2/11 Om hiv, sex & sånt. Migranter och hiv Höstens nya kurser

Transkript

1 2/11 Om hiv, sex & sånt Migranter och hiv Höstens nya kurser

2 INSIKT 2/11 9 Handläggarna behöver kunna mer 200 tjänstemän har gått på tvådagarskurs inom projektet Hiv en fråga för Migrationsverket. 11 Alla som behöver får behandling Anders Thalme, överläkare på Hiv-mottagningen svarar på frågor. 12 Förlegad syn på sexköp Många som säljer sex är män, unga och hbt-personer, enligt nya rapporten Osynliga synliga aktörer. 15 GÅ PÅ KURS I HÖST! Presentation av Lafas alla kurser. OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger 4 Inte ömmande omständighet nog Hiv är inte en ömmande omständighet nog för Grace. Hon riskerar att utvisas från Sverige tolkar utbildas i sex och samlevnad Att tolka samtal om sex och samlevnad kräver förmåga till tonträff. Ett samarbetsprojekt utbildar tolkar för specialkompetens. 19 Alla tiders heta ämne Mycket har hänt inom skolans sexualundervisning på 60 år men vissa diskussionspunkter är eviga. Intervju med Lena Lennerhed. 24 Oroande siffror Hbt-personer dricker mer och tar mer droger än genomsnittsbefolkningen. 26 Nytänkande behövs Bara en av tre skyddar sig med kondom enligt UngKAB09. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan anno Vågad sommarkampanj I vilken stadsdel gungar sängarna mest taktfast i sommar? Om Lafas sommarkampanj Liggprofilen. 29 REGIONNYTT 30 Sen sist, Kortfattat KENNETH JONASSON/SCANPIX SWEDEN På gång på Lafa Lusthuset LAFAS BIBLIOTEK Lusthuset har flyttats och öppnats i en nybyggd lokal inom fastigheten på Västgötagatan 2. I Lusthuset finns nära böcker inom området sexuell hälsa, informationsmaterial och ett antal svenska och internationella tidskrifter till utlån för dig som arbetar med till exempel sex- och samlevnadsundervisning. Biblioteket har öppet varje måndag och torsdag kl MARTINA JUNSTRÖM KONTAKTA LIS-MARIE KANON, telefon , för besök andra tider. Välkomna! Ny distributör! Från och med juni 2011 sköter företaget Medicarrier distributionen av kondomer och informationsmaterial åt Lafa. Kondomer beställs som tidigare på: kondom@lafa.nu och informationsmaterial på: lafa.nu/ informationsmaterial. Tänk på att göra era beställningar i god tid. INSIKT om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa, enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon Fax Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm Redaktörer Martina Junström martina.junstrom@sll.se Telefon Hanna Ådin (föräldraledig fr o m nov 2010) Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin (föräldraledig) Layout: Lotta Continua lotta@lottacontinua.se Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt claes.sjostedt@sll.se Telefon Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN INSIKT 2/11

3 LEDARE LOUISE STORM INSIKT ringde till PÄR WIKTORSSON, ny ordförande för Stockholm Pride 2011 som i år går av stapeln den 1 7 augusti. Årets tema är Öppenhet. I år lämnar Stockholm Pride de traditionella områdena Pride Park och Pride House och firar istället i Kungsträdgården och på Sergels Torg. Varför? Vi vill bjuda in fler besökare till en samlad festival mitt i staden. Vi hbtq-personer har rätt till det offentliga rummet, och det känns fantastiskt att göra det möjligt för fler att stolt samlas. Vi bevarar festivalens själ, som ligger i blandningen av fest, politik och kultur, samtidigt som vi förnyar oss och vänder oss till fler delar av hbtq-communityt med vänner. Besökarna kommer att möta innehållet från tidigare Pride Park och Pride House, fast i ny skepnad och med en del överraskningar. Kommer de som brukar besöka Pride ändå att känna igen sig, tror du? Mycket kommer att kännas igen. Pridekänslan, att vara bland vänner och få vara sig själv, bevarar vi med hjälp av många trogna samarbetspartner och olika hbtq-aktörer som skapar festivalen tillsammans med oss och samlas under regnbågsflaggorna. Vännerna blir bara fler. Det blir utställare, restauranger, seminarier, konst och scenframträdanden i en härlig blandning. Programmet har både klassiska inslag, som schlagerkvällen och sexualpolitiska debatter, och nya som rockkvällen och en bättre blandning med seminarier i Kungsträdgården och show på Kulturhuset/Stadsteatern. Sedan kommer det till exempel, som alltid, gå att markera samhörighet och gemenskap genom att skaffa årets snygga dog tag som vi kommer se många besökare ståta med. Och så klart kommer vi som vanligt slå nya rekord med vår parad. Vad är dina förhoppningar inför Pride 2011? Att alla vi som gör och besöker festivalen ska kunna se tillbaka på året då vi både hade en dunderfest utan motstycke och var med och förändrade hela känslan av Stockholm och Sverige som öppnare att leva i och besöka. MARTINA JUNSTRÖM Dunderfest utlovas på Pride 6 augusti. Då uppträder Camela Leierth på Kungsträdgårdens stora scen under Stockholm Pride Party Night FÖRENINGEN STOCKHOLM PRIDE Skön sommar! INTERVJUN MED GRACE i det här numret av INSIKT beskriver i ett nötskal de svårigheter som många hivpositiva migranter möter i Sverige. Rädslan att bli utfrusen av sina landsmän, känslan att vårdpersonal ibland är osäkra när de möter en hivpositiv patient och att det inte riktigt går att lita på tolkarnas tystnadsplikt. Migranter är den grupp som står för nästan hälften av alla nyupptäckta fall av hiv i Sverige och är en prioriterad grupp i det hivförebyggande arbetet. Berättelsen om Grace speglar även de utmaningar som finns i preventionsarbetet. Det handlar om att få fler asylsökande och nyanlända att hivtesta sig så att de kan få stöd och behandling i rätt tid och att öka hivkunskapen och förståelsen bland vårdpersonal och tolkar för hur det är att leva med hiv. Temat för detta nummer av INSIKT är migranter och hiv. Vi tar bland annat upp asylsökande och hiv ur olika perspektiv. Läs också om ett utbildningsprojekt riktat till tolkar med målsättningen att öka deras kompetens att tolka när det handlar om sexualitet, könssjukdomar och hiv. I landstinget pågår även ett större projekt som syftar till att öka tillgängligheten till testning och rådgivning för asylsökande och nyanlända. En tidigare studie gjord av Veronica Svedhem Johansson, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, visade att i en grupp som fick sin hivdiagnos sent, i några fall så sent att det inte gick att behandla, var över hälften personer med migrantbakgrund. Projektet handlar om att undersöka attityder och behov i migrantgruppen, att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal om vikten av att aktivt erbjuda hivtestning och att hitta sätt att nå ut och motivera migranter till hivtestning. Projektet ligger under Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och bland andra Smittskydd Stockholm, Sesam KS och Lafa deltar. ATT PÅMINNA OM hivtestning och erbjuda lättillgänglig testning blir huvudbudskapet i sommarens kampanj i anslutning till Stockholm Pride. För gruppen män som har sex med män är det extra viktigt att känna till sin egen och partnerns hivstatus. Liksom tidigare år står samverkansgruppen StopHIV bakom kampanjen. I gruppen samarbetar Lafa, Posithiva Gruppen, Smittskydd Stockholm, RFSL, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom och Venhälsan. RESULTATEN FRÅN UngKAB09-studien som undersökte ungas kunskap, attityder och beteenden kring sexualitet visar tydligt att det behövs kontinuerligt arbete för att öka kondomanvändningen. Studien visar att ungdomar vill ha tillgång till kondomer där man möts och det tar vi på Lafa fasta på i vår årliga sommarkampanj. Våra kondomutdelare kommer att finnas på plats där ungdomar möts i Sommarstockholm och vi kommer också att synas på andra ställen i stan och i mobilen! Navet i kampanjen blir som vanligt 08- kondomen och webbplatsen kondom08.nu. För alla som efter sommaren känner att det ändå vore bra att testa sig för klamydia så är Klamydiamåndagen tillbaka 12 september med öppet hus på många mottagningar runt om i länet. På webbplatsen klamydiamåndagen.se kan man fixa en påminnelse att det är dags för testning till sig själv eller en kompis. Ha en skön sommar! GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, chef på Lafa 2/11 INSIKT 3

