Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid tisdag 24 november 2015 kl. 09:00 Plats Stadshusets sessionssal Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Strategisk plan och budget / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Strategisk plan och budget Ärendenr 2015/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att 1. Anta förslaget till Strategisk plan och Budget för år enligt bilaga 1 med tillägget att Förutom uppföljningen av programmen har nya omvärldshändelser också fångats upp i de avgörande faktorerna. Här handlar det om nya förutsättningar för flyktingmottagandet, en fråga som bedöms kontinuerligt öka i vikt under kommande år och som är ett gemensamt ansvar för hela kommunkoncernen. 2. Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag enligt bilaga Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag med effekterna av 2015 års lönerevision enligt beredningens förslag i bilaga Budgetram för bidrag till Teknikens hus läggs på 5 mkr. Om de planerade om- och tillbyggnaderna inte genomförs under året utbetalas 4 mkr i bidrag till Teknikens Hus för år Fördela bidrag till föreningar 2016 enligt förslag i bilaga I nämnders/förvaltningars kommunbidrag inryms de förändringar som regeringen föreslagit för de generella statsbidragen. 7. Fastställa anslagsbindning på nämndsnivå och att nämnder medges rätt att omdisponera medel inom kommunbidraget per nämnd/förvaltning. Reservationer Nina Berggård (V), Anette Asplund (KD), Anders Josefsson (M) och Thomas Olofsson (FP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet I den strategiska planen redovisas övergripande strategier och mål för kommunkoncernens arbete att förverkliga vision Luleå Den strategiska planen har en treårig rullande tidshorisont. Planen innefattar även en budget för planeringsperioden I den framgår hur kommunens samlade medel används och finansieras samt den ekonomiska ställningen vid utgången av varje år. Kommunens övergripande ekonomiska strategi att verka för en hållbar ekonomisk utveckling, tydliggörs av långsiktiga ekonomiska mål. Detta för att leva upp till kommunallagens krav på en budget i balans och en god ekonomisk hushållning. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Ekonomikontoret föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förslaget till Strategisk plan och Budget för år enligt bilaga 1 2. Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag enligt bilaga Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag med effekterna av 2015 års lönerevision enligt beredningens förslag i bilaga Budgetram för bidrag till Teknikens hus läggs på 5 mkr. Om de planerade om- och tillbyggnaderna inte genomförs under året utbetalas 4 mkr i bidrag till Teknikens Hus för år Fördela bidrag till föreningar 2016 enligt förslag i bilaga I nämnders/förvaltningars kommunbidrag inryms de förändringar som regeringen föreslagit för de generella statsbidragen. 7. Fastställa anslagsbindning på nämndsnivå och att nämnder medges rätt att omdisponera medel inom kommunbidraget per nämnd/förvaltning. Budgetberedningen har beslutat överlämna ekonomikontorets förslag till kommunstyrelsen för beslut. Sammanträdet Thomas Olofsson (FP) föreslår bifalla folkpartiets förslag till strategisk plan och budget enligt bilaga. Nina Berggård (V) föreslår bifalla vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget enligt bilaga. Jan Nyberg (MP) föreslår bifalla budgetberedningens förslag med tillägg om 400 tkr för kostnader i samband med att kommunen ska bli fristad för förföljda konstnärer och författare. Ordföranden stödjer Jan Nybergs förslag. Anette Asplund (KD) föreslår avslå ekonomikontorets förslag avseende punkterna 1, 2 och 3 till förmån för kristdemokraternas förslag enligt bilaga. Anders Josefsson (M) föreslår bifalla moderaternas förslag till strategisk plan och budget enligt bilaga. Beslutsgång Ordföranden ställer Thomas Olofssons, Nina Berggårds, Anette Asplunds och Anders Josefssons respektive förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen avslår förslagen. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 3

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Ordföranden ställer därefter budgetberedningens förslag med Jan Nybergs tilläggsförslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslagen. Beskrivning av ärendet Nedan redovisas de resultatförändringar jämfört med Strategisk plan som har inarbetats i förslaget till Strategisk plan och budget : Budgeterat resultat i Strategisk plan SKL cirkulär okt Reavinst tomträtter (till Lulebo o privata) 95 KPA prognos Effekter försäljning samhällsfastigheter och tomträtter (lägre avskr./lägre räntekostn.) Utdelning från KFAB (bibehållen nivå från 2015, totalt 35 mkr) Anpassning lönepott till SKL Strategiska utvecklingsinsatser Justering av nämndernas kommunbidrag Förslag till budgeterat resultat Balanskravsjusteringar -95 Förslag till Balanskravsresultat Förslaget till justering av nämndernas kommunbidrag redovisas i bilaga 2. Helårseffekten av 2015 års löneökningar för år 2016 och framåt beräknas till totalt tkr per år. Anslag för 2015 års löneökningar har funnits avsatta i kommunfullmäktiges anslag för löneöversyner men har nu inarbetats i kommunbidragen i förslaget till Strategisk plan och budget Redovisningen av beloppen per nämnd/förvaltning framgår av bilaga 3. Kommunstyrelsen behandlar årligen ansökningar om bidrag från Teknikens hus och ett antal föreningar. Ekonomikontoret förslår att en budgetram för bidrag till Teknikens hus läggs på 5 mkr. Om de planerade om- och tillbyggnaderna inte genomförs under året utbetalas 4 mkr i bidrag till Teknikens Hus för år Förslag till bidrag till föreningar 2016 redovisas i bilaga 4. Föreslagen investeringsram för perioden uppgår till: Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 4

5 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen : 725 mkr 2017: 820 mkr 2018: 634 mkr Drifteffekterna av investeringsramen har inarbetats i planen. Årsresultaten beräknas till 100 mkr för år 2016, 17 mkr för år 2016 och 8 mkr för år Balanskravsresultatet 2016 uppgår dock till 5 mkr efter att årsresultatet balanskravsjusterats för realisationsvinster. Beslutsunderlag Strategisk plan och budget Förslag till justering av kommunbidrag års lönerevision Bidrag till föreningar 2016 Ekonomikontorets presentationsmaterial Budgetberedningens protokoll 22, Folkpartiets förslag till strategisk plan och budget (bilaga) Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget (bilaga) Kristdemokraternas förslag till strategisk plan och budget (bilaga) Moderaternas förslag till strategisk plan och budget (bilaga) Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 5

6 Förslag till budgetberedningen Strategisk plan & budget Luleå kommun

7 Den strategiska planen I följande plan redovisas övergripande strategier och mål för kommunkoncernens arbete att förverkliga Vision Den strategiska planen har en treårig rullande tidshorisont och är ett resultat av ett årligt planerings- och uppföljningsarbete. I planen presenteras strategier och styrkort för respektive nämnds- och bolags planerade verksamhet för Fördjupad information kan hämtas ur de verksamhetsplaner som respektive nämnd/bolag arbetat fram parallellt med processen att forma den strategiska planen. Planen innefattar även en budget för 2016 och plan för I den framgår hur kommunens samlade medel används och finansieras samt den ekonomiska ställningen vid utgången av varje år. Här tydliggörs även kommunens övergripande långsiktiga och kortsiktiga ekonomiska mål som syftar till att tillgodose kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Luleå kommun koncernorganisation 2 7

8 Innehållsförteckning Kommunens övergripande styrning 4 Styrmodellen 5 Från vision till verklighet 6 Styrkortets uppbyggnad 7 Samhällsperspektivet 9 Serviceperspektivet 10 Medarbetarperspektivet 11 Ekonomiperspektivet 12 Kommunstyrelsens styrkort Avgörande faktorer för programmens genomförande Serviceplattformar 15 Kompetensförsörjning 16 God ekonomisk hushållning 17 Strategier och styrkort Nämnder Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen 20 Kommunstyrelsen/Arbetsmarknadsförvaltningen 22 Kommunstyrelsen/Räddningstjänst 24 Barn- och utbildningsnämnd 26 Fritidsnämnd 28 Kulturnämnd 30 Miljö- och byggnadsnämnd 32 Socialnämnd 34 Stadsbyggnadsnämnd 36 Kommunrevision 38 Valnämnd 38 Överförmyndarnämnd 39 Bolag Luleå kommunföretag AB 41 Luleå Energi AB Koncernen 42 Lulebo AB 44 Luleå Lokaltrafik AB 46 Luleå Renhållning AB 48 Luleå Hamn AB 50 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 52 Kronan Exploatering AB 54 Budget

9 Kommunens övergripande styrning Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Kommunens strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga visionen. Det finns en samsyn att detta inte kan ske utan att gränserna mellan olika aktörer luckras upp genom ett samarbetspräglat arbetssätt och en samsyn för helheten. Visionen visar ett önskvärt tillstånd för kommunen år 2050 och är starkt beroende av hur väl vårt styrsystem fungerar och vad som händer i vår omvärld. Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och tjänstemannaorganisationen. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. 4 9

10 Styrmodellen Vision Luleå 2050 är en viljeinriktning för ett önskvärt framtida tillstånd. Den har en bred förankring i samhället och bygger konsensus. Det ger förutsättningar för att den ska kunna vara aktuell under en relativt lång tid. Programmen ska visa vad Luleå kommun ska göra och uppnå fram till år 2020 för att följa riktningarna till Vision Luleå Styrkortet ska från tid till annan med en treårig tidsrymd lyfta fram prioriterade områden, inom de fyra perspektiven, som organisationen ska lägga extra fokus på. Det ska ge en bild av i vilken utsträckning det pågår aktivitet i verksamheten inom dessa prioriterade områdena. Ett bra styrkort hjälper verksamheten att utvecklas positivt. Verksamheten ska enligt det politiska uppdraget vara ändamålsenlig och präglas av god ekonomisk hushållning. Luleå är en plats som har ett rikt utbud och en fungerande service. Luleå kommun är en organisation med verksamheter som ger ändamålsenlig service och som tar ett samhällsansvar. Intern kontroll i en förutseende organisation säkerställer att risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet eller medföra stora ekonomiska förluster. Grunden för varje organisation är en solid värdegrund och ett väl fungerande arbete som hjälper till att stärka dess varumärke. 5 10

11 Från vision till verklighet Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett frisktflöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Så här har det gått till Luleå kommun startade 2007 arbetet med att ta fram en långsiktig vision för Luleås framtid. Resultatet blev Vision Luleå 2050, ett dokument som ger en bild av framtidens samhälle som Luleåborna vill ha det; ett attraktivt, växande och hållbart Luleå. När visionen var klar behövde den göras mer konkret. Vi tog ut riktningen till visionen med fyra långsiktiga strategier (Riktningarna), de visar vad som är viktigt att satsa på halvvägs till Vision Luleå Efter att ha valt ut riktningen till visionen började arbetet med att ta fram förslag till program. Dessa program ska visa vad Luleå kommun vill göra och uppnå fram till år 2020 för att följa Riktningarna till Vision Luleå Så här jobbar vi nu Genomförandet av programmens intentioner kräver samordning över förvaltnings- och nämndgränser. Visionen, riktningarna och programmen med sina strategi- områden ger en struktur för kommunens arbete med utvecklingen av Luleå på lång sikt. Strukturen gör det lättare att följa, utvärdera och vid De sex programmen bildar tillsammans med Riktningarna Luleås nya ÖVERSIKTSPLAN. behov uppdatera mål och strategier. Programmen är alltså styrande för arbetet med samhällsutvecklingen och har ersatt en stor mängd tidigare styrande dokument. 6 11

12 Styrkortets uppbyggnad Styrkortet innehåller fyra perspektiv som ska samverka för att uppnå en önskvärd planering. Ett viktigt resultat av denna samverkan är att de fyra perspektiven gemensamt bidrar till att hitta mål för hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Dessa områden måste finnas i alla perspektiv. I syfte att förbättra målens styrbarhet i nämndernas styrkort har kommunstyrelsen betonat vikten av att målen ska vara: Tydliga, Uppföljningsbara och Realistiska. Målen ska vara formulerade på ett sådant sätt att de tar fasta på ovanstående strävan och att det därigenom blir möjligt att avläsa effekter. Mål bör vara drivande och mätas med hjälp av indikatorer (exempelvis nyckeltal) och/eller genomförda aktiviteter. Endast i undantagsfall bör nyckeltal utgöra själva målformuleringen. Ett sådant undantag är det ekonomiska målet som handlar om att bedriva verksamheten inom budgetens ramar. Kommunstyrelsens styrkort (KS-styrkort) är det övergripande styrkortet för kommunens samtliga verksamheter. Det ska betraktas som en karta över de viktigaste områden som kommunen ska bedriva en väsentlig aktivitet kring. KS-styrkort är inte i första hand ett mätinstrument. Det ska ge en samlad bild över att kommunen gemensamt agerar inom de utpekade områdena. De fyra perspektiven ska tillsammans bidra till att formulera målområden som är drivande för att utveckla vårt arbete med hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Tanken med perspektiven är att dessa på ett tydligt sätt ska beskriva kommunens övergripande uppdrag som samhällsbyggare och attraktionsskapare samt att ge service. Det skapar även en möjlighet att omhänderta det innehåll som programarbetet tagit fram. Begreppet målområde innehåller de prioriterade områden som den politiska ledningen lyfter fram för varje planeringsprocess. De fem pilarna kan beskrivas på följande sätt: Hållbar utveckling I Luleå kommuns vision Luleå 2050 är hållbarhet en grundförutsättning. De tre hållbarhetsaspekterna (Social, Ekonomisk och Ekologisk) är lika viktiga 7 12

13 och ömsesidigt beroende av varandra. Minskar hållbarheten i en av de tre så faller också de andra. Social hållbarhet handlar om ett gott liv och en god livsmiljö för alla i Luleå. Det innebär en utveckling där människans behov och välbefinnande sätts i centrum. Samhället byggs på en demokratisk värdegrund där delaktighet och möjlighet att påverka sin egen situation och samhällsutvecklingen är viktiga ingredienser. Ekonomisk hållbarhet handlar om en god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Det innebär att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt, bland annat för att medborgare långsiktigt ska kunna försörja sig och att omsättningen av material effektiviseras. Ekologisk hållbarhet handlar om att bedriva verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. Det innebär att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. rätt analys av behoven och skapa medborgarnytta. Genom att skapa effektiva processer och förbättra resursutnyttjandet utvecklas kvaliteten som utgör en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. I jämförelser med oss själva över tiden och med andra kan vi få underlag för att öka vår kunskap om hur vi styr utvecklingen med framgång. Attraktion Det attraktiva kommer ur förmågan att lyfta fram och stärka något unikt som sticker ut i förhållande till andra. Genom att utveckla och marknadsföra platsen Luleå tillsammans med andra samt Luleå kommun som service- och arbetsgivare skapas en ökad attraktionskraft. Detta kommer alla aktörer i Luleå till godo. Tillväxt Förutsättningen för en ökad tillväxt är ett gott samarbete mellan näringsliv, samhälle och universitet. Ett samspel som i sin tur kan leda till nya kunskaper, ny teknik, och en bra tillväxt. Tillväxt i den kommunala ekonomin ger förbättrade förutsättningar att tillgodose medborgarnas behov av tjänster. Tillväxt leder till att fler idéer kan förverkligas, fler uttryck som ökar mångfalden och fler som deltar i samhällsutvecklingen. Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett omistligt värde i en demokrati. För att denna rättighet ska förverkligas är det nödvändigt, inte endast att den erkänns i lag, utan också att den tillämpas effektivt på alla områden såväl politiska, ekonomiska och sociala som kulturella. CEMR riktar sig till Europas kommuner och regioner som inbjuds att underteckna en CEMR-deklaration. Det är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Luleå kommun arbetar med ett jämställt synsätt och har därför undertecknat CEMR-deklarationen. Kvalitet Kärnan i arbetet med kvalitet är att skapa värde för dem vi finns till för med avseende på att göra 8 13

14 Samhällsperspektivet Inriktning För alla som bor i, verkar i och besöker Luleå ska vi: Stå för öppenhet och mångfald Lyfta identiteten som kuststad året runt Ta sats för en ledande nordlig region Bygga för framtiden Luleå kommuns översiktsplan, som består av ovan nämnda riktningar samt sex program, visar hur Luleå kommun ska leda arbetet för en hållbar utveckling ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv samt för att stärka attraktiviteten av Luleå som plats och som samhälle. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2013 och arbetet med att genomföra den har pågått sedan dess. Samtliga verksamheter har identifierat sitt ansvar och påbörjat arbete i samverkan för att uppnå de mål till 2020 som anges i översiktsplanen. Översiktsplanens sex program är: Alla jämlika Rum för möten Kuststaden Luleå Plats för mer Luleå stads- och landsbygd Ledande nordlig region Resor och transporter samhällsutvecklingen i Luleå under planeringsperioden För 2016 är det viktigt att förvaltningar och bolag fortsätter och fördjupar det påbörjade samarbetet inom de områden som tidigare identifierats som väsentliga för att genomföra programmens intentioner. De avgörande faktorerna bör användas som ett samordnat underlag för att visa vilka delar av översiktsplanen (programmen) som bör lyftas och formuleras som mål under målområdet. Ambitionen är att samtliga verksamheter ska kunna sätta relevanta mål genom att fokusera på ett urval av de avgörande faktorerna där verksamheten bedömer att de kan bidra till störst nytta. Dessa avgörande faktorer redovisas på sidan 14 i detta dokument. Förutom uppföljningen av programmen har nya omvärldshändelser också fångats upp i de avgörande faktorerna. Här handlar det om nya förutsättningar för flyktingmottagandet, en fråga som bedöms kontinuerligt öka i vikt under kommande år och som är ett gemensamt ansvar för hela kommunkoncernen. Målområden Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Under hösten 2014 har den första uppföljningen gjorts av översiktsplanen. Det vill säga de sex programmen till Vision Luleå Syftet med uppföljningen var att ta reda på om kommunen gör det som är tänkt att göras utifrån programmens intentioner samt att jämföra detta med ett antal indikatorer och ett antal omvärldstrender. Utifrån detta arbete identifierades vilka faktorer, sett ur ett helhetsperspektiv, som är avgörande att fokusera på för att kunna nå de övergripande målen till 2020 och få ett framgångsrikt resultat för 9 14

