Hus och hem. Lärarhandledning. Vad vill vi med Hus och Hem?
|
|
- Göran Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Hus och hem Lärarhandledning foto: Mats Jansson Vad vill vi med Hus och Hem? Hus och hem handlar om hus och husbyggnation, förr och nu. Vi vill visa hur man läser landskapet i husen och ser sambanden mellan naturresurser och byggande i äldre tid. Elevernas studier av byggnaderna på Skansen kan leda vidare till funderingar skilda levnadsvillkor och till jämförelser med nutida boende här och på andra håll i världen. Materialet är utformat för självstudier i grupp på Skansen och innehåller lärarhandledning med exempel på förberedelse och efterarbete, elevuppgifter samt litteraturtips. Eleverna arbetar undersökande och uppmanas att formulera egna, nya frågor och dra slutsatser av fakta de själva samlat in. Temat berör på ett naturligt sätt flera skolämnen som t ex slöjd, SO, bild och teknik och passar därför för ämnesövergripande studier. Materialet är tänkt för elever i skolår 6-8. Den som önskar fördjupa arbetet på Skansen kan med fördel boka in en museilärare under besöket. Tips, råd och idéer i materialet är tänkta som hjälp och stöd för den som önskar. Man kan naturligtvis använda materialet på annat sätt och med andra arbetsmetoder än de vi föreslår. Som lärare har du möjlighet att anpassa besöket efter egna specialkunskaper och intressen och efter elevernas nivå.
2 2 Har du och klassen synpunkter på materialet eller vill berätta hur ni gjorde får ni gärna höra av er till museilärarna! Adressen finner du vid litteraturförteckningen på sid 13. A. Förberedelser Introduktion och instruktioner Förbered eleverna på vad de ska göra på Skansen. Fundera gemensamt kring mänskliga basbehov som skydd, värme, sömn och mat. En lämplig inledning till besöket kan vara att helt enkelt ställa frågan -Varför finns det hus? Överallt i världen bygger människor hus åt sig. De ser olika ut och är byggda på olika vis. Men varför behöver människor hus? Var tydlig när du förklarar syftet med besöket. Alltför ofta möter vi grupper av misstrogna elever på området som förknippat ett Skansenbesök med hästridning eller sockervadd och som först på plats förstått att det krävdes något annat den här gången. Lite fakta om friluftsmuseet Skansen kan vara till hjälp. Om Skansen Skansen är världens äldsta friluftsmuseum och öppnade På Skansen ska man kunna se och uppleva livet i Sverige i äldre tid. Hus och gårdar har flyttats hit från olika delar av landet. Här kan man se hus både från stad och landsbygd, offentliga byggnader som kyrka och skola, arbetsplatser och hem för både fattiga och rika. Den äldsta byggnaden är från 1320-talet och de yngsta visar tiden runt 1930, men de flesta hus och gårdar visar hur livet såg ut under 1800-talet. Naturen runt byggnaderna har formats för att likna ursprungsmiljön. I norra Sverige på Skansen växer t ex barrträd och björk, i södra Sverige växer hassel, bok och ek. Djuren är en viktig del av Skansen. Här kan man möta äldre typer av husdjur, s.k. lantraser, som försvunnit på moderna gårdar. Här finns också vilda djur som hör till vår nordiska fauna.
