Beslut Förslaget godkändes enhälligt.

Transkript

1 Fullmäktige N 44 Detaljplaneändring för SR-Rautakvarteret 45/ /2013 MARKSEKT 60 Markanvändningssektionen Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at) sibbo.fi En kungörelse om att ändringen av detaljplanen för SR-Rautakvarteret är anhängig publicerades i kommunens officiella annonstidningar och på kommunens anslagstavla Detaljplanens ändringsområde är beläget i Nickby centrum. Detaljplaneändringen gäller kvarter Området gränsar i öster till Stora Byvägen, i söder till Mixvägen, i väster till Svärdfältsstigen och i norr till Pensionärsstigen. Antalet invånare i detaljplanens ändringsområde skulle uppgå till ca personer, byggrätten till m²vy och områdets areal till ca 0,9 ha. Målet med detaljplaneändringen av SR-Rautakvarteret (N 44) är att i enlighet med Sibbos tillväxtstrategi effektivera byggandet av nya bostäder i tätorten. Detaljplaneringen av området baserar sig på planläggningsprogrammet , som har godkänts av kommunstyrelsen i Sibbo. Området är mestadels i privat ägo, men Sibbo kommun äger en liten del av området (ett gatuområde). För områdets planläggning har det även ingåtts ett avtal om att inleda detaljplaneringen. Ändringen av detaljplanen för SR-Rautakvarteret (N 44) har nått det skedet att ett detaljplaneutkast kan läggas fram och åsikter samlas in om utkastet. Bilagor: - Planbeskrivning med bilagor, plankarta med bestämmelser, bilaga 1/ 60 Utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen beslutar lägga fram planutkastet och det övriga beredningsmaterialet i enlighet med 62 i markanvändningsoch bygglagen och 30 i markanvändnings- och byggförordningen samt begära nödvändiga utlåtanden. Beslut Förslaget godkändes enhälligt.

2 MARKSEKT 107 Markanvändningssektionen Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at) sibbo.fi Detaljplaneändringen gäller kvarter Detaljplanens ändringsområde (ca 0,9 ha) gränsar i öster till Stora Byvägen, i söder till Mixvägen, i väster till Svärdfältsstigen och i norr till Pensionärsstigen, och byggrätten är m²vy. Genom planändringen bildas i kvartersområdet AK-7 ny byggrätt för bostadsbyggande m²vy, varav maximalt 15 %, m²vy, kan användas för affärsbyggande. Dessutom anvisas på kommunens tomt m²vy för bostadsbyggande, varav m²vy är ny byggrätt. Utkastet till detaljplaneändringen för SR-Rautakvarteret (N 44) var framlagt och fyra åsikter och ett utlåtande mottogs. Sammandrag av Borgå museums/landskapsmuseum för Östra Nylands utlåtande och förslag till bemötande: De befintliga byggnaderna läggs fram som objekt som är svåra att renovera och som lämpar sig dåligt eller inte alls för bostadsbyggande och därför ska rivas. Med tanke på kulturmiljön är rivningen av affärsbyggnaden vid Stora det mest problematiska i planprojektet. Byggnaden har två våningar och är från år Den har klassificerats i utredningen om kulturmiljö och byggnadsarv i Sibbo kommun, och förutom att byggnaden delvis bevarats i sitt ursprungliga skick är den en betydande dokumentation av Andelslaget Varubodens arkitektur från 1940-talet. Byggnaden utgör dessutom en viktig del av tätortshelheten längs Stora Byvägen. I planbeskrivningen konstateras att byggnaden inte tillgodoser de mål som ställts för utvecklingen av området. Då det är fråga om en kulturhistoriskt värdefull byggnad bör man i målen för utvecklingen av området även beakta de värden som anknyter till områdets byggnadshistoria. Fastän byggnaden onekligen är i dåligt skick när man ser till grunden, är det fråga om en så värdefull byggnad att man innan ett eventuellt rivningsbeslut noggrant bör utreda huruvida objektet med rimliga kostnader kunde räddas. En sådan utredning finns inte i planmaterialet, och Borgå museum föreslår att ärendet utreds innan planen förs vidare. Om det inte är realistiskt att rädda byggnaden, och en nybyggnad uppförs i stället för objektet, förefaller en bostadsbyggnad i fyra våningar, som i planutkastet föreslås på denna plats vid Stora Byvägen, vara alltför hög. Nybyggnadernas höjd bör ännu under planprocessen undersökas noggrannare i

