönköpings kommun, Stadskontoret, Jönköping, Sammanställning: Annelie Wiklund, stadskontoret Layout: Johan Lundell, stadskontoret Foto: Christina Lindqvist, Daniel Petterzon och Lena Gustafsson. December 2011 Foto på framsidan: Liljeholmen

3 Vättern 1. INLEDNING 1.1 Arbetsprocess Program för hållbar utveckling miljö utgör kommunens samlade miljömålsarbete som är ett årligt arbete med uppföljning och uppdatering av visioner, mål och åtgärder. Miljömålsarbetet bedrivs integrerat med budgetprocessen och årscykeln beskrivs översiktligt i figuren t.h. Beslut om ändringar och tillägg i Program för hållbar utveckling miljö fattas av kommunfullmäktige som ett följdbeslut av VIP varje höst. Beslut med anledning av uppföljning av föregående års mål/åtgärder fattas av kommunfullmäktige i mars. Dokumentets titel Program för hållbar utveckling miljö har sin utgångspunkt i att Jönköpings kommun på sikt har som målsättning att skapa ett gemensamt målarbete med syfte att åstadkomma en hållbar utveckling. De tre perspektiven Socialt för hållbar utveckling perspektiv kan betraktas enligt modellen till höger. Modellen illustrerar perspektivens förhållande till varandra där det sociala perspektivet är i centrum. För att uppnå sociala mål krävs medel i form av det ekonomiska perspektivet och det miljömässiga perspektivet ger ramarna. Detta eftersom vi är beroende av naturen både för dess livsuppehållande förmåga och som resursbas. Strategier för hållbar utveckling måste därför beakta människans och ekonomins beroende av biosfären. Målet med hållbar utveckling är därmed att kunna tillfredsställa dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Kommunfullmäktige har dock ännu endast fattat beslut om att vi ska ta ett steg i denna riktning genom att skapa ett sammanhållet program för miljöperspektivet, därav tillägget miljö i titeln. I webbverktyget Hållbarometern (barometern.jonkoping.se) redovisas miljömålsarbetet (Program för hållbar START Ref.grupp och styrgrupp ger input KF beslut PHU KF beslut VIP Beredning majoritet/ opposition Hur mår Jönköping? Bokslutsdialog Arbetsgrupperna arbetar KF beslut - Dec Jan uppföljning Nov Feb Arbetsgrupper - Okt Mar programförslag Presentation för styrgrupp/ref.grupp Nämndbeslutinternbudget Sep Aug Jul Jun Uppföljning av förra årets mål/åtgärder Maj Apr Nämndbeh. underl. VIP + remiss PHU Nämndernas/ bolagens remissvar PHU + VIP Remiss PHU (nämnder/bolag) = Uppdatering av Hållbarometern Årscykel miljömålsarbetet. Kursiv text utgörs av moment i miljömålsarbetet och normal text utgörs av de delar av årscykeln som är integrerade med budgetprocessen. Förklaring: PHU Program för hållbar utveckling miljö, VIP Verksamhets- och investeringsplan. utveckling - miljö), nyckeltalsuppföljningen (Hur mår Jönköping?) samt de övergripande målen som fastställs i VIP. I webbverktyget redovisas även prognoser/utfall och kommentarer. Program för hållbar utveckling miljö har fokus på kommunens förbättringsarbete inom miljöområdet. Vid sidan av detta program finns även en kontinuerlig styrning av verksamheten i form av andra styrande dokument, t.ex. förvaltningsspecifika eller förvaltningsövergripande dokument. Förbättringsåtgärder som startats inom ramen för Program för hållbar utveckling miljö och som därefter ska genomföras löpande, förs in i andra lämpliga styrande dokument. 1

4 1.2 Struktur och referenser Grundstrukturen i detta dokument utgörs av fyra prioriterade områden: Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Inom samtliga dessa områden ingår även det prioriterade området Engagera flera som omfattar information/ utbildning/samverkan i syfte att engagera medarbetare, invånare och andra externa aktörer i kommunen. Att engagera barn och ungdomar ingår som en särskilt prioriterad uppgift. Program för hållbar utveckling miljö utgörs ursprungligen av en sammanslagning av följande dokument: Miljöprogram (MP) Energi- och klimatprogram (beslutsdel) (EoK) Naturvårdsprogram (mål och åtgärder) (Nvp) Ålborgåtaganden miljö Genom att föreliggande program har upprättats har de tre första dokumenten upphört att gälla vad gäller mål och åtgärder. Energi- och klimatprogrammets informationsdel samt Naturvårdsprogrammets övriga kapitel utgör dock tillsvidare en kunskapssammanställning inom respektive område. Begreppet hållbar utveckling omfattar hela kommunens verksamhet och från och med 2008 har övergripande mål för hela kommunens verksamhet fastställts i Verksamhets- och investeringsplan, VIP. I föreliggande dokument redovisas endast de övergripande mål som i VIP redovisats under rubriken hållbar utveckling eftersom man där avsett miljö när man använt begreppet hållbar utveckling. Dessa övergripande mål har kompletterats med ändelsen VIP. Vissa övriga mål och åtgärder som beslutats i politiskt forum har också lyfts in i dokumentet för att ge en mer komplett bild av miljömålsarbetet. I sådant fall återges referensen enligt följande: Verksamhets- och investeringsplan (VIP) Cykelplan (CyP) Stadsbyggnadsvision 2.0 (Stbv) Handlingsprogram för skydd mot olyckor (SmO) Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar (FRK) Nämdbeslut (t.ex. KS/BUN) Handlingsplan för hållbart resande (PHR) Länsstyrelsebeslut (lst) Avfallsplan (AP) Program för hållbar utveckling miljö ska fungera som en samlande faktor och syftar till att ge en översiktlig bild av hela kommunkoncernens miljömålsarbete, även om tyngdpunkten ligger på arbetet i de kommunala förvaltningarna. I enstaka fall redovisas även arbete som utförs av icke kommunala aktörer. Det gemensamma arbetet med programmet ersätter dock inte nämndernas, förvaltningarnas och bolagens ansvar för att, inom sina ansvarsområden, även på andra sätt bidra till att vi som kommun når de mer övergripande mål som fastställts i programmet. En närmare redovisning av de kommunala bolagens miljöarbete visas på respektive bolags hemsida. I de fall särskild miljöinformation finns anges adresserna nedan. Jönköping Energi AB: Bostads AB Vätterhem: Högskolefastigheter i Jönköping AB: Jönköping Airport Fastighets AB: Jönköping Airport AB: Elmia AB: Det är endast kommunal verksamhet exklusive kommunala bolag som formellt omfattas av kommunfullmäktiges beslut. Beslut om åtgärder som berör kommunala bolag fattas i särskild ordning av respektive bolag. För alla mål och åtgärder som rör kommunal verksamhet finns ett ansvar definierat i form av ansvarig nämnd. Beträffande mål som rör kommunen som geografiskt område har endast ansvar för måluppföljning definierats. För mål och åtgärder finns även en kontaktperson angiven. Kontaktpersonen har ansvar för att bidra i arbetet, följa upp, utvärdera och rapportera resultatet, men har inte något ansvar för att målet nås eller att åtgärden genomförs. Hassafallsleden 2