3 3 Arbetssättet Vårt förslag till arbetssätt innebär att eleverna kommer till Skansen utan att ha läst in fakta i förväg. I stället ska de med hjälp av sina egna iakttagelser på plats, och med de kunskaper och erfarenheter de bär med sig, svara på frågor och dra slutsatser. I efterhand redovisar de vad de kommit fram till och kompletterar med hjälp av läraren och vidare faktasökning. Arbetssättet innebär att eleverna verkligen är tvungna att undersöka miljöerna på Skansen och fundera själva. Det innebär också att nya frågor kan uppstå i samband med besöket, frågor som man får söka svaret på i andra källor under efterarbetet i skolan. Naturligtvis kan du välja att arbeta på annat sätt. På Skansen kommer eleverna att vara stationerade på fyra olika gårdar: Bergsmansgården från Västmanland, Moragården från Dalarna, Oktorpsgården från Halland och Älvrosgården från Härjedalen. Du kan välja att låta dem arbeta i fyra stora grupper eller i mindre grupperingar. Skansen är stort: gå igenom kartan så att eleverna hittar sin gård och den gemensamma mötesplatsen. Be eleverna ta med penna och underlägg. Om man vill kan man ha med kompass och ta ut riktningar så man vet vad som är södervägg på en byggnad t ex. Tänk på att eleverna kommer att arbeta utomhus. Varma kläder och skor är ett måste under stora delar av året! foto: Jurek Holtzer
4 4 Gårdarna Texterna nedan är tänkta som stöd för dig som lärare och alltså inte elevanpassade. Som lärare är det tryggt att känna till varifrån byggnaderna kommer och vilka frågor som kanske uppstår i samband med arbetet på Skansen. Mer fakta kan du hitta i de böcker och på de hemsidor som presenteras i litteraturlistan längre bak. Bergsmansgården (Byggnader uppförda från sent 1600-tal till tidigt 1800-tal) Byggnaderna är flyttade från Västmanland. De kommer från olika gårdar i Nora bergslag. Samtliga hus är knuttimrade av furu. Taken är täckta med näver och torv och väggarna är rödfärgade. Skorstenarna är gjutna i järn. Landskapets karaktär med skog och järnmalmsfyndigheter avspeglar sig i byggnadernas tjocka timmerväggar och de gjutna skorstenarna. Rödfärgen visar på ägarens status i en tid när de flesta hus var grå. Den stora loftboden är också en statusbyggnad. Här bodde en bergsman som verkade som både jordbrukare och bergsbrukare. Järnmalmen som bröts förädlades och såldes och gav pengar till gården. En viktig byggnad saknas i anläggningen: fähuset för gårdens djur. Det skulle ha utgjort den fjärde och sista sidan i gårdsfyrkanten, men något fähus har aldrig flyttats till Skansen.
5 5 Moragården (Byggnader uppförda från tidigt 1300-tal till 1800-talets mitt) Byggnaderna är flyttade från Dalarna. De kommer från olika gårdar i socknarna Mora och Venjan. Samtliga hus är knuttimrade av furu, men tekniken varierar mellan byggnaderna. Taken är vedtak lagda med näver och trä. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär med gott om skog avspeglas i de tjocka timmerväggarna och i taktäckningen. Byggnaderna omgärdar gårdsplanen som kan stängas till med grindar och portar nattetid. Här bodde en bonde med egen jord och egen skog. Varje byggnad har en specifik funktion, för kor, för hästar, för människor, för mat som behöver förvaras torrt, mat som behöver förvaras svalt, foder, säd osv.
6 6 Oktorpsgården (Byggnader uppförda vid 1700-talets mitt) Byggnaderna är flyttade från Halland. De kommer alla från samma gård. Huvudbyggnaden är knuttimrad, övriga hus är uppförda i skiftesverksteknik av skilda träslag, furu, bok mm. Taken är halmtäckta. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär med jordbruks bygd och blandskog avspeglar sig i byggnadernas halmtak och virkesbesparande byggnadsteknik. Här bodde en självägande bonde. Den slutna gårdsfyrkanten ger skydd mot väder och vind, stänger smådjur som grisar och höns inne och vilda djur ute. Eldfarliga hus, som brygghuset, placeras utanför den slutna kärnan. En bit nedanför gården, vid bäcken, ligger en liten skvaltkvarn.