4 MIGRANTER OCH HIV HIV ÄR INTE EN Ömmande omständighet NOG FÖR GRACE Grace kom som flykting till Sverige för drygt tre år sedan. Hon bodde på en flyktingförläggning i ett litet samhälle i Norrland när hon fick veta att hon har hiv. - Det var som om jag dog där och då. Jag föll ned i ett fullständigt mörker, berättar hon. Hennes juridiska ombud såg sjukdomen som ytterligare ett skäl att ge Grace uppehållstillstånd men hon har fått avslag och riskerar att utvisas. TEXT: ANNA DAHLQVIST FOTO: ULRICA ZWENGER När jag ringer Grace för att bestämma tid och plats för intervjun är hon glad. Det är en av de första vårdagarna men det är inte fågelkvittret eller de spirande snödropparna som ligger bakom glädjen i rösten. Det är hennes virusnivåer. Hon har precis varit på hivmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset och fått veta att de fortfarande är låga. Ännu behöver hon inte börja med bromsmediciner. Jag är alltid väldigt nervös när jag ska dit. Det är en sådan lättnad att slippa bromsmedicinerna. Och jag får ny energi när jag träffar läkarna på Karolinska, säger hon. Det går vanligtvis ett halvår mellan läkarbesöken och under den tiden försöker Grace att tänka så lite som möjligt på sin diagnos. Helst vill hon bara glömma att hon har hiv men det är inte så lätt. Oron finns där, den maler i bakhuvudet, och ibland växer den och blir till en svårkontrollerad rädsla. Men Grace vill inte prata med någon kurator eller psykolog. Då skulle det bli ännu svårare att glömma. Läkarna säger att jag kommer att kunna leva ett normalt liv och att bromsmedicinerna är bra, men tänk om en kurator eller psykolog säger något annat? Nej, jag vill inte. Hon skakar snabbt på huvudet. RÄDD ATT BLI UTFRUSEN Att prata med någon annan, en vän eller en kompis, är otänkbart. De människor som Grace känner här i Sverige kommer i de flesta fall från samma östafrikanska land som hon själv. Grace är fullständigt övertygad om att hon skulle bli utfrusen om det blev känt att hon har hiv. Därför tackar hon nej till erbjudanden om tolk på hivmottagningen och väljer istället att prata engelska. 4 INSIKT 2/11

5 Alla säger att hiv är accepterat i Sverige, att det är okej att berätta, men jag såg ju att till och med sjuksköterskan på vårdcentralen var rädd för mig. Om hon blev rädd vad skulle då inte alla andra bli? 2/11 INSIKT 5

