Mänskliga Rättigheter - i möte med människan. Ledarmaterial med tillhörande spel och bildspel För vuxna och unga vuxna engagerade i kyrkan

Transkript

1 Mänskliga Rättigheter - i möte med människan Ledarmaterial med tillhörande spel och bildspel För vuxna och unga vuxna engagerade i kyrkan

2 Mänskliga Rättigheter - i möte med människan Introduktion för ledaren! Kul att ni också tycker att frågan om mänskliga rättigheter är viktig! Vi hoppas att ni ska få en trevlig stund fylld av tankar och inspiration! Detta är ett ledarmaterial som vi hoppas ska vara lätt för dig att följa och förstå. Materialet är riktat till vuxna och unga vuxna som är intresserade av kyrkans internationella frågor och vill veta mer om kyrkans arbete för de mänskliga rättigheterna. Meningen är att alla ska få känna sig delaktiga i tanken, få konkreta exempel på hur livet i andra delar av världen ser ut och vad vi som kyrka kan göra för att människor ska kunna kräva sin rätt! Det är lätt att bli förvirrad när man ser situationen i världen, men det fi nns mycket som vi alla kan göra för att stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna. Instuktioner Materialet består av ett manus med tillhörande bildspel och spel. Manuset ska på ett tydligt sätt visa hur du ska gå till väga. Allt som står i den vänstra spalten är till för dig som är ledare och den ger anvisning om saker som ska göras i praktiken. Spalten till höger är manuset som ska läsas högt. Håll alltid öppet för samtal och diskussion, det blir roligare så! Känn dig fri att lägga upp stunden som du vill. Ett tips är att läsa igenom allt innan ni startar. Upplägget ser ut så här: (Bild 1) Först är det en inledning. Sen ställer du frågan Vad tänker ni på när ni hör ordet rättighet? Då är det öppet för diskussion, egna tankar eller samtal två och två. (Bild 2) Text om vad mänskliga rättigheter innebär för länder som skrivit under konventioner och lite historia. I det ingår (Bild 3) som du eller någon annan läser högt. Sedan är det dags för att börja spelet. Alla instruktioner om detta fi nns på sidan 9 och 10. Detta tar ca minuter. (Bild 4) Nu har ni fått se hur det ser ut på papper och få känna på orättvisa. Nu ska ni få möta människor. Först är det en konvention (Bild 5) som du läser högt, sedan läser du situationen i Kongo ur manuset och till sist (Bild 6) ett möte. Här kan du välja att läsa Mötet själv eller dela ut manus till någon av deltagarna (manuslappar fi nns längst bak i det här häftet). Delar du ut manus, blir fl er delaktiga. Upplägget upprepas sedan fem gånger, med konvention, situation och möte. (Bild 15) Läs texten som handlar om hur mänskliga rättigheter respekteras och följs. Håll alltid öppet för samtal. (Bild 16) Detta är en text som handlar om hur människor jobbar för att kräva sina rättigheter i Kongo. (Bild 17) Vad har vi i kyrkan med detta att göra? Läs texten som hör till och håll öppet för samtal. (Bild 18, svart) Här fi nns utrymme för en andakt. Det fi nns även med en bön som fi nns på (Bild 19) så att alla kan läsa högt tillsammans. Material som behövs projektor 6 blyertspennor 3 kuvert 1 lim 3 saxar vita A4 papper 2 linjaler färgade A4 papper Förberedelser klipp ut manus till möte sid. 12 och 13 kopiera till spelet, fi gurerer & MR-sedlar, se sid.11 Ställ i ordning bord och stolar i tre grupper till spelet Gör i ordning kuverten enligt spelreglerna, se sid.8 Lycka till! 1