7 7 Älvrosgården (Byggnader uppförda från 1400-tal till 1800-tal) Byggnaderna är flyttade från Härjedalen. De kommer från olika gårdar i Älvros socken. Samtliga byggnader är knuttimrade av furu. Taken är s.k. vedtak lagda med näver och trä. Väggarna är obehandlade. Områdets karaktär, kuperat och skogrikt, syns i den sluttande gårdsplanen, i de tjocka timmerväggarna och taktäckningen. Byggnaderna är ganska löst grupperade kring gårdsplanen men det finns ändå en tydlig gräns, ett stängsel med grind. Här bodde en bonde med egen jord och egen skog. Varje byggnad har en specifik funktion, för kor, för hästar, för människor, för mat som behöver förvaras torrt, foder, säd o s v. Eldfarliga hus, som smedja och torkbastu, ligger en bit utanför gårdens kärna. I gården finns också en lekstuga. B. Besöket När ni besöker friluftsmuseet Visa respekt för föremål och byggnader! Visa respekt för det som växer och lever! Det faktiska grupparbetet bör man hinna på ca en timme. Elevfrågorna finner du i separat pdf-fil på Lämplig utgångspunkt och återsamlingsplats på Skansen är Seglora kyrka. Vi har tänkt att
8 8 eleverna ska arbeta självständigt, men det är nödvändigt att de någon gång under arbetet får besök av läraren. Naturligtvis är det en fördel om man är flera vuxna. Eleverna måste ha penna och underlag eller block med sig. Om man vill kan man ta med en kompass som kan hjälpa eleverna att ta ut riktningar och se vad som är norrvägg, söderläge etc. Vill ni äta medhavd matsäck kan ni antingen boka Barnmatsalen vid Högloftet hos Skansen bokning på tel eller gå direkt till restaurang Sollidens paviljong Matsäcken. Kommentarer till elevuppgifterna: När det gäller byggnadsmaterial är det intressant hur man har utnyttjat resurser i närområdet. I områden med mycket skog och god tillgång på timmer har man byggt alla hus av hela stockar. I områden där man behövt spara på virke har boningshuset fått timrade väggar medan man sparat på virke i uthusen. Timrets längd har avgjort byggnadens bredd. Timrade hus står på hörnstenar. Ibland har man fyllt ut mellanrummet, ibland har utrymmet under byggnaden lämnats öppet. Takmaterialet i timmerhusen är ofta näver lagt i flera lager. Näver är vattentätt och fungerar ungefär som takpapp. Näverstycken läggs omlott så att vattnet inte kan tränga in i springorna utan rinner av längs kanten. Som tyngd ovanpå har man sedan lagt ved eller torv. Taken lutar så att regn och snö lättare ska rinna av, men torvtaken har en flackare lutning för att inte torven ska hasa ner. I södra Sveriges virkesfattiga jordbruksbygder har man i stället utnyttjat halm som material för taktäckning. Fönsterglas var en av de få saker man inte kunde tillverka på gården. De kostade pengar. Stora fönster var dyra och dessutom släppte de in mer kall luft än mindre. Norrväggen var ofta fönsterlös eftersom den var mer utsatt för kyliga vindar. Mätuppgiften kan väcka protester, en del elever vill ha exakta svar och det kan vara svårt att nå överallt. Syftet med uppgiften är dels att de verkligen ska komma nära en byggnad och se hur den är konstruerad men också märka hur relativa, mänskliga mått äldre byggnader ofta har. Observera att rödfärgen kan färga av sig! Husen de undersöker är inte uppförda efter ritningar, ingen mätte med måttband då de byggdes. Äldre mått som famn, aln, tvärhand och tum utgår från människokroppen. C. Efterarbete och hemuppgifter När ni kommit tillbaka till skolan behöver ni tid för genomgång av de olika gruppernas arbete, och för jämförelse mellan de olika gårdarna. Här finner du förslag på redovisningsuppgifter, vägar att söka mer