3 konsekvensbedömningarna. Förslag till bemötande: Lasse Morander, Rakennuspalvelu Lasse Morander Oy, har utgående från Borgå museums utlåtande gjort en utredning om renoveringskostnaderna. Nedan ett utdrag ur slutsatserna: Utifrån en visuell granskning har byggnaden många allvarliga fel och det är ett stort arbete att utreda omfattningen av felen och göra upp renoveringsplaner. Det största problemet är att grunden mot Stora Byvägen har sjunkit kraftigt med den påföljden att byggnaden förvridits och konstruktionerna gått sönder. Orsaken är troligen att grunden har byggts på en stenhärd utanpå kohesionsjord och byggnadens främre del står följaktligen på en mindre bärande grundmassa. Därför sjunker byggnadens främre del mera än bakre delen. Främre delen sjunker också snabbare eftersom grundmassan är utsatt för stark skakning från den tunga trafiken och godstågtrafiken. Kostnaderna för att få kontroll över sänkningen och de därpå följande reparationerna blir oskäligt höga. Därutöver måste en omfattande sanering göras i fastigheten, bl.a. ett nytt vattentak med konstruktioner, täckdiken/vattenisolering och reparation av fuktskador i stommen. Jag anser att byggnaden är reparationsoduglig, kostnaderna blir höga och det finns ingen garanti för att reparationen skulle lyckas." Byggnadens sammanlagda reparationskostnader överstiger fem miljoner euro, och den största delen skulle gå till att helt bygga om källaren och konstruktionerna, samtidigt som man skulle bära upp den spruckna stenbyggnaden med temporära stöd. I referensplanen har byggnadsmassorna vid Stora Byvägen 1 3 våningar. Till detaljplaneändringens bestämmelser har fogats en bestämmelse om att byggnadernas fasader som är intill vägen får vara höst tre våningar höga. Landskapsutredningen över Nickby har uppdaterats, och i ett bredare landskap kan man inte urskilja byggnaderna från Nickbyvägen bland de övriga byggnaderna och träden. Likaså har man i referensplanen med hjälp av en illustration från olika håll åskådliggjort hur byggnaderna passar in i miljön kring Stora Byvägen. Sammandrag av åsikten och förslag till bemötande, Tuula Ojaluoma, Markus Rönkkö: I kvarterets byggplan har man glömt utvecklingen av samhällsplaneringen, dvs. främjandet av en socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar livsmiljö. Det verkar som om målet med planen har varit att maximera den ekonomiska nyttan av tomten. Då jag bekantade mig med planerna för området märkte jag att man inte respekterade den kulturhistoriskt värdefulla bybilden. Sibbo

4 kommuns tidigare ansvarslösa beslut om att bl.a. höja Stora Byvägen så att den överstiger trähusens sockelnivå ska senast i samband med denna ändring korrigeras så att man får ordning på gatubilden. Följande utgångspunkter ska beaktas i planeringen av området: 1. Byggnaderna i omedelbar anslutning till Stora Byvägen får ha högst två våningar. 2. Stora Byvägen ska sänkas så att den understiger sockelnivån för de trähus som ligger österut från Mixvägen mot järnvägen. (Detta gör det också möjligt att bygga en eventuell tunnel under järnvägen.) 3. Öster om SR-kvarteret längs Stora Byvägen bör det byggas affärslokaler som lämpar sig för småskalig företagsverksamhet så att vi igen får småföretagare i gatubilden (barberare/damfrisering, skomakare, kafé, specialaffärer osv.) 4. Byggnaderna ska anpassas till bybilden till skillnad från vad som föreslås i bildmaterialet. Byggnaderna i fråga lämpar sig bättre för områden såsom Korso/Kervo, där allt gammalt redan har förstörts och man inte värdesätter områdets trivsel. (Om ni tar modell av trähusen i två våningar som planerats i anknytning till Vörågatan i Vasa, kan ni till och med bygga tomten tätare när området är trivsamt planerat och anpassat till miljön.) I övrigt är det betydelselöst huruvida man använder trä eller sten som byggmaterial, huvudsaken att man bevarar en stil som lämpar sig för gatubilden. 5. Gatuavsnittet som planeras längs Stora Byvägen bör vara tillräckligt brett så att det erbjuder kommuninvånarna en möjlighet att vistas vid vägen intill affärslokalerna oavsett åldersgrupp, och det bör finnas parkeringsplatser så att det är enkelt att besöka affärslokalerna. Utöver dessa fakta vill jag som boende vid Stora Byvägen föra fram denna sista kommentar: Byns åldringar stannar ofta utanför mitt hus med sina rollatorer för att minnas gångna tider. Jag hoppas att det framtida byggnadskomplexet i SR-kvarteret skulle värdesätta även dessa människors önskemål som byggt upp Sibbo, dvs. vi bygger en trevlig boendemiljö för alla kommuninvånare, en sådan som vi alla kan vara stolta över. Efter det kunde Sibbo marknadsföras som en genuint människovänlig kommun. Om vi bygger hus i 3, 4 och 5 våningar längs Stora Byvägen, är vi endast en bland de andra fula kommunerna. Förslag till bemötande: 1. Det finns redan nu längs Stora Byvägen flera byggnader i fyra våningar från olika decennier. Likaså finns det flera byggnader som är av samma skala och höjd som den ifrågavarnde byggnaden i tre våningar, bl.a. mitt emot Stora Byvägen 47. Bl.a. genom områdesskärningar har man påvisat att byggnadernas höjd som föreslås i referensplanen lämpar sig väl med tanke på tätortens skala och höjd. Dessutom har byggnadernas relativt stora envåningsyta visuellt spjälkats upp i en byggnadsmassa som passar