6

7 MIGRANTER OCH HIV I mitt hemland blir den som har hiv till och med förskjuten av sin egen familj. Det är lika illa som om man vore en mördare. Inför läkarbesöken ber hon till gud att det inte ska dyka upp någon i väntrummet som känner igen henne och för säkerhets skull tittar hon ned i golvet i väntan på att bli inropad. Grace har inget eget hem, utan flyttar runt mellan olika Stockholmsförorter där det finns familjer från hennes hemland som är villiga att upplåta en sängplats. Hon har fått flera avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och sommaren 2009 kom första beskedet om utvisning. Men hennes juridiska ombud överklagade och processen pågår fortfarande. Grace kan därför inte tvingas att lämna landet. Inte just nu. Eftersom hon inte får mer än lite drygt tusen kronor i månaden i bidrag från staten är hon beroende av andras goda vilja för att inte hamna på en flyktingförläggning eller på gatan. Men om de som jag bor hos skulle få veta att jag har hiv så skulle jag inte få bo kvar. Jag är så rädd att de ska komma på mig. Varje gång jag blir förkyld eller får något utslag oroar jag mig för att det har med min sjukdom att göra, att jag ska bli sämre och avslöjad. KRIMINELLT AV VARA LESBISK Hon är i trettioårsåldern. Exakt ålder, namn och hemland vill hon inte gå ut med, av fruktan för att bli igenkänd. Grace flydde eftersom hon är lesbisk och levde i ett land där homosexualitet är kriminellt och kan straffas med fängelse. Hon hade blivit påkommen och utsattes för stenkastning och dödshot. Utan skydd från myndigheterna blev hotet högst verkligt och hon bestämde sig för att fly. Vart hon var på väg visste hon inte när hon betalade den flyktingsmugglare som sedan dirigerade henne till ett plan som tog henne till Stockholm. Väl framme blev hon placerad i ett vinterkyligt litet samhälle i norra Sverige. Det gick några månader innan den där dagen kom. Onsdagen den 26 mars Det var då Grace fick veta att hon har hiv. Jag föll ihop framför läkaren. Det var som om jag dog där. Trots att de hade bett mig att lämna flera blodprov kunde jag inte föreställa mig att jag skulle ha hiv. Jag misstänkte det aldrig och vet inte hur jag har fått det. En tid av kompakt mörker följde. Grace varken sov eller åt och hon tillbringade den mesta tiden gråtande inne på rummet på flyktingförläggningen. I mitt hemland hade jag sett människor med hiv på tv. De hade insjunkna ansikten och såg så sjuka ut. Jag tänkte bara att nu kommer jag att dö, säger hon. Hon delade rum med två andra kvinnor på flyktingförläggningen men hon vågade inte berätta något för dem. Alla säger att hiv är accepterat i Sverige, att det är okej att berätta, men jag såg ju att till och med sjuksköterskan på vårdcentralen var rädd för mig. Om hon blev rädd vad skulle då inte alla andra bli? HIV EN ORSAK ATT FÅ STANNA? Det tog ett tag innan läkarnas garantier om att hon skulle kunna leva ett bra och långt liv med hiv började sjunka in. Hon bestämde sig för att lämna det lilla norrländska samhället som bara förknippades med sjukdom och död för henne och flyttade till Stockholm. Remissen gick till Karolinska universitetssjukhuset och där har hon varit patient i flera år nu. Sedan Grace fick hivbeskedet har sjukdomen funnits med som en del i ansökan om uppehållstillstånd. Inom ramen för så kallade synnerligen ömmande omständigheter kan en person beviljas uppehållstillstånd om hon eller han lider av en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet. Men i Graces fall skriver Migrationsverket att det finns möjlighet till behandling av hivinfektion i hemlandet. Graces juridiska ombud har i sina överklaganden svarat med en hänvisning till Världshälsoorganisationen WHO som slagit fast att knappt en femtedel av dem som behöver bromsmediciner i landet får det. Migrationsverket konstaterar i och för sig att hälsovården i det aktuella landet är bristfällig och att det saknas tillräckliga resurser för att ge alla behövande bromsmediciner. Men möjlighet till behandling kvarstår som besked. Själv vet inte Grace något om behandlingsmöjligheter i hemlandet. Och på ett sätt är det som om det inte spelar någon roll. Hon är ändå övertygad om att hon skulle bli dödad på grund av sin sexuella identitet om hon tvingades återvända. Men det hon känner till om hiv är skammen. Att leva med hiv är att bli paria. I mitt hemland blir den som har hiv till och med förskjuten av sin egen familj. Det är lika illa som om man vore en mördare. SYNNERLIGEN ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR hivpositiva migranter som inte har andra skäl att få stanna i Sverige än just hälsotillståndet kan endast ges inom ramen för synnerligen ömmande omständigheter. Det är en så kallad undantagsbestämmelse i utlänningslagen. Uppehållstillstånd kan beviljas en person som lider av en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet men däremot i Sverige. Det ska dock beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. 2 maj presenterades en kartläggning av hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna tillämpar synnerligen ömmande omständigheter. Uppdraget kom från migrationsminister TOBIAS BILLSTRÖM och bakgrunden var misstankar om att lagutrymmet används alltför strikt. Men EVA LÖNQVIST som lett kartläggningen kom fram till att praxis i huvudsak ligger i linje med lagen. Hon skriver bland annat att hon och hennes medarbetare sett...att uppehållstillstånd beviljats när det varit oklart om vård funnits i landet eller när vården där bedömts som bristfällig. Andelen uppehållstillstånd utifrån synnerligen ömmande omständigheter har minskat de senaste åren men Eva Lönqvist tolkar det som att...bestämmelsen numera tycks ha den undantagskaraktär som avsetts. 2/11 INSIKT 7

8 MIGRANTER OCH HIV Samtal om hiv och sexualitet kan vara känsliga och i de fall en tolk ska fungera som språklig brygga ställer det stora krav på dennes förmåga till tonträff. I ett nytt projekt utbildas ett stort antal tolkar i Stockholmsområdet i sex- och samlevnadsfrågor för att bättre klara den uppgiften. GETTY IMAGES 150 tolkar utbildas i sex och samlevnad DET HANDLAR OM vilka ord och vilket kroppsspråk man använder, det är en fråga om nyanser. Det bygger mycket på känsla om det ska bli ett förtroendefullt samtal och inte ett samtal där patienten känner sig kränkt. Det säger Åsa Cronberg från juristfirman Alma som arbetar som konsult för Hiv- Sverige i projektet Hiv och migration. Tanken på att specialutbilda tolkar kom ursprungligen från personal på infektionskliniken på Karolinska berättar hon: De satt med oron att om patienten upplever något som negativt och förolämpande så leder det till dålig kontakt. De ville ha tolkar med extra kompetens på området. För många nyanlända hivpositiva migranter är infektionskliniken den enda plats där de kan tala öppet och få stöd i hur de ska leva med sin infektion. Det finns en utbredd rädsla för att bli utfryst ur gemenskapen med andra landsmän om det kommer ut att man är hivpositiv. Många migranter och asylsökande är livrädda för att tolken ska berätta vidare vad som sägs under samtalet. Även om tolken lyder under sekretess blir den rädslan i sig ett hinder i kommunikationen, det är viktigt att tolken själv är medveten om det, säger Åsa Cronberg. I den tolkutbildning som Hiv-Sverige nu anordnat tillsammans med Lafa och tolkförmedlingen Transvoice får deltagarna grundläggande kunskaper om bland annat hiv och andra sexuellt överförda infektioner, smittskyddslagens bestämmelser och frågor om sexuell identitet. SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET ägnas åt hur det kan vara att leva med hiv och de livsvillkor hivpositiva migranter ofta lever under. Kursdeltagarna får även möjlighet att reflektera över sin egen inställning till sexualitet och över sin roll i samtal som rör sexuell hälsa. De närmaste tre åren kommer 150 tolkar kunna lägga till specialutbildad inom sex- och samlevnadsfrågor på sitt kort i Transvoice dataregister. Det är meningen att sjukvårdspersonal och andra som söker en tolk inför till exempel ett hälsosamtal där man ska prata om hiv, sexuell hälsa eller andra frågor knutna till sexualitet, i första hand ska vända sig till en tolk som gått utbildningen.transvoice/stockholms tolkförmedling är den tolkförmedling som i första hand ska användas inom Stockholms läns landsting enligt upphandling och man utför cirka tolkuppdrag årligen inom landstinget. Grundskälet till att vi ville vara med och arrangera utbildningen var att det här är ett ämne som inte specifikt ingår i den traditionella tolkutbildningen så som hälso- och sjukvårdsfrågor gör, säger Jonas Ahlstedt, VD för Transvoice. Enligt svensk tolksed ska en tolk översätta vad som sägs så exakt det går, opartiskt och neutralt, inte som i andra länder där en tolk mer kan ha rollen av en slags guide in i samhället, berättar han. Någon styrande roll varken kan eller ska alltså en tolk ha. Men då det gäller områden som kan vara känsliga, är det bra att ha haft tillfälle att reflektera över sin roll: Man behöver förstå hur de olika parterna 8 INSIKT 2/11