3 Börja med att starta igång bildspelet! Bild 1. Inledning Våra mänskliga rättigheter är inget vi får ta för givet. Vi måste bli medvetna om våra rättigheter, och lära oss om hur vi ska kräva vår rätt. Mänskliga Rättigheter - I möte med människan Läs den texten som en inledning Det här materialet fokuserar på mötet med människan eftersom ingenting har mer kraft att förvandla än människor och deras berättelser. Nu ska ni få möta det verkliga livet, helt vanliga människor som alla är starkt engagerade i våra systerkyrkor i Kongo-Brazzaville och Kongo-Kinshasa. Här är deras berättelser, deras möte med mänskliga rättigheter. Läs frågan och ha en diskussion i grupp eller två och två Vad tänker Ni på när Ni hör ordet rättighet? Bild 2. Vad är då mänskliga rättigheter? Läs texten Vad är då mänskliga rättigheter? Grunden till våra mänskliga rättigheter är att alla är lika mycket värda. Alla har samma rättigheter vart på jorden man än bor, rik som fattig. Men är du fattig har du svårt att kräva din rätt. Fattigdom handlar inte bara om tillgången till pengar utan också brist på valmöjligheter. Det krävs frihet för att var och en skall kunna påverka sin situation och de mänskliga rättigheterna är ett verktyg för att göra detta möjligt. Vilka är då det mänskliga rättigheterna? Det är rättigheter som världens ledare i FN kommit överens om. Rättigheter som omfattar alla, oavsett om det är fred eller krig! De mänskliga rättigheterna är ett resultat av allt det som hände under andra världskriget. År 1948 enades FN om den allmänna förklaringen över de mänskliga rättigheterna. Så här lyder början av den, artikel 1 (Klicka till Bild 3) Bild 3. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Detta är FN:s mål, men eftersom den inte är juridiskt bindande har det tillkommit flera konventioner; barnens rätt, jämställdhet, diskriminering och ekonomisk, sociala, kulturella rättigheter med flera. Alla dessa är bindande och ska respekteras av landet om de har skrivit under. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 1 Läs texten, artiklen 1 från bildspelet Nu är det dags för att spela MRspelet! se sid.10 Nu ska ni få testa på hur det kan vara i verkligheten! 2

4 Läs texten...eller hur låter FN:s mål bra? Men som ni kände själva är inte arbetet för de mänskliga rättigheterna alltid så lätt, så... (Klicka till Bild 4) Bild 4. Mänskliga rättigheter på pappret, men hur ser verkligheten ut? Mänskliga rättigheter på pappret men hur ser verkligheten ut? Nu ska vi få möta fem personer som bor och lever i Kongo-Brazzaville. Vi läser en konvention, lyssnar till hur landets situation ser ut, och får träffa människor i deras vardag. Läs texten Bild 5. Alla har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj Alla har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj Konventionen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 11 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 11 Läs den feta texten Situationen i Kongo-Brazzaville! Kongo-Brazzaville är ett av de fattigaste länderna i världen. Krig och år av ekonomisk försummelse har gjort att statens socialbudget minskat. Men nu håller den på att sakta men säkert byggas upp. 50 % av folket lever nu under fattigdomsgränsen, det vill säga med mindre än 2 dollar om dagen. Matbristen är stor och många människor lider av undernäring. Bristen på rent dricksvatten är ett stort problem. Bild 6. Mama Cecile Låt en deltagare läsa texten eller läs texten själv Mama Cecile Det här är Mama Cecile. För tio år sedan flydde hon från Poolområdet nära Brazzaville på grund av oroligheter och krig. Hon och hennes man Daniel fick fly från både hus och arbete. Nu bor de i en by utanför Pointe Noire som heter Hinda. De försörjer sig genom jordbruk. Varje dag går de sju km för att komma till sina fält. Där jobbar de hela dagen med tungt fysiskt arbete. Mama Cecile odlar maniok så att de ska få mat för dagen och Papa Daniel odlar ananas som han senare ska sälja på marknaden för att få in lite pengar. När de väl kommer hem efter en hel dags arbete bär det av ner till floden för att hämta vatten. Där samlas hela byn för att diska, tvätta och bada. Efter det måste Mama Cecile sätta igång med maten. Detta gör hon över öppen eld på marken. Hon är otroligt tacksam till Gud för att de har mat för dagen, men är orolig för den dag då hon inte kan eller orkar gå till fältet. Då har hon ingen mat att laga. 3