5 Dumme mosse biologisk mångfald har 2011 redovisats i ett delbetänkande från miljömålsberedningen. Förslag till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen har 2011 redovisats av Naturvårdsverket i rapport Inget av dessa förslag har ännu fastställts. I bilaga 1 redovisas gällande miljökvalitetsmål som Jönköpings kommun berörs av och i inledningen av varje prioriterat område visas en illustration av de huvudsakliga nationella miljökvalitetsmål som området berör. För information i övrigt hänvisas till www. miljomal.se. 1.3 Nationella och regionala mål De nationella och regionala miljömålen redovisas i sin helhet på och utgör ett viktigt underlag vid den årliga revideringen av Program för hållbar utveckling miljö. Programmet utgör en beskrivning av hur Jönköpings kommun tar ansvar för att uppnå de nationella och regionala miljömålen. Många av gällande nationella delmål gick ut 2010 och det pågår ett arbete med att förnya dessa. Förslag till nya etappmål för luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och 1.4 Samverkan Ålborg-åtaganden Europeiska städer och kommuner som samverkar i Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling har formulerat en vision om en hållbar framtid. För att nå visionen har totalt 50 åtaganden definierats, de s.k. Ålborg-åtagandena. Jönköpings kommun undertecknade dessa den 11 oktober 2007 vilket innebär ett åtagande om att bedriva ett målarbete i syfte att uppfylla åtagandena, se även Ålborg-åtagandena omfattar begreppet hållbar utveckling ur både ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. I detta dokument redovisas endast åtaganden med koppling till miljöperspektivet. Program för hållbar utveckling miljö utgör tillsammans med kommunens övergripande mål i VIP kommunens mål och handlingsprogram för att nå Ålborg-åtagandena. 3

6 Borgmästaravtal EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal, Borgmästaravtalet, se Detta avtal innebär ett åtagande om att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen (-20 % till 2020). Kommunfullmäktige beslutade den 24 september 2009 att underteckna Borgmästaravtalet. Program för hållbar utveckling miljö utgör även kommunens handlingsprogram med anledning av Borgmästaravtalet. Uthållig kommun/ Energieffektiviseringsstöd Jönköpings kommun har sedan 2008 deltagit i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun, se Jönköpings kommun har även erhållit energieffektiviseringsstöd av Energimyndigheten och ett villkor för att erhålla det är att mål och handlingsprogram för energieffektivisering upprättas. Program för hållbar utveckling miljö utgör kommunens mål och handlingsprogram som redovisas inom ramen för både Uthållig kommun och Energieffektiviseringsstödet. Klimatkommunerna Jönköpings kommun är sedan 2009 medlem i Klimatkommunerna som är en förening för kommuner, landsting och regioner som arbetar aktivt med lokalt klimatarbete, se Föreningen ska vara en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Klimatkommunerna sprider även information och erfarenheter om lokalt klimatarbete. För att bli medlem krävs att man uppfyller ett antal kriterier som beskrivs i ett s.k. medlemstest. Resecentrum i Jönköping. Ekokommunerna Jönköpings kommun är sedan 2009 medlem i Sveriges ekokommuner, se Sveriges Ekokommuner ska främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet. De fyra systemvillkoren utgör ramen för det hållbara samhället och föreningens verksamhet: I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: 1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden. Villkoret innebär att vi ska sträva efter att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden, exempelvis tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. Villkoret innebär att vi ska arbeta för att minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning. Detta kan exempelvis ske genom att öka vår återvinning och källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten. 3. undanträngning med fysiska metoder. Villkoret innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. Vi ska till exempel undvika att avverka mer skog eller fisk än vad som motsvarar återväxten. Det innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att ändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. Och i det samhället. 4. hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov Även om alla ovanstående villkor är uppfyllda kan ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte vi människor mår bra. Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider. Fysiska behov Trygghet/beskydd Engagemang Avkoppling Tillgivenhet Förståelse Kreativitet Identitet/mening Frihet Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än befinner sig. Medlemskapet innebär även att kommunen årligen redovisar ett antal nyckeltal. Vissa av dessa redovisas även i nyckeltalsdokumentet Hur mår Jönköping? 4