15 Serviceperspektivet Inriktning För våra medborgare och kunder/ brukare ska vi: Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra detta till nytta för den enskilde och för samhället. Luleå kommunkoncern har antagit utmaningen att vara en seriös kandidat till utnämningen Sveriges Kvalitetskommun Det innebär att ett arbete måste göras, men framför allt innebär det att det vi gör bra redan idag, behöver tydliggöras och i vissa avseenden göras ännu lite bättre. Riktlinjerna för Kvalitetsarbete och Samlad syn på service samt motsvarande för de kommunala bolagen utgör en grund för att arbeta med och utveckla den service vi tillhandahåller. Utgångspunkten, i det gemensamma åtagandet för alla aktörer och leverantörer av service i kommunkoncernen, är att verka för det gemensamma bästa. Medborgare/kunder/brukare ska ges möjlighet att ha inflytande när det gäller den verksamhet som tillhandahålls. Den vi finns till för ska uppleva en god tillgänglighet, ett bra bemötande och bra tjänster i sin kontakt med Luleå kommun och de kommunala bolagen. Behov och önskemål utgör grunden för merparten av all kommunal verksamhet. Det är därför nödvändigt att kommunicera ut och skapa dialog kring det serviceutbud som erbjuds. Ökade förväntningar ställer krav på en organisation som kan möta och förstå kundens behov samt anpassa sig till omvärldens förändringar. Det är hela tiden en fråga om vad som är samhällets motiverade behov och individens egna önskemål. En organisation som arbetar med effektiva processer som förbättrar resursanvändandet, skapar förutsättningar att matcha behoven och ge direkt värde till dem den finns till för. Det innebär att det är viktigt att den som kommer i kontakt med våra verksamheter både förstår och är så nöjd som möjligt med den service som ges. På sidan 15 i detta dokument finns en förteckning över de serviceplattformar som understödjer serviceperspektivet. Målområden Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Gemensamt för alla verksamheter är att de ska leverera en service med hög kvalitet som skapar värde för dem, som vi finns till för. Omvärlden befinner sig i ständig förändring. Det innebär att verksamheterna måste ha en beredskap för detta och arbeta med ständiga förbättringar. Luleå kommunkoncern ska vid anmälan till utnämningen Sveriges Kvalitetskommun, oktober 2016, ha tydliggjort sitt kvalitetsarbete och lagt en plan för det framtida systematiska kvalitetsarbetet utifrån en enhetlig struktur. Den utvärdering som genomförs inför utnämningen görs med följande utvärderingskriterier: Hur arbetar kommunen? Hur ser styrsystemet ut? Hur stor del av organisationen arbetar med styrsystemet? Vad ger arbetet för resultat? Hur utvärderas arbetet och hur sker förbättringar/utveckling? Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bra servicedeklarationerna ökar möjligheten att förstå vad tjänsterna innehåller och ska ge för resultat. Genom den kännedomen ökas förutsättningarna att förväntan på verksamheten läggs på en rimlig nivå. Många kommuner tillgängliggör sina resultat med möjlighet till jämförelser. En tillväxtkommun, som Luleå, ska tillhöra de kommuner som tillhandahåller informativa jämförelsetjänster. Under första kvartalet 2015 inleds införandet av sådana i Luleå kommun och de ska successivt utvecklas i alla verksamheter under Att ta fram och arbeta med nyckeltal är en viktig del i att styra och utveckla en verksamhet. Svårigheten är att hitta en överblickbar uppsättning nyckeltal som utgör en bra grund för verksamhetens planerings- och utvecklingsarbete. Användningen av nyckeltal som signaler behöver systematiseras ytterligare i alla verksamheter

16 Medarbetarperspektivet Inriktning För att genomföra uppdraget ska vi: Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla sin kompetens och vara medskapande. Kommunens verksamheter har att balansera demografiska förändringar men även medborgarnas ökande förväntningar på tillgång och kvalitet på service inom de ekonomiska ramarna. Medarbetares medskapande i alla led är en förutsättning för att klara krav på ökad produktivitet och tydlig kundorientering. Det är viktigt att väga in att det alltid finns värderingsskillnaderna mellan generationer. Behovet av ett generationsmedvetet ledarskap har blivit allt tydligare. Att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är en kritisk faktor. Rekryteringsbehovet kommer att vara konstant högt under flera år framåt. En ökad konkurrensutsättning av allt flera yrkeskategorier är en utmaning. Kompetensförsörjningen försvåras också av att utbildningssystemen inte är i takt med kommunens behov av kompetenser, vilket ökar behovet av interna introduktions- och utbildningsinsatser. Arbetsgivar- varumärket behöver stärkas för att öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare. Det sker bland annat genom att internt synliggöra vad som görs och hur väl verksamheten lyckas vid jämförelser. Sjuktalen i landet och i kommunens verksamheter ökar igen. Likaså ökar upplevelsen av stress. Ett hållbart arbetsliv, där det hälsofrämjande beaktas under hela anställningstiden, är en attraktionsfaktor som både är en fråga om god arbetsmiljö och en förutsättning för att skapa kundvärde. Varje verksamhet behöver analysera chefers förutsättningar, då det ofta handlar om organisatoriska förutsättningar. Det är viktigt att väga in kön, tid i yrket och tid i livet vid analyserna. HR-strategin beskriver periodens prioriterade utvecklingsområden inom medarbetarperspektivet. Strategin anger fyra områden att fokusera på: kompetens, lön och förmåner, arbetsmiljö och hälsa. Läs mer på sidan 16. Målområden Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Chefen ansvarar för att leda verksamheten mot uppställda mål och resultat samt ger förutsättningar för medskapande och samverkan. Chefen ska balansera förväntningar från ledning, medarbetare samt medborgare och kund. Ett bra ledarskap ger medarbetaren motivation att skapa värde för kunden. Förutom de individuella egenskaperna och egna förmågan att styra/leda, är de organisatoriska förutsättningarna avgörande. Viktiga organisatoriska förutsättningar är: Ett tydligt formulerat uppdrag där ansvar och resurser ger förutsättningar att nå uppställda mål. Utrymme att analysera och reflektera för att skapa möjlighet att prioritera aktiviteter. Att antalet underställda medarbetare är rimligt. Forskning och erfarenhet visar att antalet medarbetare påverkar förutsättningarna för ett gott ledarskap. Luleå kommuns strävan är att ingen chef ska ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Chefers förutsättningar ska analyseras och vid behov leda till åtgärder. De individuella parametrarna i chefers förutsättningar ska beaktas inom ramen för individuell uppföljning och utveckling. Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser I arbetslivet är det viktigt att vi bereds goda förutsättningar för att utföra vårt arbete. Att arbeta med hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap är en förutsättning för framgång. Luleå kommuns värdegrund med utgångspunkt i ett medskapande förhållningssätt ger en god grund för att nå samsyn om verksamhetens uppdrag och att tillsammans skapa en god arbetsmiljö. Ett medskapande förhållningssätt innebär att chefer bidrar till en öppen och konstruktiv dialog på arbetsplatsen kring bra resultat och utveckling i verksamheten där medarbetares engagemang, kunskaper och färdigheter tas till vara

17 Ekonomiperspektivet Inriktning För att använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt ska vi: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt, vilket kräver ett långsiktigt tänkande. För att klara det, krävs att varje generation står för sina kostnader. I annat fall kommer morgondagens medborgare även att få betala för tidigare generationers överkonsumtion. En budget i balans innebär att kommunens utgifter inte får vara större än inkomsterna så att ett överskott (resultat) skapas varje år. Luleå kommun har ett långsiktigt resultatmål på 2 % av skatter och statsbidrag. Detta förutsätter att respektive nämnd klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelat kommunbidrag. En långvarig period med minskade inkomster tillsammans med omfattande investeringar, kopplade till tillväxtambitioner, har varit påfrestande för kommunens ekonomi. Tillväxtprioriteringen har inneburit att investeringsnivåerna fått överstiga fastställd nivå på 10 % och lägre resultatmål än 2 % har accepterats. Detta kan vara motiverat under en begränsad tid men långsiktigt finns risk för att kommunens ekonomi undermineras. Den närmaste planeringsperioden måste därför inriktas mot att anpassa investeringsnivåerna till en rimlig nivå och begränsa verksamhetskostnaderna så att de närmar sig beslutad nivå om 2 %. När ökade verksamhetsbehov inte kan tillgodoses genom ökad resurstilldelning blir effektiv resursanvändning allt viktigare. Detta kräver ett systematiskt förbättringsarbete med syfte att frigöra resurser för angelägna och viktiga framtidssatsningar. För att få kraft till detta krävs att nämnd/bolag formulerar egna effektiviseringsmål för verksamheten. Alla nämnder måste i högre utsträckning göra prioriteringar d v s bestämma vad som ska göras och inte göras eftersom kommunbidraget inte räcker till allt. Det ska användas till rätt saker, i rätt omfattning och på rätt sätt med avseende på kundernas behov. Bästa möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad. Läs mer på sidan 17. Målområden Bedriva verksamheten inom angivna kommun-bidrag(nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Genom att systematiskt följa upp sin budget och vidta åtgärder när avvikelser uppmärksammas bidrar nämnden till att kommunstyrelsen når sitt resultatmål. De kommunala bolagen ska på samma sätt följa upp att de ekonomiska mål som uttrycks i ägardirektiven uppnås. Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Begränsade möjligheter att få utökat kommunbidrag ökar kraven på nämnden att frigöra resurser genom omprioritering och effektivisering. Systematiska kostnads- och verksamhetsanalyser med jämförbara kommuner måste i större utsträckning leda till lägre kostnader till minst samma nytta. Möjligheter till en effektivare resursanvändning av personal och lokaler bör analyseras. Arbetet med förbättrad köptrohet måste intensifieras. Nämnden bör lägga fast en långsiktig strategi för förändringsarbetet där ständiga förbättringar bidrar till en långsiktig effektivare resursanvändning. Programmen i kommunens nya översiktsplan uttrycker långsiktiga mål för samhällsbygget mot visionen. Arbetet med att förverkliga programmens intentioner ska ske i bred samverkan mellan nämnder och bolag. Resursfördelningen måste därför utvecklas till att avväga resurser, på kort och lång sikt, för utvecklingsinsatser kopplade till all verksamhet som ska bedrivas. I kommunens ägarpolicy finns uttryckt att främja effektiviteten i bolagskoncernen. Syftet är att stärka bolagens konkurrenskraft och förmåga att långsiktigt infria ägarnas krav och förväntningar. Uppdraget till bolagen är med andra ord att söka nya möjligheter att långsiktigt öka sin effektivitet

18 KS Styrkort 2015 Inriktning Målområden, mål för att.. Samhälle För alla som bor, verkar i och besöker Luleå ska vi: Stå för öppenhet och mångfald Lyfta identiteten som kuststad året runt Ta sats för en ledande nordlig region Bygga för framtiden Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Service För våra medborgare och kunder/ brukare ska vi: Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra detta till nytta för den enskilde och för samhället. Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Medarbetare För att genomföra uppdraget ska vi: Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla sin kompetens och vara medskapande Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Ekonomi För att genomföra uppdraget ska vi: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag(nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Frigöra resurser genom effektiviserings åtgärder

19 Avgörande faktorer för programmens genomförande 2016 Förbättra förutsättningarna för barn och ungas skolresultat (i ViVI-samverkan) Att attrahera andra aktörer är nödvändigt för att öka investeringar och byggande. Ökad delaktighet från andra aktörer är nödvändigt för att öka graden av aktivitet/puls och byggande. Samverkansformer behöver utvecklas. Fortsatt fokus på utvecklingsplaner, däribland för Luleå centrum, krävs Fortsatt fokus på det som måste prioriteras inom stadsbygdens förtätningszoner och de samlande byarna är nödvändigt för att effektivt använda resurser. Ökad samordning av och ökat fokus på medborgardelaktighet och demokratiutveckling krävs, det systematiska arbetet saknas. Det gemensamma ansvaret för samhällets förmåga att klara av förändring (resiliens) behöver bli tydligare. Insatser bör prioriteras om programmens intentioner ska uppfyllas. Tid och kompetens behöver frigöras för att nyttja den potential som EUs strukturfonder har. Samverkansformer behöver utvecklas både inom kommunen och med andra aktörer för att klara kompetensförsörjningen. Kommunen behöver ta ett ökat ansvar för att påverka beteenden kring rese- och färdmedelsval för att öka graden av hållbart resande. Ökad samordning krävs inom kommunen för att t ex utveckla samverkan med det civila samhället, föreningsbidrag, evenemang och fysisk aktivitet. Det gemensamma ansvaret för världsarvet i Gammelstad bör förtydligas och insatser behöver prioriteras eftersom de formella kraven på förvaltningen av världsarvet måste uppfyllas. Det gemensamma ansvaret för skärgården behöver bli tydligare och insatserna bör prioriteras om programmens intentioner ska uppfyllas. Arbetsmarknaden är beroende av att andra delar i regionen har en god utveckling. Samverkan inom regionen är nödvändig. Kommunen behöver tydligare driva frågor om länets infrastruktur som ex Norrbotniabanan. Utveckla indikatorer för programuppföljning Stärkt beredskap för ett ökat flyktingmottagande Vidareutveckling av tidigare målområde kring barn och unga Programuppföljning (program C och D) Vidareutveckling av tidigare målområde kring fler Luleåbor Programuppföljning (program A, B och C) Vidareutveckling av tidigare målområde kring fler Luleåbor Programuppföljning (program D) Vidareutveckling av tidigare målområde kring fler Luleåbor Programuppföljning (program A) Programuppföljning (program D) Programuppföljning (program E) Programuppföljning (program E) Programuppföljning (program F) Programuppföljning (program B) Programuppföljning (program B) Programuppföljning (program C) Programuppföljning (program E) Programuppföljning (program F) Programuppföljning, förberedelse för arbetet med jämställdhetsintegrering och kvalitetskommun Omvärldens förändring ökat tryck på kommunen 14 19

20 Serviceplattformar Sveriges Kvalitetskommun 2017 Sveriges Kvalitetskommun är en utnämning som delats ut vartannat år sedan Det ges, efter en nomineringsprocess, till den av de sökande kommunerna som lyckats bäst med att utveckla demokrati, service, arbetsmiljö, företagsklimat och ekonomiska förutsättningar. Utnämningen, men även nominering, är en bekräftelse på att kommunen är framgångsrik i sitt uppdrag, till nytta för kommuninvånarna. Den som nomineras till utnämningen Sveriges Kvalitetskommun ska se det som ett kvitto på att de bedriver ett kvalitativt utvecklingsarbete. Luleå kommunkoncern arbetar målmedvetet, inom ramen för sin styrmodell, med att utveckla samhället, servicen, medarbetarna och de ekonomiska förutsättningarna. Det finns en uttalad avsikt att Luleå ska växa och i anslutning till det planeras samhällsutvecklingen i flera etapper. Luleå får återkommande bra betyg i olika medborgarundersökningar och branschmätningar. Det viktigt att få en objektiv utvärdering av helheten. Sveriges kvalitetskommun och de verktyg som används inför utnämningen är en bra värdemätare och ett underlag för ytterligare förbättringar. Varumärket Luleå kommun Luleå kommun ska uppfattas som en nationell förebild inom respektive verksamhetsområde. För att bli framgångsrika inom ramen för varumärkesplattformen ska Luleå kommun: Planera sin verksamhet med hänsyn tagen till innehållet i plattformen Vara tydlig med att tala om vilken service medborgarna kan förvänta sig av oss Systematiskt mäta och följa upp hur vår service och vårt arbete upplevs samt öppet redovisa resultaten Tydligt kommunicera till medarbetare och till tänkbar arbetskraft vad det innebär att arbeta vid Luleå kommun Fortlöpande mäta och följa upp kommunens attraktivitet som arbetsgivare inom olika yrkesområden Luleå kommuns verksamheter ska präglas av hög kundnöjdhet. Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Luleå direkt Det ska vara enkelt för medborgarna att kontakta Luleå kommun. Kommunfullmäktige har fattat beslut i frågan om kundtjänstkonceptet Luleå Direkt. Beslutet innebär att vi fastställer tydliga kundservicemål som regelbundet följs upp med start Målen ser ut enligt följande: 90 procent av telefonsamtalen till kommunens växel ska besvaras inom tre signaler (kundservicemål 1) 90 procent av telefonsamtalen till kundtjänsten ska besvaras inom fem minuter (kundservicemål 2) Andelen förlorade samtal från dem som väntar i telefonkö till kundtjänst ska vara högst tio procent (kundservicemål 3) Samtliga förvaltningar ska kunna ta emot frågor via e-post eller e-tjänster helgfri måndag fredag året om. Den som ställer en verksamhetsfråga till en förvaltning via e-post eller e-tjänster ska få återkoppling inom två arbetsdagar (kundservicemål 4). Senast vid utgången av 2016 ska minst 80 procent av alla frågor som kommer till kundtjänsten kunna besvaras där utan att slussas vidare. Externa mål: Senast vid utgången av 2016 ska minst 80 procent av medborgarna vara nöjda eller mycket nöjda med Luleå kommuns tillgänglighet och bemötande enligt medborgarundersökningen (61 % var nöjda 2012 och 64 % var nöjda 2014). Jämställdhetsintegrering Luleå kommun har undertecknat EUs CEMR-deklaration. Det ses som ett verktyg för att integrera jämställdhetsfrågan i beslutsfattande och i verksamhetens dagliga arbete inom Luleå kommunkoncern. Genomförandet sker med hjälp av gemensamt upprättade handlingsplaner

21 Kompetensförsörjning Luleå kommuns HR-strategi anger de fokusområden som särskilt behöver utvecklas under respektive planeringsperiod, för att nå målbilden. Detta ska harmoniera med den handlingsplanen som tas fram för strategisk kompetensförsörjning. HR-strategin ska skapa en gemensam målbild för Luleå kommun som gör det möjligt att utveckla resurserna i form av medarbetare och organisation på bästa sätt. Luleå kommun har som arbetsgivare en stor utmaning inom området kompetensförsörjning. Kommunen behöver attrahera och rekrytera nya medarbetare samt satsa på kompetensutveckling för nuvarande chefer och medarbetare. Följande fokusområden finns i HR-strategin för 2016: - Kompetens: Genom att analysera kompetensbehov kan kompetensutvecklingen ledas till verksamhetens mål. - Lön och förmån: Lön och förmåner är ett av verktygen för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. - Arbetsmiljö och hälsa: Utveckling av arbetssätt och förutsättningar sker i dialog i organisationen där det hälsofrämjande perspektivet beaktas. -Luleå kommuns attraktionskraft: Luleå kommun har ett starkt varumärke som en attraktiv arbetsgivare som är en väl etablerad del i det geografiska varumärket Luleå

22 God ekonomisk hushållning Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Luleå kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat: Finansiella mål och riktlinjer Mål och riktlinjer för verksamheten. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning. Finansiella mål I Luleå kommuns finansiella policy och ekonomiska styrprinciper regleras de väsentligaste delarna av kommunens ekonomiska styrning. Finansiella mål fastställs på kort och lång sikt. Kortsiktiga finansiella mål formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. Långsiktiga finansiella mål: - En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning - Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 % - Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 % - Soliditeten skall vara oförändrad 17 22