5 väl in i tätortens kornighet och som avtecknar sig som två massor. Tomten där busstationen för närvarande ligger ingår också i planläggningsprogrammet och under de närmaste åren kommer Stora Byvägens gatubild att utvecklas vidare och harmoniseras. Till detaljplaneförslaget har fogats en bestämmelse om att en fasad som ligger intill Stora Byvägen får vara högst tre våningar hög. 2. En sänkning av Stora Byvägen skulle betyda att såväl vägnätet som kommunaltekniken måste byggas om på ett vidsträckt område. En järnvägsunderfart kan förverkligas på många sätt, även med den nuvarande väghöjden. Detta ärende kan inte lösas med denna detaljplaneändring, och planändringen tar inte ställning till vägnätets höjd. 3. Målet med planändringen är just detta och det finns en planbestämmelse som stöder byggandet av affärslokaler. Liknande bestämmelser som möjliggör eller påtvingar byggandet av affärslokaler har använts i alla nuvarande planändringar längs Stora Byvägen. 4. Detaljplaneändringens referensplan skapar möjligheter för småskaligt byggande som ändå kan genomföras på ett ekonomiskt sätt. Materialet som används är också tidlöst och hållbart, och dessutom det samma som redan använts vid Stora Byvägen. Fastän bilden avspeglar sin egen tid och är modern, utgör den dessutom ett lämpligt tillskott till Stora Byvägens gatubild och stöder sig också på den gamla strukturen. 5. Stora Byvägen kommer inte att breddas i samband med denna detaljplaneändring, och det finns inte heller något större behov av det eftersom vägen helt nyligen har förbättrats, bl.a. med belysning, trädplanteringar och kantstenar. Dessutom förhindrar det befintliga byggnadsbeståndet ändringar. Nickby torg som ligger vid Stora Byvägen ska utvecklas i samband med planändringen för Dominokvarteret och därmed förbättras den offentliga bilden och samlingsplatser skapas. Att ersätta de reparationsodugliga husen med nybyggnader som till proportionen inte just skiljer sig från de våningshus som redan finns längs Stora Byvägen är en viktig del av Stora Byvägens image och hela Nickbys dragningskraft. SR-Rautabyggnadens konstruktioner har gått sönder, huset har spruckit och delvis sjunkit och det skulle bli mycket dyrt att reparera huset. Sammandrag av åsikten och förslag till bemötande, Sakari Sainio, Jean Sai (namnet kan inte tydas), Aune Ojanluoma: Planeringen respekterar inte den kulturhistoriskt värdefulla bybilden. Stora Byvägen ska sänkas i samband med planändringen. Vid planeringen av tomten ska följande tas i beaktande: 1. Byggnaderna i omedelbar anslutning till Stora Byvägen får vara högst två våningar höga. 2. Stora Byvägen ska sänkas så att den understiger sockelnivån för de trähus som ligger österut från Mixvägen mot järnvägen och så att