7 2. VÅR LIVSMILJÖ 2.1 Bakgrund I det prioriterade området Vår livsmiljö ingår kommunens arbete med sjöar och vattendrag, naturvård, klimat, luftkvalitet, buller och förorenad mark. I bl.a. följande kommunala dokument finns kunskapsläge sammanställt inom området Vår livsmiljö. Naturvårdsprogram Energi- och klimatprogram informationsdel Hur mår Jönköping? Nedan redovisas en kort orientering kring de frågor som ingår i området. Klimat Enkelt uttryckt innebär växthuseffekten att solstrålningen värmer upp jordytan och växthusgaserna i atmosfären håller kvar den utgående värmestrålningen genom att reflektera värmen tillbaka mot jordytan. Naturliga växthusgaser som finns i atmosfären är framförallt vattenånga och koldioxid. Våra mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten utöver naturliga variationer, främst genom förbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosfären. Luft En god luftkvalitet i tätorterna är viktig för människors hälsa och för att förhindra skador på växter, kulturvärden och byggnadsmaterial. Utsläpp från framför allt trafik, men också uppvärmning, försämrar luftkvaliteten i tätorterna med omgivningar. Vatten och våtmarker Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett problem i framför allt västra delen av Jönköpings kommun. Utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid från trafik och energianläggningar är huvudorsaken till den sura nederbörden. Även övergödande utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra sjöar och vattendrag negativt. Natur utöver vatten Jönköpings kommun är rik på naturupplevelser och höga naturvärden. Här finns vidsträckta myrar, djupa mörka granskogar, ett småskaligt odlingslandskap och ädellövsrika branter. I naturvårdsprogrammet finns nära beskrivningar av värdefulla naturområden i kommunen. Mark Jönköpings kommun var tidigare en utpräglad industrikommun. Mark i anslutning till industrier och deponier kan vara kraftigt förorenade. Buller Bullerkällor kan t.ex. vara vägtrafik, tåg, restauranger, fläktar eller andra bullrande verksamheter i samhället. Känsligheten för buller är individuell och buller kan leda till sömnstörningar, stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Buller kan även leda till sämre inlärningsförmåga. 5

8 2.2 Visioner Visioner för framtiden Klimatet påverkas inte av utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter. Människor och miljö exponeras inte för buller och ämnen med farliga egenskaper. Yt- och grundvattentillgångar ger förutsättning för en god livsmiljö för växter och djur. Biologisk mångfald bevaras. Ålborg-åtaganden Utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser. Höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen. Förbättra luftkvaliteten. Förbättra vattenkvaliteten. Främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden. Förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark. Minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa. 2.3 Mål Klimat 1a. Utsläpp av växthusgaser VIP Utsläpp av växthusgaser 1) i kommunen som geografiskt område ska minska med minst 40 % från 1990 till (EoK) Ansvar för måluppföljning: Kommunstyrelsen Kontaktperson: Annelie Wiklund 1b. Utsläpp av växthusgaser delmål VIP Utsläpp av växthusgaser 1) i kommunen som geografiskt område ska minska med minst 15 % från 1990 till (EoK) Ansvar för måluppföljning: Kommunstyrelsen Kontaktperson: Annelie Wiklund 1) Beräknat utsläpp av växthusgaser enligt SMED (Svenska Miljö- EmissionsData) 1c. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Det totala koldioxidutsläppet till följd av uppvärmning, el samt transporter ska minska med minst 40 % till Som delmål ska gälla minst 15 % till Basår Ansvar: Samtliga nämnder Kontaktperson: Annelie Wiklund Luft 2. Frisk luft Benso(a)pyren Jönköpings kommun ska uppfylla det nationella delmålet för frisk luft om benso(a)pyren: Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén 3. Dubbdäck Dubbdäcksanvändningen i Jönköpings kommun ska halveras senast Basår 2008: ca 60 %. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Eva Göransson Jönköpings kommun har tidigare fastställt gällande nationella miljömål rörande även kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen och partiklar att gälla som lokala mål. Dessa mål gick dock ut 2010 och några nya nationella mål har ännu inte fastställts. Buller 4. Trafikbuller Minst 25 % av de bostadsfastigheter som utomhus har vägtrafikbullernivåer som överstiger 60 db(a) ekvivalent ljudnivå ska senast 2012 ha fått erbjudande om bidrag för bullerdämpande fönsteråtgärder. Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Erik Engwall Vatten och våtmarker 5. Gifter i fisk Halterna av kvicksilver, PCB och dioxiner i fisk i södra Vättern ska 2015 understiga angivna gränsvärden för konsumtion och saluhållning. (MP) Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius 6. Försurning Andelen försurningspåverkade vattendrag och sjöar ska minska ska 50 % av uppföljningslokalerna hysa öring och bottenfauna som är opåverkad av försurning. Ansvar för måluppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius 7. Övergödning I vattenförekomster där vattendraget inte uppnår vattenmyndighetens kvalitetskrav eller där det finns risk för försämring ska kommunen arbeta aktivt för att kunna uppfylla kraven senast Ansvar: Miljönämnden i samarbete med tekniska nämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius 6

9 8. Tätortsnära vattenmiljöer Natur- och rekreationsvärdena i tätorternas vattenmiljöer ska utvecklas. Viktiga tätortsnära vatten är till exempel Vättern, Rocksjön, Munksjön, Tenhultasjön, Huskvarnaån, Barnarpasjön och Stråken. (Nvp) 9. Högmossar Opåverkade och skyddsvärda högmossar och andra våtmarker ska inte exploateras. (Nvp) Ansvar för måluppföljning: Stadsbyggnadsnämnden 10. Sumpskogar Arealen påverkade sumpskogar ska inte öka jämfört med (Nvp) 11. Rikkärr Det ska skapas bättre förutsättningar för rikkärren och dess speciella artsammansättning på kommunens mark genom restaurering och slåtter. (Nvp) Natur utöver vatten 12. Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner, processer och tjänster skall värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. I kommunägda skogar och parker ska död ved gynnas och socialt och biologiskt hänsynstagande ske. I sjöar och vattendrag ska riktade skötselåtgärder vidtas. Ansvar för måluppföljning: Stadsbyggnadsnämnden 13. Naturområden skötsel Kommuninvånare och besökare ska ha möjlighet till fina naturupplevelser i en rik och varierad natur. Parker, vatten- och grönområden samt de tätortsnära skogarna ska skötas så att de ger avkoppling och naturupplevelser samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. (Nvp) Ansvar för måluppföljning: Stadsbyggnadsnämnden 14. Naturområden tillgänglighet Bättre möjligheter ska ges till rekreation i naturen för människor utan bil, funktionshindrade, synskadade, äldre med rullator och rullstolsburna. (Nvp) 15. Klass 1- och 2-områden skyddas Områden som getts värdeklass 1 eller 2 i naturvårdsprogrammet ska undantas från exploatering och andra skadliga ingrepp. Om ingrepp inte går att förhindra ska kompensation göras genom restaurering/återställande/ bevarande av liknande naturområde på annan plats. 16. Natur- och kulturmarker Kommunen ska arbeta för bevarande och främjande av de öppna, småskaliga, natur- och kulturmarkerna i landskapet. (Nvp) 17. Biosfärområde Jönköpings kommun ska medverka aktivt i arbetet med Östra Vätterbranterna med målet att området senast 2012 blir ett av UNESCO utsett biosfärområde. Kontaktperson: Per König 18a. Kunskap naturområden Kunskapen om kommunens värdefulla naturområden, hotade och skyddsvärda arter och naturens värde ska vara god. 18b. Inventeringar Kunskapen om kommunens värdefulla naturområden och hotade arter ska senast 2015 ha ökat genom fyra större inventeringar och dialog med minst en högskola/ universitet. 7