23 18 23

24 Attraktion Service Attraktion Samhällsbyggnad Attraktion Attraktion Kommunens organisation och styrning regleras i kommunallagen och i olika speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen. Kommunen ansvarar för merparten av den samhällsservice som sker i Luleå. Allt som sker i Luleå är en del i vår image. Det går att sammanfatta kommunens uppdrag som tre huvuduppgifter: Att bygga samhälle, att skapa attraktion och att ge service. Strategier och styrkort Nämnder

25 Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltningen Uppdrag Kommunledningsförvaltningen är en strategisk och operativ resurs för kommunstyrelsens mål och ambitioner. Förvaltningens olika kontor har till uppgift att förtydliga kommunstyrelsens mål och vara pådrivande och stödjande samt rådgivande för förvaltningar och bolag i deras strategiska arbete. Förvaltningen har även i uppgift att följa upp organisationens arbete för kommunstyrelsens mål. Verksamhet Ekonomikontoret ansvarar, på kommunstyrelsens uppdrag, för samordning och utveckling av processer som säkerställer en god ekonomi enligt kommunens vision. I uppgiften ingår att lämna förvaltningar och bolag service och konsultativt stöd inom budget-, redovisnings- och inköpsområdet. Kontoret har via inköpsavdelningen ett koncernövergripande samordnat ansvar för kommunens inköpsprocess i enlighet med policy och riktlinjer. Kontorets ansvarar även för samordning av kommunens övergripande kvalitetsarbete och den strategiska styrprocessen. IT-kontoret ansvarar för att Luleå kommuns ITstrategi förverkligas. IT-strategin styr kommunens dagliga och strategiska arbete inom IT. Arbetet bedrivs i huvudsak genom att stimulera, stödja och medverka till förvaltningarnas utveckling så att dessa kan nyttja IT som en strategisk resurs i allt högre grad. Kontoret ansvarar även för åtgärder och aktiviteter inom IT-området som leder till helhetssyn och samordning, tillgänglig och driftsäker IT-miljö, kostnadseffektiva lösningar, ökad service till medborgare och medarbetare samt hög informationssäkerhet. IT-kontoret ansvarar också för samordningen av den gemensamma e-nämnden, vars uppdrag är att driva utvecklingsfrågor inom e-förvaltning och som f n består av 13 kommuner i Norrbotten. Kansliet är kommunstyrelsens resurs för att hantera den politiska beslutsprocessen och ansvarar för hela ärendekedjan i kommunstyrelse, inklusive utskott och kommunfullmäktige. Kontoret har en styrande och en stödjande funktion gentemot övriga förvaltningars hantering av den politiska beslutsprocessen. Kontoret ska ge stöd internt till övriga förvaltningar i juridiska frågor. Kansliet ansvarar också för att vårda och tillgängliggöra arkivhandlingar och bildsamlingar. Kansliet administrerar de allmänna valen samt borgerliga vigslar och begravningar. Konsumentvägledningen erbjuder stöd och rådgivning inom området. Överförmyndarexpeditionen hanterar ställföreträdarskap för de som har behov av god man/förvaltare och tillhandahåller även budget- och skuldrådgivning. Kommunikationskontoret ansvarar för att utveckla Luleå kommuns kommunikation och marknadsföring. Kontoret stöttar förvaltningarna, producerar kommun-övergripande informationsmaterial, ger mediestöd till politik och kommunledning samt ansvarar för att administrera och utveckla kommunens digitala kanaler och tjänster. Kontoret ansvarar vidare för internservice och tryckeri, central kundtjänst samt medborgarkontoret i Råneå. Personalkontoret ansvarar för Luleå kommuns personalpolitik och har det samlade arbetsgivaransvaret. Arbetet sker via samordning och utveckling av övergripande HR-processer i enlighet med antagen HR-strategi. Kontoret erbjuder service och stöd via sina specialistkompetenser. Kontoret skapar förutsättningar för ett gott medarbetarskap och ett gott ledarskap i Luleå kommun, i syfte att skapa kundnytta för verksamheterna. Samhällsutvecklingskontoret koordinerar arbetet för en hållbar samhällsutveckling i Luleå genom att stödja, driva på och följa upp kommunens arbete för att nå Vision Luleå Kontoret har strategisk kompetens och samordningsansvar i frågor som exempelvis folkhälsa, demokrati, energi- och klimat, naturvård, infrastruktur och stadsutveckling. På kontoret finns också stödfunktioner inom kommunikation samt statistik- och prognossammanställning. I kontorets uppdrag ingår även att administrera och handlägga frågor som rör kollektivtrafiken. Tillväxtkontoret ska stödja, driva och strategiskt verka för tillväxt inom näringslivet, stärka det internationella samarbetet, marknadsföra Luleå och verka för tillväxt på landsbygden. Kontoret samordnar det internationella arbetet och EU-frågor. Viktiga samarbetspartners är Luleå tekniska universitet, Luleå Näringsliv AB och Visit Luleå AB. Avgörande för Luleås tillväxt är samarbetet med Luleåregionen, länet, Bottenviksbågen, Kina och Austin. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

26 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Genomföra aktiviteter utifrån genomförd programmålanalys Fler ska välja Luleå som bostadsort Modell för medborgardialoger är beslutad och implementerad Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämndsmål Sammanhållet förslag för genomförande av samlad kundtjänst gentemot medborgarna Omhänderta utpekade förbättringsområden utifrån Kommunkompassen Enhetlig modell för systematiskt kvalitetsarbete Utfärda och följa upp servicedeklarationer Kundmätning kontorsvis ska analyseras och vid behov leda till åtgärder Öka antalet externa och interna e-tjänster Genomföra aktiviteter utifrån kommunledningsförvaltningens handlingsplan för jämställdhetsintegrering Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Chefer upplever att de har rätt förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Gott hälsoläge ska prägla arbetsplatsen Handlingsplan utifrån medarbetarenkät Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Resultat > 0. Vidta åtgärder utifrån genomförd inköpsanalys Utvecklad administrativ samordning inom kommunledningsförvaltningen

27 Kommunstyrelse Arbetsmarknadsförvaltningen Uppdrag Arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområde omfattar arbetsmarknadspolitiska insatser samt integrations - och vuxenutbildningsfrågor. Genom samordning av förvaltningens resurser är målet att kombinera individens personliga utveckling med arbetsmarknadens behov och förväntningar. I förvaltningens uppdrag ingår att arbeta för en väl tillgodosedd kompetensförsörjning i regionen, genom exempelvis flyktingmottagning och mottagande av ensamkommande barn, behovsanpassade utbildningar och coachning mot arbetslivet. Arbetsmarknadsförvaltningen bedriver olika verksamheter och projekt som bidrar till att inkludera människor i samhället och arbetslivet och en förutsättning för detta är god samverkan med andra aktörer. Verksamhet Arbetslösheten beräknas generellt minska regionen och en stor utmaning är kompetensförsörjningen i länet. Det finns dock fortfarande grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden såsom personer som saknar gymnasieutbildning, personer med funktionsnedsättning som med nedsatt arbetsförmåga, personer födda utanför Europa och personer som är strukturellt arbetslösa. Arbetsmarknadsförvaltningen kommer särskilt prioritera ungdomar som avbrutit eller lämnat gymnasiet med ofullständiga betyg, arbetslösa ungdomar som löper risk att hamna i längre arbetslöshetsperioder, individer med utländsk bakgrund och individer som är beroende av försörjningsstöd. Under våren 2014 genomförde arbetsmarknadsförvaltningen en omfattande förstudie om behovet av en mötesplats för unga och unga vuxna. Förstudien visade på ett stort behov av en central mötesplats för en ökad dialog och inflytande med och för unga samt en mötesplats för att diskutera frågor som exempelvis arbetsliv, bostad, fritid m.m. Även i kommunens programarbete understryks behovet av en central mötesplats för unga som en viktig framgångsfaktor i skapandet av ett attraktivt Luleå. Förvaltningen kommer därför i samarbete med flera andra förvaltningar och unga arbeta för konkretiseringen av en mötesplats där arbete med att stödja unga närmare arbetsmarknaden kommer vara en central del. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr Vid dialog med våra målgrupper framgår ett ökat behov av en snabb och tillgänglig vägledning vid studie- och yrkesval. Satsning på ett vägledningscentrum kommer att inkluderas i arbetet med att skapa en mötesplats för unga i Luleå. Att stödja skapandet av fler sociala företag för att få en vidgad arbetsmarknad för personer som i dag står utanför är också en prioriterad satsning de närmaste åren. Detta arbete kommer att ske i samarbete med andra aktörer såsom Coompanion och Luleå Näringsliv AB. Att skapa en tydlig och välförankrad stödstruktur kring uppstart och drift av sociala företag är en viktig förutsättning för de nya företagens överlevnad. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är synliggjort och ska öka i förvaltningens verksamheter. Inom vuxenutbildningsområdet fortsätter den fördjupade samverkan i femkanten ytterligare för att möta efterfrågan på kompetens och individens behov av kompetensutveckling. Samverkan i länet kring ansökan och genomförande av Yrkeshögskoleutbildningar fortsätter. Syftet är att öka antalet yrkeshögskoleutbildningar. E-tjänster och distansmetodik har utvecklats och kommer att fortsätta tas fram och förfinas för att öka tillgängligheten och effektivisera verksamheten. Även användandet av sociala medier ska utvecklas för att underlätta rekryteringen av framförallt kortutbildade. Uppsökande verksamhet kommer att rikta in sig på att nå ut till dem som har rätt till vuxenutbildning, t ex särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, och till de grupper som traditionellt inte nyttjar möjligheten. Hög tillgänglighet ska också prioriteras genom fortsatta satsningar på individualisering, coachning och stödinsatser inom samtliga verksamhetsområden. Den särskilda satsningen Ungdomar till studier kommer att implementeras i ordinarie verksamhet. Utifrån de ökande antalen ensamkommande barn i Sverige beräknas mottagande av dessa fördubblas under perioden. Planering för ytterligare ett till tre nya boenden för ensamkommande barn påbörjas under början av år För ungdomar med permanent uppehållstillstånd som fyllt 18 år och uppnått vissa färdigheter och mognad, erbjuds eget boende och en utslussningsverksamhet. En viktig faktor är anskaffning av lägenheter till utslussningsverksamheten, vilken kommer att vara en stor utmaning under hela planeringsperioden. Förvaltningen kommer i sitt utvecklingsarbete påbörja ett proaktivt arbete med tidiga arbetsmarknadsinsatser för de ensamkommande barnen. Faller insatserna väl ut kan detta på längre sikt även omfatta övriga unga inom flyktingmottagningen

28 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Öka antalet personer från våra målgrupper som går till arbete eller studier med 10%. Särskilda satsningar på utrikesfödda Delta i genomförande av en mötesplats för unga i Luleå med syfte att ge ökade kunskaper om utbildningar, arbetsmarknad och arbetsliv. Ta fram nya former för uppsökande verksamhet. Utveckla integrationsprocessen och koppla till jobbprocessen för att öka andelen nyanlända som efter etableringsinsatser går till arbete eller studier. Utveckla samverkansformer med arbetslivet för att öka etableringen på arbetsmarknaden och underlätta kompetensförsörjningen i regionen. Personer med utländsk härkomst är prioriterade. Delta med insatser inom utvalda stadsdelar/byar inom ramen för start och uppväxt för alla. Utveckla yrkesutbildningar med språkstöd på individnivå Utveckling och samordning för ett ökat flyktingmottagande. Koppla utbildningsprocessen till jobbprocessen för att öka antalet som går till arbete eller studier. Särskilda satsningar för försörjningsstödstagare. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämndsmål Se över brukarundersökningar och utveckla brukarorienteringen i förvaltningen Jämställdhetsanalyser genomförs på alla avdelningar inom utvalda områden. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning. Tag fram indikatorer och utveckla uppföljningen inom integrationsområdet. Utveckla mätmetoder och digitalisera utvärderingen av jobbprocessens aktiviteter. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Fortsätta utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ledarskapsutveckling för att stärka chefernas förutsättningartill ett gott ledarskap. Arbetsmarknadsförvaltningens arbetsplatser ska hälsodiplomeras. Insatser för att sänka sjukfrånvaron. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Avsätta resurser för fler externt finansierade projekt. Utveckla kopplingen mellan kvalitetsuppföljning, effektivitet och resultatstyrning

29 Kommunstyrelse/Räddningstjänst Uppdrag För att bidra till att kommunens vision uppnås och ge våra medborgare ett tryggt och säkert liv har räddningstjänsten och dess verksamhet en självklar och framträdande roll i kommunen. Räddningstjänsten ska arbeta förebyggande för att minska antalet olyckshändelser i samhället samt stödja medborgare, företag och organisationer så att de har god förmåga att själva hantera risker och olyckor. Dessutom ansvarar räddningstjänsten för verksamhet som syftar till att vid olyckshändelser hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Verksamhet Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Arbetet ska leda till ett bättre skydd och höjd säkerhet. Grundsynen ska vara att riskkällor i första hand elimineras och i andra hand reduceras och som sista åtgärd får den skadeavhjälpande verksamheten rycka ut. Räddningstjänstens verksamhet har tidigare till stor del koncentrerats på det skadeavhjälpande arbetet. De förändringar som sker i samhället medför också förändrade krav på räddningstjänsten och för att möta dessa krav sätts förebyggande arbete allt mer i fokus. Räddningstjänstens risk- och säkerhetsavdelning handlägger frågor rörande säkerhet, riskhantering, försäkringar, säkerhetsskydd, hot, krisplanering och annat förebyggande risk- och säkerhetsarbete. Den skadeförebyggande verksamheten ska i takt med samhällets utveckling förebygga nya och förändrade risker. Detta sker genom lagstadgad tillsyn och genom brandteknisk information, rådgivning samt utbildning riktad till företag, förvaltningar, organisationer och medborgare. För att långsiktigt utveckla den skadeförebyggande kunskapsnivån inom olika samhällssektorer beaktas särskilt information och utbildning riktad till barn och ungdomar, samt insatser mot bostadsbränder. Den skadeavhjälpande verksamheten ska följa samhällets utveckling och inventera gamla, nya eller förändrade risker. När riskerna är kända ska resurser skapas, samt tekniskt, taktiskt och arbetarskyddsmässigt kunnande tillföras verksamheten för att avvärja eller begränsa skador på liv, egendom och miljö. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

30 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Delta i kommunövergripande genomförandegrupper. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämndsmål Planera verksamheten så att kundtjänst och handläggare finns tillgängliga för en god service. Aktivt arbeta för att medborgare och organisationer ska uppleva ett bra bemötande och att räddningstjänstens arbete skapar mervärde. Minska tiden till att en effektiv räddningsinsats påbörjas. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Implementera utbildningsplan för kravställande kompetensutbildningar för samtliga chefsnivåer. Med utgångspunkt från analysen av medarbetarenkäten stärka chefernas förutsättningar till ett gott ledarskap. Ta fram tydligare uppdrag och mål i relation till resurser och förutsättningar till avdelningar/chefer. Gott hälsoläge ska prägla räddningstjänsten. Ta fram en handlingsplan utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag. Genomföra jämförelser mot andra räddningstjänster. Fortsatt och fördjupad samverkan mellan räddningstjänster i regionen och länet

31 Barn- och utbildningsnämnd Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för Luleå kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasium. Skolans uppdrag är att se till samhällets fortlevnad, tillväxt och utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling måste föras vidare till nästa generation. Uppdraget är också att ge möjligheter för individerna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. De ska kunna delta i arbetslivet. Varje individ ska med hjälp av utbildning kunna påverka och förbättra sin livssituation. Verksamhet Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i sin verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det ska vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskoleklassen är en frivillig skolform, kommunen är skyldig att erbjuda plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. I grundskolan går alla barn som är skolpliktiga och det är barnen när de fyller sju år. Om föräldrarna önskar kan barnen få börja skolan redan när de är sex år. Till den obligatoriska skolan räknas även den obligatoriska särskolan. Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet under den skolfria delen av dagen för skolbarn till och med tolv års ålder. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Gymnasieskolan ska med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper. Den ska förbereda för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor och förbereda för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan och bygger på den obligatoriska särskolan. Verksamheter som stödjer och utvecklar är kulturskolan inkl miljöskolan, elevhälsan samt flerspråkscentrum. Sedan 2015 är miljöskolan och kulturskolan organiserade under en gemensam chef, med ansvar för förvaltningens kultur-, och miljöfrågor. Verksamheten ska bidra till ökad måluppfyllelse i Luleås skolor genom att estetiska ämnen används som redskap för ett flexibelt lärande och för att stödja kreativt skapande i skolans dagliga arbete samt som stödfunktion i arbetet med miljö och hållbar utveckling. Mötesplatser, ungdomsmottagningen, föräldrasupport och växhuset är ytterligare verksamheter som bidrar med stöd och verksamhetsutveckling. I elevhälsans organisation ingår skolhälsovård, elevvård samt specialpedagogiska insatser. I uppdraget ingår att uppfylla de lagstadgade krav som gäller för skolan. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

32 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka I samverkan vidta åtgärder för att stärka barns och ungas hälsa och självkänsla I samverkan utveckla en skola som främjar nyanländas etablering och integration Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka Utveckla en skola som arbetar aktivt med det kompensatoriska uppdraget Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämndsmål Utveckla kommunikation och dialog med medborgare och brukare om skolan Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Öka systematiken i uppföljningen av utförd service Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Nämndsmål Sträva efter högst 25 direkt underställda medarbetare. Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Genomföra aktiviteter för att bidra till kompetensöverföring och kompetensförsörjning Anordna aktiviteter med fokus på kommunens värdegrund i det dagliga arbetet. Fokusera på arbetssätt som främjar inflytande, delaktighet och arbetsglädje Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Verksamheten ska bedrivas inom angivet kommunbidrag Skolans resurser ska på alla nivåer användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga förutsättningar