9 9 kunskap och enkla hemuppgifter som kopplar arbetet till elevernas egen vardag. Dessutom innehåller materialet fakta om husbygge och flyttning av hus. Skoluppgift: Berätta och sök vidare Klassen har undersökt olika byggnader på Skansen. Nu ska alla grupper berätta kort vad de kom fram till. Eleverna får chans att jämföra och fundera över vad likheter och olikheter kan bero på. Har grupperna lagt ner möda på planritningarna är de en bra utgångspunkt när man diskuterar gemensamt - kanske kan de förstoras upp, överföras till OH eller scannas in? Vi vet inte vem som byggde husen ni har studerat. Den som ägde mark och behövde ett hus såg till att få det byggt. Antingen byggde man själv med hjälp av vänner och grannar eller så lät man en byggmästare bygga huset. Oftast fanns ingen ritning eller plan, man byggde som man alltid hade gjort i trakten. Materialet som man använde fick bestämma måtten på väggarna. Byggnadstraditionen bestämde hur husen skulle se ut. Elevernas svar kring byggnadernas användningsområde, tänkbara ägare och omgivningen runt husen leder vidare till nästa uppgift. Låt dem söka mer fakta om sina hus. Litteraturlistan ger förslag på böcker och webbsidor att använda. Leta i kartböcker på de områden husen kommer ifrån, undersök geografi, växtlighet och klimat och fundera över vad människorna där levde av. Hur flyttar man hus? På Skansen får vi ganska ofta frågor om hur man egentligen gör när man flyttar hus till museet. Timrade hus är faktiskt som gjorda att flyttas. Gamla hus kan ha flyttats flera gånger i samband med arvsskiften och giftermål. Texten nedan och bilden kan vara till hjälp om sådana frågor uppstår i klassrummet. Om man ska flytta ett hus måste man förbereda sig noga. Först ska huset dokumenteras. Man ska fotografera och mäta upp huset med måttband. Alla väggar, vinklar och vrår måste finnas med för att man ska kunna göra ritningar av hur huset ser ut. Man ska också forska i husets historia för att få veta så mycket som möjligt om den som byggt det och dem som bott där. Man gör intervjuer med folk som bott där, grannar och andra som känner till huset väl. Man
10 10 besöker arkiv för att studera dokument om huset, kanske ritningar eller bouppteckningar. Så småningom ska man märka alla husets delar med bokstäver och nummer som skrivs in på ritningarna. Sedan ska huset nedmonteras. Det betyder att man plockar ner huset del för del. Så ska man frakta huset dit det ska. Allra sist ska huset återuppföras på den nya platsen med hjälp av alla ritningar, bilder och nummer, och med hjälp av det man fått veta om husets historia. Bönderna förr märkte också hus när de skulle flyttas, men de gjorde ingen ritning över byggnaden. Idag försöker man i första hand bevara gamla hus på plats. Ibland går inte det, och då kanske huset kan få ett nytt liv på ett museum. Märkningsschema bild Gotthard Gustavsson
11 11 Att diskutera: Varför ska man spara gamla hus? Vilka anledningar kan det finnas till att gamla hus måste bort? Vilka hus tror du kommer att flyttas till friluftsmuseer i framtiden, om femtio eller hundra år? Hemuppgift - Hur bor du? Nu är det dags att koppla Skansenbesöket till elevernas egen vardag. Genom att studera sitt hus/hem med samma förtecken får eleverna lättare att leva sig in i verkligheten bakom Skansens hus. Det har faktiskt bott någon där en gång! Frågor till hemuppgift Bor du i ett eget hus eller i en lägenhet? Vad är ditt hus byggt av? Har man använt material från naturen runt omkring när man byggde huset? Beskriv ditt hus och tänk att du skriver för någon som inte har en aning om hur det ser ut. Rita en plan, eller karta över ditt hem. Jämför med Skansenhuset du undersökte. Vad är likt och vad är olikt? Fråga mamma och pappa, far- och morföräldrar hur de bodde när de var små. Att bygga hus idag Före uppgiften eller vid genomgång efteråt kan det vara bra att tala om byggnation i dag och jämföra med äldre tid.