10 19. Naturvårdsorganisation Kommunens naturvårdsorganisation ska förbättras och utvecklas. (Nvp) 20. Ekologiskt jordbruk Vid tecknande av nya arrendeavtal för kommunens jordbruksmark ska ekologiskt brukande eftersträvas. (Nvp) Kontaktperson: Bengt Carlsson Mark 21. Förorenade områden Senast 2020 ska avhjälpande åtgärder ha genomförts i minst 10 prioriterade (MIFO klass 1/2) förorenade områden. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Anna-Lena Wullf 2.4 Åtgärder Klimat Åtgärder för att begränsa klimatpåverkan redovisas under samtliga övriga prioriterade områden. I figur 1 på s. 21 redovisas även hur olika delmål bidrar till uppfyllelsen av det övergripande målet 1a om växthusgaser Luft Åtgärdsprogram partiklar Jönköpings kommun ska under genomföra årlig rapportering till länsstyrelsen angående åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar. Senast 2013 ska åtgärdsprogrammet omprövas av kommunen för fastställelse av länsstyrelsen (lst beslut / ) Kontaktperson: Elin Bornvall Buller Handlingsplan buller Jönköpings kommun ska senast 2012 genomföra och redovisa en kartläggning av förekommande bullernivåer i kommunen. Handlingsplan för att minska bullernivån ska med kartläggningen som grund fastställas senast Kontaktperson: Elin Bornvall Vatten och våtmarker Vattendata Naturvårdsprogrammet ska kompletteras med vattendata senast Ansvar: Miljönämnden i samarbete med stadsbyggnadsnämnden Miljögifter Vättern Arbetet med att spåra källorna till utläckaget av bl.a. dioxiner och PCB som tillförs Vättern via tillflöden, samt att avgöra hur mycket det är och vilken risk det innebär ska fortgå. (Nvp) Ansvar: Miljönämnden i samverkan med Länsstyrelsen Kontaktperson: Marie Leuchovius Restaurering dammar 10 dammar och småvatten ska restaureras eller nyskapas på kommunens mark senast Befintliga dammar ska dessutom underhållas ur biologiska aspekter. (Nvp) i samverkan med miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius Fiskevårdsåtgärder Arealen lek- och uppväxtområden för fisk ska utökas och förbättras. Det ska ske genom att a) metoder för att bibehålla död ved i och intill vatten utvecklas, b) vandringshinder åtgärdas genom utrivning eller fiskvägar anläggs, c) vid röjning spara träd närmast vattendrag för att skapa överhäng och d) rensade sträckor återställs genom att död ved samt block och sten läggs ut. Arbete med återställande av lek- och uppväxtområden enligt fastställd plan ska påbörjas senast Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius 8

11 Rocksjön. Barnarpasjön Restaureringsplan för att förbättra vattenkvaliteten ska fastställas senast Som underlag för planen ska ett internationellt seminarium om hur sjöar kan restaureras långsiktigt arrangeras senast Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius Landsjön Arbete ska bedrivas för att senast 2015 minska den höga fosforbelastningen och förbättra Landsjöns vattenkvalitet. Efter att de kommunala bräddningarna åtgärdats (se Åtgärdsplaner VA, avsnitt 3.4.3) ska kommunen verka för att minska den negativa vattenregleringen av sjön samt att skyddszoner och våtmarker/dammar utmed de tillrinnande vattendragen och utmed sjön anläggs. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius Lilla Nätaren Möjligheten att förbättra vattenkvaliteten ska utredas senast Utredningen ska redovisa förslag till åtgärder inklusive kostnadsberäkningar. Ansvar: Miljönämnden i samverkan med Länsstyrelsen, Nässjö kommun, NAV samt Jönköping Energi AB (den senare beträffande vattenregleringsfrågor) Kontaktperson: Marie Leuchovius Lillån-Bankeryd Arbete skall bedrivas för att förbättra vattenkvaliteten samt uppväxtförhållandena för öringen. Förutom åtgärder rörande utsläpp av avlopps- och dagvatten (se Åtgärdsplaner VA, avsnitt 3.4.3) ska senast 2015 viktiga uppväxtsträckor skyddas och kantzoner för att öka beskuggningen av vattendraget förbättras. Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius Tabergsån Restaureringsåtgärder för att underlätta fiskvandring ska genomföras i Blockdammen, Magnusadammen och Masmästardammen med målsättning att samtliga dammar ska vara klara Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Marie Leuchovius Röttleån Möjligheten att förbättra vattenkvaliteten ska utredas senast Utredningen ska redovisa förslag till åtgärder inklusive kostnadsberäkningar. Ansvar: Miljönämnden i samverkan med Jönköping Energi AB (den senare beträffande vattenregleringsfrågor) Kontaktperson: Marie Leuchovius Junebäcken En utvecklingsplan för att göra Junebäckens sträckning mellan Vattenledningsområdet till Idas skola mer tilltalande/trevlig ur rekreations- och nyttjandesynpunkt för skolor, förskolor och närboende ska tas fram senast (Nvp) Kontaktperson: Helen Bjurulf Dunkehallaån Projektet Dunkehallaån genomförs och de påbörjade åtgärderna för att förbättra harrens lekmöjligheter fram till första fallet i Dunkehallaån ska då färdigställas. Om inte den befintliga vegetationen utmed ån räcker för beskuggning ska även planteringar göras. (Nvp) Kontaktperson: Kurt Granstrand Huskvarnaån För skötselplanen Huskvarnaån i centrum görs aktualitetsöversyn och budgetering av åtgärderna senast (Nvp) Kontaktperson: Helen Bjurulf 9