33 Fritidsnämnd Uppdrag Fritidsnämnden har till uppgift att främja fritidsoch turistverksamhet i kommunen samt arbeta för förverkligandet av kommunens fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden ska ge möjligheter till ett rikt utbud av idrotts-, motions- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Fritidsnämnden ska bidra till en meningsfull och utvecklande fritid på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män i hela kommunen. Fritidsnämnden ser till att medborgare, föreningar, företag och andra intressenter har god service och tillgänglighet till ex badhus, sporthallar, fritidsgårdar, fiskeanläggningar, isbanor, skidanläggningar, friluftsområden, motionsspår, skytteanläggningar och samlingslokaler. I Luleå finns ett rikt och varierat föreningsliv. Fritidsnämnden ska samarbeta med i kommunen verksamma föreningar och organisationer inom nämndens verksamhetsområde och stimulera deras arbete. Fritidsnämndens stöd till föreningslivet består dels av subventionerade lokaler och anläggningar, dels olika former av kontantbidrag. I fritidsnämndens uppdrag ingår också att utveckla fritidsgårdar och mötesplatser för barn och unga samt se till att det finns förutsättningar för flickor och pojkar att utöva och utveckla sina fritidsintressen. Ungdomar har möjlighet att söka pengar för kreativa arrangemang, PEKA pengar. Fritidsnämnden har också ansvaret för Luleå Turistbyrå samt är kommunens remissorgan för yttrande till länsstyrelsen för bygdemedelsansökningar. Verksamhet Fritidsnämnden har till uppgift att främja fritidsoch turistverksamhet i kommunen samt arbeta för förverkligandet av kommunens fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden ska ge möjligheter till ett rikt utbud av idrotts-, motions- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Fritidsnämnden ska bidra till en meningsfull och utvecklande fritid på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män i hela kommunen. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

34 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Tjejer och killar ges likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid. Hållbar mottagarorganisation för besöksnäring Skärgården är en långsiktigt hållbar destination med stor attraktionskraft. Topp 15 i ranking Årets friluftskommun. Öka andelen fysiskt aktiva med särskilt fokus på år. Möjliggöra mångfald inom fritidssektorn Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämndsmål Strukturerat arbetssätt för rätt kvalitet och service Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Systematisk uppföljning och jämförelse av utförd service. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Alla chefer har ett tydligt formulerat uppdrag och möjligheter att analysera och följa upp. Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag Verksamheten ska vara ekonomiskt hållbar

35 Kulturnämnd Uppdrag I stark samverkan med andra ska Kulturnämnden arbeta för att alla i Luleå ska kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Kulturnämnden ska bedriva eller stödja en kvalitativ och bred kulturell verksamhet inom områdena litteratur, konst, musik, film, teater, dans, folkbildning samt museal och lokal historia för alla åldrar i Luleå kommun. Dessutom erbjuda möjlighet för konferens- och kongressverksamhet. Kulturnämnden ska även skapa förutsättningar för utövare att själv delta och utöva former av kultur genom att tilldela ekonomiskt stöd. Främst prioriterar kulturnämnden kultur för barn och unga. Detta tillsammans ska ge medborgarna i Luleå en kulturell välfärd och hög livskvalitet. Verksamhet För att kulturnämnden ska fullfölja sitt uppdrag bedrivs flera olika verksamheter inom förvaltningen. I centrum av Luleå finns kommunens Kulturens hus. Huset inrymmer stadsbibliotek, konsthall, två konsertsalar och ett antal konferens- och grupprum. Förutom stadsbiblioteket är biblioteksverksamheten representerad med ett antal enheter samt två bokbussar. Dessutom driver nämnden allmänkulturell verksamhet där Lillan och Kulturservice ingår. I Gammelstads kyrkstad finns verksamheterna Friluftsmuseet Hägnan och Visitor Centre. Kulturförvaltningen samordnar Världsarvets olika förvaltare. Förvaltningen lämnar stöd till verksamheter inom det kulturpolitiska området samt har en gemensam administration och beredning till kulturnämnden. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

36 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Attraktiva mötesplatser för barn och unga Gammelstad kyrkstad/hägnan är ett attraktivt besöksmål Samverka med andra nämnder Mångfald inom kulturen Verksamheterna är attraktiva för nationella minoriteter och hbtq-personer Jämställd kultur Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämndsmål Rätt kvalitet och service Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service En dörr in för bidrag. Systematisk uppföljning och jämförelse av utförd service Tillgängliga verksamheter Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Kulturförvaltningens chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag. Ständiga förbättringar bidrar till en långsiktig effektivare resursanvändning

37 Miljö- och byggnadsnämnd Uppdrag Kommunen har lagstadgade uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet samt plan och bygglagen som kommunfullmäktige uppdragit till miljö- och byggnadsnämnden att fullgöra. Detta innebär att miljö- och byggnadsnämnden är lokal prövningsoch tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, plan och bygglagen, livsmedelslagen samt med vissa uppgifter enligt tobakslagen, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa, strålskyddslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Miljö- och byggnadsnämnden har dessutom fått i uppdrag att följa utvecklingen inom kommunen samt ta fram förslag och bereda de ärenden som påkallas. Vidare skall miljö- och byggnadsnämnden medverka i planering där miljö- och byggfrågor berörs. Arbetet inom miljöbalkens område syftar till att främja hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Inom livsmedelsområdet ska miljönämnden bidra till att kommunmedborgarna garanteras säkra livsmedel och att redligheten främjas. Arbetet inom plan och bygglagens område syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Miljö- och byggnadsnämndens arbete bidrar till en effektiv och hållbar samhällsbyggnadsprocess genom tidig medverkan och ansvarsfull myndighetsutövning för att uppnå Vision Verksamhet Uppdragen från kommunfullmäktige ger miljö- och byggnadsnämnden tre roller nämligen att vara lokal miljö- och byggmyndighet, miljö- och byggövervakare och medverkare i kommunal planering. Miljö och byggnadsnämnden biträds av miljö- och byggnadsförvaltningen som genom granskning av handlingar, tillsyn och kontroller, mätningar, information och rådgivning samt deltagande i samrådsgrupper mm ser till att miljö- och byggnadsnämndens frågor bereds och verkställs. Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

38 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Bidra till god bebyggd miljö utifrån miljö- och byggnadsnämndens/förvaltningens samlade kompetens Ökad delaktighet genom medborgardialog i tidigt skede Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Nämndsmål Ökad tillgänglighet genom fler digitala tjänster Handläggning av ärenden ska präglas av jämställdhet, rättsäkerhet och god service Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Följa och jämföra resultat av utförd service för att utveckla verksamheten Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Ge förutsättningar till varje chef för att utöva ett gott ledarskap Balans mellan personalresurser och arbetsuppgifter En hållbar arbetsgivare genom fokus på långsiktighet och hälsofrämjande insatser Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Bedriva verksamhet inom angivna kommunbidrag Säkerställa rätt taxa utifrån nämndens verksamhetsområde Gemensam struktur för effektiv kvalitets- och verksamhetsutveckling med fokus på det som tillför värde för kund, medarbetare och ledare

39 Socialnämnd Uppdrag Socialnämnden ansvarar för att ge Luleås invånare social omsorg i olika former. Nämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. Den kommunala hälso- och sjukvården liksom färdtjänsten ligger också här. Verksamhet Socialförvaltningen svarar för kommunens ansvar att bistå med hjälp, stöd, service, omvårdnad och boende till den som inte klarar sig själv med egna resurser och med stöd av närstående. Vidare utförs hälso-, sjukvårds- och rehabiliteringsuppgifter för personer i särskilt boende och för invånare över 18 år som av något skäl inte kan ta sig till sin hälsocentral. Förvaltningen är en viktig samhällsaktör i frågor som berör de mest utsatta. Bland annat finns en öppen verksamhet riktad till personer som utsätts för våld i nära relationer, föräldrastödjande verksamheter och mötesplatser för olika målgrupper. Att stödja anhöriga är en av förvaltningens många uppgifter. I uppdraget ingår att arbeta främjande och förebyggande i vissa folkhälsofrågor, bland annat mot droger samt att aktivt arbeta för goda uppväxtvillkor för barn och unga. Socialförvaltningens ansvarsområde gränsar ofta mot andra samhällsaktörer. Samverkan är viktig både med andra kommunala förvaltningar och med landstinget. För personer med kombinationsproblematik finns bland annat så kallade Case Managers som samordnar och säkerställer rätt stöd för enskilda personer. Förvaltningen utreder och prövar rätten till bistånd. Insatserna utförs sedan ofta inom förvaltningen. Hemtjänst och andra stödjande insatser i det egna hemmet, exempelvis personlig assistans och mobilt stödteam erbjuds vid behov. Sysselsättning och dagverksamhet tillhandahålls. För den som inte längre kan bo kvar i sitt vanliga hem finns särskilda boenden i olika former. Avlastning och rekreation säkerställs genom korttidsboenden för både äldre och personer med funktionsnedsättning. Ledsagning, avlösning och kontaktperson är andra insatser. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och olika former av stöd och behandling vid missbruk är andra exempel på sådant som ingår i förvaltningens ansvarsområde. Inom det familjerättsliga området genomförs fastställande av faderskap samt vissa uppgifter rörande barns vårdnad, boende och umgänge samt adoption. Förvaltningen eftersträvar ett aktivt deltagande i det kommungemensamma arbetet kring programmen som bidrar till uppfyllelsen av Vision Budget för år Kommunbidrag, tkr Investeringsplan, tkr

40 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål I samverkan vidta åtgärder för att öka barns och ungas hälsa och självkänsla Balansen avseende tillgång till bostäder för socialnämndens målgrupper ska förbättras Aktivt bidra till ökad integration i samhället Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Vidareutveckla genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Ta fram en plan för missbruksområdet Verkställ socialnämndens planer Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämndsmål Mätningar av kund-/medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska öka andelen gröna mätpunkter i Öppna Jämförelser med särskilt fokus på bemötande, delaktighet och samverkan Arbeta för en mer öppen och tillgänglig socialförvaltning Inom varje verksamhetsområde mäta, analysera och vidta åtgärder för att utveckla en mer jämställd service Inom varje verksamhetsområde genomföra en nulägesanalys med avseende på en jämlik service Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Öka vår attraktion som arbetsgivare Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Resultat > 0 kr Vidta strukturella förändringar så att en del kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar

41 Stadsbyggnadsnämnd Uppdrag Stadsbyggnadsnämndens uppdrag är att i dialog med medborgare och andra aktörer bidra till ett hållbart samhälle, att svara för god byggnadskultur samt god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Nämnden ska följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning, ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande, fastighetsbildning, miljö- och naturvård samt planläggning av mark och vatten, inklusive antagande av detaljplaner och områdesbestämmelser, men undantag för översiktsplanering. Nämnden ansvarar också för den del av exploateringsverksamheten som inte hanteras av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende vatten och avloppsförsörjningen, väghållning och trafikfrågor, parker, naturområden och lekplatser, skogsinnehav samt fastigheter som inte förvalts av annan nämnd eller styrelse. Nämnden är kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor. Verksamhet Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar på uppdrag av; stadsbyggnadsnämnden. Tillsammans med andra ska Stadsbyggnadsförvaltningen arbeta för att alla i Luleå ska kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Det gör vi genom att arbeta i kreativa och effektiva processer för ett attraktivt samhällsbyggande. Förvaltningens roll är att säkra den röda tråden från översiktplanen till stadsplanering, utförandet och drift och att utveckla arbetssätt och rutiner för att förbättra förutsättningarna för ett målstyrt genomförande av översiktsplanens intentioner. Vi ska tillhandahålla boendemiljöer och intressanta arbetsplatsområden. ansvara för exploateringsverksamheten samt övriga mark- och exploateringsekonomiska frågor som inte handhas av kommunstyrelsen. tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunens verksamheter, och ansvara för förvaltning, ombyggnad, tillbyggnad och nyproduktion av egna lokaler samt inhyrning av externa. förvalta och utveckla gator och gång- och cykelvägar så att hög trafiksäkerhet, god framkomlighet och bra trafik- och boendemiljö främjas. förvalta och utveckla allmänna park- och naturmiljöer som är trygga, tillgängliga, upplevelse- och rekreationsrika under alla årstider. inom verksamhetsområdet leverera dricksvatten till kunder, avleda och rena spillvatten samt avleda dagvatten. Förvaltningen ska ge en god service till de vi är till för exempelvis i fördelning av tomter till tomtkön och framkomlighet på våra vägar. Budget för år Kommunbidrag, tkr Exploateringsbudget, tkr Investeringsplan, tkr

42 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Nämndsmål Genomföra resvaneåtgärder i syfte att nå ett hållbart resande genom att påverka befolkningens attityder och beteende Revidera cykelplanen i syfte att höja ambitionsnivån och för att planen ska uppfylla intentionerna i åtgärdsprogram för bättre luft Verka för publik tankning av Biogas 2016 Utarbeta strategi för laddningsstationer i Luleå Ta initiativ till ett resurseffektivt bostadsprojekt, tillsammans med externa aktörer, som ger Luleå nationell uppmärksamhet Öka barn och ungas inflytande på planeringen och utformningen av allmänna platser Ökad beredskap för boendelösning för ökat flyktingsmottagande Öka planlagd mark för industri, handel och kontor Öka tillgången av markområden för alla typer av boendeformer (bostäder flerfamiljhus mm) Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Nämndsmål Genomför minst en medborgardialog enligt fastställd modell och utvärdera utfallet Utveckla metoderna för halkbekämpning i syfte att minska antalet singelolyckor bland gående och cyklister Utveckla den systematiska uppföljningen av felanmälan och synpunktshantering Vidareutveckla information till medborgare om aktuell luftkvalitet Ta fram minst tre servicedeklarationer varav en för planprocessen Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Nämndsmål Öka det administrativa stödet för chefer med fler än 20 direkt underställda Färre medarbetare ska 2017 uppleva arbetsrelaterad stress jämfört med 2013 Sjukfrånvaron ska understiga 4.5 % Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Nämndsmål Ekonomin ska vara i balans Effektiv och tydlig process vid investering och exploatering Utarbeta systematiska kostnads- och verksamhetsanalyser bland annat genom att identifiera nyckeltal som möjliggör mätning av effektivitet

43 Kommunrevision Valnämnd Uppdrag Revisionens uppdrag följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Dess uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Revisorernas bedömning lämnas i revisionsberättelsen. På fullmäktiges uppdrag prövar och utvärderar revisorerna den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder. Revisionen granskar och bedömer om kommunens verksamheter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna bedömer också om resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning biläggs delårsrapporten och årsredovisningen. Revisionens utvärderingsarbete syftar till att identifiera problem, stödja och främja en effektiv verksamhet samt ge impulser till förbättringar och omprövningar av pågående verksamhet. Revisionen i kommunen är samordnad med revisionen i de kommunala företagen. Syftet med den samordnade revisionen är att få ett helhetsperspektiv på kommunens verksamhet oavsett i vilken form den bedrivs. Uppdrag Valnämnden ansvarar för att allmänna val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, Europaparlamentet och folkomröstningar genomförs i kommunen i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Det innebär bland annat att valnämnden ordnar lämpliga lokaler för förtidsröstning och röstning på valdagen, beställer valmaterial som ska finnas i samtliga lokaler, förordnar röstmottagare och genomför utbildningar med dessa personer. Valnämnden ansvarar även för mottagning, sortering och distribution av avgivna förtidsröster och preliminär sammanräkning efter valdagen. Nästa allmänna val till riksdag, landstings och kommunfullmäktige Budget för år Kommunbidrag, tkr Budget för år Kommunbidrag, tkr

44 Överförmyndarnämnd Uppdrag Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet som har till uppdrag att granska gode män, förvaltare och förmyndares (föräldrars) hantering i sina uppdrag. Vidare utreds ställföreträdares lämplighet och förslag på lämpliga gode män och förvaltare lämnas till tingsrätten. Nämnden utser själva gode män för ensamkommande barn. Verksamheten består även av att utreda och hos tingsrätten ansöka eller yttra sig över ärenden om anordnande eller upphörande av ställföreträdarskap. En stor del av tillsynsarbetet består av att granska årsräkningar, sluträkningar och redogörelser som ställföreträdarna ska lämna in. FOKUSOMRÅDEN 2016 Arbeta med att förkorta handläggningstiderna för granskningen av årsräkningar Arbeta för att få fler gode män/förvaltare som kan ta krävande uppdrag Förbereda för att byta ärendehanteringssystem Övergå till Evolution för nämndsadministrationen Budget för år Kommunbidrag, tkr

45 Ägardirektiv för Luleå Ägardirektiv Kommunföretag AB Luleå och dess Kommmunföretag dotterbolag, 2016 AB och dess dotterbolag,

46 Luleå Kommunföretag AB Allmänt Luleå Kommunföretag AB (LKFAB) ägs till 100 % av Luleå kommun och är moderbolag i bolagskoncernen. LKFAB äger följande bolag till 100 %; Luleå Energi AB, Lulebo AB, Luleå Lokaltrafik AB, Luleå Renhållning AB, Luleå Hamn AB, Nordiskt Flygteknikcentrum AB samt Kronan Exploatering AB. Ägaridé Luleå Kommunföretag AB har som mål att utveckla effektiviteten i bolagskoncernen samt verka för att dotterbolagens verksamhetsplaner styr mot kommunens övergripande mål. LKFAB skall således samordna koncernens bolag under kommunstyrelsen. Genom ägardirektiven och en aktiv uppföljning av målen optimeras koncernnyttan. Ägardirektiven för kommunens direkt och indirekt ägda bolag utgörs av föreliggande styrdokument samt övriga av kommunfullmäktige fastställda bolagsordningar, policys, principbeslut etc. Verksamhet Luleå Kommunföretag AB:s viktigaste uppgift är att ansvara för en aktiv ägarstyrning av dotterbolagen. Som ett led i detta skall varje dotterbolag i dialog med LKFAB årligen upprätta förslag på verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Resultat av uppföljning och utvärdering skall redovisas i tertialrapporter och koncernbokslut till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. LKFAB skall även inom ramen för kommunfullmäktiges principbeslut ta initiativ till och genomföra ändamålsenliga omstruktureringar och förändringar av bolagsstrukturen. Ekonomi Luleå Kommunföretag AB bör redovisa en räntabilitet på 4,0 % på totalt kapital. Soliditeten bör långsiktigt inte understiga 75,0 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 82,9 77,0 75,0 Räntabilitet total kapital, % 14,8 3,8 4,0 Omsättning, tkr 38 4 Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr 0 0 Antal anställda