5 Bild 7. Alla har rätt till utbildning Konventionen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 13 Alla har rätt till utbildning Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 13 Läs den feta texten Situationen i Kongo-Brazzaville! Kongo-Brazzaville har satsat relativt mycket på utbildning i jämförelse med många andra afrikanska länder. Skolgången är obligatorisk fram till 16 års ålder men på grund av att familjerna måste betala skolmaterial och skolavgift så är det många som inte har råd. Ett stort problem är också korruptionen i landet, att vissa familjer kan muta in sina barn på universitet genom etnisk grupptillhörighet och pengar. Bild 8. Gerdy Samba Låt en deltagare läsa texten eller läs texten själv Gerdy Samba Det här är Gerdy Samba, en 19-årig kille som bor i Brazzaville med sin familj. Gerdy är engagerad i Mayangui-kyrkan i Brazzaville. Han spelar bas, sjunger i kör och är med i CBE, en bibelstudie grupp för ungdomar i alla åldrar från 5 till 19 år. Han drömmer om att bli läkare och vill därför komma in på universitetet. Men det är inte så lätt, för det finns bara ett universitet i hela landet, så det är hård konkurrens om de få platserna. Dessutom är det vanligt med korruption. Folk mutar sig in och därför räcker det inte med att ha bra betyg man måste ha pengar också. Men han har inte gett upp sin dröm. Bild 9. Alla har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa Alla har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa Konvention ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 12 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 12 Läs den feta texten Situationen i Kongo-Brazzaville! Inbördeskriget gjorde att hälsovården i landet raserades. Endast en tredjedel av befolkningen uppges ha någon tillgång till sjukvård. Barnadödligheten är hög och de allvarligaste sjukdomarna är malaria, tuberkulos, hiv och aids. Missionskyrkans systerkyrkor är engagerade och gör stora insatser för sådant som vi i Sverige kanske tycker är statens ansvar. 4

6 Bild 10. Pastor M vou Låt en deltagare läsa texten eller läs texten själv Armand Armand M Vou Det här är Armand M Vou som bor i byn Musana, som ligger ca 10 mil utanför Kongo-Brazzavilles huvudstad. Här bor han med sin familj, och arbetar som pastor i en EEC-församling. Musana ligger i Poolområdet som har drabbats hårt av kriget. Kyrkan driver där idag många sociala projekt. Just nu pågår det en stor insamling. De samlar in pengar till en ambulans, den enda i närområdet. Den kommer framför allt användas för att ta sjuka människor till ett sjukhus i Kinkala, en större stad i regionen. Där kan de få den hjälp som sjukhuset i Musana inte har tillgång till att ge. Att samla in pengar tar tid, men folk vill ge det lilla de har för de vet att det kan handla om deras egna eller familjens liv. Bild 11. Alla har rätt till arbete Konventionen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 6 Alla har rätt till arbete Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 6 Läs den feta texten Situationen i Kongo-Brazzaville! Arbetslösheten uppgår till ungefär 60 %. Den informella ekonomin är därför viktig, men det gör att människor hamnar utanför den formella sektorn och rätten till förmåner. Ett stort problem är att transportera sina varor till marknaden. Infrastrukturen är oreparerad sedan kriget. Bild 12. Mama Niangi Justine Låt en deltagare läsa texten eller läs texten själv Mama Niangi Justine Det här är Mama Niangi Justine. Hon bor i en by några mil utanför den stora staden Pointe Noire. I hennes hus har hon en massa säckar kol som hon producerat. En dag ska hon åka in till marknaden i stan för att sälja dem. Men det är inte lätt att ta sig dit. Det är svårt att få tag på en lastbil som hon kan åka med. Vägarna är väldigt dåliga och nu börjar det bli bråttom, för snart kommer regnperioden. Då blir vägen nästan helt ofarbar. Hon hoppas att hon snart kan komma iväg. Annars har det varit lönlöst att producera kolen, för hon behöver verkligen de där pengarna. Detta är Mama Justine sätt att överleva utanför den formella sektorn. Bild 13. Alla har rätt till en social trygghet Konventionen ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 9 Alla har rätt till en social trygghet Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 9 Läs den feta texten Situationen i Kongo-Brazzaville! Kongo-Brazzaville är just nu inne i en demokratiseringsprocess vilket innebär oroligheter. Oppositionen, vilket oftast innebär etniska grupper, tycker olika och har ibland svårt att acceptera de demokratiska följderna. Kriget ligger inte långt bak i tiden, så det finns många vapen i omlopp och våldet ligger nära till hands. Detta skapar orolighet och otrygghet. 5