6 även de bostadshus som ligger på andra sidan av gatan utgör en del av en naturlig byggnadshelhet. 3. Affärslokaler som lämpar sig för småskalig affärsverksamhet ska byggas öster om SR-kvarteret. 4. Vid planeringen av byggnadernas utseende ska det befintliga byggnadsbeståndet beaktas, åtminstone vad gäller byggnaderna som placeras längs Stora Byvägen. 5. En tillräckligt bred trottoar och tillräckligt med parkeringsplatser invid vägen så att det är lätt att ta sig till affärerna. Förslag till bemötande: Sakinnehållet överensstämmer med Tuula Ojaluomas och Markus Rönkkös åsikt, och bemötandet som getts till dem utgör bemötande även till dessa åsikter. Ändringen av detaljplanen för SR-Rautakvarteret (N 44) har nått det skedet att ett förslag till detaljplan kan läggas fram. Bilagor: - Plankarta och planbestämmelser, bilaga 1/ Plankarta och planbestämmelser, A4, bilaga 2/ Planbeskrivning med bilagor, förslag, bilaga 3/ Landskapsbild, bilaga 4/ 107 Tf utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen föreslår kommunstyrelsen att planförslaget och byggnadsanvisningarna läggs fram i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och 27 i markanvändnings- och byggförordningen samt att begära nödvändiga utlåtanden om planförslaget. Beslut Förslaget godkändes enhälligt. KST 381 Kommunstyrelsen Kd:s förslag Kommunstyrelsen godkänner markanvändningssektionens förslag. Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. MARKSEKT Markanvändningssektionen Beredare: planläggningsarkitekt Jarkko Lyytinen, jarkko.lyytinen (at)

7 sibbo.fi Planförslaget var framlagt och ett utlåtande gavs om förslaget. Detaljplaneprojektets innehåll och utredningsmaterial har kompletterats på basis av utlåtandena. Sammandrag av utlåtandena och förslag till bemötanden: 1. Sammandrag av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nylands utlåtande: SR-Rautakvarterets detaljplaneområde (N 44) ligger i Nickby, som är Sibbo kommuns centraltätort. I landsskapsplanen för Östra Nyland anvisas planeringsområdet som ett område för centrumfunktioner. I etapplandskapsplanen 2 för Nyland, som förts för fastställelse, är planeringsområdet beläget på ett område för centrumfunktioner och ett område för tätortsfunktioner som ska förtätas. Även i generalplanen för Sibbo 2025 hör planeringsområdet till ett område för centrumfunktioner. Detaljplaneförslaget för SR-Rautakvarteret (N 44) förverkligar väl målet för de högre plannivåerna, dvs. ett område för centrumfunktioner som ska förtätas. Planmaterialet är dock bristfälligt avseende granskningen av planområdets jordmån. Lerig mark kan väsentligt påverka tomtens byggbarhet, öka järnvägens och gatornas vibrationseffekt och skapa utmaningar för skyddet av grundvattnet. NTM-centralen anser att man för att säkerställa att tomten är användbar och för att garantera grundvattenskyddet gör tillräckliga utredningar om jordmånens skiktstruktur och byggbarhet samt om grundvattenförhållandena på planområdet, och fogar dessa till planmaterialet: Vilka jordlager finns på området och hur ska/måste de kommande byggnadernas grundläggningsarbete utföras? Hur ska våningarna som ligger under markytan byggas? Planområdet är beläget i närheten av ett grundvattenområde, där det ofta förekommer trycksatt vatten och en penetrering av skikten som blockerar grundvattnet, t.ex. genom pålning, kan orsaka problem. Därför är det nödvändigt att fastställa grundvattnets ytnivå och flödesriktning, samt eventuell förekomst av trycksatt grundvatten. Dessutom bör man till planbeskrivningens utgångsuppgifter foga en anteckning om att planområdet är beläget i närheten av ett grundvattenområde. De lagar som nämns i grundvattnets skyddsbestämmelser "På området kan byggande och annan markanvändning begränsas av vattenlagens 1 kap 18 (förbud mot grundvattensändring) samt miljöskyddslagens 1 kap 7 (förbud mot förorening av mark) och 8 (förbud mot förorening av grundvatten) har ändrats. På grund av eventuella ändringar i lagstiftningen bör det i planbestämmelsen i