47 Luleå Energi AB Koncernen Allmänt Luleå Energi AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bland annat relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar, även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Luleå Energi AB utgör ett viktigt instrument i den kommunala energipolitiken. Bolaget skall köpa, producera, sälja och distribuera energi samt erbjuda kunderna tjänster som syftar till en effektiv energianvändning. Verksamheten skall bedrivas med god kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Verksamhet Inriktningen för Luleå Energi AB:s verksamhet bygger på långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Med konkurrenskraftiga priser skall bolaget bidra till att skapa goda boendevillkor för invånarna samt goda förutsättningar för näringslivet. Moderbolaget Luleå Energi AB producerar och distribuerar fjärrvärme till kunder inom Luleå kommun och fjärrkyla till kunder inom Luleå centrum. Huvuddelen av hetvattnet till fjärrvärmen köps från intressebolaget Lulekraft AB. I moderbolaget bedrivs även elhandel i form av köp av el på den nordiska elbörsen via portföljförvaltare och försäljning av el. Vidare skall bolaget bedriva en aktiv verksamhet för effektiv energianvändning genom försäljning av energitjänster till kunderna. Dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB skall bygga och förvalta elanläggningar för säker överföring av el till kunder inom i huvudsak Luleå kommun. Dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB förädlar med användning av torkgaser från SSAB bioråvara till träpellets, som säljs till olika kundkategorier. Vidare skall Luleå Energi AB genom delägandet i Kalix Vindkraft AB producera förnybar energi med vindkraft. Genom det med Lulebo AB delägda bolaget Lunet AB skall kunderna erbjudas en öppen fiberbaserad bredbandsinfrastruktur med hög kvalitet och tillgänglighet. Luleå Energi AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Luleå Energikoncernen skall inom ramen för konkurrenskraftiga priser bedriva sin verksamhet med ett långsiktigt räntabilitetskrav på minst 7,5 % på koncernens justerade egna kapital. Soliditeten skall långsiktigt inte understiga 50 %. Avkastningen på eget kapital för 2016 ska beräknas utifrån en soliditet på 60 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 72,1 72,8 60,0 Räntabilitet, eget kapital % 7,9 7,7 7,5 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda

48 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Att hålla bland de lägsta fjärrvärme- och elnätspriserna i landet för att gynna inflyttning till kommunen. Bidra till fler-målet. Främst via program Bästa boende /Program D och Livet vid vattnet /Program C. Satsningen på elinfrastruktur i skärgården fortsätter. Koncernen erbjuder praktikplatser, examensarbeten och har även annan samverkan i utbildnings- och kompetensfrågor. Bolagets sponsorverksamhet främjar ungdomsverksamhet inom sport och kultur. Bolagets sponsorverksamhet bidrar till att vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket Luleå inom Luleå Energi-koncernens verksamhetsområde. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bolagsmål Förenkla kommunikationen med kundservice genom införandet av fler kontaktvägar, till exempel chatt som ett komplement till besök, telefon och mail etc. Utveckla mina sidor med den tillgängliga informationen om kundens egen förbrukning och mätvärden. Gäller för både privatpersoner såväl som för företag. Förbättrar möjligheten till energieffektivisering och ger en samlad bild över kundens energianvändning. Den nya mobila applikationen (appen) ska utvecklas att ge lättillgänglig och aktuell information bland annat om kundens egen förbrukning, kostnader och eventuella driftstörningar. Förbättrar möjligheten till energieffektiviseringar och ger en snabbare information till berörda vid eventuella driftstörningar. Genom ett urval av kundundersökningar hitta nya infallsvinklar att utveckla och förbättra koncernens service, information och kommunikation. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bolagsmål Kontinuerlig ledarutveckling inom koncernen. Genomförandet av chefsdag varje år. Kontinuerlig satsning på friskvård och hälsa. Identifiera Luleå Energi-koncernens friskfaktorer. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Soliditet lägst 60,0 %. Räntabilitet på koncernens justerade egna kapital minst 7,5 % Fortsatta effektiviseringar ska ge effektivare inköp och lägre inköpspriser. Koncerngemensamma upphandlingar och utökat samarbete med kommunens inköpsavdelning

49 Lulebo AB Allmänt Lulebo AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl.a. relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Lulebo AB utgör ett viktigt instrument för den kommunala bostadspolitiken. Bolaget skall bygga, äga, förvalta och hyra ut bostäder och kommersiella lokaler inom Luleå kommun. Bolaget ska därigenom aktivt medverka till att utveckla Luleå kommun till en attraktiv tillväxtkommun. Detta skall ske genom utveckling av bostäder, bostadsområden och stadsdelar med god kvalitet. Lulebo ska vara den dominerande ägaren och förvaltaren för allmännyttan. Lulebo AB:s andel av det totala hyresbeståndet ska ligga inom intervallet %. Bolaget har rätt att utan kommunfullmäktiges godkännande bygga, köpa och försälja fastigheter för att säkerställa detta intervall. Lulebo AB ska, så långt som möjligt, finnas representerat i alla stadsdelar och i Råneå. Under tidsperioden ska Lulebo ha målsättningen att bygga nya lägenheter i Luleå kommun. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Verksamhet Huvudinriktningen för Lulebo AB:s verksamhet bygger på långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Bolaget skall inom ramen för de ekonomiska avkastningskraven skapa ett brett utbud av bostäder som tillgodoser kommunens bostadssociala ambitioner, underlättar integrationsarbetet, skapar boendeformer för olika sociala grupper och åldersgrupper i samhället, bland annat trygghetsboenden. Lulebo kommer att utöver de 1600 lägenheter som sålts under 2015 att sälja cirka 1400 lägenheter efter första kvartalet Lulebo AB skall bedriva en kundorienterad verksamhet och ständigt förbättra servicen till sina kunder. Genom det med Luleå Energi AB delägda bolaget Lunet AB skall kunderna erbjudas en öppen fiberbaserad bredbandsinfrastruktur med hög kvalitet och tillgänglighet. Vidare skall bolaget aktivt arbeta för att minska miljöbelastningen genom att reducera den totala energiförbrukningen. Lulebo AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Soliditeten ska över en konjunkturcykel uppgå till 25,0 % oaktat effekter av fastighetsförsäljningar. Avkastning på eget kapital ska uppgå till 15,0 %. De långsiktiga finansiella kraven kommer att ses över och fastställas inför 2017 då konsekvenserna av fastighetsförsäljningarna är kända. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet % 12,1 28,8 25,0 Räntabilitet på eget kapital % 7,8 66,0 15,0 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda Antal lägenheter

50 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Lulebo skall producera nya lägenheter med i snitt 100 lägenheter per år under Lulebo ska uppnå miljöbyggnad silvernivå vid nyproduktion. Vid nyproduktion ska prioritering av mindre lägenheter göras. Lulebo ska bidra ekonomiskt med max 0,5 % av hyresintäkterna för att ge förutsättningar till meningsfull fritid för hyresgästerna. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bolagsmål Nöjdkundindex ska lägst uppgå till 80 %. Serviceindex ska lägst uppgå till 80 %. Periodiska mätningar genomförs avseende serviceindex. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bolagsmål Nöjd medarbetarindex ska vara minst 80 %. Alla ålderskategorier (5-års intervall) ska vara representerade bland medarbetarna. Befattningsbeskrivningar ska upprättas för samtliga tjänster, ansvar och befogenheter ska vara tydliggjorda. Frisknärvaron ska lägst uppgå till 90 %. Sjukfrånvaron ska vara högst 4 % av total arbetstid per år. Könsfördelningen av anställda ska högst vara 60 % av endera kön. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Soliditeten ska över en konjunkturcykel uppgå till 25 % oaktat effekter fastighetsförsäljningar. Fjärrvärmeförbrukningen ska minskas och uppgå till högst 150 kwh/m2. Elförbrukningen ska minskas och uppgå till högst 30 kwh/m2. Räntabilitet på eget kapital ska uppgå till 15 %. Det genomsnittliga driftnettot på bostäder, kr/m2, av bolaget bestämd rapport ska öka med 5 % mot utfallet Hyresbortfallet på bostäder ska högst vara 1,5 %. Hyresbortfallet på lokaler ska högst vara 3 %. Hyresbortfall på p-platser/garage ska högst vara 5 %

51 Luleå Lokaltrafik AB Allmänt Luleå Lokaltrafik AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl a relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Luleå Lokaltrafik AB är ett viktigt instrument för att tillhandahålla en god kollektivtrafik för Luleås invånare och besökare. Trafiken skall vara ett konkurrensmässigt, hållbart, modernt och enkelt transportalternativ för resor mellan bostadsområden, arbetsplatser och affärsområden. Bolaget skall tillsammans med medarbetare, Luleå kommun och andra intressenter vara en samhällsbyggare. Med en smart kollektivtrafik ska bolaget bidra till skapandet av ett trivsamt Luleå med ett levande centrum lätt tillgängligt för boende och besökare i Luleå. Målsättningen är ett fördubblat resande 2020 jämfört med Verksamhet Inriktningen för Luleå Lokaltrafik ABs verksamhet bygger på långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Med ett enkelt och väl fungerande linjenät ska bolaget med sin verksamhet bidra till att säkerställa hela resan för invånarna och besökare med en låg miljöbelastning. Bolaget ska inom ramen för gällande affärsavtal och budget bedriva kollektivtrafik inom Luleå kommun. Bolaget ska som en samhällsbyggare aktivt arbeta för kommunens mål om ökad kollektivtrafikanvändning. I samverkan med kommunens samhällsutvecklingskontor skall bolaget planera och marknadsföra kollektivtrafiken. Vidare ska bolaget underhålla och utveckla informations- och betalsystem samt vara kravställande avseende kollektivtrafikens utveckling avseende kvalitet-, funktions-, miljö- och infrastrukturanpassning. I detta ingår ökad användning av förnybara drivmedel för driften av fordonsflottan. Luleå Lokaltrafik AB ska i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Bolaget ska bedriva sin verksamhet med ett långsiktigt räntabilitetskrav på minst 3,0 % på bolagets totala kapital. Soliditeten bör långsiktigt vara minst 35,0 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 36,3 28,4 35,0 Räntabilitet, totalt kapital% 3,6 3,4 3,0 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda

52 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att det känns tryggt att åka med bolaget. Bolaget arbetar främst med strategier inom Program D och F. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bolagsmål LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser hur lätt det är att köpa bolagets biljetter och kort. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att förarnas och personalens uppträdande är trevligt. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser hur nöjd man är sammanfattningsvis med bolaget. LLT skall i riksenkät nå placering 1-3 avseende kunder som anser att det går snabbt att åka med bolaget. 98,0 % av alla avgångar från alla hållplatser ska ske inom 0-7 minuter efter hållplatsens tidtabell. 98,0 % av alla avgångar från Smedjegatan ska ske inom 0-5 minuter efter hållplatsens tidtabell. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Bolagsmål Kompetensutveckling av chefer där behoven identifierats i samband med utvecklingssamtal Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Minst 72 % av fast anställd personal skall ha färre än 8 sjukdagar/år. Frisknärvaro minst 95,5 % av total arbetstid. Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Soliditet 35,0 %. Räntabilitet 3,0 % på totalt kapital. Totala intäkter (exkl. kommunal ram)/total kostnad 50 %. Kommunens nettokostnad per resa skall med indexstart , 2016 inte överstiga 110. Genomföra analys av befintligt linjenät som grund för effektiviseringsåtgärder

53 Luleå Renhållning AB Allmänt Luleå Renhållning AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl a relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Luleå Renhållning AB har på kommunens uppdrag ansvaret för avfallsverksamheten inom Luleå kommun. Bolaget är ett viktigt instrument för kommunen att bedriva en effektiv verksamhet inom avfallsområdet. Bolaget skall arbeta för ett hållbart Luleå med krav på en aktiv verksamhetsutveckling inom avfalls- och recyclingområdet. Luleå Renhållning AB är även ansvarig för att ta fram Luleå kommuns avfallsplan. Verksamhet Luleå Renhållning AB:s verksamhet skall bygga på en långsiktig, miljöriktig och social hållbarhet. Bolaget skall verka inom områdena hushållsavfall, verksamhetsavfall och återvinningsmaterial. Luleå Renhållning AB skall bedriva insamling och transport av avfall från hushåll och näringsliv. Återvunnet material skall försäljas på en expanderande marknad för aktuella materialslag. Med bred kompetens, kostnadseffektivitet och fullservicelösningar baserat på ett målmedvetet miljö- och kvalitetsarbete ska bolaget kunna tillgodose kundens samlade behov av tjänster inom avfallsområdet, samtidigt som det skapar mervärden för både samhället och bolagets ägare. Bolaget kan komma att pröva konkurrensutsättning av vissa delar av sin verksamhet. Luleå Renhållning AB:s verksamhet omfattar följande verksamhetsområden; Hushållsavfall; insamling, transport och behandling, Container och industriavfall; insamling av material, uthyrning av containers samt behandling av materialet, Återvinning; insamling, sortering samt balning av olika återvinningsmaterial, Slamtömning och slamsugning. Därutöver har bolaget operativt ansvar för kommunens samtliga återvinningscentraler och deponier. Luleå Renhållning AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Bolaget skall inom ramen för konkurrenskraftiga priser redovisa en räntabilitet på minst 6,0 % på bolagets totala kapital. Soliditeten skall långsiktigt inte understiga 22,0 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 26,2 22,0 22,0 Räntabilitet, totalt kapital% 12,7 6,0 6,0 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda

54 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Förbättrade möjligheter att källsortera för Luleå kommuns medborgare. Ökad beredskap hos LRAB vid extraordinära händelser i kommunen. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bolagsmål Bibehålla LRAB:s kvalitetscertifiering. Vara nr 1 i SCB:s NMI-undersökning (Nöjd medborgarindex) gällande renhållning och sophämtning. LRAB har relevanta nyckeltal. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bolagsmål Kompetensutveckla ledare i ledarskap. Medarbetarsamtal genomförs årligen enligt rutin. Personalhandboken skapar samsyn i företaget. Sjukfrånvaron högst 4,0 %. Frisknärvaro lägst 70 %. Utveckla bolagets systematiska arbetsmiljöarbete. Öka medarbetarnas nöjdhet. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Räntabilitet över tid på minst 6 % på totalt kapital. Soliditeten över tid skall överstiga 22 %. LRAB är kostnadseffektivt

55 Luleå Hamn AB Uppdrag Luleå Hamn AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl a relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Luleå Hamn AB har som uppdrag att genom sin verksamhet säkerställa att det lokala och regionala näringslivet ges förutsättningar som sörjer för en effektiv handelssjöfart, såväl sommar- som vintertid. Bolaget ska utgöra ett logistiskt nav i regionen. Verksamhet Luleå Hamn AB ska förvalta mark och äga infrastruktur och anläggningar med syfte att utveckla industriell verksamhet och annan företagsverksamhet inom och i anslutning till Luleå kommuns hamnområden. Luleå Hamn AB ansvarar för hamnens totala verksamhet och ska säkerställa samordning, prioritering, ombordhantering och lastning/lossning av fartyg. Verksamheten ska också innefatta hamnbogsering och isbrytning i Luleå hamn, samt där så är tillämpligt, i bolagets närområde. Bolaget ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft genom att säkerställa förutsättningar för långsiktigt kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara logistiklösningar. Luleå Hamn AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Luleå Hamn AB skall inom ramen för konkurrenskraftiga priser redovisa en räntabilitet på totalt kapital om minst 5,0 %. Soliditeten bör långsiktigt inte understiga 40,0 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 29,1 32,0 40,0 Räntabilitet, totalt kapital% 13,5 5,0 5,0 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda

56 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Styrelsen fastställer en gång per år att bolagets målbild är i enlighet och stödjer, för hamnen relevanta delar av, programmen inom Vision Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Bolagsmål Hamnen är en ISO 9001 certifierad verksamhet och skall på sikt arbeta för att vara reviderbar även för OHSAS och ISO Genomföra regelbundna kund- och samverkansmöten för att fånga upp kundens synpunkter. Mål att ha minst 4 kundmöten per år. Börja och intensifiera införandet av ett avvikelsestyrt förbättringsarbete. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bolagsmål Företaget skall ta fram gemensamma ledord för verksamhetens tankesätt. Sjukfrånvaron ska vara högst 3 %. Frisktal ska vara lägst 87 %. Företaget skall genomföra en medarbetarenkät för att därefter kunna göra bättre aktiviteter för att främja hälsa, trivsel och arbetsglädje. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Soliditet 40,0 %. Räntabilitet på totalt kapital 5,0 %. Under året skall Viktoriahamnen läggas ut på tjänstekocession

57 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB Allmänt Nordiskt Flygteknikcentrum AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl a relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Nordiskt Flygteknikcentrum AB ska bedriva attraktiva och konkurrenskraftiga flygtekniska utbildningar på tydliga kvalitetsgrunder samt ha en stor flexibilitet för att kunna möta flygbranschens och myndigheternas allt högre krav. Verksamhet Nordiskt Flygteknikcentrum AB:s huvudsakliga verksamhetsinriktning är att utföra, utveckla och tillhandahålla riksrekryterande flygmekaniska och flygtekniska utbildningar på gymnasial- och eftergymnasial nivå. Vidare skall bolaget genomföra företagsanpassade uppdragsutbildningar. Nordiskt Flygteknikcentrum AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Bolaget skall redovisa en räntabilitet på minst 3,0 % på totalt kapital. Soliditeten bör långsiktigt inte understiga 25,0 %. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % 10,7 14,0 14,0 Räntabilitet, totalt kapital% neg neg 3,0 Omsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr Antal anställda

58 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Arbeta med att eleverna ej ska använda alkohol, droger och tobak. Rekrytering av elever från hela Sverige och få fler av de riksrekryterade eleverna att folkbokföra sig i Luleå. Bolaget arbetar med strategier inom främst Program A och E. Erbjuda elever praktik inom och utom Sverige. Tillsammans med branschföretag inom flyget skapa och utveckla utbildningar. Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska årligen öka. Service Målområden, mål för att... KS Målområden Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Bolagsmål Utbildning anpassad till efterfrågan samt luftfartslagar. Tillsammans med elevvård/företagshälsa stödja och främja elevers hälsa och livsstil. Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Bolagsmål Kontinuerliga veckomöten med personal. Erbjuda kontinuerliga tränings- och friskvårdsaktiviteter. Tydliga ramar, kommunicerade mål, klara rutiner och möjligheter att påverka sin arbetssituation. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Soliditet 14 %. Räntabilitet, på totalt kapital, 3 %. Öka digitalisering av utbildningsmaterial för att minska kopiering och tid för utbyte av utbildningsmaterial