7 Bild 14. Seraphin Ngouma Låt en deltagare läsa texten eller läs texten själv Seraphin Goma Det här är Seraphin Goma. Han och hans familj har fått fly från sitt hem tre gånger på grund av krig. En morgon frågade hans son honom ifall de inte hade mer saker hemma när han var liten. Det är sant, de hade mycket mer saker förr, innan krigen. Nu lägger de inte pengar på möbler och andra materiella ting utan på utbildning åt deras barn. Det är något som inte kan förstöras av krig. Nu jobbar han på Liv och Fredsinstitutet i Brazzaville. De gör program för kyrkor och frivilligorganisationer om försoning, mänskliga rättigheter och icke våld för att föra samman olika etniska grupper inom landet. Bild 15. Respekteras de mänskliga rättigheterna? Läs texten Respekteras de mänskliga rättigheterna? Kongo-Brazzaville och Sverige har båda skrivit på konventionen om de ekonomisk, sociala, kulturella rättigheterna, men vi har svårt att se hur de efterföljs i Kongo-Brazzaville! Vad står egentligen på pappret och hur ser det ut i verkligheten? Regeringen har som skyldighet att de mänskliga rättigheterna ska respekteras! Varför ser det då ut som det gör? Ett av svaren på den frågan är att resurserna i landet inte kommer befolkningen till del. Makthavarna styr efter sitt eget bästa och inte för folket. Med demokrati menas folkstyre, men så ser det inte ut än. Makthavarna har stora möjligheter att förändra, men missbrukar ibland sin makt. Därför har enskilda organisationer en viktig roll i arbetet för de mänskliga rättigheterna. De jobbar för att mänskliga rättigheter inte ska kränkas. Bild 16. Les Amis de Nelson Mandela, ANMDH Demokratiska Republiken Kongo Läs texten Hur jobbar man konkret med mänskliga rättigheter idag? Les amis de Nelson Mandela, Nelson Mandelas vänner, är en partnerorganisation till Diakonia i Kongo-Kinshasa. De jobbar med att försvara mänskliga rättigheter och arbetar med målsättningen att utbilda människor om deras rättigheter, kämpa för ickevåld och hjälpa offer som blivit kränkta. Många är medvetna om sina rättigheter, men har inte kunskap om hur man ska återkräva sin rätt. Därför erbjuder de bland annat juridisk hjälp. Organisationen har många frivilliga arbetare som själva blivit kränkta, vilket ger dem en drivkraft att hjälpa andra människor. Man når människor på gräsrotsnivå genom att utbilda utbildare, som utbildar amatörer, som utbildar befolkningen. Utbildare från organisationen åker ut till en stadens invånare och byar för att prata om mänskliga rättigheter. De tar till exempel upp rätten att få registrera sina barn och sitt äktenskap. Saker som vi tar för givet! Människorna är engagerade och ville få veta mer om sin rätt! 6

8 Bild 17. Varför ska kyrkan engagera sig i arbetet med de mänskliga rättigheterna? Läs den texten Varför ska kyrkan engagera sig i arbetet med de mänskliga rättigheterna? Vi har en relation till människorna i Kongo, som inget annat biståndsprojekt kan komma i närheten av, genom vår gemensamma Far! Därför kan vårt arbete göra stor skillnad! Bara vår närvaro och vårt intresse gör skillnad. Det ger människor hopp och en vilja att fortsätta kämpa. Framtiden tillhör den nya generationen och hos dem ligger hoppet. Våra gåvor här i Sverige får vara med och göra denna framtid ljusare. Vi som deras bröder och systrar finns där och visar att vi vill att deras engagemang ska bli verklighet. Vi kan göra skillnad, bara vi låter verkligheten komma in genom våra sinnen. Idag handlar mission om ömsesidighet. Två länder kan hjälpa varandra genom böner och gåvor. Tillsammans kan vi göra Guds familj större. Vi tycker att det är en mänsklig rättighet att alla ska behandlas med lika värde och även få höra om Jesus Kristus. Tillsammans kan vi göra detta möjligt! Vi tycker att det är en Mänsklig Rättighet att få höra om Jesus och tillsammans kan vi göra detta möjligt! 7