8 stället för en uppräkning av lagparagrafer ingå en ändamålsenlig förklaring av lagens innehåll. Under punkt Särdrag och störande faktorer i miljön i detaljplanebeskrivningen sägs att effekten av skakningarna från banan på jordmånen och därigenom för anläggandet av husgrunderna utreds närmare i förslagsskedet. I samma beskrivning under punkt 5.5 Störande faktorer i miljön konstateras att konsekvenserna av skakningarna från banan för bl.a. husgrunderna ska utredas i bygglovsskedet. NTM-centralen anser att konsekvenserna av skakningarna och bullret från banan ska utredas i samband med utarbetandet av detaljplanen och bifogas till planmaterialet. På planområdet finns en järnaffär, vars verksamhet kan ha förorenat marken. Dessutom har det funnits en servicestation söder om planeringsområdet i anknytning till Nickby busstation, som i Datasystemet för markens tillstånd (MATTI) har klassificerats som Områden som ska kartläggas och vid behov saneras och vars markanvändning ska begränsas. I planen bör utredas huruvida den tidigare verksamheten eller verksamheten i grannskapet kan ha förorenat marken så att det påverkar tomtens planerade användningsändamål. Planbeskrivningens kapitel 5.4 Planens konsekvenser ska kompletteras så att det motsvarar 1 i markanvändnings- och byggförordningen. Konsekvenserna för jordmånen (grundvatten, dagvatten, skakningar från banan och förorenad mark) ska utredas tillräckligt och beakta till exempel att en förtätad samhällsstruktur ökar mängden dagvatten och förutsätter en noggrann behandling av det på grundvattenområdet. NTM-centralen i Nyland anser att detaljplanen för SR-Rautakvarteret (N 44) bör kompletteras på de ovannämnda punkterna så att den uppfyller de innehållskrav för detaljplaner som fastställs i 54 i markanvändnings- och bygglagen. Förslag till bemötande: Insinööritoimisto Pohjatekniikka Oy har gjort en byggbarhetsutredning om detaljplaneprojektet och den har fogats till planmaterialet. Under områdets ytkonstruktioner och övre humuslager finns ett 4 9 meter tjockt lerlager, och överst på det en tunn torrskorpa. Under leran finns ett lager av friktionsjord av varierande täthet. Borrningarna har sträckt sig till detta lager och stannat antingen vid en tät formation av block eller urberg, på ett borrdjup av 6 14 meter. Det rekommenderas att byggnaderna grundas på stödpålar av armerad betong som slås ner i tät moränjord eller berg. Golven

9 grundas som bärande plattor. Marken tjälar och byggnaderna bör skyddas mot tjäla. Detaljplanens referensplan innehåller inga egentliga utrymmen som är helt under markytan, parkeringsdäcken är infällda i sluttningen så att en del av dem samt deras tak är ovanför markytan. Byggnaderna når inte på något ställe grundvattenytan. I observationsrören för mätning av grundvattennivån har nivån varierat mellan +13,3 och +10,3 (nordvästra hörnet) och mellan +9,6 och +8,7 (sydöstra hörnet), varvid flera meter kvarstår till byggnaderna. Grundvattnets flödesriktning har utretts för Dominokvarterets del (plan N 46) som ligger i närheten av planprojektet, och flödesriktningen går mot Sibbo å, från väster mot öster mot den låglänta ådalen. Inget trycksatt grundvatten observerades i SR-Rautakvarteret då utredningen om jordmånen gjordes. Kvartersområdet ligger inte i ett grundvattenområde, men det finns ett grundvattenområde i närheten och för att skydda grundvattnet i området har man tillämpat skyddsbestämmelserna för grundvatten, som preciserats och korrigerats på detaljplanekartan utgående från NTM-centralens utlåtande. Vad gäller dagvattnet ändrar denna detaljplaneändring inte situationen märkbart på området och har sålunda ingen inverkan. Dagvattnet har inte orsakat problem på planändringsområdet eller på avrinningsrutterna i Sibbo å. SR-Rautatomten består nästan helt och hållet av asfalterad yta eller byggnadernas takyta. Planändringen utvidgar det område som ska planteras i kvartersområdet för flervåningshus (AK-7) med cirka m². Kvartersområdet för bostadshus (AK-4) fungerar för närvarande som tillfälligt parkeringsområde och har grusbeläggning. Den icke-absorberande bottenytan förorsakad av nytt byggande är cirka m². Planändringen kan inte i nämnvärd grad påverka den rådande dagvattensituationen. Jämfört med den ursprungliga detaljplanen från 1972 är det vattenabsorberande område som ska planteras större efter detaljplaneändringen. På grund av eventuella oljeutsläpp från bilarna på parkeringsplatserna har man dessutom till plankartans skyddsbestämmelser för grundvattnet fogat ett krav på en icke-absorberande yta och oljeavskiljningsbrunn. En omfattande utredning om skakningarna från spårtrafiken på sträckan Tallmo Nickby har gjorts av Promethor Oy, Skakningarna från spårtrafiken mättes på fyrtiofem (45) punkter i marken. Den närmaste mätningspunkten, punkt 2, låg i nordvästra hörnet av SR-Rautakvarteret och punkt 1 cirka 30 meter längre bort. Mätningarna utredde skakningarnas styrka beträffande de nya byggnadernas risk för skada, lokalernas användnings- och boendetrivsel samt stombuller. Utredningens resultat har granskats med stöd av teknologiska forskningscentralen VTT:s riktvärden.