59 Kronan Exploatering AB Allmänt Kronan Exploatering AB ägs till 100 % av Luleå Kommunföretag AB. Bolagets verksamhet styrs av bolagsordning, föreliggande ägardirektiv, Luleå kommuns företagspolicy, finansiell policy och övriga av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Företagspolicyn reglerar bl a relationen mellan Luleå Kommunföretag AB och dotterbolagen. Vidare skall bolaget följa de ägardirektiv i form av instruktioner och riktlinjer som Luleå Kommunföretag AB beslutar även om dessa inte anmälts vid bolagsstämma. Ägaridé Kronan Exploatering AB utgör ett viktigt instrument för den kommunala bostadspolitiken. Bolaget skall planera och initiera exploateringsåtgärder samt företräda Luleå kommun vid förvärv och försäljning av fastigheter och byggrätter inom Kronanområdet. Bolaget skall i sitt arbete samarbeta och samverka med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, andra fastighetsbolag och exploatörer i omvandlingen av Kronanområdet till en attraktiv stadsdel. Bolaget skall därigenom aktivt medverka till att utveckla Luleå kommun till en attraktiv tillväxtkommun. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Verksamhet Huvudinriktningen för Kronan Exploatering AB:s verksamhet bygger på långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Bolaget skall leda utvecklingsarbetet för stadsdelen och samordna den övergripande planeringen. Vidare ska bolaget aktivt marknadsföra området för att externa aktörer skall etablera sig i området genom att förvärva fastigheter eller byggrätter från Luleå kommun. Byggrätterna skall försäljas i den takt exploateringen genomförs. Vägledande för arbetet med kommande detaljplaner för Kronanområdet är det planprogram som antagits av kommunfullmäktige i beslut Kronan Exploatering AB skall i sin verksamhet iaktta en god intern kontroll vars övergripande mål är att skydda bolagets tillgångar. Styrelsen skall fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall bolaget eftersträva öppenhet och vara en aktiv part i marknadsföringen av varumärket LULEÅ inom bolagets verksamhetsområde. Ekonomi Kronan Exploatering AB skall bedriva sin verksamhet med lönsamhet. Inledningsvis kan bolaget dock erfordra koncernbidrag från Luleå Kommunföretag AB för att täcka tillfälliga underskott i verksamheten. Över tid skall Kronan Exploatering bedrivas så att en rörelsemarginal på 10 % kan uppnås. Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Ekonomiska mål 2016 Soliditet, % tillämpas ej Räntabilitet, % neg neg tillämpas ej Omsättning, tkr 2 0 Resultat efter finansiella poster, tkr Investeringar, tkr 0 0 Antal anställda

60 Styrkort 2016 Samhälle Målområden, mål för att... Mål för att: Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Bolagsmål Genomförande av programmens intentioner stödjs genom fokus på utvecklad samverkan med byggherrar och markanvisning av minst 400 bostäder under Genomförande av programmens intentioner stödjs genom särskilt fokus på rese- och färdmedelsval för hållbart resande under Vårt bolagsövergripande mål om Kronan som en långsiktigt hållbar stadsdel stöds enligt strategin Mer stad på samma yta i program C, strategierna Bästa boendet och Mer stad på samma yta i program D samt strategin Smarta resor och transporter i program F. Service Målområden, mål för att... Mål för att: Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Bolagsmål Utveckla för att kommunicera med utvalda målgrupper och tydligt definiera vilken service dessa målgrupper kan förvänta sig Medarbetare Målområden, mål för att... Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Bolagsmål Genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter enligt plan. Ekonomi Målområden, mål för att... Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Bolagsmål Över tid skall Kronan Exploatering bedrivas så att en rörelsemarginal på 10 % kan uppnås. För en väl avvägd resursfördelning och en god samhällsekonomi för kommunala investeringar på Kronan ska utvecklingen drivas i bred samverkan mellan nämnder och bolag inom ramen för projektorganisationen

61 56 61

62 Ägardirektiv för Budget Luleå Kommmunföretag AB och dess dotterbolag,

63 58 63

64 Budget Kommunstyrelsen har i styrkortets ekonomiperspektiv formulerat följande finansiella målområde för år 2016 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning: Inledning Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Trots en god BNP-tillväxt på drygt tre procent samt god utveckling av sysselsättning och skatteunderlag 2015 och 2016, bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att resultaten i kommuner och landsting kommer att försämras. Detta förklaras av ökade kostnader för verksamheterna och befolkningsökningen. Överskottet på nästan 14 miljarder för 2014 bedöms falla till 6,5 miljarder kronor för Många kommuner brottas med ekonomiska underskott. Ökade krav inom vård, skola och omsorg samt stora investeringsbehov gör att kommunerna står inför stora utmaningar. Skatteunderlaget räcker inte för att möta detta. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunerna fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Kommunens goda resultat i boksluten under senare år har möjliggjorts av tillfälliga tillskott i form av konjunkturstöd och återbetalda AFA-premier. Några sådana inkomstförstärkningar har inte utannonserats och eftersom inga generella tillskott aviserades i regeringens budgetproposition har utgångsläget inför årets budgetberedning varit besvärligt. Nämndernas begäran om utökade kommunbidrag för att möta volym- och demografiska förändringar har varit nyanserade med anledning av det ekonomiska läget. På grund av bristande resurser har nämnderna fått i uppdrag att genom omprioriteringar och effektiviseringar själva till största delen finansiera utökningsbehoven. Detta kommer att medföra behov av både kortsiktiga åtgärder och långsiktiga, strukturella åtgärder. God ekonomisk hushållning I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning har följande långsiktiga finansiella mål fastställts: 1. En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning. 2. Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %. 3. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 % 4. Soliditeten ska vara oförändrad. Bedömningen är att det med nuvarande ekonomiska förutsättningar endast är möjligt att nå det första av dessa mål under planeringsperiodens samtliga år. Det innebär att kommunen ska ha en ekonomi i balans. De planerade investeringarna för åren uppgår till totalt mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden ligger därmed på 17 % av skatter och statsbidrag vilket är 7 % högre än uppställt mål. Investeringarna kan inte helt finansieras med egna medel. Den planerade nyupplåningen uppgår därför till 411 mkr år 2016, 463 mkr år 2017 och 255 mkr år Soliditeten som i 2014 års bokslut uppgick till 67 % beräknas vid planperiodens slut uppgå till 58 %. Resultatbudget (mkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Balanskravsjusteringar ÅRETS RESULTAT EFTER BALANSKRAVSJUSTERING Medel från RUR ÅRETS BALANSKRAVS- RESULTAT Årets resultat i % av skatter/statsbidrag 0,1 0,4 0,2 Nettokostnadernas andel av skatter/statsbidrag % Balanskravsresultaten för åren svarar upp mot det lagstadgade balanskravet men på mycket låga nivåer

65 Verksamhetens nettokostnader Förvaltningars/nämnders kommunbidrag för åren baseras på förutsättningarna enligt plan Kommunbidragen bygger i övrigt på de justeringar som föranletts av politiska prioriteringar i samband med budgetberedningen. Luleå kommuns långsiktiga målsättning är att årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag skall uppgå till minst 2 % års budgeterade resultat på 5 mkr uppfyller inte det målet. Även åren därefter redovisas låga resultatnivåer. Den långsiktiga målsättningen uppnås därför inte under planperioden. Skatteintäkter Utdebitering Utdebiteringen för år 2016 uppgår till 22,50 kronor per skattekrona (1 skattekrona=100 kr). Målet för åren 2017 och 2018 är oförändrad utdebitering. Tillsammans med landstingets nuvarande utdebitering på 10,18 ligger den totala utdebiteringen (exkl. avgift till Svenska kyrkan) på oförändrat 32,68 kronor per skattekrona. Landstinget har dock aviserat om en skattehöjning i sitt budgetarbete Skatteintäktsberäkning Som underlag för skatteintäktsberäkningen ligger SKL:s prognos i oktober Bedömningen är att skatteunderlaget ökar enligt nedan: ,7 % 5,4 % 4,4 % 4,6 % Skatteintäktsberäkningen bygger också på att Luleå kommuns folkmängd ska öka med ca 500 personer per år under planeringsperioden. Generella statsbidrag Statsbidragen fortsätter att minska. Vi kan se en ökad omfördelning mellan det generella statsbidraget till förmån för specialdestinerade statsbidrag. De generella statsbidragen är inte inflationsskyddade, dvs. kommunerna kompenseras inte för pris- och lönekostnadsökningar. Finansiella kostnader Räntekostnaden minskar jämfört med föregående plan pga lägre behov av upplåning samt att räntenivåerna gått ner. I den finansiella kostnaden ingår även räntekostnaden för kommunens pensionsskuld. Utdelning från kommunföretag AB Kommunföretag AB har tidigare beslutat om en årlig utdelning med 10 mkr t.o.m I planen ingår en förlängning av denna nivå t.o.m samt en utökad utdelning med 25 mkr för Utdelade medel är avsedda för att bidra till strategiska satsningar i kommunens tillväxtarbete. Sammanlagt innebär detta en utdelning från Kommunföretag AB med 35 mkr för perioden Resultatnivåer och balanskrav Årsresultaten beräknas till 100 mkr för år 2016, 17 mkr för år 2017 och 3 mkr för år Balanskravsresultatet 2016 uppgår dock till 5 mkr efter att årsresultatet balanskravsjusterats för realisationsvinster Balansbudget (mkr) TILLGÅNGAR Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Likvida medel SUMMA tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Skulder Upplåning (lång- och kortfristig) Övriga kortfristiga skulder SUMMA eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet, % Soliditeten För att på lång sikt kunna upprätthålla en stabil soliditet krävs balans mellan investerings- och resultatnivåerna. Den i budgeten beräknade resultatnivån tillsammans med investeringsnivån innebär att soliditeten sjunker under perioden. Soliditeten som i 2014 års bokslut var 67 % minskar under perioden fram t o m år 2018 till 58 % och målsättningen om oförändrad soliditet under planeringsperioden uppnås därför inte

66 Kassaflödesanalys (mkr) Investeringsbudget (mkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för förändring avsatt till pensioner Övriga ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar, netto Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökad upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten SUMMA Likviditeten För att likviditeten ska upprätthållas på en betryggande nivå krävs en nettoupplåning på mkr under planeringsperioden Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % De planerade investeringarna för åren uppgår till totalt mkr. Det motsvarar en genomsnittlig investeringsnivå under perioden på 17 % av skatter och statsbidrag vilket är 7 % högre än uppställt mål på 10 %. Den främsta orsaken till avvikelsen är de investeringsbehov som uppstår för att öka bostadsbyggandet och därmed stimulera befolkningstillväxten. Investeringsbudgetens fördelning framgår av bilaga 2. Ramanslaget för investeringar i fastigheter och infrastruktur ska tillgodose nämndernas utökade lokalbehov, underhåll av fastigheter, VA samt underhåll av vägar och parker. Stadsbyggnadsnämnden har det samordnade ansvaret för ramanslaget. Nämndernas egna verksamhetsrelaterade investeringar redovisas i respektive nämnds investeringsram. Större satsningar Exploatering och teknisk infrastruktur Exploatering av nya arbetsplats- och bostadsområden Utbyggnaden inom arbetsplatsområden sker huvudsakligen på områdena Svartön, Skutviken, Dalbo, Hertsöfältet, Storporsön och Sunderbyn. Nya bostadsområden som är under utbyggnad är bl.a. Kronan, Hällbacken, Leide, Östra stranden, Dalbo och Munkeberg strand. Omfattande investeringsbehov inom VA-verksamheten (överföringsledningar, kapacitetsförstärkningar mm). Investeringar inom gator, vägar, parkering, park och natur. Verksamhetsrelaterade investeringar Om-, till- och nybyggnader av lokaler för barn- och utbildningsförvaltningens behov. Utbyggnad inom socialnämndens verksamhetsområden (vård- och omsorgsboende, gruppbostäder för funktionshindrade, övriga särskilda boenden mm). Åtgärder i kommunens fastigheter (ventilation, myndighets- och lagkrav samt övriga förbättringar/ ombyggnationer)

67 Bilaga 1 DRIFTBUDGET, TKR KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst KS/Kollektivtrafik Barn-o utbildningsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Kommunrevisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnderna Finansförvaltning varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg mm Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Internt återförda kostnader Verksamhetens nettokostnader I sammanställningen redovisas de budgetramar inom vilka respektive nämnd/förvaltning ska bedriva sin verksamhet. I nämndernas budgetramar för åren saknas anslag för löneökningar under åren Beloppet har reserverats på ett centralt anslag och kommer att utfördelas i takt med att löneavtalens effekter blir kända. Internräntan är beräknad på 2,9 %/år. Intäkter och övriga kostnader beräknas öka med 1,5 % per år. Överförmyndarnämnden och Valnämndens kommunbidrag avser endast nämnden. Överförmyndarexpeditionen och konsumentrådgivningen redovisas fr om 2015 under kommunledningsförvaltningen 67

68 Bilaga 2 INVESTERINGSPLAN Nettoinvesteringar, tkr NÄMND/FÖRVALTNING Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Summa Ramanslag för fastigheter och infrastruktur Stadsbyggnadsnämnden Exploatering Avyttring tomträtter flerbostadshus Summa Summa nettoinvesteringar

69 Bilaga 3:1 SAMMANDRAG ARBETSPLATSOMRÅDEN EXPLOATERINGSBUDGET NETTOINVESTERING: Tot proj tom 2019 Utfall tom 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Storheden södra, södra delen Teknikbyn Storporsön Porsölund Kombiterminalen Råneå sörsidan, etapp Storhedens köpcentrum Kallax företagsstad Kallax Airport City Tuvåkra industriområde Arcus arbetsplatsområde Bergnässkolan Kulturbyn Kronan Hertsöfältet Dalbo Sunderbyn Skutviken Svartön Kyrkåkra Övriga områden SUMMA ARBETSPLATSOMRÅDEN Spec av utgifter/ inkomster: Inkomster Tomtförsäljning Anslutningsavgifter Övriga ersättningar Övriga ersättningar Summa Utgifter Mark varav från markreserv 100 Plankostnader Övr expl kostnader Gator (inkl terassering) Va-ledningar Grönområden Förrättningskostnader Summa NETTOINVESTERING

70 Bilaga 3:2 SAMMANDRAG BOSTADSOMRÅDEN EXPLOATERINGSBUDGET NETTOINVESTERING: Tot proj tom 2019 Utfall tom 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Björkskatan omr Dalbo Hällbacken etapp 1 o Hällbacken etapp Hällbacken etapp Hällbacken etapp Hällbacken etapp X (norr) Leide Bergviken äldreboende mm Kv Fågeln Södra hamn Kronan Kronan delprojekt Lulsundsberget Kronan delprojekt Kronanbacken Östra kronan etapp Kronan exploatering Stadsviken Munkebergs Strand Hertsöheden Ingridshem Antnäs etapp Lergärdan Ektjärn Bränslan Sunderbyn Skräddarsvägen Klintbacken studentbostäder Kuststad Landsgatan Östra Stranden Övriga områden SUMMA BOSTADSOMRÅDEN Spec av utgifter/ inkomster: Inkomster Tomtförsäljning Anslutningsavgifter Summa Utgifter Mark varav från markreserv Plankostnader Övr expl kostnader Gator (inkl terassering) Va-ledningar Grönområden Förrättningskostnader Summa NETTOINVESTERING

71 59 KOMMUNIKATIONSKONTORET, LULEÅ KOMMUN

72 Förslag justering kommunbidrag plan (tkr, resp års prisnivå) 1(4) Nämnd/ Nämnd/förvaltnings förslag Förslag i Strategisk plan och budget Förvaltning KS/Kommunledningsförvaltning - Utökade kostnader för E-nämnd (ny tjänst) E-nämnd, grundkostnader Överförmyndarexp 1 tjänst Elitsponsring, utökning av nuvarande ram Elitsponsring Damhockey Node Pole Tjänsteman i beredskap Winternet NENET Filmpool Nord Tillfälliga boenden för studenter Utökade politiska arvoden LNAB Summa KS/Kollektivtrafik - LLT - föreslagna utökningar * Budgetutrymme i kollektivtrafikens ram(llt:s del) Summa * SPECIFIKATION UTÖKNINGAR LLT Föreslagna trafikutökningar: Linje Linje 9/ Linje minuters turtäthet Minskning trafik Linje Summa Övriga ökade åtaganden: SFI Nordkalotten Fördyringar Biogasinförande Dubblering vid högt resande på vissa turer x x x Summa

73 2(4) Nämnd/ Nämnd/förvaltnings förslag Förslag i Strategisk plan och budget Förvaltning KS/Arbetsmarknadsförvaltning - Röda korset Projekt integration genom föreningslivet Luleåmodellen (försörjningsstödtagare) Utökad Studie- och yrkesvägledare, SFI Svenska för företagande Arbetsintegrerade företag för utrikesfödda kvinnor Summa KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnd - Resursbehov demografi: Elevpeng förskola Elevpeng grundskola Elevpeng gymnasieskola inkl. flyktingmottagande Lokalkostnader Tallkronaskolan Lokalkostnader övriga skollokaler Digitalisering åk Nytt bussavtal Ospecifiserat ramtillskott Summa BUN:s övriga resursbehov Omprioritering inom egen ram Intern omstruktureringsreserv på BUN

74 3(4) Nämnd/ Nämnd/förvaltnings förslag Förslag i Strategisk plan och budget Förvaltning Fritidsnämnd Resursbehov: - Kronans IP Hertsö Badhus (ingen uppgift om när driftkonsekv. faller ut) - Renovering Pontusbadet och Råneå badhus Omprioriterng inom egen ram Summa Kulturnämnd - Gammelstads kyrkstad 20 år Verksamhetsbidrag Norrbottensteatern årlig uppräkning Extra verksamhetsbidrag Norrbottensteatern (ramhöjande) Summa Miljö och byggnadsnämnd Socialnämnd Resursbehov: - Gruppbostäder, nya Hemtjänst, volymökning Återföring av tillfälliga resurser Satsning hemtjänst Satsning IFO Skalboende Omprioriterng inom egen ram Permanent verksamhet för hemlösa Ospecifiserat ramtillskott Summa

75 4(4) Nämnd/ Nämnd/förvaltnings förslag Förslag i Strategisk plan och budget Förvaltning Stadsbyggnadsnämnd - Studentmoduler Kapitalkostnader fd hamnen Kapitalkostnader markexploatering Minskade intäkter pga sålda tomträtter under Minskade intäkter pga sålda tomträtter till Lulebo Fortsatt satsning på klottersanering Stärka arbetet med att utveckla Luleå som cykelstad Resvaneåtgärder för att påverka attityder och beteenden för att nå ett hållbart resande - Avstämning lokalbank Avstämning kapitalkostnader för infrastrukturella investeringar Avstämning kapitalkostnader för tillkommande ytor Avstämning kapitalkostnader exploatering Summa Kommunrevisionen - Revision av nämnder och styrelser Fördjupad granskning bolag Summa Valnämnd - Val Summa SUMMA