12 2.4.5 Natur utöver vatten Rekreation tillgänglighet Bättre möjligheter ges till rekreation i naturen för människor utan bil, de med funktionshinder, synskadade, äldre med rullator och rullstolsburna. Det ska ske vid samhällsplanering och genom dialog med organisationer samt utvalda åtgärder. Senast 2013 ska förbättrad tillgänglighet uppnås i minst nio naturreservat och fem friluftsområden. (Nvp) Rekreation i tätortsnära natur För att berika rekreationen i framför allt tätortsnära naturreservat ska utsiktsplatser och intressanta naturmiljöer förses med bänkar etc. senast Kontaktperson: Anders Strandh Kommunala naturreservat Minst två nya kommunala naturreservat ska ha bildats senast Kommunala naturreservat planering En prioriteringslista ska upprättas över turordning av bildandet av nya reservat senast Exempel på kommunägda områden där reservat bör övervägas är: Kaxholmens lövskog, Vattenledningsområdet, Häggeberg-Granbäcksskogen, Tenhults Herrgård, Lillån i Huskvarna, Kyrkbäcken och Huskvarnaåns jättegrytor samt utvidgning av Huskvarnabergens naturreservat mot Egnahemsområdet. Alternativa skogsbruksmetoder Alternativa skogsbruksmetoder på kommunal mark ska prövas senast (Nvp) /Anders Strandh Skötseldatabas Utveckla och ajourhålla en skötseldatabas för naturområden och anläggningar senast Databasen ska bland annat innehålla skötselplanerna för detaljplanelagd naturmark och reservat med kommunalt förvaltningsansvar. Kontaktperson: Harald Björkdahl/Anders Strandh Lövskogsinventering kommunal mark En lövskogsinventering ska senast 2013 genomföras på kommunens mark. (Nvp) Kontaktperson: Anders Strandh Skyddsvärda träd Åtgärder i skog, alléer och tätortsnära naturmiljöer ska gynna stora, gamla och skyddsvärda träd på kommunens mark. (Nvp) Frihuggning av träd Minst 100 skyddsvärda träd ska frihuggas per år i betesmarker och befintliga skogsmiljöer på kommunens mark. (Nvp) Kontaktperson: Anders Strandh Hävd av ängs- och hagmarker Plan för hävd av ängs- och hagmarker ska resultera i att senast 2013 ska: Arealen välhävdad slåtteräng utökas med minst 3 ha på kommunens mark. Hävden återupptas och/eller utökas på minst 5 naturbetesmarker på kommunens mark. (Nvp) Kontaktperson: Bengt Carlsson Vägkantsslåtter Förslag på lämpliga sträckor för floraanpassad vägkantsslåtter ska sammanställas senast Där behov finns ska sedan slåtter påbörjas. (Nvp) Kontaktperson: Helen Bjurulf Naturprojekt Jönköpings kommun ska senast 2013 stödja och medverka i naturprojekt, boendemöjlighet och verksamhet på landet såsom leaderprojekt, biosfärområdesarbetet med Östra Vätterbranterna och Inter Reg-projekt. (Nvp) 10

13 Munksjön Mark Förorenade områden - avslutade verksamheter Länsstyrelsen genomför inventering och riskklassning av potentiellt förorenade områden från avslutade verksamheter vilken bedöms vara klar Undersökningar eller avhjälpande åtgärder ska fr.o.m påbörjas i minst ett förorenat mark- eller vattenområde varje år. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén Förorenade områden - pågående verksamheter Senast 2014 ska alla potentiellt förorenade områden som härrör från pågående verksamheter inventeras och riskklassas enligt MIFO fas 1. Åtgärden avser områden som ska inventeras enligt Naturvårdsverkets branschlista. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Lennart Oldén Förorenade områden Söder om Munksjön Senast 2012 ska en plan för åtgärdande av förorenade markområden ha gjorts för delar av området söder om Munksjön. Ansvar för uppföljning: Miljönämnden Kontaktperson: Anna-Lena Wullf Utöka Östra Vätterbrantsmodellen Jönköpings kommun ska senast 2015 arbeta för att bevarande av biologisk mångfald genom frivilligt skydd och hävd, enligt Östra Vätterbrantsmodellen, ska komma till stånd även i andra delar i kommunen. Bevara gammal skog En prioriteringslista över bevarande av gamla skogar i kommunen (>130 år) ska upprättas senast Rödlistade arter För att öka kunskapen om hotade arter ska senast 2013 en förteckning tas fram över rödlistade arter som finns på kommunens mark. Där behov finns ska skötselförslag och skötsel utföras. Samarbete ska sökas med länsstyrelsen. (Nvp) Samarbete med länsstyrelsen Kommunen ska senast 2013 utveckla naturvårdssamarbetet med länsstyrelsen. Statliga medel ska varje gång det är möjligt sökas för angelägna naturvårdsåtgärder. (Nvp) Riskbedömning Munksjön Jönköpings kommun ska i samverkan med Munksjö Sweden AB och Länsstyrelsen senast 2012 genomföra kompletterande undersökningar och en fördjupad riskbedömning för Munksjön.(Avtal mellan parterna) Kontaktperson: Annelie Wiklund Engagera flera Naturguidningar Minst 10 naturguidningar ska ske i kommunens regi varje år. (Nvp) Kontaktperson: Helen Bjurulf Marknadsföring naturområden Till år 2013 ska minst 5 naturområden utöver naturreservaten marknadsföras. Det innebär t.ex. vägvisare, informationsskyltar och underhåll av leder. i samarbete med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Helen Bjurulf Information död ved Informationsinsatser ska senast 2013 genomföras i syfte att öka kunskapen om betydelsen av död ved för den biologiska mångfalden, bl.a. ska en ändamålsenlig skylt tas fram. (Nvp) Kontaktperson: Helen Bjurulf 11