9 HIV EN FRÅGA FÖR MIGRATIONSVERKET Handläggarna behöver kunna mer Migranter står för nästan hälften av alla nyupptäckta fall av hiv i Sverige. Det gör hiv till en mycket angelägen fråga för Migrationsverket. Att handläggarna informerar om hivtester och bromsmediciner kan vara livsviktigt bokstavligt talat. Sedan två år tillbaka arbetar myndigheten med att öka personalens kunskap om hiv. ULRICA ZWENGER Åsa Cronberg är jurist och arbetar som konsult för Hiv-Sverige i projektet Hiv och migration. tänker och lära sig hur man kan förhålla sig för att behålla sin opartiskhet och neutralitet. I många kulturer är det här tabubelagda områden som man inte pratar om. Det måste man stå över som tolk, man måste kunna hantera situationen och översätta vad som sägs. MARTINA JUNSTRÖM FAKTA TOLKUTBILDNINGEN är ett treårigt projekt i samarbete mellan Hiv-Sverige, Lafa och Transvoice. Under projekttiden kommer 25 tolkar per termin, sammanlagt 150 personer, att certifieras som specialutbildade inom sex- och samlevnadsfrågor. Alla tolkar som arbetar åt Transvoice har skrivit under ett avtal om sekretess. OM MAN INTE har rätt kunskap är det lätt att man inte ens berör hiv i mötena med nyanlända migranter. Men genom att ge information om vart i samhället man kan vända sig för att få hjälp och uppmuntra alla att gå på den hälsoundersökning de erbjuds kan vi bidra till att minska konsekvenserna av sjukdomen, säger Anna Bennermo som är handläggare på en av Migrationsverkets mottagningsenheter i Solna. Hon är en av dem som har utbildat sig inom projektet Hiv en fråga för Migrationsverket och hon sätter fingret på vilken betydelsefull roll Migrationsverkets personal kan ha för hivpositiva migranter. De handläggare som arbetar med mottagning och återvändande gör inte några juridiska prövningar, men de förmedlar besluten. De gör också sociala utredningar, informerar om rättigheter och skyldigheter och försöker under processen identifiera sociala och medicinska behov bland migranterna. De har en unik möjlighet att hjälpa migranter att upptäcka sin hivstatus eller att lotsa vidare människor med redan konstaterad hiv till vården. Generellt kan man väl säga att det finns ett behov av mer kunskap om hiv på Migrationsverket, säger Anna Bennermo. Det var hos handläggarna det började, enligt Eva Thyselius som är en av projektledarna för Hiv en fråga för Migrationsverket. Efterfrågan på mer kunskap om hiv kom direkt från golvet och 2009 drogs därför projektet igång. En rad brister konstaterades; personalen visste för lite om behandlingsformer och om hivpositivas livssituation. De behövde mer information om vård och stöd i migranternas hemländer. Ett annat problem var att alltför få migranter gick på de hälsoundersökningar med hivtest som erbjuds alla nyanlända. Det betyder att de inte får möjlighet till en tidig diagnos och då finns det en risk att de inte får behandling i rätt tid. Hivtesterna och hälsoundersökningarna är också viktiga för att förebygga smittspridning, säger Eva Thyselius. OMKRING 200 PERSONER på Migrationsverket har gått den två dagar långa utbildningen som erbjuds inom ramen för projektet. De allra flesta arbetar med mottagning och återvändande, betydligt färre med den juridiska prövningen. Drygt tjugo handläggare har gått en fördjupad utbildning för att kunna fungera som en slags kontaktpersoner när det gäller hivfrågor. Anna Bennermo på Solnakontoret är en av dem. Min roll är bland annat att uppmuntra mina kollegor att gå utbildningen som 2/11 INSIKT 9

10 MIGRANTER OCH HIV erbjuds. Tanken är också att vi som kontaktpersoner ska kunna stödja våra kollegor i hivfrågor, sprida kunskap och hålla frågan om hiv vid liv på enheten även när projektet har avslutats. Frivilligorganisationerna Hiv-Sverige och Noaks Ark fungerar som Migrationsverkets samarbetspartner i Hiv en fråga för Migrationsverket. Eva Thyselius beskriver samarbetet som oerhört lyckat. Många frivilligorganisationer har mer eller mindre stått och dunkat på dörren till Migrationsverket och när de fick komma in upplevde vi en sådan medvind, säger hon. Åsa Cronberg på juristfirman Alma arbetar med Hiv en fråga för Migrationsverket för Hiv-Sveriges räkning och driver även Hiv- Sveriges projekt Migration och hiv. Vi har märkt att Migrationsverkets handläggare hänvisat flera migranter till oss sedan projektet drog igång, inte minst sådana som fått avslag och behöver råd och stöd när de ska återvända till sina hemländer, säger Åsa Cronberg. Och det är just de handläggare som arbetar med återvändande som uttryckt det största behovet av mera kunskap. DET VAR TYDLIGT från första början att de hade problem med att motivera människor att återvända till sina hemländer när de inte visste hur det fungerade med vård och annan hjälp för hivpositiva i de länderna, berättar Eva Thyselius. Hon och den andra projektledaren Charlotta Eriksson planerar nu att resa till Etiopien tillsammans med Åsa Cronberg för att titta närmare på hur vården för hivpositiva fungerar i praktiken och konsekvenserna av stigmatiseringen av dem som lever med hiv. Åsa Cronberg berättar att hon mött till exempel många etiopier med hiv i Sverige som vittnat om en oerhörd skräck för att återvända. De berättar om brist på bromsmediciner, om ett svårt stigma och att kvinnor drabbas hårdare än män. Men för att ta reda på hur det egentligen ligger till måste man göra ett riktigt grävjobb, besöka lokala sjukhus och prata med människor på plats, säger Åsa Cronberg. HON HAR LÄNGE varit kritisk till att Migrationsverket och migrationsdomstolarna gör alltför få individuella bedömningar av hivpositivas möjligheter till vård i hemlandet och menar att risken är att ett avslag utifrån en mer generell bedömning blir en dödsdom. Jag tycker att det är synd att det inte är fler som arbetar med de juridiska prövningarna på Migrationsverket som har gått utbildningarna om hiv, säger hon. Eva Thyselius på Migrationsverket håller med och berättar att de försökt få fler från prövningen att delta. Men det har inte prioriterats av cheferna på prövningen även om handläggarna själva velat gå, säger hon. Nu återstår bara ett halvår av projektet. I december 2011 avslutas det. Vi jobbar hektiskt nu för att det här ska leva kvar efter projektets slut och sätta sig i organisationen. Det tunga arbetet har varit den interna förankringen, säger Eva Thyselius. ANNA DAHLQVIST Eva Thyselius, en av projektledarna för projektet Hiv en fråga för Migrationsverket, som avslutas i december, t v. T h, Anna Bennermo, handläggare på en av Migrationsverkets mottagningsenheter i Solna. ULRICA ZWENGER 10 INSIKT 2/11