12 12 Nu för tiden finns det många regler som man måste känna till när man ska bygga ett hus. I varje kommun finns en plan för vilka områden som får bebyggas och vilken sorts hus som får byggas i olika delar av kommunen. Kommunen ordnar vattenledningar och avlopp, vägar och skolor för dem som bor i området. Den som vill bygga ett hus måste be om ett bygglov för att få börja. Man gör mätningar på plats, av marken där huset ska stå. Sedan gör arkitekten en ritning över huset. På ritningen kan man se hur huset kommer att se ut, hur det är planerat. Man ritar ut var väggar, fönster och dörrar ska vara och vilka sorts rum huset skall ha. Kök och badrum, sovrum och vardagsrum, garderober och hall ser olika ut och har olika funktion. Alla rör och ledningar för vatten, ljus, värme och luft måste finnas med på ritningen. Så ska marken beredas och en grund läggas innan själva husbygget kan börja. Dragningar för vatten och avlopp måste också vara gjorda. Många olika yrkesgrupper arbetar på samma husbygge: timmermän och murare, elektriker, plåtslagare, snickare och målare D. Fler idéer Här har vi samlat andra idéer till efterarbete. Säkert kommer du på fler! Välj ut några länder eller regioner i skilda världsdelar och ta reda på hur man bor och bygger där. Ta reda på mer om gamla mått, använd i matematiken! Besök ett arkitektkontor. Undersök på Stadsbyggnadskontoret om det pågår eller finns planer på nybyggnation i närområdet och se om klassen eller en grupp elever kan besöka bygget. Bygg husmodeller (av naturmaterial som pinnar, kottar, stenar, lera, eller av skräp som frigolit, plast, äggkartonger). I Stockholm: Besök Arkitekturmuseet och Folkens museum för att titta på hus.
13 13 E. Litteratur, adresser mm Böndernas bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Finn Werne 1993 Den svenska gården, från torp till herresäte Catharina Svala 1998 Från stock till stuga. Sven-Gunnar Håkansson 1991 Hantverket i gamla hus Svenska föreningen för byggnadsvård och Byggförlaget 1998 Länsmuseerna kan ge råd om byggnadsvård och upplysningar om lokalt byggnadsskick Måttordboken Sam Owen Jansson 1995 På Skansen. Ett Sverige i miniatyr Mona Larsson och Tord Nygren 1996 Skansen Bygnadsvård (Här finns bra skisser över knuttimringsteknik, skiftesverk mm) Skansens handbok i vården av gamla byggnader Gotthard Gustavsson 1953 Skansens hus och gårdar Red Inga Arnö-Berg och Arne Biörnstad 1980 Skiftesverk i Sverige. Ett tusenårigt byggnadssätt. Gunnar Henriksson 1996 Svenska byggnadsvårdsföreningen Svenska hus landsbygdens arkitektur från bondesamhälle till industrination Red Katarina Dunér och Thomas Hall 1995 Stiftelsen Skansen, Box , Stockholm. Vxl: e-post: bokning@skansen.se Materialet producerades ursprungligen av Skansens Visningsavdelning under Arkitekturåret 2001
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING MAJ 2014. Hus och hem. Hus och husbyggnation, förr och nu
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING MAJ 2014 Hus och hem Hus och husbyggnation, förr och nu Studiematerial med lärarhandledning för självständiga studier för årskurs 6-9 Foto: Marie Andersson
Läs merPedagogiskt program. Våren 2014
VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Våren 2014 Välkomna till en ny termin på och Västerås Skolmuseum i Herrgärdsskolan Här är undervisningsprogrammet för våren 2014. Vi erbjuder visningar med innehåll
Läs merPedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se
VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum och
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merFörkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.
Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....
Läs merStudieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merSlåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer 1 2011
Slåtterbladet Nummer 1 2011 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merSkansens hus berättar
Skansens hus berättar En vandring på Skansen för dig som vill veta mer om svensk byggnadstradition På Skansen finns 150 kulturhistoriska byggnader. Nästan alla är byggda i trä. Så var det i Sverige till
Läs merHur bodde man förr? Handledning för lärare och elever i grundskolans år 3-5
Hur bodde man förr? Handledning för lärare och elever i grundskolans år 3-5 Temat för den här handledningen är bostäder. Syftet är att ge en inblick i hur vi har bott i Sverige förr. Syftet är också att
Läs mer19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar
19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus
>>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merTips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor.