14 3. BOENDE OCH STADSUTVECKLING 3.1 Bakgrund I det prioriterade området Boende och stadsutveckling ingår kommunens arbete med fysisk planering, bygg- och anläggning samt kommunikationer ur ett infrastrukturperspektiv, d.v.s. planering och utbyggnad av vägar, cykelvägar, järnvägar samt kollektivtrafik (användningen av infrastrukturen behandlas inom området Energi och transporter). En annan viktig del av stadens infrastruktur utgörs av vatten- och avloppssystem samt dagvattenhantering. Inom området hanteras även risk- och sårbarhetsfrågor med koppling till miljö. I följande kommunala dokument finns kunskapsläge sammanställt inom området Boende och stadsutveckling. Översiktsplan Stadsbyggnadsvision 2.0 Utbyggnadsstrategi invånare Bostadsförsörjningsprogram Hur mår Jönköping? Dagvattenpolicy Förnyelsestrategi VA-ledningar ABVA (Allmänna bestämmelser Vatten och avlopp) Cykelstråk och cykelparkering i stadskärnan Handlingsprogram för kollektivtrafiken Nedan redovisas en kort orientering kring de frågor som ingår i området. Stadsutveckling En hållbar utveckling av våra städer med dess infrastruktur är en viktig förutsättning för att minska vår totala miljöpåverkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker genom ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark eller annan typ av värdefull mark. Det är också angeläget att vi i all nyexploatering, 12 förtätning och omvandling använder oss av ett hållbart byggande. Miljöåtgärderna ska samverka med arkitektoniska kvaliteter och genom tillgång till grönska och vatten, tillvaratagande av dagsljus och variation i syn- och hörselintryck skapas en miljö som människor mår bra i. Kommunens planering och byggande ska ske utifrån översiktsplanen, stadsbyggnadsvisionen, utbyggnadsstrategi invånare och det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet. Kommunikationer För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter har en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl fungerande gång- och cykelvägar. Vatten-, avlopp- och dagvattensystem Vatten- och avloppssystemet försörjer oss med dricksvatten och tar omhand avloppsvatten och dagvatten. Dricksvattnet ska ha god kvalitet och dagvatten samt avloppsvatten ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Utsläppen av avloppsvatten och dagvatten medför ofta påverkan på närliggande vattendrag. Avloppsvatten som renats i kommunala avloppsreningsverk uppfyller normalt gällande krav på rening medan funktionen hos enskilda avloppsanläggningar varierar i stor utsträckning. Risker och sårbarhet Det är angeläget att alla som bor i Jönköpings kommun har en trygg och säker miljö. Kommunen ska planera och arbeta aktivt för att förebygga och begränsa konsekvenserna av förväntade klimatförändringar. I detta dokument fokuseras i första hand på risk- och sårbarhetsarbete med koppling till miljöpåverkan.

15 3.2 Visioner Visioner för framtiden Kommunens fortsatta tillväxt sker genom långsiktigt hållbar stads- och bebyggelseutveckling med en god markhushållning där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik i en väl utbyggd och hållbar infrastruktur. Kommunen har en trygg vattenförsörjning och en hållbar vattenanvändning. Invånarna och miljön utsätts inte för risker och samhällets sårbarhet har minimerats. Ålborg-åtaganden Återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden. Undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter. Se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar. Tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet. Minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla. Utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden. Mobilisera stadsplanerare till att integrera hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering. 3.3 Mål Stadsutveckling 1. Ny översiktsplan En ny kommunomfattande översiktsplan ska antas senast 2014, som främjar en långsiktigt hållbar utveckling och som bl.a. behandlar miljökvalitetsnormer för vatten, markreservat för järnvägsutbyggnad, vindkraftspolicy och landsbyggdsutveckling i strandnära områden. Kontaktperson: Gunnel Holmberg-Karlsson 2. Utredningsområde A6 En fördjupad översiktsplan för Utbyggnadsstrategins utredningsområde A6 ska tas fram senast 2014 med ambitionen att utveckla en ny hållbar stadsdel där kollektivtrafik, gång- och cykel är norm och som beaktar områdets speciella karaktär, särskilt dess natur- och rekreationsvärden. Kontaktperson: Gunnel Holmberg-Karlsson 3. Förtätning Andelen inflyttningsfärdiga bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden ska som rullande 5-årsmedel-värde överstiga 70 % av det totala antalet nya bostäder. Kontaktperson: Gunnel Holmberg-Karlsson 4. Kommunens markinnehav Jönköpings kommun ska aktivt arbeta för att öka sitt markinnehav inom nyexploaterings-, omvandlings- och förtätningsområden enligt den fördjupade översiktsplanen Utbyggnadsstrategi invånare. Kontaktperson: Andreas Brantgården 13

16 5. Hållbart byggande Jönköpings kommun ska från 2011 tydligt styra mot högre krav på hållbart byggande än vad lagen kräver. i samverkan med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Andreas Brantgården/Katarina Bröms 6. Radon bostäder Radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/ m 3 luft. (Nationellt/regionalt miljömål) Ansvar: Miljönämnden Kontaktperson: Lasse Ekdahl 7. Ventilation byggnader År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation. (Nationellt/regionalt miljömål.) Kontaktperson: Ulf Mattsson 8. Fiske i tätorten Sportfisket i tätortsnära områden ska senast 2015 stärkas och bedrivas så att fiskbara bestånd med en naturlig artoch storleksfördelning bibehålls. Ansvar: Fritidsnämnden i samarbete med miljönämnden Kontaktperson: Per Nygren Kommunikationer 9. Järnvägsutbyggnad En utredning gällande järnvägens framtid utifrån ett helhetsperspektiv där tidigare utredningar beaktas skall startas senast Utredningen ska redovisa olika alternativ och konsekvenser av dessa samt ge underlag för kommunens agerande inför kommande revidering av Trafikverkets framtidsplan. Kontaktperson: Martin Andreae 10a. Regional persontågstrafik Kommunen ska tillsammans med Jönköpings länstrafik arbeta för en successiv utveckling av regional persontågstrafik på Jönköpingsbanan och Vaggerydsbanan. Kontaktperson: Martin Andreae 10b. Ny hållplats vid A6 Jönköpings kommun ska verka för att en ny hållplats byggs på Jönköpingsbanan vid A6. Kontaktperson: Henrik Zetterholm 11. Götalandsbanan/Europabanan Jönköpings kommun ska i sin planering och handläggning säkerställa möjligheten för station och spårdragning för Götalandsbanan och Europabanan söder om Munksjön. Kontaktperson: Katarina Bröms 12. Logpoint South Sweden permanent kombiterminal Torsvik ska utvecklas till ett av Sveriges största logistikområden Logpoint South Sweden. Senast 2016 ska etapp 1 av en permanent kombiterminal etableras. På sikt eftersträvas en spårförbindelse mellan Torsvik och Tenhult som ansluter till stambanan. /Logpoint AB Kontaktperson: Rune Petersson 13. Ljungarums gods- och rangerbangård Jönköpings kommun ska arbeta för att den befintliga gods- och rangerbangården på Ljungarum flyttas till annan plats kopplad till Logpoint South Sweden för att möjliggöra en stadsutveckling i omvandlingsområdet kring södra Munksjön. Kontaktperson: Martin Andreae 14