11 Anders Thalme, överläkare på Hivmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. ULRICA ZWENGER Alla som behöver får behandling Vinsten med att sätta in behandling mot hiv i tid är större än de risker som ett eventuellt avbrott i behandlingen kan innebära. Det menar Anders Thalme på Hiv-mottagningen, på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. ANDERS THALME är överläkare på Hiv-mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Trettio procent av landets hivpositiva är, liksom Grace i reportaget tidigare, inskrivna på Hiv-mottagningen i Huddinge och patienterna kommer från 105 olika länder. Anders Thalme har mångårig erfarenhet av patienter som påbörjar bromsmedicinering i Sverige men riskerar att avvisas utan att veta om behandlingen kan fortsätta i hemlandet. positiva migranter som riskerar att avvisas och därmed kan tvingas avbryta den påbörjade behandlingen? De som har behov av behandling får det. Vi behandlar inte migranter på något annt sätt än våra andra patienter. Vår bedömning är att vinsten med att sätta in behandling i tid är större än riskerna som ett eventuellt avbrott i behandlingen kan innebära. Vad är riskerna med behandlingsavbrott? Vid många avbrott finns en risk för resistensutveckling. Om det blir ett totalt avbrott är risken naturligtvis att patienten utvecklar aids och andra allvarliga sjukdomar. Hur ofta lyckas ni etablera kontakt med vårdgivare i mottagarlandet när en patient tvingas lämna Sverige? Det är mycket sällan vi lyckas med det. Det finns flera problem med att vi inte kan överföra kunskap om vad vi lärt oss om patienten till en annan vårdgivare. Det finns en avsevärd risk att behandlingen blir sämre om inte vårdgivaren känner till Hur ser ni på att inleda behandlingar för hivtidigare resistensproblem, överkänslighetsreaktioner eller andra komplicerande sjukdomar. Skickar ni med mediciner? Om vi vet att en patient ska utvisas skriver vi ut mediciner så att det räcker flera månader. Gör ni någon uppföljning av tidigare patienter som avvisats från Sverige? Nej, vi har ingen möjlighet att göra det. Hur skulle du önska att förutsättningarna såg ut? Ett drömscenario vore att det fanns samma möjligheter i samband med avvisningar eller utvisningar som det finns när patienter flyttar inom västvärlden idag. Då skickar vi en remiss till en specificerad vårdgivare med sammanfattning av sjukdomstillståndet, provsvar och eventuella problem. Det skulle också innebära att vi skulle veta om det finns tillgång till rätt läkemedel för den aktuella patienten. ANNA DAHLQVIST 2/11 INSIKT 11

12 Förlegad syn på SEXKÖP många som säljer sex är män, unga och hbt-personer Myndigheternas syn på försäljningen av sex är förlegad. Förutom att den bygger på heteronormativa antaganden osynliggör den en stor grupp sexsäljande personer som riskerar att fara illa. De slutsatserna dras i en ny rapport om hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster. SEXFÖRSÄLJNINGEN ÄR MYCKET mer komplex än vad vi hittills velat se. Det fungerar inte längre att tillämpa de gamla perspektiven, säger Suzann Larsdotter. Hon är projektledare på RFSL och ansvarig för den nyligen släppta rapporten Osynliga synliga aktörer. Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster, ett regeringsuppdrag som RFSL fick I den intervjuas en mängd hbt-personer med erfarenhet av att ge och/eller ta emot ersättning för sex samt yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen. I tidigare rapporter och utredningar som handlat om sexförsäljning i Sverige står att gruppen sexsäljande hbt-personer är osynlig och svår att få grepp om. Suzann Larsdotter menar att det beror på att det saknas kunskap om kön, sexualitet och genus och vilka arenor som sexförsäljningen sker på. När RFSL sökte efter intervjupersoner till rapporten fick de snabbt gensvar. MÄN PASSAR INTE IN I OFFERBILDEN I 1995 års prostitutionsutredning generaliseras det grovt kring homosexuell prostitution. Där står att den homosexuella kulturen innehåller en blandning av egen utlevd sexualitet och affärsverksamhet där handlingarna är svåra att särskilja. I en rapport från Socialstyrelsen 2007 menar man att det finns svårigheter att avläsa koderna kring de fakta de fått fram om sexsäljande män. Jag tror också att det finns en ovilja att se den här gruppen. Män som säljer sex stökar till den rådande uppfattningen om att alla som säljer sex är heterosexuella kvinnor och passiva offer, säger Suzann Larsdotter. Hon menar att män i allmänhet inte passar in i offerbilden av en person som säljer sex. Det finns en syn på att män alltid vill ha sex under alla omständigheter. Bögar i synnerhet ses som hypersexuella och promiskuösa de är som gjorda för att sälja sex, varför skulle de då behöva någon hjälp? Medan RFSL kan se att många homo- och bisexuella män som säljer sex far oerhört illa. Osynliggörandet av hbt-personer som säljer sex får en mängd konsekvenser. Man missar en enormt viktig preventionsgrupp som har stora behov av information exempelvis kring sexuellt överförda infektioner och personlig säkerhet, säger Larsdotter. OSYNLIG ARENA FÖR MYNDIGHETERNA Sexförsäljningen sker idag framför allt på nätet, på så kallade communities och chattforum. Man måste veta var man ska leta, hur det går till, att den sker genom kodord och förtäckt språkbruk. Så fort man hittar någon som vill samma sak går man över till MSN eller mejl. Där går det inte att övervaka. På ett seminarium som Suzann Larsdotter höll i sa en deltagare: Det bästa vore om vi kunde stänga av internet. Det är lika bra att inse att fenomenet inte går att kontrollera. Däremot kan vi försöka Suzann Larsdotter hantera de problem som uppstår i kölvattnet. Gör gratis kondomer och glidmedel tillgängliga och satsa på uppsökande verksamhet gentemot målgruppen, säger Suzann Larsdotter. Enligt henne är tolkningen av svensk lagstiftning också orsak till att sexsäljare är utsatta. Ett försök i Malmö med gratis kondomutdelning stoppades därför att myndigheterna ansåg att det uppmanar till brott. Hon menar att det borde gå att kombinera skadereducerande arbete med lagstiftning och exemplifierar med norska Pro Centret i Oslo. Där arbetar man med uppsökande verksamhet, det finns terapeuter och kuratorer att tillgå för samtal och att ställa frågor till för den som önskar. Norge har liknande lagstiftning som Sverige men där verkar det inte finnas någon 12 INSIKT 2/11