10 Utifrån mätningarna orsakar spårtrafiken betydande buller som ska beaktas i planeringen av markanvändningen. Byggnadernas risk för skada begränsas till banans närhet inom ett skyddsavstånd på högst 50 meter. SR-Rautakvarteret ligger över 100 meter från järnvägen. Utgående från mätningsresultatet utarbetades kartor över bullrets influensområden. Enligt utredningens mätningsresultat var vibrationsvärdet vw,95 mm/s, som rekommenderas vid planering av markanvändning. Enligt VTT:s rekommendationer ska man dock sträva efter att vibrationsvärdet för normala bostadshus på nya bostadsområden inte överstiger 0,30 mm/s. På dessa kartor ligger största delen av SR-Rautakvarteret, ca 80 %, inom zonen som är belägen längst bort och där bostadshus kan placeras utan dämpningsåtgärder och ytterligare undersökningar. Cirka 20 % av kvarteret i det nordöstra hörnet ligger inom en grön zon, där behovet av ytterligare mätningar bör utredas från fall till fall innan nya bostäder byggs (0,10 mm/s < vw,95 < 0,20 mm/s). På detta område är risken för konstruktionsskador endast liten, men trivselvärdet får inte överstigas. Husens konstruktioner och grunder ska planeras så att trivselvärdet inte överstigs. Till detaljplanekartan har fogats en beteckning (/tär) jämte bestämmelser för hela kvarteret så att skakningarna från spårbanan med säkerhet beaktas vid anläggandet av kvarteret. En omfattande utredning om skakningarna från spårtrafiken på sträckan Tallmo Nickby har gjorts av Promethor Oy, Utredningen definierar spårtrafikens bullernivå (nuläge och prognos 2030) på denna sträcka. Enligt de tågmängder som använts i utredningens uträkningar kommer den planerade persontågtrafiken inte nämnvärt att påverka bullernivån i granskningsområdet. De största bullernivåerna härstammar från godstågen och deras inverkan syns också i kraven på bostadshusens ljudisolering. Bullret från spårtrafiken i SR-Rautakvarteret (nuvarande och prognos 2030) underskrider riktvärdena i statsrådets beslut 993/1992 om bullernivån utomhus. Bullret på gårdsplanerna är också en viktig faktor som bör mätas, och redan innan byggandet är utevistelseområdet tillräckligt bullerfritt i detta kvarter. Utifrån utvecklingsbilden för Nickby 2009 och det nya arbetet med utvecklingsbilden kommer man att anvisa omfattande nybyggande i omedelbar närhet av järnvägen, vilket förbättrar kvarterets bullersituation ytterligare. Grundvattnets flödesriktning har utretts för Dominokvarterets del (plan N 46) som ligger i närheten av planprojektet, och flödesriktningen går mot Sibbo å, från väster mot öster mot den låglänta ådalen. Eventuella skadliga ämnen från den före detta servicestationen (nuvarande busstation) förs sålunda inte ens med vattnet till SR-Rautakvarteret. På detaljplaneområdet gjordes en