17 Vatten-, avlopp- och dagvattensystem 14. Simsholmens avloppsreningsverk Senast 2015 ska etapp 1 av anpassningen av Simsholmens avloppsreningsverk, till den förändrade miljö som stadens utveckling i området runt Simsholmen innebär, vara genomförd. Den första etappen avser lämpliga anpassningar (som kommer att utredas närmare) av den verksamhet som idag bedrivs inom området och därmed ingen flyttning av någon del av verksamheten. Kontaktperson: Mats Kall 15. Förnyelsetakt VA-ledningsnät Förnyelsetakten för kommunens VA-ledningsnät som idag är 500 år, ska fr.o.m. år 2015 vara 200 år. Kontaktperson: Jan-Eric Bengtsson Risker och sårbarhet 16. Miljöolyckor I Jönköpings kommun ska alla ha en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna ska fortlöpande minskas, särskilt beträffande skador på människor, miljö och oersättlig egendom. Som indikator på måluppfyllelse används antal olyckor med miljöpåverkan per år. (SmO) Ansvar för måluppföljning: Kommunstyrelsen Kontaktperson: Fredric Jonsson 3.4 Åtgärder Stadsutveckling Ramprogram söder om Munksjön Den fördjupade översiktsplanen Ramprogram för Södra Munksjön ska vara antagen senast Kontaktperson: Josephine Nellerup Bostadsförsörjningsprogram Det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet (KBFP) ska fr.o.m nyttjas som ett verktyg för att genomföra Utbyggnadsstrategins och Ramprogram för södra Munksjöns målsättningar angående omvandling, förtätning och nybyggnad med beaktande av hållbar markhushållning. Kontaktperson: Andreas Brantgården Hållbar utbyggnadsstruktur Rutiner för en hållbar utbyggnadsstruktur ska antas senast 2012 och användas i arbetet med alla relevanta program, detaljplaner och nyexploateringar. Kontaktperson: Elin Bornvall Hållbart byggande Vid nybyggnation inom mark som anvisas av kommunen eller som ägs av kommunala bolag ska från och med 2011: byggherren, vid byggnation av flerbostadshus, utse en särskild miljöansvarig som ska styra och kontrollera att produktionsprocess och byggnader blir sunda och hållbara ur ett livscykelperspektiv. totalt köpt energi (exklusive hushållsel) i samtliga bostäder (både villor och flerbostadshus) inte överstiga 75 kwh/m 2 per år (golvarea Atemp) där den huvudsakliga energikällan är fjärrvärme eller alternativ uppvärmningskälla med förnybar energi. För byggnader med el som huvudsaklig energikälla, där t.ex. värmepump eller liknande används, ska mängden köpt energi inte överstiga 50 kwh/m 2 per år (golvarea Atemp). Beräkning av bostädernas energianvändning ska göras enligt Boverkets regler och rekommendationer. Jönköpings kommun planerar att senast 2012 skärpa dessa krav ytterligare inom ramen för av länsstyrelsen planerat projekt för hållbart byggande. uppföljning och utvärdering beträffande flerbostadshus sker i ett särskilt miljösamråd medan uppföljning av övriga bostäder sker i ordinarie byggsamråd. För övrig nybyggnation ska kommunen verka för att motsvarande krav uppfylls. i samverkan med Stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Lise-Lotte Johansson Hållbart byggande uppföljning Rutin för uppföljning av hållbart byggande vid särskilt miljösamråd ska antas senast Kontaktperson: Ulf Mattsson Hållbart byggande kommunala lokaler Jönköpings kommun ska från och med 2011 tillämpa fastställda projekteringsanvisningar som bl.a. syftar till att säkerställa energieffektiva byggnader. (KS ) Kontaktperson: vakant Flerbostadshus i trä Senast 2012 ska minst ett bostadsområde ha påbörjats med flerbostadshus i trä. Kontaktperson: Lise-Lotte Johansson 15