13 Många unga killar som säljer sex får aldrig frågan. Inte ens om de själva bjuder in till att prata om det finns det med i vårdpersonalens föreställningsvärld att killar skulle kunna ha sex mot ersättning. LOUISE LÖTEN/OSKAR SCHÖLANDER 2/11 INSIKT 13

14 konflikt i att kombinera arbetet mot nolltolerans med riktade insatser till målgruppen. Erik Ullenhag, ansvarig minister på arbetsmarknadsdepartementet*, som beställt RFSLrapporten, säger att lagen inte förbjuder utdelning av kondomer: Tillgången till kondomer är viktig för att minska smittspridning, oavsett om det handlar om personer som säljer sex eller andra. MÅSTE SLUTA TALA OM PROSTITUERADE Första gången, då var jag ( ) i en situation där jag var utan sprit. En kille tog kontakt med mig och frågade om vi skulle mysa. Jag svarade nej. Han sa att jag kunde få ersättning för det och jag svarade då ja, om du köper ut sprit åt mig. Så säger en informant i RFSL-rapporten. För att synliggöra målgruppen krävs också att vi slutar prata om prostituerade. Det finns ingen ung person idag som anser att de prostituerar sig, säger Suzann Larsdotter. Verksamheten är långt mer komplex än så. Det handlar sällan enbart om sex mot pengar. Tvärtom, många unga erbjuder sex i utbyte mot något. En kväll på krogen, kurslitteratur, mat, bostad. Att kalla någon för prostituerad är stigmatiserande och placerar personer i ett fack av misär och det gör också att man inte vågar söka vård och stöd. Många av dem som RFSL har intervjuat har ingen tilltro till vården eller myndigheter. Erfarenheten säger att man som hbt-person bemöts heteronormativt och skulle det dessutom framkomma att man säljer sex antar man att fördomar styr bemötandet också där. För att slippa bli stigmatiserad håller man tyst. En bisexuell tjej som säljer sex säger till exempel i rapporten: Min barnmorska skulle få dåndimpen om hon visste att jag har så många sexuella kontakter. Många unga killar OSYNLIGA SYNLIGA AKTÖRER Sexförsäljningen sker idag framför allt på nätet, på så kallade communities och chattforum, (---) den sker genom kodord och förtäckt språkbruk. TOTALT INTERVJUADES 42 personer med erfarenhet av att sälja sex i rapporten: 27 män, 12 kvinnor och 3 transsexuella. 20 av dessa identifierade sig som homosexuella, 14 som bisexuella, 5 som osäkra eller annat, 2 som queer och 1 som heterosexuell. Därutöver intervjuades 8 personer med erfarenhet av att köpa sex, samtliga var homosexuella män. Rapporten bygger också på en internetbaserad enkätundersökning riktad till personer med erfarenhet av sex mot ersättning genomförd i samarbete med Kompetenscenter Prostitution i Malmö. Av de 312 svarande definierade sig 194 som män, 105 som kvinnor, 17 som transpersoner och 8 som annat (möjlighet till flerval fanns). Tre fjärdedelar definierade sig som homo- eller bisexuella, medan 17 procent var heterosexuella och 9 procent queer eller annat. Det övervägande flertalet av dem som svarade hade, oavsett könsidentitet, sålt sex till män, men 6 procent av kvinnorna och 5 procent av männen hade erfarenhet av att sälja sex till kvinnor. som säljer sex får aldrig frågan. Inte ens om de själva bjuder in till att prata om det finns det med i vårdpersonalens föreställningsvärld att killar skulle kunna ha sex mot ersättning. Larsdotter efterlyser screening som metod för att hitta dem som vill ha stöd. Då måste alla berörda yrkesgrupper bli bättre på att prata sexualitet: Det är som att allt knyter sig när det handlar om det här. En person jag träffade på LOUISE LÖTEN/OSKAR SCHÖLANDER BUP sa att det är väl konstigt att vi kan prata om döden och självmord men att prata sexualitet det går inte. Ha lite is i magen och ställ relevanta frågor. Tro inte att du har bilden klar för dig, ta reda på hur klienten har det och var utforskande i dina frågor. PERSONER MED LÅG SJÄLVKÄNSLA I RFSL:s rapport framgår också att många unga hbt-personer är dåliga på att skydda sig när de säljer sex. Endast 9 procent av åringarna som de intervjuat använde kondom vid anala samlag. Enligt Larsdotter finns det flera orsaker. Bland annat att den här gruppen i allmänhet har lägre självkänsla än unga heterosexuella. Lever man ett självdestruktivt liv kanske man inte sätter att skydda sig så högt på agendan. Är man dessutom 15 år och ska förhandla med en tredubbelt så gammal kund är det ingen lätt situation. Pengar är ytterligare en bidragande faktor. Höjer kunden med 500 kronor för att få ett analsamlag utan kondom kan det värderas högre än risken man utsätter sig för. Hon skulle därför gärna se mer forskning på sexköpande personer. De är väldigt ofta villiga att utsätta sig och andra för risker genom att köpa sex utan att skydda sig. ANNA KNÖFEL MAGNUSSON *) RFSL-rapporten beställdes ursprungligen av Integrations- och jämställdhetsdepartementet som upphörde vid regeringsombildningen INSIKT 2/11

15 Du kan anmäla dig till höstens kurser och seminarier på och där kan du också ladda ner kurskatalogen. Lafas kurser erbjuds i första hand till sökanden från Stockholms län och Region Gotland. I mån av plats välkomnar vi även andra deltagare. Höstens metod- och fördjupningskurser kostar 250 kronor för halvdag och 500 kronor för heldag. Grundkurser och seminarier är gratis. Kursdeltagare som inte meddelat återbud kommer att debiteras 500 kronor. Kursavgifter för övriga landet, se Adressuppgifter och telefonnummer till Lafa hittar du på Mycket mer om sex och samlevnad finns på Lafas sajter: På kurs med hösten 2011 Hej! Välkomna till en spännande och givande kurshöst! I höst kan vi erbjuda er två helt nya kurser: En eftermiddag om metoder en introduktionskurs i första hand för dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad samt en workshop om att belysa och ifrågasätta normer. Vi vill också tipsa om fem spännande höstseminarier, läs mer om dem på sidorna som följer. Mer utförlig information om alla kurser och seminarier ligger på Lafas hemsida där du också kan anmäla dig. Jag vill också uppmärksamma er på att vi har öppnat vårt nybyggda bibliotek Lusthuset. Håll utkik på där du kan läsa mer om allt spännande som kommer att hända där! Om du vill ha kontinuerlig information från Lafa kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Beställ på Med vänlig hälsning, Thérèse Juvall Skol- och utbildningsansvarig ULRICA ZWENGER