9 Bild 18. Avslutningsvis fi nns det möjlighet att hålla en andakt. Här fi nns ett förslag. Läs texten och tänd ett ljus för våra systerkyrkor Andakt Rom 12:4-5: Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra Vi är till för varandra. Vi är skapade för varandra av kärlek. Hela jorden är skapad av Gud och är till för Honom. Han älskar sin skapelse. Vi är en enda kropp, Guds kropp. Det som sker i världen berör Honom lika starkt som om något sker med min kropp berör mig. Vi är Hans armar, ben och mun. Hans verktyg för denna värld. Han har gjort sig beroende av oss! I samspel med varandra kan vi göra skillnad. Vi hör ihop, lika mycket som handen behöver tummen för att greppa tag i något behöver vi vår nästa för att kunna utföra något. Därför ska vi ta hand om varandra och hjälpa och stötta varandra. Ibland kan vi i kyrkan slitas mellan arbetet för mänskliga rättigheter och vår kristna tro, men det är kanske två olika sidor av samma sak. Båda har en övertygelse om människors lika värde. Rom 2:11: Gud gör inte skillnad på människor. Bild 19. Käre Far, tack för att Du inte gör skillnad på oss människor! Tack för att Du älskar din skapelse! Herre, vi som är Dina armar och ben, använd oss. Gör oss mer lika dig och hjälp oss att förstå vad vi kan göra! Du är vårt hopp! Amen! Tillsist be bönen tillsammans Käre Far, tack för att Du inte gör skillnad på oss människor! Tack för att Du älskar din skapelse! Herre, vi som är Dina armar och ben, använd oss. Gör oss mer lika dig och hjälp oss att förstå vad vi kan göra! Du är vårt hopp! Amen! Källhänvisning: UD:s rapport från 2006 om situationen i Kongo- Brazzaville FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

10 Mänskliga Rättigheter - spelet Introduktion till ledare. Vad är det som gör att världen ser ut som den gör idag? Varför har vi rättigheter som inte följs? Den här övningen ska på ett enkelt sätt visa hur verkligheten är. Den ska visa hur svårt det är för ett fattigt land att uppnå de konventioner de skrivit under. Givetvis är spelet en kraftig förenkling av en komplicerad verklighet. Spelet tar ca min och kräver två ledare, en som är Världsbanken och håller i själva spelet och en som är observatör för FN som har som uppgift att övervaka att rättigheterna följs. Spelet är som sagt en förenklad variant och stämmer inte alltid överens med verkligheten. Förberedelse för ledarna: Gör i ordning 3 kuvert med olika innehåll: Innehåll skall fördelas som på bilden här bredvid. Spelledaren (Världsbanken) bör ha lite extra material, som t ex blyertspenna, sax, färgat och ofärgat papper som kan delas ut under spelets gång som bistånd eller nya råvaror. FN:s observatör kan ha färdiga fi gurer med de rätta måtten för att enkelt kunna bedöma gruppernas fi gurer. Kopiera upp fi gurerna och lägg ett i varje kuvert: se fi gurerna på sidan 11. För att undvika att någon ritar av direkt från skissen kopierar ni fi gurerna större eller mindre än de skall vara. Figurerna på sidan 11 är i rätt storlek som ni kan använda för FN:s observatör bedömning. Kopiera även upp åtta stycken MR- sedlar som ni har här på sidan som också läggs i kuverten. Dessa fungerar som pengar för handel mellan länderna. Möblera rummet som en liten värld. Ställ i ordning borden i tre olika grupper med stolar, som representerar länder. Dela in alla deltagare i tre grupper och låt dem sätta sig gruppvis vid borden. A Land A: 2 saxar 2 linjaler 1 passare 1vinkelhake ½ vitt A4 2 blyertspennor 6 MR- sedlar B Land B: 5 vita A4 1 färgat A4 Lim 2 MR-sedlar C Land C: 4 vita A4 2 blyertspennor 9