18 Sol och skugga i offentliga miljöer Rutin för att säkerställa tillgången till både sol och skugga vid nybyggnation, drift och underhåll av offentliga miljöer som förskole- och skolgårdar, lekplatser och utemiljöer vid äldreboenden m.m. ska antas senast Kontaktperson: Daniel Håkansson Planera för klimatförändringar Rutin för hur klimatförändringar ska beaktas vid fysisk planering av bostäder och verksamheter ska antas senast Kontaktperson: Erik Blomdahl Avstånd mellan bostäder och skog I planeringen av nya bostadsområden skall från 2013 avstånd hållas om minst en trädlängd (avstånd fastställs i varje enskilt fall, ca m) från skogsbryn till hus. Mellan skogsbryn och fastighetsgräns ska en zon på minst 10 m finnas för att underlätta skötsel. Skyddszonen ska dock inte inkräkta på skyddsvärd natur. i samarbete med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Anders Strandh Grönstrukturplan Senast 2012 ska en uppföljning av grönstrukturplanens ( ) intentioner avseende bibehållen grönstruktur, åtgärdsförslag, skötsel och planering vara genomförd. (MP) i samverkan med tekniska nämnden Kontaktperson: Helen Bjurulf Inventering skyddsvärda träd En inventering av skyddsvärda träd inom tätorterna ska vara genomförd senast Inventeringen inkluderar parker, trädgårdar, kyrkogårdar och grönområden. Resultatet från inventeringen ska införlivas i naturvårdsprogrammet. Inventeringen består av två delar: 1. Skyddsvärda träd kartläggs och finns tillgängligt digitalt. 2. Värdefulla tallmiljöer kartläggs för att utreda potentiella reliktbockmiljöer och reliktbocklokaler. i samarbete med Tekniska nämnden Parker och kyrkogårdar Trädvårdsplaner/vårdprogram och natur- och kulturvärdesbedömning ska göras för parker och kyrkogårdar som har uppenbart höga naturvärden och/eller kulturhistoriska värden. En prioriteringslista upprättas senast i samverkan med kyrkogårdsförvaltningen Kontaktperson: Glenn Öster Kommunikationer Götalandsbanan/Europabanan I den fördjupade översiktsplanen Ramprogram för södra Munksjön ska en markreservation anges för Götalandsbanan och Europabanan senast Kommunen avser att ha en god handlingsberedskap i form av både personella och ekonomiska resurser för en fortsatt planering av Götalandsbanan och Europabanan tillsammans med Trafikverket. Kontaktperson: Josephine Nellerup Trafiksystem Jönköping All planering och handläggning som kan komma att påverka trafiksystemet i Jönköpings centrala delar ska ske utifrån Kommunikationsstrategin. Kontaktperson: Katarina Bröms Spårvagnssäkring All planering, handläggning och byggnation som berör stomlinjer som definierats i Handlingsprogram för kollektivtrafiken i Jönköpings kommun ska ske så att dessa linjer framtidssäkras för spårvagnstrafik. Kontaktperson: Katarina Bröms Cykelplan Jönköpings kommun ska genomföra åtgärdslistan i cykelplanen: Fortsatt utbyggnad av cykelnätet Inventera och höja standarden på våra huvudstråk och prioriterade stråk som grenar ut från huvudstråken, till önskad nivå. Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Säkerställa bra och säker framkomlighet i viktiga målpunkter. Förbättra servicen för cyklister t.ex. fler parkeringar, cykelpumpar, vägvisning. Översyn för att säkerställa drift och underhåll av såväl nya sträckningar som det befintliga nätet. Marknadsföra möjligheterna att cykla och påverkansåtgärder för att öka cyklingen i kommunen. Utveckla samarbetet mellan berörda parter som arbetar med cykelfrågor. Exempel på parter är olika förvaltningar, polisen, cykelfrämjandet m.fl. (CyP) Kontaktperson: Lars Gustafsson Cykelstråk i stadskärnan För att förbättra möjligheterna att cykla till/från och inom stadskärnan ska åtgärderna i utredningen Cykelstråk och cykelparkering i stadskärnan vara genomförda senast Kontaktperson: Henrik Zetterholm 16

19 Parkeringsnorm En ny parkeringsnorm gällande bil och cykel ska antas senast 2012 som utgår från Kommunikationsstrategin och Handlingsplan för hållbart resande. Kontaktperson: Henrik Zetterholm Vatten-, avlopp- och dagvattensystem Åtgärdsplaner - VA Senast 2015 ska åtgärdsplaner enligt Förnyelsestrategin för VA-ledningar för 7 av 10 prioriterade delområden och dagvattenhuvudstråk redovisas. Kontaktperson: Jan-Eric Bengtsson Avlopp - fritidshusområden Senast 2015 skall huvuddelen av fastigheterna/arrendetomterna inom minst 3 av de 7 högst prioriterade fritidshusområdena vara anslutna till allmänt VA. i samverkan med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson Kerstin Nyström Simsholmens avloppsreningsverk Senast 2012 ska, som en del i Simsholmens anpassning till omgivande stadsutveckling, en åtgärdsplan mot lukt tas fram som grundas på den luktutredning som genomförts Kontaktperson: Mats Kall Överföring Huskvarna ARV Senast 2015 ska möjligheterna till och kostnaderna för samordning av Huskvarnas avloppsreningsverk med Simsholmen utredas med beaktande av den stadsutveckling som sker kring Simsholmen. Kontaktperson: Roland Thulin Talavid avloppspumpstation Senast 2012 ska den nya pumpstationen vid Talavid vara i drift och därmed minska risken för bräddningar. Kontaktperson: Mats Kall 17

20 3.4.4 Risker och sårbarhet Kartläggning översvämning 1 Områden i centrala delar av Jönköping och Huskvarna som kan drabbas av omfattande översvämningar till följd av 100-årsnivå i vattendrag/sjöar eller 100-årsregn ska kartläggas (fas 1) senast (FRK) Kontaktperson: Jan-Eric Bengtsson Kartläggning översvämning 2 Områden i kommunen (exklusive centrala delar av Jönköping och Huskvarna) som kan drabbas av omfattande översvämningar till följd av 100-årsnivå i vattendrag/ sjöar eller 100-årsregn ska kartläggas senast under (FRK) Kontaktperson: vakant (planerad ny tjänst) Kartläggning ras/skred Områden i kommunen där förhöjd ras- och skredrisk föreligger ska kartläggas och slutredovisas senast under (FRK) Ansvar: Stadbyggnadsnämnden Kontaktperson: Fredric Jonsson Engagera flera Information - trädärenden Senast 2012 ska information ges (via t.ex. hemsidan och Vårt Jönköping) om kommunens regler vid trädärenden i tätortsnära naturområden. Syftet med informationen är att minska klagomålen beträffande trädärenden. i samarbete med stadsbyggnadsnämnden Kontaktperson: Anders Strandh Skyltar värdefulla träd För att öka kunskapen om gamla grova träds värden ska skylten evighetsträd sättas upp på minst 15 platser vid skyddsvärda träd inom kommunens tätorter senast (Nvp) i samarbete med tekniska nämnden Kontaktperson: Helen Bjurulf Fiske i centrala tätorten Information och tillgänglighet till fiskeplatser i och runt Munksjön - Rocksjön skall förbättras genom bland annat information och tillsyn. Stadsplaneringen genomförs så att viktiga fiskeområden i Munksjön och Rocksjön så långt som möjligt bevaras. Ev. nya bryggor och gångvägar runt Rocksjön och Munksjön planeras, där det är lämpligt, så att större fisketävlingar kan genomföras. Ansvar: Miljönämnden i samarbete med Stadsbyggnadsnämnden och Fritidsnämnden Kontaktperson: Per Nygren 18