76 Bilaga års lönerevision tkr FÖRVALTNING Budget 2015 Budget KS/KLF/Kansli KS/KLF/Ekonomikontor KS/KLF/Personalkontor KS/KLF/Tillväxtkontor KS/KLF/Kommunikationskontor KLF/IT-Kontor 0 0 KS/KLF/Samhällsutvecklingskontor Kommunledningsförvaltning, totalt KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Lönerevision totalt = Ökade kommunbidrag, tkr Finansieringen lönereserv SUMMA

77 Förslag till Strategisk plan och budget Budgetberedningen

78 Utgångsläge efter styrdialoger 78

79 79

80 Beredningens förslag 80

81 81

82 82

83 Investeringsram 83

84 Justering av kommunbidrag med 2015 års lönerevision 84

85 85

86 Långsiktiga finansiella mål Mål Balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 % Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 % 0,1 % 0,4 % 0,2 % 17 % 19 % 14 % Soliditeten ska vara oförändrad 64 % 60 % 58 % 86

87 Förslag till beslut 87

88 Ekonomikontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta förslaget till Strategisk plan och Budget för år enligt bilaga 1 2. Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag enligt bilaga Justera förvaltningars/nämnders kommunbidrag med effekterna av 2015 års lönerevision enligt beredningens förslag i bilaga Budgetram för bidrag till Teknikens hus läggs på 5 mkr. Om de planerade om- och tillbyggnaderna inte genomförs under året utbetalas 4 mkr i bidrag till Teknikens Hus för år Fördela bidrag till föreningar 2016 enligt förslag i bilaga I nämnders/förvaltningars kommunbidrag inryms de förändringar som regeringen föreslagit för de generella statsbidragen. 7. Fastställa anslagsbindning på nämndsnivå och att nämnder medges rätt att omdisponera medel inom kommunbidraget per nämnd/förvaltning Budgetberedningen beslutar att överlämna ekonomikontorets förslag till kommunstyrelsen den 9 november för beslut. 88

89 Budgetberedningen föreslår att kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till oförändrat 22,50 kronor per skattekrona. 89

90 Strategisk plan och budget Luleå Kommun 90

91 Lulea va xer Det går bra för Luleå, befolkningen växer och många företag vill etablera sig här. Trots detta finns mycket kvar att göra. Luleå ska bli en förebild i Sverige, med en stark grundtrygghet och stor valfrihet ges alla delar av kommunen möjlighet att växa och alla invånare kan förverkliga sina drömmar av egen kraft. Vi vill ha Sveriges bästa skola och en kommun där det lönar sig att utbilda sig och arbeta, alla kommunens invånare ska känna trygghet och delaktighet i samhället. Med en stark kommunal ekonomi kan vi möta framtidens utmaningar, vi tar ansvar för ekonomin i goda tider för att kunna göra satsningar i sämre. Luleåbornas skattepengar ska användas inom kärnverksamheten för att bygga vår gemensamma välfärd. Moderaterna är vår tids arbetarparti och vi vill ge människor större frihet med möjlighet att stå på egna ben. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta. Vi slår vakt om vår gemensamma välfärd och att fler ska känna trygghet och delaktighet i samhället. I vårt Luleå lämnas ingen efter och alla behövs. Luleå den 9 november 2015 Anders Josefsson, gruppledare 91

92 Ekonomi De beslut vi fattar idag kommer framtida Luleåbor att leva med under lång tid framöver, för att kommunens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar krävs ansvar i både goda som sämre tider. För att möta kommunens pensionsåtaganden och de ökade kraven beroende på en befolkning som lever längre är det nödvändigt med en långsiktigt hållbar och stabil kommunal ekonomi. För att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning ska budgeten vara balanserad och visa ett resultat på minst 2 % av skatter och statsbidrag och investeringarna bör ej utgöra mer än 10 %, detta för att skapa en marginal och att räntekostnader inte ska skjuta i höjden. I Luleå kommun har dessa mål under en lång rad år negligerats och räntekostnaderna utgör en allt större del av budgeten, detta är pengar som bättre kunde användas i kärnverksamheten. På grund av tidigare beslutade tillskott och en svag ekonomisk utveckling under 2015 uppnås endast ett resultat på 1 % detta år, under planperioden uppnås målet på 2 %. Investeringarna minskar till rekommenderade 10 %, idag ligger dessa på ca 20 %. Trots detta ekonomiska ansvarstagande frigörs totalt 42 mkr under planperioden, dessa medel används till satsningar för framtiden. Fo ra ndring Kultur- och fritidsförvaltningarna slås ihop och ansvarig nämnd blir fritids- och kulturnämnden. Verksamheten inriktas mot barn och unga samt att underlätta för ett ökat upplevelseföretagande i kommunen. Nämnder som idag har 15 ledamöter minskar till 13 vilket tillsammans med sammanslagning av nämnder enligt ovanstående ger ett färre antal förtroendevalda i kommunen och därigenom kan kostnaden för nämndsverksamhet och politik minskas. I förhållande till jämförbara kommuner bedrivs en stor andel av stadsbyggnadsnämndens verksamhet i egen regi, en konkurrensutsättning skulle medföra en betydande kostnadsminskning och möjligöra för lokala företag att växa och skapa arbetstillfällen, detta förutsätter hög kompetens vid upphandling och kvalitetsuppföljning. Konkurrensutsättning ger erfarenhetsmässigt ca % kostnadsbesparing och möjlighet att ställa hårda kvalitets- och miljökrav. Kommunens fastighetsbestånd överlåts till ett nytt kommunalt bolag under Luleå Kommunföretag AB. Fastighetsverksamhet bedrivs bäst i bolagsform och med tanke på att fastighetsverksamheten till stor del redan är skild från övrig verksamhet inom stadsbyggnadsförvaltningen medför detta ingen större förändring. De skogsarealer kommunen idag äger ska, om de inte uppvisar betydande naturvärden, försäljas och insatser för att öka försäljningen av tomträtter ska göras. Detta frigör kapital som kan användas för att minska kommunens skuldbörda. Initiativrätt införs i alla verksamheter, om personalen själva eller en utomstående part kan sköta uppgiften på ett bättre och billigare sätt frigörs resurser för satsningar på annat håll. 92

93 Utbildning Under planperioden införs ett skolpengssystem i Luleå kommun, skolpengen följer med eleven och tillfaller den förskola eller skola denne väljer oavsett var i kommunen den ligger eller driftsform. Utöver skolpengen tilldelas också resurser för att utjämna skillnader beroende på elevernas bakgrund och lokalkostnader. Skolpengen ger en höjd kvalitet genom att bra skolor premieras. Tydliga garantier införs i alla skolformer, från förskolan till gymnasiet, elever och föräldrar ska veta vilken kunskap eleven förväntas ha tillgodogjort sig vid olika tillfällen och om detta inte är fallet erbjuds extra insatser via särkilt stöd eller undervisningstid. Ingen elev i Luleå ska lämna en årskurs utan att vara rustad för nästa. Grunden till en bra utbildning är duktiga och engagerade pedagoger, bra lärare ska premieras genom högre lön och ges möjlighet till att avancera inom yrket med inrättande av speciella tjänster där man fortfarande undervisar men ges ett större ansvar och kan utveckla pedagogiken. Pedagogerna är skolans största resurs. Nyetableringar av skolor med olika inriktningar och även fler intraprenader är positivt. Detta leder till ökad valfrihet för eleverna och ger rektor och pedagoger större självbestämmande över sin egen skola. Lärarnas villkor förbättras också via konkurrensen om deras tjänster. För föräldrar och elever är det en självklarhet att kunna välja skola efter behov. En stor utmaning blir rekryteringen av nya lärare för att ersätta pensionsavgångar och möta ett ökat elevunderlag. Det kommer att ställa särskilt stora krav på de mindre skolenheterna som kanske inte alltid kan erbjuda heltider, detta kan till viss del kan lösas med extra resurser till dessa skolor. Detta är i första hand inte en landsbygdsfråga utan de här skolorna kan finnas över hela kommunen, men behovet är naturligtvis störst i de s.k. byaskolorna där resvägen för eleverna kan bli väldigt långa vid en nedläggning och därför är det dit eventuella extra resurser i första hand måste gå. Socialtjänst Inom socialnämndens verksamhet finns stora möjligheter att öka människors valfrihet. Den enskilde ska ha möjlighet att själv bestämma utförare och arbetsinsats med en omsorgscheck som motsvarar det behov som avtalats med kommunen. Inom den kostnadsram som omsorgschecken anger ges var och en möjlighet att själv anlita något av de hemtjänstföretag eller vårdboenden som certifierats av kommunen. Kommunens uppgift, förutom finansieringen, är att bedöma omfattningen av stödet enligt socialtjänstlagen på sedvanligt sätt, prissätta enligt timtaxa, mäta vårdtyngd eller motsvarande, kvalitetssäkra genom program, ramavtal, kundenkäter och därefter överlämna till den enskilde att efter eget val välja vem som ska utföra tjänsten. För den som utnyttjar hemtjänsten måste det vara en självklarhet att själv få bestämma vem som kommer in i ens hem och utför dessa tjänster. Vårdpersonal på Luleås omsorgsboenden måste få ägna sig åt vård och omsorg. Övriga uppgifter som t.ex. matlagning och städning kan utföras av särskild personal. Ideella engagemang, t.ex. trygghetsvandring på helgnätterna, skolmorfar eller engagemang mot hedersförtryck stimuleras och utvecklas. Genom att erbjuda regelbundna hembesök hos alla över 75 år möjliggörs för äldre att bo kvar hemma längre 93

94 Tillväxt Det är människors arbete som lägger grunden för vår gemensamma skattefinansierade välfärd. Varje kommuninvånare som går från utanförskap till jobb ökar genom sin kommunalskatt kommunens förmåga att fullgöra sina uppdrag. Kommunerna har stort ansvar för att skapa goda lokala villkor för entreprenörskap och företagande. För att nå framgång handlar det många gånger om att byta myndighetsperspektivet mot ett tydligt serviceperspektiv. Luleå måste bli bättre på att välkomna och underlätta för de som vill starta och driva företag i vår kommun, det är i de små företagen jobben skapas. Med fler företag blir hela kommunen vinnare, satsningar på nya och framförallt unga företagare är nödvändigt. En särskild satsning för att främja företagandet bland invandrare ger många andra fördelar genom bland annat möjlighet till egen försörjning och därigenom ökat deltagande i samhället och snabbare integration. Detta kan ske t.ex. genom Svenska för företagare och liknande utbildningssatsningar. För att möjliggöra nyetableringar måste nya arbetsplatsområden tillskapas, både för stora och små verksamheter. Särskilda insatser för att främja ett ökat upplevelseföretagande i skärgård och landsbygd behöver göras, ökad turism ger många fördelar för Luleå kommun. Framförallt behöver världsarvet Gammelstads kyrkby utvecklas med ett bredare utbud av aktiviteter och verksamheter. Trygghet Inget inskränker människors liv och frihet lika mycket som våld och andra brott. Samtidigt som fler poliser är nödvändigt för att öka tryggheten på gator och torg måste fokus även ligga på brottslighetens orsaker och förebyggande arbete. På kort sikt handlar det om att i samverkan med polisen motverka kriminalitet och våld genom exempelvis larm, trygghetskameror, mobila resursteam, nattvandring, grannsamverkan och andra konkreta åtgärder. På längre sikt handlar det om att komma tillrätta med brottslighetens orsaker och att bryta destruktiva mönster. Förebyggande och tidiga insatser mot ungdomsbrottslighet motverkar grövre brottslighet senare, samhället måste skicka tydliga signaler om vad som inte är acceptabelt och hjälpa individer i riskgruppen ur sitt beteende. Integration Luleå kommun står inför stora utmaningar när antal nyanlända kommer att minst tredubblas bara under nästa år och anvisade flyktingar från andra kommuner snart anländer, även anhöriginvandringen förväntas öka kraftigt inom de närmaste åren. För att möjliggöra en lyckad integration och undvika kraftigt ökade kostnader för kommunen behöver dessa människor så snabbt som möjligt komma i egen försörjning. Det är nödvändigt att kommunen är en aktiv part och stödjer program som riktar sig till näringslivet och företag som är villiga att ta ansvar och erbjuda praktikplatser eller anställningar till nyanlända. En viktig åtgärd är också att skapa program och utbildningar som direkt syftar till att underlätta egenförsörjning, t.ex. Svenska för företagare. 94

95 Sa rskilda satsningar Barn- och utbildningsnämnden Alla barn förtjänar samma möjligheter i skolan. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt, dessa insatser kräver resurser. Under planperioden tillförs Barn- och utbildningsnämnden ett tillskott på totalt 21 mkr riktat specifikt till elevhälsa och speciallärare/specialpedagoger, detta stärker elever i behov av särskilt stöd och avlastar pedagogerna. Små skolenheter med långa avstånd har ofta en större utmaning med att rekrytera pedagoger och att kunna erbjuda heltider än de centralt belägna skolorna. För att säkerställa dessa skolors överlevnad och därigenom inte öka elevernas restid orimligt mycket tillförs totalt 18 mkr till skolenheter långt från centralorten. Luleå växer En nyckel i arbetet med att få fram fler bostäder i Luleå är att förtäta befintliga bestånd. Många fastigheter har stora mjöligheter att byggas på med en eller flera våningsplan eller har plats för en huskropp till. Genom översyn av planer och dialog med befintliga fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Luleå och stöd under planerings- och tillståndsprocessen kan denna förtätning snabbas på. Resurser för detta tillförs med 3 mkr. Tillskott utöver plan (mkr) Barn- och utbildningsnämnd Rekryteringsstöd Elevhälsa och speciallärare/specialpedagoger Kommunledningsförvaltning Luleå växer

96 Resultatbudget (mkr) BUDGET PLAN PLAN Nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter* Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Balanskravsjusteringar ÅRETS RESULTAT EFTER 42,4 74,0 87,1 BALANSKRAVSJUSTERING Årets resultat, andel av av skatter och statsbidrag, % 1,0 1,7 2,0 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, % 90,1 91,4 91,0 * Medel för strategiska utvecklingsinsatser finansieras av Luleå kommunföretag med 10 mkr/år. I kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning fastställs det finansiella målet att resultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 %. 96

97 Investeringsbudget (mkr) BUDGET PLAN PLAN Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag 10,0 % 10,0 % 10,0 % Enligt Luleå kommuns uppställda mål bör inte nettoinvesteringarna utgöra mer än 10 % av skatteintäkter och statsbidrag, detta överensstämmer också med kommunallagens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Under många år har den planerade investeringsnivån varit väldigt hög vilket medför att stora summor i budgeten reserverats för kapitalkostnader. Av planerad investeringsvolym har av olika anledningar ofta inte mer än ungefär hälften genomförts, kapitalkostnaden för dessa ej genomförda projekt bör istället användas i kommunens kärnverksamhet. 97

98 Driftbudget (tkr) Kommunbidrag per nämnd/förvaltning, tkr Med verksamhetens nettokostnad avses summan av samtliga kommunbidrag. I nedanstående sammanställning redovisas kommunbidragen per nämnd/förvaltning. Budget Plan Plan NÄMND/FÖRVALTNING KS/Kommunledningsförvaltning varav Fastighetsutveckling KS/Arbetsmarknadsförvaltning KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst KS/Kollektivtrafik Barn-o utbildningsnämnd varav Utvecklingsmedel Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Kommunrevisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnderna Finansförvaltning varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg. mm Realisationsvinster/-förluster m.m Avskrivningar Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov Kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov Medel för strategiska utvecklingsinsatser Internt återförda kostnader Verksamhetens nettokostnader Anm: I kommunbidragen för åren saknas anslag för löneökningar. Beloppet har reserverats på ett centralt anslag och kommer att utfördelas i takt med att löneavtalens effekter blir kända. Internräntan är beräknad på 2,9 % per år. Intäkter och övriga kostnader beräknas öka med 1,5 % per år. Överförmyndarnämnden och Valnämndens kommunbidrag avser endast nämnden. Överförmyndarexpeditionen och konsumentrådgivningen redovisas fr.o.m under kommunledningsförvaltningen 98

99 Vänsterpartiet Luleå Kommunfullmäktigegruppen Vänsterpartiets förslag på alternativ Strategisk Plan och Budget Kommunstyrelsen den 9 nov 2015 I Sverige har arbetarrörelsen varit pådrivande i uppbyggandet av en omfattande offentlig sektor i ekonomin, finansierad genom progressiv beskattning av medborgare och företag och understödd av en ekonomisk politik för full sysselsättning. En gemensam och solidarisk sektor, grundad på principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, utjämnar klass- och könsskillnader. En mer rättvis fördelning av inkomster och levnadsbetingelser mellan olika grupper av yrkesverksamma och mellan de yrkesverksamma och dem som står utanför arbetsmarknaden blir möjlig. ur Vänsterpartiets partiprogram, stycket Välfärd för alla För mer information: Nina Berggård, gruppledare Telefon: E-post: nina.berggard@lulea.se 99

100 Strategisk plan och Budget Vänsterpartiets vill att alla invånare i vår kommun, ska erbjudas möjlighet till ett bra, meningsfullt och möjligt liv. Vi vet att många i Luleå kommun är nöjda, trygga och självförsörjande. Vi vet samtidigt att inkomstklyftorna i samhället ökar och att de fortfarande finns behov av stöd för de vuxna och barn, som också i vår kommun lever i ekonomisk utsatthet. Det är framförallt dem vi vill komma ihåg, då vi arbetar med fördelning av kommunens samtliga intäkter. Det är grunden för vårt alternativförslag till budget och plan. En förutsättning för detta är en ansvarsfull hantering av gemensamma medel, för en solidarisk och rättvis fördelning. Vårt alternativ till Strategisk plan och budget avser vår kommunala ekonomi i Luleå, men det går inte att helt bortse från hur kommunen påverkas av det som sker på riksplan och den budget som fastslås från riksdag och regering, exempelvis via statsbidrag. Vänsterpartiet i Luleå är glada över det regeringsskifte och den nya sammansättningen i riksdagen som följde med 2014 års val. I denna Regering, finns ett samarbete med Vänsterpartiet, som har inneburit stora möjligheter till förbättringar av det budgetförslag som regeringen lägger fram i höst. I förslaget till riksbudget syns det tydligt att regeringen samarbetar med Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har tryckt på för progressiva och rättvisa förändringar. Det som tas i Stockholm nu är förslag som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd. Det kommer även att få avtryck i Luleå kommun. I höst och de kommande åren genomförs en rad reformer som dels handlar om att laga hålen i välfärdsnätet som har blivit till under åtta år av borgerlig politik med växande klyftor och krympande resurser till välfärden. En annan del handlar om att också bygga ut välfärden. Reformerna kommer att göra skillnad för många, framförallt för kvinnor, unga och barn. Sommarlovsstöd, avgiftsfri mammografi och en stor satsning på ungas psykiska hälsa är några av de viktiga välfärdsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Gällande statsbidragen så förekommer en ökad grad av byte från generella statsbidrag till riktade, specialdestinerade statsbidrag i den sammanlagda statsbudgeten. Det finns också bidrag som kan erhållas genom att ansöka för specialdestinerad verksamhet. Ett exempel är möjlighet till stadsbidrag för sommarlovsstöd till barn som inte erbjuds aktiviteter på sommaren på grund av familjens totalsituation. För Luleås del innebär detta en möjlighet till att söka extra intäkter för de riktade insatserna med nästan 1,6 miljoner kronor. Detta kan till del göras för att tillgodose de behov hos barn, som definierats i utredningen om barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer, som nyligen gjorts i kommunen. Vi förutsätter att dessa söks av berörda och samarbetande förvaltningar. Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp vill hantera kommunens budget på ett realistiskt, sammanhållet och solidariskt sätt. Vi lägger förslag om goda prioriteringar av de nästan fyra miljarder kronor som Kommunfullmäktige har att besluta om. 100