11 Spelledaren börjar med att läsa upp spelreglerna högt: Er uppgift som regering är att respektera de konventioner som ert land har skrivit under. Era länder har skrivit under konventionen om de ekonomiska, sociala, kulturella rättigheterna. Ni ska nu tillverka skolor, sjukhus, vägar och mat av de råvaror och den teknik som finns i era kuvert. Inget annat material får användas. Vilka figurer ni ska tillverka finns i era kuvert. För att godkännas måste alla figurer ha klippta kanter och exakta mått. När fem figurer är tillverkade får ni gå till FN. Om figuren är godkänd av FN förs detta in på ert lands konto. Ju fler figurer ni tillverkar desto bättre mår ert land. Slutligen: inget fysiskt våld får användas! Skola Sjukhus Väg Mat Spelet kan börja! Dela ut ett kuvert till varje grupp så att en grupp får kuvertet med mest, en får det med mindre och en får det med lite material att arbeta med. Grupperna får därefter, på given signal, öppna sina kuvert och börja tillverka pappersfi gurer enligt skisserna som ligger i kuverten. Allt arbete ska ske med hjälp av innehållet i kuverten. Det blir säkert svårt att tillverka fi gurer för den gruppen som har lite arbetsredskap och material. Men att kuverten innehåller olika saker gör att folk snart inser orättvisorna och att det inte är så lätt att följa konventionerna. Det är just det som är poängen med spelet. Troligen kommer det uppstå förvirring i grupperna när de öppnar kuverten, men du som spelledare får inte svara på några frågor eller berätta om spelet! Initiativet att tillverka fi gurer och hjälpa varandra måste komma från grupperna själva. Om det uppstår konfl ikter mellan grupperna får spelledaren (Världsbanken) gå in och medla. När fem fi gurer är tillverkade får länderna gå till FN för att visa sitt arbete. Ledaren på FN för då in detta på respektive lands konto. Vem har tillverkat mest? Stimulera arbetet! För att stimulera spelet kan du som spelledare (Världsbanken) gå in och ändra förutsättningarna för spelet. Här är några förslag: 1. Ge bistånd eller nya råvaror. Öka tillgången på teknik eller råvaror genom att dela ut extra material till vissa grupper t.ex. färgat papper som är mer värt än vitt eller fl er saxar eller linjaler. 3. Nya handelsregler! Låt det land som har mest på kontot bestämma en ny regel. T.ex. att alla saxar tillhör dem. Denna regel måste godkännas av dig som ledare. Detta kan på ett ännu tydligare sätt visa på orättvisorna i världen. Studera spelet! Notera vad som händer i och mellan grupperna, hur de samarbetar och vilka känslor som de uttrycker. Hur reagerar de på orättvisorna? Hur ser relationerna ut mellan länderna? Efter spelet Prata om hur det kändes! Låt alla deltagarna vädra sina känslor ordentligt! Berätta vilka iakttagelser av gruppernas arbete du som spelledare gjort och vad du gjorde för att stimulera spelet. Ställ frågor som: Finns det likheter mellan spelet och verkligheten? Vilka länder kan A, B och C vara? Hur reagerar man på orättvisorna? Vad hade hänt om alla satt sig vid samma bord och samarbetat? 2. Det blir strejk! T.ex. att alla saxar är ur funktion ett land får klara sig utan dem. 10

12 Dessa figurer är till MR-spelet, kopiera upp 3 stycken: Obs! kopiera upp dem större eller mindre. Mat Väg 62 mm 55 x 55 mm 78 mm 57 mm Sjukhus Skola 57 mm dm 60 mm dm 66 mm Denna sedel är till MR-spelet, kopiera upp 8 stycken: 100 MR sedlar 11