16 Kurser Plats: Lafa, se kallelse Kostnad: Se föregående sida Anmälan: INTRODUKTIONSKURS En eftermiddag om sexualitet Måndag 3 oktober kl I den nya läroplanen (Lgr 11) ges utrymme för skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda, exempelvis bild, idrott och hälsa och religion. Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad och som vill få en första introduktion i ämnet. INNEHÅLL Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Vad ska undervisningen innehålla? Hur kan ett undervisningsupplägg se ut? Tid för möten och reflektion. KURSLEDARE Thérèse Juvall, socionom, Lafa. Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. Elin Jacobsson, folkhälsovetare, Lafa. INTRODUKTIONSKURS En eftermiddag om metoder Onsdag 26 oktober kl I den nya läroplanen (Lgr 11) ges utrymme för skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda, exempelvis bild, idrott och hälsa och religion. Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad och som vill få en första introduktion kring metoder. INNEHÅLL Genomgång av praktiska och pedagogiska metoder. Pröva på och träna hur du kan använda dem i sex- och samlevnadsarbetet. KURSLEDARE Thérèse Juvall, socionom, Lafa. Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. Elin Jacobsson, folkhälsovetare, Lafa.NÄR? GRUNDKURS Fråga chans sex och samlevnad för åringar Tisdag onsdag oktober kl 9 16 Tvådagars grundkurs med teoretiska föreläsningar, praktiska och pedagogiska metoder och fördjupad kunskap i sex- och samlevnadsarbetet. För lärare, elevhälsopersonal och fritidspersonal som arbetar med åringar. INNEHÅLL Hur kan man arbeta med sex och samlevnad bland åringar? NY KURS Vad är det som skiljer mellanstadiebarnen från tonåringar? Hur ser sexualiteten ut och vilka uttryck tar den sig i den här åldersgruppen? Vilka frågor har barnen? Hur påverkar den fysiska utvecklingen och kroppsuppfattningen självkänslan? Hur kan vi planera och organisera undervisningen? KURSLEDARE Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. Thérèse Juvall, socionom, Lafa. GRUNDKURS Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids Torsdag fredag september kl Två grundläggande dagar i Lafas utbildningsverksamhet och en önskvärd bas för vårt övriga kursutbud. Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor. Kursen är två heldagar i föreläsningsform. INNEHÅLL Att arbeta förebyggande med hälsofrågor, Tonårssexualitet, Till pojkars försvar, Sexuellt överförda infektioner, Ung och HBT, Normkritisk pedagogik, Att prata sex med ungdomar med utländsk bakgrund, Oönskade graviditeter, Genus, klass och sexualitet bland gymnasieelever, Hiv/aids. KURSLEDARE Se METODKURS Den bästa kondomen är den som kommer på Måndag 21 november kl För dig som arbetar med ungdomar och vill diskutera säkrare sex -frågor. En inspirerande eftermiddag där kondomen står i fokus. Eftermiddagen innehåller arbete i helgrupp och smågrupper, diskussioner och praktiska övningar. KURSLEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare. FÖRDJUPNINGSKURS Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter personer med utländsk bakgrund Måndag tisdag oktober kl 9 16 Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor och möter personer med utländsk bakgrund. Kursen behandlar bland annat frågor kring språkförståelse,

17 Vill du veta mer? Thérèse Juvall, Seminarier ordens laddning och värderingar samt likheter och olikheter när det gäller syn på sexualitet och genus i Sverige jämfört med andra länder. KURSLEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare. FÖRDJUPNINGSKURS Att belysa och ifrågasätta normer Torsdag 17 november kl För dig som arbetar med ungdomar i åldern år. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Det viktigaste i normkritisk pedagogik är att börja arbeta normbrytande och arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö. INNEHÅLL En teoretisk introduktion till normkritisk pedagogik. Hur kan du arbeta pedagogiskt med normkritik i undervisningen? Öva och pröva på metoder i sex- och samlevnadsundervisningen. Diskussion och reflektion. KURSLEDARE Renita Sörensdotter, fil dr, genusvetenskap, ERG, Stockholms universitet. FÖRDJUPNINGSKURS Att prata porr med ungdomar Onsdag 7 december kl 9 16 Pornografi är ett hett ämne som vanligen leder till att vi snabbt intar ståndpunkter för eller emot. Men visst går det att prata pornografi med unga människor på ett inkännande och icke fördömande sätt, oavsett vilka åsikter man som vuxen har i frågan. Under kursen presenteras en modell för hur dessa samtal kan föras. KURSLEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. GRUND- OCH FÖRDJUPNINGSKURS Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS Fredag 21 oktober, kl FÖRDJUPNINGSKURS Fredag 18 november, kl MER INFORMATION på NY KURS Lafa bjuder regelbundet in till seminarier kring intressanta och aktuella ämnen. Seminarierna är öppna för alla som är intresserade av sexoch samlevnadsfrågor och förebyggande arbete. Onsdag 5 oktober kl Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster Välkommen till ett seminarium där vi får ta del av RFSLrapporten Osynliga synliga aktörer: Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster. Den är resultatet av ett treårigt regeringsuppdrag där man skulle undersöka omfattningen av och situationen för hbtpersoner som säljer och köper sexuella tjänster. SEMINARIELEDARE Suzann Larsdotter, medförfattare till rapporten. Onsdag 19 oktober kl Kom igen, gubbar! Ett seminarium om pojkfotboll som manlig fostringsmiljö. Under fyra år följde Jesper Fundberg, etnolog och maskulinitetsforskare ett pojkfotbollslag för att förstå vilka normer som hyllas och hur manlighet uttrycks. Varför ska man inte spela som en kärring? Vad är bögavstånd? Centralt för studien är frågor om kropp, intimitet och manlig gemenskap. SEMINARIELEDARE Jesper Fundberg, fil dr i etnologi, maskulinitetsforskare vid Malmö högskola. Onsdag 9 november kl En värld är varje människa sexualitet och könsidentitet i läromedel för samhällskunskap på gymnasiet Välkomna till ett seminarium där gymnasielärare Stefan Gadd Karlsson presenterar sin uppsats i pedagogik och didaktik. Stafan Gadd Karlsson har analyserat hur läroböcker från sex olika förlag beskriver sexualitet och könsidentitet. Vi samtalar och diskuterar kring ämnet. SEMINARIELEDARE Stefan Gadd Karlsson, gymnasielärare, Östra Reals gymnasium, Stockholm. Måndag 28 november kl UngKAB Sveriges största studie kring unga och sexualitet Välkommen till ett seminarium kring ungas kunskaper, attityder och beteenden relaterat till sexualitet. Ronny Tikkanen, forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, presenterar resultaten i UngKAB (unga, kunskaper, attityder och beteenden) där över unga mellan år har deltagit. Seminariet har särskilt fokus på Stockholms län. SEMINARIELEDARE Ronny Tikkanen, socionom, fil dr och universitetslektor, Göteborgs universitet. Torsdag 1 december kl Internationella aidsdagen Seminariet sker i samarbete med World Aids Day. Mer information om innehåll kommer senare under hösten:

18 Kalendarium HÖSTEN 2011 September 5 september Sista anmälningsdag: En eftermiddag om sexualitet 6 september Sista anmälningsdag: Fråga chans 8 september Sista anmälningsdag: Fakta och perspektiv 12 september Sista anmälningsdag: Kropp och sexualitet 28 september Sista anmälningsdag: En eftermiddag om metoder NY KURS! september Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids Oktober 3 oktober En eftermiddag om sexualitet 5 oktober SEMINARIUM kl Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster oktober Fråga chans sex och samlevnad för åringar 14 oktober Sista anmälningsdag: Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS oktober Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter personer med utländsk bakgrund 19 oktober SEMINARIUM kl Kom igen, gubbar! 20 oktober Sista anmälningsdag: Att belysa och ifrågasätta normer NY KURS! 21 oktober Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS 24 oktober Sista anmälningsdag: Den bästa kondomen är den som kommer på 26 oktober En eftermiddag om metoder NY KURS! November 9 november SEMINARIUM kl En värld är varje människa sexualitet och könsidentitet i läromedel för samhällskunskap på gymnasiet 11 november Sista anmälningsdag: Smittspårning för primärvårdspersonal FÖRDJUPNINGSKURS 16 november Sista anmälningsdag: Att prata porr med ungdomar 17 november Att belysa och ifrågasätta normer NY KURS! 18 november Smittspårning för primärvårdspersonal FÖRDJUPNINGSKURS 21 november Den bästa kondomen är den som kommer på 28 november SEMINARIUM kl UngKAB Sveriges största studie kring unga och sexualitet December 1 december SEMINARIUM kl Internationella aidsdagen 7 december Att prata porr med ungdomar = för dig som arbetar med åringar

19 Maj-Briht Bergström-Walan undervisar i sexualkunskap i Björkhagens skola ALF LIDMAN/SCANPIX SWEDEN Alla tiders heta ämne År 1955 blev undervisning i sexualkunskap obligatorisk i skolan. Ännu efter snart sextio år är ämnet en het potatis. Brände till ordentligt gjorde det senast tidigare i år när ett nyproducerat undervisningsmaterial den tecknade film Sex på kartan för ungdomar och dokumentärserien Sexualkunskap för lärare visades på SVT. Varför? F FRÅGAN GÅR TILL Lena Lennerhed, professor i idéhistoria och fram tills helt nyligen ordförande i RFSU. I flera år har hon ägnat sin forskning åt bland annat sexualundervisningen under det senaste seklet. Sex på kartan är en gemensam satsning av UR (Utbildningsradion) och RFSU. Stort engagemang och mycket pengar ligger bakom. Samt ett enormt tankearbete just för att slippa destruktiva reaktioner och kunna presentera ett undervisningsmaterial med ett långt och fruktbart liv. 2/11 INSIKT 19

20 Sexundervisning år KENNETH JONASSON/SCANPIX SWEDEN Visst hade vi räknat med viss kritik. Men inte förväntat oss rasistiska reaktioner för att en mörk kille i filmen har en relation med en vit tjej, säger Lena Lennerhed. UR har också blivit anmäld för barnpornografibrott samt för förledande av ungdom. Men inget av dessa fall har gått vidare till åtal. Filmen Sex på kartan klassas inte som pornografisk. Den visar visserligen explicit sex i tecknad form men har ett syfte att vara upplysande. Förutom dessa och några andra enstaka angrepp har mottagandet varit positivt. Så man får väl ändå säga att utvecklingen går framåt, anser Lena Lennerhed. MEN LÅT OSS BACKA bandet och se vad som hänt genom åren. Finns det några viktiga milstolpar på vägen för ämnet sexualkunskap? Den blev alltså obligatorisk i läroplanen 1955 och en handledning med instruktioner för skolans olika stadier utkom Där beskrevs i detalj vad undervisningen borde innehålla, ibland med lektionsutkast. Handledningen fick redan från början kritik för att vara otidsenlig. Undervisningen måste allvarligt hävda den uppfattningen, att avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren är det enda skolan med gott samvete kan rekommendera var en omtvistad mening. Tidigt på 60-talet blev undervisningen hårt kritiserad av unga socialdemokrater och liberaler, berättar Lena Lennerhed. Tonårssexualitet var inget som existerade enligt skolan på 50-talet. Men nu började de unga att revoltera och kräva undervisning som handlade om dem. En del debattörer kritiserade vad man kallade den traditionella synen på kön, där flickors sexualitet beskrevs som knappt existerande eller som svärmisk. Pojkars sexualitet däremot ansågs vara fysisk och pockande. Detta kritiserades allt eftersom könsrollsdebatten tog fart. Nu ville man ha en saklig och debatterande sexualundervisning. Detta var de heterosexuella ungdomarnas uppror. Som också handlade om fri abort och om att homosexuella förbindelser skulle accepteras. Kritiken ledde till att en statlig utredning tillsattes 1964, USSU (Utredningen om skolans sex- och samlevnadsundervisning). Den pågick i tio år och 1977 presenterades Skolöverstyrelsens nya handledning, Samlevnadsundervisning. Det sägs att den mest blev en hyllvärmare som få använde. Men alltsammans resulterade i alla fall i att en helt annan syn växte fram. Nu skulle det positiva i sexualiteten bejakas. Unga människor erkändes sin sexualitet och tilläts ha sexuella relationer med varandra. Undervisningen skulle handla om preventivmedel och man skulle ta upp homosexualitet på ett accepterande sätt. Men det blev ändå så att det var vi heterosexuella som var bussiga och bjöd in de homosexuella i gemenskapen. Samma bussighetsperspektiv fanns gentemot funktionshindrade. Under 70-talet tog man också upp en diskussion som berörde synen på kön, inspirerad av feministiska tankar om könsroller, berättar Lena Lennerhed. Och man tog avstånd från pornografi. Många av skrivningarna från då känns igen idag. Nu som då sägs det till exempel att man inte ska ta könsroller för givna utan aktivt motarbeta dem. SEXUALUNDERVISNINGEN i skolan har alltså sett olika ut genom decennierna beroende 20 INSIKT 2/11