101 Vi vill prioritera och rikta våra insatser mot de grupper som bäst och mest behöver solidariskt, samhälleligt stöd. Det är nödvändigt, då alternativet är att invånarna i vår kommun hamnar i svårigheter. Vi vill motverka de ökade klyftor som sanktioneras under en lång tid i Sverige. I det alternativ vi lyfter fram har vi i år valt att direkt specificera de förändringsförslag vi lägger utifrån det förslag som fastställdes på vid Budgetberedningens sammanträde den 27 oktober Vi har tittat på hela planperioden, men detaljerar endast budget/finansiering för det närmaste året, då skatteintäkter, stadsbidrag etc. alltid är preliminära och föränderliga från statens sida i och med beslut som fattas på annan nivå än vår egna. Även de behov som finns är föränderliga och vi har valt att titta på nämndernas äskanden endast för det första året i planperioden, det vill säga år Vi har således inte gjort beräkningar för år , men vi vill markera att vi inte är främmande för att lägga fram ett förslag som för år två och tre i planperioden innebär en skattehöjning. Om så skulle bedömas nödvändig för att klara behov för en god verksamhet och en välfärd för alla Luleå kommuns innevånare. Vi återkommer med exakta siffror för finansiering av kommande år i planperioden. Detta när förutsättningarna är mer kända vid kommande års budgetarbete. För det första året i den kommande planperioden finansierar vi våra alternativa äskanden genom att göra ett uttag från vinsterna inom Luleå Kommunföretag AB. Vänsterpartiets alternativa strategiska plan och budget Vänsterpartiet Luleå ser i stort positivt på förslaget som nu föreligger från Ekonomikontorets beredning. Förslaget kan justeras för att bli bättre och möta de behov och utvecklingsområden som just vi vill lyfta och tror är nödvändiga att lyfta i den kommande planperioden. Vi specificerar dem längre fram men sammanfattningsvis ser våra förändringar, efter fastställande (inkl beviljade äskanden från nämnder) ut som nedan: Sammanställning av Vänsterpartiets förslag till utökat ramtillskott Förändringarna (ramtillskott/avdrag) anges med utgångspunkt från det underlag med inräknade, beviljade äskanden från nämnderna, som fastställdes den 27 oktober 2015 av Budgetberedningen. Ramtillskott/avdrag 2016 (tkr) Kommunstyrelsen, KLF, Kollektivtrafik, AMF Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Kommunrevisionen Summa ramtillskott

102 Det detaljerade innehållet av ovan reviderade ramtillskott, som vänsterpartiet föreslår, finns beskrivet på kommande sidor. Finansieringen redovisas under rubriken Ekonomisk sammanfattning och justerad finansiering. Avslutningsvis presenterar vi också ett yrkande på förändring av Stadsbyggnadsnämndens investeringsplan samt yrkande om förändring av ägardirektiv för Lulebo AB. Detaljerad redovisning av ramtillskott Kommunstyrelsen Ramtillskott/avdrag: Kommunstyrelsen 2016 (tkr) Kommunledningsförvaltningen Elitsponsring, utökande av ram -300 Extern representation -200 Kollektivtrafik Utökad trafikering Trafikering från Hotell Nordkalotten (studenter) Arbetsmarknadsförvaltningen Projekt integration genom föreningslivet Summa ramtillskott (V) Kommunledningsförvaltningen Vi noterar att Kommunstyrelsen (Kommunledningen) till hör de som mött mesta gehör hos Ekonomikontoret. Vi vill göra några justeringar av de tillstyrkta äskandena och vi vill även lyfta det i de stora budgetsammanhangen, oredovisade kontot för extern representation. Vad gäller det senaste har vi kunnat se en utveckling där den externa representationen växer på ett orimligt sätt. Detta utan att någon redovisning sker till Kommunstyrelsen eller annan instans, som vi övriga politiska partier har öppen insyn i. Enligt redovisade uppgifter i media har vi dock kunnat ta del av siffrorna. Både siffrorna och innehållet i den externa representationen är iögonfallande. Vi anser inte att det är rätt eller ens lämpligt att exempelvis vid "middagar för att diskutera aktuella fastighetsprojekt" (arbetsmiddagar?) bjuds på alkoholhaltig dryck motsvarande en flaska vin per deltagare. Till oktober i år finns på detta kont, redovisad extern representation för 244 tkr. Summan kan antas stiga med hänvisning till vår kännedom om inställningen från kontodisponerandes sida. Vi anser att utrymmet för externrepresentation ska minskas med -200 tkr 102

103 Vid senaste tillfället för fastställande av summor till elitsponsring, yrkade Vänsterpartiet slutligen på en ökning med 25 procent istället för det sedan beslutade 50 procenten. Redan 25 procent var en mycket generös höjning i kommunala sammanhang, där annan verksamhet inte alls kommer i närhet av så generellt sett höjda anslag. Effekten av höjningen innebar att elitsponsringen gick från 600 tkr till 900 tkr. Vänsterpartiet tycker att summan i sin helhet nu bör vara den som gäller för planperioden och de elitlag som är aktuella som mottagare får dela på den summan. Dessa är affärsdrivande bolag, som har möjlighet till ökade intäkter på annat sätt. Vi avslår den ökade tilldelningen. Kollektivtrafik Under senaste åren har kollektivtrafikens vikt och betydelse varit i ständig fokus. Miljö, luftkvalitet och folkhälsa är faktorer som pekar på det fortsatta behovet till fortsatta satsningar på området. I Luleå diskuterades bland annat innerstadens luftkvalitet under höst-vår 2014/15 och vi fastställde en handlingsplan för förbättrad luft och miljö i Luleå. Det gör att vi är övertygade om att de äskanden som framställts av LLT för ökning av kollektivtrafiken är viktiga och nödvändiga. Vi bifaller dem i sin helhet. När det gäller behov av ökad turtäthet på Nordkalotten, gör vi inte bedömningen att det som alternativ till boende för studenter blivit den efterfrågan som det initialt beräknats för. Behovet av kollektiva transporter bör också likt antalet boende uppskattas till hälften Arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen har äskat tkr för Projekt integration genom föreningslivet. Beviljat från Ekonomikontoret är 500 tkr. Vi är inte säkra på om Ekonomikontoret fört dialog med arbetsmarknadsförvaltningen om detta är tillräckligt för projektets genomförande eller vad detta faktiskt beror på. Det vi är säkra på är att det i vår omvärld, likväl som i vårt närområde finns ett pågående och ökande behov av stöd, hjälp och aktiviteter för att främja människors integration. Vi tillstyrker hela beloppet och ser gärna att arbetsmarknadsförvaltningen arbetar uppsökande för att få fler föreningar aktiva i inkluderande verksamhet. 103

104 Barn- och utbildningsnämnden Ramtillskott/avdrag: Barn- och utbildningsnämnden Elevpeng, grundskola Elevpeng, gymnasiet inkl flyktingmottagning Lokalkostnader, övriga Digitalisering åk 4-6 Nytt bussavtal Satsning på ekologisk mat Personalpool, pedagoger 2016 (tkr) Summa ramtillskott (V) Vi ser att barn och utbildningsnämndens äskanden rörande demografiska faktorer, lokalkostnader, elevpeng, bussavtal och digitalisering för åk 4-6 inte har vunnit särskilt mycket gehör i det förslag som KS och vidare KF har att behandla. Vi tror att nämnden gjort en välgenomförd avvägning, då man äskar pengar för delar av behoven och föreslår att omprioriteringar sker för andra av verksamhetens uppgifter. Vi tillstyrker äskandena i sin helhet och omfördelar de tkr som anslagits som ett ospecificerat ramtillskott. Vänsterpartiet har vid tillfällen motionerat om ökat nyttjande av ekologiska livsmedel och alternativ till att minska köttanvändandet motsvarande en dag i veckan. Det är glädjande att Luleås kommunfullmäktige nu är redo för att bifalla vår motion om ekologisk mat. Erfarenheter visar att en mindre nedskärning på inköp av kött, ges ekonomiskt utrymme för inköp av mer ekologiska råvaror. Genom säsongsanpassning av menyer kan även andelen lokalt producerad mat ökas. Vi har vid flera tillfällen lyft in skolan och skolmåltiderna som en lämplig verksamhet för att visa på behovet av att möta de ökade klimathoten. Barn och unga är också ofta intresserade av att göra sin lokala, egna insats, för vår globala miljö. Vi föreslår en blygsam, men ändå markerande och symbolisk satsning på tkr. Det är en satsning på hälsa och miljö, som vi är övertygade om kommer att slå väl ut bland de unga. Vi har tidigare lyft frågan om fastanställd extrapersonal, så kallade personalpooler. Det är också positivt för barnen, både ur trygghets- och pedagogiskt perspektiv. Vi vill tillskjuta pengar för att möjliggöra en personalpool med fastanställd personal, som täcker upp vid ordinarie personals frånvaro. Denna ersätter inte hela behovet av vikarier som utöver detta också behövs för verksamheten, men ger en bättre stabilitet. 104

105 Kommunrevisionen Ramtillskott/avdrag: Kommunrevisionen 2016 (tkr) Revision av styrelser och nämnder Fördjupad granskning bolag Summa ramtillskott Kommunrevisionen har äskat utökade medel för sitt arbete med att granska såväl nämnderna som de kommunala bolagen. Under framförallt det senaste året har vi själva i våra uppdrag som politiker, men också via kontakter med medborgarna fått indikationer att förhållningssätt mellan politiker och förvaltning kan behöva granskas i en större utsträckning. Kännedom om att och även var och hur kommunrevisorernas granskningsbehov av de kommunala nämnderna har knappast lyckats att undgå någon samhällsintresserad medborgare ett år som denna. De helägda bolagen är uppbyggda av allmänna medel och tillhör Luleborna. De ska granskas, ordentligt. Till det kan det bli aktuellt med att ta in ytterligare extern kompetens, såsom det visat sig i fallet med hanteringen av Lulebo AB. Vi tillstyrker revisorernas äskande. De är till för att granska de förtroendevalda och bör få rimligt utrymme för den uppgiften. Stadsbyggnadsnämnden Ramtillskott/avdrag: Stadsbyggnadsnämnden 2016 (tkr) Fortsatt satsning på klottersanering Stärka arbetet med att utveckla Luleå som cykelstad Resvaneåtgärder för att påverka attityder och beteenden för att nå ett hållbart resande Summa ramtillskott (V) Kommunfullmäktige biföll i vinter Vänsterpartiets motion om att inrätta ett mobilitetskontor. Den typen av verksamhet syftar till att påverka resvanor för förbättrat klimat, miljön och folkhälsan, för att nämna några faktorer. Vi tycker att det är orimligt att samtliga förslag som fullmäktige beslutat om och som "markerats med en ", det vill säga där beslut om att medel för ändamålet ska avsättas i samband med arbetet med Strategisk plan och budget, bifallits av Ekonomikontoret, utom just denna. 105

106 Beslutet fattades i mars månad, vid samma kommunfullmäktigesammanträde fattades det beslut i fråga om åtgärdsplan för förbättrad luftkvalitet i Luleå. I den debatten deltog också många, om än inte alla. Så besluten från sammanträdet borde vara kända. Redan under debatten i mars, i samband med bägge ovannämnda ärenden, lyfte vi frågan om finansiering. Det svar vi fick är det som vi nu vill uppmärksamma med att tillstyrka tkr, helt i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Om att utveckla arbetet med resvaneåtgärder för att påverka attityder och beteenden för att nå ett hållbart resande. Luleå kommun har stora ambitioner vad gäller att placera sig på Cykel-Svergiekartan. Vi förvånas över det bristande gehör på satsningar som stadsbyggnadsnämnden. Utan att upprepa de så väl kända förbättringar för både människa och miljö som uppstår via äskat cyklande, så vill vi påtala vår förvåning att inte ens nämndens modesta äskande på 500 tkr bifallits. Ska vi nå någonstans med den fastställda ambitionen, så behövs insatser. Vi yrkar på det tredubbla beloppet i aktivt arbete för att utveckla Luleå som cykelstad. Mycket framgångsrikt har satsningar på klottersanering skett i Luleå. Vi tror att det är en attraktionshöjande åtgärd för Luleå som helhet. Det finns därtill evidensbaserade studier som fastställer klotter som en faktor för otrygghet. Vi vill att Luleås attraktion och trygghet ska utvecklas, inte avvecklas och bifaller äskandet. Övrigt Vänsterpartiet har inga säryrkanden, från det beslutsunderlag som fastställts vid Budgetberedningens sammanträde den 27 oktober 2015 gällande socialnämnden. Vi har noterat Socialnämndens höga ambition av att klara hem de flesta resursbehoven genom omstruktureringar/omprioritering inom egen ram. Vi tänker att de fem ospecificerade miljonerna behövs tillsammans med de två som tillstyrkts för permanent boende för hemlösa. Miljönämnden, Kulturnämnden och valnämnden har ej lagt några äskanden alternativt fått deras äskanden beviljade. vilket vi tycker är bra. Vänsterpartiet har uppmärksammat att Fritidsnämnden äskat pengar för renovering av Pontusbadet och badhuset i Råneå under planperioden. Dessa har inte hörsammats av ekonomikontoret. Vi föreslår inte att det under det första året i planperioden att tillskjuts medel för renoveringar, då det inte verkar vara helt aktuellt från förvaltningens sida att påbörja renoveringarna. Om det skulle komma att omprövas och beslut om att tidigarelägga renoveringarna, så kan vi tänka oss att under året tillskjuta oförutsedda medel till detta. Vikten av att underhålla denna typ av lokaliteter är av stor betydelse, inte minst då i samtidigt bygger ett nytt badhus i en annan stadsdel och invånarnas tillgång till servicen minskar under tiden. 106

107 Vi har noterat att det i balansbudgeten lyfts in tio miljoner för strategiska utvecklingsinsatser i form av utökat vinstuttag från Luleå kommunföretag AB. Vi antar att det ska hållas utanför facknämnds beslutande. Det är väl rimligt att tänka sig att de kommer att fattas beslut om den här pott i Kommunstyrelsens AU, vilket ju är bekvämt om man vill undvika debatt om dess nyttjande. Vänsterpartiet är inte särskilt imponerade av hur medlen från denna pott nyttjats tidigare. Några bra insatser har givetvis gjorts, men i hög grad har pengar använts till ett alltmer vidlyftigt konfererande och orimligt ökande representation i slutna forum. De fyra miljoner som tidigare beviljats i plan är därför mer än nog. Om det är ett verkligt önskemål att utveckla Luleå och höja Luleås attraktionskraft för att bli fler, så är vi övertygade om att de insatserna kan göras betydligt bättre på annat håll. Vi tillstyrker däremot att Luleå kommunföretag AB används mer för välfärd och utvecklandet av ett Luleå för alla. Vi till och med anser att vi ska ta ut mer medel den vägen för finansiering av verksamheten i hela Luleå kommun. 107

108 Ekonomisk sammanfattning och justerad finansiering Förslag till reviderad resultatbudget i enlighet med Vänsterpartiets förslag till justeringar av kommunbidrag Budgetberedningen/ekonomikontorets förslag inklusive justeringar med tillskott enligt Vänsterpartiets alternativ till utökat kommunbidrag. Resultatbudget Våra Justeringar Nytt (V) resultat Budgeterat resultat Strategisk plan & budget 9 SKL (minskade statsbidrag) -24 Reavinst tomrätter (Lulebo och privata) 95 KPA Prognos (pensioner) 7 Effekter försäljning av samhällsfastigheter, tomrätter 23 Utdelning från Luleå kommunföretag AB Anpassning lönepott till SKL 21 Strategiska utvecklingsinsatser 0 0 Justeringar av nämndernas kommunbidrag Förslag till budgeterat resultat Balanskravsjusteringar -95 Förslag till balanskravsresultat 5 Förslag till justerat tillskott till investeringsplan, Stadsbyggnadsnämnden (mkr) Total utökad investering Område -länk Total- Kostnad planperiod Mariebergsvägen Storsandsvägen 2,5 2,5 Klimatskyddade cykelparkeringar/ Cykelboxar på strategiska ställen/förbättrad skyltning/fysiska åtgärder för att synliggöra cykling och underlätta framkomlighet 3 1,5 1 0,5 15, ,5 108

109 Förslag på ändrade ägardirektiv för Lulebo AB Vi föreslår att de ägardirektiv som fastställdes i juni 2015 av en majoritet av kommunfullmäktige, skrivs om avseende punkt 1 och 2. (Ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten. Dom har ännu ej meddelats ) Punkt 1: Lulebo ska vara den dominerande ägaren och förvaltaren av bostäder för allmännyttan. Lulebo AB ska, så långt som möjligt, finnas representerade i alla stadsdelar, Råneå och övriga delar av kommunen. Punkt 2: Under perioden ska Lulebo AB ha målsättningen att bygga 1000 nya lägenheter i Luleå kommun. För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp yrkar vi: -att kommunfullmäktige bifaller vårt förslag till reviderad resultatbudget i enlighet med Vänsterpartiets förslag till justeringar av kommunbidrag -att kommunfullmäktige bifaller vårt förslag till justerat tillskott till investeringsplan, Stadsbyggnadsnämnden -att kommunfullmäktige bifaller vårt förslag på ändrade ägardirektiv för Lulebo AB Luleå 9 november 2015 Nina Berggård, gruppledare Bertil Bartholdson, vice gruppledare För frågor angående Vänsterpartiets alternativa förslag Nina Berggård nina.berggard@vansterpartiet.se Bertil Bartholdson bertil.bartholdson@vansterpartiet.se

110 110