13 Klipp här Dessa lappar kan klippas ut och ges till de som ska läsa om ett möte : Det här är Mama Cecile. För tio år sedan fl ydde hon från Poolområdet nära Brazzaville på grund av oroligheter och krig. Hon och hennes man Daniel fi ck fl y från både hus och arbete. Nu bor de i en by utanför Pointe Noire som heter Hinda. De försörjer sig genom jordbruk. Varje dag går de sju km för att komma till sina fält. Där jobbar de hela dagen med tungt fysiskt arbete. Mama Cecile odlar maniok så att de ska få mat för dagen och Papa Daniel odlar ananas som han senare ska sälja på marknaden för att få in lite pengar. När de väl kommer hem efter en hel dags arbete bär det av ner till fl oden för att Mama Cecile Bild 6 hämta vatten. Där samlas hela byn för att diska, tvätta och bada. Efter det måste Mama Cecile sätta igång med maten. Detta gör hon över öppen eld på marken. Hon är otroligt tacksam till Gud för att de har mat för dagen men är orolig för den dag då hon inte kan eller orkar gå till fältet. Då har hon ingen mat att laga. Klipp här Det här är Gerdy Samba, en 19-årig kille som bor i Brazzaville med sin familj. Gerdy är engagerad i Mayanguikyrkan i Brazzaville. Han spelar bas, sjunger i kör och är med i CBE, en bibelstudiegrupp för ungdomar i alla åldrar från 5 till 19 år. Han drömmer om att bli läkare och vill därför komma in på universitetet. Men det är inte så lätt, för det fi nns bara ett universitet i hela landet, så det är hård konkurrens om de få platserna. Dessutom är det vanligt med korruption. Folk mutar sig in och därför räcker det inte med att ha bra betyg man måste ha pengar också. Men han har inte gett upp sin dröm. Gerdy Samba Bild 8 Klipp här Det här är Armand M Vou som bor i byn Musana, Som ligger ca 10 mil utanför Kongo Brazzavilles huvudstad. Här bor han med sin familj, och arbetar som pastor i en EEC församling. Musana ligger i Poolområdet som har drabbats hårt av kriget. Kyrkan driver där idag många sociala projekt. Just nu pågår det en stor insamling, de samlar in pengar till en ambulans, den enda i närområdet. Den kommer framför allt användas för att ta sjuka människor till ett sjukhus i Kinkala, en större stad i regionen. Armand M Vou Där kan de få den hjälp som sjukhuset i Musana inte har Bild 10 tillgång till att ge. Att samla in pengar tar tid, men folk vill ge det lilla de har för de vet att det kan handla om deras egna eller familjens liv. 12

14 Det här är Mama Niangi Justine. Hon bor i en by några mil utanför den stora staden Pointe Noire. I hennes hus har hon en massa säckar kol som hon producerat. En dag ska hon åka in till marknaden i stan för att sälja dem. Men det är inte lätt att ta sig dit. Det är svårt att få tag på en lastbil som hon kan åka med. Vägarna är väldigt dåliga och nu börjar det bli bråttom, för snart kommer regnperioden. Då blir vägen nästan helt ofarbar. Hon hoppas att hon snart kan komma iväg. Annars har det varit lönlöst att producera kolen, för hon behöver verkligen de där pengarna. Detta är Mama Justine sätt att överleva utanför den formella sektorn. Mama Justine Bild 12 Klipp här Det här är Seraphin Goma. Han och hans familj har fått fl y från sitt hem tre gånger på grund av krig. En morgon frågade hans son honom ifall de inte hade mer saker hemma när han var liten. Det är sant, de hade mycket mer saker förr, innan krigen. Nu lägger de inte pengar på möbler och andra materiella ting utan på utbildning åt deras barn. Det är något som inte kan förstöras av krig. Nu jobbar han på Liv och Fredsinstitutet i Brazzaville. De gör program för kyrkor och frivilligorganisationer om försoning, mänskliga rättigheter och icke våld för att föra samman olika etniska grupper inom landet. Seraphin Goma Bild 14 Klipp här Ett material av Johanna Folkesson och Frida Zandén MUL-kursen, Lidingö folkhögskola, 2007