Tips och Råd Här får du några användbara tips för montering och skötsel av din stuga från Polhus. Läs gärna igenom hela texten, det kan finnas något litet guldkorn som underlättar arbetet och som man kanske
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merPedagogiskt program Våren 2016
Pedagogiskt program Våren 2016 Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum Här är undervisningsprogrammet för våren 2016. Vi erbjuder visningar med innehåll och kvalitet och hoppas att ni här ska
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merDags att renovera. Frågor och svar för dig som bor på Odlingsvägen 20-34
Dags att renovera Frågor och svar för dig som bor på Odlingsvägen 20-34 Nu är det dags för dig som bor på Odlingsvägen 20-34 att få renoverat i huset, på gården och inne i lägenheten. Det är mycket som
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merTänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.
Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs
Läs merArkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om
Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merTEKNIK ÅR 8 HT 2014 MITT
TEKNIK ÅR 8 HT 2014 MITT HUSPROJEKT Lite bilder och fakta om hus O lliika ttyper av ttak Mål/kriterier För betyget E: Eleven lämnar in sin planritning. Man ser hur eleven har tänkt att allt ska se ut.
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merVad jag gjorde innan
Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt
Läs merSKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merBild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.
Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå
Läs merGör en arkeologisk undersökning på skolan
Gör en arkeologisk undersökning på skolan Bli arkeolog för en dag. Ett spännande fynd har gjorts på er skolgård. Eleverna får hjälpa Regionmuseets arkeolog med en utgrävning. Någonting har hänt på platser
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merINSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa
INSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa En stabil framtid med fiber Snabbt, stabilt och säkert. Att installera fiber i sin villa öppnar teknikens motorväg in i framtiden. Du får möjligheter till
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merIllaren och det skånska köket genom historien
Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Läs merLathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus
Lathund Fo r o versva mningshotade fritidshus Fo re Under Efter Ö versva mningar Enkelt uttryckt beror en översvämning på att mer vatten rinner till ett vattendrag än vad det klarar av att ta hand om.
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs mer2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR
REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merBrogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.
Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen
Läs merKARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12
KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merCatherine Bergman Maria Österlund
Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv
Läs merHa en underbar sommar!
maj 2012 Hej Klippan-vänner! brev Ett nytt Klippan-brev! Läs nyhetsbrevet tillsammans eller välj ut vilka saker du tar upp med din Klippan-sektion. Hör gärna av er om ni vill veta mer om något av det vi
Läs merNågra tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola
Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla
Läs merVi älskar kollektivhus
Vilka fördomar har du om kollektivhus? Näbbstövlar, överpräktigt, linsgryta, batiktryck, storfamilj, progg och hippies? Men i kollektivhuset Stolplyckan hittade vi bara vanliga lägenheter och väldigt många
Läs merVikingatiden. - kreativt på olika sätt
Vikingatiden - kreativt på olika sätt Vikingatiden Vikingatiden ett ämnesövergripande tema som utgår från kunskapskraven i svenska, historia, religion, och bild. Målet är att utifrån elevernas frågor om
Läs merNorr Hårsbäcks missionshus
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merGammaldags lektion Västerås Skolmuseum
Gammaldags lektion Västerås Skolmuseum Åldersgrupp: förskolans 5-åringar till år 2 och särskolan Max antal: 30 Tid: Kan bokas 5 februari-8 mars, tis-tor kl. 10.00 och 11.00 Längd: ca 1 timme Kontakt: ulla.blomqvist@vasteras.se,
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merEn liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merMarie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med
181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merNallelek Lärarvägledning
NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merGrön Flagg för Vallaskolan
Vallaskolan Grön Flagg för Vallaskolan Tema: Skog Hur ofta har miljörådet träffats? På Vallaskolan arbetar vi med våra miljöfrågor på elevrådet Vi träffas en gång i månaden Elever från alla klasser, år
Läs mervärldsarvsgården JON-LARS
världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden
Läs merSÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merB. Välsignelse inför skolstarten
B. Välsignelse inför skolstarten De barn som skall börja skolan kan välsignas på våren strax före skolstarten på hösten. Välsignelsehandlingen leds av en präst en annan församlingsanställd. Välsignelsen
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs merEtt gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område
Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt
Läs merNycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott
Nycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott Onsdag 15 augusti 2012 för lågstadie- och mellanstadielärare och fritidspedagoger Torsdag 16 augusti 2012 för högstadie- och gymnasielärare Hur
Läs merÅngbåt med brygga. Pepparkakshus 2006. 2006 års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter...