11 undersökning jämte laboratorieprov för att utreda en eventuell förorening av marken. På undersökningsområdet togs prover av jordmånen på tre olika punkter (7, 8 och 9) på ett djup av cirka 5,0 meter under markytan. Det togs 15 prover på jordmånen och punkterna presenteras på undersökningskartan De analyserade provernas totala kolvätehalter överskred inte det lägre riktvärdet för ifrågavarande förening beträffande de skadliga ämnen som undersöktes. Utifrån NTM-centralens förslag och de gjorda utredningarna har en konsekvensbedömning fogats till detaljplanens beskrivning. Likaså har detaljplanekartans bestämmelser preciserats och korrigerats utgående från NTM-centralens utlåtande. 2. Borgå museum Borgå museum/landskapsmuseum för Östra Nyland har bekantat sig med förslaget till detaljplaneändring för det s.k. SR-Rautakvarteret i Nickby centrum, och konstaterar som sitt utlåtande följande: I sitt utlåtande om planutkastet fäste Borgå museum uppmärksamhet vid den från 1940-talet härstammande andelslagsbyggnadens kulturhistoriska värde i förhållande till dess skick som då inte ännu hade undersökts samt vid en noggrannare undersökning av nybyggnationens höjd. Museets åsikter har bemötts på ett vederbörligt sätt. På uppmaning av museet har en undersökning gjorts om husets skick, där det konstateras att byggnaden har många allvarliga fel och är reparationsoduglig. Museet nöjer sig med de presenterade synpunkterna och kräver ingen skyddsbeteckning för byggnaden, men Borgå museum vill uttryckligen påminna om vikten av att uppdatera och komplettera Sibbo kommuns utredning om kulturmiljöer och byggnadsarv med tanke på liknande projekt som väsentligt påverkar det nyare byggnadsarvet i Sibbo. Förslag till bemötande: Planprojektet SR-Rauta (N 44) har utrett de nuvarande byggnadernas skick och renoveringsmöjligheter på det sätt som Borgå museum önskade. Arbetet med att korrigera och komplettera Sibbo kommuns utredning om kulturmiljöer och byggnadsarv är programmerat för år Avsikten är att inleda arbetet i Nickby tätort, där det finns de största utmaningarna att förena gammalt och

12 nytt byggande i takt med att tätorten växer. 3. Museiverket Museiverket har inget att anmärka mot planförslaget beträffande det arkeologiska kulturarvet. Enligt Museiverkets tillgängliga uppgifter finns det på området inga sådana fasta fornlämningar som avses i eller är fredade enligt lagen om fornlämningar (295/1963). Enligt ett samarbetsavtal mellan Museiverket och landskapsmuseet är det Landskapsmuseum för Östra Nyland som ger utlåtanden om den byggda kulturmiljön och landskapet. Förslag till bemötande: Landskapsmuseum för Östra Nyland, Borgå museum, har gett ett utlåtande om den byggda kulturmiljön och landskapet och synpunkterna har kunnat beaktas i planarbetet. I planförslaget har gjorts tekniska korrigeringar utgående från utlåtandena som erhållits till bestämmelserna, och man har kompletterat utredningsmaterialet och detaljplanebeskrivningen. Bilagor: Bilaga 1/ 111 MARKSEKT: Detaljplaneförslagets plankarta Bilaga 2/ 111 MARKSEKT: Detaljplanebeskrivning Bilaga 3/ 111 MARKSEKT: Program för deltagande och bedömning Tf utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen föreslår att kommunstyrelsen godkänner bemötandena till de utlåtanden som getts om förslaget och att den föreslår vidare att fullmäktige godkänner N 44 Detaljplaneändring för SR-Rautakvarteret. Beslut Förslaget godkändes enhälligt. KST 166 Kommunstyrelsen Bilagor: Bilaga 1/ 166 KST: Detaljplaneförslagets plankarta Bilaga 2/ 166 KST: Detaljplanebeskrivning Bilaga 3/ 166 KST: Program för deltagande och bedömning Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen godkänner bemötandena till utlåtandena som getts om förslaget till detaljplaneändring för SR-Rautakvarteret och föreslår för fullmäktige att förlaget till detaljplaneändring godkänns.

13 Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 56 Fullmäktige Bilagor: Bilaga 1/ 56 KFGE: Detaljplaneförslagets plankarta Bilaga 2/ 56 KFGE: Detaljplanebeskrivning Bilaga 3/ 56 KFGE: Program för deltagande och bedömning Beslut Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.