Pepparkakshus 2006 Ångbåt med brygga 2006 års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter... Ni får ju vara beredd att fuska lite, för som vanligt är våra mallar
Läs merFrågelista - fastighet
Säljare Objekt Frågor att besvara om fastigheten Fastigheten Varberg Tofta 1:51 med adressen Rannevägen 7, 43295 Varberg Frågorna i denna frågelista besvaras av säljaren. 1 a. När förvärvades fastigheten?
Läs merIngelstorp, Rynningen. Län. Ingelstorp, Rynningen Götaland Kommun Gullspång Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 65 m² Område Hova Tillträde tidigast
Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Gullspång Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 65 m² Område Hova Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Idylliskt torp på slutet
Läs merAndré 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merSkapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras!
Skapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras! Kärlek till hållbarhet Från skog till tryckimpregnerat Brunt eller grönt? En smaksak. För att skapa material till en härlig uteplats eller ett stabilt staket
Läs merSagt & gjort. House of Alvik
House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som
Läs merNu är det våren 2014.
Nu är det våren 2014. Så möts vi här ikväll, på den plats som många av oss tycker hör till en av de vackraste platserna på jorden. En del av oss är som stannfåglarna som lever i trakten under hela året
Läs merHUS Vi bygger på era Villkor!
HUS Vi bygger på ERA villkor! Vi bygger på ERA villkor! Vi bygger våra hus på dina villkor helt och hållet. Du har en husdröm vi förverkligar den med hjälp av dina skisser, samt våra erfarna säljare och
Läs mer30 1/2009 TIMMERHUS INTERIÖR
30 1/2009 TIMMERHUS & INTERIÖR Holländska på svenska Corina och Marcos timmerhus Det är en riktig vinterdag med ymnigt snöväder då vi beger oss till Orsa för att hälsa på Corina och Marco i deras nya timmerhus
Läs merRapport 2013:14. Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland.
Rapport 2013:14 Hagbystugorna Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland. Hedvig Bellberg Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Rapport
Läs merIDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se
IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merPernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar
Läs merStäll er i åldersordning, utan att prata med varandra. Nu skall eleverna ställa sig i åldersordning, äldst först, yngst sist.
Samarbetsövningar Hur lång är linan? Lägg ut en lina i kringelikrokar, runt saker, högt, lågt osv. Eleverna får till uppgift att ta reda på hur lång linan är, det är det enda som eleverna får höra. Tanketips:
Läs merFrågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)
Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merFamil jebostäder bygger nya bostäder! Kvarteret Kalkbruket
Famil jebostäder bygger nya bostäder! Kvarteret Kalkbruket årstadal Inflyttning under våren 2009 kalkbruket_skiss.indd 1 06-12-11 09.54.05 Välkommen till det goda boendet! En ny stadsdel nära city, vatten
Läs merInge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta
Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med
Läs merInformation och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland
Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen
Läs mer3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.
3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan. 3. Skiss i skala 1:1000. Visar bron när den är öppnad för båttrafik. Flytbryggor
Läs merByggregler för Aspviks koloniträdgårdsförening
1 Byggregler för Aspviks koloniträdgårdsförening Detta dokument är godkänt av styrelsen och gäller fr.o.m. 2016-03-05 2 Sammanfattning av kommunens byggregler vid ny-, om- och tillbyggnad. Nuvarande byggregler
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merTitta in i medeltiden
Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera
Läs mer